ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN"

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Att utbilda om mänskliga rättigheter i skolan

2 INNEHÅLL 1. För kunskap och engagemang 3 2. Human Rights Education 4 Förenta Nationerna och Human Rights Education Europarådet och Human Rights Education Amnesty och Human Rights Education Fakta, förmågor, attityder och värderingar 3. Human Rights Education ur ett svenskt perspektiv 7 Skollagen Läroplanen och skolans värdegrund Att möta olika värdegrunder Mänskliga rättigheter på schemat Faktakunskaper om mänskliga rättigheter Viktiga förmågor Reportage: När kunskap föder engagemang 4. Ett fönster mot världen 14 Fyra teman Olika metoder och arbetssätt Hur kan materialet användas? 5. Det börjar i vardagen Referenser 24 Bild framsidan: UN Photo/Share Ef Asharan Palestinska flickor i Gaza försöker slå världsrekordet i att studsa fotbollar samtidigt.

3 1. FÖR KUNSKAP OCH ENGAGEMANG Alla människor borde ha kunskap om de mänskliga rättigheterna och alla borde vilja försvara sina och andras rättigheter om det behövs. Men är denna kunskap och vilja en självklarhet? Genom historien har vi sett flera exempel på allvarliga människorättskränkningar. Men det är inte bara något som hör till det förflutna. Kränkningar och övergrepp sker varje dag även i vår tid. Det finns många exempel. I Japan avrättas dödsdömda fångar genom hängning, i Kamerun fängslas människor på grund av sin sexuella läggning, i Kina sätts politiska motståndare i omskolningsläger och i Nicaragua är abort förbjudet, även om graviditeten orsakats av en våldtäkt eller riskerar att hota kvinnans liv. Men kränkningar av de mänskliga rättigheterna är inte bara något som sker någon annanstans. Det sker även i vår del av världen. I Italien angrips romer. De blir tvångsvräkta och får sina bostäder rivna. I Grekland sitter flyktingar och migranter inspärrade i förvar under vidriga förhållanden. Och Sverige har flera gånger fått kritik av FN för att vi skickat tillbaka människor som kommer hit för att söka asyl till länder där de riskerar att utsättas för tortyr. Så ser verkligheten ut. Men varken kunskap om denna verklighet eller uppfattningen att alla människor har rätt till ett liv i frihet och trygghet är något vi kan ta för givet. Alla människor måste därför få lära sig om sina och andras rättigheter och få en möjlighet att diskutera frågor som rör rättigheter, frihet, rättvisa, jämlikhet, diskriminering och universalism. Att utbilda om mänskliga rättigheter är ett självklart och viktigt uppdrag för skolan. För att stödja lärarna i detta arbete har den svenska sektionen av Amnesty International tagit fram ett utbildningsmaterial. Det heter Ett fönster mot världen och riktar sig till gymnasieskolan. Materialet består fyra teman med tillhörande texter, övningar, filmer och fördjupningsuppgifter. I den här lärarhandledning presenterar vi vårt utbildningsmaterial och dess utgångspunkt i Human rights education. Vi visar också hur materialet är förankrat i den svenska skolans styrdokument och ger flera exempel på hur det kan användas i undervisningen. Ett fönster mot världen kan laddas ner kostnadsfritt från vår skolsida: 3

4 2. HUMAN RIGHTS EDUCATION Mänskliga rättigheter kan inte endast upprätthållas med hjälp av lagtexter. Det krävs också kunniga, aktiva och medvetna medborgare. Därför är det nödvändigt att alla får möjlighet att lära sig om de mänskliga rättigheterna och hur man kan utkräva sina rättigheter samt försvara andras. Human rights education handlar om att främja kunskapen om och engagemanget för de mänskliga rättigheterna både på lokal och global nivå. Förenta Nationerna och Human Rights Education Att få gå i skolan är en rättighet. Men det finns även krav på vad utbildningen bör innehålla. På internationell nivå finns det flera deklarationer och konventioner som reglerar utbildning, både vad det gäller tillgänglighet och innehåll. I Förenta Nationernas allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna anges att skolan ska stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 1 Skolan ska även främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper, samt främja Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande. 2 I Barnkonventionen slås fast att alla barn ska få en utbildning vars syfte är att: utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta Nationernas stadga. 3 Utbildningen ska även syfta till att: förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar länder har anslutit sig till Barnkonvention, vilket är avsevärt fler än när det gäller någon annan konvention. Det är bara USA och Somalia som inte har ratificerat den. Ett annat exempel på internationella dokument som rör utbilding om mänskliga rättigheter är Declaration on Human Rights Education and Training. Deklarationen antogs i december 2011 av FN:s generalförsamling och i innehåller utförliga formuleringar om vad medlemsländernas skolsystem ska syfta till. Det handlar både om utbildningens innehåll och form. Enligt förklaringen ska utbildningen: ge kunskaper om de mänskliga rättigheterna, om de normer, principer och värderingar som underbygger dessa rättigheter, samt om vilka mekanismer som finns för att skydda dem bedrivas med respekt för både lärare och elever stärka människors förmågor så de kan åtnjuta och utöva sina rättigheter samt respektera och skydda andras. öka medvetenheten, förståelsen och acceptansen för mänskliga rättigheter bidra till att utveckla en kultur där alla är medvetna om sina och andras rättigheter och skyldigheter uppfostra eleverna till ansvariga medlemmar i ett fritt, fredligt, pluralistiskt och inkluderande samhälle sträva efter att förverkliga alla mänskliga rättigheter 4 1 OHCHR 2 Ibid. 3 UNICEF 4 Ibid.

5 främja tolerans, icke-diskriminering och jämlikhet säkerställa att alla får samma möjligheter genom tillgång till utbildning om mänskliga rättigheter bidra till att förebygga kränkningar av de mänskliga rättigheterna motarbeta alla former av diskriminering, rasism, stereotyper, hat samt de attityder och fördomar som dessa bygger på. 5 Europarådet och Human Rights Education Även på regional nivå betonas vikten av utbildning om mänskliga rättigheter. Europarådet står bakom en manual som på ett konkret sätt beskriver vad medlemsländernas skolor bör lära eleverna när det gäller mänskliga rättigheter. Enligt Compass: a manual on human rights education with young people består kärnan i all utbildning om mänskliga rättigheter i att utveckla elevernas kritiska tänkande, förmåga att hantera konflikter och viljan att agera när ens egna eller andra människors rättigheter kränks. De långsiktiga målen är att: utveckla medvetenhet och förståelse för frågor som rör mänskliga rättigheter så att människor kan uppfatta när dessa kränks stärka de förmågor som krävs för att kunna försvara de mänskliga rättigheterna utveckla attityder som leder till respekt för de mänskliga rättigheterna. 6 Det handlar alltså inte om att bara överföra fakta till eleverna. För endast faktakunskaper om de mänskliga rättigheterna behöver inte nödvändigtvis leda till respekt. Faktakunskaper, attityder, övertygelser och normer måste bilda en helhet. Amnesty och Human Rights Education Det åligger staterna att säkerställa att alla får utbildning om mänskliga rättigheter. Men skolorna kan även få stöd av det civila samhället. De icke-statliga organisationerna har ofta lång erfarenhet av att utbilda om mänskliga rättigheter. För Amnesty International är Human rights education en självklar och viktig del av organisationens verksamhet. Enligt Amnesty kan Human rights education definieras som:... a deliberate, participatory practice aimed at empowering individuals, groups and communities through fostering knowledge, skills and attitudes consistent with internationally recognized human rights principles. 7 Det handlar alltså om en utbildning som bygger på deltagande, vars mål är att stärka individer, grupper och samhällen genom att främja kunskaper, färdigheter och attityder som är i överensstämmelse med internationellt erkända principer om mänskliga rättigheter Fakta, förmågor, attityder och värderingar Men en central fråga är vad mer exakt det är som elever ska lära? Formuleringar i deklarationer och konventioner är ofta på en övergripande nivå. Att det handlar om att utveckla vissa kunskaper, färdigheter och attityder återkommer ofta i olika dokument och litteratur om Human rights education. ATTITYDER OCH VÄRDERINGAR FAKTA- KUNSKAPER FÖRMÅGOR 5 Ibid. 6 Brander,

6 Men vilka kunskaper är det egentligen som krävs för en djupare förståelse för de mänskliga rättigheterna? I Compass: a manual on human rights education with young people anges flera exempel på vad det innebär: Faktakunskaper begrepp som frihet, rättvisa, värdighet, icke-diskriminering, demokrati, universalism, ansvar, solidaritet och rättigheter mänskliga rättigheters betydelse för individen, samhället och världen olika perspektiv på mänskliga rättigheter viktiga historiska händelser som har lett fram till dagens uppfattning om de mänskliga rättigheterna övergripande om centrala MR-dokument, som till exempel Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. vilka internationella samarbeten som finns för att säkerställa efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna de icke-statliga organisationernas arbete. Förmågor lyssna aktivt till olika ståndpunkter kunna hävda sin åsikt försvara sina och andras rättigheter med relevanta argument tänka kritiskt kunna söka och granska information samarbeta och hantera konflikter delta i grupper och kunna organisera sig agera för att försvara mänskliga rättigheter, både lokalt och globalt. Attityder och värderingar känsla av ansvar för sina egna handlingar vilja till personlig och social utveckling. nyfikenhet, ett öppet sinne och uppskattning av kulturella skillnader empati och solidaritet vilja att stödja dem vars rättigheter kränks förståelse för sitt eget och andra människors värde vilja att arbeta för rättvisa, frihet, jämlikhet respekt för att människor är olika. Källa: Compass. A manual for Human Rights Education with young people 6

7 3. HUMAN RIGHTS EDUCATION UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV En av den svenska skolans uppgifter är att utveckla de kunskaper, förmågor och attityder hos eleverna som både Förenta Nationerna och Europarådet lyfter fram som betydelsefulla. Det framgår i skolans styrdokument. Man brukar tala om skolans styrkedja den hierarki av lagar och förordningar som anger vilka kunskaper och värderingar som skolan ska förmedla. I dessa lagar och förordningar finns flera viktiga formuleringar som rör skolans uppdrag när det gäller att att utbilda om mänskliga rättigheter. Vi ska se närmare på skollagen, läroplanen för de frivilliga skolformerna samt några kursplaner där de kunskaper, färdigheter och förmågor som kan kopplas till Human rights education utgör ett centralt innehåll. Skollagen Skollagen (SFS 2010:800) innehåller bestämmelser om skolväsendet. Enligt skollagen ska den svenska skolan: utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. 8 Där står också att: Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 9 SKOLLAG GYMNASIEFÖRORDNING LÄROPLAN EXAMENSMÅL ÄMNESPLANER Gymnasieskolans styrkedja. Källa: Skolverket Skollagen anger även att det ska finnas en läroplan för varje skolform. I denna ska utbildningens uppdrag och värdegrund fastställas. Det är regeringen eller den myndighet som regeringen ger uppdraget som tar fram läroplanerna. Läroplanen och skolans värdegrund Som framgår ur skollagen är skolan inte värdeneutral, utan har som uppgift att främja vissa värden, attityder och beteenden och motverka andra. Vilka dessa värden är finns formulerat i den svenska skolans läroplaner. Läroplanen för gymnasiet (Lpf 11) inleds med skolans värdegrund och uppgifter. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla en förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. 10 Alla tendenser till diskriminering ska motverkas och främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 11 Även det internationella perspektivet är viktigt i skolan för att eleverna ska lära sig att... se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för internationell solidaritet Enligt läroplanen ska skolan vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att dessa framförs. Vikten av personliga ställningstaganden ska också framhållas. Därför måste utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin kommunikativa kompetens. Det kan till exempel handla om förmågan att uttrycka budskap och åsikter, såväl 8 SFS 2010:800. Skollagen 9 Ibid. 10 Skolverket 2011, Läroplanen för de frivilliga skolformerna. 11 Ibid. 12 Ibid. 7

8 skriftligt och muntligt. Skolan ska också träna eleverna i kritiskt tänkande och i att granska fakta och förhållanden. Det är skolans ansvar att eleverna: får kunskaper om de mänskliga rättigheterna, om internationell samverkan och globala samband kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar respekterar andra människors egenvärde och integritet tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling medverkar till att hjälpa människor kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. 13 Det går alltså att se flera likheter mellan den svenska läroplanen och Declaration of Human Rights Education and Training eller Compass: a manual on human rights education with young people. Begreppen skiljer sig något men både på internationell, regional och nationell nivå framhålls betydelsen av att eleverna utvecklar de faktakunskaper, kommunikativa förmågor, attityder och värderingar som krävs för att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna i ett samhälle. Att möta olika värdegrunder Läroplanen anger vad skolan ska sträva efter och mål som eleverna ska uppnå. Men i samhället finns det inte bara en värdegrund utan flera. Barn och ungdomar kommer till skolan med skilda normer och värderingar. I Kort om mänskliga rättigheter påminner Andrew Clapham, professor i internationell rätt, oss om att alla människor inte alltid är överens om att individuella rättigheter är den bästa utgångspunkten för att organisera ett samhälle. 14 Vissa anser till exempel att människans tillhörighet till gruppen, nationen, klassen eller rasen är överordnad individen. Frågan är hur skolan ska hantera detta dilemma? I Skolverkets stödmaterial för värdegrundsarbetet kan man läsa följande: Individens frihet, till exempel individens rätt att yttra sig, och uppdraget att fostra demokratiska människor skapar ett slags dilemma för förskolan och skolan. Förskolan och skolan är inte värdeneutral men ska möta barns och elevers tankar med respekt. I det demokratiska uppdraget ligger målsättningen att skapa en demokratiskt sinnad människa som omfattar det som är vårt samhälles värdegrund. Eftersom barn och elever, precis som vuxna, inte nödvändigtvis blir demokratiska av att bli tillsagda att vara det, måste de få en chans att själva bilda sig en uppfattning och tillsammans med andra kritiskt granska och reflektera över påståenden kring värderingar och ideologiska positioner. 15 För att hantera denna komplicerade balansgång betonar Skolverket betydelsen av ett öppet klassrumsklimat. Ett öppet klassrum kännetecknas av att det finns utrymme för ett fritt meningsutbyte, att alla elever har möjlighet att komma till tals och att olika åsikter respekteras. Lärarens förmåga att leda samtal och välja undervisningsinnehåll som engagerar är därför av yttersta vikt. 16 En viktig poäng är att värden inte kan förankras genom att eleven får lära sig att svara rätt på olika frågor som rör till exempel tortyr, yttrandefrihet eller flyktingmottagande Ibid. 14 Clapham, Skolverket, Ibid.

9 Ungdomars attityder till utsatta grupper Vilken inställning har gymnasieelever till utsatta grupper? Och har de fått någon undervisning om mänskliga rättigheter? Det har myndigheten Levande Historia undersökt och resultatet presenteras i rapporten Den mångtydiga intoleransen en studie av gymnasieungdomars attityder läsåret 2009/2010. Rapporten visar att nästan en femtedel av de tillfrågade gymnasieeleverna ger uttryck för en negativ inställning till muslimer, judar och homosexuella. Runt en fjärdedel av eleverna är negativa till romer. Hälften av eleverna ger uttryck för vad som kallas för en ambivalent inställning till dessa grupper. Studien visar också att en femtedel av de gymnasieleverna som deltagit i undersökning, ansåg att de inte har fått någon undervisning om de mänskliga rättigheterna och 42 procent uppgav att de har fått lite undervisning. Endast en fjärdedel tycker att de har fått mycket undervisning om de mänskliga rättigheterna. Källa: Den mångtydiga intoleransen en studie av gymnasieungdomars attityder läsåret 2009/2010. På bilden: Två romska barn i Serbien. I Serbien utsätts romer för en allvarlig diskriminering. Bara i april 2012 tvångsvräktes romer från sina bostäder, enligt Amnestys årsrapport. Romer är också den grupp som svenska gymnsaieelever uttrycker störst intolerans gentemot, enligt Levande Historias studie. 9

10 I Amnestys utbildningsmaterial är därför utgångspunkten alltid att eleverna ska ges möjlighet att reflektera kring etiska frågor och själva få ta ställning, men alltid utifrån kunskaper om faktiska förhållanden och om mänskliga rättigheter. Detta synsätt ligger väl i linje med Skolverkets formuleringar som betonar ett nödvändigt samspel mellan fakta, förståelse och värderingar: I lärandet om mänskliga rättigheter och demokrati löper fakta och förståelse hand i hand och en strävan bör vara att inom detta hela tiden möjliggöra diskussioner kring etiska frågor Detta synsätt, där faktakunskaper, färdigheter och attityder tillsammans bildar en helhet, stämmer också överens med hur Human rights education beskrivs i Compass: a manual on human rights education with young people. Eleverna ska utveckla förmågan att tänka kritiskt, lyssna aktivt och de ska kunna framföra sina åsikter. Men de ska även få grundläggande faktakunskaper om de mänskliga rättigheterna. Alla dessa delar hänger ihop och är ömsesidigt beroende av varandra. Mänskliga rättigheter på schemat Läroplanen anger värden och mål som alla program och inriktningar inom den svenska gymnasieskolan ska sträva mot. Ämnesplanerna beskriver däremot ett ämnes syfte och innehåll. Skolverket menar dock att de flesta ämnen rymmer olika aspekter av demokratisk kunskap och lärare i olika ämnen har ett ansvar att lyfta in dessa. 18 Flera ämnen innehåller faktakunskaper som rör mänskliga rättigheter och vissa ämnen innehåller viktiga förmågor som krävs för att kunna försvara sina och andras rättigheter. Vissa ämnen innehåller både och. Vi ska se närmare på fem ämnesplaner och några specifika kursplaner som vi har utgått från i utbildningsmaterialet Ett fönster mot världen: samhällskunskap historia engelska svenska medier, samhälle och kommunikation. Faktakunskaper om mänskliga rättigheter Det är viktigt att eleverna utvecklar grundläggande faktakunskaper om de mänskliga rättigheterna. Det kan handla om internationella samarbeten och organ, om vissa deklarationer och konventioner, hur rättigheter kan utkrävas, vilka idéer som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna och om viktiga historiska händelser. Denna typ av faktakunskaper ryms framförallt inom ämnena samhällskunskap och historia. Samhällskunskap 1a och b innehåller de mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Båda kurserna ska även ge kunskaper om Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter. De elever som läser samhällskunskap 2 ska också få lära sig om: Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. 19 Samma kurs ska även innehålla en tematisk fördjupning i en samhällsfråga, vilket kan ge möjlighet att fördjupa sig i till exempel flyktingar och migranters situation, rättssäkerhet, fattigdom eller yttrandefrihet utifrån Amnestys utbildningsmaterial Ibid. 18 Ibid. 19 Skolverket, Kursplan för samhällskunskap 2

11 UN Photo/Rick Bajornas I samhällskunskap ska eleverna få lära sig om de mänskliga rättigheterna och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. På bilden: FN-skrapan i New York Även ämnet historia ska ge kunskaper om de mänskliga rättigheterna. I Historia 1b anges följande som centralt innehåll: Industrialisering och demokratisering under och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. 20 I medier, samhälle och kommunikation ska eleverna utveckla kunskaper om mediernas roll i samhället både i Sverige och i ett internationellt perspektiv. De ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt och kunna granska och värdera mediers innehåll. Eleverna ska även lära sig om Lagar och andra bestämmelser samt internationella överenskommelser och etiska regler inom kommunikationsområdet. 21 Viktiga förmågor Flera ämnen innehåller även betydelsefulla förmågor. I svenska 1 ingår muntlig och skriftlig framställning, argumentationsteknik och grunderna i den retoriska arbetsprocessen. 22 Engelska 5 innehåller Muntlig och skriftlig produktion och interaktion av olika slag, även i mer formella sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommenterar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar, samt strategier för att bidra till och aktivt medverka i diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet. 23 I samhällskunskap 1b är presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter en del av kursens innehåll. 24 Eleverna ska också utveckla sitt kritiska tänkande. De ska få lära sig hur man söker information och kritiskt kunna granska denna. Den källkritiska förmågan ingår i såväl samhällskunskap, historia, svenska och engelska. I till exempel svenska 1 utgör bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text samt grundläggande källkritik ett centralt innehåll Skolverket, Kursplan för historia 1b 21 Skolverket, 2011, kursplan för medier, samhälle och kommunikation 1 22 Skolverket, Kursplan för svenska 1 23 Skolverket, kursplanen för engelska 5 24 Skolverket, kursplanen för samhällskunskap 1b 25 Skolverket, kursplanen för svenska 1 11

12 Reportage NÄR KUNSKAP FÖDER ENGAGEMANG Över 45 miljoner människor är på flykt i världen och runt 200 miljoner migrerar i jakten på ett bättre liv. På Bäckängsgymnasiet i Borås arbetar de i flera ämnen för att fördjupa kunskaperna om denna värld i rörelse. Det är fredag eftermiddag, strax efter lunch. Men i klassrum 211 på Bäckängsgymnasiet i Borås går det inte att se några spår av fredagströtthet. Här råder full aktivitet. Eleverna i klass SA11N går andra året på samhällsprogrammet och ska snart hålla muntliga presentationer. Och de förbereder sig in i det sista. Under flera veckor har de arbetat med temat flyktingar och migranter. Skolan samarbetar med Amnesty International och ingår i ett pilotprojekt.vid flera tillfällen har de använt Amnestys nya utbildningsmaterial för gymnasiet och presentationerna är en del av det arbetet. Nu är klassen indelad i grupper. Varje grupp ska berätta om ett land som många har tvingats fly ifrån. Med hjälp av bilder, 20 stycken som får visas i 20 sekunder per bild, ska de ge en känsla av vad som får människor att lämna just detta land för att komma till Sverige. Överallt i klassrummet står bärbara datorer. Elever läser högt för varandra. Några grupper är i korridoren utanför. Ljudnivån är hög. Alla slipar på de sista detaljerna i sina presentationer. Snart är det dags. - Då så, nu sätter vi igång. Lisa Tjärner, lärare i samhällskunskap, avbryter sorlet. Belysningen i klassrummet dämpas. Första gruppen går fram. Lite nervösa är de, men när bildspelet är igång märks det knappast. Med bara bilder som stöd berättar de om Somalia. Det handlar om inbördeskrig, matproduktion och militant islamism. Sedan följer flera presentationer i snabb takt. Situationen i Iran, Irak Sudan, Syrien och Kongo beskrivs. De flesta grupperna visar starka bilder på människorättskränkningar. En del använder fyndiga metaforer. En grupp avslutar sin presentation med en bild på Klass SA11N på Bäckängsgymnasiet i Borås förbereder presentationer. De arbetar ämnesövergripande i samhällskunskap, svenska och historia med temat flytktingar, migranter och mänskliga rättigheter. 12

13 Reportage Lisa Tjärner är lärare i Samhällskunskap på Bäckängsgymnasiet. kinesiska muren och slår fast att vi inte borde bygga några murar i Europa. Oftast är det knäpptyst i klassen. Det är berättelser och bilder som berör. Men presentationsformatet, med ett flöde av bilder, gör att det också blir en del skratt. Nödvändigt för att bemöta extremism Efter presentationerna förklarar några elever hur de har arbetat med temat. Sarah Mahfoud menar att det är ett intressant och viktigt ämne och Filip Johansson förklarar att det har gett nödvändiga kunskaper för att bemöta extremism i samhället. Anelea Murguz fyller i: - Ja, man träffar ju en del människor som inte vill att vi ska ta emot flyktingar. Då är det väldigt viktigt att kunna bemöta det. De beskriver hur de har fördjupat sig om flyktingars och migranters situation i USA och Europa. På frågan vilka tankar arbetet har väckt svarar Axel Christofferson snabbt: - Dublinförordningen måste ändras. Det är ju sjukt att man inte själv får välja vilket land man ska söka asyl i! Engagemanget ökar bland eleverna Efter lektionen sjunker Lisa Tjärner ner vid sitt skrivbord i lärarrummet. En blek eftermiddagssol letar sig in genom fönstret. Skrivbordet är belamrat med litteratur om politisk filosofi. Hon förklarar hur de har använt Amnestys utbildningsmaterial om flyktingar och migranter: - Vi har arbetat ämnesövergripande. I historia har de läst källmaterial från 1930-talets debatt om judiska flyktingar från Nazityskland. I svenska läser de om Vilhelm Moberg och utvandrarna och på - Vi har arbetat ämnesövergripande. I historia har de läst källmaterial från 1930-talets debatt om judiska flyktingar från Nazityskland. I svenska läser de om Vilhelm Moberg och utvandrarna och på samhällskunskapen har vi fördjupat oss i lagar och konventioner och belyst hur det ser ut idag. samhällskunskapen har vi fördjupat oss i lagar och konventioner och belyst hur det ser ut idag. Amnestys material har gett en bra grund. Där finns texter, källmaterial och övningar som man kan anpassa efter sin undervisning. Ett ämne som flyktingar och migranter kan skapa starka känslor hos eleverna. Det kan leda till svåra diskussioner. - Ja, eleverna har verkligen gått igång på det här. Men på ett bra sätt. De har på eget initiativ bjudit in personer, en präst och en aktivist, till ett panelsamtal om flyktingars situation och vad vi kan göra för att hjälpa papperslösa flyktingar och arbetare, säger Lisa belåtet. Helgen närmar sig och skolan töms på både elever och lärare. Men efter helgen fortsätter de med nya viktiga frågor. För arbetet med mänskliga rättigheter tar inte slut inte på Bäckängsgymnasiet. 13

14 4. ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN För att stödja skolans arbete med att öka kunskapen om och engagemanget för de mänskliga rättigheterna har den svenska sektionen av Amnesty International utvecklat ett läromedel. Det heter Ett fönster mot världen och är uppbyggt kring fyra teman. Varje tema består av texter, övningar, filmer och fördjupningsuppgifter. Allt är tydligt förankrat i ämnesplanerna för samhällskunskap, svenska, historia, engelska samt medier, samhälle och kommunikation. Syftet med läromedlet är att öka elevernas kunskaper om de mänskliga rättigheterna, hur internationella samarbeten fungerar och hur mänskliga rättigheter kan utkrävas. Materialet innehåller även exempel på både kränkningar och på människor som agerar för att försvara sina och andras rättigheter. Ett fönster mot världen ger också möjligheter att utveckla flera viktiga förmågor som att tänka kritiskt, samarbeta, kunna framföra sina åsikter skriftligt och muntligt samt lyssna aktivt på andras. I stödmaterialet Förskolan och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder menar Skolverket att flera undersökningar visar att det finns problem med flera skolors värdegrundsarbete. Ofta sker arbetet vid särskilda tillfällen, separerat från den vanliga undervisningen och det drivs mestadels av enstaka engagerade lärare. Enligt Skolverket bör dock värdegrundsarbetet genomsyra all verksamhet i skolan och inte särskiljas från övrig undervisning. 26 Det ska alltså inte isloleras till en temadag, någon enstaka gång om året, utan vara en självklar del av skolans vardag. Därför är viktig tanke med Ett fönster mot världen att utbildning om mänskliga rättigheter ska kunna bedrivas inom den ordinarie undervisningens ramar. Kopplingen till olika kursplaner är därför alltid tydlig och materialet kan alltid användas så att det leder fram till ett underlag för lärarens bedömning av elevernas kunskaper utifrån flera kursplaners kunskapskriterier. Fyra teman Mänskliga rättigheter är ett omfattande område. För att det ska bli mer överskådligt och hanterbart för eleverna är utbildningsmaterialet uppdelat i fyra teman: Ditt ord är fritt om yttrandefrihet En värld i rörelse om flyktingar och migranter De kan döda mig när som helst om dödsstraff, tortyr och rättssäkerhet Skilda världar om fattigdom och rätten till ett värdigt liv Till varje tema finns det en omfattande text som ger en överblick av kunskapsområdet. Det finns även filmer, övningar och fördjupningsuppgifter. Läromedlet är flexibelt och kan användas på många olika sätt. Det går att använda i ett ämne för enstaka övningar, till en lektion eller till ett längre sammanhållet undervisningsmoment. Eftersom Ett fönster mot världen är uppbyggt kring teman ger det även goda förutsättningar för ett ämnesövergripande arbete mellan olika kurser och ämnen Skolverket, 2011

15 Ditt ord är fritt om yttrandefrihet Skolan ska uppmuntra att skilda åsikter förs fram. Det kräver kommunikativa förmågor, som att kunna framföra ett budskap muntligt och lyssna på andra, vilket är viktigt för att kunna delta i demokratiska processer. Men det hänger även ihop med kunskaper om vilka rättigheter människor faktiskt har. I ett modernt mediesamhälle är detta särskilt viktigt med tanke på att unga människor ofta är procumenter de både producerar och konsumerar medieinnehåll. I temat Ditt ord är fritt - om yttrandefrihet får eleverna fördjupa sina kunskaper om det fria ordet och dess gränser. Genom att både behandla inskränkningar i yttrandefriheten i olika delar av världen samt de sociala mediernas roll i samhället ökar möjligheten för eleverna att kunna relatera till ämnet utifrån den egna förförståelsen. Temat innehåller: yttrandefrihetens ställning i olika delar av världen vad mänskliga rättigheter är och hur dessa kan utkrävas Förenta Nationerna och vad olika förklaringar och konventioner innebär de icke-statliga organisationernas arbete lagar och etiska riktlinjer som reglerar yttrandefriheten i Sverige internet och sociala mediers betydelse för yttrandefriheten yttrandefrihetens betydelse för kultur och litteratur Materialet är anpassat efter ämnesplanerna i samhällskunskap, svenska, engelska och medier, samhälle och kommunikation. En värld i rörelse om flyktingar och migranter Enligt läroplanen ska skolan bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap och öppen diskussion. 27 Främlingsfientliga krafter växer i Europa samtidigt som många flyktingar och migranter tar stora risker för att ta sig hit. Att belysa och diskutera dessa frågor är därför mycket angeläget. Det är samtidigt ett etiskt laddat ämne som kan belysas ur flera olika perspektiv i undervisningen. I temat En värld i rörelse om flyktingar och migranter får eleverna fördjupa sina kunskaper om vem som lämnar sitt hemland och varför. Men också hur vi i den rika delen av världen bemöter dem. Temat innehåller: vilka som flyr eller migrerar och varför centrala begrepp USA:s och EU:s flykting- och migrationspolitik asylprocessen och hur svensk flykting- och migrationspolitik fungerar svensk in- och utvandring i ett historiskt perspektiv Förenta Nationerna och vad olika förklaringar och konventioner innebär flyktingar och migranters rättigheter de icke-statliga organisationernas arbete. Materialet är anpassat efter ämnesplanerna i samhällskunskap, svenska, engelska, historia. 27 Skolverket, Läroplanen för de frivilliga kolformerna 15

16 De kan döda mig när som helst - om dödsstraff, tortyr och rättssäkerhet Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet är värden som skolan ska arbeta för. 28 I temat De kan döda mig när som helst - om dödsstraff, tortyr och rättssäkerhet står dessa värden i fokus. Synen på brott och straff sätts i ett historiskt perspektiv vilket gör det möjligt att diskutera människosyn och hur den har förändrats över tid, men också hur dödsstraff, tortyr och bristande rättssäkerhet ser ut i olika delar av världen idag. Temat innehåller: exempel på kränkningar av de mänskliga rättigheterna runt om i världen ett historiskt perspektiv; synen på brott och straff i Sverige genom historien från medeltiden till modern tid mänskliga rättigheter, med fokus på de politiska och medborgerliga rättigheterna olika perspektiv på mänskliga rättigheter Förenta Nationerna, vad olika förklaringar och konventioner innebär de icke-statliga organisationernas arbete. Materialet är anpassat efter ämnesplanerna samhällskunskap och historia. Skilda världar om fattigdom och rätten till ett värdigt liv En viktig uppgift för skolan är att verka för alla människors lika värde och mot diskriminering i alla dess former. 29 Fattigdom är ofta en konsekvens av just diskriminering. Genom att arbeta med temat Skilda världar fattigdom och rätten till ett värdigt liv får eleverna utveckla kunskaper om fattigdom, hur situationen ser ut i olika delar av världen och hur detta hänger ihop med diskriminering. Ofta diskuterar vi fattigdom i materiella termer, men i temat behandlas frågan ur ett rättighetsperspektiv. Temat innehåller: översikt och exempel på hur människor förvägras rätten till skola, hälsa och utbildning Förenta Nationerna, vad olika förklaringar och konventioner innebär med fokus på de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna olika perspektiv på de mänskliga rättigheterna milleniemålen diskriminering och vad det innebär de icke-statliga organisationernas arbete kvinnors och minoriteters rättigheter. Materialet är anpassat efter ämnesplanen i samhällskunskap Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna 29 Ibid.

17 Olika arbetssätt och metoder Till varje tema finns det olika texter, filmer, övningar och uppgifter vilket ger goda möjligheter till en varierad undervisning. Vilka metoder som är effektivast avgör lärare bäst själva. Det är också svårt att hitta vetenskapliga belägg för att vissa metoder eller arbetssätt är att föredra framför andra. I forskningsöversikten Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning presenterar Jan Håkansson och Daniel Sundberg resultat från forskning om vilka faktorer som påverkar vad och om elever lär sig. De menar att forskningen idag är överens om att det inte är metoderna i sig som avgör vad och om eleverna lär, utan snarare de generella undervisningsprinciper som lärare tillämpar. Genom att leda och genomföra undervisningen med en variation av undervisningsmetoder möjliggörs alla elevers lärande. 30 En annan viktig fråga som behandlas är om fasta ämneskunskaper eller ämnesövergripande förmågor är det viktigaste. Ofta har dessa ställts mot varandra. Vissa har betonat att skolans uppdrag främst handlar om att fostra kritiskt tänkande människor som kan samarbeta, andra att det är faktakunskaper som är det viktiga. Håkansson och Sundberg menar dock att är denna motsättning sedan länge är överspelad inom forskningen. Idag handlar det snarare om att finna fruktbara bryggor mellan ämneskunskaper och ämnesövergripande förmågor. I Amnestys utbildningsmaterial har vi därför tagit fram olika texter, övningar och uppgifter som ger goda möjligheter att variera undervisningen. För att det ska bli enkelt att orientera sig i läromedlet används olika ikoner/symboler. Dessa visar vad det är för typ av material. Genom att erbjuda många olika metoder och infallsvinklar ger Ett fönster mot världen goda förutsättningar att skapa bryggor mellan faktakunskaper, kritiskt tänkande och kommunikativa färdigheter. Elevtexter Enligt läroplanen är det skolans ansvar att alla elever får faktakunskaper om de mänskliga rättigheterna. Exakt vad dessa kunskaper ska bestå av framgår inte ur läroplanen. I Compass: a manual on human rights education with young people ges dock flera exempel på vad elever bör få lära sig i skolan. Det handlar till exempel om: konventioner och förklaringar vilka idéer som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna de icke-statliga organisationernas arbete. För att det ska bli enklare att hantera och överblicka för eleverna har vi, som tidigare nämnts, delat in materialet i fyra teman. Till varje tema finns det en faktatext. Dessa kan fungera som en lärobok och innehåller alltid en beskrivning av Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och en sammanfattning av för temat viktiga konventioner. Där finns även alltid en beskrivning av olika icke-statliga organisationer och deras verksamhet. Därutöver innehåller texterna exempel på hur situationen ser ut idag vad det gäller de frågor som temat belyser Till vissa teman finns det även kortare texter på engelska för att eleverna ska få träna förmågan att läsa engelsk text, samt att kunna kommunicera kring dess innehåll. 30 Håkansson och Sundberg,

18 Värderingsövningar Det etiska perspektivet är viktigt i utbildningen och ska ge en grund för personliga ställningstaganden. I Amnestys utbildningsmaterial finns det flera olika typer av värderingsövningar som ger eleverna möjlighet att ta ställning i olika etiska frågor. Med narrativ historia avses ett undervisningsmoment där en muntlig berättelse används för att utvinna kunskap. Genom en berättelse får eleverna uppleva en meningsfull rekonstruktion av ett skeende. Men berättelsen är tydligt avgränsad från skönlitteraturen genom att den förmedlar en historisk sanning. 31 Övningen Ja- eller nej tar sin utgångspunkt i verkliga händelser. Dessa har formulerats som berättelser. Läraren berättar något som har hänt, bryter mitt i berättandet och låter eleverna ta ställning i en etisk fråga. Sedan fortsätter läraren och berättar hur det slutade. Därefter diskuteras händelsen. Övningen finns till temat om yttrandefrihet samt till temat om flyktingar och migranter. Till yttrandefrihetstemat behandlas till exempel pingstpastorn Åke Greens predikan och Nationaldemokrater som vill hålla ett bokbord i en grundskola. Till temat om flyktingar och migranter handlar berättelserna om papperslösa arbetare, människosmuggling m.m. I övningen Vad tycker du? får eleverna ta ställning till olika scenarier. Övningen består av korta fiktiva berättelser om möten med personer som uttrycker åsikter och vill veta vad den andre tycker. Eleverna arbetar i par och får turas om att läsa för varandra. Berättelserna avslutas alltid med frågan: vad tycker du? Därmed får eleverna träna på att ta ställning och argumnetera för sina åsikter, men också på att muntligt kunna framföra en berättelse. Övningen behandlar mänskliga rättigheter på en övergripande nivå och kan användas till alla teman. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 29, kan man läsa att: Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig. Rättigheter och friheter får inte heller utövas på ett sätt som är oförenligt med Förenta nationernas ändamål och grundsatser. 32 I övningen Skyldigheter får eleverna reflektera kring vad som är en skyldighet. De får ta ställning till olika påståenden. På golvet finns siffrorna ett till sex utlagda på lappar. Läraren läser påståenden som eleverna kan instämma i eller ta avstånd ifrån. Instämmer de helt i ett påstående ställer de sig vid ettan. Instämmer de inte ställer de sig vid sexan. Övningen kan även övergå till ett forumspel där eleverna får gestalta vardagliga situationer utifrån frågeställningarna. Debattmatchen Debattmatchen är ett rollspel vars syfte är att träna elevernas förmåga att framföra ett budskap muntligt, argumentera för en ståndpunkt och kritiskt granska påståenden och förhållanden. De får också träna sig i att samarbeta och lära sig att känna tillit till den egna förmågan. I övningen får de arbeta i lag och möter varandra i debatter inför klassen, som agerar publik. Övningen finns i olika versioner till alla teman. Debattämnena är kopplade till olika temans innehåll och gruppernas åsikter är på förhand givna. De måste alltså argumentera för en åsikt, oavsett om de hyser den själva eller inte. Efter varje debatt finns det möjlighet för läraren att tillsammans med publiken/klassen lyfta fram olika argument som använts under debatten och analysera dem för att på så vis fördjupa kunskaperna i argumentationsteknik Hermansson-Adler, OHCHR

19 Fyra fall I övningen Fyra fall får eleverna lära sig om FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna genom att fördjupa sig i olika fall av människorättskränkningar runt om i världen. Genom att sätta sig in i vad olika personer har råkat ut för får de tydliga exempel på vad det innebär när rättigheter inte respekteras. Med fokus på verkliga fall kan det som annars uppfattas som abstrakt bli konkret för eleverna. Övningen finns till flera teman men med olika fall. Eleverna arbetar i grupper. Alla får varsitt fall som de ska sätta sig in i och presenterar det för de andra gruppmedlemmarna. För att se samband mellan händelser, individer och strukturer arbetar de med en matris. Matrisen utgör en tankestruktur och fungerar som stöd för att sammanställa fakta. Den blir en utgångspunkt för jämförelse, analys och diskussion. Film Skolan ska låta eleverna hämta stimulans ur kulturella upplevelser. Enligt läroplanen ska de lära sig att använda kulturutbudet som en källa till kunskap och självinsikt. 33 Till en del teman finns dokumentära filmer, såväl korta som lite längre med tillhörande diskussionsfrågor. Filmerna kan ligga till grund för en diskussion om vad mänskliga rättigheter är, men också kring frågor som rör specifika teman. Filmen Ett fönster mot världen är framtagen för och anpassad till Amnestys skolmaterial. Den ger en introduktion till de mänskliga rättigheterna, presenterar olika typer av kränkningar och belyser dessa ur såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Filmen kan därför användas till alla fyra teman. Analys och diskussion Eleverna ska lära sig att pröva antaganden, analysera och lösa problem. Till flera teman finns förslag på bikupeövningar. Det är ofta kortare uppgifter eller övningar som kan genomföras på en lektion. Dessa kan till exempel handla om nyhetsförmedling, diskriminering eller mera allmänt om vad mänskliga rättigheter innebär. Presentationsteknik För att delta i samhällets demokratiska processer är det nödvändigt att kunna framföra budskap och information muntligt. Det ingår också i flera av av gymnasieskolan kurser. Därför finns flera övningar i presentationsteknik i utbildningsmaterialet. Övningarna är inspirerade av presentationsformatet Pecha Kucha. Eleverna får arbeta i grupper, söka information och sammanställa ett bildspel om situationen för till exempel yttrandefriheten i olika länder. Presentationen ska bestå av tjugo bilder som bara får visas i tjugo sekunder per bild. Därför måste grupperna förbereda sig noggrant och avgränsa sitt ämne. Övningen kan användas för att ge en överblick över ett omfattande stoff. I till exempel yttrandefrihetstemat får grupperna presentera olika länder där yttrandefriheten kraftigt begränsas. I temat om flyktingar och migranter får eleverna presentera länder som människor flyr eller migrerar ifrån. På så vis kan klassen göra nedslag i olika världsdelar på kort tid. Det ger både ett internationellt perspektiv, tränar deras förmåga att söka och sammanställa information samt presentera den muntligt. De måste också lyssna aktivt och samarbeta med varandra. 33 Skolverket, Läroplanen för de frivilliga skolformerna 19

20 Fördjupningsuppgifter Till varje tema finns även förslag på fördjupningsuppgifter. Dessa är utformade efter utvalda kurplaners innehåll och kunskapskriterier. Det kan vara hemskrivningar, grupparbeten eller andra individuduella skrivuppgifter. Tanken är att de ska kunna avsluta ett längre sammanhållet undervisningsmoment och ge ett underlag för lärarens bedömning utifrån kunskapskriterierna i respektive kurs. Fördjupningsuppgifterna är formulerade som förslag och måste bearbetars för att kunna användas i undervisningen. Hur kan materialet användas? Ett fönster mot världen är ett flexibelt läromedel och som lärare är det förmodligen inte svårt att snabbt få en uppfattning om hur det kan komma till användning i undervisningen. Men vi kommer ändå presentera tre exempel på hur materialet kan användas i samhällskunskap och i svenska, samt ett exempel på ett ämnesövergripande arbete i både samhällskunskap och svenska. Exemplen utgår från temat Ditt ord är fritt om yttrandefrihet. Exempel på arbete med yttrandefrihet i samhällskunskap Steg Innehåll 1. Filmvisning: Ett fönster mot världen och efterföljande diskussion Värderingsövning: Vad tycker du? 2. Pecha Kucha: Grupparbete om situationen för yttrandefriheten i olika delar av världen. Klassen delas in i grupper. Varje grupp får ett land där yttrandefriheten är kraftigt begränsad. 3. Grupperna söker bilder och infomation om sitt land och sätter ihop en presentation. 4. Grupperna håller sina Pecha kucha-presentationer. 5. Läraren går igenom de mänskliga rättigheterna utifrån texten Ditt ord är fritt om yttrandefrihet. Övning: Fyra fall. 6. Källkritisk övning: Fånge i nätet? 7. Skrivuppgift: Där ordet inte är fritt tematisk fördjupning. Exempel på arbete med yttrandefrihet i svenska Steg Innehåll 1. Filmvisning: Ett fönster mot världen och efterföljande diskussion Läraren presenterar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet Värderingsövning: Ja eller nej? 2. Läraren går igenom argumentationsteknik. 3. Debattmatcher: Indelning i grupper, som möter varandra i debattmatcher. Informationssökning och förberedelse av anförande till debatterna. 4. Eleverna skriver debattartiklar individuellt och får respons av klasskamrater 20

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

mot rasism lärarmaterial

mot rasism lärarmaterial mot rasism lärarmaterial INNEHÅLL AKTION FN mot rasism... 3 LEKTION: FN:s arbete med mänskliga rättigheter - kritik mot Sverige... 4 ÖVNING: Bör Sverige förbjuda rasistiska organisationer?... 5 MATERIAL...

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt. Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

VARFÖR FLYR MÄNNISKOR FRÅN SYRIEN?

VARFÖR FLYR MÄNNISKOR FRÅN SYRIEN? LEKTIONSFÖRSLAG VARFÖR FLYR MÄNNISKOR FRÅN SYRIEN? Lärarhandledning Varför flyr människor från Syrien? I det här lektionsförslaget får eleverna fördjupa sig i frågan genom att se på en föreläsning, undersöka

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik kan utgå från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdaterad 2016-05-18 1 Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 Inledning Alla förskolor/ skolor i Sverige ska ha en egen likabehandlingsplan.

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 för Förskolan Förskolans namn: Vasa förskola Adress: Banérgatan 21 Telefon: 013-208457 Ansvarig förskolechef: Eva Edsgården

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Estetik, kultur och skapande i undervisningen demokrati, normer och värden. Ett diskussionsunderlag

Estetik, kultur och skapande i undervisningen demokrati, normer och värden. Ett diskussionsunderlag Estetik, kultur och skapande i undervisningen demokrati, normer och värden Ett diskussionsunderlag 1 Film och skapande ger Barnkonventionen liv Lärare, elever, skolledning, författare, konstnärer och kommunens

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer