Stockholms läns landsting Centrum för folkhälsa Tillämpad näringslära. i gruppbostaden. Helena Bergström Ulla Sandström Elinor Sundblom.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholms läns landsting Centrum för folkhälsa Tillämpad näringslära. i gruppbostaden. Helena Bergström Ulla Sandström Elinor Sundblom."

Transkript

1 Stockholms läns landsting Centrum för folkhälsa Tillämpad näringslära Mat, rörelse och hälsa i gruppbostaden Helena Bergström Ulla Sandström Elinor Sundblom Rapport 38

2 Mat, rörelse och hälsa i gruppbostaden Rapport nr: 38 Utgivningsår: 2007 Författare: Helena Bergström, Ulla Sandström och Elinor Sundblom Tillämpad näringslära Besöksadress: Västgötagatan 2 Box: Postadress: Stockholm Tfn Fax ISSN-nr: Centrum för folkhälsa

3 2

4 Innehåll Förord... 6 Sammanfattning... 7 Slutsatser och rekommendationer... 8 Tack... 8 Bakgrund... 9 Från institution till delaktighet i samhället... 9 Om utvecklingsstörning Stöd till vuxna med utvecklingsstörning Handikappomsorgens personal Beskrivning av projektet Övergripande målsättning Projektets olika faser DEL 1: BEHOVSANALYS A: Litteraturgenomgång Syfte Metod Resultat Övervikt och fetma Undervikt Matvanor Fysisk aktivitet Diskussion B: Enkätundersökning Syfte Metod Urval Datainsamling

5 Resultat Svarsfrekvens Personalens grundutbildning Personalens utbildning i matlagning och näringslära Riktlinjer och resurspersoner Dietrestriktioner och överviktsproblematik Måltider Matsedelsplanering och matinköp Matlagning Fysisk aktivitet Hinder för att skapa hälsosamma måltider Diskussion Slutsatser DEL 2: INTERVENTION Utveckling av insatser Utbildning för personal Beskrivning av utbildningsdagen Genomförda utbildningsdagar Informationsmaterial Beskrivning av informationsmaterialet Spridning av informationsmaterial DEL 3: UTVÄRDERING A: Enkätundersökning Syfte Metod Urval, datainsamling och genomförande Resultat Enkäter till personal Enkät till boende Stegräknare Diskussion B: Intervjustudie Syfte Metod Kvalitativ metod

6 Urval av intervjupersoner Resultat I. Påverkande faktorer i arbetet med mat- och rörelse II. TN:s utbildning och informationsmaterial Diskussion Material och utbildning Förändringsarbete Ett etiskt dilemma Slutsatser Övergripande diskussion De boendes behov Personalens behov Etiska frågeställningar Slutsatser och rekommendationer Referenser Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

7 Förord Matens betydelse som näring både för kroppen och för själen är väl känd. I ett helhetsperspektiv på vård och omvårdnad är maten en omistlig del. Det gäller inte minst människor med särskilda behov, som de utvecklingsstörda i gruppbostäder som den här rapporten gäller. Deras förhöjda risk för både fetma och undervikt gör ett genomarbetat synsätt på mat och rörelse angeläget. För denna helhetssyn krävs dels utbildning, dels goda rutiner. Ledningen på olika nivåer behöver stötta genom riktlinjer att påpeka hur viktig del av den dagliga omvårdnaden som arbetet med mat och rörelse är. Etiska överväganden och vikten av ett individuellt synsätt lyfts fram. Brukarnas integritet och egen vilja måste respekteras här som i andra delar. Rapporten ger värdefull kunskap och rekommendationer och gör skäl att uppmärksammas av alla som arbetar med människor med särskilda behov, hos olika huvudmän och på olika nivåer. Birgitta Rydberg (fp) Landstingsråd för folkhälsa och psykiatri 6

8 Sammanfattning Tillämpad Näringslära (TN) startade 2004 tillsammans med Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna i Stockholms län (Läns-FUB) projektet Att förebygga övervikt i grupper med särskilda behov. Projektets syfte var att främja hälsa och motverka övervikt bland boende i gruppbostäder. Projektet inleddes med en behovsanalys som inkluderade en litteraturgenomgång och en kartläggning av situationen kring mat och rörelse i gruppbostäder i Stockholms län. Litteraturgenomgången visade att både fetma och undervikt är betydligt vanligare bland vuxna med utvecklingsstörning än i generella befolkningsgrupper, att matvanorna i målgruppen ofta är dåliga och ensidiga samt att det är vanligt med bristande fysisk aktivitet. Kartläggningen från Stockholms län visade att rutinerna kring måltider i gruppbostäder varierar och att det är vanligt både med gemensamma hushåll där personalen serverar maten och enskilda hushåll där de boende lagar sina egna måltider i eget kök. Enligt verksamheternas chefer är det viktigt att personal som arbetar i gruppbostäder har adekvat grundutbildning, men enligt samma chefer är det många gånger svårt att få tag på utbildad personal. Kunskaper om mat och dess betydelse för hälsan efterfrågas inte vid anställning och många anställda erbjuds heller inte någon form av fortbildning inom området. Enligt både chefer och personal är både bristande kunskap hos personalen och bristande motivation hos de boende betydande hinder för att skapa möjligheter för goda och hälsosamma måltider i gruppbostaden. Att stödja de boende till hälsosamma vanor utan att inkräkta på de boendes integritet beskrevs ofta som ett etiskt dilemma. För att ge personalen stöd i form av kunskap samt möjlighet att diskutera etiska perspektiv utvecklades genom projektet en heldagsutbildning om mat, rörelse och hälsa för personal i gruppbostad och daglig verksamhet. Under utbildningsdagen gavs deltagarna möjlighet att ta del av kunskap om mat och måltidsplanering utifrån aktuella näringsrekommendationer genom föreläsningar och praktiska övningar samt möjlighet att diskutera hinder och möjliga lösningar för ett hälsofrämjande arbete i den praktiska vardagen. Genom projektet utvecklades också informationsmaterial om mat, rörelse och hälsa både för personal och boende/brukare i gruppbostad och daglig verksamhet. Det informationsmaterial som vänder sig till boende/brukare innehåller råd om bra mat och rörelse på enkel svenska tillsammans med illustrativa bilder. Det material som riktar sig till personalen innehåller information och tips om mat, rörelse och hälsa och kan användas som stöd vid diskussioner med boende/brukare eller som underlag vid måltidsplanering. Tillsammans med materialet följer arbetsblad som kan användas som stöd för att påbörja eller organisera ett hälsofrämjande arbete i verksamheterna. För att utvärdera utbildning och informationsmaterial fick personal och boende i 20 slumpvis utvalda gruppbostäder möjlighet att ta del av informationsmaterialet. Från hälften av dessa gruppbostäder fick också 2-6 personer i personalgruppen möjlighet att delta i en utbildningsdag. Enkäter med frågor om livsmedelsval, rörelsevanor samt frågor om hur ofta man diskuterar mat, rörelse och hälsa i gruppbostaden besvarades av personal, och i vissa fall även av boende, före och efter man tagit del av utbildning och informationsmaterial. Utvärderingen visade att majoriteten av gruppbostäderna hade gjort enstaka förändringar i livsmedelsval efter att de tagit del av informationsmaterial och utbildning. Det var vid den andra mätningen också vanligare att personalen pratade om och uppmuntrade till bra mat- och rörelsevanor. Dessa förändringar gick att se både bland de gruppbostäder där personalen deltog i utbildning och i de gruppbostäder där man endast fick ta del av informationsmaterial. Detta kan tydas som att det inte endast är mängden kunskap som avgör huruvida ett förändringsarbete kommer igång. En kvalitativ 7

9 intervjustudie, som gjordes med personal vid sju av gruppbostäderna, bekräftade att det utöver utbildning och information är viktigt att policy, riktlinjer och rutiner finns i organisationen för att möjliggöra ett förändringsarbete som stödjer det hälsofrämjande arbetet. Slutsatser och rekommendationer Personal i gruppbostäder och daglig verksamhet fyller en viktig funktion i arbetet med att stödja boende/brukare till bra mat- och rörelsevanor, men ska samtidigt ge stöd till självbestämmande och självständighet vilket kan upplevas som ett etiskt dilemma. Nedan listas ett antal rekommendationer för att, i enlighet med erfarenheterna från detta projekt, stödja personalen i detta arbete på bästa sätt: Arbete för bra mat- och rörelsevanor i gruppbostad och daglig verksamhet behöver stödjas från ledningsnivå genom policy, riktlinjer och handlingsplaner Rutiner behöver utvecklas för att ta fram individuella planer för varje boende/brukare Samverkan behöver upprättas mellan gruppbostäder, daglig verksamhet och t.ex. habilitering eller andra aktuella samverkansparter för att alla ska kunna arbeta mot samma mål Personal i gruppbostad och daglig verksamhet behöver kontinuerligt utbildning i mat och dess betydelse för hälsan för att kunna servera bra måltider och ha ett professionellt förhållningssätt kring frågor som rör mat och hälsa. Detta bör ingå i introduktionsutbildning för nyanställd personal Det är viktigt att personal som arbetar i gruppbostad och daglig verksamhet ges möjlighet att föra etiska diskussioner och få handledning för att enas om gemensamma förhållningssätt kring frågor som rör mat, rörelse och hälsa så att den boende nås av ett enhetligt budskap från hela sin omgivning Tack Författarna vill rikta ett stort tack till de gruppbostäder, både personal och boende, som deltog i utvärderingen samt till nutritionist Lena Hoel som inledningsvis arbetade med kartläggningen. 8

10 Bakgrund Stockholms läns landsting har antagit en folkhälsopolicy där jämlikhet i hälsa är ett av huvudmålen. En jämlik hälsa innebär att alla människor ska ha samma möjligheter att uppnå bästa möjliga hälsa oavsett kön, klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Det är idag allmänt känt att den mat- och rörelserelaterade hälsan är sämre i grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar. Den nationella folkhälsorapporten visar att övervikt och fetma är mycket vanligare bland arbetare och lågutbildade personer jämfört med tjänstemän och högutbildade (Socialstyrelsen, 2005). Vuxna personer med utvecklingsstörning är en grupp som är utsatt ur flera aspekter. Med ett intellektuellt funktionshinder kan det vara svårare att tillgodogöra sig relevant information om bra mat- och rörelsevanor samtidigt som det exempelvis kan vara svårt att hitta aktiviteter där man som funktionshindrad känner att man passar in. Fysiska tilläggshandikapp är vanligare i den här gruppen än i befolkningen generellt vilket kan ge ytterligare svårigheter. Många vuxna personer med utvecklingsstörning är i behov av stöd för att klara vardagen och kvalitetsnivån på stödinsatserna kan därför ha en avgörande betydelse för hur vardagslivet fungerar. Enligt landstingets folkhälsopolicy ska landstingets verksamheter arbeta för att förbättra förutsättningarna för de grupper i befolkningen och i de områden där medellivslängden är lägre och hälsan sämre. Enligt det handlingsprogram för arbetet med övervikt och fetma som antagits av Stockholms läns landsting (Stockholms läns landsting, 2004) bör stor tonvikt läggas på det överviktspreventiva arbetet när det gäller vuxna med utvecklingsstörning inskrivna i omsorgen. Det hälsofrämjande arbetet ska, i enlighet med folkhälsopolicyn, ske i samverkan med andra aktörer. Att förebygga övervikt i grupper med särskilda behov är ett projekt som startades av Tillämpad Näringslära i samarbete med Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna i Stockholms län (Läns-FUB) Tillämpad Näringslära (TN) är en enhet inom Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting. TN arbetar med att ta fram strategier, metoder och material för att främja bra och hållbara matvanor hos invånarna i länet. Enheten bedriver ett utåtriktat folkhälsoarbete under namnet Hälsomålet och ger råd om bra mat för förskola, skola, restauranger med flera. Alla råd baseras på de Svenska Näringsrekommendationerna (SNR), vilka utgår från internationellt erkänd näringsforskning. Från institution till delaktighet i samhället Fram till den 1 juli 1985, då Lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda omsorgslagen trädde i kraft, bodde de flesta människor med utvecklingsstörning på vårdhem eller specialsjukhus. När vårdhemmen avvecklades till förmån för de nya gruppbostäderna innebar det stora förändringar i många människors liv. Förändringarna påverkade såväl graden av inflytande från de utvecklingsstörda själva som rutiner kring exempelvis mathållning. Före bostadsreformen tillagades maten i centralkök, av utbildad kökspersonal och serverades vid bestämda tidpunkter vid dukade bord. Efter förflyttningen ut i gruppbostäder har det skett en förskjutning av beslut, så att dessa tas närmare varje individ. Många personer med lindrigare funktionshinder ansvarar självständigt för både inköp och matlagning i ett eget kök, ofta med stöd av personal. I andra gruppbostäder tillagas måltiderna av personalen och serveras gemensamt, men trots detta är skillnaderna stora mot den gamla tidens centralkök. I gruppbostaden lagas måltider till en mindre grupp boende, som till antalet snarare påminner om en familj, och personalen som ansvarar för måltiderna är inte längre utbildad kökspersonal utan personal som arbetar för att stödja de boende i många olika 9

11 vardagliga situationer. Det är också möjligt för de boende att vara delaktiga i beslut kring måltiderna eller att till exempel hjälpa till vid tillagningen. Förutom att vuxna personer med utvecklingsstörning blivit mer delaktiga i mathållningen har bostadsreformen inneburit att de i större utsträckning fått tillgång till produkter och måltider i butiker och restauranger. Gruppbostäder finns på olika platser i samhället - från en lägenhet i centrala innerstaden till en villa på landet och de boende är en del av detta samhälle. Många gör sina vardagliga matinköp i butiker i närområdet, och även om man inte lagar sina egna måltider har man möjlighet att besöka affärer för egna inköp. Personer med utvecklingsstörning har idag, i likhet med den övriga befolkningen, fått tillgång till ett enormt utbud av restauranger, pizzerior, korvkiosker, mataffärer, jourbutiker, godisautomater o.s.v. Förflyttningen ut till gruppbostäder integrerade i samhället har för de flesta inneburit högre grad av självständighet och större möjligheter att göra egna val i vardagen. I Skaraborgs läns landsting utvärderade man denna förändring, bland annat genom intervjuer med personer som var med om flytten från vårdhem till egna lägenheter i en gruppbostad (Ericsson, 1995). I denna studie framkom många positiva upplevelser, där betydelsen av att själv få göra egna val, att ha något eget, att få bestämma själv och att ha en egen frihet vägde tungt. Det är uppenbart att personlig frihet har stor betydelse för välbefinnande och livskvalitet, men tillsammans med ökad personlig frihet följer också ökade krav på vad varje enskild individ ska klara av. Om utvecklingsstörning En person med diagnosen utvecklingsstörning är en person med en intelligenskvot (IQ), som ligger under 70. Gruppen av utvecklingsstörda är en heterogen grupp med stora variationer både i grad av intellektuellt handikapp och i omfattning av fysiska eller psykiska tilläggshandikapp. Man delar vanligtvis in utvecklingsstörning i tre nivåer som brukar benämnas som lindrig, måttlig och grav utvecklingsstörning. Gränserna mellan de olika nivåerna är inte knivskarpa och de angivna IQ-gränserna är ungefärliga (Handikapp & Habilitering, 2007). Vid lindrig utvecklingsstörning ligger IQ mellan 50 och 70, vilket innebär att individen har ett logiskt tänkande, klarar att skriva och räkna och kan förstå konsekvenserna av sina handlingar. Däremot kan personer med lindrig utvecklingsstörning exempelvis ha svårt att förstå ordspråk och andra abstrakta uttryck. Vid måttlig utvecklingsstörning ligger IQ mellan 20 och 50, vilket innebär att begåvningen kan skifta mycket mellan olika individer. Personer med måttlig utvecklingsstörning förstår konkreta symboler och bilder, kan ofta förstå enkelt och konkret språk och kan minnas händelser som de har upplevt. Däremot har dessa personer svårt att läsa, skriva och räkna på traditionellt sätt. Vid grav utvecklingsstörning ligger IQ under 20. Personer med grav utvecklingsstörning upplever grundkänslor som glädje, upphetsning, ångest och ilska, men har svårt att minnas saker som de inte ser framför sig, saknar förmågan att utveckla talat språk och kan ha svårt att förstå bilder och symboler. En utvecklingsstörning kan ha många olika orsaker som exempelvis kromosomavvikelser, fosterskador eller förlossningsskador, men vanligtvis är orsaken okänd (Handikapp & Habilitering, 2007). I gruppen av utvecklingsstörda finns det många som har ett eller flera funktionshinder eller medicinska problem utöver utvecklingsstörningen. Exempelvis har personer med Downs syndrom ofta synnedsättningar, hörselproblem, hjärtmissbildningar, hypotyreos, ortopediska problem och medfödda hinder i mag-tarmkanalen (Socialstyrelsen, 2002a). Personer med Prader-Willi syndrom utvecklar en uttalad ätstörning med omåttlig aptit och ett tvångsmässigt förhållande till mat. Tillsammans med ett lågt energibehov leder sjukdomen utan dietbehandling till extrem fetma och därigenom ökad benägenhet för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes (Socialstyrelsen, 2005). 10

12 Det är lätt att förstå att gruppen av personer med utvecklingsstörning är en heterogen grupp. Varje individ har speciella förutsättningar och behov, både utifrån intellektuell kapacitet och fysisk konstitution, vilka kan utgöra hinder och möjligheter för utvecklandet av en god hälsa. Gemensamt för gruppen är att detta är en utsatt grupp som många gånger har svårt att i samma utsträckning som andra få tillgång till och kunna tillgodogöra sig goda vanor och en god hälsa. Stöd till vuxna med utvecklingsstörning Omsorgslagen ersattes 1993 av Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor och den hjälp de behöver i det dagliga livet (Socialstyrelsen, 2004). LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. LSS gäller för personer inom tre olika personkretsar. Personkrets 1 avser personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2 avser personer med betydande och bestående funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3 avser personer som till följd av andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och omfattande behov av stöd och service (Socialstyrelsen, 2004). LSS innefattar tio olika rättigheter/insatser som bland annat inkluderar rådgivning och annat personligt stöd, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, boende med särskild service för vuxna och daglig verksamhet (Socialstyrelsen, 2004). Boende med särskild service avser ett boende som kan utformas på olika sätt, men de vanligaste formerna är gruppbostad och servicebostad. I en gruppbostad finns ett antal enskilda lägenheter, gemensamhetslokaler i nära anslutning till dessa samt tjänstgörande personal. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör i regel endast tre till fem personer bo i en gruppbostad, även om det i vissa fall kan vara något fler (Socialstyrelsen, 2002b). En servicebostad består av ett antal lägenheter i till exempel ett trapphus eller ett bostadsområde. I trapphuset eller bostadsområdet finns en personal- och gemensamhetslägenhet, och med utgångspunkt i denna kan tjänstgörande personal ge stöd och service till de boende i servicebostaden. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör antalet boende i en servicebostad vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks (Socialstyrelsen, 2002b). Utöver gruppbostad och servicebostad kan boende med särskild service innebära en särskild anpassad bostad anvisad av kommunen. Personer i yrkesverksam ålder, som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, har rätt till daglig verksamhet om de ingår i personkrets 1 eller 2 enligt LSS (Socialstyrelsen, 2004). Den dagliga verksamheten kan vara förlagd till aktivitetscenter eller till olika arbetsplatser i kommunen. Varje kommun ansvarar för att tillgodose invånarnas behov av insatser enligt LSS och på så sätt uppfylla lagens krav. Gruppbostäder och daglig verksamhet kan arrangeras i kommunal regi alternativt läggas ut på entreprenad och drivas av privata vårdföretag. I de flesta av de kommuner som ingår i Stockholms län finns idag både kommunala och privata alternativ. I enstaka fall finns också verksamheter som drivs på annat sätt som exempelvis kooperativ. Personer som får insatser enligt LSS ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande över stödet som ges och få särskilda insatser endast på begäran (Socialstyrelsen, 2004). Den som utnyttjar rättigheten till en boendeplats i en gruppbostad får stöd och service av personal i bostaden, men personalen arbetar i andra personers hem och måste ta hänsyn till de boendes egna önskemål om hur detta stöd och denna service ska utformas. 11

13 Handikappomsorgens personal Personal inom handikappomsorg arbetar framför allt i boende med särskild service, daglig verksamhet samt inom personlig assistens (Socialstyrelsen, 2003). Det är vanligt att baspersonalen arbetar inom flera verksamhetsområden och möter brukarna i olika vardagssituationer. Antalet anställda inom vård- och omsorgssektorn har ökat sedan mitten av 1990-talet och fortsätter att öka (Socialstyrelsen, 2003). Detta beror bland annat på att antalet insatser för personer med funktionshinder ökar, att sjukfrånvaron ökat bland anställda i kommunerna samt att många yngre personer slutar efter relativt korta anställningstider. Samtidigt som rekryteringsbehovet ökar finns det faktorer som begränsar nyanställningarna. Dessa faktorer handlar dels om bristande resurser och dels om svårigheter att rekrytera personal som har den specifika kompetens som är lämplig för att tillgodose olika grupper av funktionshindrade och deras särskilda behov (Socialstyrelsen, 2003). En gemensam basutbildning för personal som arbetar med insatser för personer med funktionshinder saknas. Enligt Socialstyrelsen (2003) har drygt hälften av de anställda inom handikappomsorgen en grundutbildning inom vård och omsorg, medan knappt hälften saknar grundutbildning. Personalens kompetens och bakgrund varierar och det finns, enligt Socialstyrelsen (2003), ett behov av strukturerade introduktionsutbildningar. Enligt en enkätundersökning som genomförts av Socialstyrelsen (2003) önskar sig personal i handikappomsorg fortbildning i form av kortare fortbildningar, handledning, det fullständiga omvårdnadsprogrammet samt lärande i vardagsarbetet med stöd av arbetsledare. Enligt Socialstyrelsen (2003) har 70 % av arbetsledarna inom handikappomsorgen högskoleutbildning. Arbetsledarna har ofta bra kompetens, men de har ofta så många underställda att de har svårt att hinna ge personalen stöd i den omfattning som efterfrågas. 12

14 Beskrivning av projektet Projektet Att förebygga övervikt i grupper med särskilda behov startades av Tillämpad Näringslära (TN) i samarbete med Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna i Stockholms län (Läns-FUB) TN tog initiativ till projektet efter att ha kontaktats av gruppbostäder i länet och på så sätt uppmärksammats på målgruppen och dess behov. Läns-FUB har under projektets gång bidragit med kompetens om målgruppen och dess behov samt suttit med i en referensgrupp tillsammans med representanter från Institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala Universitet, Lindeparkens gymnasiesärskola samt Bandhagens gruppbostad. Projektet har finansierats genom Folkhälsoanslaget i Stockholms läns landsting. En person har för projektets räkning varit projektanställd på Tillämpad Näringslära. Övergripande målsättning Projektets övergripande målsättning är att bidra till att främja hälsa och motverka övervikt bland vuxna personer med utvecklingsstörning i gruppbostäder. Projektets olika faser För att få kunskap om målgruppen och dess specifika förutsättningar och behov inleddes projektet med en behovsanalys. Inom ramen för behovsanalysen gjordes en genomgång av internationell litteratur och en enkätundersökning bland gruppbostäder i Stockholms län. Med utgångspunkt i de behov som framkom genom behovsanalysen utvecklades målgruppsanpassade insatser under projektets interventionsfas. Dessa insatser utgjordes av en heldagsutbildning om mat, rörelse och hälsa för personal i gruppbostäder samt informationsmaterial om mat, rörelse och hälsa för personal och boende. I den sista fasen utvärderades utbildning och informationsmaterial. Projektets olika faser redovisas i rapporten som tre separata delar (figur 1). Del 1 Behovsanalys 1A Litteraturgenomgång 1 B Enkätundersökning Del 2 Intervention Utbildning för personal Informationsmaterial Del 3 Utvärdering 3A Enkätundersökning 3B Intervjustudie Figur 1. Projektets tre delar 13

15 DEL 1: BEHOVSANALYS 14

16 1A: Litteraturgenomgång Syfte Som ett första steg i behovsanalysen gjordes en litteraturgenomgång med syfte att besvara följande frågeställning: Hur ser den mat- och rörelserelaterade hälsan ut bland vuxna med utvecklingsstörning? Metod 14 vetenskapliga studier som behandlar utvecklingsstörning och vikt, matvanor och/eller fysisk aktivitet granskades och jämfördes. Internationella artiklar söktes genom databasen PubMed. Sökningen begränsades till att innefatta artiklar publicerade på engelska, från 1995 och framåt. Av praktiska skäl inkluderades endast artiklar som publicerats i tidskrifter tillgängliga genom Karolinska Institutet. En kompletterande sökning av svenska studier gjordes genom Internet och sökmotorn Google. Termer för olika boendeformer för personer med utvecklingsstörning varierar mellan de olika studierna, vilket kan antas bero på att studierna är genomförda i olika länder och att de olika länderna har löst boendefrågan för personer med utvecklingsstörning på olika sätt. Eftersom det är svårt att få fram information om innebörden av de olika termerna gjordes inga försök att särskilja eller jämföra boendeformer mellan olika länder. Resultat Resultatet av en amerikansk enkätundersökning av hälsan hos 1371 utvecklingsstörda personer över 40 år visade att hälsosituationen till stor del följer samma mönster som för befolkningen i övrigt med en ökande prevalens av sjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och lungsjukdomar med stigande ålder (Janicki et al, 2002). Sjukdomar relaterade till yttre omständigheter, som bristande fysisk aktivitet, dåliga matvanor och bruk av mediciner var däremot vanligare i den utvecklingsstörda gruppen än i den generella befolkningen. Bruk av alkohol och tobak har i flera studier visat sig vara lågt i populationer av utvecklingsstörda, med en självrapporterad prevalens av rökning på mellan 2 och 12 % och en självrapporterad prevalens av medelhögt eller högt alkoholbruk på mellan 0 och 1 % (Robertson et al, 2000; Janicki et al, 2002; Marshall et al, 2003). Övervikt och fetma Kunskapen om i vilken utsträckning övervikt och fetma är utbrett bland personer med utvecklingsstörning är idag begränsad. Internationella studier indikerar att prevalensen av fetma (BMI >30) är högre bland personer med utvecklingsstörning än i befolkningen generellt. Övervikt (BMI >25) är enligt somliga studier mer vanligt och enligt andra studier mindre vanligt än i normalbefolkningen. I en engelsk studie av Robertson et al (2000) där BMI undersöktes hos 500 personer med utvecklingsstörning var 40 % av männen och 48 % av kvinnorna överviktiga, varav 13 % av männen och 24 % av kvinnorna var feta. I en norsk studie där information om BMI samlades in för 282 vuxna personer med utvecklingsstörning var sammanlagt 53 % av männen och 55 % av kvinnorna överviktiga, varav 15 % av männen och 25 % av kvinnorna var feta (Hove, 2004). I en engelsk studie där BMI undersöktes hos 15

17 1304 vuxna personer med utvecklingsstörning var sammanlagt 55 % överviktiga, varav 27 % var feta (Emerson, 2005). Resultaten presenteras separat för övervikt (BMI >25) och fetma (BMI>30) i tabell 1 och 2. Riskfaktorer för att utveckla övervikt och fetma i grupper av utvecklingsstörda har i flera studier visat sig vara Downs syndrom (Robertson et al, 2000; Moran et al, 2005), att vara kvinna (Robertson et al, 2000; Emerson, 2005), lindrig och måttlig utvecklingsstörning (Emerson, 2005; Hove, 2005) samt högre ålder (Emerson, 2005; Robertson, 2004). Stora skillnader i prevalens av övervikt och fetma kan ses mellan grupper med Downs syndrom och grupper med andra former av utvecklingsstörning. I den norska studien av Hove (2004) var 74 % överviktiga eller feta i gruppen med Downs syndrom, vilket kan jämföras med 54 % i gruppen med övriga former av utvecklingsstörning. Skillnader i prevalens av fetma hos personer med Downs syndrom och andra grupper av utvecklingsstörda har också undersökts i en engelsk fall-kontrollstudie av Melville et al (2005). Resultatet av denna studie visade att 78 % av kvinnorna och 59 % av männen med Downs syndrom var överviktiga eller feta (jämfört med 62 % av kvinnorna och 47 % av männen i kontrollgruppen). Graden av utvecklingsstörning har i flera studier visat ett tydligt samband med risk för att utveckla övervikt och fetma. Internationella studier visar på samstämmiga resultat med högst prevalens av övervikt och fetma bland personer med lindrig utvecklingsstörning och lägst prevalens av övervikt och fetma bland personer med grav utvecklingsstörning. Enligt den norska studien genomförd av Hove (2004) var prevalensen av övervikt och fetma 67 % bland lindrigt utvecklingsstörda, 51 % bland måttligt utvecklingsstörda och 32 % bland gravt utvecklingsstörda. Både Robertson et al (2000) och Emerson (2005) uppvisar liknande resultat med högre prevalens av fetma bland utvecklingsstörda personer med högre funktionsnivå. Andra rapporterade riskfaktorer för utvecklande av övervikt och fetma är kopplade till de utvecklingsstördas omgivning. Robertson et al (2000) visade att en av de riskfaktorer som hade störst samband med fetma var låg personaltäthet i boendet. För personer med Downs syndrom var ett boende där personalen har mindre tydlig struktur för hur de ska stödja de boende en av de faktorer som hade starkast samband. I den norska studien av Hove (2004) visade det sig att självständighet samt att själv välja sin matsedel var de två faktorer som hade starkast samband med fetma. Betydelsen av miljöfaktorer har också framkommit i en engelsk studie av Bryan et al (2000) där 118 utvecklingsstörda personer screenats före och efter stängning av en institution för utvecklingsstörda. Före stängning hade 70 % av kvinnorna och 55 % av männen en vikt över eller under gränserna för normalvikt. Efter stängning, då miljön förändrats och de boende flyttat till bostäder med möjlighet till ökad självständighet, hade dessa siffror ökad till 82 % respektive 60 %. Tabell 1. Prevalens av övervikt (BMI >25) bland vuxna med utvecklingsstörning Robertson (Storbritannien, 2000) Hove (Norge, 2004) Emerson (Storbritannien, 2005)** Män 40 % (61 %)* 53 % (43 %) 51 % (77 %) Kvinnor 48 % (52 %) 55 % (31 %) 58 % (64 %) * Siffror inom parentes anger andel i normalbefolkningen i samma land ** Siffror i kolumnen avser åldersgruppen år 16

18 Tabell 2. Prevalens av fetma (BMI >30) bland vuxna med utvecklingsstörning Robertson (Storbritannien, 2000) Hove (Norge, 2004) Emerson (Storbritannien, 2005)** Män 13 % (16 %)* 15 % (6 %) 30 % (26 %) Kvinnor 24 % (18 %) 25 % (7 %) 35 % (28 %) * Siffror inom parentes anger andel i normalbefolkningen i samma land ** Siffror i kolumnen avser åldersgruppen år Undervikt Definitionen av undervikt enligt WHO är BMI <18.5, medan normalvikt definieras som BMI (World Health Organization, 2000). Internationella studier indikerar att undervikt är mer vanligt förekommande bland personer med utvecklingsstörning än generellt i befolkningen. De olika studierna är dock inte helt jämförbara eftersom undervikt i flera, men inte alla, studier definierats som BMI <20. I studier som genomförts i Storbritannien och Norge varierade prevalensen av undervikt bland personer med utvecklingsstörning mellan 7 och 23 % för män och mellan 7 och 22 % för kvinnor, vilket nästan genomgående var högre än motsvarande siffror för normalbefolkningen i samma land (Robertson et al, 2000; Hove, 2004; Emerson, 2005). Ett undantag var den norska studien som visade högre prevalens av undervikt bland kvinnor i normalbefolkningen (Hove, 2004). Undervikt definierades i de två engelska studierna som BMI <20 medan undervikt i den norska studien definierades som BMI <18.5. I de jämförande siffrorna för normalbefolkningen i Norge var undervikt dock definierat som BMI <20. Resultaten av de olika studierna presenteras i tabell 3. Riskfaktorer som identifierats för att utveckla undervikt i grupper av utvecklingsstörda är bland annat gravare utvecklingsstörning (Hove, 2004), lägre grad av självständighet (Hove, 2004; Emerson, 2005) och yngre ålder (Emerson, 2005). Graden av utvecklingsstörning tycks ha ett tydligt samband med risken för att utveckla undervikt, med högst prevalens av undervikt i gruppen gravt utvecklingsstörda och lägst prevalens bland lindrigt och måttligt utvecklingsstörda. Enligt Hove (2004) var prevalensen av undervikt bland 282 utvecklingsstörda i Norge 15 % bland gravt utvecklingsstörda, 5 % bland måttligt utvecklingsstörda och 7 % bland lindrigt utvecklingsstörda. De enskilda faktorer som enligt Hove (2004) visade starkast samband med undervikt var osjälvständighet och att bli assisterad med matning. Hove (2004) fann också en signifikant relation mellan undervikt och matvägran och självinducerad kräkning. Inga signifikanta samband har kunnat ses mellan undervikt och någon specifik diagnos. Tabell 3. Prevalens av undervikt (här definierat som BMI <20) bland vuxna med utvecklingsstörning Robertson (Storbritannien, 2000) Hove (Norge, 2004) Emerson (Storbritannien, 2005)*** Män 23 % (4 %)* 9 %** (3 %) 7 % (1 %) Kvinnor 22 % (7 %) 7 %** (12 %) 11 % (4 %) * Siffror inom parentes anger andel i normalbefolkningen i samma land ** Undervikt definierat som BMI <18.5 *** Siffror i kolumnen avser åldersgruppen år 17

19 Matvanor Få studier har undersökt matvanor hos vuxna med utvecklingsstörning och kunskapen på området är därför begränsad. Tillgängliga data indikerar dock att ensidiga matvanor med brister i näringsintaget som följd är vanligt förekommande. I studien som genomförts av Robertson et al (2000) var det få av de utvecklingsstörda deltagarna som nådde upp till kriterierna för en balanserad kost. Siffrorna presenteras i studien separat för tre olika former av boende och visar att 7-8 % av deltagarna nådde upp till kriterierna för en balanserad kost. Mellan 16 och 22 % rapporterades äta tillräckligt med frukt och grönsaker och mellan 41 och 45 % åt tillräckligt med kolhydrater. Det finns inga jämförbara data för normalbefolkningen, men Robertson et al (2000) menar att mönstret påminner om det mönster man funnit i normalbefolkningen där människor äter mer än tillräckligt av protein, men inte tillräckligt av kolhydrater, frukt och grönsaker. I en engelsk studie av Bryan et al (2000) undersöktes matvanorna hos 118 personer med utvecklingsstörning före och efter stängning av en institution för personer med utvecklingsstörning. I studien undersöktes bland annat om deltagarna åt adekvata mängder från olika livsmedelsgrupper och en bedömning gjordes av huruvida det aktuella kostintaget innebar en hälsorisk. Före stängning bedömdes 10 % ha ett kostintag som innebar en hälsorisk och efter stängning hade denna siffra stigit till 18 %. I en svensk studie av Adolfsson (2000) undersöktes matvanor bland boende i gruppbostäder med olika former av hushåll, definierade som gemensamt hushåll, enskilt hushåll, självhushåll samt en blandning av dessa tre former. Analysen gjordes genom en matkvittoanalys av matinköpen under en månad, vilket visade på olika brister i mathållningen. I de gemensamma hushållen köptes mat från samtliga grupper i kostcirkeln, medan personer i självhushåll köpte mat som var ensidig. Matkvittona visade att dessa personer inte lagade mat regelbundet utan handlade en del färdiglagad mat och i övrigt åt smörgåsar, filmjölk och frukt. Riskfaktorer för att utveckla dåliga matvanor i grupper av utvecklingsstörda har bland annat visat sig vara ett boende med mindre struktur (Robertson et al, 2000). Enligt Adolfsson (2000) var gruppen med självhushåll den grupp som hade den mest ensidiga mathållningen och den sämst fungerande måltidsordningen. Boende med självhushåll handlade också flest färdiga matportioner, mest matfett och var den enda formen av hushåll där det inträffade att grönsaker inte köptes över huvud taget. Från intervjuer i samma studie framkom att de utvecklingsstörda som bodde i självhushåll sällan kunde läsa och därför hade svårt att följa de skrivna instruktioner och anvisningar som finns på paketen och i recepten. Fysisk aktivitet Det finns ett begränsat antal genomförda studier som undersökt graden av fysisk aktivitet bland personer med utvecklingsstörning, men tillgängliga data visar samstämmigt på en betydligt lägre grad av fysisk aktivitet i den här gruppen än i generella befolkningsgrupper. Robertson et al (2000) rapporterade att mellan 80 och 93 % av 500 utvecklingsstörda kunde kategoriseras som fysiskt inaktiva (jämfört med 53 % för män och 64 % för kvinnor i normalbefolkningen). Inaktivitet definierades i den här studien som måttlig till kraftig fysisk aktivitet färre än 12 gånger på fyra veckor, vilket ansågs representera en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Janicki et al (2002) rapporterade att 50 % av 1371 utvecklingsstörda individer inte deltog i fysisk träning, medan 43 % uppgav att de deltog i lätt träning. Enligt Emerson (2004) kunde endast 4 % av 1458 utvecklingsstörda individer kategoriseras som fysiskt aktiva. Om alla gravt rörelsehindrade räknades bort ökade denna siffra till 8 %. Män och kvinnor i den utvecklingsstörda gruppen visade sig i den här studien vara mindre fysiskt aktiva än normalbefolkningen i alla ålderskategorier. 18

20 Andel personer som deltagit i tungt hushållsarbete eller trädgårdsarbete under de senaste fyra veckorna i den engelska studien av Emerson (2005) rapporterades till mellan 0 och 30 % för olika ålderskategorier i gruppen av utvecklingsstörda och till mellan 25 och 75 % för olika ålderskategorier i normalbefolkningen. Andelen personer som deltagit i fyra eller fler episoder av hård träning eller sport under de senaste fyra veckorna rapporterades till mellan 0 och 22 % för gruppen med utvecklingsstörning och till mellan 0 och 52 % i normalbefolkningen. Riskfaktorer som identifierats för en fysiskt inaktiv livsstil i gruppen av utvecklingsstörda är bland annat lägre grad av funktionsnivå och att vara äldre (Robertson et al, 2000). Messent et al (1999) identifierade, med hjälp av en deskriptiv studie baserad på intervjuer med utvecklingsstörda, följande hinder för en fysiskt aktiv livsstil: oklara riktlinjer för aktiviteter i boendemiljön, bristande resurser i form av personal och ekonomi, avstånd till fritidscenter och öppna friluftsområden samt begränsad tillgänglighet till fritidsaktiviteter. Diskussion Internationella studier indikerar att prevalensen av både fetma (BMI >30) och undervikt (BMI <18.5) är högre bland personer med utvecklingsstörning än i normalbefolkningen, medan det är svårare att säga om prevalensen av övervikt (BMI >25) är högre eller lägre än i normalbefolkningen. Dessa data indikerar att vikten är ett betydande hälsoproblem bland personer med utvecklingsstörning, inte minst i gruppen med BMI >30, där de ökade riskerna för hälsorelaterade problem som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes är som störst. Övervikt och fetma tycks huvudsakligen vara ett hälsoproblem bland utvecklingsstörda med högre funktionsnivå, vilket kan vara kopplat till förmågan att ta självständiga beslut. Utvecklingsstörda personer med högre funktionsnivå bor oftare i självhushåll och har större möjligheter att själva välja vilken mat som ska köpas och lagas. Personer med grav utvecklingsstörning, som befinner sig i en stark beroendeställning och ofta är i behov av att bli assisterade med matning, tillhör istället en grupp som riskerar undervikt. Flera studier indikerar att faktorer i omgivning och boendemiljö har betydelse för mat- och rörelsevanor. Framför allt är det tydlig struktur och hög personaltäthet som har en positiv inverkan, medan hög grad av självbestämmande istället kan leda till försämrade mat- och rörelsevanor. Enligt Adolfsson (2000) förefaller gruppbostäder med gemensam mathållning ha en välstrukturerad tillvaro och de boende serveras en väl varierad kost med tillfredsställande måltidsordning, medan självständiga hushåll har mer ensidig kost och sämre måltidsordning. Inte ens 40 % av de utvecklingsstörda i studien deltog till vardags i gemensamma måltider och enligt Adolfsson (2000) går utvecklingen i Sverige mot en ökning av enskilda och självständiga hushåll i gruppbostäderna. Utvecklingen mot ökad självständighet i boendet kan ha en negativ effekt på den mat- och rörelserelaterade hälsan. Å andra sidan medför denna utveckling möjligheter till många positiva värden som ökat samhällsdeltagande och utökade möjligheter till ett eget privatliv. Enligt Ericson (2002) kommer denna utveckling att fortsätta när nya generationer av personer med utvecklingsstörning växer upp och ställer krav på inflytande över hur deras omsorger ska utformas. Data indikerar att det i gruppen av utvecklingsstörda är vanligt med dåliga och ensidiga matvanor samt att många är fysiskt inaktiva. Eftersom felaktiga matvanor och bristande fysisk aktivitet kan leda till övervikt och fetma är det viktigt att arbeta med preventiva insatser för förbättrade mat- och rörelsevanor. Dessa insatser måste utformas så att personal och boende får stöd och struktur i en vardag som även präglas av självständighet och individuell frihet. 19

21 1B: Enkätundersökning Syfte Som ett andra steg i behovsanalysen gjordes en enkätundersökning bland gruppbostäder i Stockholms län med syfte att besvara följande frågeställning: Hur ser förutsättningarna ut för hälsosamma mat- och rörelsevanor i gruppbostäder i Stockholms län? Metod Urval Hälften av de 25 kommunerna i Stockholms län och hälften av de 18 stadsdelarna i Stockholms stad valdes ut för att delta i undersökningen. Kommunerna slumpades ut med tärningar medan varannan stadsdel valdes från en alfabetisk lista. Sammanlagt valdes 12 kommuner och 9 stadsdelar ut. Kommuner som valdes ut från norra delen av länet var Sollentuna, Täby, Järfälla, Vallentuna, Österåker och Upplands Väsby. Kommuner som valdes ut från södra delen av Stockholms län var Huddinge, Haninge, Nynäshamn, Tyresö, Nacka och Salem. Stadsdelar som valdes ut från Stockholms stad var Enskede-Årsta, Hägersten, Katarina-Sofia, Kungsholmen, Maria-Gamla Stan, Rinkeby, Skärholmen, Vantör och Östermalm. Tre gruppbostäder i varje kommun respektive stadsdel valdes ut. Sammanlagt innefattades 35 gruppbostäder i kommunerna och 22 gruppbostäder i stadsdelarna. Urvalet gjordes direkt från listor alternativt efter samtal med enhetschefer eller verksamhetsansvariga. Detta gjordes för att få gruppbostäder med boende med måttlig eller lindrig utvecklingsstörning, för att ett så stort antal boende som möjligt skulle klara av att besvara frågorna. Datainsamling Tre olika enkäter utformades. En enkät utformades för verksamhetsansvariga och enhetschefer (bilaga 1), en enkät utformades för personal (bilaga 2) och en enkät utformades för de boende (bilaga 3). Enkäten till verksamhetsansvariga och enhetschefer innehöll huvudsakligen frågor om personalens utbildningsnivå samt om stöd och riktlinjer gällande mat i gruppbostaden. Enkäten till personalen innehöll huvudsakligen frågor om personalens utbildning samt om matvanor i gruppbostaden. Enkäten till de boende innehöll frågor om de boendes mat- och rörelsevanor. Till varje gruppbostad skickades 1 enkät till verksamhetsansvarig, 1 enkät till enhetschef, 3 enkäter till personal och 3 enkäter till boende. Sammanlagt skickades 421 enkäter ut, varav 258 till gruppbostäder i kommunerna och 163 till gruppbostäder i stadsdelarna. Av dessa 421 enkäter skickades 22 till verksamhetsansvariga, 57 till enhetschefer, 171 till personal och 171 till boende (figur 2). 20

22 57 gruppbostäder (421 enkäter) Kommuner: 35 gruppbostäder (258 enkäter) Stadsdelar: 22 gruppbostäder (163 enkäter) Chefer: 48 Personal: 105 Boende: 105 Chefer: 31 Personal: 66 Boende: 66 Figur 2. Enkäter skickade till gruppbostäder i Stockholms län Resultat Svarsfrekvens Av de 35 gruppbostäder som valts ut i kommunerna inkom svar från 28 gruppbostäder, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 80 %. Av de 22 gruppbostäderna i stadsdelarna inkom svar från 4 gruppbostäder, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 18 %. Den totala svarsfrekvensen räknat per antal svarande gruppbostäder var 56 % (tabell 4). Från vissa gruppbostäder inkom svar från fler än 3 boende/personal och från andra inkom svar från färre än 3 boende/personal, vilket innebär att antal svar inte är jämt distribuerade mellan gruppbostäderna. Antal svar som inkommit från verksamhetsledare och enhetschefer, personal respektive boende presenteras i tabell 5. I analyserna anges svaren från de boende i andel av svarande. Personalens svar anges i vissa fall i andel av svarande och i vissa fall har svaren grupperats så att endast ett svar presenteras per gruppbostad. I de fall personal från samma gruppbostad har angivit olika svar har det vanligaste presenterats. Av de totalt 32 gruppbostäder som lämnade in enkätsvar besvarades personalenkäten vid 25 gruppbostäder, varför det totala antalet gruppbostäder är 25 då personalens svar presenteras. 21

23 Tabell 4. Antal gruppbostäder som deltagit i enkätundersökning, med svarsfrekvens Utvalda i kommun n Svar från kommuner n (%) Utvalda i stadsdelar n Svar från stadsdelar n (%) Utvalda Totalt n Svar Totalt n (%) Antal gruppbostäder (80 %) 22 4 (18 %) (56 %) Tabell 5. Antal utskickade enkäter, med svarsfrekvens Verksamhetsansv. & enhetschefer Utskickade enkäter Kommun n Enkätsvar Kommun n (%) Utskickade enkäter Stadsdelar n Enkätsvar Stadsdelar n (%) Utskickade enkäter Totalt n Enkätsvar Totalt n (%) (60 %) 31 4 (13 %) (42 %) Personal (45 %) (20 %) (35 %) Boende (63 %) (48 %) (57 %) Totalt (55 %) (30 %) (45 %) Personalens grundutbildning Enkätsvaren visar att verksamhetsansvariga och enhetschefer anser att personal som arbetar med utvecklingsstörda bör ha adekvat vårdutbildning alternativt utbildning inom området barn och fritid. Adekvata vårdutbildningar som nämns är grundkurs för arbete med personer med utvecklingsstörning (GPU), påbyggnadsutbildning för personer med utvecklingsstörning (PPU), undersköterska eller mentalskötare. Dessa utbildningar existerar inte längre som enskilda utbildningsprogram, utan har numera ersatts av olika grenar inom omvårdnadsprogrammet, vilket är en 3-årig gymnasieutbildning alternativt 3 terminer lång utbildning inom komvux. Som alternativ till vårdutbildningarna nämns utbildning till barnskötare, fritidspedagog eller förskolelärare. Ett flertal av de tillfrågade uppger att utbildning är önskvärt, men att de inte är möjligt att ställa krav på utbildning eftersom det ofta är svårt att få tag på utbildad personal. Personalens utbildning i matlagning och näringslära Två tredjedelar av verksamhetsansvariga och enhetschefer vid gruppbostäderna (21/33) uppger att det inte ingår några krav på kunskaper i matlagning vid anställning av ny personal (figur 3). Alla utom en av de tillfrågade (32/33) uppger att det inte ingår några krav på kunskaper i kostens betydelse för hälsan. Nästan samtliga verksamhetsansvariga och enhetschefer (31/33) är överens om att det finns ett behov av utbildning i bra mat. Drygt en tredjedel av de tillfrågade uppger att de har erbjudit personalen denna form av utbildning (12/33). I den utsträckning utbildningar erbjudits är det utbildning eller föreläsning i kost och näringslära, i flertalet fall genomförd med hjälp av dietist. Drygt två tredjedelar av personalen (42/60) uppger att det finns önskemål om utbildning i bra mat, medan knappt en tredjedel anser att de fått denna utbildning. Den del av personalen som uppger att de fått utbildning uppger huvudsakligen att denna innefattat näringslära, och att den genomförts av dietist eller distriktssköters- 22

24 ka. Ett fåtal uppger att utbildningen ingått som en del i grundutbildningen. En person uppger att utbildningen genomfördes för 20 år sedan. Personalens egna önskemål om fortbildning innefattar dels önskemål om utbildning i allmän näringslära och dels näringslära inriktad på specifika grupper, exempelvis äldre, överviktiga samt personer med Downs syndrom och Prader-Willi syndrom. Ett flertal efterfrågar tips och information om hur man lagar enkla, snabba och näringsriktiga måltider. Kunskaper efterfrågas också om förvaring av mat, socker, sötningsmedel, light-produkter och mager kost. % Krav på kunskaper i matlagning Krav på kunskaper om kost/hälsa Figur 3. Andel chefer som vid anställning ställer krav på kunskaper i matlagning respektive kost/hälsa Riktlinjer och resurspersoner Tre fjärdedelar av verksamhetsansvariga och enhetschefer (24/33) uppger att det inte existerar riktlinjer för mat i gruppbostaden utarbetade av kostchef i kommunen/stadsdelen. Drygt en fjärdedel (9/33) uppger samtidigt att de inte känner till om det finns riktlinjer eller inte. Endast en liten andel (3/33) uppger att det finns riktlinjer som har utarbetats av en kostchef i kommunen. Drygt två tredjedelar av verksamhetsansvariga och enhetschefer (22/33) uppger att det finns resurspersoner som kan stödja personalen i frågor kring olika dieter (figur 4). Dessa resurspersoner är oftast dietister. Andra yrkesgrupper som nämns är distriktssköterska, kostpedagog och kostchef. Personalen uppger i mindre utsträckning att de har tillgång till resurspersoner. Endast vid drygt en tredjedel av gruppbostäderna (9/25) uppger personalen att de har tillgång till stöd och hjälp av exempelvis dietist. 23

Att förebygga övervikt i grupper med särskilda behov ett projekt kring utbildning och stöd för personal inom handikappomsorg

Att förebygga övervikt i grupper med särskilda behov ett projekt kring utbildning och stöd för personal inom handikappomsorg Tillämpad näringslära Att förebygga övervikt i grupper med särskilda behov ett projekt kring utbildning och stöd för personal inom handikappomsorg Behovsanalys Helena Bergström 1 INNEHHÅLL Bakgrund...

Läs mer

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths

Läs mer

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Vektproblem hos voksne med utviklingshemning

Vektproblem hos voksne med utviklingshemning Jämlikhet i hälsa för alla eller bara för en del? Ett seminarium om mat- och rörelserelaterad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Den 7 mars 2007 arrangerades ett heldagsseminarium av Tillämpad Näringslära,

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd

Läs mer

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Före-mätning Efter-mätning Bilaga 1 Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till arbetsgrupper i gruppbostäder och servicebostäder Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Granskning av enheterna för personlig assistans

Granskning av enheterna för personlig assistans TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS. Delredovisning av regeringsuppdrag

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS. Delredovisning av regeringsuppdrag Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och

Läs mer

Till dig med psykisk funktionsnedsättning

Till dig med psykisk funktionsnedsättning Till dig med psykisk funktionsnedsättning Socialpsykiatrigruppen Hos oss arbetar två socialsekreterare och en gruppledare som beslutar om bistånd till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Omsorgsplan 2014 2020

Omsorgsplan 2014 2020 Omsorgsplan 2014 2020 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-05-26, 67 Dnr KS 2013/491 1 Innehåll Sammanfattning sid 3 Inledning sid 4 Målgrupp sid 5 Insatser enligt LSS, utvecklingen under de senaste sex

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram Administrativa avdelningen Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Christina Johansson Tfn: 08-508 10 076 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-03 Dnr 2006-007-258 Östermalms stadsdelsnämnd Remissvar

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Möjligheten till fritids och kulturaktiviteter för personer boende i gruppbostäder

Möjligheten till fritids och kulturaktiviteter för personer boende i gruppbostäder Möjligheten till fritids och kulturaktiviteter för personer boende i gruppbostäder Dnr: 701-13996-2009 Sociala enheten FÖRORD Länsstyrelsen har enligt 26 lag om stöd och service för vissa funktionshindrade,

Läs mer

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35.

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. T jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. Tjänstebeskrivning; insatser för vuxna Dnr. 05/SN 0244 05/SN H 01055 Målgrupp:

Läs mer

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Vad personlig assistans är Personlig assistans är en insats i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen kan även

Läs mer

Mat inom handikapp- och äldreomsorg. Ylva Mattsson Sydner, FD

Mat inom handikapp- och äldreomsorg. Ylva Mattsson Sydner, FD Mat inom handikapp- och äldreomsorg Ylva Mattsson Sydner, FD Institutionen för kostvetenskap Umeå universitet December 2004 Mat inom handikapp- och äldreomsorg Den välfärdspolitik som ligger till grund

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

DOM. 2014-01- z 1. Meddelad i Göteborg. Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2014-01- z 1. Meddelad i Göteborg. Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 2014-01- z 1 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål m 1109-13 KLAGANDE c Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Socialnämnden i Hallsbergs

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen

Läs mer

TILLSYNSRAPPORT ÖVER ENSKILD VERKSAMHET ENLIGT LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS

TILLSYNSRAPPORT ÖVER ENSKILD VERKSAMHET ENLIGT LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS s SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVD. FÖR FU NKTIONSHINDRADE OCH ÄLDRE Avdelningscontroller: Christina Amundberg Telefon: 08 508 13044 Till Länsstyrelsen Stockholms län TILLSYNSRAPPORT SID 1

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Välfärdsförvaltningens. strategiska plan för boende och daglig verksamhet enligt LSS 2015-2018

Välfärdsförvaltningens. strategiska plan för boende och daglig verksamhet enligt LSS 2015-2018 Välfärdsförvaltningens strategiska plan för boende och daglig verksamhet enligt LSS 2015-2018 Antagen av: Humanistiska nämnden 32/2015 Omsorgsnämnden 26/2015 Dokumentägare: Avdelningschef LSS Ersätter

Läs mer

Mat och måltider för äldre

Mat och måltider för äldre ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH PLANERING Mat och måltider för äldre Enkätundersökning våren 2010 Stockholms stads vård- och omsorgsboenden Oktober 2010 Sammanfattning För att kartlägga

Läs mer

Nämndens ansvarsområde

Nämndens ansvarsområde 2013-01-04 Diarienr 2012/337-NF-003 Sid. 1 Nämnden för funktionshindrade För att ta vidare steg mot Vision 2026 Staden utan gränser ska nämnden för funktionshindrade aktivt planera för målgruppernas framtida

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast

Läs mer

Motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten"

Motion Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-14 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten" Dnr: ÄON 15/058 Sammanfattning av ärendet Folkpartiets fullmäktigegrupp

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Plan för personer med funktionsnedsättning

Plan för personer med funktionsnedsättning Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-25 125 Plan för personer med funktionsnedsättning Syfte Syftet med planen är att personer med funktionsnedsättning i Värmdö kommun ska ha samma förutsättningar och

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2013-12-19 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Föreningen Lugnet Adress: Utholmsvägen 22-32, 178 91 Munsö Utförare: Föreningen Lugnet Verksamhetschef (namn och

Läs mer

Laholmsnämnden Bokslut 2010

Laholmsnämnden Bokslut 2010 Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

BASUTBUD OCH KVALITETSKRITERIER I BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

BASUTBUD OCH KVALITETSKRITERIER I BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Re Produktion BASUTBUD OCH KVALITETSKRITERIER I BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro:

Läs mer

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Utökad sammanfattning till Assistansersättningens utveckling (Socialförsäkringsrapport 2015:13) Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Förord År 1994 infördes personlig assistans

Läs mer

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Riktlinjer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1

Riktlinjer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1 Riktlinjer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1 1 Antagen av kommunfullmäktige på sammanträdet den 22 september 2008 och gäller från och med 1 januari 2009, 239. Sundbybergs stad,

Läs mer

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Ingrid Nilsson FoU Välfärd Arbetsrapport 2015:5 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Funktionsnedsättning

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vem gäller lagen för? Har du något av funktionshindren

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Gunnel Håkansson Kundvalsenheten 2015-03-18 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999.

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) REMISSYTTRANDE Nämnd, förvaltning Dnr Socialförvaltningen 2008-12-18 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående

Läs mer

Tillsyn enl. 26 LSS, Balsta gruppbostad

Tillsyn enl. 26 LSS, Balsta gruppbostad 1(6) Ramona Persson 0155-26 40 27 Vuxennämnden i Eskilstuna kommun 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enl. 26 LSS, Balsta gruppbostad BESLUT Länsstyrelsen beslutar att avsluta ärendet utan ytterligare åtgärder.

Läs mer

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande -2-9 Socialnämnden den 8.3 SN /18 Brukarundersökning av socialnämndens mål 9 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Autism- och Aspergerförbundet om LSS - en viktig lag som urholkas allt mer

Autism- och Aspergerförbundet om LSS - en viktig lag som urholkas allt mer om LSS - en viktig lag som urholkas allt mer Det var så här det var tänkt med LSS Personer med svåra funktionsnedsättningar skulle genom en stark rättighetslag garanteras: Möjlighet att leva som andra

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Brukarundersökningar inom äldreomsorgen 2011

Brukarundersökningar inom äldreomsorgen 2011 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2012-63-1.2.1. SID 1 (5) 2012-02-01 Handläggare: Hanna Markkula Telefon: 08-508 10 133 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2012-02-09

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 054 19 70 00 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah Värmlands län

RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 054 19 70 00 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah Värmlands län RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 54 9 7 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah i Värmlands län En uppföljning av de missförhållanden inom äldre- och handikappomsorgen som anmälts år Sociala enheten

Läs mer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Utvecklingsplan för kost och nutrition ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012 -research Rapport till Upplands Väsby SKOP har på uppdrag av Upplands Väsby kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 24 april och den 26 maj 12 Resultaten redovisas

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Länsrapport 2014 Stockholms län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Länsrapport 2014 Stockholms län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Länsrapport 2014 Stockholms län Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Om länsrapportens undersökning 2014 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som vänder sig till

Läs mer