Ledarutbildning. steg 1: ömsesidig respekt

Transkript

1 Ledarutbildning steg 1: ömsesidig respekt Ömsesidig Respekt en föräldrautbildning med ämnes områden inom gränssättning utifrån ömsesidig respekt, emotionellcoaching, självkänsla, mobbing, sömn och kost. kontakt: Mona Hedström, Ullåvägen 12, Åre Telefon: , E-post:

2 Kursplan Ledarutbildning steg 1: ömsesidig respekt Ledarutbildningen Ömsesidig Respekt innehåller 3 steg. Denna kursplan beskriver steg 1 som ger behörighet att leda föräldragrupper i konceptet Ömsesidig Respekt. Därefter finns ytterligare två steg som leder till certifiering. Målgrupp Kursen vänder sig till de som vill utbilda sig till ledare i föräldrautbildningen Ömsesidig Respekt eller öka sina pedagogiska kunskaper inom området föräldrautbildning/föräldrastöd och vidareutveckla föräldragrupperna och föräldrastödsarbetet med föräldrautbildningen Ömsesidig Respekt. Behörighet Pedagogisk högskoleutbildning alternativt mödra- och barnhälsovårds- personal, psykolog, socionom eller motsvarande utbildning alternativt motsvarande yrkeserfarenhet. Gärna även erfarenhet av arbete med barn och utbildning av vuxna. Kan vara erfarenheter från föreningslivet, t.ex. idrotten. Mål Förstå betydelsen av ett gemensamt arbetssätt som bygger på en gemensam värdegrund, ett förhållningssätt och en människosyn som bygger på respekt. Tillägna sig Ömsesidig Respekts ämneskunskaper och de vetenskapsteorier vilka ligger som grund. Utvecklat förmågan att tala inför grupp. Utvecklat pedagogiska kunskaper vilket innebär att ledaren kan välja metodik utifrån individernas behov och bakomliggande syfte. Skapa en medvetenhet i vikten av implementering och hur denna kan göras för att nå hög täckningsgrad. Få kännedom om Ömsesidig Respekts utvärderingsmetodik och -upplägg. Undervisningens upplägg Kursen genomförs under 4 dagar (se bifogat program). Modellinlärning: för att förstå ett förhållningssätt, behöver vi uppleva, observera och reflektera. Föreläsningar med ett dialogpedagogiskt förhållningssätt. Gruppövningar. Handledning via informations- och kommunikationsteknik. Ledarutbildning ömsesidig respekt 1

3 Innehåll steg 1: Konceptets värdegrund Vetenskapsteorier som grund för utbildningskonceptet Self efficacy Social inlärningsteori Coersion theory Inlärningsteori modellinlärning Anknytningsteori Konceptet Ömsesidig Respekt Ömsesidig Respekt/Gränssättning Emotionell Coaching Självkänsla Mobbing Sömn Kost Pedagogik Ledarskap Retorik/kommunikation inspirera och informera, självdistans/bjuda på sig själv, första intrycket, skapa engagemang, kroppsspråket m.m. Människosyn Gruppdynamik Trovärdighet/tillit Grundvärderingar Steg 2 och 3: Efter ledarutbildning steg 1 finns ytterligare två kurser som leder till certifiering. Certifiering ger behörighet att vara kursledare på steg 1-utbildningar. Steg 2: Fördjupningsutbildning (3 dagar) Behörighet: Ledarutbildning steg 1 Ömsesidig Respekt samt genomfört 3 föräldragrupper med utvärdering. Steg 3: Certifiering (2 dagar) Behörighet: Ledarutbildning Ömsesidig Respekt steg 2 samt genomfört ytterligare 2 föräldragrupper med utvärdering. Certifiering består av tentamen i ämneskunskaper, föredrag 30 min, utvärdering från genomförda föräldragrupper. Leder till certifiering som föräldragruppsledare i Ömsesidig Respekt. Kursintyg Deltagarna får ett kursintyg efter genomförda steg. Implementeringskunskap Hur når vi ut till föräldrar? Hur når vi en jämn könsfördelning? Utvärderingskunskap Metod 2 Ledarutbildning ömsesidig respekt Ledarutbildning ömsesidig respekt 3

4 Konceptet Ömsesidig Respekt Ömsesidig Respekt är ett föräldrautbildningsprogram som vänder sig till alla föräldrar både förstagångs- och flerbarnsföräldrar till barn från 8 12 månader och uppåt. Till förstagångsföräldrar med barn som är 8 12 månader innebär det att få kunskap och en medvetenhet i sitt föräldraskap innan rollen som förälder har utvecklats och tagit form. För flerbarnsföräldrar innebär det att få kunskap och medvetenhet direkt i sitt föräldraskap. Utbildningen innebär ett förhållningssätt där barnets ålder egentligen inte har betydelse utan den kan vända sig till föräldrar med både små barn och tonåringar. Det bygger på en positiv människosyn där ömsesidig respekt är den röda tråden och ledordet i hela utbildningen. Föräldrautbildningen vill skapa en medvetenhet i föräldraskapet som gör att föräldrar kan göra aktiva val i sitt föräldraskap och aktivt skapa en tillit och ett förtroende mellan alla familjemedlemmar. Ömsesidig Respekt är tänkt att ta vid efter Mödra- och Barnhälsovårdens föräldragrupper och innehåller 7 strukturerade tematräffar x 2 tim. Att ta vid efter Mödra- och barnhälsovårdens träffar har visat sig uppfylla ett stort behov från föräldrar. Mödra- och barnhälsovårdens verksamhet kompletteras med pedagogisk kunskap. Utvärdering av Ömsesidig Respekt Ömsesidig Respekt är utvärderat av Professor Håkan Stattin, Örebro Universitet. Det är en effektutvärdering av ett föräldrautbildningsprogram som riktar sig till vanliga föräldrar. Implementeringen visar hög täckningsgrad, d.v.s programmet når många föräldrar. Effektutvärderingen visar att det finns statistiskt säkerställda skillnader i positiv riktning för majoriteten av de frågor om föräldraskap som ställs när utbildningen startar i jämförelse med 3 4 månader efter avslutad utbildning. Det finns inga som helst skillnader i kontrollgruppen under samma period. Cohens s d 1 visar på en måttliga till hög effekt. Det är sällan som universella interventioner når så höga Cohen d värden. Olika mått på»consumer satisfaction«visar att nästan alla föräldrar tycker att utbildningen betytt mycket för dem. Utvärderingen visar på systematiskt positiva effekter både när det gäller implementering, effekt, och»consumer satisfaction«. 1 Cohen s d är ett mått som man ofta använder i utvärderingsforskning. Cohen s d anger styrkan på effekterna av interventionen oberoende av antalet deltagare. Man brukar normalt utgå från att Cohen s d mellan 0 och.20 är låga effekter, 20 till 50 är måttliga effekter, och.50 till.80 är höga effekter. Cohen s d i denna utvärdering varierar mellan 0.26 och Den genomsnittliga Cohen s d är.62. Det motsvarar en måttlig till hög effekt. Kursmaterial Hedström, M. (2011). Datapresentationer. Hedström, M. (2011). Handbok. Hedström, M. (2011). Ömsesidig Respekt. Referenslitteratur Angelöw, B., Jonsson, T. (1990). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Antonovsky, Aaron. (2003). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. Aronen, E.T, & Arajarvi, T. (2000). Effects of early intervention on psychiatric symptoms of young adults in low-risk an high risk families. American journal of orthopsychiatry, 70(2), Arend, R, Gover, F & Sroufe, L A (1979). Continuity of individual adaptation from infancy to Kindergarten. A predictive study of ego-recilience and curiositly in preschoolers. I: Child development, 50, Smith, E. E., Nolen-Hoeksema, S., Fredrickson, B.L., Loftus, G.R. (2003). Atkinson & Hilgard s Introduction to Psychology 14th edition. London: Thomson wadsworth. Bandura, A. (1977a). Social learning theory. Englewood Cliffs, Nj: Perntice Hall. Bandura, A. (1977b). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychological Review, 84, Boyce, Wt., Essex, MJ., Alkon, A., Goldsmith, HH., Graemer, HC. & Kupfer, DJ. (2006). Early father involvement moderates biobhavioral susceptibility to mental health problems in middle childhood. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 45(12): Brottsförebyggande rådet. (2003). Idéskrift nr 10 Föräldrastöd i teori och praktik. Stockholm. Coloroso, B. (2004). Mobbningens tre ansikten. Falun: Scandbook. Connell, R. (1995). Masculinities. Cambridge: Polity press. Cullberg, Weston, M. (2005). Ditt inre centrum Om självkänsla, självbild och konturen av ditt själv. Stockholm: Natur och Kultur. Gardner, H. (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books AB. Devault, A., Gaudet, J., Bolte, C., & St-Denis, M. (2005). A survey and description of projects that support and promote fathering in Canada: Still work to do to reach fathers in their real-life settings. Canadian Journal of community mental health, vol 24 No: 1. Dubowitz, H., Black, M.M., Cox, C. E., Kerr, M. A., Litrownik, A. J., Radhakrishna, A., English, D. J., Schneider, M. W., & Runyan, K. D. (2001). Father Involvement and Children s Functioning at Age 6 Years: A Multisite Study. Child Maltreat 2001; 6; 300. Eddy, J. M., Leve, L. D. Och Fagot, B. I. (2002). Coercive family processes: A replication and extension of Patterson s Coercion Model. Aggressive Behavior, 27: Ferrer-Wreder, L., Stattin, H., Cass Lorente, C., Tubman, J. G., & Adamson, L. (2005). Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga, En forskningsöversikt. Stockholm: Gothia. Fägerskiöld, A. (2003). Expectations of the child health nurse in Sweden: two perspectives. Internationaol Nursing Review 50 (2), Fägerskiöld, A. (2006). Support of fathers of infants by the child health nurse. Scand J Caring Sci. 20 (1): Goleman, Daniel. (1996). Emotional intelligence. London: Bloomsbury. Goleman, D. (1995). Känslans intelligens- om att utveckla vår emotionella kapacitet för ett tryggare och mänskligare samhälle. Stockholm: Wahlström&Widestrand. Gottman, J., (1998). EQ för föräldrar. Stockholm: Natur & Kultur. Grandelius, B. (1998). Att sätta gränser:ett villkor för växande. Stockholm: Natur & kultur. Hassmén, P., Hassmén, N., Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur & kultur. Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: utrikesdepartementet. Hagström, C. (1999). Man blir pappa. Föräldraskap och maskulinitet i förändring. Falun: AiT. Höiby, H. (2004). Mobbning kan stoppas! Borås: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB. 4 Ledarutbildning ömsesidig respekt Ledarutbildning ömsesidig respekt 5

5 Jalmerts, L. (1984). Den svenske mannen. Stockholm: Ordfront. Juul, J. (1999) Här är jag vem är du? Om närvaro, respekt och gränser mellan vuxna och barn. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Juul, J. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Runa. Kast, V. (2000). Vredens kraft hos mig själv och andra. Stockholm: Natur & Kultur. Karlsson, K. (2008). Anknytning, om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. Stockholm: Gothia. Laible, D. J., & Carlo, G. (2004). The differential relations o maternal and parental suport and control to adolescent social competence, self-worth and sympathy. Journal of Adolescent Reaserach. 19; 759. Larsson, E. (2000). Mobbad? Det har vi inte märkt! Borås: Centraltryckeriet AB. McCauley, E. (1992). Understanding exercise and achievement behavior: A self-eficacy perspective. I Roberts, G. C. (red), Motivation in sport and exercise. Champaign, IL: Human Kinetics. Mathiasson, C. (1994). Praktisk gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, I., Wadeskog, A. (2008). Individen i centrum Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Tryck o Rit. Olweus, D. (1999). Mobbning bland barn och ungdomar. Stockholm: Rädda barnen. Olweus, D. (1973). Hackkycklingar och översittare: forskning om skolmobbning. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Olweus, D. (1986). Mobbning, vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber. Pantley, E. (2007). Somna utan gråt: hjälp din bebis till trygg och god nattsömn. Stockholm: Prisma. Petersson, K., Petersson, C., & Håkansson, A. (2004). What is good parental education? Scand J Caring Sci 2004; 18 (1):82-9. Salovey, P., & Mayer, J. D. (1990). Emotional intelligence. Imagination, cognition and personality, 9 (3), Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälso institut. Rasmussen F, Eriksson M, Bokedal C och Schäfer Elinder L. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS en studie i sydvästra Storstockholm. Rapport. Stockholm: Samhällsmedicin. Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut. (Rapport 2004:1.) Segal, J. (1999). Förbättra din emotionella intelligens. Stockholm: Forum. Strandell, A., Bardell carlberg, S. (2008). Sömn och dygnsrytm. Stockholm: Gothia. Söderström, M. (2007). Sömn sov bättre med kognitiv beteendeterapi. Köping: Ljungbergs sätteri. Thors, C. (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Weinberg, R., Gould, D. (2003). Foundations of sport & exercise psychology. Stanningley: Human Kinetics Presentationsteknik/ Mobbning Forts. individuell retorik presentation (längre dag) Individuell förberedelse för en kort presentation Kaffe Hur skapas tillit Självkänsla Individuellt/Retorik/ och trovärdighet? Presentationsteknik Lunch Introduktion Emotionell coaching Kost Hur skapas Handledning bakgrund bemötande goda matvanor? Avslut av kurs Vetenskapsteorier/ Konceptets värdegrund Kaffe Gränssättning/ Sömn Metoder Förberedelser innan kurs/ Ömsesidig respekt och värderingar Implementering TIDER DAG 1 DAG 2 DAG 3 DAG 4 Schema 6 Ledarutbildning ömsesidig respekt