Årsrapport byggnadsindustrin

Transkript

1 Årsrapport 2008 Yrkesutbildning INOM byggnadsindustrin

2 2 årsrapport 2007 utbildning Förord 2008 visade tydligt på behovet av ömsesidigt kunskapsutbyte mellan länder om kultur och synsätt inom yrkesutbildningsområdet. BYN har sedan ett antal år tillbaka engagerat sig i frågor kring yrkesutbildning i andra länder. Den stora skillnaden, som blev uppenbar under året, var att den fria rörligheten av arbetskraft inom EU blivit mer påtaglig. Det medför att vi behöver tydliga regler och riktlinjer för att ge alla som vill arbeta i Sverige en rättvis och likvärdig chans att göra det. Det har också varit viktigt att hitta former för att stödja svenska yrkesarbetare som vill arbeta i andra länder. BYN har därför deltagit i ett antal forum som arbetar med dessa frågor och har också tillägnat oss betydande kunskap inom detta område. De ansträngningar som gjorts för att visa vilka yrkeskunskaper individen besitter genom validering, yrkesprov etc. är värdefullt för att säkerställa en adekvat och rättvis bedömning. BYNs uppdragsgivare har under året fortsatt att se över och förändra sina organisationer med syfte att effektivisera och minska kostnaderna. Detta påverkar naturligtvis yrkesutbildningsverksamheten på olika håll inom de regionala yrkeskommittéerna. BYN anordnade under 2008 särskilda konferenser i syfte att, tillsammans med regionerna, diskutera hur man kan rationalisera arbetsuppgifterna utan att tappa väsentliga delar av det som gör byggnadsindustrin respekterad inom utbildningsområdet. yrkesutbildningen ska utformas. Det har också funnits kritiska röster som varit tveksamma inför förändringar och gärna sett att allt blivit vid det gamla eller för att använda det slitna uttrycket det var bättre förr. Alla dessa människor har faktiskt, på ett eller annat sätt, bidragit till utvecklingen av den yrkesutbildning vi har i dag. De mål som uppnåtts ska vi alla vara stolta över. Slutligen kan sägas att BYN har uträttat mycket för byggnadsindustrin men har också stora utmaningar framför sig de kommande åren. Jag är helt övertygad om att organisationen är rustad för detta och kan fortsätta utveckla yrkesutbildningen med de resurser och de förutsättningar som kommer att stå till buds. Jag kommer under våren 2009 att, med ålderns rätt, lämna över ansvaret för BYNs kansli. BYNs styrelse har varit förutseende och i tid rekryterat en ny chef/vd för att leda verksamheten. Min efterträdare heter Nils-Gunnar Bergander och har bl.a. ett förflutet som rektor och skolchef. Nils- Gunnar och jag har hunnit arbeta tillsammans en tid och jag känner stor tillförsikt inför framtiden då Nils-Gunnar, tillsammans med medarbetarna på kansliet, kommer att föra viktiga budskap vidare och aktivt delta i de utvecklings- och förändringsarbeten som är nödvändiga i en flexibel och dynamisk omvärld. Under tolv år har jag haft förmånen att få delta i och påverka yrkesutbildningen inom byggnadsindustrin. Jag har under resans gång mött många eldsjälar som brunnit för sin uppgift och med övertygelse deltagit i debatten kring hur Solna den 15 maj 2009 Björn Lindblad Kanslichef

3 Innehåll Inledning Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN...6 BYNs särskilda verksamhet under 2008 i sammanfattning...7 Pågående verksamhet under år Regionala samarbetsorgan Regionala yrkeskommittéer Programråd Rekryteringsaktiviteter Kontakt och information i skolor Elevstimulans Fackteoretisk utbildning på distans Arbetsplatsförlagd utbildning, APU Specialyrkesområden Tävlingsverksamhet Regional samverkan Annan verksamhet...12 Europeiskt samarbete...14 Yrkesteoretiska prov...15 Val mot yrkesinriktning Elevsituationen under på byggprogrammet...16 Lokala stödet Sammanfattning ungdomsutbildning...18 Företagslärlingar som läser fackteoretisk grundutbildning på distans...20 Utfärdade utbildningsböcker Utfärdade yrkesbevis...21 Sammanfattning vuxenutbildning Sammanställning YTP...23 Planerad verksamhet Bilageförteckning...26 Bilagorna finns på

4 4 årsrapport 2008 INLEDNING Allmänt Under året har särskilda satsningar gjorts för att förbättra kunskaperna om yrkesutbildningar och yrkeskompetenser i andra länder. Syftet har varit att bättre kunna bedöma yrkeserfarenhet när utländsk arbetskraft kommer till Sverige. Byggnadsindustrins Yrkesnämnd har under året lagt ner stort arbete på yrkesprov, validering av yrkeskunskaper och att utveckla BYNs målbeskrivningar för samtliga yrken. Arbetsmarknadssituationen Konjunkturen var under de tre första kvartalen fortsatt stark även om byggverksamheten varierat från region till region. I slutet på året började en avmattning att märkas i spåren av den finanskris som drabbade banker och företag. Elevernas intresse av utbildningsinriktning speglas till stor del av den rådande arbetsmarknadssituationen vilket har medfört att antalet sökanden till gymnasieskolans byggprogram nu verkar ha nått ett tak och vi kan sannolikt förvänta oss ett minskat intresse för byggutbildningar under kommande år. Behovet av arbetskraft och redovisningen av s.k. bristyrken som rapporteras från Arbetsförmedlingen kan ibland tyckas tvetydiga och stämmer inte med den bild av arbetsmarknaden vi får från våra regionala organisationer. En arbetskraftsfaktor som fortsatt diskuterats under året är nyanlända yrkesarbetare från andra läder. BYN har inte, i alla delar, tagit ställning till hur vi ska förhålla oss till och bedöma kunskap och kompetens som förvärvats i länder där vi har dålig kunskap om utbildningens kvalitet och innehåll. BYN konstaterar att det fortfarande finns ett stort behov av välutbildad arbetskraft inom byggnadsindustrin och att branschen

5 årsrapport därför måste fortsätta satsa på en väl definierad och kvalitetssäkrad grundutbildning för alla yrken. Gymnasieskolan En försöksverksamhet med arbetsnamnet Gymnasial lärlingsutbildning som beslutats av Regeringen startades upp under BYN har tilldelats en plats i det Nationella råd som ska följa försöksverksamheten och lämna synpunkter på utveckling och förändringar. BYN har i övrigt varit avvaktande i sina omdömen om vad detta kommer att innebära för den grundläggande delen av yrkesutbildningen inom byggnadsindustrin. BYN har administrerat ID-06 för gymnasieskolans elever och lärare som arbetar på Byggprogrammet. ID-06 är ett identifikationssystem som syftar till att skapa säkrare arbetsplatser och få bättre kontroll på vilka som vistas där. Införskaffandet av ID-06 är kostnadsfritt för skolorna. BYN anser att utvecklingsarbetet och de förslag till förändringar som branschen framfört har fört yrkesutbildningen ytterligare några steg framåt. Den erfarenheten tar vi med oss in i det nya utvecklingsarbetet som förmodligen kommer att inledas under våren BYNs lärarråd, som verkat under fyra år, har till uppgift att utveckla samarbetsformer mellan gymnasieskolan och byggbranschen. Under 2008 träffades rådet två gånger och huvudfrågan har även detta år varit utformning av den framtida gymnasieskolan. Frågor om nya läromedel, lärarfortbildning och möjligheter att sprida goda idéer har även funnits på agendan. Lärarrådet har under året fått två nya medlemmar enligt de riktlinjer som gäller för rådets arbete. Diskussioner pågår om mandatperioden för lärarrådets representanter är för kort. Till kommande år kommer BYN att ta ställning till eventuella förändringar. Företagsutbildning Antalet företagslärlingar som påbörjat och läst fackteoretisk utbildning på distans har under året minskat med ca 300 st till elever/ lärlingar som påbörjade sina utbildningar. Administrationen av distansutbildningarna har fungerat väl och de regionala yrkeskommittéerna har god kontroll över de lärlingar som är under utbildning. Samarbetet med Hermods (tidigare Liber Hermods) som extern leverantör av den fackteoretiska utbildningen har under året utvecklats men ännu kvarstår mycket arbete med kursmaterial och teknik vid genomförande av distansutbildning. Färdigutbildningen Yrkesutbildningsavtalet har diskuterats under året utifrån tolkningar som gjorts av parterna och där uppfattningen ibland gått isär. BYNs beslutsmandat har varit en sådan fråga där parterna tillsatt en särskild arbetsgrupp som under våren 2009 ska ge förslag om eventuella förändringar i avtalstexten. Yrkesteoretiska prov, YTP, har varit ett återkommande samtalsämne där bl.a. RYK uttryckt viss oro över hur man ska planera och administrera desamma. BYN har arbetat intensivt med att förbättra proven men ännu finns mycket att göra för att höja kvaliteten på frågekonstruktion och innehåll. En särskild kvalitetssäkringsgrupp har bearbetat erfarenheter vi fått över tiden och lämnat förslag förändringar/förbättringar i verksamheten kring YTP. Handledarens roll har stärkts och är tydligt definierad i yrkesutbildningsavtalet. BYN har under året startat en inspiratörsutbildning för personer som ska organisera handledarutbildningar lokalt. Detta arbete kommer att intensifieras under Maskinförarutbildningen BYN och TYA har, genom fortsatt samarbete, förstärkt den gemensamma synen på hur utbildningen till förare av mobila maskiner ska genomföras. Även här har kvalitetssäkringsarbetet tagit fart och riktlinjer för detta har utformats under året. BYNs uppdragsgivare har särskilt arbetat med formuleringar kring hur maskinförarutbildningen ska definieras och genomföras. Utbildning för anläggningsdykare KY-utbildningen för anläggningsdykare fungerar numera på ett bra sätt och man tar nu in ca 15 elever vartannat år. BYNs kansli har en sammankallande funktion för den partssammansatta arbetsgrupp som handlägger utbildningsfrågor för anläggningsdykare. Under året har arbete pågått för att anpassa administrationen av utbildningen till övriga byggyrken. Solna den 7 april 2009 Byggnadsindustrins Yrkesnämnd Styrelsen

6 6 årsrapport 2008 Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN Byggnadsindustrins Yrkesnämnd är en ideell förening som har till uppdrag att följa och bevaka rekrytering, yrkesutbildning och fullgöra de kansliuppgifter som beskrivs i gällande kollektivavtal. Byggnadsindustrins Yrkesnämnds (BYN) föreningsmedlemmar är Sveriges Byggindustrier, Maskinentreprenörerna, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, och SEKO Facket för Service- och Kommunikation. Ledamöter och suppleanter i BYNs styrelse under 2008: Ordinarie ledamöter För Sveriges Byggindustrier Jonas Andé fr.o.m. 13 juni Andréas Brendinger Ulf Gordonsson t.o.m.12 juni Lars Tullstedt Tomas Weis För Svenska Byggnadsarbetareförbundet Tony Blom Willy Hulthén Anders Nilsson Roy Wernberg För Maskinentreprenörerna Lars Rönström För SEKO Facket för Service och Kommunikation Thomas Brännström Suppleanter För Sveriges Byggindustrier Elisabeth Martin fr.o.m 13 juni Thomas Nygård Lars Sandström Stig Sjögren t.o.m. 12 juni För Svenska Byggnadsarbetareförbundet Thomas Gustavsson Bo Mellbin t.o.m. 12 juni Conny Johansson fr.o.m. 13 juni Hans Olsson t.o.m. 12 juni Per Mangs fr.o.m. 13 juni t.o.m. 7 december Krister Strömberg fr.o.m. 8 december För Maskinentreprenörerna Per Ek För SEKO Facket för Service och Kommunikation Håkan Johansson Byggnadsindustrins Yrkesnämnd 2008 Styrelsens arbetsutskott Arbetsutskottet har avhållit tio protokollförda sammanträden. Ledamöter HAR VARIT Tony Blom Svenska Byggnadsarbetareförbundet Thomas Brännström SEKO Facket för Service och Kommunikation Willy Hulthén Svenska Byggnadsarbetareförbundet Thomas Nygård Sveriges Byggindustrier Lars Rönström Maskinentreprenörerna Lars Tullstedt Sveriges Byggindustrier (ordförande) Björn Lindblad Byggnadsindustrins Yrkesnämnd Medarbetarna på BYNs kansli Ing-Marie Andersson Utbildningsrådgivare Wik Carina Brevesjö Administratör/ handläggare Michael Gustafsson Utbildningsrådgivare Pertti Hilonen Ekonomi Mia Jonsson Administratör/ t.o.m 1 juni handläggare Ingela Krångh Administratör/ ekonomiassistent Björn Lindblad Kanslichef Christian Nielsen Utbildningsrådgivare

7 årsrapport BYNs särskilda verksamhet under 2008 i sammanfattning BYNs styrelse har reviderat och tydligare målstyrt den långsiktiga verksamhetsplanen. BYN har, för att underlätta implementering av det nya yrkesutbildningsavtalet, upprättat en kommunikationsplan, tagit fram informationsmaterial och genomfört ett stort antal informationsinsatser. BYN har aktivt deltagit i förändringsarbetet gällande den framtida gymnasieskolan genom remissvar och deltagande i seminarier som påbjudits av regeringens utredare. BYN har under året fortsatt och intensifierat arbetet med kvalitetssäkring av yrkesteoretiska prov, YTP. BYN genomförde tre endagskonferenser med representanter för alla RYK där färdigutbildning, vuxenutbildning och provverksamhet var i fokus. BYN har administrerat ID-06 för alla gymnasieskolor med byggutbildning. BYN har fortsatt att utveckla rutinerna gällande distansutbildning för att underlätta hanteringen i samverkan mellan RYK och BYN. En satsning på att förnya underlagen för kurserna har pågått. BYN har även påbörjat arbetet med att skapa en fackteoretisk utbildning för bergarbetare. Samarbetet med Hermods, som numera är huvudleverantör av distansutbildningarna, har fungerat väl. En särskild arbetsgrupp, tillsatt av parterna, har tillsammans med BYN följt företag som utbildar anläggningsdykare. En KYutbildning är etablerad i Göteborg för att under ett antal år utbilda anläggningsdykare. Utbildning och kompetenstester sker i nära samarbete med branschorganisationen och Svenska Marinen. BYN har tecknat ett kvalitetssäkringsavtal med Transportbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, TYA. Avtalet bygger vidare på det samarbetsavtal som tecknades hösten Avtalen syftar till att parterna inom de två branschområdena ska agera med en gemensam bas vid utveckling och kvalitetssäkring av utbildningar som berör området mobila arbetsmaskiner. BYN har intensifierat arbetet med omskrivning av samarbetsavtal med utbildningsgivare som utbildar inom BYNs avtalsområden. BYN deltog i arbetet inom RE.FORM.E som är ett europeiskt nätverk av länder med fokus på yrkesutbildning. BYN har under året deltagit vid tre möten. BYN deltog vid yrkes-sm i Jönköping. BYN deltog som observatörer vid yrkes-em i Rotterdam. BYNs lärarråd har avhållit två sammanträden under året. BYN har medverkat vid konferenser som arrangerats av RYK, Skolverket, kommuner och organisationer med syfte att påverka yrkesutbildningen. BYN har utarbetat avtal med Norge gällande ömsesidigt erkännande av yrkesbevis/svennebrev. Avtalet beräknas vara klart under En utbildning för handledarinspiratörer påbörjades under hösten 2008.

8 8 årsrapport 2008 PÅGÅENDE verksamhet under år 2008 Byggnadsindustrins Yrkesnämnds avsiktsförklaring Uppdragsgivarna, våra samarbetspartners och de framtida yrkesarbetarna ska känna respekt och trovärdighet i allt BYN förmedlar. Vi ska agera med kunskap, tydlighet och engagemang. BYNs långsiktiga verksamhetsplan De fyra grundelementen i BYNs verksamhet är formulerade under rubrikerna Service, Grundläggande utbildning, Yrkesutbildning i företag och Omvärlden. BYNs styrelse utformade verksamhetsplanen vid ett förlängt styrelsemöte den juni Vid detta tillfälle gjordes en grundlig översyn som resulterade i tydligare mål för verksamheten med tidsangivna avslut indelade i direkta, kortsiktiga och långsiktiga. Verksamhetsplanen kan hämtas i sin helhet från BYNs hemsida BYNs anvisningar BYNs anvisningar ska vara ett dokument som kan förändras genom beslut i BYNs styrelse. Ett grundläggande syfte är att bättre än tidigare säkra gemensamma synsätt på kvalitetssäkring, status, likvärdighet etc. inom yrkesutbildningen i byggbranschen. Det har dock till och från uppstått en osäkerhet om vilka beslut och vilket mandat BYN har att fatta beslut utifrån yrkesutbildningsavtalet. I slutet på året fick därför en särskild arbetsgrupp i uppdrag att utforma förslag till kompletterande texter till yrkesutbildningsavtalet som bl.a. handlade om vilket mandat och vilka ramar BYN har att hålla sig till. Yrkesteoretiska prov I slutet av sin yrkesutbildning ska lärlingen numera genomföra ett teoretiskt prov som är en värdemätare på kunskapsnivå och förståelse för det yrke lärlingen utbildat sig till. BYN har under året skapat kvalitetssäkringsfunktioner för att säkerställa rättvisa och kunskapsnivå vid genomförande av proven. Under året arbetades det även på att förbättra administrationen vid planering och genomförande. Arbete som genomförts för att förbättra och säkerställa grundutbildningen BYNs målbeskrivningar För att beskriva branschens krav på den yrkeskunskapsnivå som lärlingen ska uppnå för att vara berättigad till yrkesbevis har BYN formulerat ett antal kunskapsmål för varje yrke inom avtalsområdet. Målen beskriver områden och moment enligt en fastlagd struktur. Syftet är att lärlingarna ska bedömas utifrån så lika förutsättningar som möjligt och att det tydligt ska framgå vilka kunskaper man efterfrågar. Målbeskrivningarna kommer också att utgöra grunden för bedömningar av yrkeskompetenser som förvärvats i andra länder och vid bedömning av kvarvarande färdigutbildningstid i samband med validering av yrkeskunskaper. Vid uppbyggnad och konstruktion av yrkesteoretiska prov som ska avsluta lärlingsutbildningen blir målbeskrivningarna ett viktigt fundament som vägledning för vad proven ska innehålla. BYNs målbeskrivningar har tillämpats under många år med lite olika utformning. År 2005 påbörjades en revidering av målbeskrivningarna som också kommer att ges en ny och mera datavänlig struktur. Under 2008 beslutades om nya målbeskrivningar för sju yrken. Målen uttrycker på ett tydligare sätt område, moment och kunskapsdjup än tidigare versioner. Arbetet med målbeskrivningarna beräknas vara slutfört under Validering Valideringsdelegationen har på uppdrag av Regeringen under ett antal år fram t.o.m arbetat för att ge bättre förutsättningar för bedömning av reell kompetens. Yrkesarbetare ska ges en bättre möjlighet att visa vilka kompetenser man besitter och därmed öka möjligheten att snabbare bli anställningsbar. BYN har deltagit i detta arbete med fokus på att bedöma yrkeskunskaper inom BYNs avtalsområde. Ett antal valideringsverktyg har tagits fram som nu kan användas av RYK.

9 årsrapport BYN har 2008 fortsatt utvecklingen av valideringsverktygen och medverkat vid nätverksträffar som anordnats av Skolverket. Syftet med nätverksträffarna har varit att upprätthålla kontakten med de branscher som deltagit i det tidigare utvecklingsarbetet. Tävlingsverksamhet SM för unga maskinförare I maj genomfördes Svenska mästerskapen för unga maskinförare på Nifsarpsskolan i Eksjö. Finaltävlingarna genomfördes i samverkan med RYK i Jönköping, och BYN. Tävlingarna sponsras särskilt av Maskinentreprenörerna och SEKO, facket för service och kommunikation. Organisationerna deltog även med funktionärer. SM för unga yrkesarbetare, YSS Yrkes-SM 2008 genomfördes i Jönköping i maj. BYN deltog med yrkena: trädgårdsanläggare, murare och plattsättare. EuroSkills 2008, Europamästerskap i yrkeskunskap BYN deltog med observatörer för att få erfarenheter från yrkestävlingen i Building & Construction där fem yrken tävlar individuellt, såväl som i lag. Internationellt samarbete RE.FORM.E BYN har sedan 2005 varit medlem i det europeiska nätverket RE.FORM.E där ett tiotal organisationer från nio länder ingår. En viktig anledning till BYNs deltagande i RE.FORM.E är att skaffa sig kunskaper om yrkesutbildning i andra länder och att utröna vilka möjligheter det finns att påverka andra länder i dessa frågor. I juni genomfördes det nionde RE.FORM.Emötet i Gijon, Spanien, då Spanien formellt tog över ordförandeskapet för de kommande tre åren. Vid detta mötefastslogs även nätverkets inriktning för de kommande åren. z

10 10 årsrapport 2008 Regionala samarbetsorgan Regionala yrkeskommittéer I hela landet finns 24 regionala yrkeskommittéer, RYK, vilket ger en god lokal täckning. RYKs ledamöter omfattar sex till tio representanter från företag och organisationer. Samtliga fyra parter är representerade. Hos cirka 2/3 av RYK deltar även representanter från gymnasieskolorna vid behov och hos ungefär 1/3 deltar de regelbundet. RYKträffarna varierar från två till sex tillfällen per år. Inom varje RYK finns ett arbetsutskott som handlägger de löpande ärendena mellan ordinarie sammanträden. Omkring hälften av RYK har särskilda arbetsutskott för frågor som berör utbildning för förare av mobila arbetsmaskiner. Programråd På majoriteten av gymnasieskolor med byggprogram finns programråd inrättade som sammanträder från en gång per månad till en gång per termin. Programråden fyller en stor och viktig funktion där byggbranschens representanter har möjlighet att påverka utbildningen och de allra flesta skolor ser programråden som en givande och viktig kontakt med arbetslivet. Rekrytringsaktiviteter Förutom parternas utskick av rekryterings- och informationsmaterial till samtliga elever i grundskolornas avgångsklasser så arbetar RYK lokalt med olika aktiviteter för att trygga en god rekrytring till byggutbildningarna. Dessa aktiviteter varierar över landet. Exempel på rekryteringsaktiviteter är information i grundskolorna, föräldraträffar, mässor, öppet hus på byggprogrammet, reklam- och informationsmaterial till ungdomar m.m. Det är heller inte ovanligt att företagen deltar och informerar om den egna verksamheten. Kontakt och information i skolor BYN arbetar, i samverkan med RYK, med utbildnings- och informationsinsatser i skolor. Under 2008 noterades att antalet skolor som startat byggprogram uppgick till 177 vilket är en ökning med drygt 30 skolor vilket medfört ökad arbetsinsats från RYK. RYK bedriver en omfattande informations- och kontaktverksamhet riktad mot skolledare, karaktärsoch kärnämneslärare i gymnasieskolan samt studieoch yrkesvägledare (SYV).

11 årsrapport Elevstimulans RYK arbetar med diverse aktiviteter i elevstimulerande syfte. Studieresor, tävlingar mellan skolor, information till elever inför inträdet på arbetsmarknaden, mässbesök, Årets byggelev reklamsaker är exempel på aktiviteter som skapar nyfikenhet och en positiv attityd till yrkesutbildning. Fackteoretisk utbildning på distans För lärlingar som väljer att utbilda sig till yrkesarbetare samtidigt med en anställning erbjuder BYN och RYK kompletterande fackteoretisk utbildning på distans. Totalt har 969 distansutbildningar startats upp under året. RYK Stockholm står för merparten av utbildningarna. Förare av mobila maskiner (306 utbildningar) och träarbetare (363 utbildningar), är de mest frekventa yrkena med företagsförlagd utbildning där lärlingen läser fackteorin på distans. Arbetplatsförlagd utbildning, APU Samtliga RYK hjälper till med att ge byggprogrammets elever en meningsfull arbetsplatsförlagd utbildning. I samverkan med skolornas personal och företag har man lyckats med att placera eleverna på arbetsplatser där utbildningen sammanlagt ska uppgå till minst 600 timmar. Enligt Skolverkets rapporter är byggprogrammet ett av de program som lyckats bäst med arbetsplatsförlagd utbildning vilket i stor utsträckning kan tillskrivas RYKs insatser i samverkan med företagen och gymnasieskolan. I rapporterna från RYK kan man dock se att den stora tillströmningen av elever på byggprogrammet även medför svårigheter att hitta relevanta APU-platser. På många håll i landet genomförs handledarutbildningar för att förbättra förutsättningarna på arbetsplatserna för att kunna ta emot elever och ge dem en relevant utbildning. Under året har några RYK erbjudit handledarutbildning till företag som har för avsikt att anställa eller redan har anställt lärlingar. Yrkesutbildningsavtalet ger vägledning om hur företagen ska stödja lärlingarna under färdigutbildningstiden och för detta arbete ska särskild handledare vara anvisad. Specialyrkesområden Rekryteringen till byggprogrammet för de åtta specialyrkesområden, som finns identifierade i kollektivavtal, har haft en fortsatt blygsam omfattning trots insatser från RYK och skolorna för att förbättra situationen. Exempel på aktiviteter som genomförts över landet för att förbättra situationen är information under skoltid från företag, erbjudan om APU och studiebesök. Tävlingsverksamhet Uttagning till SM för unga maskinförare har skett på samtliga skolor med maskinförarutbildning där representanter för RYK medverkat som stöd. Eleverna får genomgå ett teoriprov där de tio bästa skolorna i landet samt arrangerande skola blir uttagna att delta vid finaltävlingarna. Regional samverkan Regional samverkan mellan olika RYK sker på några håll i landet där man regionalt försöker utveckla arbetet med yrkesutbildningen. z

12 12 årsrapport 2008 annan verksamhet Anläggningsdykare Utbildning för anläggningsdykare har genom åren administrerats av BYN och hanterats av en särskild arbetsgrupp, som utöver BYNs kansli, med representanter från Sveriges Byggindustrier och Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Arbetsgruppen har även följt upp KY-utbildningen för anläggningsdykare som är förlagd till Göteborg. Under 2008 skrevs det in fem traditionella lärlingar som anläggningsdykare och 11 yrkesbevis utfärdades varav ett för dykskötare. Åtta personer godkändes vid B-certifieringskontrollen som genomförs av Marinen i vecka 43. KY-utbildningen, i samarbete med Färjenäs dykskola, examinerade i juni 2008 åtta traditionella lärlingar för A-certifikat. Av dessa gick sju vidare till Marinens B-cetifikatskontroll i vecka 43. Intag och examinering sker vartannat år vilket innebär att 18 elever kommer att examineras Yrkestävlingar Under 2008 anställdes en projektledare för projekten Tävlingsverksamhet och Info & kommunikation för att utveckla denna verksamhet. Tävlingsverksamheten kräver en tydligare formulering av syfte och mål, ett mer utvecklat evenemangsupplägg, en bättre kommunikation med media och ett bredare samarbete med sponsorer. Yrkes SM 2008, Svenska mästerskap i yrkeskunskap Yrkes-SM 2008 genomfördes i Jönköping i maj. BYN deltog med yrkena: trädgårdsanläggare, murare och plattsättare. Anläggningsdykare var ett uppvisningsyrke under SM. Segrarna i respektive yrke är kvalificerade till WorldSkills 2009 i september SM maskinförare 2008, Svenska mästerskap för unga maskinförare I maj genomfördes Svenska mästerskapen för unga maskinförare på Nifsarpsskolan i Eksjö. Nifsarpsskolan arrangerade tävlingarna tillsammans med BYN, SEKO och ME. Nifsarpsskolan vann tävlingarna igen och står för arrangemanget EuroSkills 2008, Europamästerskap i yrkeskunskap BYN deltog med observatörer för att få erfarenheter från yrkestävlingen i Building & Construction där fem yrken tävlar individuellt och i lag. Detta var ett mycket givande och lärorikt besök som väckte många idéer och planer för en svensk version under Yrkes-SM 2010 i Göteborg. SAmarbete andra yrkesnämnder Inom yrkesutbildningsområdet för mobila maskiner har BYN och Transportbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, TYA, samarbetat under många år. Tillsammans har vi genomfört informationsträffar och konferenser för utbildningsgivare och lärare. Detta har varit nödvändigt och utvecklande för alla parter. Då de båda branscherna, under senare tid, särskilt engagerat sig i utvecklingen av den framtida gymnasieskolan och kvalitativa former för vuxenutbildning har behovet av samverkan vuxit sig starkare. Detta har gjort att parterna under 2008 tagit närmare kontakt med varandra vilket utmynnat i ett samarbetsavtal som är i harmoni med tecknade kollektivavtal. BYN samarbetar också med ett nätverk av yrkesnämnder som går under namnet YNIS, yrkesnämnder i samverkan. Alla yrkesnämnder som företräder yrkesutbildningsfrågor inom bygg- och samhällsbyggarsektorn är välkomna att delta i detta nätverk och under året representerades YNIS av VVS- YN, PVYN, Måleribranschens Yrkesnämnd och Glasbranschens Lärlingsnämnd. Syftet med YNIS är att hitta och utveckla samarbetsformer i gemensamma frågor. Under 2008 har arbete pågått med att arbeta fram intressanta uppslag för utbildning av handledare till ungdomarna under färdigutbildningstiden. z

13 årsrapport

14 14 årsrapport 2008 Europeiskt samarbete BYN har sedan 2005 varit medlem i det europeiska nätverket RE.FORM.E där ett tiotal organisationer från nio länder ingår. RE.FORM.Es uppgift är att verka för en god yrkesutbildning och initiera europeiska samarbetsprojekt för gemensamma strategier och mål inom byggutbildningarna. Ett sådant projekt som slutredovisades under en konferens i Krefeldt, Tyskland, under hösten var Copilote. Detta projekt, där BYN medverkade, har kartlagt handledarens roll under yrkesutbildningen och kommer bidra till en förändrad syn på handledarrollen i ett europeiskt perspektiv. I juni genomfördes det nionde RE.FORM.E-mötet i Gijon, Spanien, där Fundacion Laboral de la Construccion del Principado de Asturias, FLC, formellt tog över ordförandeskapet för de kommande tre åren och där också nätverkets inriktning för de kommande åren slogs fast. En utgångspunkt för BYNs deltagande i RE.FORM.E är att inhämta kunskaper om yrkesutbildning i andra länder. Kartläggning av utbildning i andra länder Bakgrund Behovet av kunskap om andra länders yrkesutbildning har ökat allt mer. De senaste årens konjunkturläge har bäddat för att yrkesarbetare från andra länder i hög grad kunnat finna en arbetsmarknad i Sverige. Inom EU finns också lagstadgade regler om att fri rörlighet ska råda vilket underlättar denna företeelse. Vad har det svenska yrkesbeviset för funktion Inom byggnadsindustrin krävs normalt inte yrkesbevis för att få vara yrkesverksam på en byggarbetsplats. Yrkesbevis och vägen dit med grundutbildning, lärlingstid/utbildningsbok och yrkesteoretiskt prov (YTP) för utfärdande av yrkesbevis finns upptaget i kollektivavtal och styr lönenivå för individen. Undantaget är de yrken med särskilda säkerhetsaspekter där det också ställs krav på yrkesbevis (utbildningsbok). Exempel på dessa är maskinförare och anläggningsdykare.

15 årsrapport Utöver ovanstående krav finns naturligtvis andra syften med yrkesbevis, såsom att branschen på detta sätt vill försäkra sig om att en yrkesarbetare har rätt kompetens för de uppgifter som krävs av honom/henne samt säkra kompetensförsörjningen i branschen. Man kan också se ytterligare en funktion av yrkesbevisen som en slags kvalitetsstämpel ur en kund- och beställarperspektiv. Byggnadsindustrins Yrkesnämnds roll Byggnadsindustrins Yrkesnämnds huvuduppgift är att hantera den svenska yrkesutbildningen inom aktuella avtalsområden och att säkra yrkesutbildningens innehåll. Efter genomförd yrkesutbildning och avlagt yrkesteoretiskt prov utfärdas ett yrkesbevis i det aktuella yrket. I det praktiska, dagliga arbetet är det de regionala yrkeskommittéerna ute i landet (RYK) som handlägger ärenden gällande utfärdande av utbildningsböcker och yrkesbevis. Vägen till ett svenskt yrkesbevis är alltså tydligt reglerat i yrkesutbildningsavtalet och därför har BYN valt att arbeta utifrån en erkännandeaspekt istället. Detta kräver att branschen skaffar sig kunskap om andra länders byggyrkesutbildningar vilket är ett arbete som påbörjats och ska fortsätta. Förslag har framställts om att bygga upp en bedömningsportal på liknande sätt som Högskoleverket har. Via deras hemsida kan man ta del av information om olika länders utbildningssystem, detaljerade beskrivningar av vissa utbildningar, exempeldokumentation etc. BYN ska enligt förslaget alltså bygga upp en bedömningsportal för byggyrken som kan användas av dem som behöver denna typ av information. Tanken är att man här kan publicera exempel på olika länders olika yrken vartefter de hanterats och bedömts av någon (företrädesvis) Regional Yrkeskommitté och denna bedömning fastställts genom förslagsvis ett beslut i BYNs arbetsutskott. Förutom BYNs bedömningsportal är tanken att man tar fram någon form av officiellt dokument, Erkännnandeintyg, där det utländska yrkesbeviset/intyget etc kan bestyrkas. Detta arbete fortsätter under nästkommande år. z Yrkesteoretiska prov Under året har yrkesteoretiska prov, YTP, genomförts vid alla regioner i landet. Snart visade det sig att godkännandefrekvensen var låg och BYN gjorde tidigt en snabb utvärdering för att utröna orsakerna. Det gick inte att se någon enskild orsak till varför resultaten var låga utan förmodligen berodde detta på ett antal samverkande faktorer som brist på lättåtkomlig litteratur för att läsa på inför provet, för högt ställda krav på kunskaper utifrån de kursplaner som gäller, felaktiga eller tvetydiga frågor i yrkesprovet. BYN har under året fortsatt vidtaga ett antal åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för den enskilde lärlingen i samband med provet. Under 2008 registrerades YTP. 325 lärlingar gjorde om provet en andra gång och 63 även en tredje gång. Totalt genomfördes alltså prov under året. Nästan 67 % av de genomförda proven var för träarbetare och drygt 10 % för förare av mobila maskiner. Under 2009 beräknas antalet prov öka ytterligare. Den beräknade godkännandefrekvensen låg på drygt 90 % vilket motsvarar de mål BYN hade ställt upp. För de yrken där YTP inte är färdigställt och kvalitetssäkrat gäller tills vidare BYNs kompetensprov som det prov vilket avslutar färdigutbildningen. Kompetensproven har tidigare använts för de lärlingar som valt företagsutbildning och för ett test på dem som enligt det gamla avtalet hade tillräckligt med tid för att vara berättigade till yrkesbevis. z

16 16 årsrapport 2008 VAL MOT YRKESINRIKTNING Byggprogrammet, inriktning Hus och Anläggning. Elever i åk P F P F P F Betong Mur Trä Väg och anläggning Maskin Golv S-yrken Summa Byggprogrammet, inriktning Måleri, Plåt och Glas P F P F P F Målare Plåtslagare Glasmästeriarbetare Summa Även 2008 valde merparten, 66 % av eleverna på byggprogrammet, träarbetaryrket. 14 % av det totala antalet elever på byggprogrammet valde måleri, plåt eller glas. z elevsituationen under på Byggprogrammet Totalt antal elver i årskurs 1, höstterminen 2006 var Året därpå, 2007 valde 650 elever annan inriktning än bygg/anläggning i årskurs 2. I årskurs 3 (2008) valde 532 elever annan inriktning än bygg/anläggning. Totalt 209 elever hade hoppat av från årskurs 1 till årskurs 2 och 372 elever mellan årskurs 2 och elever eller ca 1/3 av de avhoppade som skulle börja åk 3 hade valt annan inriktning än bygg/anläggning. Totala antalet elever på Byggprogrammet minskade under tre år med 12 % eller 581 elever. 14 % valde måleri, plåt eller glas i årskurs 2 och 12 % i årskurs 3. z Åk 1, 2006 Åk 2, 2007 Åk 3, 2008 Åk 1, 2006 Antagna elever åk 1 totalt elever P F P F P F Bygg/anl Mål Plåt Glas Totalt Åk 2, 2007 Kvar i utbildning på Bygg - programmet exkl. målare, plåt och glas (740 elever). Åk 3, 2008 Kvar i utbildning på Byggprogrammet exkl. målare, plåt och glas (679 elever). totalt elever totalt elever

17 årsrapport Lokala stödet Tilldelade medel från Lokala Stödet är avsedda att användas för rekryteringsarbete och kvalitetshöjande åtgärder avseende utbildningar som omfattas av yrkesutbildningsavtalet. Syftet är att Lokala Stödet ska ge utrymme för insatser utöver den löpande verksamheten inom de regionala yrkeskommittéerna. Totalt användes kronor fördelade på 24 regioner under Medlen ur Lokala Stödet fördelades inom ett antal huvudområden enligt nedanstående tabell: Lokala Stödets användningsområde Procent Procent Procent Kronor Rekryteringsaktiviteter Tidningen Byggare.com, annat informationsmaterial bl.a. lokalt producerat, annonsering, mässor, öppet hus, idrottsreklam 6,8 8,9 5, PR och reklam 8,1 0,5 2, Uppföljning lärlingar 14,1 5,3 14, Handledarutbildning Arbetsledare och yrkesarbetare har informerats om utbildningens innehåll, skolans arbetssätt m.m. 3,6 9,7 6, SYV-aktiviteter SYV-aktiviteter för studie- och yrkesvägsledare 1,0 0,9 2, Elevstimulans/informationsträffar Studiebesök, skolresor, informationsträffar, arbetslivsinformation, tävlingar m.m. 19,6 22,0 27, Yrkeslärare, ämneslärare, skolledare Informationsträffar, kontakter, studiebesök 20,3 26,4 16, Jobbpärmen Information och utbildning 6,0 8,6 6, Specialinriktad information Information om val av inriktning, expertmedverkan, arbetsmarknadsinformation m.m. 14,6 15,3 16, Arbetsmiljö Arbetsmiljödagar och utbildning 0,0 0,0 0, Arbetslösa lärlingar Uppföljning, information 0,3 0,0 0, Övrigt RYK-information m.m. 5,6 2,4 1, Summa 100,0 100,0 100,

18 18 årsrapport 2008 utbildning Sammanfattning ungdomsutbildning Under 2008 erbjöd 177 gymnasieskolor byggprogram vilket är en ökning med drygt 30 skolor på två år. Antalet förstahandssökande till gymnasieskolans byggprogram 2008 minskade med ca 300 elever (9 038) elever sökte till (5 420) platser över landet. Antal sökande minskade med 3 % samtidigt som antalet elevplatser ökade med 14 % eller 761 platser. Antal elever i årskurs 1 vid höstterminens slut var (4 972) och visar att under första terminen på byggprogrammet slutade 214 (248) elever för att gå över i annan utbildning eller sluta skolan. I rapporten redovisas särskilt antal flickor som går på byggprogrammet. 467 (420) elever eller 8 % av samtliga elever i årskurs 1 var, vid höstterminens slut, flickor vilket är i nivå med föregående år. En mycket stor del av de elever som är intresserade av byggutbildningen kommer fortfarande inte in på byggprogrammet utan måste söka sig till andra utbildningsvägar. Riksgenomsnittet var 141 (167) sökande till 100 platser. Regionala skillnader och ett något minskat söktryck kan noteras. För branschen är det, i ett avseende, tillfredsställande att många söker då det leder till att medelbetygen på de elever som börjar byggprogrammet höjs. Man kan dock fundera över om sökanden med kanske bättre förutsättningar att bli yrkesarbetare slås ut med det betygssystem som i dag tillämpas. Orsakerna till varför många elever vill utbilda sig inom byggsektorn kan vara många. En viktig orsak kan vara att utbildningen på byggprogrammet generellt sett håller hög kvalitet vilket landets alla lärare och skolledningar kan ta åt sig äran för. Byggkonjunkturen är med stor sannolikhet också en viktig orsak till varför elever söker sig till byggprogrammet. Under senare år har media uppmärksammat byggyrken på ett inspirerande och intressant sätt vilket säkert bidrar till intresset. Någon studie som mer exakt kan peka på orsaker är inte genomförd. Under året har ett stort antal rekryteringsinsatser genomförts över hela landet i regi av de regionala yrkeskommittéerna RYK. RYK samverkar även med skolorna vid placering av elever till APU. Verksamheten i de regionala yrkeskommittéerna redovisas utförligt på annan plats i denna rapport. De elever som fullföljer utbildningen på byggprogrammet har hittills fått anställning även om det i vissa regioner varit svårt beroende på låg byggverksamhet. Andelen elever som har valt hus- och anläggningsinriktning i årskurs 2 på byggprogrammet uppgår till (3 983) eller 86 % av det totala antalet elever. Av de (3 983) eleverna var 129 (92) flickor. Under årskurs 2 valde 313 (278) elever (5%) inriktning mot anläggningsmaskinförare vilket är en ökning i antal elever jämfört med föregående år. 11 (6) av eleverna på maskinförarutbildningen var flickor. Av de elever som började sin utbild Antal elever på byggprogrammet hösten 2008 Val av yrke under åk 2 på bygg programmet ÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 Trä Anläggning Mur Betong Maskin Golv S-yrken Mål, Plåt, Glas 58 % 6 % 9 % 3 % 6 % 2 % 2 % 14 %

19 årsrapport 2008 utbildning 19 ning för tre år sedan och våren 2008 lämnade gymnasieskolan var andelen hus- och anläggningsutbildade 84 % (87 %) eller (3 426) vilket är en ökning ca 300 elever jämfört med föregående år. Av de (3 426) eleverna var 88 (89) flickor. 338 (232) elever eller 9 % (6 %) lämnade årskurs 3 som anläggningsmaskinförare varav 11 (27) elever var flickor. Till dessa siffror ska läggas vuxenutbildning som redovisas på annan plats i denna rapport. Sammantaget täcker troligtvis utbildningen på gymnasieskolan det totala behovet av yrkesarbetare i landet under den rådande konjunkturen och under förutsättning att alla söker sig till och får anställning inom byggbranschen. Andelen flickor på byggprogrammets årskurs 1 har varit oförändrad 8 % och är fortfarande en liten del som inte alls speglar könsfördelningen i samhället i övrigt. 3 % (4 %) av eleverna i årskurs 2 och 2 % (3 %) i årskurs 3 på hus- och anläggningsinriktningarna var flickor. Mindre än 1 % av flickorna valde inriktningarna byggnadsplåt eller glas. För inriktning måleri var andelen flickor 30 % (23 %) i årskurs 2. Det har även under 2008 varit svårt att rekrytera elever till utbildning inom de mindre byggyrkena som golvläggare-, ställningsmontörer-, plattsättare-, undertaksmontörer-, m.m. 66 % (68 %) i årskurs 2 valde fortfarande träarbetaryrket och 67 % (68 %) i årskurs 3 vilket för övrigt speglar fördelningen av specialkompetenser inom lärarkåren. z (siffror inom parentes härrör från 2007)

20 20 årsrapport 2008 utbildning Företagslärlingar som läser fackteoretisk grundutbildning på distans Antalet företagslärlingar som startade upp fackteoretisk utbildning var 969 (1128) inklusive dykare och anläggningsmaskinförare. Storstadsområdena har förhållandevis många företags lärlingar. Merparten av företagslärlingarna läser fackteoretisk utbildning på distans. Maskinförare och träarbetare är dominerande yrken, och stod för 65 % (64 %) av dem som läser fackteori. z påbörjade distansutbildningar 2008, Länsvis indelade påbörjade distans utbildningar 2008, val av yrke Jordförflyttande maskiner Trä Plattsättare Golv Kran Anlägge/väg Betong Mur Ställning Håltagare Takskiktsmont Stensättare Undertak Anläggningsdykare Dykarskötare Beläggningsarbetare

21 årsrapport 2008 utbildning 21 Utfärdade utbildningsböcker Totalt utfärdades utbildningsböcker 2008, böcker 2007, böcker 2006, böcker 2005 och utbildningsböcker Ökningen från 2004 till 2005 av utfärdade utbildningsböcker förklaras med att ett ökat antal elever på byggprogrammet och att byggkonjunkturen var god. Minskningen från 2005 till 2006 är i huvudsak beroende på det nya yrkesutbildningsavtalet där det föreskrivs att utbildningsböcker endast utfärdas i samband med anställning i företag inom BYNs avtalsområde. Vi noterar en ökning med ca 500 utfärdade utbildningsböcker från 2006 till 2007 och en minskning med ca 200 böcker 2008 vilket förmodligen hänger samband med byggkonjunkturen. Yrkesfördelningen gällande lärlingar visar på två dominerande yrken: träarbetare (49 %) och förare mobila maskiner (28 %). Storstadsregionerna utfärdar flest utbildningsböcker där Stockholm och Skåne toppar med 15 % eller 712 respektive 14 % eller 681 utskrivna utbildningsböcker. z Yrke Beläggning Bergarbetare Betongarbetare Drift o underhåll Dykare Golvläggare Håltagare Jordförflyttande maskiner Kranar Murare Plattsättare Stenmontör Ställningsbyggare Takmontör Träarbetare Undertaksmontör Väg- o anläggningsarbetare Övriga Summa Utfärdade yrkesbevis Totalt utfärdades yrkesbevis 2008, under 2007, under 2006, yrkesbevis 2005 och under En ökning av utfärdade yrkesbevis mellan 2007 och 2008 med drygt En minskning med ca 200 utfärdade yrkesbevis mellan 2006 och 2007 kan noteras. Ett par orsaker till den stora ökningen av utskrivna yrkesbevis 2008 kan vara att yrkesteoretiska prov gjort färdigutbildningen mera synlig samt att konjunkturen under de tre första kvartalen varit fortsatt god. Yrkesfördelningen gällande lärlingar visar på två dominerande: yrken: förare mobila maskiner (51 %) och träarbetare (34 %). En intressant iakttagelse är att antalet yrkesbevis för maskinförare är oproportionellt högt i förhållande till det totala antalet. Storstadsregionerna utfärdar flest yrkesbevis där Skåne toppar med yrkesbevis eller 15 % av det totala. I övriga delar av landet fördelar sig de utfärdade yrkesbevisen i stort sett som de senare åren. z Yrke Beläggning Bergarbetare Betongarbetare Drift o underhåll Dykare Dykarskötare Golvläggare Håltagare Jordförflyttande maskiner Kranar Murare Plattsättare Stenmontör Ställningsbyggare Takmontör Träarbetare Undertaksmontör Väg- o anläggningsarbetare Övriga Summa

22 22 årsrapport 2008 utbildning Sammanfattning vuxenutbildning 2008 Under 2008 har grundutbildningen för vuxna varierat i antal beroende på yrke. Ett gott arbete har lagts ned av de privata utbildningsgivare som verkar inom BYNs avtalsområde. Vuxenutbildningen bedrivs, förutom i företag, nästan uteslutande av privata utbildningsgivare som förbinder sig att utbilda enligt de av BYN fastställda målbeskrivningarna. På några håll i landet bedrivs vuxenutbildning via den kommunala gymnasieskolan. Ett stort arbete har lagts ner på att modernisera och göra avtalen med utbildningsgivarna tydligare och mera exakta. De gamla avtalen sades upp under året och arbetet med att teckna nya avtal pågår och kommer att slutföras under första halvåret Vad gäller vuxenutbildningen för maskinförare har samarbetet med TYA ytterligare förstärkts genom samverkan inom kvalitetssäkringsområdet. Byggutbildning Totalt har under året 531 (519) män och 38 (47) kvinnor genomgått grundutbildning. Generellt sett är antalet vuxenutbildade något lågt om man jämför med det behov branschen talar om i sina prognoser. Till detta ska adderas de lärlingar som utbildas i företag och genomför fackteoretisk utbildning på distans. Denna grupp redovisas på annan plats i årsrapporten. Fortbildning bygg Fortbildningen hade ökat väsentligt. Totalt (1 330) och 70 (81) kvinnor, fördelade på de vanligaste utbildningsämnena, fortbildades Asbestsaneringsarbete var störst med 689 (738) deltagare, därefter kom Heta arbeten med 384 (97) deltagare. Utbildningar som går under beteckningen Övrig utbildning uppgick till 388 (113) män och 7 (17) kvinnor. UTBILDNING FÖRARE ANLÄGGNINGSMASKINER Grundutbildningen av maskinförare, anläggningsmaskiner har ökat kraftigt under (332) män och 37 (41) kvinnor utbildades. Introduktionsutbildning, som erbjuds när maskinförarna har för avsikt att framföra en ny maskintyp, genomfördes vid 21 (41) tillfällen. Till detta ska adderas de lärlingar som utbildas i företag och genomför fackteoretisk utbildning på distans. UTBILDNING FÖRARE LYFTANDE MASKINER Under året grundutbildades 104 (238) män och 21 (6) kvinnor till kranförare vilket är en minskning mot föregående år. Introduktionsutbildning genomfördes för 2 (28) kranförare. Till detta ska adderas de lärlingar som utbildas i företag och genomför fackteoretisk utbildning på distans. Vuxenutbildning bygg Grundutbildning byggyrken P F P F P F Byggnadsträ Betong Murare Anl/väg Asfaltarbetare S-yrken Asbest Heta arbeten Miljö Övrigt Totalt Fortbildning byggyrken P F P F P F Byggnadsträ Betong Murare Anl/väg Asfaltarbetare S-yrken Asbest Brandskydd Heta arbeten Miljö Övrigt Totalt

23 årsrapport 2008 utbildning 23 Fortbildning maskinförare Totalt (7 571) manliga och 208 (194) kvinnliga maskinförare genomgick fortbildning vilket är en betydlig minskning jämfört med föregående år. Arbete på väg och Trafiksäkerhet miljö har varit de mest frekventerade fortbildningarna med (3 255) män och 106 (74) kvinnor respektive (1 022) män och 58 (29) kvinnor som utbildats. Andra fortbildningar har varit ADR, EBR, Brandskydd samt en grupp övriga utbildningar. z Lyftande maskiner P F P F P F Anläggningsmaskiner P F P F P F Grundutbildning Grundutbildning Komp.prov Komp.prov Introduktionsutb Introduktionsutb Totalt Totalt Dykarutbildning Marinens dykarskola Fortbildning P F P F P F maskinförare P F P F P F Utbildning marinen ADR Påbörj. Lärlingsutb EBR Utbildn.anl.dykare Arbete på väg Brandskydd Trafiksäkerhet miljö Övrig utbildn. maskin Totalt Totalt Sammanställning YTP 2008 Yrke YTP tot. antal YTP omprov 1 YTP omprov 2 YTP total procent Träarbetare ,89% Murare ,94% Betongarbetare ,42% Väg och anläggningsarbetare ,61% Beläggningsarbetare ,00% Golvläggare ,07% Undertaksmontör ,00% Ställningsbyggare ,00% Håltagare ,00% Plattsättare ,99% Jordförflyttande ,09% Tätskiktsmontörer ,00% Stenmontör ,00% Kranförare ,00% Summa: ,0%