|
|
- Lars-Olof Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 of :46 Svenskt Palliativt Nätverk informerar Om nyhetsbrevet ser konstigt ut klicka här för en webbversion» PDF Version» Utskriftsversion» Skicka till en vän» Avprenumerera» Nyhetsbrev december 2015 nr 135 årgång 14 Hjälp till att uppdatera Palliativguiden! Hur många patienter kan vi hjälpa i den specialiserade palliativa vården i Sverige? och var finns det palliativa versksamheter i landet och med vilken kompetens? Det saknas en aktuell överblick över hur det ser ut i landet. På Nationella Konferensen i Palliativ Vård 2016 ska en sammanställning presenteras så vi behöver all hjälp med att se till att Palliativguiden blir så komplett som möjligt. Det finns information om specialiserade palliativa verksamheter på flera ställen exempelvis 1177, belport och i Svenska Palliativregistret men inget heltäckande som ger överblick över hur det ser ut i hela landet. Hjälp oss att aktualisera Palliativguiden! Är alla specialiserade palliativa verksamheter med? Om inte hör av dig till info@nrpv.se och berätta vilka specialiserade palliativa verksamheter du saknar. Klicka för att komma till Palliativguiden Avhandling Towards Good Palliation for Children with Cancer: Recognizing the Family and the Value of Communication, heter avhandlingen som Li Jalmsell, ST-läkare i onkologi vid Visby Lasarett försvarade vid Uppsala Universitet 25 September. Syftet med avhandlingen var att kartlägga vård av barn med cancer i livets slut samt att undersöka hur vård och kommunikation påverkar både det svårt sjuka, och döende barnet samt föräldrar och syskon efter barnets död. Resultaten bygger på fyra olika datainsamlingar, en journalgranskning, en nationell enkät med efterlevande föräldrar, en nationell enkät med efterlevande syskon samt intervjuer med barn under pågående cancerbehandling. Botande behandling avslutades hos de flesta barn innan dödsfallet, närmare döden för barn som avled av hematologiska sjukdomar. Kroppslig orkeslöshet och smärta var vanligt hos barn som avled oavsett barnets ålder eller diagnos. Föräldrars psykiska välbefinnande tycks sammanflätat med hur de upplevde sitt barns lidande i slutet av sitt liv. Likaledes återfanns en ökad risk för psykiskt lidande hos föräldrar vars barn genomgick en benmärgstransplantation innan sin död. En tolkning av detta är att ökad
2 2 of :46 behandlingsintensitet inger familjen ett ökat hopp om bot som gör en förlusten än svårare. Syskon rapporterar att de känner sig dåligt informerade och dåligt förberedda på dödsfallet. Tidigare studier visar att en del föräldrar som mist ett barn i cancer ångrar att de inte pratade om döden tillsammans. I familjer där man pratat om döden har initiativet ofta kommit från barnet själv. Andra pratade om släktingar/vänner/andra barn som dött. En del pratade om ett liv efter döden. Vissa barn planerade sin begravning och vem som skulle ta hand om deras gosedjur. Det vanligaste sättet att kommunicera om döden, oavsett ålder, var via berättelser. Sagor och filmer kan användas för att göra ett tungt ämne mer lättillgängligt men också för att förenkla förståelsen för yngre barn. Slutligen intervjuades tio barn i aktiv cancerbehandling om deras syn på att erhålla svåra besked. Barnen önskade ärliga besked även om prognosen var dyster. Samtidigt önskade de att samtalet balanserades med hopp, en plan för hur man skulle gå framåt eller hopp om ett mirakel. De önskade bli informerade samtidigt med sina föräldrar, och inte som ibland sker att föräldrarna blir informerade först. Resultaten i denna avhandling visar på vikten av öppen kommunikation samt ett bibehållet familjefokus i vård av svårt sjuka barn med cancer. Li Jalmsell, e-post: Li.Jalmsell@gotland.se Klicka här för att läsa hela avhandlingen Vi ses i Nangijala Hur talar man om döden med sitt döende barn? Går det ens? Läkaren och forskaren Li Jalmsell har frågat föräldrar till barn med cancer hur de har gjort. Och det visade sig att det inte var så svårt. Ett av fem barn med cancer går inte att rädda. Läkaren Li Jalmsell har i sin avhandling vid Uppsala universitet undersökt hur föräldrar till barn döende i cancer samtalar om döden med sina barn. Det visade sig att det oftast är barnet själv som tar initiativet till samtalen, och att många tar stöd i sagor och filmer. Vi träffar också Åsa Sandell, som förlorade sin dotter i en hjärntumör 2009, när hon var 16 år gammal. Åsa berättar om hur Fias sista tid i livet blev. Ett program från Vetenskapsradion som bygger på avd Li Jalmsell kommit fram till i sin avhandling Klicka här för att komma till radioprogrammet Grattis Susanne Lind till doktorandstipendium från Svensk Sjuksköterskeförening Årets doktorandstipendium på :- kr tilldelas Susanne Lind för hennes projekt med att implementera kunskapsstöd för vård i livets slutskede. Susanne Lind, specialistsjuksköterska inom onkologisk omvårdnad, hur känns det att få
3 3 of :46 doktorandstipendiet för ditt projekt Implementering av nationellt kunskapsstöd och vårdprogram för palliativ vård inom akutsjukvården? Naturligtvis mycket hedrande och inspirerande att projektet bedömts av andra som värdefullt och viktigt. Vad händer härnäst? Jag har nyligen startat implementeringsinterventionen på en specialiserad palliativ vårdenhet och planerar också tillsammans med två kliniker inom akutsjukvården för uppstart av interventionen efter nyår. Vad hoppas du uppnå med din forskning? Öka kunskapen om palliativ vård, framför allt inom akutsjukvården, så att svårt sjuka patienter och deras närstående får en så god livskvalitet som möjligt. Svensk sjuksköterskeförenings motivering Vård i livets slutskede, speciellt inom akutsjukvården, är ett mycket angeläget område där projektet har stor potential att leda till förbättringar. Projektet är en kombination av kunskapsområdena palliativ vård och implementeringsforskning och syftar till att bidra till en kunskapsbaserad vård för personer i livets slutskede. Projektet förväntas fylla viktiga forskningsluckor rörande implementering som kan leda till värdefull kunskap om strategier för implementering av evidensbaserad palliativ vård, inom olika vårdkontexter. För att optimera en strategi för införande, intervjuas aktörer från olika nivåer och yrkeskategorier i vården och även politiker med ansvar för vårdfrågor. Projektet har en kreativ design med teoretiska ramverk för utformning av själva interventionen och för att genomföra processutvärdering. Den multifacetterade interventionen genomförs inom fem olika vårdkontexter med tyngdpunkt på patienter i palliativt skede som vårdas inom akutsjukvården. Interventionen inbegriper ett skattningsinstrument som mäter patientrelaterade utfallsmått (PROM). Om Susanne Lind Susanne Lind är specialistsjuksköterska inom onkologisk omvårdnad, anställd vid Palliativt Forskningscentrum, Ersta Sköndal högskola och doktorand vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Hon får utmärkelsen för projektet Implementering av nationellt kunskapsstöd och vårdprogram för palliativ vård inom akutsjukvården. Magisteruppsats Samtal om stödintervention inom palliativ vård - Närståendes erfarenheter heter Anneli Jedholts magisteruppsats som presenterades vid Ersta Sköndal Högskola vårterminen 2015 Sammanfattning. Relationer och stöd till närstående är en stor och viktig del inom palliativ vård. Närstående har en viktig roll som patientens språkrör och funktion att upprätthålla patientens identitet. De antar ofta rollen som vårdare vilket är förknippat med många negativa känslor som ångest, rädsla, oro och sorg. Närståendes behov kan vara så stora att de överträffar
4 4 of :46 patientens. Det är viktigt att närstående involveras i vården och att de får stöd i sin situation för att minska de negativa konsekvenserna. Stödsamtal kan utgöra en avgörande skillnad mellan en orimlig situation till en situation som är hanterbar. Stödinterventioner har dock begränsad evidens för långsiktiga resultat. Kunskapen om närståendes erfarenheter från stödsamtal är liten. Åtta närstående till patienter inskriva antingen på hospice eller i ASIH intervjuades. De närstående hade tidigare deltagit i en samtalsintervention med en psykosocial sjuksköterska. Intervjuerna handlade om de närståendes erfarenheter från den samtalsinterventionen. Initialt var närstående skeptiska mot stödsamtal som kändes nytt och främmande men ansåg efteråt att samtalen var nödvändiga och att de borde vara obligatoriska inom palliativ vård. Det kändes viktigt att få prata med någon som kände till patienten och visste hur familjesituationen såg ut. Samtalen gav tid för reflektion där man dels pratat om existentiella frågor, dels om relationer och olika praktiska saker. Samtalen gav också vägledning för hur situationen kunde hanteras såväl under som efter vårdtid samt för att kunna gå vidare i livet. Resultatet visar att samtalsinterventionen gav en positiv utgång med nöjda närstående som känner att de fått adekvat hjälp och stöd. Det kräver dock stort engagemang och tålamod från hälso- och sjukvårdspersonal att erbjuda stödsamtal trots att närstående upprepade gånger tackar nej. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver vara aktiva och bjuda in till samtal till en angiven bokad tid men med möjlighet för den närstående att avboka om tiden inte skulle passa. Resultatet diskuteras mot pendlingsmodellen där sorg ses som en stressor i en process som kan hanteras genom förlustorientering eller återhämtningsorientering och pendlingen däremellan. Samtalen har handlat om saker som kan ses vara förlustorienterande samtidigt som de handlat om andra saker som kan ses vara återhämtningsorienterande. Slutsatsen är att närstående kan behöva stöd trots att de upprepade gånger tackar nej då de initialt anser att behovet inte finns. Närstående i denna studie ansåg att stödsamtal borde vara obligatoriskt för alla. Vårdpersonal behöver vara mer enträgen och fortsätta att erbjuda stödsamtal och se till att de verkligen blir av. Innan samtal erbjuds kan det vara av betydelse att känna till sorgeprocessen, att närstående pendlar mellan förlust och återhämtning i sina känslor samt ha en förståelse för var i processen den närstående befinner sig för att utfallet för samtalet ska bli så bra som möjligt. Stödsamtal måste därför också ses som en resurs och inte ett krav. Anneli Jedholt, e-post: anneli.jedholt@brommageriatriken.se Klicka här för att komma till uppsatsen Svår smärta hos patienter i ett palliativt sjukdomsskede För de som vill ta del av Huss-symposiet om smärta som Staffan Lundström höll den 7 december så finns symposiet filmat och bilderna som användes finns för nedladdning på Stockholms Sjukhems hemsida. Klicka här för att komma till filmen och bilderna om svår smärta Min dödssjuka pappa När Fraser Isaac och hans två systrar är i övre tonåren drabbas deras pappa Steve av den dödliga muskelsjukdomen ALS. Vi får följa Steves snabba och brutala försämring, och hur sjukdomen påverkar hela familjen. I början visar Steve stor handlingskraft,
5 5 of :46 men ju längre sjukdomen fortskrider desto mer hjälplös blir Steve. Arton månader efter diagnosen är han totalförlamad och helt oförmögen att prata. Klicka här för att komma till programmet 2nd ICPCN Conference : Children s Palliative Care äger rum i Buenos Aires, Argentina den maj 2016 Sista dag för billgare anmälningsavgift är den 29 februari Klicka här för att komma tillkonferensens hemsida Högkvalitativ palliativ vård till lägre kostnad Palliativ hemsjukvård för svårt hjärtsjuka är en mycket kostnadseffektiv vårdform som kostar mindre är den vård som denna patientgrupp vanligtvis får, säger Klas Göran Sahlén, forskare vid Institutionen för omvårdnad och Enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Resultaten publicerades i veckan i den vetenskapliga tidskriften Palliative Medicine och är en av få kostnadseffekt-studier som gjorts av avancerad hemsjukvård. Studien genomfördes under i Skellefteå. Det så kallade HOPP-projektet byggde på att ett tvärdisciplinärt vårdteam bedömde vårdinsatser för patienterna och att en stor del av hjälpen gavs i hemmet. En patientgrupp på 36 patienter fick denna avancerade hemsjukvård med omfattande insatser av läkare och sjuksköterskor samt av sjukgymnast och arbetsterapeut i hemmet så snabbt som behov fanns. Den andra gruppen, som också bestod av 36 patienter, fick traditionell primärvård och sjukhusvård. Den avancerade hemsjukvårdsgruppens kostnader för personal var betydligt högre än motsvarande kostnader för den grupp patienter som fick traditionell vård. Men dessa högre kostnader balanserades med råge av kostnaden för ambulanstransporter och sjukhusvård. Sammantaget innebar projektet att cirka kronor kunde disponeras för andra behov. Under samma tidsperiod har man observerat att med den avancerade hemsjukvården upplever patienterna bättre livskvalitet och mindre symtom, vilket gör projektet mycket intressant och förtjänar beteckningen som mycket kostnadseffektiv vård. Det säger Margareta Brännström, Institutionen för omvårdnad och Kurt Boman, forskningsenheten medicin-geriatrik kliniken i Skellefteå, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som är projektledare. Båda hoppas också på fler och större studier för ökad evidens Skriver Umeå Universitet i en press-release.
6 6 of :46 Klicka här för att komma till artikeln i Palliative Medicine Boklotteri När döden gästar. Svenska folkseder och svensk folktro i samband med död och begravning, heter boken av folklivsforskaren Louise Hagberg vi lottar ut. Av förlaget Ersatz har vi fått 3 exemplar. Om boken står det: En bortglömd kulturskatt När folklivsforskaren Louise Hagberg begav sig ut på sina uppteckningsresor i de svenska bygderna var det med en känsla av att tiden var knapp. Ännu på och 20-talen levde sedvänjor kvar som sprang ur medeltida och rentav hedniska föreställningar. Traktens folk kunde ännu berätta om älvor, gastakryst och lyktgubbar och mindes seder, språkliga uttryck och forna tiders föreställningar om sjukdom och död. Somligt kan vi känna igen än i dag, annat har helt fallit i glömska. Med stöd av skriftliga och muntliga källor beskriver Hagberg hur man gick till väga vid svepning, likvaka, själaringning, likfärd, jordfästning och begravningsgille, liksom uppfattningen om själens fortvaro efter döden.»när döden gästar«utkom första gången 1937 och är ett häpnadsväckande dokument över en svunnen värld. Boken är rikt illustrerad och innehåller hundratals ortsangivelser, från Ystad till Korpilombolo. Förord av Jonas Engman, etnolog och chef för Nordiska museets arkiv. Ur»När döden gästar«: Eftersom det ansågs som en förskräcklig skam att gå första gången man blev ombedd, lät man be sig många gånger, man skulle tvingas till bords. Det var ett arbete att få in alla gästerna, så nog behövdes det ofta att uppassarna som skulle ordna placeringen var handfasta karlar så att de kunde få gästerna, som ibland kunde göra våldsamt motstånd, att sätta sig, då somliga bokstavligen fick släpas fram till bordet. Alla tackade när de trugades att gå fram, men satt ändå stilla och såg högtidliga ut, tills de slutligen lät övertala sig att inta sina bestämda platser. Det kunde ofta hända, berättas det, att en stormansmor måste bäras och lyftas över bordet, då hon var så blygsam att hon inte ville gå själv (Dals.). Somliga gäster kunde hålla sig så undan att man fick leta efter dem. Vid ett kalas en gång hade några av gästerna krupit in under logbottnen, så att man fått ta till brandhakar för att dra fram dem (Små.). Men emellanåt kunde det också hända att de gäster som hade gömt sig till sist blev bortglömda efter mycket letande, och då hade de inget annat att göra än att bekväma sig till att helt skamflata krypa fram igen. Så gick det en gång för en gumma i Varmsätra (Up.) som hade gömt sig under sängen. Vill du vara med på utlottningen av böckerna så skicka epost till infospn@stockholmssjukhem.se senast den 25 januari 2016 och glöm inte skriva namn och adress dit boken ska skickas om du vinner. Förra månadens böcker vanns av:margareta Hammarlund, Månsarp, Gun-Britt Johansson, Karlskrona, Elisabeth Petersson, Stockholm, Gordana Rajkovic, Onsala, Laila Vinberg Antonsson, Ystad Sist men inte minst - en påminnelse
7 7 of :46 Sista dag för den billigare anmälningsavgiften till den 4:e Nationella Konferensen i Palliativ Vård i Malmö den mars 2016 är den 11 januari. Klicka här för att komma till konferensens hemsida med information och anmälan Trevliga helger och Gott Nytt år! Sylvia Sauter Palliativt Centrum Stockholms Sjukhem Carl Johan Fürst Palliativt utvecklingscentrum Lund Detta nyhetsbrev har gått ut till alla som anmält intresse för att delta i nätverket. Har du bytt e-postadress, vänligen hör av dig till infospn@stockholmssjukhem.se PDF Version» Utskriftsversion» Skicka till en vän» Avprenumerera»
Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merAntalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol
MEDLEMSANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP OCH NER, OCH VÄCKER
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merDiabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Läs merSå vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merRådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
Läs merPalliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Läs merSammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov
Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består
Läs merBipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL
Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.
Läs merPRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merBarns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen
Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merHar du svårt att sova?
Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merJanssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB
Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merSkulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?
Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för
Läs merAnsök till förskola och familjedaghem
Ansök till förskola och familjedaghem Den här manualen är till för dig som vill ansöka om en plats i förskola eller på familjedaghem i Norrköpings kommuns e-tjänst. Manualen beskriver hur du gör för att
Läs merVad är en klinisk prövning?
Vad är en klinisk prövning? En introduktion för patienter och närstående Inledning Utvecklingen i Europa har fortsatt gå framåt under det nya millenniets första årtionde. Vi har flera faktorer att tacka
Läs merPalliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART
Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART Inger Fridegren, ordförande i Nationella Rådet för Palliativ Vård, som var en av arrangörerna hälsade oss välkomna. Hon introducerade tämligen omgående konferensensappen
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merVården vid palliativ smärta
Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad
Läs merBröstcancer. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås
Bröstcancer Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Bröstcancer / Jonas Bergh. 2007, 128 s. En bok om vad som väntar en kvinna med diagnosen bröstcancer,
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merÄldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.
få Uppsala ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Gustafsson 2016-01-20 ALN-2015-0311 Äldrenämnden Slutrapport Palliativa Förstärkningsteamet Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att
Läs merMellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under
Läs merPalliativa konferensen i Malmö 2016 Palliativ vård i brytningstid
Palliativa konferensen i Malmö 2016 Palliativ vård i brytningstid Tisdag 15 mars Runt 800 personer från olika yrkeskategorier och olika delar av landet hade tagit sig till Malmö för att delta i den 4 nationella
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs mer-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se
-NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merKiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merVALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN
VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när
Läs merVi är anhöriga. Är du en av oss?
Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merDet skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet.
P Å G O T L A N D Det skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet. Du som hjälper och stödjer en make, maka, förälder, barn, vän eller
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merNummer 1-13,15 Lördag 14 maj
Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional
Läs merPRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!
BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merKyrka Vård 2012 Uddevalla kyrkliga samfällighet - Socialtjänsten Uddevalla kommun. www.kyrka-vard.se
Kyrka Vård 2012 Uddevalla kyrkliga samfällighet - Socialtjänsten Uddevalla kommun. www.kyrka-vard.se Maria Olander diakon 80% Margareta Birging diakon 30% Lena Kjerrström personal och utbildningssekreterare,kontaktperson
Läs merProstatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket
Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer (2003) Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merBättre vård i livets slutskede
INBJUDAN till en konferens om Palliativ vård Bättre vård i livets slutskede 17-18 oktober 2006 Nordkalottens konferenscenter i Luleå KONFERENSINFORMATION Konferens: Bättre vård i livets slutskede Plats:
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merFrån riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Läs merHälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd
Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merfokus på anhöriga nr 10 nov 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten
Läs merPalliativ vård - behovet
God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merAtt leva med prostatacancer
Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som
Läs merNågra minuter idag. Många liv i morgon.
Broschyr Karma Kamera Studiefas 20141208.docx Några minuter idag. Många liv i morgon. Karma Kamera www.karmakamera.se Karolinska Institutet genomför forskningsstudien Karma Kamera i samarbete med Södersjukhuset.
Läs merNu när all personal är tillbaka från semesterar och andra ledigheter är vi redo att ta oss an höstens utmaningar.
Göteborg 130915 Nyhetsbrev Änggårdsbacken September Nu känns det som att hösten är på väg. Det har varit många fina dagar i september och kanske blir det även några i oktober? Vi har ju haft en fantastisk
Läs merVÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren
VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bellevue Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bellevue Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Läs merCase management för sköra äldre personer (+65)
Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,
Läs merSäg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun
Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under
Läs merTäby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Oxelösund Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Oxelösund Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad
Läs merJärfälla kommun. Brukarundersökning 2012. Socialförvaltningen Utvärdering Daglig verksamhet inom Funktionshinderomsorgen (FO) Januari 2012
Brukarundersökning 2012 Socialförvaltningen Utvärdering Daglig verksamhet inom Funktionshinderomsorgen (FO) Januari 2012 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 20130212 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN
Läs merMötesplatser för anhöriga Program hösten 2014
Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 taby.se/anhorigstod SAMTALSGRUPPER Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.
Läs merSå här fungerar registreringen i Malmö stads Odlingsslottskö
1 Så här fungerar registreringen i Malmö stads Odlingsslottskö Det är givetvis kostnadsfritt att stå i Malmö stads odlingslottskö. Steg 1: Registrera dig som ny kund och skapa en sökprofil För att kunna
Läs merBEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation
BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merSammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013
2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad
Läs mer