Marja Kari Var går gränsen för när man är same? Nadja Gyllander Kråik. Samerna Sveriges ursprungsfolk. Om att vara ung same i Sverige

Transkript

1 same same Samerna Sveriges ursprungsfolk Om att vara ung same i Sverige Marja Kari Var går gränsen för när man är same? Nadja Gyllander Kråik Svensk mästare i fotboll Sabina från Hägersten rädd för renar Simon ung poet i Nedre Soppero Tomas gör sin filmdebut i Misa Mi

2 Ett folk i fyra länder Samerna har sedan urminnes tider levt i ett område som i dag sträcker sig över fyra länder. Det består av Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och norra Sveriges inland från Idre sameby i söder och norrut. Detta område kallas Sápmi (Sameland). Många samer bedriver renskötsel i flera länder och har också rätt till det. Ursprungligen har samernas traditionella bosättningsområde varit större, men de har stegvis trängts undan. Sápmi Illustration: Ulrika Tapio samer i Sverige Även om många samer fortfarande bor kvar i Sápmi, lever i dag många på andra håll och ägnar sig åt annat än renskötsel. Av Sveriges cirka samer är det bara ungefär som lever av renskötsel. Totalt beräknas det finnas cirka samer. I Norge bor de flesta, eller , i Sverige , i Finland och i Ryssland Knappt av alla samer lever på renskötsel. T Same, same but different Att gå i högstadiet innebär ofta samma sak oavsett var man bor i Sverige. Varje dag går du, liksom tusentals andra högstadieelever till skolan för att ha engelska, matte och gympa. För er högstadieelever har vardagen många likheter. Men vardagen kan också se väldigt olika ut för olika elever. Många elever talar ett annat språk än svenska hemma och har ena foten i den svenska kulturen och den andra i en annan kultur. En del av högstadieeleverna har samisk bakgrund. Samerna är erkända av riksdagen som Sveriges ursprungsfolk. Kunskapen om den samiska kulturen är alltför liten och ibland till och med en bortglömd del av det svenska samhället. I den här tidningen, Same, same but different, ska ni få möjlighet att lära känna samer och samisk kultur så som några samiska ungdomar runtom i Sverige ser den. Tanken är att tidningen ska kunna användas vid lektioner och grupparbeten samt inspirera till diskussioner kring temat. Länge betraktades samerna och den samiska kulturen av många som lägre stående än den svenska. Samerna skulle, så att säga, bli mer svenska. På olika sätt försökte man undertrycka den samiska kulturen. Så resonerar man inte i dag. I dag arbetar vi tillsammans med att öka det samiska folkets självbestämmande, stärka den samiska kulturen och språket. I dag har samerna ett eget folkvalt organ, Sametinget, som satsar på egna skolutbildningar och utvecklar de egna näringarna. Vi vill fortsätta att stödja och arbeta för att Sveriges ursprungsfolk ska få en ännu starkare ställning i det svenska samhället. Det är viktigt att vi som bor i Sverige har kunskaper om vårt ursprungsfolk. Där är du viktig. I den här tidningen får du lära känna några samiska ungdomar och veta lite mer om den samiska historien och kulturen. Vi hoppas att du tycker att den är intressant och att du sprider din nya kunskap vidare till vänner, familj och andra du känner. Stockholm februari 2004 Jokkmokk februari 2004 Ann-Christin Nykvist Jordbruks- och sameminister Lars-Anders Baer Ordf. Sametingets styrelse 2 SVT-Sápmi sänder dagligen de samnordiska nyheterna Oddasat på samiska, ett månadsmagasin och barnprogrammet Ulda.

3 Namn: Anna Angelica Andersson Renhuvud Ålder: 15 Bor: Idre Älskar: Familjen, vännerna & åka bräda Hatar: Höjder + åka buss Bäst med att vara same: Man får åka på roliga sameevenemang. Träffa samekompisar. Namn: Tone Anna Irene Staffansson Ålder: 15 Bor: Idre Älskar: Familj, släkt och vänner Hatar: Is i backen Bäst med att vara same: Man känner sig speciell och att man får träffa andra samer i min egen ålder. ANGELICA & TONE Kusinerna som rockar Den samiska gemenskapen gillar vi, därför lockar Jokkmokk, säger Tone och Angelica. Problemet är bara att det är 90 mil mellan Jokkmokk och Idre. Tjejerna bor i allra sydligaste Sápmi. Här är det långt mellan de samiska husen. De som bor i dessa trakter har därför ett nätverk med kompisar och släktingar. Och ett av de viktigaste sätten att hålla kontakten har både Tone och Angelica deltagit i. Samernas ungdomsförbund, Sáminuorra, anordnar varje år ett konfirmationsläger. Till lägret kommer samer från Sápmi och andra delar av Sverige. Under tre veckor lär de känna varandra. En del av dem knyter nya livslånga kontakter. Så kusinerna har nu kompisar över hela Sápmi. Och den största händelsen under året är Jokkmokks vintermarknad i början av februari. Klart vi ska till marknaden, säger Tone. Där träffar vi konfakompisar, andra samer och har kul. Tone och Angelica är kusiner och går i nionde klass i Idre. Vad som är ovanligt med Idre är antalet människor vinter- och sommartid. Under turistsäsongen, speciellt under jul- och påskloven, kommer tusentals turister för att åka skidor eller fjällvandra. Det tycker flickorna är kul. Idre utan turister är bara trist och tomt, säger Tone. Vi träffar hela tiden nya människor, både i backen, på after-ski och disco. Det finns de som förnekar sitt ursprung. Fast det kan de försöka med, de är ju samer i alla fall. Skolan de går i är en vanlig kommunal skola. Och eftersom byn är liten så är klasserna små. I vår klass är vi bara 18 elever, så alla får den hjälp de behöver. Det är tryggt här och alla umgås med varandra, säger Angelica. Och alla kompisarna tycker att det är coolt att Tone och Angelica är samer. De får också lära sig lite om samisk kultur. Klasserna får vara med på kalvmärkningar och renskiljningar. Alla vet vad det handlar om och ingen tycker det är något konstigt med det, berättar de. Den enda nackdelen med skolan är att de, som tillägg, har timmar på samiska. Då måste de gå ifrån de vanliga lektionerna. Det där är lite bökigt och lärarna förstår inte alltid det, säger Tone. För Angelica och Tone är det helt OK att vara same. Något som är väldigt viktigt för dem är släkten. De har bra koll på vilka de är släkt med. Somliga bor bara ett tiotal mil norrut, medan andra bor på norsk sida eller längre norrut. Det som är roligt med släkten är att det hela tiden dyker upp nya kusiner. Och det är kul, säger Angelica. Så de är båda stolta över sitt ursprung. Men, säger Tone, det finns de som förnekar sitt ursprung. Fast det kan de försöka med, de är ju samer i alla fall. Jokkmokks vintermarknad, som startar första torsdagen i februari varje år, firar 2005 sitt 400-årsjubileum. 3

4 Tillhör Erik-Oscar Oscarssons privatarkiv Den svenska statens lagar och regler har påverkat samerna och deras möjlighet att leva i Sápmi på många sätt. Redan 1751, när gränsen mellan Norge och Sverige bestämdes, tvingades renskötande samer välja att antingen bli svenska eller norska medborgare och bosätta sig i valt land. Då kom Sverige och Norge också överens om att samerna fick använda marker i båda länderna, så som de gjort sedan lång tid tillbaka och fortfarande gör idag. När renbeteslagarna infördes kring 1900-talet innebar det en splittring av samerna. Endast de samer som helt ägnade sig åt renskötsel fick tillgång till samebyns rättigheter, det vill säga jakt-, fiske- och renskötselrätt. På 1900-talet har bildandet av nationalparker inneburit begränsningar för jakten Den svenska statens representanter tog sällan hänsyn till samernas intressen. Samerna klämda av många intressen och fisket och Sápmi hur marken används. Utbyggnaden av vattenkraften de stora kraftverksbyggena och regleringen av älvarna har fått till följd att bosättningar, betesmarker och stora områden med rikt växt- och djurliv har hamnat under vatten. Gruvdriften och industrialiseringen av norra Sverige under 1900-talet omvandlade landskapet. Även det moderna skogsbruket stör renskötseln då det begränsar tillgången på lämpligt vinterbete. I våra dagar är det även stora satsningar på friluftslivet till exempel skidanläggningar och hotell som påverkar fjällområden och samernas renbetesmarker. Införandet av fri småviltsjakt och fiske med handredskap i fjällområdena är andra sentida exempel på hur förutsättningarna har förändrats för samerna i Sápmi. Vem är same? Enligt lagen, som också avgör om man får rösta i valet till Sametinget, är man same om man själv anser sig vara same och har eller har haft samiska som språk i hemmet eller vars föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet. Same är också den som anser sig vara same och har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget. Länktips på Sápmi Sametinget egen riksdag Samerna har som ursprungsfolk en annan ställning än andra minoritetsfolk som invandrat till Norden. Samerna är inte invandrare i modern mening, utan levde här långt innan dagens gränser och länder blev till. Som ett erkännande av att samerna är ett eget folk inrättades 1993 Sametinget efter beslut i Sveriges riksdag. Med Sametinget kunde samerna lättare göra sin röst hörd. Genom Sametinget blir det möjligt att påverka samhällsplaneringen. Sametinget bestämmer direkt över bland annat frågor som gäller den egna kulturen, språket, sameskolorna och fördelar den statliga rovdjursersättningen. Sametinget utses genom allmänna val vart 4:e år bland samerna och består av 31 ledamöter. Vad blir det av renen? Har du provat renkött? I de flesta livsmedelbutiker kan du handla ren som naturligtvis är en ekologisk produkt. Den finns många varianter som fryst eller färskt kött men också rökt, torkat och som korv. Det finns till och med renchips. Renklämman är en svensk favorit rökt renkött i tunnbröd. Varför inte beställa renskav hos husmor i skolbespisningen? Kalle Anka på samiska Vulle Vuojas, ˇ Kalle Anka på samiska utkom med 32 nummer Dessa finns nu inbundna till glädje för nya generationer samiska barn. Nu planerar dessutom det samiska förlaget CálliidLágádus ˇ att ge ut fler av Kalle Ankas äventyr. 4 Samerna i Sverige har en egen tidning Samefolket som kommer ut en gång i månaden. Ungdomstidningen Sáminuorat ges ut fyra gånger per år.

5 Nadja Gyllander Kråik Svensk mästare Det var absolut inte så att det fanns ett stort fotbollsintresse just i Bräcke. Men det är ett litet samhälle och det är ganska naturligt att man knyts till idrotten. Jag sysslade samtidigt med bland annat basket och längdskidor. När jag sedan tvingades välja var fotboll min starkaste gren och det blev naturligt att välja bort övriga idrotter. Sedan fortsatte jag med fotbollen på idrottsgymnasiet i Östersund, berättar Nadja. Min mamma är same men det blev lite splittrat eftersom mina föräldrar skilde sig tidigt och jag bodde med pappa. Jag tappade lite av den biten. Och jag satsade så mycket på fotbollen. Men jag minns när jag var yngre då vi på somrarna åkte till sommarvistet vid Tjallingen, sju kilometer från Storulvån. Jag har varit med vid kalvmärkning och när jag var yngre följde jag med på slakt. Min mammas släkt är renskötande samer. I Bräcke var jag enda samen och resten av mammas familj, Kråik, bor i Vemdalen och Vålådalen. Jag säger inte att jag är stolt över att vara same, för vad vore motsatsen att säga att jag skäms. Jag är helt enkelt glad över att vara den jag är, jag skulle inte vilja vara någon annan. Det kanske hade varit skillnad om jag hade varit mer präglad av det samiska livet och levt mer som same. Fast å andra sidan har ju samernas liv förändrats under åren samerna i dag lever ju inte alls på samma sätt som på morfars tid. När jag flyttade till Östersund började jag spela för Frösö IF och sedan för Ope IF. Och det var där jag upptäcktes och erbjöds plats i Djurgården för tre år sedan. Jag har ett bra jobb med försäkringar på Skandia. Villkoren för damfotbollen, även för nästan alla i eliten, är att vi måste ha ett heltidsjobb som alla andra. Alla träningar ligger därför efter arbetstid. Det händer att jag måste ta någon timme ledigt i samband med bortamatcher men det funkar bra med jobbet. Jag vill gärna tro att en förändring är på gång och att även damfotbollsspelarna ska kunna försörja sig på sporten. Men samtidigt är jag inte bitter, det är som det är. Jag hoppas att man kan bibehålla den samiska kulturen. Det är mycket upp till den äldre generationen att hålla traditionerna och intresset vid liv. Oavsett statens och regeringens insatser och oavsett vilka bidrag som ges, är det samerna själva som måste värna om kulturen och föra den vidare. Att ägna sig åt rennäring är inte lätt, det är tufft att få det att gå ihop ekonomiskt. Om man inte har ett verkligt genuint intresse, ger man kanske upp. Ibland får jag konstiga frågor, vissa tror att samerna bor i kåtor året om. Och för mindre än ett år sedan fick jag frågan vilken mat samerna äter. Tror de verkligen att samerna inte går in i vanliga livsmedelsbutiker, undrar Nadja. Nadja Gyllander Kråik Djurgården/Älvsjö 22 Född: 1980 Position: Försvar Moderklubb: Bräcke SK Namn: Nadja Gyllander Kråik Ålder: 23 år Bor: Stockholm Är bra på: Fotboll, laga mat, städa, ställa upp för andra Älskar: Att göra så lite som möjligt under så lång tid som möjligt Hatar: När människor håller sig själva för att vara bättre än andra på grund av bakgrund, utbildning, social ställning och så vidare. När man inte möter andra med respekt samtidigt som man kräver att dessa ska respektera dig. Hatar är ett väldigt starkt ord, i stället skulle jag vilja säga att det jag nämnt ovan är något som jag verkligen ogillar och att mina sympatier på inget vis ligger hos människor med dessa egenskaper. Gör om tio år: Förhoppningsvis är jag författare. Jag och min sambo sitter i vårt lilla hus ute på landet med skogen och vattnet som närmsta granne. Bäst med att vara same: I mitt fall, jag har fått det bästa av två världar. Foto: Krister Hallström Tundra är ursprungligen ett samiskt ord som finns i de flesta andra språk.

6 Filmstjärna av I filmen Misa Mi spelar Tomas Kärrstedt rollen som den elaka kusinen. Inte för att han tror att han ska slå igenom, skådespeleri är ju inget han sysslar med alls. Jag bara hamnade där. Det var inget snack, min lärare sade att jag skulle vara med. Och så blev det. Fast att vara med i en film är nog något som bara sker en gång i livet. Låg- och mellanstadiet gick han i Gällivare sameskola. Den ligger vid utkanten av samhället. Liksom av en händelse omges skolan av skog. Inga samebarn vill väl springa omkring på betongen. Så det var perfekt. I högstadiet blandades de samiska eleverna med alla andra elever i kommunens skola. Och det var inga problem att byta miljö. Tomas smälte helt in i gänget. Efter gymnasiet tänker Tomas ta ett sabbatsår. Han har inga större förhoppningar om att bli renskötare. Men han tänker följa med sin morbror i renskötseln efter skolan för att lära sig arbetet. På somrarna bor de några veckor på högfjället. Där är alla ungdomar intresserade av fotboll och någon hade fraktat upp virke till ett mål. Men fotbollen lades ner. Någon frusen turist råkade elda upp målstolparna. Hans drömjobb just nu är arkeolog. Det verkar så spännande, här finns så hemskt mycket kvar att gräva fram. En lyckad expedition vore perfekt. Tomas spelar den elaka kusinen i filmen Misa Mi som gick upp på landets biografer under Sweetwater & Filmhaus Produktion Huj, vad det går! Idrotten med traditionens djupa spår Alla fascineras av idrott eller tävlingar i olika former. Samerna har tävlat i renkappkörning och längdskidåkning sedan urminnes tider och det har satt sina spår in i våra dagar. Numera mäts krafterna i såväl renkappkörning som renskötartävlingar. Renrace är populära evenemang och drar stor publik i de norra delarna av landet. 6 Det radioaktiva nedfallet efter Tjernobylolyckan 1986 drabbade samerna hårt. Det året kunde man bara använda köttet från två av tio slaktade renar.

7 Kristoffer Unga-Pirak har just fyllt skoter. Man kan fylla moppe och bil och mycket annat men för Kristoffer är nog sexton år viktigast. Kristoffer har fyllt skoter en tillfällighet Så här på vintern är det mest flickvännen, snowboarden, datorn och trumsetet som tar det mesta av hans tid. Av och till har han spelat i olika band som upplösts och nya bildats. När Tomas skulle välja ett musikinstrument i mellanstadiet så föreslog skolan blockflöjt. Men det verkade inte vara det rätta för Tomas, så det blev trummor. Både hans föräldrar och grannarna lär vara luttrade vid det här laget. När han går till sitt rum för att riva av ett trumsolo är det ingen, förutom hunden, som reagerar. Den lämnar diskret rummet. Namn: Tomas Kärrstedt Ålder: 17 år Bor: Gällivare Är bra på: Diskussioner Älskar: Min flickvän, rock, punk. Hatar: Dagens mainstreammusik som bara massproduceras och allt låter likadant. Bäst med att vara same: Gemenskapen Han går första året på medieprogrammets fotolinje. Jag fotograferar allt som ser kul ut. P-stolpar som ser ut som gubbar och svampar som liknar hus. För tre år sedan flyttade hans familj 65 mil söderut, från Jokkmokk till Östersund. Ingen tycker det är särskilt märkligt att han är same. Själv betraktar han sig som en vanlig svensk, fast lite annorlunda. I Jokkmokk var det mera svart eller vitt, där var man tvungen att välja om man var same eller svensk. I Östersund är det inte någon som gör någon större affär av det. Ibland frågar någon hur många renar jag har och då brukar jag säga att jag inte orkar räkna alla. Varje sommar åker Kristoffer upp till sommarvistet i fjällen. Hans morfar har renar i Sarekfjällen och Kristoffer hjälper till att märka årets renkalvar. Hemma i Östersund brukar Kristoffer sova, träffa kompisar, cykla, åka slalom och skateboard men att köra snöskoter är absolut roligast. Drömmen nu är en egen skoter. En schysst Lynx Enduro. En ny! Det enda som saknas är en massa pengar. Kristoffer önskar sig en schysst Lynx Enduro. Under de årliga samiska mästerskapen koras den bäste renskötaren efter att ha tävlat i mångkamp där det ingår, skytte, lassokastning och längdskidåkning. Det koras också samemästare i bland annat alpina grenar, innebandy, fotboll och terränglöpning. Nibben är ett ursamiskt spel med pinnar och påkar som återupptäckts och spelas av allt fler. Samerna har ett eget landslag i fotboll och de vill gärna tävla i OS, EM och VM under egen flagga. Samernas eget riksidrottsförbund organiserar alla samer i Norden. 7

8 f Kr Inlandsisen försvinner i norra Skandinavien f Kr ändrades klimatet och vildrenen kunde vandra till gräsbete vid kusten på sommaren och till lavbete i inlandet på vintern. Människorna började fånga vildren. 550 e Kr berättar den bysantinske historieskrivaren Prokopios om folken i Skandinavien. En av många folkstammar han hört om var skridfinnarna. Skridfinnarna var jägare och klädde sig i djurens skinn talet Snorre Sturlason berättar om samerna. Enligt Snorres sagor umgicks samerna med andra nordbor Birkarlarna sägs ha varit finnar från trakten kring det som i dag är Tammerfors. De hade rätt av den svenska kronan att både bedriva handel med, och ta upp skatt från, samerna. Enligt en överenskommelse 1328 fick ingen hindra samerna från att jaga. Birkarlarna delade upp samernas land i olika handelsdistrikt som kallades lappmarker. Illustration: Ulrika Tapio 9000 f Kr De första spåren efter stenåldersmänniskor i Sápmi. Jakt på vildren och laxfiske var den huvudsakliga sysselsättningen. Man bodde i flyttbara skinntält f Kr I Sverige har man nyligen lyckats åldersbestämma en bosättning utanför Arjeplog till år gammal. Det är den hittills äldsta daterade boplatsen i norra Sverige. 98 e Kr Den romerske historieskrivaren Tactius berättar om ett nordligt folk som han kallar fenni. De brukade inte jorden utan åt vad naturen gav. De gick klädda i skinn och hade sin bädd på marken. 700-talet e Kr Historieskrivaren Paulus Diaconus berättar om skridfinnarna. Han beskrev skidåkning. De kallades skridfinnar eftersom de åkte ifatt de vilda djuren på snön med hjälp av ett redskap av trä, som böjts som en båge. I deras land fanns ett djur som var likt en hjort och av vars skinn man sydde kläder Dansken Saxo Grammaticus nämner samerna i sin historiebok. Namnet Lappia används för första gången I brev från Gustav Vasa nämns lappgränsen som en gräns, som gav samerna vissa rättigheter bestämde Gustav Vasa att den svenska staten skulle ta över skatteindrivningen från birkarlarna, och att samerna via de så kallade lappfogdarna skulle betala skatt direkt till kronan. Med renen genom Ett folk 1600-talet Kristnandet av samerna tar fart bland annat eftersom staten ville stärka sin makt i norr. Fångstsamhället går även mot sitt slut och tamrenskötseln blir allt vanligare bland den samiska befolkningen införde Karl IX, Gustav Vasas yngste son, sockenindelning i stället för byar, och samerna blev mer än tidigare inordnade under det svenska skattesystemet och statens regler. Karl IX försökte hävda att Finnmarken och norska kusten tillhörde den svenska staten Även Ryssland och Danmark gjorde anspråk på Finnmarken och den nordligaste delen av norska kusten. Samerna fick därför under lång tid betala skatt till tre länder. En av orsakerna till Kalmarkriget ( ) var tvisten om Ishavskusten då Sverige förlorade både kriget och Ishavskusten. Samerna blev därmed norska medborgare. 8

9 historien i många tusen år 1673 Under senare delen av 1600-talet uppmuntrade den svenska staten till nybyggande i lappmarken. Varje bonde som flyttade dit fick mark och slapp skatt i 15 år. Sådana områden kallades lappskatteland. Samernas rätt till lappskattelanden respekterades inte. Enligt Lappmarksplakatet från 1673 fick nybyggare bosätta sig utan att samerna ens tillfrågats. Skattelappens ensamrätt begränsades endast till renbete, jakt och fiske i sitt land och så länge han behövde bete åt sina renar inrättades lappmarksgränsen, som än i dag utgör den del av Sverige som kallas Lappland. Ovanför denna gräns skulle kustbönderna inte få fiska och jaga. Samerna och nybyggarna skulle där samsas om jakten och fisket och 1873 bestämdes odlingsgränsen. Den skilde fjällregionen från skogsområdena i Västerbotten och Norrbotten, och skulle skydda samerna och renskötseln. Ovanför gränsen skulle marken endast vara till för samerna och deras renar och där fick renarna vara året om. Nedanför fick renarna bara beta under vintermånaderna oktober till april. På 1900-talet har främst bildandet av nationalparker medfört begränsningar när det gäller möjligheten till jakt och fiske för samerna. Införandet av fri småviltsjakt och fiske i fjärrområdena har också påverkat de renskötande samerna negativt talet Stora grupper av samer från nordligaste Sverige tvångsförflyttades söderut Sameflaggan började användas. Flaggan är gemensam för alla samer. Färgerna i den samiska flaggan är de samma som används i samedräkten. Cirkeln symboliserar solen och månen valde också samerna Samefolkets sång till sin nationalsång. Den 6 februari är samernas nationaldag inrättas Sametinget, samernas folkvalda parlament öppnade Drottning Kristinas regering en silvergruva i Nasafjäll i Pite lappmark. Samerna fick tvångsarbeta, bland annat frakta malm med renar ner till kusten. Även på andra håll i Sápmi förekom gruvdrift i slutet av 1600-talet där samerna tvingades utföra transporter Gränsen mellan Sverige å ena sidan, och Norge, å andra sidan, drogs om Sverige fick då avstå Finnmarken. En bilaga till gränsfördraget brukar betraktas som samernas frihetsbrev. Vår och höst skulle samerna få vandra med sina renar som de alltid gjort. Utan hänsyn till nationsgränserna skulle de få använda land och strand för sig och sina renar. Samerna tvingades att bli svenska eller norska medborgare och bosätta sig i valt land. Sverige och Norge kom också överens om att samerna fick använda mark i båda länderna så som man alltid gjort och forfarande gör idag tillkom första renbeteslagen. Den förnyades 1928 och lade då fast att endast samer som helt ägnade sig åt renskötsel fick tillgång till samebyns rättigheter i form av jakt-, fiske och renskötselrätt. Andra samer blev utan slår den svenska riksdagen fast att samerna är ett ursprungsfolk i Sverige I början av 1900-talet ansågs så kallad rasblandning leda till att samhällen fördärvades. Chefen för Statens rasbiologiska institut, Herman Lundborg, ansåg att blandning mellan folkslag ledde till ohejdad själviskhet, tygellöst leverne och brottslighet. Detta skulle bevisas genom att studera samerna eftersom de bodde i en miljö med flera folkslag. Lappundersökningen påbörjades 1922 och gick bland annat ut på att mäta skallens storlek. Resultatet redovisades tio år senare i form av fotografier på namngivna samer.

10 En rikedom vara n Anpassad för klimatet Näring på djurens villkor Renskötseln är en traditionell samisk näring. Det finns olika regler och lagar som bestämmer vem som får och inte får syssla med renskötsel. Det betyder att många samer inte kan (eller vill) ägna sig åt renskötsel. Det är tillgången på bete som avgör hur många renar en sameby får ha. En sameby är ingen vanlig by utan är en slags förening som renskötarna driver. Samebyn är också ett bestämt landområde där renskötarna får bedriva renskötsel, fiske och jakt. Samebyarnas renskötselrätt ger dem rätt att använda både statlig och privat mark för sina renar, jakt och fiske. Denna renskötselrätt omfattar mark som utgör omkring en tredjedel av Sverige, från Idre i Dalarna till Treriksröset. Arbetet med renarna sker på djurens villkor där väder, vind och bete är avgörande. Fjällsamebyarna flyttar med renarna, på somrarna i fjällen och på vintrarna i barrskogar österut. Skogssamebyarna stannar i skogslandet året om. I Tomedalen bedrivs koncessionsrenskötsel. Den är speciell eftersom även icke-samer får bedriva renskötsel efter speciellt tillstånd. Renskötseln har moderniserats och i dag används två- och fyrhjuliga fordon, snöskotrar, lastbilar och även helikopter. Men även hundar används vid samling och drivning av renar. Trots moderna hjälpmedel är arbetet forfarande krävande med långa arbetsveckor och stor risk att skadas. Renarna är hjortdjur som lever i flock i norra Sverige. Den art som finns i norra Skandinavien kallas tundraren. Det finns ungefär renar (år 2000) här i landet. Renen är det enda hjortdjuret där båda könen har horn. Tjuren, sarven, och kon, vajan, fäller sina horn varje år. Stora horn ger status i flocken. En hanren kan samla ett harem om vajor som han vaktar. Efter brunsten fäller hanrenarna sina horn, medan honrenarna behåller sina till våren. Under vintern kan honrenarna därför jaga undan hanrenarna från de bästa betesplatserna. Renen är anpassad till klimatet. Pälsen är mycket tät med hår som isolerar väl och klövarna är stora nog att springa på snön och gräva genom snön efter lavar. Djuren blir cm höga. Som jämförelse är älgen ungefär dubbelt så hög och väger fem sex gånger mer. I maj söker sig honrenarna till fjälls för att kalva. Kalven följer henne under sitt första år, tills renkon får en ny kalv. Sommartid lägger renarna på ett rejält hull för att klara vintern. Renägaren slaktar ofta en del av hanrenarna i september när de är kraftiga inför brunsten. 10 På 1890-talet rekryterade den amerikanska regeringen samer till Alaska för att lära inuiterna renskötsel.