Fysisk aktivitet i behandlingen av irritabel tarm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fysisk aktivitet i behandlingen av irritabel tarm"

Transkript

1 Fysisk aktivitet i behandlingen av irritabel tarm - en systematisk litteraturanalys Lisa Leinsköld ST-läkare allmänmedicin Råcksta Vällingby Närvård Vetenskaplig handledare: Elisabeth Wolpert M.D., Ph.D. ST-läkare i allmänmedicin Stocksunds vårdcentral Klinisk handledare: Agneta Jansson Specialist i allmänmedicin Råcksta Vällingby Närvård 1

2 Sammanfattning Bakgrund: Irritabel tarm (irritable bowel syndrome, IBS) är en funktionell tarmsjukdom med symtom som spänner från förstoppning till diarréer, med buksmärta och onormal tarmtömning. Den drabbar tio till 15% av befolkningen i Europa och kvinnor oftare än män. Sjukdomen påverkar patienternas livskvalitet i hög grad. Syfte: Det finns varierande behandlingsalternativ för IBS, från användning av olika former av läkemedel till anpassning av livsstil och psykologiska behandlingsformer. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om det finns vetenskaplig evidens för att fysisk aktivitet kan användas i behandlingen av gastrointestinala symtom vid IBS. Metod: Litteratursökning i PubMed för randomiserade kontrollerade studier (RCT) från PubMeds start till och med med MeSH-termerna irritable bowel syndrome/ IBS/ irritable bowel/ irritable colon AND exercise/ physical activity/ physical exercise/ physiotherapy. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes SBUs granskningsmall för RCT och GRADE användes för att bedöma den sammanlagda evidensstyrkan. Resultat: Sökning i PubMed enligt ovan gav 34 abstracts. Trettioen exkluderades enligt förutbestämda kriterier. Tre RCT inkluderades initialt, dock exkluderades två av dem efter kvalitetsgranskning på grund av allt för stor felgrad och låg evidensgrad. Endast en studie bedömdes hålla tillräckligt hög kvalitet för att ligga till grund för vetenskapliga och medicinska slutsatser. Denna studie visade signifikant förbättring av IBS-score (mått på bla smärta, uppspändhet, avföringsvanor) efter tolv veckors studietid, där interventionen bestod i att ge patienterna rådgivning och stöd för ökad fysisk aktivitet. Man såg även förbättring i flera parametrar avseende sjukdomsspecifik livskvalitet. Slutsats: Utifrån den inkluderade studien kan fysisk aktivitet ha viss positiv effekt på gastrointestinala symtom vid IBS, samt på sjukdomsspecifik livskvalitet i viss mån. Dock kan vi endast dra den slutsatsen att ytterligare studier krävs för att utvärdera rollen för fysisk aktivitet vid behandling av IBS-symtom, då den egentliga interventionen inte var fysisk aktivitet utan rådgivning för att stödja och uppmuntra fysisk aktivitet. Dessutom var bortfallet så pass stort och möjligen snedfördelat att det kan ha påverkat resultatens tillförlitlighet. 2

3 Möjligen kan ytterligare studier, med övervakad fysisk aktivitet och större deltagarantal, ge ökad evidens inför framtida rekommendationer. 3

4 Förkortningar IBS Irritable bowel syndrome RCT randomised controlled trial, randomiserad kontrollerad studie SSRI serotonin selective re-uptake inhibitor TCA tricykliska antidepressiva KBT kognitiv beteendeterapi MeSH-termer Irritable bowel syndrome Irritable bowel IBS Exercise Physical exercise Physical activity Physiotherapy 4

5 Innehållsförteckning Förkortningar 4 MeSH-termer 4 Bakgrund 6 Syfte 7 Frågeställning 7 Material och metod 7 Etiska överväganden 9 Resultat 10 Diskussion 15 Styrkor och svagheter 17 Slutsats 18 Referenser 19 5

6 Bakgrund Irritabel tarm (irritable bowel syndrome, IBS) är en funktionell tarmsjukdom, med symtom under minst 12 veckor de senaste 12 månaderna, där man ej har kunnat finna en strukturell eller biokemisk förklaring och således ej kunnat fastslå etiologin (1). Besvären, som inbegriper avvikande avföringsfrekvens och avföringskonsistens, buksmärtor, onormal tarmtömning, slem i avföringen och meteorism, kan utlösas och förvärras av stress, oro, ångest och problem i vardagslivet (2). (Se bilaga 1.) Tarminfektion kan föregå debuten (3). I Europa har tio till 15 procent av befolkningen i studier visats ha periodvis symtom förenliga med IBS (4), och tillståndet är en och en halv till två gånger så vanligt hos kvinnor som hos män (2, 5). Idag används varierande behandlingar, från olika typer av läkemedel till livsstilsbehandling och psykologiska behandlingsformer (6). I Sverige används i första hand bulkmedel (6). SSRI har rapporterats ha effekt, möjligen genom att kunna ge en accelererad passage genom tarmen vid förstoppningsdominerad IBS (7, 8). Även tricykliska antidepressiva (TCA) har rapporterats ge effekt, vilket man har antagit bero på att TCA kan förlänga tarmpassagen och därmed underlätta vid diarrédominerad IBS (9). Man har även studerat behandling med laxantia, med rapporterat goda resultat samt anti-diarrotika, som loperamid, vilket dock enbart rapporterades ha effekt på diarréer utan att ge effekt på smärta eller övriga symtom vid IBS (10). Hos patienter med diarrédominerad IBS har man sett förändringar i tarmfloran och antibiotika i form av rifaximin har rapporterats ge en tioprocentig minskning av symtom (11, 12). Lubiproston är ett nytt medel som aktiverar kloridkanaler i tarmen och ger ökad utsöndring av vätska från tarmväggen, vilket har rapporterats ge underlättad tarmpassage och ger en förbättrad frekvens och form på avföringen (13). Denna substans finns dock ej registrerad i Sverige (fass.se). Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT), dynamisk psykoterapi och hypnoterapi har i vissa studier rapporterats kunna vara lika effektiva som behandling med antidepressiva (14), men i en meta-analys ej visat någon säker effekt överstigande placebo (15). Kostterapi med tillskott av fiber används framför allt vid förstoppningsdominerad IBS (16), men personer med övervägande gasproblematik kan ha nytta av minskat fiberintag (16). Kolhydrat- och stärkelserika produkter, samt fet mat, kaffe, alkohol och 6

7 kryddor, har rapporterats kunna öka IBS-symtom (17), varför elimination av dessa produkter används i varierande grad. Flera studier har rapporterat att fysisk aktivitet minskar förekomsten av gastrointestinala sjukdomar som divertikulos, förstoppning och gallsten (18, 19). Detta antas bero på att regelbunden, måttlig fysisk aktivitet kan förkorta tiden för tarmpassage av avföring (20) och gas (21). Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur väl utvärderat fysisk aktivitet är som behandling av gastrointestinala symtom hos patienter med IBS. Frågeställning Finns vetenskapligt underlag för att intervention med fysisk aktivitet hos patienter med IBS minskar frekvensen och svårighetsgraden av gastrointestinala symtom? Material och metod Sökning efter randomiserade kontrollerade studier (RCT), som undersöker fysisk aktivitet som behandling vid IBS, gjordes i sökavsnittet Clinical Queries i PubMed, med alternativet Clinical Study Categories och filtret Narrow. Detta gav möjlighet att finna RCT som både har hunnit bli MeSH-indexerade (då MeSH-termer är inkluderade) samt de som inte ännu har hunnit bli MeSH-indexerade (då alternativa sökord är inkluderade). Sökningen utfördes enligt instruktion från Karolinska sjukhusbiblioteket (Natalia Berg, personlig kommunikation). Sökning gjordes även på de centrala registren och för att undvika publikationsbias, då dessa register innehåller även icke färdiga studier. Dessa sökningar gav inga ytterligare artiklar. Tabell för Sökstrategi i Pubmed För sökning användes följande MESH-termer, med AND mellan termerna 1 och 2: 1. irritable bowel syndrome OR irritable colon OR IBS OR irritable bowel 2. exercise OR physical activity OR physical exercise OR physiotherapy Denna sökning genererade 34 abstracts. 7

8 Inklusionskriterier Slutförd RCT Artiklar publicerade fram till 10 juni 2013, startdatum 1 januari 1966 (Medlines startdatum) Artiklar publicerade på svenska eller engelska Diagnosen IBS ska vara ställd med god kvalitet, antingen mha ROME II eller IIIkriterier (se bilaga 1) eller genom uteslutande av andra gastrointestinala sjukdomar. Studier utförda på vuxna >18 år Fysisk aktivitet ingår i interventionen Systematisk evaluering av effekt, exempelvis en standardiserad enkät Exklusionskriterier Allvarliga begränsningar i studiekvalitet. Nedanstående parametrar för studiekvalitet bedömdes. För att kunna dra en konsekvent gräns mellan hög kvalitet med vissa begränsningar och hög kvalitet med allvarliga begränsningar i studiekvalitet användes nedanstående värden från vetenskapliga studier enligt uppgiven referens: Studiens storlek: liten studie uppskattas ge ett fel om 30% (22) God randomisering: bristande randomisering uppskattas ge ett fel om 40% (23) Blindning av evaluerare: bristande blindning uppskattas ge ett fel om 20% (23) Bristande rapportkvalitet uppskattas ge ett fel om 25% (24) Vi inkluderade studier av hög kvalitet och av hög kvalitet med vissa begränsningar. Det finns ingen absolut gräns mellan hög kvalitet med vissa begränsningar och hög kvalitet med allvarliga begränsningar men vi bestämde oss för att acceptera ett fel om maximalt 30% i denna litteraturstudie. Således värderade vi en slutförd RCT med ett uppskattat fel om mer än 30% som hög kvalitet med allvarliga begränsningar och exkluderade studien. Eftersom vi enbart inkluderade slutförda RCT hade alla studier ursprungligen hög kvalitet per definition. Vi värderade även följande parametrar vilka är viktiga för studiekvaliteten: Bortfall (antalet inkluderade patienter som ej har följts upp av studieprotokollet) 8

9 Powerberäkning (dvs beräkning av hur många patienter som behöver inkluderas för att studiens resultat skall bli statistiskt signifikant) Intention-to-treat-analys, där alla inkluderade patienter tas med i slutanalysen, även bortfallet, eller per protocol-analys, där enbart de patienter som slutfört studien tas med i slutanalysen, dvs ej bortfallet. Artiklarna värderades och redovisades enligt SBUs granskningsmall för RCT (se bilaga 4) enligt följande rubriker: Författare, år Studiepopulation Syfte Val av fysisk aktivitet, uppföljningstid Mätmetoder Studieresultat Studiekvalitet: hög, hög med vissa begränsningar, hög med allvarliga begränsningar Etiska överväganden Då en litteraturstudie ej innefattar patientuppgifter, -prover eller behandling, och ej heller patienters integritet behöver beaktas, innebär en sådan studie ingen etisk konflikt vad gäller integritetsintrång för kollegor eller patienter. Att använda redan existerande litteratur och kunskap för att dra ytterligare slutsatser, kan enbart ses som etiskt positivt. Vid en litteraturstudie måste dock aktsamhet vidtas så att samtliga, för studien relevanta, artiklar beaktas och ej exkluderas på bas av att ej kunna bidra till önskat utfall. Genom att bedöma samtliga studier enligt samma kvalitetskriterier har vi försökt undvika denna typ av oetisk selektionsbias. Ingen studie som uppfyllde de satta inklusionskriterierna har exkluderats, oavsett slutsats. Även jävsfrågor har beaktats. Jävsfrågor för denna studie skulle kunna innebära att författarna hade ekonomiska intressen i ett företag som sålde organiserad fysisk aktivitet. 9

10 Resultat Sökningen gav 34 abstracts. Av dessa exkluderades 28 efter genomläsning av abstracts och ytterligare tre efter genomläsning av artiklarna då de inte mötte inklusionskriterierna (se figur 1). Tre studier uppfyllde inklusionskriterierna (se bilaga 2). En studie var utförd i Indien, Taneja et al (25) 2004, en var utförd i Storbritannien, Daley et al (26) 2008 och en i Sverige, Johannesson et al (27) Totalt var 180 personer inkluderade i studierna, 87 i interventionsgrupperna och 93 i kontrollgrupperna. Studierna skilde sig något i effektmått. En studie var utförd på enbart män (Taneja et al), de övriga två var utförda på både kvinnor och män. Samtliga studier inkluderade personer mellan 18 och 65 år. Försökspersonernas grad av fysisk aktivitet före studien varierade, men samtliga bedömdes ha en aktivitetsnivå som ökades i och med studiens upplägg. Studierna skilde sig avseende mätmetoder, kontrollgrupper, bortfall och i viss utsträckning även avseende effektmått. Studiegrupperna fick olika typ av intervention och kontroll. Frågeformulär för utvärdering av behandlingseffekt De olika studierna har använt sig av flera typer av frågeformulär för att utvärdera effekten av den valda formen av fysisk aktivitet. Dessa formulär har fyllts i av deltagarna före och i slutet av försöksperioden, i Taneja et al även efter halva studietiden. Autonomic Symptom Score utvärderar förekomst eller avsaknad av tio autonoma symtom, en skala på noll till tio. Bowel Symptom Score undersöker förekomst av ett antal buksymtom under >25% av tiden. IBS Quality of Life-scale ett frågeformulär där deltagarna besvarar 34 frågor om hälsorelaterad livskvalitet hos IBS-patienter (Daley et al). Birmingham IBS Symptom Questionnaire ett frågeformulär med elva frågor för att utvärdera IBS-symtom. Perceived Stress Scale frågeformulär med elva punkter för att mäta upplevelse av stress 10

11 The Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire frågeformulär för att mäta fysisk aktivitet, självrapporterad mängd under en vecka IBS Severity Scoring System (IBS-SSS) består av visuella analoga skalor (VAS) och är uppdelad i två subskalor; ett övergripande IBS score med frågor gällande smärtgrad, smärtfrekvens, uppspändhet, avföringsvanor och påverkan på livsstil, samt ett extracolonic score med frågor om kräkningar, gas, rapning, mättnad, huvudvärk, trötthet, muskuloskelettal smärta, halsbränna, dysuri och avföringsträngningar. Poäng från noll till 500 med högre poäng vid större besvär. IBS-QOL sjukdomsspecifikt instrument för att mäta hälsorelaterad livskvalitet (Johannesson et al), bedömer 30 punkter. Poäng från noll till 100 där 100 motsvarar bäst hälsorelaterad livskvalitet. Short Form-36 mätinstrument för generell hälsorelaterad livskvalitet, 36 frågor, poäng från noll till 100 där 100 motsvarar bäst livskvalitet. HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale) bestående av 14 punkter och delad i två subskalor, ångest och depression. Poäng från noll till 21 där ökade symtom ger högre poäng. Utvecklad för polikliniska patienter. The Fatigue Impact Scale utvecklad för patienter med kroniskt trötthetssyndrom men har tidigare använts i studier av IBS-patienter. Består av 40 frågor uppdelade på tre subskalor. Varje fråga kan ge noll till fyra poäng, högre poäng för större besvär. Bristol Stool Form Scale framtagen för att kunna klassificera konsistens och form på mänsklig avföring. Består av sju kategorier. Metoder och resultat i de inkluderade artiklarna Tre artiklar inkluderades initialt i kvalitetsgranskningen, två av dessa exkluderades dock slutligen pga bristande evidensgrad. I Tanejas studie inkluderades patienter med diarrédominerad IBS enligt Rome II-kriterierna, med en symtomduration på mer än tre månader. Studiepopulationen bestod av 22 män, år gamla, vilka randomiserades till två grupper. Interventionsgruppen bestod av nio personer. Dessa instruerades i och uppmanades utföra tolv olika yogaövningar morgon och kväll under två månader samt andning genom höger näsborre för att öka stimulering av sympaticus. Kontrollgruppen bestod av 13 patienter och fick konventionell symtomatisk behandling med loperamid (2-6 mg/dag). Bortfallet 11

12 bestod av en person i kontrollgruppen som ej kunde genomgå uppföljningen, således följdes tolv personer upp i kontrollgruppen. Uppföljningen skedde med hjälp av Autonomic Symptom Score och Bowel Symptom Score. Båda grupperna förbättrades signifikant med tiden avseende bowel symptom score, dock fann man ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Interventionsgruppen fick ett lägre autonomic symptom score än kontrollgruppen. Ett observandum är att studiedesignen ej använde sig av någon placebogrupp och därför bara kan jämföra två interventionsarmar med varandra. Studien visar därför snarast på att yoga möjligen skulle kunna vara lika bra som loperamid med avseende på bowel symptom score. Studien uppskattades dock ha en felgrad på 75% baserat på att studien var liten (30% felgrad), saknade adekvat blindning (20% felgrad) och hade en varierande rapportkvalitet (25% felgrad), vilket ledde till exklusion. I studien av Daley et al blev 56 patienter inkluderade. Dessa hade blivit diagnostiserade med IBS enligt Rome II-kriterierna de senaste 12 månaderna, var år gamla och hade inga kontraindikationer för fysisk träning. Patienterna randomiserades till två lika stora grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Tjugotvå (78,6%) patienter i interventionsgruppen var kvinnor, i kontrollgruppen var det 19 (67,9%) stycken. Interventionsgruppen fick vid två tillfällen under den tolv veckor långa studien individualiserade träningskonsultationer. Målet var att ge patienterna färdighet, kunskap och självförtroende att delta i ökad fysisk aktivitet i form av motion med måttlig intensitet i 30 minuter, fem dagar per vecka. Framför allt promenader uppmuntrades. Kontrollgruppen fortsatte med sin tidigare behandling och ändrade inte sina träningsrutiner. Samtliga fyllde i frågeformulär i början av studien samt efter tolv veckor. Bortfallet var sex personer i interventionsgruppen (21%) och sju personer i kontrollgruppen (25%). Studien visade signifikant förbättring avseende förstoppningssymtom, med minskade besvär, i interventionsgruppen (p<0,05). Total symtomvärdering skilde sig inte mellan grupperna. Leisure-Time Exercise Index Score visade en signifikant ökning i interventionsgruppen (p<0,05), som således har uppgivit större andel fysisk aktivitet. Inga andra signifikanta skillnader rapporterades. Studiens felgrad uppskattades uppgå till 70% pga bristande randomisering (40% felgrad) och liten studiestorlek (30% felgrad) och studien exkluderades således pga låg evidensgrad. Bristerna i randomisering bestod i att deltagarna på tre viktiga punkter skiljde sig mellan grupperna, nämligen andelen pensionerade (21,4% i interventionsgruppen jämfört med 3,6% i kontrollgruppen), andelen med fetma (32,1% 12

13 jämfört med 14,3%) samt andelen patienter som behandlades med receptbelagd medicinering för buksmärta eller tarmmotilitet (60,7% jämfört med 39,3%). I Johannessons et al studie inkluderades 102 patienter, år gamla, med IBS-diagnos enligt Rome II-kriterierna. Randomisering gjordes till två grupper, en interventionsgrupp med 50 patienter (41 kvinnor, 82%) och en kontrollgrupp med 52 patienter (40 kvinnor, 77%). Interventionsgruppen hade telefonkontakt med en sjukgymnast en eller två gånger i månaden i tolv veckor, och erhöll då individuell rådgivning om fysisk aktivitet. De förde även träningsdagbok samt genomgick ett cykeltest efter halva försökstiden. Rekommendationerna var att öka den kardiorespiratoriska konditionsnivån genom minuter måttligt till intensiv träning tre till fem gånger per vecka. Målet var att måttligt öka den fysiska aktivitetsgraden, till den utsträckning att den skulle ha en positiv effekt på syreupptagningsförmågan. Kontrollgruppen råddes behålla en oförändrad livsstil men fick även de telefonkontakt med sjukgymnast en gång per månad under studietiden. I slutet av försöksperioden följdes grupperna upp med frågeformulär, test av syreupptag, vikt, oroanal transit-tid samt Bristol Stool Form Scale. Bortfallet var 13 personer i interventionsgruppen (26%) och 14 personer i kontrollgruppen (27%). Vid per-protocol-analys fann man en signifikant skillnad i förbättringen av övergripande IBS-score mellan grupperna (p<0,003). Det fanns dock ingen skillnad mellan grupperna i förbättring av extra-colonic score. Andelen patienter med ökade IBS-symtom var signifikant större i kontrollgruppen, således visade detta att fysisk aktivitet minskade risken för försämring under studieperioden. Det blev även en signifikant skillnad mellan grupperna i förbättring avseende flera parametrar av sjukdomsspecifik livskvalitet; emotion, sömn, energi, social roll, physical functioning och physical role. Värt att notera är att ingen signifikant skillnad noterades i syreupptag, vilket kan leda till ett ifrågasättande om huruvida träning verkligen har skett i rapporterad utsträckning. Inte heller någon signifikant skillnad noterades inom eller mellan grupperna avseende patienternas kroppsvikt, oroanal transit time, avföringskonsistens eller självupplevt avföringsfrekvens. Vid intention-to-treat-analys fann man samma signifikanta skillnader som vid per-protocol-analysen. Denna studie bedömdes ha en felgrad på 20% då blindningen var bristande och således ha hög kvalitet med vissa begränsningar. 13

14 Evidensstyrka i inkluderade studier För att bedöma evidensstyrka i de inkluderade studierna användes GRADE-systemet (se bilaga 3). Taneja et al inkluderades initialt men exkluderades slutligen pga hög kvalitet med allvarliga begränsningar, som berodde på allt för stora feltal, då studiestorleken inte var tillräcklig och blindning saknades. Daley et al hade hög kvalitet med allvarliga begränsningar och exkluderades därmed även den pga bristande randomisering och liten studiepopulation. Johannesson et al hade hög kvalitet med vissa begränsningar, i form av avsaknad av blindning och relativt stort bortfall. Vi har bedömt att hög kvalitet med vissa begränsningar, dvs ett uppskattat fel om maximalt 30%, har hög evidensgrad. 14

15 Diskussion Syftet med denna systematiska litteraturanalys var att undersöka hur väl utvärderat fysisk aktivitet är som behandling av gastrointestinala symtom vid IBS. Efter sökning av PubMed fram till 10 juni 2013 fann vi bara tre artiklar som mötte våra inklusionskriterier. Av dessa var det bara en, Taneja et al, som faktiskt hade fysisk aktivitet som intervention. De övriga två undersökte stödjande rådgivning för att öka fysisk aktivitet, och bedömdes därmed ändå inkludera denna intervention. Endast en studie, Johannesson et al, hade tillräcklig evidensstyrka för att man skulle kunna dra några slutsatser. En studie, Taneja et al, hade rätt intervention men saknade placebogrupp, vilket innebar att studien i själva verket analyserade skillnaden mellan två olika interventionsarmar. Detta innebar att man endast kunde dra den slutsatsen att yoga möjligen hade lika bra effekt som loperamid, vilket riskerar att inte stämma då studien hade stora fel (50% enl bedömning av begränsning av studiekvalitet) och därmed exkluderades från vår litteraturanalys. Det kan i detta fall vara värt att göra en större, bättre randomiserad studie med en riktig placebogrupp. Denna studie hade inte heller fysisk aktivitet som enda intervention, utan inkluderade även yogisk andning genom höger näsborre i syfte att öka sympatikusaktivitet. Detta gör att man inte med säkerhet kan uttala sig om vilken av interventionerna som faktiskt gav effekt. Rapportkvaliteten är bitvis undermålig, med oklarheter kring vilka resultat man egentligen har kommit fram till och bristande redovisning av randomiseringskontroll. I diskussionen uttalar sig dock författarna om att deras resultat endast ger en indikation att yoga gav större förbättring avseende vissa parametrar, vilket visar på deras insikt om studiens svagheter. Daley et al visade sig vid granskning ej ha gjort en formell randomiseringskontroll, vilket innebar att deltagarna på tre viktiga punkter skilde sig mellan grupperna. Det handlade om större skillnader i andelen pensionerade, andelen med fetma samt andelen patienter som stod på receptbelagd medicinering för buksmärta eller tarmmotilitet. Tillsammans med det faktum att det rörde sig om en liten studiepopulation, uppskattades felen uppgå till 70% och innebar att man vid granskning ej kan förlita sig på de resultat som kommit ur denna studie. Inte i någon av studierna har patienternas fysiska aktivitet övervakats, vilket medför en osäkerhet om huruvida träningen egentligen är utförd i enlighet med de råd deltagarna har fått. Johannesson et al kunde ej se någon skillnad i syreupptag vid mätning före respektive efter försökstiden, vilket skulle kunna betyda att den grad av fysisk aktivitet som 15

16 patienterna rapporterade i sina träningsdagböcker, i själva verket inte stämde. Det kan även innebära att den form av fysisk aktivitet som har valts inte har varit tillräcklig för att påverka syreupptagningsförmågan men har ändå kunnat ge en effekt på IBS-symtom. Ytterligare studier kan här vara av värde i framtiden för att jämföra effekten mellan olika typer av fysisk aktivitet. De tre studierna skiljer sig åt gällande val av intervention. Taneja et al var den enda studie som hade faktisk fysisk aktivitet som intervention, i form av yogaövningar och yogisk andning. Även de två studier som har valt intervention i form av rådgivning för att stödja och uppmuntra ökad fysisk aktivitet skiljer sig åt i form av aktivitet som uppmuntrades och i vilken utsträckning aktiviteten skulle utföras. Man har i Johannesson et al och i Daley et al heller inte redovisat exakt vilken typ av fysisk aktivitet som försökspersonerna valde att utföra. Då den fysiska aktiviteten var självrapporterad kan det ha inneburit en svårighet för studieledarna att känna till grad och val av aktivitet. Att effektmått som livskvalitet, smärta, ångestnivå och energi är subjektiva och inte objektiva utgör en begränsning för samtliga av de granskade studierna. Dessutom var alla tre studier icke-blindade enär evalueringsformulären fylldes i av patienterna själva vilket ger ett uppskattat fel om 20% i alla studierna. Daley et al medger att patienterna kan ha överskattat nivån av sin fysiska aktivitet och att avsaknaden av förbättring av livskvalitet medför att man bör vara försiktig i sin tolkning av resultaten och den betydelse fysisk aktivitet verkligen har vid IBS. I Daley et al har man redovisat en signifikant skillnad mellan grupperna avseende förbättring av förstoppningssymtom, dock har ingen skillnad noterats i total symptom score. Leisure-Time Index Score är signifikant högre i interventionsgruppen, dock kan man ej med säkerhet veta om patienterna verkligen har tränat, vilket ju även är fallet i Johannesson et al. Daley et al blev dock exkluderad så inga slutsatser kan dras från denna studie. Bortfallet var i Johanneson et al medelstort, 26,5% av patienterna hade fallit bort innan den andra uppföljningen. Av dessa var merparten kvinnor, 93% i kontrollgruppen och 100% i interventionsgruppen, jämfört med 74 respektive 76% kvinnor bland de inkluderade. Ett sådant relativt stort, och möjligen snedfördelat, bortfall är inte säkert slumpmässigt. Att per protocol-analysen och intention-to-treat-analysen utfaller på samma sätt tolkas av oss som att bortfallet inte behöver ha en selektionsbias för interventionen, dvs bestå av patienter som inte motionerar. En testperiod innan studiens start hade möjligen kunnat minska risken för ett bortfall av samma grad. 16

17 De patienter som ej var intresserade av att delta i Daleys studie var signifikant yngre än de som deltog, vilket eventuellt kan ha påverkat studieresultatens generaliserbarhet, då man ej har fått en adekvat åldersspridd studiepopulation. Detta hade dock bara varit ett problem om studiens evidensgrad hade varit tillräckligt hög för att inkluderas. Således fann vi endast en studie, Johannesson et al, med tillräckligt hög evidensgrad för att inkluderas. Av den framgår att viss evidens finns för att fysisk aktivitet kan lindra gastrointestinala symtom vid IBS samt minska risken för försämring, men även ha en positiv effekt på vissa aspekter av sjukdomsspecifik livskvalitet. Dock var interventionen inte helt den önskade när vi startade denna litteraturgranskning. Johannesson et al visar att rådgivning med syfte att öka den fysiska aktiviteten hos patienter med IBS har effekt på symtomen, dock var egentlig fysisk aktivitet inte interventionen. Studien valdes dock att tas med då vi bedömde den valda interventionen ligga tillräckligt nära vår tänkta. Vår uppskattning av fel i studierna Vi har angett specifik storlek på det uppskattade felet vid brister i blindning (23), brister i randomisering (23), brister i rapportkvalitet (24) och brister i studiestorlek (22). Dessa siffror är inte absoluta. De kommer från enstaka studier som i sin tur kan ha sina fel. Vi har ändå valt att använda dessa siffror samt att addera felen därför att det är den kunskap som föreligger och det är ett sätt att bedöma alla studier lika. Styrkor och svagheter med vår litteraturanalys En svaghet med denna litteraturgenomgång är att studier har inkluderats där interventionen inte var den avsedda. Det finns även risk att vi vid sökning kan ha missat någon studie som hade kunnat uppfylla våra kriterier, men i och med sökning på flera databaser har vi minskat den risken. Vi kunde ha vidgat vårt sökområde genom att titta även på epidemiologiska studier, men det har inte varit fokus i denna studie. Styrkor är att flera databaser har sökts igenom för att undvika bias. Endast RCT har valts, vilket har ökat tillförlitligheten i resultaten. Kvalitetsbedömning enligt standardiserade kriterier har gjorts av de RCT som har analyserats, alla studier har behandlats lika. Även studier med negativa fynd har inkluderats. Också studier som exkluderats pga bristande kvalitet har inkluderats i rapporten vilket gör det möjligt för läsaren att bredda sin bild av existerande studier. 17

18 Slutsats Den här litteraturstudien gav således bara en studie med tillräckligt hög evidensgrad för att slutsatser ska kunna dras av resultaten. I Johannesson et als studie fann man alltså viss evidens för att fysisk aktivitet kan ge lindring av gastrointestinala symtom vid IBS, samt minska risken för försämring. Dessutom sågs signifikanta skillnader på flera parametrar som bedömde sjukdomsspecifik livskvalitet. Dock bör man utföra ytterligare studier för att mer ingående, och kanske under en längre period, utvärdera effekterna av fysisk aktivitet vid IBS. En större studiepopulation kan vara lämpligt, samt eventuellt övervakad fysisk aktivitet för att klart kunna uttala sig om resultaten. Det kan även vara av intresse att jämföra olika typer av fysisk aktivitet med varandra. Jäv Det finns ingen kommersiell bindning mellan författaren eller handledaren till denna rapport och företag inom friskvårdindustrin eller företag som producerar läkemedel för IBSbehandling. 18

19 Referenser (1) Thompson WG, Longstreth GF, Drossman DA, Heaton KW, Irvine EJ, Müller-Lissner SA. Functional bowel disorders and functional abdominal pain. Gut Sep;45 Suppl 2:II43-7. Review. PubMed PMID: (2) Hunskår S (red), Hovelius B (red Sverige). Allmänmedicin. Studentlitteratur 2007 sid 221. (3) Törnblom H, Holmvall P, Svenungsson B, Lindberg G. Gastrointestinal symptoms after infectious diarrhea: a five-year follow-up in a Swedish cohort of adults. Clin Gastroenterol Hepatol Apr;5(4): (4) Quigley EM, Bytzer P, Jones R, Mearin F. Irritable bowel syndrome: the burden and unmet needs in Europe. Dig Liver Dis Oct;38(10): Epub 2006 Jun 27. Review. (5) Andrews EB, Eaton SC, Hollis KA, Hopkins JS, Ameen V, Hamm LR, Cook SF, Tennis P, Mangel AW. Prevalence and demographics of irritable bowel syndrome: results from a large web-based survey. Aliment Pharmacol Ther Nov 15;22(10): (6) IBS irritable bowel syndrome [websida] Stockholms läns landsting [läst ] Tillgänglig: Syndrome/ (7) Chial HJ, Camilleri M, Burton D, Thomforde G, Olden KW, Stephens D. Selective effects of serotonergic psychoactive agents on gastrointestinal functions in health. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol Jan;284(1):G (8) Beti W Evans, Wendy K Clark, David J Moore and Peter J Whorwell Tegaserod for the treatment of irritable bowel syndrome and chronic constipation ( review) The Cochrane Collaboration October 2008 (9) Gorard DA, Libby GW, Farthing MJ. Influence of antidepressants on whole gut and orocaecal transit times in health and irritable bowel syndrome. Aliment Pharmacol Ther Apr;8(2): (10) American College of Gastroenterology Task Force on Irritable Bowel Syndrome, Brandt LJ, Chey WD, Foxx-Orenstein AE, Schiller LR, Schoenfeld PS, Spiegel BM, Talley NJ, Quigley EM. An evidence-based position statement on the management of irritable bowel syndrome. Am J Gastroenterol Jan;104 Suppl 1:S1-35. doi: /ajg Review. (11) Pimentel M, Lembo A, Chey WD, Zakko S, Ringel Y, Yu J, Mareya SM, Shaw AL, Bortey E, Forbes WP; TARGET Study Group. Rifaximin therapy for patients with irritable bowel syndrome without constipation. N Engl J Med Jan 6;364(1): doi: /NEJMoa (12) Menees SB, Maneerattannaporn M, Kim HM, Chey WD. The efficacy and safety of rifaximin for the irritable bowel syndrome: a systematic review and meta-analysis. Am J 19

20 Gastroenterol Jan;107(1):28-35; quiz 36. doi: /ajg Epub 2011 Nov 1. Review. (13) Drossman DA, Chey WD, Johanson JF, Fass R, Scott C, Panas R, Ueno R. Clinical trial: lubiprostone in patients with constipation-associated irritable bowel syndrome--results of two randomized, placebo-controlled studies. Aliment Pharmacol Ther Feb 1;29(3): doi: /j x. Epub 2008 Nov 4. (14) Ford AC, Talley NJ, Schoenfeld PS, Quigley EM, Moayyedi P. Efficacy of antidepressants and psychological therapies in irritable bowel syndrome: systematic review and meta-analysis. Gut Mar;58(3): doi: /gut Epub 2008 Nov 10. Review. (15) Ingeborg L Zijdenbos, Niek J de Wit, Geert J van der Heijden, Gregory Rubin and A Otto Quartero Psychological treatments for the management of irritable bowel syndrome (review) The Cochrane Collaboration. January 2009 (16) IBS utredning och behandling [websida]. Svensk Gastroenterologisk Förening [läst ] Tillgänglig: (17) Simrén M, Månsson A, Langkilde AM, Svedlund J, Abrahamsson H, Bengtsson U, Björnsson ES. Food-related gastrointestinal symptoms in the irritable bowel syndrome. Digestion. 2001;63(2): (18) Simrén M. Physical activity and the gastrointestinal tract. Eur J Gastroenterol Hepatol Oct;14(10): (19) Casey E, Mistry DJ, MacKnight JM. Training room management of medical conditions: sports gastroenterology. Clin Sports Med Jul;24(3):525-40, viii. Review. (20) Peters HP, De Vries WR, Vanberge-Henegouwen GP, Akkermans LM. Potential benefits and hazards of physical activity and exercise on the gastrointestinal tract. Gut Mar;48(3): Review. (21) Dainese R, Serra J, Azpiroz F, Malagelada JR. Effects of physical activity on intestinal gas transit and evacuation in healthy subjects. Am J Med Apr 15;116(8): (22) Moore RA, Gavaghan D, Tramèr MR, Collins SL, McQuay HJ. Size is everything-- large amounts of information are needed to overcome random effects in estimating direction and magnitude of treatment effects. Pain Dec;78(3): (23) Schulz KF, Chalmers I, Hayes RJ, Altman DG. Empirical evidence of bias. Dimensions of methodological quality associated with estimates of treatment effects in controlled trials. JAMA Feb 1;273(5):

21 (24) Moher D, Pham B, Jones A, Cook DJ, Jadad AR, Moher M, Tugwell P, Klassen TP. Does quality of reports of randomised trials affect estimates of intervention efficacy reported in meta-analyses? Lancet Aug 22;352(9128): (25) Taneja I, Deepak KK, Poojary G, Acharya IN, Pandey RM, Sharma MP. Yogic versus conventional treatment in diarrhea-predominant irritable bowel syndrome: a randomized control study. Appl Psychophysiol Biofeedback Mar;29(1): (25) Daley AJ, Grimmett C, Roberts L, Wilson S, Fatek M, Roalfe A, Singh S. The effects of exercise upon symptoms and quality of life in patients diagnosed with irritable bowel syndrome: a randomised controlled trial. Int J Sports Med Sep;29(9): doi: /s Epub 2008 May 6. (26) Johannesson E, Simrén M, Strid H, Bajor A, Sadik R. Physical activity improves symptoms in irritable bowel syndrome: a randomized controlled trial. Am J Gastroenterol May;106(5): doi: /ajg Epub 2011 Jan 4. (27) Drossman et al. Rome III: New Standard for Functional Gastrointestinal Disorders. J Gastrointestin Liver Dis Sept; 15(3): Review. 21

22 Bilaga 1 ROME II-kriterierna Rome II-kriterierna är framtagna av en arbetsgrupp som kom att kallas the Rome Foundation. Den första uppsättningen kriterier publicerades i Gastroenterology International i början av 1990-talet och gavs ut i bokform I april 2006 publicerades Rome III-kriterierna (28). Rome II-kriterier, från C. Functional Bowel Disorders The diagnosis of a Functional Bowel Disorder always presumes the absence of a structural or biochemical explanation for the symptoms. C1. IrritableBowelSyndrome At least 12 weeks, which need not be consecutive, in the preceding 12 months of abdominal discomfort or pain that has two out of three features: 1. Relieved with defecation; and/or 2. Onset associated with a change in frequency of stool; and/or 3. Onset associated with a change in form (appearance) of stool. Symptoms that Cumulatively Support the Diagnosis of Irritable Bowel Syndrome Abnormal stool frequency (for research purposes abnormal may be defined as greater than 3 bowel movements per day and less than 3 bowel movements per week); Abnormal stool form (lumpy/hard or loose/watery stool); Abnormal stool passage (straining, urgency, or feeling of incomplete evacuation); Passage of mucus; Bloating or feeling of abdominal distension. 22

23 Figur 1. Flödesschema över granskade abstracts och artiklar. Potentiellt relevanta artiklar från PubMed funna vid sökning enligt Material och Metod Totalt: 34 Antal artiklar som granskades i sin helhet Totalt: 6 Abstracts som exkluderades efter genomläsning Totalt: hade ej fysisk aktivitet som intervention 6 inkluderade ej IBS-patienter 2 undersökte patienter <18 år Artiklar som exkluderades efter genomläsning Totalt: 3 Artiklar som kvalitetsgranskades i sin helhet Totalt: 3 1 var inte en RCT 2 hade ej fysisk aktivitet som intervention Artiklar med hög kvalitet utan allvarliga begränsningar Totalt: 1 Artiklar som exkluderades pga allvarliga begränsningar i kvalitet Totalt: 2 Tabell 1 visar grund för exklusion 23

24 Bilaga 2. Tabell 1. Inklusion och exklusion baserat på kvalitet. Författare, årtal Kvalitet utan och med begränsningar Inklusion och exklusion Taneja et al (24) 2004 Hög kvalitet med allvarliga begränsningar: liten studie, avsaknad av blindning, ingen power-analys redovisad Exkluderas Daley et al (25) 2008 Johannesson et al (26) 2011 Hög kvalitet med allvarliga begränsningar: avsaknad av blindning, bristande randomisering, liten studie, tveksam rapportkvalitet Hög kvalitet med vissa begränsningar: avsaknad av blindning, ingen power-analys redovisad, relativt stort bortfall Exkluderas Inkluderas 24

25 Bilaga 3. Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning modifierad från SBU mall Författare, år alternativt SBU:s identifikationsnummer: Total bedömning av studiekvalitet: Hög Medelhög Låg Anvisningar: Alternativet oklart används när uppgiften inte går att få fram från texten. Alternativet ej tillämpligt väljs när frågan inte är relevant. Det finns förtydligande kommentarer till vissa delfrågor. Dessa anges med en fotnot. DIRECTNESS Extern validitet 1. Studiepopulation a) Framgår det hur många personer som exkluderades före randomiseringen? b) Är redovisningen av personer som inte randomiserades, trots att de var valbara, adekvat? RISK OF BIAS STUDY LIMITATIONS Intern validitet 2. Tilldelning av åtgärd/intervention/behandling a) Användes en randomiseringsmetod som på ett acceptabelt sätt minimerar risken för manipulation? b) Utfördes randomiseringen så att fördelningen blev oförutsägbar och slumpmässig? 1 c) Påbörjade samtliga deltagare, som randomiserades, behandlingen? 2 3. Gruppernas jämförbarhet a) Var grupperna vid baseline rimligt lika avseende egenskaper som kan påverka resultatet (t ex ålder, kön, sjukdoms svårighetsgrad)? 4. Blindning (maskering) 3 Blindades följande på tillfredsställande sätt: a) Patienter b) Prövare/behandlare Ja Nej Oklart Ej tillämpligt 25

26 Ja Nej Oklart Ej tillämpligt c) Utvärderare av resultat 26

27 5. Bortfall (antalet randomiserade deltagare som inte har följts upp enligt studieprotokollet) 4 a) Går det att följa deltagarnas väg genom studien t ex i ett flödesschema? b) Är storleken på bortfallet efter randomisering acceptabelt? c) Är orsakerna till bortfallet acceptabla? 6. Följsamhet ( compliance, adherence, concordance ) 5 a) Framgår det i vilken utsträckning deltagarna fullföljde behandlingen? b) Var andelen som fullföljde behandlingen acceptabel? 7. Rapportering av effektmått och biverkningar a) Var det primära effektmåttet definierat i förväg och adekvat rapporterat? b) Var de sekundära effektmåtten definierade i förväg och adekvat rapporterade? c) Baserades slutsatserna på enbart i förväg definierade effektmått och subgruppsanalyser? 6 d) Har utfallen av samtliga viktiga effektmått redovisats på ett adekvat sätt? 7 e) Rapporterades biverkningar/komplikationer på ett tillfredsställande sätt? PRECISION a) Redovisas resultaten på ett adekvat sätt? 8 b) Har resultaten beräknats med lämplig analysmetod? 9 c) Var den minsta kliniskt relevanta effekten definierad på förhand? d) Är den valda minsta kliniskt relevanta effekten av rimlig storlek? e) Har man använt acceptabla metoder för att mäta effekterna? f) Mättes observatörsöverensstämmelsen på ett acceptabelt sätt? 10 g) Är de överväganden och beräkningar som ligger till grund för antal deltagare acceptabla ( power -analys)? 11 BINDNINGAR OCH JÄV a) Anges eventuella bindningar och jäv ( conflicts of interest )? b) Bedömer du att studiens resultat inte påverkats av intressekonflikter? 27

28 Total bedömning av studiekvalitet Hög Medelhög Låg 28

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning Sammanfattning av granskningen Författare, år alternativt SBU:s identifikationsnummer: Total bedömning av studiekvalitet: Hög o Medelhög o Låg o Granskningsmall

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

2. Metoder för litteratursökning och granskning

2. Metoder för litteratursökning och granskning 2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Probiotikabehandling vid Irritabel Bowel Syndrom (IBS) En litteraturstudie

Probiotikabehandling vid Irritabel Bowel Syndrom (IBS) En litteraturstudie Probiotikabehandling vid Irritabel Bowel Syndrom (IBS) En litteraturstudie Moutaz Al Sam, ST-läkare, Tibra medica vårdcentral Oktober 2012 Litteraturstudie Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao,

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi vid IBS (irritable bowel syndrome)

Kognitiv beteendeterapi vid IBS (irritable bowel syndrome) Kognitiv beteendeterapi vid IBS (irritable bowel syndrome) -Kan behandling med kognitiv beteendeterapi ge någon effekt hos personer med IBS? Emma Edlund Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

IBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska

IBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska IBS Irriterande för patient och doktor Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska Funktionella mag-tarmsjukdomar IBS Diagnoskriterier (Rom III) Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag,

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Marie Forssell Leg Läkare Handledare: Överläkare, docent Bodil Persson Yrkes och Miljömedicinskt Centrum Linköping

Läs mer

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Exklusiv enteral nutritionsbehandling Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Valdoxan - Bakgrundsinformation Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD En bra start på dagen Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD ADHD kärnsymtom Överaktiv Ouppmärksam Impulsiv Kärnsymtom förenar men konsekvenserna varierar mellan olika individer och

Läs mer

Förebyggande åtgärder mot fetma

Förebyggande åtgärder mot fetma Sammanfattning och slutsatser Förebyggande åtgärder mot fetma En systematisk litteraturöversikt November 2004 Uppdatering av kapitlen om förebyggande åtgärder i SBU:s rapport Fetma problem och åtgärder,

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-02-15 Vår beteckning FÖRETAG Algol Pharma AB Kista Science Tower Färögatan 33, 164 51, Kista SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

kommentar och sammanfattning

kommentar och sammanfattning SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Fysisk

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Behandling av IBS (irritabel tarm) och funktionell förstoppning med probiotika, prebiotika och synbiotika

Behandling av IBS (irritabel tarm) och funktionell förstoppning med probiotika, prebiotika och synbiotika Behandling av IBS (irritabel tarm) och funktionell förstoppning med probiotika, prebiotika och synbiotika sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska kunskapsöversikter 19 augusti 2015 www.sbu.se/2015_09

Läs mer

Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA

Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA (HTA = Health Technology Assessment) Lennart Jivegård HTA-centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utmaning medicinska

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området 1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &

Läs mer

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

IBS Irriterande för patient och doktor

IBS Irriterande för patient och doktor IBS Irriterande för patient och doktor Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska Funktionella mag-tarmsjukdomar 1 IBS Diagnoskriterier (Rom III) Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag, minst

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros 1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

FUNKTIONELL DYSPEPSI. Termer att hålla isär

FUNKTIONELL DYSPEPSI. Termer att hålla isär FUNKTIONELL DYSPEPSI Professor Magnus Simrén Avdelningen för invärtesmedicin & klinisk nutrition Institutionen för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet PROFESSOR MAGNUS SIMRÉN AVDELNINGEN

Läs mer

Funk&onella buksmärtor hos ungdomar

Funk&onella buksmärtor hos ungdomar Funk&onella buksmärtor hos ungdomar epidemiologi, diagnos/k och behandling Agneta Uusijärvi, bitr överläkare ALB, Huddinge 1 Recurrent abdominal pain RAP John Apley, 1908-1980 2019-02- 17 2 RAP 2019-02-

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2450 av Finn Bengtsson och Amir Adan (M) Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Företrädare: Karl-Johan Myren

Företrädare: Karl-Johan Myren BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Mätning av kolontransit med Transit-Pelletsmetoden

Mätning av kolontransit med Transit-Pelletsmetoden Mätning av kolontransit med Transit-Pelletsmetoden Mätning av passagetiden genom kolon är en viktig undersökning inom klinisk gastroenterologi. Kolontransitundersökning är indicerad när en patient har

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-23 1977/2005

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-23 1977/2005 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga

Läs mer

Feldenkrais för behandling och prevention

Feldenkrais för behandling och prevention Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (11)

Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga 2 Granskningsmallar. Mall för bedömning av relevans Författare: År: Artikelnummer: Relevans Ja Nej Oklart Ej tillämpl 1. Studiepopulation 1. Är den population som deltagarna

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,

Läs mer

FÖRSTOPPNING. Funktionella tarmsjukdomar: Rom IV

FÖRSTOPPNING. Funktionella tarmsjukdomar: Rom IV FÖRSTOPPNING Professor Magnus Simrén Avdelningen för invärtesmedicin & klinisk nutrition Institutionen för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet PROFESSOR MAGNUS SIMRÉN AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson. Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning Bilaga IV Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning 27 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av akutpreventivmedel

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar: En introduktion Jessica Bah Rösman Avd för farmakologi jessica.bah-rosman@pharm.gu.se Kort sammanfattning Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar de olika

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Läs mer

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner. TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av

Läs mer