tl 14arl:t:t, tl1.l l:i.-,v.'vj..-i

Transkript

1 I tl 14arl:t:t, tl1.l l:i.-,v.'vj..-i l'iict;,ril?t i {ip Et't-:t,l/,t/*.,tI t,,t't] i, /:cr.r1.ii-trrcic,l kclt4tc /,: 1,lr, /,1( hc /'1,irp, kcu,'cti-ef i 4.'; a'c1 /I+ 2ic r, 5i;. 3. Stir6 i e'-,, /r :'i -' LAge Ek karta 6b 5d Siir6, SISp socken. Beskrivning Omridet utgdrs av halvdn Siiro som fram tiii 1904 var helt skild. fran fastlandet genom en segelbar kana1. Halvdn iir en del av den nordhalliindska klippkust som utg6r dvergangen till Bohusliins kala urbergskust. Topografin karakteriseras av ett flertal bergsh6jder som skiljs At av Sngar och vikar. Halvons vdstra de1 utgdrs av Siir6 Vdsterskog, som iir ett blandskogsbestand av ursprunglig pregel, en relikt av bronsalderns lovskogar som en gang tiickt stora delar av Viistkusten. Pe ha1v6n finns ett halvdussin fornldmningar, varav flertalet dr gravrdsen fran bronsaldern (ca f Kr), som ligger pa de oexploaterade bergshdjderna i vdster. Bebyggelsen har genomgs.ende placerats som en krans runt de skogsklhdda hojderna, ofta i 6verg&ngen mellan skog och 6ppen iing. De ofta mycket stora traidgs.rdarna ligger inbiiddade i gronska och inte siillan har de kvar drag av ordrd natur. Sd.r6ns utveckling kan i grova drag indelas i tre epoker. Kronogdrds- och stiteriepoken som strdcker sig frin talet fram ti taIet. Badortsekpoken fran I830- talet tili tiil tiden fdr forsta viirldskriget. Ddrefter inled.des den utveckling som dnnu p&gir, med permanent bosdttning i ombyggda iildre hus och i nybyggda villor. Skiljelinjen mellan perioderna iir i praktiken inte sa helt klar som her skisserats, t ex existerade sdteriet jiimsides med att badorten byggdes ut. Pa 125O-talet mottes de tre nordiska kungarna i Sliip fdr att dryfta greinsregleringarna. Efter ett m6te 7255 forsildes bla Siiro till den danske kungen och blev saledes kronogods blir kdpman Maclean genom friilsebyte iigare ti1l Siir6, som da blir frslsegard. L669 utverkades siiterifrihet f6r hemmanet SHr6. Planerna pa att gora Slir6 tiii badort tog fast form under 1830-talet. Delar av siiteriets manbyggnad (corps- -de-logiet) togs i bruk som badrestaurant och dit fdrlades badortens centrum inkdptes ett varmbad.hus fr&n Orgryte invid Gdteborg, som placerades vid Stal1- viken pa 6ns syddstra strand. Det forsta kallbadhuset f6rlades ti1l 6ns sydsida, i viken nedanfdr Bassdngbacken. Ett separat herrkallbadhus uppfdrd,es sedan vid G6vik. Under badortens forsta Ar uppfdrdes dven bostadshus pd 6n, bade sma enfamiljshus och stdrre flerliigenhetspavilj onger. 87 It I

2 I Av de stdrre paviljongerna kan ndmnas de tre, "Tron", "Hoppet" och "Kerleken" som uppfordes 1845, sydost om s5teriets manbyggnad (badortsrestaurangen). Samma Ar byggdes det sk Drottninghuset, strax norr om manbyggnaden. I detta centrala omrade invid badortsrestaurangen uppfdrdes vidare bostadshuset Anderstorp, de sma paviljongerna "Nya Zeeland" och "Australien", och den stdrre triidgardspaviljongen "Tolvan" omkring 1850 samt en telefonstationen med tidstypiska utsmyckningsdetaljer omkring FrAn den iildre badortsperioden finns en del stdrre bostadshus bevarade, som Vi11a Angsdter uppfdrd 1858 efter italienska stilideal, VilIa KuIlen frtn omkring 1860, Villa Ekeliden uppford under 1860-ta1et, Villa Solsidan fran omkring 1850 samt Alphyddan uppford omkring 1850 i en s'chweizerinspirerad stil. Som ett utslag av badortens expansion pa 1890-ta1et flyttades kreatursbesd,ttningen 6ver ti11 fastlandet och man f6'r en alltmer markerad funktionsuppdelning. Av de byggnader som tillhdrt siiteriets jordbruk kvarstar idag i det centrala omradet vid kyrkan och "Stal1backen" den sk stolpboden fran L775r rr ungeftir samtida fd ladugird/ lada, senare gardskontor och lager, den sk l,iahogny'rillan fran 1833 r D ladugirdsbyggnad helt i sten fran 1845 som 1890 ombyggdes ti11 stail, ett fd vagnsliderr ri lada och det fd statarhuset fran omkring Kommunikationerna upprdtthdlls under hela 1800-talet genom battrafik med Goteborg. Som ett resultat av onskem&iet att utveckla Siird tiil en moderna havsbadort, byggdes jiirnviigslinjen Gdteborg-Siiro, invigd I det fd stationsomr6.det finns tre byggnad.er med anknytning ti11 jhrnviigsepoken. J6rnviigsstationen, idag restaurangi, fran 1904 i en tidstypisk och sdrpriiglad arkitektur, en fd 6vernattningsbostad f6r tigpersonal och en intilliggande fdrradsbyggnad. I omgivningen ligger Lokmannahemmet, uppfdrt 1913 som rekreationshem for Sveriges lokmdn, idag konferenshotell. Under I900-talets f6rsta decennier foriindrades Siird gradvis. Badortens lildre karaktiir fdrsvinner successivt, det sker en nybyggnad av villor samtidigt som flera lildre hus bygges om fdr att biittre motsvara den nya tidens krav p6 komfort blev mer och mer en fdrniim villaf6rstad till G6teborg, tiil vilken den gdteborgska kopmannaaristokratin flyttade. Flera stora och representativa villor med individ.uellt utformad arkitektur uppfdrdes under denna period, som Villa Furuhiill L894, Villa Stallarhdjden I903, Dicksonska villan 1904, Vi1la Fridhem och Stenstugan 1907 samt Villa Kartene och Villa Munkekullen Av iildre vil1or frin den tidiga badordsperioden som byggdes om under 1900-talets inledning kan ndmnas Villa Skogshyddan och SHro I:170..,i ts 89 l il il i1 lit

3 L922 realiserades ett liinge ulirt dnskemil da Siir6 kyrka invigdes. L927 intriiffade en brand som 6delade delar av den gamla s5terimilj6n med bi a badortsrestaurangen (corps-de-logiet) och badortsepoken var dhrmed definitivt ti11 linda. Motivering I llering och skydd Fornmj-nneslagen (L942:350, iindrad och omtryckt (L976 z 4421 skyddsbest5mmelser omfattar sav51 ovan mark synliga som under mark dolda fornliimningar Fdreskrifter i kungorelsen r6rande det offentliga byggnadsv6sendet (L920:744) reglerar varden av kyrkan. F6rordnande enligt S 7 NVL f6r omridet Siird Viisterskog. Fdrslag ti11 riksintresse. Kommunen har genomf6rt kulturhistorisk bebyggelseinventering (1979). Kommundversikten anger kulturmj-nnesvardens intressen. 38 g byggnadsstadgan (l-979/80:l

4 a! n--l t-";"',, tc t.. 4/ tr!,',,,;'' ;,. 1I... l, t 'I,q? tt,;) l'. '; I r : ' ". l.'f"". 1..lt: lfnt'?a l:s,n;' I a'4 ': l'*-, )...,: z '.i Den tcita bebyggelsen Did Sdtd kyrka ned pauiljonger m n oeh ncirmast stolpboden 86 fr&n (:

5 .'&- De stcra girdar. tillotna Lades gd.zna i ensamt najeskit p& elier in"*id hijdema -li t. I' I' ViLLa trngsciter uppfdrd 1gS8 efte" italienska stilideal. B8 L och ongaus an stcra, p"r'<iiirtiirie tfi.d-

6 1..ala, bvggc efter engels'xa fotebildet ' *rt({* FrAn ri,en d.i.at'e baccrt:sceriocen finns en del son stor"e bostaishus beuatade, ViLLa Solsi<ian frdn omk:4ng 90