ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN"

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Att utbilda om mänskliga rättigheter i skolan

2 INNEHÅLL 1. För kunskap och engagemang 3 2. Human Rights Education 4 Förenta Nationerna och Human Rights Education Europarådet och Human Rights Education Amnesty och Human Rights Education Fakta, förmågor, attityder och värderingar 3. Human Rights Education ur ett svenskt perspektiv 7 Skollagen Läroplanen och skolans värdegrund Att möta olika värdegrunder Mänskliga rättigheter på schemat Faktakunskaper om mänskliga rättigheter Viktiga förmågor Reportage: När kunskap föder engagemang 4. Ett fönster mot världen 14 Fyra teman Olika metoder och arbetssätt Hur kan materialet användas? 5. Det börjar i vardagen Referenser 24 Bild framsidan: UN Photo/Share Ef Asharan Palestinska flickor i Gaza försöker slå världsrekordet i att studsa fotbollar samtidigt.

3 1. FÖR KUNSKAP OCH ENGAGEMANG Alla människor borde ha kunskap om de mänskliga rättigheterna och alla borde vilja försvara sina och andras rättigheter om det behövs. Men är denna kunskap och vilja en självklarhet? Genom historien har vi sett flera exempel på allvarliga människorättskränkningar. Men det är inte bara något som hör till det förflutna. Kränkningar och övergrepp sker varje dag även i vår tid. Det finns många exempel. I Japan avrättas dödsdömda fångar genom hängning, i Kamerun fängslas människor på grund av sin sexuella läggning, i Kina sätts politiska motståndare i omskolningsläger och i Nicaragua är abort förbjudet, även om graviditeten orsakats av en våldtäkt eller riskerar att hota kvinnans liv. Men kränkningar av de mänskliga rättigheterna är inte bara något som sker någon annanstans. Det sker även i vår del av världen. I Italien angrips romer. De blir tvångsvräkta och får sina bostäder rivna. I Grekland sitter flyktingar och migranter inspärrade i förvar under vidriga förhållanden. Och Sverige har flera gånger fått kritik av FN för att vi skickat tillbaka människor som kommer hit för att söka asyl till länder där de riskerar att utsättas för tortyr. Så ser verkligheten ut. Men varken kunskap om denna verklighet eller uppfattningen att alla människor har rätt till ett liv i frihet och trygghet är något vi kan ta för givet. Alla människor måste därför få lära sig om sina och andras rättigheter och få en möjlighet att diskutera frågor som rör rättigheter, frihet, rättvisa, jämlikhet, diskriminering och universalism. Att utbilda om mänskliga rättigheter är ett självklart och viktigt uppdrag för skolan. För att stödja lärarna i detta arbete har den svenska sektionen av Amnesty International tagit fram ett utbildningsmaterial. Det heter Ett fönster mot världen och riktar sig till gymnasieskolan. Materialet består fyra teman med tillhörande texter, övningar, filmer och fördjupningsuppgifter. I den här lärarhandledning presenterar vi vårt utbildningsmaterial och dess utgångspunkt i Human rights education. Vi visar också hur materialet är förankrat i den svenska skolans styrdokument och ger flera exempel på hur det kan användas i undervisningen. Ett fönster mot världen kan laddas ner kostnadsfritt från vår skolsida: 3

4 2. HUMAN RIGHTS EDUCATION Mänskliga rättigheter kan inte endast upprätthållas med hjälp av lagtexter. Det krävs också kunniga, aktiva och medvetna medborgare. Därför är det nödvändigt att alla får möjlighet att lära sig om de mänskliga rättigheterna och hur man kan utkräva sina rättigheter samt försvara andras. Human rights education handlar om att främja kunskapen om och engagemanget för de mänskliga rättigheterna både på lokal och global nivå. Förenta Nationerna och Human Rights Education Att få gå i skolan är en rättighet. Men det finns även krav på vad utbildningen bör innehålla. På internationell nivå finns det flera deklarationer och konventioner som reglerar utbildning, både vad det gäller tillgänglighet och innehåll. I Förenta Nationernas allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna anges att skolan ska stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 1 Skolan ska även främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper, samt främja Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande. 2 I Barnkonventionen slås fast att alla barn ska få en utbildning vars syfte är att: utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta Nationernas stadga. 3 Utbildningen ska även syfta till att: förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar länder har anslutit sig till Barnkonvention, vilket är avsevärt fler än när det gäller någon annan konvention. Det är bara USA och Somalia som inte har ratificerat den. Ett annat exempel på internationella dokument som rör utbilding om mänskliga rättigheter är Declaration on Human Rights Education and Training. Deklarationen antogs i december 2011 av FN:s generalförsamling och i innehåller utförliga formuleringar om vad medlemsländernas skolsystem ska syfta till. Det handlar både om utbildningens innehåll och form. Enligt förklaringen ska utbildningen: ge kunskaper om de mänskliga rättigheterna, om de normer, principer och värderingar som underbygger dessa rättigheter, samt om vilka mekanismer som finns för att skydda dem bedrivas med respekt för både lärare och elever stärka människors förmågor så de kan åtnjuta och utöva sina rättigheter samt respektera och skydda andras. öka medvetenheten, förståelsen och acceptansen för mänskliga rättigheter bidra till att utveckla en kultur där alla är medvetna om sina och andras rättigheter och skyldigheter uppfostra eleverna till ansvariga medlemmar i ett fritt, fredligt, pluralistiskt och inkluderande samhälle sträva efter att förverkliga alla mänskliga rättigheter 4 1 OHCHR 2 Ibid. 3 UNICEF 4 Ibid.

5 främja tolerans, icke-diskriminering och jämlikhet säkerställa att alla får samma möjligheter genom tillgång till utbildning om mänskliga rättigheter bidra till att förebygga kränkningar av de mänskliga rättigheterna motarbeta alla former av diskriminering, rasism, stereotyper, hat samt de attityder och fördomar som dessa bygger på. 5 Europarådet och Human Rights Education Även på regional nivå betonas vikten av utbildning om mänskliga rättigheter. Europarådet står bakom en manual som på ett konkret sätt beskriver vad medlemsländernas skolor bör lära eleverna när det gäller mänskliga rättigheter. Enligt Compass: a manual on human rights education with young people består kärnan i all utbildning om mänskliga rättigheter i att utveckla elevernas kritiska tänkande, förmåga att hantera konflikter och viljan att agera när ens egna eller andra människors rättigheter kränks. De långsiktiga målen är att: utveckla medvetenhet och förståelse för frågor som rör mänskliga rättigheter så att människor kan uppfatta när dessa kränks stärka de förmågor som krävs för att kunna försvara de mänskliga rättigheterna utveckla attityder som leder till respekt för de mänskliga rättigheterna. 6 Det handlar alltså inte om att bara överföra fakta till eleverna. För endast faktakunskaper om de mänskliga rättigheterna behöver inte nödvändigtvis leda till respekt. Faktakunskaper, attityder, övertygelser och normer måste bilda en helhet. Amnesty och Human Rights Education Det åligger staterna att säkerställa att alla får utbildning om mänskliga rättigheter. Men skolorna kan även få stöd av det civila samhället. De icke-statliga organisationerna har ofta lång erfarenhet av att utbilda om mänskliga rättigheter. För Amnesty International är Human rights education en självklar och viktig del av organisationens verksamhet. Enligt Amnesty kan Human rights education definieras som:... a deliberate, participatory practice aimed at empowering individuals, groups and communities through fostering knowledge, skills and attitudes consistent with internationally recognized human rights principles. 7 Det handlar alltså om en utbildning som bygger på deltagande, vars mål är att stärka individer, grupper och samhällen genom att främja kunskaper, färdigheter och attityder som är i överensstämmelse med internationellt erkända principer om mänskliga rättigheter Fakta, förmågor, attityder och värderingar Men en central fråga är vad mer exakt det är som elever ska lära? Formuleringar i deklarationer och konventioner är ofta på en övergripande nivå. Att det handlar om att utveckla vissa kunskaper, färdigheter och attityder återkommer ofta i olika dokument och litteratur om Human rights education. ATTITYDER OCH VÄRDERINGAR FAKTA- KUNSKAPER FÖRMÅGOR 5 Ibid. 6 Brander,

6 Men vilka kunskaper är det egentligen som krävs för en djupare förståelse för de mänskliga rättigheterna? I Compass: a manual on human rights education with young people anges flera exempel på vad det innebär: Faktakunskaper begrepp som frihet, rättvisa, värdighet, icke-diskriminering, demokrati, universalism, ansvar, solidaritet och rättigheter mänskliga rättigheters betydelse för individen, samhället och världen olika perspektiv på mänskliga rättigheter viktiga historiska händelser som har lett fram till dagens uppfattning om de mänskliga rättigheterna övergripande om centrala MR-dokument, som till exempel Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. vilka internationella samarbeten som finns för att säkerställa efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna de icke-statliga organisationernas arbete. Förmågor lyssna aktivt till olika ståndpunkter kunna hävda sin åsikt försvara sina och andras rättigheter med relevanta argument tänka kritiskt kunna söka och granska information samarbeta och hantera konflikter delta i grupper och kunna organisera sig agera för att försvara mänskliga rättigheter, både lokalt och globalt. Attityder och värderingar känsla av ansvar för sina egna handlingar vilja till personlig och social utveckling. nyfikenhet, ett öppet sinne och uppskattning av kulturella skillnader empati och solidaritet vilja att stödja dem vars rättigheter kränks förståelse för sitt eget och andra människors värde vilja att arbeta för rättvisa, frihet, jämlikhet respekt för att människor är olika. Källa: Compass. A manual for Human Rights Education with young people 6

7 3. HUMAN RIGHTS EDUCATION UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV En av den svenska skolans uppgifter är att utveckla de kunskaper, förmågor och attityder hos eleverna som både Förenta Nationerna och Europarådet lyfter fram som betydelsefulla. Det framgår i skolans styrdokument. Man brukar tala om skolans styrkedja den hierarki av lagar och förordningar som anger vilka kunskaper och värderingar som skolan ska förmedla. I dessa lagar och förordningar finns flera viktiga formuleringar som rör skolans uppdrag när det gäller att att utbilda om mänskliga rättigheter. Vi ska se närmare på skollagen, läroplanen för de frivilliga skolformerna samt några kursplaner där de kunskaper, färdigheter och förmågor som kan kopplas till Human rights education utgör ett centralt innehåll. Skollagen Skollagen (SFS 2010:800) innehåller bestämmelser om skolväsendet. Enligt skollagen ska den svenska skolan: utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. 8 Där står också att: Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 9 SKOLLAG GYMNASIEFÖRORDNING LÄROPLAN EXAMENSMÅL ÄMNESPLANER Gymnasieskolans styrkedja. Källa: Skolverket Skollagen anger även att det ska finnas en läroplan för varje skolform. I denna ska utbildningens uppdrag och värdegrund fastställas. Det är regeringen eller den myndighet som regeringen ger uppdraget som tar fram läroplanerna. Läroplanen och skolans värdegrund Som framgår ur skollagen är skolan inte värdeneutral, utan har som uppgift att främja vissa värden, attityder och beteenden och motverka andra. Vilka dessa värden är finns formulerat i den svenska skolans läroplaner. Läroplanen för gymnasiet (Lpf 11) inleds med skolans värdegrund och uppgifter. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla en förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. 10 Alla tendenser till diskriminering ska motverkas och främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 11 Även det internationella perspektivet är viktigt i skolan för att eleverna ska lära sig att... se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för internationell solidaritet Enligt läroplanen ska skolan vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att dessa framförs. Vikten av personliga ställningstaganden ska också framhållas. Därför måste utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin kommunikativa kompetens. Det kan till exempel handla om förmågan att uttrycka budskap och åsikter, såväl 8 SFS 2010:800. Skollagen 9 Ibid. 10 Skolverket 2011, Läroplanen för de frivilliga skolformerna. 11 Ibid. 12 Ibid. 7

8 skriftligt och muntligt. Skolan ska också träna eleverna i kritiskt tänkande och i att granska fakta och förhållanden. Det är skolans ansvar att eleverna: får kunskaper om de mänskliga rättigheterna, om internationell samverkan och globala samband kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar respekterar andra människors egenvärde och integritet tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling medverkar till att hjälpa människor kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. 13 Det går alltså att se flera likheter mellan den svenska läroplanen och Declaration of Human Rights Education and Training eller Compass: a manual on human rights education with young people. Begreppen skiljer sig något men både på internationell, regional och nationell nivå framhålls betydelsen av att eleverna utvecklar de faktakunskaper, kommunikativa förmågor, attityder och värderingar som krävs för att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna i ett samhälle. Att möta olika värdegrunder Läroplanen anger vad skolan ska sträva efter och mål som eleverna ska uppnå. Men i samhället finns det inte bara en värdegrund utan flera. Barn och ungdomar kommer till skolan med skilda normer och värderingar. I Kort om mänskliga rättigheter påminner Andrew Clapham, professor i internationell rätt, oss om att alla människor inte alltid är överens om att individuella rättigheter är den bästa utgångspunkten för att organisera ett samhälle. 14 Vissa anser till exempel att människans tillhörighet till gruppen, nationen, klassen eller rasen är överordnad individen. Frågan är hur skolan ska hantera detta dilemma? I Skolverkets stödmaterial för värdegrundsarbetet kan man läsa följande: Individens frihet, till exempel individens rätt att yttra sig, och uppdraget att fostra demokratiska människor skapar ett slags dilemma för förskolan och skolan. Förskolan och skolan är inte värdeneutral men ska möta barns och elevers tankar med respekt. I det demokratiska uppdraget ligger målsättningen att skapa en demokratiskt sinnad människa som omfattar det som är vårt samhälles värdegrund. Eftersom barn och elever, precis som vuxna, inte nödvändigtvis blir demokratiska av att bli tillsagda att vara det, måste de få en chans att själva bilda sig en uppfattning och tillsammans med andra kritiskt granska och reflektera över påståenden kring värderingar och ideologiska positioner. 15 För att hantera denna komplicerade balansgång betonar Skolverket betydelsen av ett öppet klassrumsklimat. Ett öppet klassrum kännetecknas av att det finns utrymme för ett fritt meningsutbyte, att alla elever har möjlighet att komma till tals och att olika åsikter respekteras. Lärarens förmåga att leda samtal och välja undervisningsinnehåll som engagerar är därför av yttersta vikt. 16 En viktig poäng är att värden inte kan förankras genom att eleven får lära sig att svara rätt på olika frågor som rör till exempel tortyr, yttrandefrihet eller flyktingmottagande Ibid. 14 Clapham, Skolverket, Ibid.

9 Ungdomars attityder till utsatta grupper Vilken inställning har gymnasieelever till utsatta grupper? Och har de fått någon undervisning om mänskliga rättigheter? Det har myndigheten Levande Historia undersökt och resultatet presenteras i rapporten Den mångtydiga intoleransen en studie av gymnasieungdomars attityder läsåret 2009/2010. Rapporten visar att nästan en femtedel av de tillfrågade gymnasieeleverna ger uttryck för en negativ inställning till muslimer, judar och homosexuella. Runt en fjärdedel av eleverna är negativa till romer. Hälften av eleverna ger uttryck för vad som kallas för en ambivalent inställning till dessa grupper. Studien visar också att en femtedel av de gymnasieleverna som deltagit i undersökning, ansåg att de inte har fått någon undervisning om de mänskliga rättigheterna och 42 procent uppgav att de har fått lite undervisning. Endast en fjärdedel tycker att de har fått mycket undervisning om de mänskliga rättigheterna. Källa: Den mångtydiga intoleransen en studie av gymnasieungdomars attityder läsåret 2009/2010. På bilden: Två romska barn i Serbien. I Serbien utsätts romer för en allvarlig diskriminering. Bara i april 2012 tvångsvräktes romer från sina bostäder, enligt Amnestys årsrapport. Romer är också den grupp som svenska gymnsaieelever uttrycker störst intolerans gentemot, enligt Levande Historias studie. 9

10 I Amnestys utbildningsmaterial är därför utgångspunkten alltid att eleverna ska ges möjlighet att reflektera kring etiska frågor och själva få ta ställning, men alltid utifrån kunskaper om faktiska förhållanden och om mänskliga rättigheter. Detta synsätt ligger väl i linje med Skolverkets formuleringar som betonar ett nödvändigt samspel mellan fakta, förståelse och värderingar: I lärandet om mänskliga rättigheter och demokrati löper fakta och förståelse hand i hand och en strävan bör vara att inom detta hela tiden möjliggöra diskussioner kring etiska frågor Detta synsätt, där faktakunskaper, färdigheter och attityder tillsammans bildar en helhet, stämmer också överens med hur Human rights education beskrivs i Compass: a manual on human rights education with young people. Eleverna ska utveckla förmågan att tänka kritiskt, lyssna aktivt och de ska kunna framföra sina åsikter. Men de ska även få grundläggande faktakunskaper om de mänskliga rättigheterna. Alla dessa delar hänger ihop och är ömsesidigt beroende av varandra. Mänskliga rättigheter på schemat Läroplanen anger värden och mål som alla program och inriktningar inom den svenska gymnasieskolan ska sträva mot. Ämnesplanerna beskriver däremot ett ämnes syfte och innehåll. Skolverket menar dock att de flesta ämnen rymmer olika aspekter av demokratisk kunskap och lärare i olika ämnen har ett ansvar att lyfta in dessa. 18 Flera ämnen innehåller faktakunskaper som rör mänskliga rättigheter och vissa ämnen innehåller viktiga förmågor som krävs för att kunna försvara sina och andras rättigheter. Vissa ämnen innehåller både och. Vi ska se närmare på fem ämnesplaner och några specifika kursplaner som vi har utgått från i utbildningsmaterialet Ett fönster mot världen: samhällskunskap historia engelska svenska medier, samhälle och kommunikation. Faktakunskaper om mänskliga rättigheter Det är viktigt att eleverna utvecklar grundläggande faktakunskaper om de mänskliga rättigheterna. Det kan handla om internationella samarbeten och organ, om vissa deklarationer och konventioner, hur rättigheter kan utkrävas, vilka idéer som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna och om viktiga historiska händelser. Denna typ av faktakunskaper ryms framförallt inom ämnena samhällskunskap och historia. Samhällskunskap 1a och b innehåller de mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Båda kurserna ska även ge kunskaper om Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter. De elever som läser samhällskunskap 2 ska också få lära sig om: Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. 19 Samma kurs ska även innehålla en tematisk fördjupning i en samhällsfråga, vilket kan ge möjlighet att fördjupa sig i till exempel flyktingar och migranters situation, rättssäkerhet, fattigdom eller yttrandefrihet utifrån Amnestys utbildningsmaterial Ibid. 18 Ibid. 19 Skolverket, Kursplan för samhällskunskap 2

11 UN Photo/Rick Bajornas I samhällskunskap ska eleverna få lära sig om de mänskliga rättigheterna och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. På bilden: FN-skrapan i New York Även ämnet historia ska ge kunskaper om de mänskliga rättigheterna. I Historia 1b anges följande som centralt innehåll: Industrialisering och demokratisering under och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. 20 I medier, samhälle och kommunikation ska eleverna utveckla kunskaper om mediernas roll i samhället både i Sverige och i ett internationellt perspektiv. De ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt och kunna granska och värdera mediers innehåll. Eleverna ska även lära sig om Lagar och andra bestämmelser samt internationella överenskommelser och etiska regler inom kommunikationsområdet. 21 Viktiga förmågor Flera ämnen innehåller även betydelsefulla förmågor. I svenska 1 ingår muntlig och skriftlig framställning, argumentationsteknik och grunderna i den retoriska arbetsprocessen. 22 Engelska 5 innehåller Muntlig och skriftlig produktion och interaktion av olika slag, även i mer formella sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommenterar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar, samt strategier för att bidra till och aktivt medverka i diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet. 23 I samhällskunskap 1b är presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter en del av kursens innehåll. 24 Eleverna ska också utveckla sitt kritiska tänkande. De ska få lära sig hur man söker information och kritiskt kunna granska denna. Den källkritiska förmågan ingår i såväl samhällskunskap, historia, svenska och engelska. I till exempel svenska 1 utgör bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text samt grundläggande källkritik ett centralt innehåll Skolverket, Kursplan för historia 1b 21 Skolverket, 2011, kursplan för medier, samhälle och kommunikation 1 22 Skolverket, Kursplan för svenska 1 23 Skolverket, kursplanen för engelska 5 24 Skolverket, kursplanen för samhällskunskap 1b 25 Skolverket, kursplanen för svenska 1 11

12 Reportage NÄR KUNSKAP FÖDER ENGAGEMANG Över 45 miljoner människor är på flykt i världen och runt 200 miljoner migrerar i jakten på ett bättre liv. På Bäckängsgymnasiet i Borås arbetar de i flera ämnen för att fördjupa kunskaperna om denna värld i rörelse. Det är fredag eftermiddag, strax efter lunch. Men i klassrum 211 på Bäckängsgymnasiet i Borås går det inte att se några spår av fredagströtthet. Här råder full aktivitet. Eleverna i klass SA11N går andra året på samhällsprogrammet och ska snart hålla muntliga presentationer. Och de förbereder sig in i det sista. Under flera veckor har de arbetat med temat flyktingar och migranter. Skolan samarbetar med Amnesty International och ingår i ett pilotprojekt.vid flera tillfällen har de använt Amnestys nya utbildningsmaterial för gymnasiet och presentationerna är en del av det arbetet. Nu är klassen indelad i grupper. Varje grupp ska berätta om ett land som många har tvingats fly ifrån. Med hjälp av bilder, 20 stycken som får visas i 20 sekunder per bild, ska de ge en känsla av vad som får människor att lämna just detta land för att komma till Sverige. Överallt i klassrummet står bärbara datorer. Elever läser högt för varandra. Några grupper är i korridoren utanför. Ljudnivån är hög. Alla slipar på de sista detaljerna i sina presentationer. Snart är det dags. - Då så, nu sätter vi igång. Lisa Tjärner, lärare i samhällskunskap, avbryter sorlet. Belysningen i klassrummet dämpas. Första gruppen går fram. Lite nervösa är de, men när bildspelet är igång märks det knappast. Med bara bilder som stöd berättar de om Somalia. Det handlar om inbördeskrig, matproduktion och militant islamism. Sedan följer flera presentationer i snabb takt. Situationen i Iran, Irak Sudan, Syrien och Kongo beskrivs. De flesta grupperna visar starka bilder på människorättskränkningar. En del använder fyndiga metaforer. En grupp avslutar sin presentation med en bild på Klass SA11N på Bäckängsgymnasiet i Borås förbereder presentationer. De arbetar ämnesövergripande i samhällskunskap, svenska och historia med temat flytktingar, migranter och mänskliga rättigheter. 12

13 Reportage Lisa Tjärner är lärare i Samhällskunskap på Bäckängsgymnasiet. kinesiska muren och slår fast att vi inte borde bygga några murar i Europa. Oftast är det knäpptyst i klassen. Det är berättelser och bilder som berör. Men presentationsformatet, med ett flöde av bilder, gör att det också blir en del skratt. Nödvändigt för att bemöta extremism Efter presentationerna förklarar några elever hur de har arbetat med temat. Sarah Mahfoud menar att det är ett intressant och viktigt ämne och Filip Johansson förklarar att det har gett nödvändiga kunskaper för att bemöta extremism i samhället. Anelea Murguz fyller i: - Ja, man träffar ju en del människor som inte vill att vi ska ta emot flyktingar. Då är det väldigt viktigt att kunna bemöta det. De beskriver hur de har fördjupat sig om flyktingars och migranters situation i USA och Europa. På frågan vilka tankar arbetet har väckt svarar Axel Christofferson snabbt: - Dublinförordningen måste ändras. Det är ju sjukt att man inte själv får välja vilket land man ska söka asyl i! Engagemanget ökar bland eleverna Efter lektionen sjunker Lisa Tjärner ner vid sitt skrivbord i lärarrummet. En blek eftermiddagssol letar sig in genom fönstret. Skrivbordet är belamrat med litteratur om politisk filosofi. Hon förklarar hur de har använt Amnestys utbildningsmaterial om flyktingar och migranter: - Vi har arbetat ämnesövergripande. I historia har de läst källmaterial från 1930-talets debatt om judiska flyktingar från Nazityskland. I svenska läser de om Vilhelm Moberg och utvandrarna och på - Vi har arbetat ämnesövergripande. I historia har de läst källmaterial från 1930-talets debatt om judiska flyktingar från Nazityskland. I svenska läser de om Vilhelm Moberg och utvandrarna och på samhällskunskapen har vi fördjupat oss i lagar och konventioner och belyst hur det ser ut idag. samhällskunskapen har vi fördjupat oss i lagar och konventioner och belyst hur det ser ut idag. Amnestys material har gett en bra grund. Där finns texter, källmaterial och övningar som man kan anpassa efter sin undervisning. Ett ämne som flyktingar och migranter kan skapa starka känslor hos eleverna. Det kan leda till svåra diskussioner. - Ja, eleverna har verkligen gått igång på det här. Men på ett bra sätt. De har på eget initiativ bjudit in personer, en präst och en aktivist, till ett panelsamtal om flyktingars situation och vad vi kan göra för att hjälpa papperslösa flyktingar och arbetare, säger Lisa belåtet. Helgen närmar sig och skolan töms på både elever och lärare. Men efter helgen fortsätter de med nya viktiga frågor. För arbetet med mänskliga rättigheter tar inte slut inte på Bäckängsgymnasiet. 13

14 4. ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN För att stödja skolans arbete med att öka kunskapen om och engagemanget för de mänskliga rättigheterna har den svenska sektionen av Amnesty International utvecklat ett läromedel. Det heter Ett fönster mot världen och är uppbyggt kring fyra teman. Varje tema består av texter, övningar, filmer och fördjupningsuppgifter. Allt är tydligt förankrat i ämnesplanerna för samhällskunskap, svenska, historia, engelska samt medier, samhälle och kommunikation. Syftet med läromedlet är att öka elevernas kunskaper om de mänskliga rättigheterna, hur internationella samarbeten fungerar och hur mänskliga rättigheter kan utkrävas. Materialet innehåller även exempel på både kränkningar och på människor som agerar för att försvara sina och andras rättigheter. Ett fönster mot världen ger också möjligheter att utveckla flera viktiga förmågor som att tänka kritiskt, samarbeta, kunna framföra sina åsikter skriftligt och muntligt samt lyssna aktivt på andras. I stödmaterialet Förskolan och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder menar Skolverket att flera undersökningar visar att det finns problem med flera skolors värdegrundsarbete. Ofta sker arbetet vid särskilda tillfällen, separerat från den vanliga undervisningen och det drivs mestadels av enstaka engagerade lärare. Enligt Skolverket bör dock värdegrundsarbetet genomsyra all verksamhet i skolan och inte särskiljas från övrig undervisning. 26 Det ska alltså inte isloleras till en temadag, någon enstaka gång om året, utan vara en självklar del av skolans vardag. Därför är viktig tanke med Ett fönster mot världen att utbildning om mänskliga rättigheter ska kunna bedrivas inom den ordinarie undervisningens ramar. Kopplingen till olika kursplaner är därför alltid tydlig och materialet kan alltid användas så att det leder fram till ett underlag för lärarens bedömning av elevernas kunskaper utifrån flera kursplaners kunskapskriterier. Fyra teman Mänskliga rättigheter är ett omfattande område. För att det ska bli mer överskådligt och hanterbart för eleverna är utbildningsmaterialet uppdelat i fyra teman: Ditt ord är fritt om yttrandefrihet En värld i rörelse om flyktingar och migranter De kan döda mig när som helst om dödsstraff, tortyr och rättssäkerhet Skilda världar om fattigdom och rätten till ett värdigt liv Till varje tema finns det en omfattande text som ger en överblick av kunskapsområdet. Det finns även filmer, övningar och fördjupningsuppgifter. Läromedlet är flexibelt och kan användas på många olika sätt. Det går att använda i ett ämne för enstaka övningar, till en lektion eller till ett längre sammanhållet undervisningsmoment. Eftersom Ett fönster mot världen är uppbyggt kring teman ger det även goda förutsättningar för ett ämnesövergripande arbete mellan olika kurser och ämnen Skolverket, 2011

15 Ditt ord är fritt om yttrandefrihet Skolan ska uppmuntra att skilda åsikter förs fram. Det kräver kommunikativa förmågor, som att kunna framföra ett budskap muntligt och lyssna på andra, vilket är viktigt för att kunna delta i demokratiska processer. Men det hänger även ihop med kunskaper om vilka rättigheter människor faktiskt har. I ett modernt mediesamhälle är detta särskilt viktigt med tanke på att unga människor ofta är procumenter de både producerar och konsumerar medieinnehåll. I temat Ditt ord är fritt - om yttrandefrihet får eleverna fördjupa sina kunskaper om det fria ordet och dess gränser. Genom att både behandla inskränkningar i yttrandefriheten i olika delar av världen samt de sociala mediernas roll i samhället ökar möjligheten för eleverna att kunna relatera till ämnet utifrån den egna förförståelsen. Temat innehåller: yttrandefrihetens ställning i olika delar av världen vad mänskliga rättigheter är och hur dessa kan utkrävas Förenta Nationerna och vad olika förklaringar och konventioner innebär de icke-statliga organisationernas arbete lagar och etiska riktlinjer som reglerar yttrandefriheten i Sverige internet och sociala mediers betydelse för yttrandefriheten yttrandefrihetens betydelse för kultur och litteratur Materialet är anpassat efter ämnesplanerna i samhällskunskap, svenska, engelska och medier, samhälle och kommunikation. En värld i rörelse om flyktingar och migranter Enligt läroplanen ska skolan bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap och öppen diskussion. 27 Främlingsfientliga krafter växer i Europa samtidigt som många flyktingar och migranter tar stora risker för att ta sig hit. Att belysa och diskutera dessa frågor är därför mycket angeläget. Det är samtidigt ett etiskt laddat ämne som kan belysas ur flera olika perspektiv i undervisningen. I temat En värld i rörelse om flyktingar och migranter får eleverna fördjupa sina kunskaper om vem som lämnar sitt hemland och varför. Men också hur vi i den rika delen av världen bemöter dem. Temat innehåller: vilka som flyr eller migrerar och varför centrala begrepp USA:s och EU:s flykting- och migrationspolitik asylprocessen och hur svensk flykting- och migrationspolitik fungerar svensk in- och utvandring i ett historiskt perspektiv Förenta Nationerna och vad olika förklaringar och konventioner innebär flyktingar och migranters rättigheter de icke-statliga organisationernas arbete. Materialet är anpassat efter ämnesplanerna i samhällskunskap, svenska, engelska, historia. 27 Skolverket, Läroplanen för de frivilliga kolformerna 15

16 De kan döda mig när som helst - om dödsstraff, tortyr och rättssäkerhet Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet är värden som skolan ska arbeta för. 28 I temat De kan döda mig när som helst - om dödsstraff, tortyr och rättssäkerhet står dessa värden i fokus. Synen på brott och straff sätts i ett historiskt perspektiv vilket gör det möjligt att diskutera människosyn och hur den har förändrats över tid, men också hur dödsstraff, tortyr och bristande rättssäkerhet ser ut i olika delar av världen idag. Temat innehåller: exempel på kränkningar av de mänskliga rättigheterna runt om i världen ett historiskt perspektiv; synen på brott och straff i Sverige genom historien från medeltiden till modern tid mänskliga rättigheter, med fokus på de politiska och medborgerliga rättigheterna olika perspektiv på mänskliga rättigheter Förenta Nationerna, vad olika förklaringar och konventioner innebär de icke-statliga organisationernas arbete. Materialet är anpassat efter ämnesplanerna samhällskunskap och historia. Skilda världar om fattigdom och rätten till ett värdigt liv En viktig uppgift för skolan är att verka för alla människors lika värde och mot diskriminering i alla dess former. 29 Fattigdom är ofta en konsekvens av just diskriminering. Genom att arbeta med temat Skilda världar fattigdom och rätten till ett värdigt liv får eleverna utveckla kunskaper om fattigdom, hur situationen ser ut i olika delar av världen och hur detta hänger ihop med diskriminering. Ofta diskuterar vi fattigdom i materiella termer, men i temat behandlas frågan ur ett rättighetsperspektiv. Temat innehåller: översikt och exempel på hur människor förvägras rätten till skola, hälsa och utbildning Förenta Nationerna, vad olika förklaringar och konventioner innebär med fokus på de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna olika perspektiv på de mänskliga rättigheterna milleniemålen diskriminering och vad det innebär de icke-statliga organisationernas arbete kvinnors och minoriteters rättigheter. Materialet är anpassat efter ämnesplanen i samhällskunskap Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna 29 Ibid.

17 Olika arbetssätt och metoder Till varje tema finns det olika texter, filmer, övningar och uppgifter vilket ger goda möjligheter till en varierad undervisning. Vilka metoder som är effektivast avgör lärare bäst själva. Det är också svårt att hitta vetenskapliga belägg för att vissa metoder eller arbetssätt är att föredra framför andra. I forskningsöversikten Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning presenterar Jan Håkansson och Daniel Sundberg resultat från forskning om vilka faktorer som påverkar vad och om elever lär sig. De menar att forskningen idag är överens om att det inte är metoderna i sig som avgör vad och om eleverna lär, utan snarare de generella undervisningsprinciper som lärare tillämpar. Genom att leda och genomföra undervisningen med en variation av undervisningsmetoder möjliggörs alla elevers lärande. 30 En annan viktig fråga som behandlas är om fasta ämneskunskaper eller ämnesövergripande förmågor är det viktigaste. Ofta har dessa ställts mot varandra. Vissa har betonat att skolans uppdrag främst handlar om att fostra kritiskt tänkande människor som kan samarbeta, andra att det är faktakunskaper som är det viktiga. Håkansson och Sundberg menar dock att är denna motsättning sedan länge är överspelad inom forskningen. Idag handlar det snarare om att finna fruktbara bryggor mellan ämneskunskaper och ämnesövergripande förmågor. I Amnestys utbildningsmaterial har vi därför tagit fram olika texter, övningar och uppgifter som ger goda möjligheter att variera undervisningen. För att det ska bli enkelt att orientera sig i läromedlet används olika ikoner/symboler. Dessa visar vad det är för typ av material. Genom att erbjuda många olika metoder och infallsvinklar ger Ett fönster mot världen goda förutsättningar att skapa bryggor mellan faktakunskaper, kritiskt tänkande och kommunikativa färdigheter. Elevtexter Enligt läroplanen är det skolans ansvar att alla elever får faktakunskaper om de mänskliga rättigheterna. Exakt vad dessa kunskaper ska bestå av framgår inte ur läroplanen. I Compass: a manual on human rights education with young people ges dock flera exempel på vad elever bör få lära sig i skolan. Det handlar till exempel om: konventioner och förklaringar vilka idéer som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna de icke-statliga organisationernas arbete. För att det ska bli enklare att hantera och överblicka för eleverna har vi, som tidigare nämnts, delat in materialet i fyra teman. Till varje tema finns det en faktatext. Dessa kan fungera som en lärobok och innehåller alltid en beskrivning av Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och en sammanfattning av för temat viktiga konventioner. Där finns även alltid en beskrivning av olika icke-statliga organisationer och deras verksamhet. Därutöver innehåller texterna exempel på hur situationen ser ut idag vad det gäller de frågor som temat belyser Till vissa teman finns det även kortare texter på engelska för att eleverna ska få träna förmågan att läsa engelsk text, samt att kunna kommunicera kring dess innehåll. 30 Håkansson och Sundberg,

18 Värderingsövningar Det etiska perspektivet är viktigt i utbildningen och ska ge en grund för personliga ställningstaganden. I Amnestys utbildningsmaterial finns det flera olika typer av värderingsövningar som ger eleverna möjlighet att ta ställning i olika etiska frågor. Med narrativ historia avses ett undervisningsmoment där en muntlig berättelse används för att utvinna kunskap. Genom en berättelse får eleverna uppleva en meningsfull rekonstruktion av ett skeende. Men berättelsen är tydligt avgränsad från skönlitteraturen genom att den förmedlar en historisk sanning. 31 Övningen Ja- eller nej tar sin utgångspunkt i verkliga händelser. Dessa har formulerats som berättelser. Läraren berättar något som har hänt, bryter mitt i berättandet och låter eleverna ta ställning i en etisk fråga. Sedan fortsätter läraren och berättar hur det slutade. Därefter diskuteras händelsen. Övningen finns till temat om yttrandefrihet samt till temat om flyktingar och migranter. Till yttrandefrihetstemat behandlas till exempel pingstpastorn Åke Greens predikan och Nationaldemokrater som vill hålla ett bokbord i en grundskola. Till temat om flyktingar och migranter handlar berättelserna om papperslösa arbetare, människosmuggling m.m. I övningen Vad tycker du? får eleverna ta ställning till olika scenarier. Övningen består av korta fiktiva berättelser om möten med personer som uttrycker åsikter och vill veta vad den andre tycker. Eleverna arbetar i par och får turas om att läsa för varandra. Berättelserna avslutas alltid med frågan: vad tycker du? Därmed får eleverna träna på att ta ställning och argumnetera för sina åsikter, men också på att muntligt kunna framföra en berättelse. Övningen behandlar mänskliga rättigheter på en övergripande nivå och kan användas till alla teman. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 29, kan man läsa att: Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig. Rättigheter och friheter får inte heller utövas på ett sätt som är oförenligt med Förenta nationernas ändamål och grundsatser. 32 I övningen Skyldigheter får eleverna reflektera kring vad som är en skyldighet. De får ta ställning till olika påståenden. På golvet finns siffrorna ett till sex utlagda på lappar. Läraren läser påståenden som eleverna kan instämma i eller ta avstånd ifrån. Instämmer de helt i ett påstående ställer de sig vid ettan. Instämmer de inte ställer de sig vid sexan. Övningen kan även övergå till ett forumspel där eleverna får gestalta vardagliga situationer utifrån frågeställningarna. Debattmatchen Debattmatchen är ett rollspel vars syfte är att träna elevernas förmåga att framföra ett budskap muntligt, argumentera för en ståndpunkt och kritiskt granska påståenden och förhållanden. De får också träna sig i att samarbeta och lära sig att känna tillit till den egna förmågan. I övningen får de arbeta i lag och möter varandra i debatter inför klassen, som agerar publik. Övningen finns i olika versioner till alla teman. Debattämnena är kopplade till olika temans innehåll och gruppernas åsikter är på förhand givna. De måste alltså argumentera för en åsikt, oavsett om de hyser den själva eller inte. Efter varje debatt finns det möjlighet för läraren att tillsammans med publiken/klassen lyfta fram olika argument som använts under debatten och analysera dem för att på så vis fördjupa kunskaperna i argumentationsteknik Hermansson-Adler, OHCHR

19 Fyra fall I övningen Fyra fall får eleverna lära sig om FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna genom att fördjupa sig i olika fall av människorättskränkningar runt om i världen. Genom att sätta sig in i vad olika personer har råkat ut för får de tydliga exempel på vad det innebär när rättigheter inte respekteras. Med fokus på verkliga fall kan det som annars uppfattas som abstrakt bli konkret för eleverna. Övningen finns till flera teman men med olika fall. Eleverna arbetar i grupper. Alla får varsitt fall som de ska sätta sig in i och presenterar det för de andra gruppmedlemmarna. För att se samband mellan händelser, individer och strukturer arbetar de med en matris. Matrisen utgör en tankestruktur och fungerar som stöd för att sammanställa fakta. Den blir en utgångspunkt för jämförelse, analys och diskussion. Film Skolan ska låta eleverna hämta stimulans ur kulturella upplevelser. Enligt läroplanen ska de lära sig att använda kulturutbudet som en källa till kunskap och självinsikt. 33 Till en del teman finns dokumentära filmer, såväl korta som lite längre med tillhörande diskussionsfrågor. Filmerna kan ligga till grund för en diskussion om vad mänskliga rättigheter är, men också kring frågor som rör specifika teman. Filmen Ett fönster mot världen är framtagen för och anpassad till Amnestys skolmaterial. Den ger en introduktion till de mänskliga rättigheterna, presenterar olika typer av kränkningar och belyser dessa ur såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Filmen kan därför användas till alla fyra teman. Analys och diskussion Eleverna ska lära sig att pröva antaganden, analysera och lösa problem. Till flera teman finns förslag på bikupeövningar. Det är ofta kortare uppgifter eller övningar som kan genomföras på en lektion. Dessa kan till exempel handla om nyhetsförmedling, diskriminering eller mera allmänt om vad mänskliga rättigheter innebär. Presentationsteknik För att delta i samhällets demokratiska processer är det nödvändigt att kunna framföra budskap och information muntligt. Det ingår också i flera av av gymnasieskolan kurser. Därför finns flera övningar i presentationsteknik i utbildningsmaterialet. Övningarna är inspirerade av presentationsformatet Pecha Kucha. Eleverna får arbeta i grupper, söka information och sammanställa ett bildspel om situationen för till exempel yttrandefriheten i olika länder. Presentationen ska bestå av tjugo bilder som bara får visas i tjugo sekunder per bild. Därför måste grupperna förbereda sig noggrant och avgränsa sitt ämne. Övningen kan användas för att ge en överblick över ett omfattande stoff. I till exempel yttrandefrihetstemat får grupperna presentera olika länder där yttrandefriheten kraftigt begränsas. I temat om flyktingar och migranter får eleverna presentera länder som människor flyr eller migrerar ifrån. På så vis kan klassen göra nedslag i olika världsdelar på kort tid. Det ger både ett internationellt perspektiv, tränar deras förmåga att söka och sammanställa information samt presentera den muntligt. De måste också lyssna aktivt och samarbeta med varandra. 33 Skolverket, Läroplanen för de frivilliga skolformerna 19

20 Fördjupningsuppgifter Till varje tema finns även förslag på fördjupningsuppgifter. Dessa är utformade efter utvalda kurplaners innehåll och kunskapskriterier. Det kan vara hemskrivningar, grupparbeten eller andra individuduella skrivuppgifter. Tanken är att de ska kunna avsluta ett längre sammanhållet undervisningsmoment och ge ett underlag för lärarens bedömning utifrån kunskapskriterierna i respektive kurs. Fördjupningsuppgifterna är formulerade som förslag och måste bearbetars för att kunna användas i undervisningen. Hur kan materialet användas? Ett fönster mot världen är ett flexibelt läromedel och som lärare är det förmodligen inte svårt att snabbt få en uppfattning om hur det kan komma till användning i undervisningen. Men vi kommer ändå presentera tre exempel på hur materialet kan användas i samhällskunskap och i svenska, samt ett exempel på ett ämnesövergripande arbete i både samhällskunskap och svenska. Exemplen utgår från temat Ditt ord är fritt om yttrandefrihet. Exempel på arbete med yttrandefrihet i samhällskunskap Steg Innehåll 1. Filmvisning: Ett fönster mot världen och efterföljande diskussion Värderingsövning: Vad tycker du? 2. Pecha Kucha: Grupparbete om situationen för yttrandefriheten i olika delar av världen. Klassen delas in i grupper. Varje grupp får ett land där yttrandefriheten är kraftigt begränsad. 3. Grupperna söker bilder och infomation om sitt land och sätter ihop en presentation. 4. Grupperna håller sina Pecha kucha-presentationer. 5. Läraren går igenom de mänskliga rättigheterna utifrån texten Ditt ord är fritt om yttrandefrihet. Övning: Fyra fall. 6. Källkritisk övning: Fånge i nätet? 7. Skrivuppgift: Där ordet inte är fritt tematisk fördjupning. Exempel på arbete med yttrandefrihet i svenska Steg Innehåll 1. Filmvisning: Ett fönster mot världen och efterföljande diskussion Läraren presenterar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet Värderingsövning: Ja eller nej? 2. Läraren går igenom argumentationsteknik. 3. Debattmatcher: Indelning i grupper, som möter varandra i debattmatcher. Informationssökning och förberedelse av anförande till debatterna. 4. Eleverna skriver debattartiklar individuellt och får respons av klasskamrater 20

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

I Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik 1

I Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik 1 VAD? I den här värderingsövningen får eleverna ta ställning till problematiska frågor som rör flyktingar och migranters livsvillkor. Övningen bygger på flera verkliga händelser, vilka formulerats som berättelser.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11 MOD UTAN GRÄNSER SPEAK TRUTH TO POWER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11 84 Mod utan gränser KOPPLINGEN TILL GY 11 OCH LGR 11 Många lärare upplever

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger

Läs mer

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Rev 2013-10-18 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-445 Tor Andersson Barn- och ungdomsnämnden Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor.

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Så arbetar vi för att förebygga samt hantera kränkande behandling på våra förskolor. 0 Innehållsförteckning BARN- OCH

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Åsbygdens Naturbruksgymnasium. Behandla andra som Du själv vill bli behandlad. Rev.110819

Likabehandlingsplan. Åsbygdens Naturbruksgymnasium. Behandla andra som Du själv vill bli behandlad. Rev.110819 Likabehandlingsplan Åsbygdens Naturbruksgymnasium Behandla andra som Du själv vill bli behandlad Rev.110819 Kränkande behandling: Kränkande behandling står för olika former av kränkningar. Kränkande behandling

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer