Kartläggning av KBT och SSRI som behandling vid generaliserat ångestsyndrom samt ångesttillstånd. vid Stureby Vårdcentralföljs
|
|
- Agneta Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT Kartläggning av KBT och SSRI som behandling vid generaliserat ångestsyndrom samt ångesttillstånd vid Stureby Vårdcentralföljs riktlinjerna? Elizabeth Berglind, ST-läkare Stureby Vårdcentral 2014 Vetenskaplig handledare: Marita Södergren, PhD, Nutritionist, CeFAM Klinisk handledare: Pauline Lindblom, Specialist i Allmänmedicin och Akutsjukvård, Stureby Vårdcentral
2 SAMMANFATTNING Bakgrund Livstidsrisken att drabbas av någon typ av ångestsyndrom är så hög som 30 % och % av alla personer med ångest handläggs initialt inom primärvården. Syfte Syftet var att kartlägga hur stor andel av personer diagnostiserade med ångesttillstånd som erhöll behandling med KBT, SSRI, kombination av båda eller inte erhöll någon sådan behandling samt om skillnad i val av behandling förelåg mellan kvinnor och män. Följs behandlingsrekommendationerna på Stureby vårdcentral? Metod Studien är en retrospektiv, kvantitativ journalstudie baserad på personer som diagnostiserats med F41.1, Generaliserat ångestsyndrom (GAD) under perioden 1 januari 2010 till 30 juni 2013 eller F41.9P, Ångesttillstånd, under perioden 1 januari 2011 till 31 december Skillnader i andel mellan kvinnor och män som fått respektive behandling beräknades med Chi2-test eller Fishers exakta test vid antal under 5. Resultat Avseende val av behandling remitterades sammantaget 38 % av personer med ångesttillstånd till KBT medan 8 % erhöll SSRI. Det var större andel (28 %) som inte fick någon behandling alls än som fick SSRI eller kombinationen KBT och SSRI (8 %). Ingen statistiskt signifikant skillnad mellan kvinnor och män framkom avseende val av behandling. Slutsats Riktlinjerna om KBT som förstahandsval följs till stor del av läkarna på Stureby vårdcentral, men förbättringspotential finns. Ingen statistiskt signifikant skillnad mellan kvinnor och män framkom avseende val av behandling. MeSH-termer Ångest - Primärvård - Kognitiv beteendeterapi- Vårdprogram - Journalstudie 2
3 Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 7 Frågeställning... 7 Material och Metod... 8 Studiedesign... 8 Datainsamling... 8 Statistik Etiska överväganden Resultat Diskussion Slutsatser Referenser
4 BAKGRUND Enligt uppgift från Läkemedelsverkets Läkemedelsbehandling vid ångest (2006) kommer ungefär var tredje kvinna och var femte man att någon gång under livet drabbas av ångestsjukdom. I Läkemedelsbokens kapitel om ångest och oro återges att 10-15% av personer som söker primärvården har ångestsymtom av olika genes samt att 70-75% av alla personer med ångest och depression handläggs inom primärvården (Läkemedelsboken, ). Det gör att specialister i allmänmedicin träffar många av dessa personer och måste stå rustade med kunskap om tillståndet samt behandlingsalternativ. Enligt Statens Beredning för medicinsk Utbildning (SBU), är samsjukligheten hos personer med ångest hög och likaså de samhällsekonomiska kostnaderna för vård och sjukskrivning (SBU, 2005a, SBU, 2005b). Personer söker ofta läkare för de somatiska symtom som olika ångesttillstånd kan ge vilket kan leda till omfattande somatisk utredning och en fördröjning av diagnossättningen (SBU, 2005a). Diagnos Inom svensk primärvård används ICD-10, Statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem, som grund för diagnossättning (Socialstyrelsen 1997). Ångest definieras som olustkänslor eller kroppsliga spänningssymtom inför upplevd fara där det upplevda hotet kan komma både inifrån individen själv och utifrån. Om ångesten bedöms som primär, är återkommande samt leder till funktionsnedsättning och lidande talar man om ångestsjukdom eller ångestsyndrom. Ett av dessa ångestsyndrom är F41.1, generaliserat ångestsyndrom (GAD). GAD definieras som ett långvarigt tillstånd med ständigt malande oro och ängslan, som också kan ge kroppsliga symtom i form av till exempel muskelspänningar, svettningar, problem med magen samt sömnsvårigheter och nedstämdhet. Dessutom finns diagnosen F41.9P (Ångesttillstånd) som är ett brett begrepp och kan innefatta all icke vidare specificerad ångest. Denna studie begränsades till att omfatta GAD och Ångesttillstånd, tillstånd där ångesten inte är specificerad eller begränsad till särskilda situationer så som vid paniksyndrom och fobier. Skälet till begränsningen var att anpassa mängden material till denna typ av studie, men också att lyfta fram och belysa diagnoser som är svåra att ställa då de somatiska symptomen är många och i sig vanliga orsaker till att personer söker läkare inom bland annat primärvården. 4
5 Före mars månad 2013 diagnostiserades personer inom primärvården enligt anpassade primärvårdsdiagnoser baserade på ICD-10. Därefter avskaffades primärvårdsdiagnoserna och man övergick till det inom svensk sjukvård generellt gällande ICD-10. Diagnosen F41.9P hade tidigare undertexten ångesttillstånd och betecknas nu F41.9, Ångesttillstånd ospecificerat. Det råder ingen skillnad i innebörd. Livstidsrisken att insjukna i någon typ av ångestsyndrom uppges i Läkemedelsboken ( ) vara ca 30 %. Kvinnor löper större risk att drabbas än män. Prevalenssiffran är hämtad ur en stor amerikansk intervjustudie av Kessler et al. (2005). Livstidsrisken för GAD uppges i samma studie vara ca 6 %. Detta kan jämföras med uppgifter om punktprevalensen av GAD inom primärvården som i en artikel av Wittchen (2002) uppges vara ca 8 % internationellt. Behandling Av psykologiska behandlingsmetoder vid GAD rekommenderas metoder baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT). Den läkemedelsbehandling som rekommenderas vid GAD och övriga ångestsyndrom är i första hand selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Rekommendationerna finns sammanfattade i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (2010) samt i SBU:s Behandling av ångestsyndrom (2005a, 2005b) i vilka också grunderna för KBT beskrivs. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör vuxna med GAD erbjudas KBT i första hand. Detta uppges ha effekt på symtom och funktionsnivå både på kort och lång sikt. Personerna bör erbjudas läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel i form av SSRI i andra hand. Inom primärvården i Stockholm används ofta VISS ( medicinskt och administrativt stöd för primärvården i Stockholm, Här står att grunden i behandlingen av personer med GAD och andra ångestsyndrom är information om ångesttillstånd i både muntlig och skriftlig form. Remiss till psykiater bör utfärdas efter tre månader om resultat av insatt behandling uteblir samt om personen har en djup depression eller ett missbruk. Avseende psykologisk behandling rekommenderas KBT i första hand och avseende läkemedelsbehandling SSRI. (Socialstyrelsen, 2010). Det ingår alltså i primärvårdens uppdrag att behandla personen initialt och valet står mellan KBT och SSRI. Forskning avseende behandling av GAD och andra ångestsyndrom I en metaanalys av Hofman och Smits (2008) av randomiserade kontrollerade studier avseende vuxna som diagnostiserats med någon typ av ångestsjukdom samt erhållit KBT eller 5
6 placebo i form av annan psykologisk behandling, drogs slutsatsen att KBT är effektivt som behandling för vuxna med ångestsjukdom. I en annan metaanalys av Bandelow, Seidler-Brandler, Becker, Wedekind och Rüther (2007) analyserades randomiserade kontrollerade studier av medicinering med bland annat SSRI och selektiva serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) i jämförelse med KBT hos personer med olika specificerade typer av ångestsyndrom. Analysen visar att kombinationen av läkemedel och KBT gav bättre resultat än var och en för sig hos personer med panikångest (oväntade, återkommande ångestattacker som kan leda till undvikande). De studier som analyserades gällande GAD var små samt för få för ett entydigt och statistiskt signifikant resultat. Det framkom indikationer på att KBT gav bättre resultat än medicinering vid GAD (Lindsay, Gamsu, McLaughlin, Hood och Espie (1987)). Kombinationen av KBT och farmakologisk behandling var inte övertygande bättre än enbart KBT hos personer med GAD (Power, Simpson, Swanson och Wallace (1990)). En nyligen publicerad studie av personer 65 år eller äldre diagnostiserade med GAD visar att tillägg av KBT till behandling med SSRI minskar upplevelsen av oro. Långtidsbehandling med enbart SSRI förhindrar återfall och försämring avseende GAD men även KBT har denna effekt utan SSRI (Wetherell et al. (2013)). I en studie av Crits-Christoph et al. (2011) studerades tillägg av KBT till behandling med läkemedel i form av SNRI hos personer 18 år och äldre diagnostiserade med GAD. Man fann ingen evidens för ytterligare förbättring av symtom vid GAD efter tillägg av KBT. Långtidseffekten av psykologisk behandling vid GAD är god vilket Leichsenring et al. (2009) visade då två olika psykologiska behandlingsmetoder (psykodynamisk psykoterapi samt KBT) jämfördes hos personer med GAD. Vid uppföljning efter tolv månader upplevde patienterna fortfarande förbättring i form av minskad ångest och oro oavsett behandlingsmetod. Medicinsk behandling med SSRI ger däremot ofta biverkningar samt otillfredsställande effekt även efter flera veckors behandling vilket Farach et al. (2012) beskriver efter genomgång av ett stort antal studier. Det finns stöd i forskningen för att både KBT och medicinsk behandling med SSRI-preparat har effekt på GAD och andra ångesttillstånd. KBT är förstahandsval enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Kombinationen av SSRI och KBT finns beskriven vid GAD men ingår inte som rekommendation. Det är viktigt att ta reda på om Socialstyrelsens rekommendationer om KBT som förstahandsval följs eftersom en person bör erbjudas samma behandling oavsett 6
7 var man söker vård. Det utgör även ett led i vårdcentralens kvalitetsarbete. Det är därför av intresse att kartlägga hur läkare på Stureby Vårdcentral väljer att behandla personer med Ångesttillstånd i allmänhet och GAD i synnerhet. Syfte Syftet var att kartlägga i vilken utsträckning läkare på Stureby Vårdcentral i Stockholm remitterar personer med GAD samt diagnosen Ångesttillstånd för KBT, i vilken utsträckning man sätter in SSRI och i vilken utsträckning kombinationsbehandling förekommer samt om det finns någon könsskillnad i val av behandling. Syftet var också att ta reda på om Socialstyrelsens rekommendationer om KBT som förstahandsval följs. Frågeställning 1- Hur stor andel av personer 16 år eller äldre med ångest diagnostiserad som F41.1 (GAD) eller F41.9P (Ångesttillstånd) remitterades för KBT, erhöll SSRI respektive kombinationsbehandling med KBT och SSRI under perioden 1 januari 2010 till 30 juni 2013 (F41.1) respektive 1 januari 2011 till 31 december 2012 (F41.9P) vid Stureby Vårdcentral? Olika tidsperioder studerades för de olika grupperna vilket förklaras nedan. 2- Förelåg någon skillnad i val av behandling mellan kvinnor och män med dessa diagnoser? Eftersom behandlingsrekommendationerna enligt Socialstyrelsen (2010) är KBT och SSRI i nämnd ordning för både F41.1 (GAD) och F41.9P (Ångesttillstånd) samt övriga ångestsyndrom, innebar det möjlighet att studera följsamhet till rekommendationerna även om personer med diagnosen F41.9P inkluderades. 7
8 MATERIAL OCH METOD Studiedesign Studien är en retrospektiv kvantitativ studie baserad på patientjournaler vid Stureby Vårdcentral. Urvalet bestod initialt av personer 16 år eller äldre som fått diagnosen F41.1, generaliserat ångestsyndrom (GAD), under perioden 1 januari 2010 till 30 juni 2013 samt utökades med personer 16 år eller äldre som fått diagnosen F41.9P, Ångesttillstånd, under perioden 1 januari 2011 till 31 december Vårdcentralen ligger i södra Stockholm, hör till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning och har drygt listade personer. Här finns nio anställda specialister i allmänmedicin samt två ST-läkare i allmänmedicin. Vårdcentralen har avtal med KBT-terapeuter utifrån Rehabiliteringsgarantin, som är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sveriges regering (SKL, Information om överenskommelse rehabiliteringsgarantin 2013). Enligt denna ska landstingen som ingår i garantin erbjuda KBT till kvinnor och män i åldern år med lindrig till medelsvår ångest efter bedömning av läkare. Det innebär möjlighet för läkarna på Stureby vårdcentral att remittera personer med ångest dels till KBT-terapeuter utanför vårdcentralen dels till KBT-terapeut som en dag per vecka sitter på vårdcentralen. Datainsamling Data relevant för studien samlades in från journalsystemet Profdoc med hjälp av det datorbaserade analysverktyget RAVE4. Studieledaren hade fått inloggningsuppgifter till systemet samt behörighet av verksamhetschef att inhämta uppgifter från alla behandlande läkare på vårdcentralen. För att kunna göra jämförelser utifrån kön, önskades minst 100 inkluderade studiedeltagare. Det kan vara så att läkare väljer en mer allmänt hållen diagnos framför en mer specificerad. Mot bakgrund av farhågor om att inte återfinna tilläckligt många personer med diagnosen GAD beslutades att sökning även skulle ske på diagnos F41.9P (Ångesttillstånd) då det är rimligt att anta att en del personer som fått diagnosen F41.9P har GAD. Dessutom är rekommenderad behandling lika för dessa diagnoser. Initialt gjordes sökningen för perioden 1 januari 2012 till 30 juni För diagnos F41.1 återfanns väldigt få personer under denna 18 månaders period, varför sökningen utökades konsekutivt bakåt i tiden till 1 januari 2010 då vårdcentralen slöt avtal med KBT-terapeuter enligt den statliga rehabiliteringsgarantin. Alltså, en sammanlagd period från 1 januari 2010 till 30 juni 2013 för att så många personer som möjligt skulle fångas upp. Sammanlagt 15 8
9 personer med diagnosen F41.1 återfanns. Sökningen utökades då med diagnosen F41.9P och 113 personer återfanns under år Sökningen utökades konsekutivt 12 månader bakåt i tiden till 1 januari 2011 och kom då att omfatta perioden 1 januari 2011 till 31 december På detta sätt återfanns ytterligare 84 personer vilket totalt gav 197 personer med diagnosen F41.9P. Beslut fattades att analysera studiedeltagare med diagnos F41.1 och F41.9P som en grupp. Det gav sammanlagt 212 personer varav 107 inkluderades och därmed uppnåddes det önskade antalet om minst 100 studiedeltagare. Det var däremot svårt att urskilja personer med diagnosen F41.1 (GAD) ur F41.9P (Ångestillstånd) utan att göra en subjektiv bedömning och tolkning utifrån journaluppgifter, vilket därför ej gjordes. Personerna i studien kodades enligt följande: 1=KBT (remitterades till KBT-terapeut som vårdcentralen ingått avtal med) 2=SSRI (erhöll enbart SSRI) 3=KBT+SSRI (insattes på SSRI och remiss till KBT-terapeut skickades) 0=vare sig KBT eller SSRI (beskrivs som ingen behandling i texten, annan eventuell åtgärd ej noterats) 4=utesluten (ej tagits med mot bakgrund av upprättade exklusionkriterier) 5=annan terapeut men ej KBT (remitterats till terapeut men ej säkert erhållit KBT, ej enligt avtal) Vid genomgång av journalerna har studieledaren endast tagit del av information relevant för studien. Personerna som inkluderades hade vid diagnostillfället ingen pågående behandling vare sig avseende pågående terapeutisk kontakt eller pågående medicinsk behandling med någon typ av SSRI-preparat, annan antidepressiv behandling eller anxiolytika. Uppgifter om remiss för KBT inhämtades dels under rubriken bedömning i journalen där läkaren sammanfattat resultatet av konsultationen och dels i journalsystemets dokumentmodul där remissen för KBT återfanns i förekommande fall. Remissen skulle vara ställd till KBTterapeut med avtal med vårdcentralen om utförande av KBT enligt rehabiliteringsgarantin för att kodas som KBT. Remisser har också utfärdats till en terapeut som under en period arbetade på vårdcentralen men som inte uttryckligen var KBT-terapeut. Dessa har då kodats 9
10 som annan terapeut eftersom det bedömdes intressant att läkaren remitterade till terapeut framför behandling med SSRI. Uppgifter om insättning av läkemedelsbehandling i form av SSRI hämtades i journalsystemets läkemedelsmodul. Förskrivningsdatum skulle vara kopplat till diagnosdatum eller det skulle tydligt framgå av läkarens bedömning i journalanteckning att SSRI insattes mot bakgrund av ångestdiagnos. Det var inte alltid beslut om behandling skedde vid första besökstillfället. Information har då inhämtats från efterföljande återbesök. Uppgifterna sammanställdes i tabellform i Microsoft Excelfil. Persondata i form av personnummer avidentifierades genom sifferkodning. Information om kön, diagnos i form av F41.1 eller F41.9P, SSRI, KBT samt kombination av SSRI och KBT kodades och kategoriserades enligt ovan. En kodnyckel där personnummer kopplat till de i studien ingående personerna skapades och bevarades inlåst på vårdcentralen. Den raderades efter avslutad studie. Inklusionskriterier Personer på Stureby Vårdcentral 16 år eller äldre som fått diagnosen F41.1 generaliserat ångesttillstånd under perioden 1 januari 2010 till 30 juni 2013 eller F41.9P ångesttillstånd under perioden 1 januari 2011 till 31 december Exklusionskriterier Tidigare diagnostiserad ångestsjukdom med pågående behandling Annan psykiatrisk diagnos som medför svårigheter att bedöma om ångestsymtomen är primära eller hör till eller kommer sig av den psykiatriska grundsjukdomen, till exempel depression, uni - eller bipolär sjukdom, schizofreni, demenssjukdom, akut krisreaktion. Personer tillhörande hemsjukvården Personer med dokumenterat missbruk 10
11 Statistik Den statistiska analysen är kvantitativ och deskriptiv. Variabler som analyserades mättes med nominalskala såsom diagnos och var dikotoma såsom, kön, KBT ja/nej, SSRI ja/nej och KBT+SSRI ja/nej vilket innebar att sambandsmått i form av andelar kunde beräknas och anges i procent. De personer som erhållit kombinationsbehandling utgjorde en egen grupp. Den statistiska beräkningen genomfördes med hjälp av statistikprogrammet Paleontological Statistics, PAST. Inferensstatistik i form av tvågruppsanalys genomfördes med utgångspunkt från variabeln kön. Signifikansnivåer beräknades med Chi2-test samt Fishers exakta test vid antal färre än 5 mot bakgrund av icke-parade data samt nominala skalor. Signifikansnivån angavs som P<0,05. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Personer inkluderade i studien utsätts för integritetsintrång då studieledaren läser journaler utan att vara behandlande läkare. Även läkarkollegor kan uppleva integritetsintrång och känna sig granskade då deras journalanteckningar och remisser läses av studieledaren. Deras bedömningar låg till grund för materialinsamlandet i form av de diagnoser som satts. Tillstånd att öppna och läsa journaler gavs av verksamhetschefen och studieledaren loggade in i journalsystemet som behörig. Journalerna lästes endast i syfte att plocka fram för studien relevant information, det vill säga diagnoserna F41.1 samt F41.9, uppgifter om behandling med SSRI och/ eller KBT samt ålder och kön. All information som hämtades ur journaler sifferkodades och kodnyckeln förvarades inlåst i skåp på vårdcentralen och destruerades så fort studien var avslutad. Anslag sattes upp i väntrummen med information om att granskning av journaler skedde i kvalitetssyfte. Läkarkollegor informerades muntligen om studien. Analys av materialet skedde helt på gruppnivå och inga personer inkluderade i studien eller läkarkollegor kan identifieras när materialet presenteras skriftligt och muntligt. Studieledaren har skrivit under sekretessavtal. Riskerna avseende integritetskränkning samt hanterande av data övervägdes av nyttan av att kartlägga vilka behandlingsmetoder personer med ångestsjukdom diagnostiserad som F41.1 och F41.9P ordinerats på Stureby Vårdcentral. Detta kan förhoppningsvis komma personer med ångest till godo framledes. 11
12 RESULTAT Avseende F41.1 (GAD) återfanns 15 personer under ovan angivna tidsperiod. Av dessa 15 föll 11 bort utifrån uppställda exklusionskriterier och 4 personer inkluderades. Avseende F41.9P (Ångesttillstånd) återfanns 197 personer under ovan angivna tidperiod och av dessa inkluderades 103. Detta gav totalt 212 personer varav 107 inkluderades i studien (Figur 1). Figur 1. Flödesschema över inkluderade personer i studien. Av 212 personer med diagnoserna F41.1 (GAD) och F41.9P (Ångesttillstånd) vid Stureby Vårdcentral inkluderades 107 personer. 12
13 Den vanligaste orsaken till exkludering var att personen i fråga redan stod på behandling med läkemedel i form av SSRI vid tidpunkten för diagnostiseringen av F41.1 respektive F41.9P. I posten "annat" ingår en journal som inte återfanns elektroniskt, personen hade flyttat och journalen var låst, samt en journal tillhörande en person med skyddad identitet och spärrad journal (Figur 2). Figur 2. Orsaker till exkludering ur studien (%) av personer med diagnosen F41.1 (GAD) samt F41.9P (Ångesttillstånd) vid Stureby Vårdcentral. Av de i studien inkluderade 107 personerna var 68 kvinnor (64 %) och 39 män (36 %) i åldersspannet 19 till 99 år. Medelåldern för kvinnor var 45 år (SD+/- 20 år) och för män 46 år (SD +/- 20 år). Medianen var 37 respektive 38 år för kvinnor och män. De två diagnoserna F41.1 och F41.9P analyserades som en sammanhållen grupp. Fördelning av behandlingsåtgärder Av de personer som inkluderades i studien remitterades sammanlagt 38 % för KBT, 8 % fick SSRI och 8 % fick kombinationen KBT och SSRI. Det var 28 % som varken remitterades för KBT eller fick SSRI vilket beskrivs som "ingen behandling". Totalt 14 kvinnor och 5 män, 18 %, remitterades för terapeutisk kontakt men till terapeut utanför avtal där det är oklart om dessa personer erhållit KBT eller annan form av psykologisk behandling. Dessa inkluderades i 13
14 studien men redovisas som ett eget behandlingsalternativ (Figur 3). Sammanlagt 46 % fick antingen KBT eller SSRI det vill säga något av de två förstahandsval som rekommenderas enligt Socialstyrelsen (Socialstyrelsen 2010). Figur 3. Fördelning (%) av behandlingsalternativ bland de totalt 107 inkluderade personerna med diagnosen F41.1 (GAD) samt F41.9P (Ångesttillstånd) vid Stureby Vårdcentral. Jämförelse mellan kvinnor och män Det förelåg ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen avseende val av respektive behandlingsalternativ. Av kvinnorna var det störst andel, 41 %, som remitterades för KBT samt större andel, 21 %, som inte erhöll någon behandling alls än som erhöll SSRI, 7 %. Bland männen var störst andel, 36 %, som vare sig fick KBT eller SSRI (Tabell1). 14
15 Tabell 1. Fördelning av behandlingsalternativ inom grupperna kvinnor och män bland personer med diagnosen F41.1 (GAD) samt F41.9P (Ångesttillstånd) vid Stureby Vårdcentral samt p-värden för skillnad i behandling mellan kvinnor och män utifrån Chi2-test, p < 0,05 Variabel (behandlingsalternativ) Kvinnor (n=68) med respektive behandling utan respektive behandling Män (n=39) med respektive behandling utan respektive behandling p-värde för skillnad i behandling mellan kvinnor och män KBT 28(41 ) 40(59 ) 12(31 ) 27 (69 ) 0.28 antal(procent) SSRI 5(7) 63(93) 4(10)* 35(90) 0,72 antal(procent) KBT+SSRI 5(7) 63(93) 4(10)* 35(90) 0,72 antal(procent) Annan 14(21) 54(79) 5(13) 34(87) 0,31 terapeut antal(procent) Ingen 16(24) 52(76) 14(36) 25(64) 0,17 behandling antal(procent) * Fishers exakta test har använts vid antal färre än 5 DISKUSSION Den vanligaste ordinerade behandlingen till personer som diagnostiserats med GAD och Ångesttillstånd under ovan definierade tidsperioder vid Stureby Vårdcentral i Stockholm var KBT. Detta är helt enligt riktlinjerna från Socialstyrelsen (Socialstyrelsen 2010). Det var fler personer som inte fick någon behandling alls eller remitterades till annan form av psykologisk behandling än som fick behandling med SSRI. Den största andelen av personerna inkluderade i studien utgjordes av kvinnor, närmare dubbelt så många som antalet män. Det fanns ingen signifikant skillnad i val av behandling mellan kvinnor och män i materialet. 15
16 Psykologisk behandling i första hand Vid analys av alla i studien inkluderade personer framkom att det vanligaste behandlingsalternativet var KBT enligt rådande riktlinjer (Socialstyrelsen 2010). Samtidigt utgjorde gruppen remitterade med sina 38 % inte ens hälften av alla personer. Det fanns ett antal som remitterades till terapeut men där typ av psykologisk behandling inte framgått tydligt, sannolikt inte KBT. Om man slår ihop gruppen som remitterades för KBT med gruppen som remitterades till annan terapeut utgör de sammanlagt drygt hälften av alla inkluderade personer, 56 %. Det intressanta är att psykologisk behandling valts framför läkemedel i stor utsträckning. Enligt Leichsenring et al. (2009) där KBT jämfördes med psykodynamisk psykoterapi hos personer diagnostiserade med GAD framkom ingen skillnad i effekt på det stora hela. Båda hade effekt på ångest men avseende delkomponenterna förväntansångest och oro gav KBT bättre resultat. Förvånande var att så pass liten andel som 8 % fick SSRI och anledningarna till det kan vara flera. Många personer som uppsöker primärvården är pålästa och har i förväg tagit reda på fakta om olika behandlingar. Min erfarenhet är att många personer efterfrågar långsiktiga lösningar där man själv kan påverka sin situation och KBT uppfyller ofta dessa krav. KBT ligger också i tiden och det är lätt att hitta information idag. Läkemedelsbehandling är behäftad med biverkningar och ger inte alltid önskad effekt vare sig på kort eller på lång sikt (Farach et al., 2012). Även om gruppen av SSRI-preparat har förhållandevis få och tolerabla biverkningar upplever % av de personer som medicinerar med SSRI biverkningar av olika slag varav nedsatt libido och erektil dysfunktion kan vara oacceptabelt för unga människor (Farach et al., 2012). En vanlig fråga från personer som står i begrepp att behandlas för ångest är vad som händer när de slutar medicinera och om man behöver äta medicin resten av livet. Mot bakgrund av siffrorna kan det vara så att människor tackar nej till behandling med SSRI. De som fick SSRI i kombination med KBT var lika få som de som enbart fick SSRI. Enligt Wetherell et al. (2013) kan man uppnå minskad oro hos framför allt äldre personer med tillägg av KBT till SSRI. Samtidigt är den statliga rehabiliteringsgarantin endast definierad för personer mellan år (SKL, Information om överenskommelse rehabiliteringsgarantin 2013) i syfte att kunna återrehabilitera människor i arbete. Man skulle kunna tänka sig att valet får styras av hur motiverad personen i fråga är och att en person inte blir utesluten från en åtgärd med möjligt gott resultat endast mot bakgrund av hög ålder. Kombinationen SSRI 16
17 och KBT får inte stöd av till exempel Crits-Christof et al. (2011), även om man i den studien studerade tillägg av KBT till behandling med SNRI-preparat. Det är inte förvånande om man väljer kombinationsbehandling eftersom man angriper problemet, det vill säga ångesten, ur två olika perspektiv med två helt olika verkningsmekanismer. Personen får ofta vänta på att komma till KBT-terapeut medan SSRI kan sättas in direkt även om effekten inte infinner sig med det samma. Det kan också finnas en vinst i att påbörja läkemedelsbehandling före KBT för att på bästa sätt tillgodogöra sig den psykologiska behandlingen. Hofman och Smits (2008) menar att läkemedelsbehandling ytterligare underlättar och möjliggör de krav på inlärning som KBT kräver. Många personer vittnar om att KBT är ett arbete att utföra, det krävs stor motivation och kraft att ta till sig behandlingen samt att applicera de nya kunskaperna i verkliga livet. Kvinnor och män Det vanligaste behandlingsalternativet i gruppen kvinnor var KBT medan det vanligaste behandlingsalternativet i gruppen män var alternativet "ingen behandling", det vill säga varken terapeutisk kontakt eller läkemedel. Det var vanligare i båda grupperna att inte erhålla någon behandling alls än att få SSRI. Enligt de rekommendationer som finns (Socialstyrelsen, 2010) förväntar man sig att gruppen med SSRI ska följa tätt efter gruppen som remitterades för KBT både sammantaget samt bland kvinnor och män för sig. Det förelåg inte någon statistiskt signifikant skillnad i valet av behandling mellan grupperna. Det kan vara så att terapeutisk kontakt efterfrågades oftare av kvinnor och att läkare i större utsträckning föreslog detta för kvinnor. Diagnosen GAD Det ursprungliga syftet var att kartlägga behandling av personer diagnostiserade med generaliserat ångestsyndrom, GAD. Under en period av tre och ett halvt år återfanns 15 personer diagnostiserade med F41.1, GAD. Det är långt ifrån de 8 procent som nämns i litteraturen avseende prevalensen av GAD inom primärvården (Wittchen, 2002). Hur kommer det sig att så få återfanns? För att kunna skilja de olika ångestsyndromen år krävs strukturerade intervjuer och skattningsskalor. Inom dagens primärvård har tiden med varje patient fått stå tillbaka till förmån för ökat antal patienter per dag samt ökade krav på dokumentation. Det är av stor vikt och till stor hjälp att läkare arbetar upp en tydlig rutin för 17
18 detta. Det är lättare att ställa en välformulerad remiss vidare till psykiatrin i ett senare skede om det finns en väl underbyggd diagnos. Behandlingen börjar i konsultationssituationen SBU (2005a) pekar i sin rapport på att det är vanligt att personer får sin ångest diagnostiserad sent i förloppet. Detta skulle kunna bero på att man söker läkare för de kroppsliga symtomen som ofta är påtagliga, och att det därför finns en fördröjning i diagnostiseringen. Gruppen som varken fick KBT eller SSRI var näst störst. I riktlinjerna i VISS för primärvården i Stockholm avseende behandling av ångest lyfter man fram vikten av information till personer med ångest. Många har sökt hjälp för olika fysiska symtom vid flera tillfällen utan att varken personen själv eller läkaren förstått att symtomen är uttryck för ångest. När personen tillsammans med sin läkare landat i en ångestdiagnos kan man se det som att behandlingen är inledd. Att våga söka hjälp och att blotta sig och vara ärlig mot sig själv och läkaren kan vara terapeutiskt i sig. För många skulle detta kunna vara en så stor lättnad att behandling avstås åtminstone till en början. Det kan också vara så att läkaren vill avvakta en spontanförbättring före insättandet av omfattande åtgärder även om personen diagnostiseras med ångest redan tidigt i kontakten. Styrkor Studien hade snävt satta inklusionskriterier med precis definition samt omfattande exklusionskriterier. Detta för att de i studien inkluderade personerna skulle vara så "nydiagnostiserade" som möjligt och läkarna inte skulle påverkas av pågående behandlingar och andra diagnoser i sitt val av behandling. Materialet hade en bra åldersspridning vilket intressant nog visade att även äldre personer över 67 år diagnostiseras med ångest och fick behandling. Den stora åldersspridningen gav dock hög standardavvikelse. Under den tidsperiod som undersöktes var läkarbemanningen konstant samt utgjordes av i stort sett samma personer. Svagheter Diagnoserna var satta av flertalet olika läkare och i detta ligger svårigheten att värdera hur var och en kommit fram till diagnosen, det vill säga det finns ingen absolut garanti för att de i studien inkluderade personerna hade ångest. Det kan också ha funnits inslag av till exempel depression eller andra tillstånd som läkarna valt att inte diagnostisera. Bortfallet blev stort mot bakgrund av snävt satta inklusionskriterier. För att spegla skillnaden bättre mellan kvinnor 18
19 och män kunde samma antal kvinnor och män valts men studien hade då behövt omfatta betydligt längre tidsperiod. Materialet var litet vilket påverkar resultatet och kan till exempel ha bidragit till att ingen statistiskt signifikant skillnad framkom avseende val av behandling mellan kvinnor och män. En poweranalys skulle visa antalet studiepersoner som krävs för att påvisa eventuella statistiskt signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Detta skulle begränsa risken för typ 2-fel, det vill säga att förkasta hypotesen att skillnad mellan kvinnor och män föreligger trots att det gör det. Studien hade också kunnat omfatta alla ångestdiagnoser under en tidperiod för att bättre fånga upp och spegla hur behandlingsrekommendationer följs. Studien utfördes på en utvald vårdcentral i Stockholm och resultatet är inte omedelbart generaliserbart för andra vårdcentraler i Stockholm eller annorstädes. Implikationer Studien sätter fingret på att det finns tydliga riktlinjer för diagnostisering och behandling av psykiatriska diagnoser inom primärvården där primärvården också har ett tydligt uppdrag. KBT är rekommenderat förstahandsval avseende behandling men det krävs att tillräckligt många terapeuter finns tillgängliga för att leva upp till dessa rekommendationer. Framtida studier Det vore intressant att göra liknande studier inom primärvården i geografiskt och demografiskt olika områden för att se om de nuvarande riktlinjerna följs. Kvalitativa studier avseende människors inställning till KBT och SSRI som behandling skulle vara värdefullt och spegla om det råder någon skillnad i attityder mellan olika områden. Naturligtvis är det alltid spännande att undersöka vad specialisterna i allmänmedicin själva tycker och anser om rådande riktlinjer. SLUTSATSER Sammantaget följer läkarna vid Stureby vårdcentral till stor del riktlinjen att remittera personer med ångest för KBT men avstår SSRI till stor del. Kombinationen av KBT och SSRI ingår inte i Socialstyrelsens rekommendationer och det var också en mindre andel personer som fick denna kombinationsbehandling. Det råder ingen signifikant skillnad i val av behandling mellan kvinnor och män. Om det visar sig att specialister i allmänmedicin inom primärvården väljer att inte följa riktlinjer avseende i detta fall behandlingsrekommendationer vid ångest är det viktigt att ta reda på varför. 19
20 Referenser: Bandelow, B., Seidler-Brandler, U., Becker, A., Wedekind, D. & Rüther, E. (2007). Metaanalysis of randomized controlled comparisons of psychopharmacological and psychological treatments for anxiety disorders. World J Biol Psychiatry, 8(3): PubMed PMID: Crits-Christoph, P., Newman, MG., Rickels, K., Gallop, R., Gibbons, MB., Hamilton, JL., Ring-Kurtz, S. & Pastva, AM. (2011). Combined medication and cognitive therapy for generalized anxiety disorder. J Anxiety Disord., 25(8): PubMed PMID: Farach, FJ., Pruitt, LD., Jun, JJ., Jerud, AB., Zoellner, LA. & Roy-Byrne, PP. (2012). Pharmacological treatment of anxiety disorders: current treatments and future directions. J Anxiety Disord., 26(8): PubMed PMID: Hofmann SG., Smits JA. (2008). Cognitive-behavioral therapy for adult anxiety disorders: a meta-analysis of randomized placebo-controlled trials. J Clin Psychiatry. Apr;69(4): PubMed PMID: von Knorring L, Hedin K, von Knorring AL. ( ). Ångest och oro. I:Ramström, H (red): Läkemedelsboken (s ). Uppsala: Läkemedelsverket. Kessler RC., Berglund P., Demler O., Jin R., Merikangas KR. & Walters EE. (2005). Lifetime prevalence and age-of-onset distributions of DSM-IV disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Arch Gen Psychiatry Jun;62(6): Erratum in: Arch Gen Psychiatry Jul;62(7):768. Merikangas, Kathleen R [added]. PubMed PMID: Leichsenring, F., Salzer, S., Jaeger, U., Kächele, H., Kreische, R., Leweke, F., Rüger, U., Winkelbach, C. & Leibing, E. (2009). Short-term psychodynamic psychotherapy and cognitive-behavioral therapy in generalized anxiety disorder: a randomized, controlled trial. Am J Psychiatry,166(8): PubMed PMID: Lindsay, WR., Gamsu, CV., McLaughlin, E., Hood, EM. & Espie, CA. (1987). A controlled trial of treatments for generalized anxiety. Br J Clin Psychol., 26 (Pt 1)3-15. PMID:
21 Läkemedelsverket (2006). Läkemedelsbehandling vid ångest, 4:2006. Senast granskad 30 oktober Hämtad 25 september 2013 från Power, KG., Simpson, RJ., Swanson, V. & Wallace, LA. (1990). Controlled comparison of pharmacological and psychological treatment of generalized anxiety disorder in primary care. Br J Gen Pract., 40(336): PMID: SBU (2005a). Behandling av ångestsyndrom, volym 1. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 171/1. ISBN SBU (2005b). Behandling av ångestsyndrom, volym 2. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 171/2. ISBN Socialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom ISBN: , Artikelnr: Stockholms Läns Landsting. (2012). Generaliserat ångestsyndrom. Hämtat 3 oktober 2013 från Sveriges Kommuner och Landsting (2012). Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti 2013, S2012/527/SF. Hämtad 6 oktober 2013 från Wetherell, JL., Petkus, AJ., White, KS., Nguyen, H., Kornblith, S., Andreescu, C., Zisook, S. & Lenze, EJ. (2013). Antidepressant medication augmented with cognitive-behavioral therapy for generalized anxiety disorder in older adults. Am J Psychiatry., 1;170(7): PubMed PMID:
22 WHO (1992). International Statistical Classification of Diseases and Related Health problems, ICD-10. Svensk översättning till Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem- systematisk förteckning, ICD-10-SE, Socialstyrelsen 1997, uppdaterad Wittchen, HU. (2002). Generalized anxiety disorder: prevalence, burden, and cost to society. Depress Anxiety, 16(4): PubMed PMID:
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merDiagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral
Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merDEPRESSION. Diagnostik, utredning och behandling på Salems Vårdcentral 2012. En retrospektiv journalstudie
DEPRESSION Diagnostik, utredning och behandling på Salems Vårdcentral 2012 En retrospektiv journalstudie Kontakt: Christian Lönn, ST-läkare, Salems Vårdcentral Klinisk handledare: Jan Pettersson, Spec.
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merHur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie
Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie Ellinor Lindeborg ST-läkare Gröndals Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Per Wändell
Läs merFrågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016
1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011
Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen
Läs merVad är internetbehandling och vad säger forskningen?
Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merBESLUT. Datum 2008-06-25
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merEvidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling
Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Svenska Läkaresällskapets IT-Inspirationsdag den 16 mars 2016 Cecilia Svanborg, MD, PhD, leg psykoterapeut Ledningsansvarig överläkare
Läs merFöljer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral
Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral Jessica Carlsson, ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Handledare: Teresa
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merSvar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merEffektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa
Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merYttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merDEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Läs merLIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs mer1.6.2015, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pregabalin STADA 25 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 75 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 150 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 225 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 300 mg hårda kapslar 1.6.2015, V 1.3
Läs merPatientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
Läs mer36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merRättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.
RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter
Läs merPatienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.
Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merVårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet
Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Omvårdnadsinformatik 2016-04-18 Åsa Cajander, Uppsala universitet Isabella Scandurra, Örebro universitet Rapport om kunskapsläget på gång 11
Läs merHandläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie
Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merLäkemedelsgenomgångar för äldre
Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merEvidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
Läs merProvtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs mer1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merVårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt
Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merPsykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri
Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merEvidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt
Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt Lars Jacobsson Professor emeritus, Umeå universitet, Enheten för psykiatri, 901 87 Umeå. E-post: lars.jacobsson@psychiat.umu.se. Statens
Läs merKOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)
ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merDold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Läs merStatistik Lars Valter
Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications
Läs merNär godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ
1408 När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ Ann Marie Janson Lang, Uppsala Inledning Det finns möjlighet att behandla patienter i Sverige med läkemedel även om
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merPRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merDiagnosmönster i förändring
2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merKorta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral
Rapport VESTA Södra programmet 2014 Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Vetenskaplig handledare:
Läs merInternetbaserad psykologisk behandling
Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs mermed anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs mer