HU-kurs för systemutvecklare. Vidareutveckling av kursen Systemutvecklare Roller Miljö Praktik Petter Dessne

Transkript

1 HU-kurs för systemutvecklare Vidareutveckling av kursen Systemutvecklare Roller Miljö Praktik Petter Dessne

2 BAKGRUND På sektionen för IT på Högskolan i Borås genomförs sedan ett par år tillbaka kursen Systemutvecklare Roller Miljö Praktik för förstaårsstudenter på systemvetar- och systemarkitektprogrammen. Kursen är tudelad, där en kollega till mig går igenom olika yrkesroller som studenterna kan ha i sina yrkesliv. Utifrån lärarens översiktliga presentation skapar studentgrupperna själva föreläsningar om respektive yrkesroll (programmerare, IT-chef etc.). På min del diskuterar jag i stället relationen mellan IT och hållbar utveckling (HU). Studenterna examineras genom ett arbete där de sökt och diskuterat akademiska källor rörande någon aspekt av IT och HU. Samma ämne presenterar de även på ett examinerande seminarium. Utöver föreläsningar i HU undervisas de därför inom akademiskt skrivande, litteratursökning, retorik och presentationsteknik. Hur kursen är uppbyggd och hur arbetet går till i praktiken behandlas i de första delarna av detta dokument. Kursen kommer nu att utvecklas ytterligare på ett spännande och kreativt sätt tack vare ett nyss vunnet stipendium. Om denna planerade utveckling handlar resten av dokumentet. KURSUPPLÄGG I min kollegas del av kursen ingår som nämnts ovan att studenterna ska undersöka olika yrkesroller inom IT-sektorn och sedan själva skapa föreläsningar för de andra studenterna om den valda yrkesrollen. Min del, som utgör huvuddelen av kursen, består av föreläsningar inom hållbar utveckling (introduktion till och problematisering av HU-begreppen, Högskolan och HU samt HU i förhållande till IT), klassisk retorik, presentationsteknik och akademiskt skrivande. Vidare genomförs ett HU-café där frågor om just HU och den tilltänkta yrkesrollen diskuteras och dessutom ger biblioteket uppskattad undervisning i litteratursökning. Dessutom har vi haft besök från näringslivet, bland annat datorföretaget HP:s nordiska miljöchef. Kursen avslutas med presentationer där studenterna beskriver ett HU- och IT-relaterat problem och reflekterar däröver, samt med författade artiklar baserade på vetenskapliga källor om samma ämne. Hur kursen är uppbyggd och relaterar till studenters framtid och skolning åskådliggörs i figuren nedan. Som framgår av figuren är kursupplägget tänkt att inte bara erbjuda ämneskunskaper utan jag har också en ambition vad gäller sudenternas växande som människor en egenskap som rimmar väl med undervisning inom just en hållbar utveckling och framtid.

3 Kursen brukar vara uppskattad och ger studenterna ett större intresse för HU-frågor i förhållande till det egna yrkesvalet. Resultatet av kursutvärderingarna har visat att: Studenterna blir på kort tid bättre presentatörer och många känner sig säkrare i talarrollen efter avslutad kurs Studenterna känner sig bättre förberedda inför uppsatsskrivandet Studenterna anser sig ha fått ökad medvetenhet om HU och om vad de kan göra inom HU i sina framtida yrkesliv Kursen upplevs som rolig och fri HU-delarna uppskattas och engagemanget är stort Institutionens egen kunskap om HU och ITs betydelse för en hållbar global utveckling ökar Dessutom lär jag mig som lärare mycket av mina studenters texter. Det är tydligt att våra studenter är intresserade av HU-frågor. Figuren nedan är resultatet från min utvärdering av en av mina föreläsningar inom hållbar utveckling. Oavsett vad man kan tycka om frågorna är det tydligt att ett HU-engagemang finns, och detta är vad jag utgick från när jag skapade kursinnehållet.

4 STUDENTERNAS FÖRFATTADE ARTIKLAR I sina artiklar har studenterna sammantaget identifierat ett mycket stort antal ämnesområden som kombinerar just IT och HU. Den första omgången (för två år sedan) resulterade i trettiosju vetenskapligt underbyggda artiklar om allt möjligt, t.ex.: Gröna systemutvecklingsmodeller Konfliktmineraler i datorer Digitala klyftan (hur fungerar IT-samhället för en person som inte är en vit svensk man mellan 25 och 45 år?) e-waste (elektroniskt avfall) och dess konsekvenser för arbetare i de u-länder som tar emot skrotet Aspergers syndrom ( the geek syndrome ) hos IT-anställda Strömsnåla serverhallar (IT står för 2 % av världens energiförbrukning) Plattformsoberoende mjukvaruutveckling Villkor för fabriksarbetare som producerar elektronik (t.ex. arbetsförhållandena på Foxconn, där man sätter upp nät runt byggnaderna för att inte arbetarna ska hoppa och ta livet av sig) Kulturbevarande IT-system (t.ex. kommunikation för renskötare där mobilsystemen inte har täckning) IT som utvecklingsfaktor i u-länder (t.ex. vård på distans i Kenya med ipad som kamera) Genusperspektiv på IT Som illustreras av exemplen ovan knyter artiklarna an till alla fyra aspekter av HUbegreppet. Artiklarna har studenterna skrivit efter litteratursökning på biblioteket. De har därmed utgått från akademiska artiklar och byggt sina iakttagelser och analyser på dessa.

5 HU-DIPLOMERAD KURS Sedan två år tillbaka har vi på Högskolan i Borås ett system för att premiera kurser som involverar hållbar utveckling. Systemet bygger på HU-diplomering av valda kurser och varje utbildningsprogram ska inom ett par års sikt ha åtminstone en sådan kurs. Det kan röra sig om hållbar utveckling i vård, miljövänlig färgning av textilier eller informationskurser utifrån ett HU-perspektiv. I mitt fall rör det sig alltså om kombinationen mellan HU och IT. För att en kurs ska bli HU-diplomerad krävs att kurslaget ansöker om denna utmärkelse via sin institution. Det som ligger till grund för bedömning är kursplanen, på gott och ont: Fördelen är att man därmed har säkerställt att vissa HU-relaterade element tas upp i undervisningen. Nackdelen är att ett antal kurser som i praktiken uppvisat en hög grad av HU-inslag har ansetts ha kursplaner med formella brister, och att dessa kurser därför inte blivit diplomerade. Särskilt har dessa problem berört kopplingen mellan undervisning och uppföljning, som alltså bedömargruppen (högskolans hållbarhetsråd ) inte ansett vara tillräckligt tydlig. Hur som helst blev kursplanen som ligger till grund för just min kurs utpekad som ett föredöme för andra kursplaner och därmed blev kursen HU-diplomerad (bilden är från diplomeringsceremonin). Jag har själv inte skrivit kursplanen utan har bara fått den i min hand och försökt fylla på med kursinnehåll efter eget huvud, och på så sätt kan man fundera över om diplomeringsprocessen är så välfungerande. Kursplanen finns bilagd detta arbete och påfallande är i mina ögon att den är väldigt generisk: i stället för HU hade det kunnat stå genus, mångkultur eller annat behjärtansvärt ämne. Den som i år ingått i ett kurslag för en HU-diplomerad kurs har haft möjlighet att söka ett stipendium på kronor från Sparbanksstiftelsen och hanterat av hållbarhetsrådet. Jag sökte stipendiet för att få utrymme (dvs lön) för att vidareutveckla kursen på ett som jag tycker spännande och pedagogiskt intressant sätt. I konkurrens med fem andra sökande vann jag stipendiet och kommer därför att sätta mina planer i verket i vår. Resten av dokumentet kommer att kretsa kring dessa planer och kring reflektioner över frågorna som ställts i studieguiden.

6 AVSAKNAD AV LÄMPLIG LITTERATUR EN MÖJLIGHET TILL VIDAREUTVECKLING AV KURS Något som jag märkt när jag utformat min del av kursen är att det saknas kurslitteratur som tar upp just HU och IT, vilket känns ganska konstigt med tanke på hur många som utbildas inom IT-området varje år och hur stor inverkan IT har på vårt dagliga liv. Jag ser därför ett behov av dylik litteratur. Samtidigt har vi vid det här laget ett ganska stort akademiskt material kring detta ämne. Efter att ha märkt den höga kvaliteten på många av det första årets artiklar har jag därför grunnat på att utifrån detta material skapa en kursbok eller webbaserat kursmaterial inom HU och IT. Boken/materialet skulle i första hand riktas till kommande kursomgångar. Med en ökad ambitionsnivå skulle en bok i ämnet kunna publiceras och riktas mot svenska högskolor, IT-gymnasier och IT-arbetare i svenska organisationer. På så sätt skulle potentiellt kunskaper i IT och HU kunna förmedlas till flera hundra tusen personer i Sverige (IT-industrin i Sverige omfattar ett stort antal människor och IT-gymnasier är mycket vanliga) och på så sätt stärka folkbildningen inom hållbar utveckling. De många infallsvinklarna på HU och IT är då en tillgång: Efter en inledande introduktion till HU samt till IT i relation till HU kan varje ämne t.ex. de som beskrivits ovan bli till ett eget kapitel. Utvalda kapitel kan därefter diskuteras i klassrum, workshops och studiecirklar, alltefter förkunskaper, intresse och syfte. Med den här avsiktligt brokiga kapitelstrukturen blir det därmed lätt att använda boken i folkbildningssyfte men dessutom ganska enkelt att uppdatera boken varje år. Jag har alltså under en tid funderat på att med artiklarna som utgångspunkt skriva en sådan bok. Jag har hittills inte haft möjlighet till detta, även om det bör gå relativt snabbt att författa ett material utifrån de akademiska referenser som redan finns tillgängliga. Med ett stipendium i ryggen får jag nu tid att ägna mig åt ett sådant material. Målsättningarna för projektet är följande: En bok/e-bok/webbplats skrivs/skapas och används som del av kurslitteratur för kommande omgångar av kursen. Materialet uppdateras och byggas på efter varje kursomgång utifrån det nya material som inkommit, något som kan fungera som en sporre för studenterna. Utöver författande av nya texter får studenterna som uppgift att gå igenom befintliga texter och skriva en kort rapport om detta (som hemtenta ) och på så sätt ytterligare förkovra sig i ämnet. Detta tillvägagångssätt kan ge en inblick i peer-review-förfarande, om studenterna tilldelas varsin artikel/kapitel och efter kritisk granskning kommer med förslag till förbättringar. På så sätt knyts an ytterligare till kursens mål om kritiskt tänkande och ingång till det akademiska arbetssättet. Beroende på utfall finns också möjligheten att studenterna arbetar i gruppdiskussioner med de befintliga texterna och diskuterar dem på ett redaktionellt sätt.

7 En annan målsättning är att studenterna ska tycka att det känns roligt och givande att deras texter och forskning kan bidra till kommande versioner av kursboken. Redan i våras (innan utlysningen av stipendiet var känd för mig) pratade jag och studenterna om möjligheten att skapa en bok utifrån deras forskning och det var något som sågs som väldigt spännande och som en bra morot. Extra roligt är förstås om detta kan bli en bok som används vid andra lärosäten och i organisationer i Sverige. Förhoppningsvis bidrar det då till att stärka bilden av Högskolan i Borås som ett av de ledande svenska akademiska lärosätena inom HU. I sammanhanget kan nämnas att bokförlaget Studentlitteratur redan visat sitt intresse för projektet. Jag räknar därför med att bara ett färdigt manus finns så kommer Studentlitteratur att trycka en bok. REFLEKTIONER KRING IDÉNS GENOMFÖRANDE Kursen ifråga var en av de tre första kurserna att HU-diplomeras. I bedömargruppens motivering står följande att läsa: Lärandemålen liksom angivna examinationsuppgifter främjar en problematiserande hållning och kritiskt tänkande. Detta tillsammans med möjligheten att välja litteratur befrämjar en hög grad av studentdelaktighet. Just det kritiska förhållningssättet och delaktigheten är delar som ytterligare stärks i och med detta tänkta projekt. Dessutom väljer inte studenten bara litteratur utan är faktiskt medskapare till densamma! Mot bakgrund av ovanstående hoppas jag att det planerade arbetet kommer att leda till en mycket spännande och unik utveckling av kursen. Det gemensamma skapandet av en resursbank och dess publicering i form av en kursbok skulle göra kursen troligtvis ensam i sitt slag. Just den gemensamma produktionen och det gemensamma redaktionsarbetet ligger för övrigt i linje med många av de strömningar som existerar inom dagens HU-filosofier och jag kan tänka mig att blir experimentet lyckosamt så kommer andra lärare att följa denna metod, där man således låter studenter vara medskapare av litteratur, låt vara att deras texter i sig måste skrivas om. Utöver förbättringen inom HU-undervisningen skulle kursen därmed kunna ges ett pedagogiskt sett väldigt spännande upplägg som kan vara väl värt att följa upp på kommande pedagogiska konferenser och liknande. IT OCH DE GLOBALA UTMANINGARNA Kopplingen mellan IT och HU har känts ganska svag enligt de flesta lärare jag har diskuterat ämnet med. Inte så att det verkar ointressant direkt, men vad har de ämnena egentligen med varandra att göra? I exemplen ovan har jag visat en del av de viktiga ämnen som studenterna själva identifierat. Jag ser kanske främst tre problem:

8 IT drar en ganska stor del av världens sammanlagda energi Elektroniskt avfall är ett stort och allvarligt problem Arbetsförhållanden på de asiatiska fabrikerna måste förbättras. Samtidigt är det tydligt att IT spelar en direkt avgörande roll vad gäller jordens framtida klimat och vårt liv på planeten. Här är några av väldigt många exempel: IT stärker samhällsbyggnaden i världen, t.ex. genom nya sätt att bedriva utbildning IT hjälper forskare att hämta in och analysera klimatdata IT ger förutsättningar för demokratisering i många stater (t.ex. Twitter i Egypten) Ofta när man diskuterar ett visst ämne i förhållande till HU gör man det med utgångspunkten att ämnet innebär ett problem för miljön: pratar men om t.ex. skogshantering kanske man börjar diskutera hur visa djurarter trängs ut. IT ska däremot kanske inte främst ses som ett problem utan som en möjliggörare: Även om två procent av världens energiförbrukning går till IT så är det bättre med distansmöten än bil- och flygresor. Ett litet påslag inom IT kan alltså ge stora vinster på andra håll. Det jag kommer att ta med mig från kursen är därför generella kunskaper inom hållbar utveckling. Jag tycker till exempel att jag har haft stor glädje av kursbokens senare kapitel. Även diskussionerna med andra lärare har varit givande. Jag drar mig till minnes ett samtal jag hade med Lars om svårigheten med att påverka klimatet med lösningar på lokal nivå. Han sade då: Globala problem kräver globala lösningar och är ett uttalande som jag tänker bära med mig. PROJEKTET I KORTHET Kursen heter Systemutvecklare Roller Miljö Praktik och ges för systemvetare och systemarkitekter på Högskolan i Borås under deras första läsår. Syftet med projektet är att sätta samman ett redaktionellt material som sedan kan byggas på för varje år och på så sätt ge studenterna djupare förståelse för HU och IT. Kommande studenter ska sedan bidra till att utöka materialet samt att kritiskt granska befintligt material. Stipendiet kommer att användas till att ge ersättning för tid som behövs för att sammanställa kursmaterialet. Själva tryck- och distributionskostnaderna är Studentlitteratur (och kanske fler förlag) intresserat av att bekosta. Projektet beräknas genomföras i april-juni nästa år, då jag inte har särskilt mycket undervisning. Själva kursen ges januari-mars och när den har getts finns således ytterligare material att tillgå.

9 Förhoppningen är att projektet kommer att ge ytterst påtagliga resultat i och med en ökad kunskapsbank som studenter både är med och bygger på och aktivt förhåller sig kritiska till. Om allt går väl leder projektet även till en publicerad bok i ämnet. David LaChapelle, "Ikaros"

10 Kursplan Systemutvecklare roller, miljö och praktik Developer - roles, environment and practice 7,5 högskolepoäng Ladokkod: 21SD1B Version: 2.0 Fastställd av: Utbildningsutskottet Gäller från: VT 2013 Utbildningsnivå: Grundnivå Huvudområde (successiv fördjupning): Informatik (G1F) Utbildningsområde: Naturvetenskap Ämnesgrupp: Informatik/Data- och systemvetenskap Förkunskapskrav Avklarad kurs Systemanalys och design 7,5 högskolepoäng eller motsvarande. Mål Det övergripande målet för kursen är att studenten skall tillgodogöra sig kunskaper kring systemutvecklares olika roller, miljöer, verktyg, tekniker och metoder utifrån olika teoretiska modeller för systemutveckling, men också utifrån dess praktik. Efter avklarad kurs ska studenten kunna: Lärandemål (Undervisningsform/Examination) Kunskap och förståelse beskriva och diskutera systemutvecklares olika roller i förhållande till olika systemutvecklingsmodeller, (Föreläsningar, seminarier/pro1) beskriva och diskutera tillämpliga verktyg, tekniker och metoder för olika systemutvecklarroller, (Föreläsningar, seminarier/pro1) Färdighet och förmåga kritiskt diskutera systemutvecklarens olika roller, i teori och praktik, (Seminarier/ART1) muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera systemutvecklares olika roller, miljöer, verktyg, tekniker, (Seminarier/ART1, PRO1) planera och genomföra informationssökningar om relevant och vetenskaplig information om systemutvecklares olika roller, miljöer, verktyg, tekniker och metoder, (Workshops/ART1, PRO1) Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera och problematisera kring hur samhällets arbete kring hållbar utveckling och hållbarhet påverkar systemutvecklares framtida professionsroller ur olika perspektiv (socialt, ekonomiskt, miljömässigt), samt (Föreläsningar, seminarier/art1) reflektera och problematisera kring hur systemutvecklare kan bidra till hållbar utveckling och hållbarhet ur olika perspektiv (socialt, ekonomiskt, miljömässigt). (Föreläsningar, seminarier/art1) Innehåll Systemutvecklingens modeller och roller Verktyg, tekniker och metoder Hållbarhet och hållbar utveckling Muntlig och skriftlig presentationsteknik Vetenskaplig och populärvetenskaplig presentation

11 Undervisningsformer Undervisning på kursen består av föreläsningar, workshops och seminarier. Undervisning sker på svenska. Kurslitteraturen är på svenska och engelska. Examinationsformer och betygsskala Kursen examineras genom följande moment: PRO1 - Projektuppgift i grupp (ger betyget Underkänd eller Godkänd) ART1 - Att individuellt skriva en vetenskapligt orienterad artikel (ger betyget Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd) För betyget Godkänd på hel kurs krävs minst Godkänd på samtliga uppgifter. För betyget Väl Godkänd på hel kurs krävs därutöver Väl Godkänd på artikeln. Studentens rättigheter och skyldigheter vid examinationen följer riktlinjer och regelverk vid Högskolan i Borås. Betygsskala för kursen är: Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd Studentens rättigheter och skyldigheter vid examination är enligt riktlinjer och regelverk vid Högskolan i Borås. Kurslitteratur och övriga läromedel Relevanta artiklar kring systemutvecklarrollen och hållbar utveckling framsökes utav studenten som del av examinationen Ytterligare artiklar kan anvisas under kursens gång. Studentinflytande och utvärdering Efter avslutad kurs genomförs en kursvärdering genom en enkät. Kursansvarig sammanställer enkäterna. Utvärderingen sammanställs och offentliggörs i enlighet med institutionens bestämmelser. Övrigt Kursen ges inom Systemvetar- och Systemarkitekturutbildningen, samt som fristående kurs.