LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND"

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Remissyttrande över Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikts förslag till åtgärdsprogram Inledning/sammanfattning LRF ställer sig kritisk till flera grundläggande förutsättningar för Vattenmyndighetens förslag. Föreslagna åtgärder och de kostnader som åtgärdspaketet innebär är inte ställt i relation till samhällets andra mål. Det betyder också att en bredare politisk grund behövs för beslut. Kostnader av den omfattning som föreslås måste prövas mot andra samhällsmål som sysselsättning, landsbygdsutveckling, livsmedelsproduktion och att undvika export av miljöpåverkan mm. Sverige som andra länder måste producera mat. Ett rimligt åtagande för Sverige är minst självförsörjningsnivå, eftersom vi är ett glest befolkat land med globalt sett goda odlingsförhållanden, vad gäller såväl jordar som vattentillgång och klimat. Det betyder inte att vi måste odla kaffe eller sluta dricka kaffe. Det betyder bara att nettoexporten av livsmedel måste vara lika stor som nettoimporten. I Sverige ligger vi nu på en självförsörjandegrad motsvarande drygt 50%. Jordbruket behöver alltså fördubblas i landet. Detta måste bl.a. avspeglas i miljökvalitetsnormerna för vatten! Ett samhällsmål måste alltså vara att upprätthålla och öka livsmedelsproduktionen. Därför måste värdet av att god åkermark tas ur produktion genom t.ex. skyddszoner eller anläggande av våtmarker tas med i kostnadsberäkningen. Värdet av att ta åkermark ur produktion måste ställas mot effekter av att annan mark (äldre jordbruksmark) återtas i bruk och de effekter det ger, eller intensifiering på befintlig jordbruksmark och dess påverkan på vatten. Den sammantagna effekten på vattnet blir sannolikt mindre av att inte göra åtgärder som tar odlingsmark ur produktion, eftersom kostnaden blir högre och mer areal går åt då det är den bästa åkermarken som vi brukar nu och ny/återupptagen mark ger därför lägre produktion. Detta är HEDLUND, LINDA, Enhet Postadress Postnr Ort Besöksadress adress C:\Users\ \Desktop\Ny mapp\remissyttrande s östersjön - prel slutlig LRF Skåne[1].docx Tfn Tfn direkt Växel Tfn växel Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr SE

2 REMISSYTTRANDE 2(16) Dnr dnr bara ett exempel på den totala avsaknaden av konskevensanalys för samhället av Vattenmyndighetens förslag. LRF tolkar materialet som åtgärdsförslagen bygger på som att man i miljökvalitetsnormerna utgår från ett landskap där det inte finns människor, eller i varje fall betydligt färre människor än det finns idag. Man får intrycket av att miljökvalitetsnormerna inte tar hänsyn till vad som är ekologiskt möjligt att uppnå med nuvarande mänskliga population runt Östersjön givet att denna ska vara netto-självförsörjande, och alltså inte exportera miljöpåverkan till andra delar av världen. När en art (i det här fallet människan) ökar kraftigt i antal i ett område påverkas andra arter och miljön, enligt grundläggande ekologisk teori. Vi saknar helt bedömningar av vad ekosystemet kan prestera med nuvarande mänskliga population och dess behov av mat, energi och vatten från systemet. För att kunna sätta nåbara miljökvalitetsnormer måste detta beaktas, annars stannar miljökvalitetsnormerna i en onåbar utopi. Det är inte konstruktivt att blicka bakåt och se hur det har sett ut. Vi måste istället blicka framåt och se hur det skulle kunna se ut i ett hållbart ekosystem med en ökande mänsklig population. LRF tolkar också slutsatserna i åtgärdspaketet som mycket märkliga när det gäller bördefördelningen mellan land och stad. Miljökvalitetsnormen för staden och dess påverkan verkar vara satt efter vad den är en kraftigt modifierad biotop. Att landsbygden för att försörja staden är lika kraftigt modifierad har inte beaktats. Konstgjorda och kraftigt modifierade vatten Sveriges tillämpning av klassningen när det gäller kraftigt modifierade vatten är märklig. Även om man inte vill bedöma ett vatten som är dämt, dikat eller delvis grävt som kraftigt modifierat måste miljökvalitetsnormerna sättas efter vad som är uppnåeligt och lämpligt beroende på vattnets förutsättningar. Att blicka tillbaka mot ett ursprungstillstånd flera hundra år bakåt motsägs av all annan tolkning av vattenverksamhet, där t.ex. ett dike anses ha uppnått ett naturtillstånd om det inte rensats på mer än 20 år. I vissa fall nedklassas vatten till mycket dålig status pga. en damm, medan andra vatten med en damm kan klassas som naturliga och dammen påverkar knappt bedömningen. Tex. Orranäsasjön vid Orrefors, en helt konstgjord sjö som knappast skulle funnits där utan dammen är klassad som naturlig. Samtidigt som åtgärdsförslag för dammen är utrivning eller fiskväg. Om utrivning skulle bli fallet skulle sjön i stort sett försvinna. Vattenmyndigheten behöver således ta bättre vara på möjligheten att använda klassning som

3 REMISSYTTRANDE 3(16) Dnr dnr kraftigt modifierat vatten, såväl för vatten som påverkas av markavvattning och sjösänkning som vatten som för länge sedan dämts till ett nytt naturtillstånd. PPP- förorenaren betalar Att förorenaren betalar är en av vattendirektivets grundprinciper. Tanken är god. Om man har en likartad tillämpning av vattendirektivet i hela EU så fungerar PPP där förorenaren klart kan definieras, åtminstone på föroreningar som kan kopplas till en bestämd verksamhet. Då går det att lägga kostnader på näringsidkare utan att konkurrensen snedvrids. Men om inte åtgärdsförslagen är synkroniserade mellan länder/regioner så snedvrids konkurrensen. Det är svårt att fördela bördan mellan olika verksamheter för diffusa utsläpp. Olika situationer i olika länder bidrar till konkurrenssnedvridningar även om tillämpningen av direktivet är lika. För jordbrukets del inom Södra Östersjöns geografiska område är risken stor att konkurrensen skulle snedvridas även om alla andra fick samma pålagor, för här finns så mycket mera vatten än i de flesta regioner i ett europeiskt perspektiv. En möjlighet för fördelning av kostnader, som också har en grund i vattendirektivet, är att ta ut den på konsumtionen av dricksvatten. På så vis fördelas kostnadsbördan för ett rent vatten rättvist mellan land och stad. Ett annat skäl till en sådan kostnadsfördelning är att stora delar av föroreningarna kommer via nedfall, som ingen enskild kan belastas för och som dessutom ofta kommer från andra länder. Därtill är en stor del av miljöproblemen orsakade av gamla synder och härrör från ämnen eller metoder som inte längre är tillåtna. Sammantaget betyder detta att bonden får ta ansvar för mycket som definitivt inte hör till verksamheten enligt PPP. Genom att fördela kostnaden efter befolkning/nyttjare av rent vatten av dricksvattenkvalitet får man en rättvisare fördelning av kostnader för diffusa utsläpp än PPP ger. Miljökvalitetsnormer LRF anser att juridiskt bindande miljökvalitetsnormer som fastställs per vattenförekomst ger fel grund att arbeta efter. Merparten länder som har EU:s vattendirektiv att förhålla sig till arbetar istället mot mål för god vattenkvalitet. Vår bedömning är att merparten av de problem som vi och andra ser med vattendirektivsarbetet har sin grund i den svenska särlösningen miljökvalitetsnormer per vattenförekomst.

4 REMISSYTTRANDE 4(16) Dnr dnr Om miljökvalitetsnormer ska användas måste en helt annan grund för hur de fastställs användas. Att som nu ha som grund någon form av ursprungstillstånd från en tid där vi kanske inte ens var en tiondel så många människor i landet som idag är inte relevant. Miljökvalitetsnormer måste sättas efter en situation där vi i Sverige är nettosjälvförsörjande på livsmedel och andra råvaror. Om vi inte gör det exporterar vi miljöproblem till andra länder. Därför måste miljökvalitetsnormer sättas utifrån bästa möjliga teknik att producera tillräcklig mängd näring till vår befolkning och den oundvikliga påverkan på vatten och mark som det leder till. Sett i ett globalt rättviseperspektiv borde vi vara nettoproducenter på mat, eftersom vi har en kombination av goda odlingsbetingelser som bl.a. beror av god tillgång på vatten, bördiga jordar och en jämförelsevis mycket låg befolkningstäthet. Nedklassning av vatten pga. för mycket jordbruksmark kan därför aldrig accepteras. Miljökvalitetsnormerna runt hela Östersjön måste naturligtvis sättas med förutsättningen att regionen ska vara nettoproducenter av mat och andra förnybara förnödenheter. Ett fortsatt arbete i samma linje som nu kräver istället att en nedklassning av merparten av våra vatten till måttlig status. Då kan man även med nuvarande system ta hänsyn till människans oundvikliga påverkan på vattnet. Vår bedömning är dock att en annan utgångspunkt för miljökvalitetsnormerna inte bara är rimlig utan en mycket bättre och mera pedagogisk väg framåt, om vi verkligen vill att alla ska förstå och vilja jobba mot ett bättre vatten. Åtgärderna till Jordbruksverket Vi anser att Jordbruksverkets, liksom övriga myndigheters, viktigaste verktyg för att nå jord- och skogsbruket är rådgivning. Alla vill ha ett rent vatten, och alla är beredda att bidra. Så länge kostnaderna ligger på verksamhetsutövaren måste frivillighet råda. Lämpliga styrmedel förutom rådgivning är miljöstöd, riktlinjer och mål för större områden. Om man anser att rådgivning fungerat dåligt så betyder inte det att lagstiftning är bättre. En förutsättning för ett lyckat resultat är att alla förstår vad som behöver göras och varför. Information är svårt. Man måste alltid utgå från vad mottagaren uppfattar, vilket inte alltid överensstämmer med vad avsändaren av informationen/rådgivaren uppfattar som sitt budskap. En utvecklad rådgivning och utveckling av t.ex. Greppa näringen kräver en analys av vad som hittills fungerat respektive inte fungerat. Utveckling förutsätter att man lär av vad man gjort hittills. Framgångsfaktorer (och misslyckanden) kan utvärderas mycket bättre än vad som gjort hittills. Innan man har en tydlig bild av detta känns

5 REMISSYTTRANDE 5(16) Dnr dnr lagstiftning eller föreskrifter som ett synnerligen olämpligt förslag. Det har också kommit utvärderingsresultat som visar väldigt goda effekter av Greppa näringen. Kostnaderna för rådgivning och tillsyn bör också ställas mot varandra och utvärderas efter effektivitet. Vår bedömning är att rådgivning är en mycket mera kostnadseffektiv åtgärd än tillsyn. Åtgärder mot näringsläckage från jordbruket De flesta åtgärder som berör jordbruket avser att minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. Av de åtgärder som genomförts, eller av andra skäl, kan vi i vissa områden tydligt se minskad övergödning. Ett mycket stort problem är brist på utvärdering av redan genomförda åtgärder. Det går inte att odla livsmedel utan att tillsätta näring, och väldigt sällan kan man odla utan att påverka vattenföringen. De flesta jordar måste dräneras, och många av Sveriges goda jordar ligger på gammal havs- eller sjöbotten eller på vad som varit översilnings- eller våtmark. Att inte ta höjd för detta när man sätter miljökvalitetsnormer är att sticka huvudet i sanden och låtsas som om vi skulle kunna ha en natur som på 1800-talet. Istället måste vi ta höjd för ett expanderande effektivt jordbruk. Det går att kombinera med bra vatten. Men det går inte att kombinera med att man blickar bakåt vilket man uppenbarligen har gjort när man bestämt miljökvalitetsnormerna. Dessa måste därför omarbetas över hela linjen med blicken framåt och med en ökad jordbruksproduktion i centrum. Specifikt för Södra Östersjön är omfattningen och inriktningen på jordbruket. I området finns landets djurtätaste områden. Här finns också delar av Sveriges mest produktiva åkermark. Dessutom har vi stora potentiella punktutsläpp av främst näringsämnen i form av översvämningsområden som Emån. I åtgärdsprogrammet för Södra Östersjön finns en källfördelning över läckaget av kväve och fosfor på sid 82. Vi vill påpeka att detta för stora delar av Södra Östersjöns avrinningsområde är siffror som räknats fram med modeller som utgår från forskning och långsiktiga försök som gjorts i främst Halland. Öland, Gotland och kust- och skärgårdsområdena i östra delen av distriktet har helt andra förhållanden, bl.a. nederbörd och på öarna även jordart. Ingen forskning värd namnet har genomförts i dessa områden. Med detta menar vi inte att försöka friskriva jordbruket från ett ansvar. Men vi menar att siffrorna måste betraktas för vad de är, nämligen antaganden. Vi har t.ex. sett i de mätningar som görs att en kraftig minskning av fosfor och kväve

6 REMISSYTTRANDE 6(16) Dnr dnr påvisas mitt i det synnerligen intensiva jordbruksområdet söder om Kalmar. Samtidigt vet vi att många reningsverk bräddar vid höga flöden och det finns ingen möjlighet att kontrollera vad det betyder konkret. Andra punktutsläpp som inte kan kvantifieras är t.ex. Emåns sommaröversvämningar (och sannolikt översvämningar även andra tider på året). Vi saknar också den fördelning mellan antropogen och bakgrundspåverkan som fanns i motsvarande diagram i underlagsmaterialet för samrådet Även om också dessa siffror bygger på antaganden så är det alltid viktigt att visa vad som är teoretiskt möjligt att åstadkomma, och vad vi med dagens teknik och kunskap om ekosystemen aldrig kommer att kunna uppnå. Det vore också intressant att ta del av en framtidsprognos som utgår från de minskande flöden som hittills uppmätts från jordbruket. På sid 83 konstateras att förutom fånggröda kan man inte belägga vilken effekt många av de åtgärder som jordbruket vidtagit har. Då måste vän av ordning ifrågasätta varför ska dessa åtgärder genomföras om de kostar pengar? För slutsatsen om man fortsätter med de antaganden som Vattenmyndigheten själv gör med källfördelning mm. tyder allt på att jordbrukets bidrag till N- och P- läckage i det normala brukandet kraftigt minskat. Det behövs en mycket bättre beskrivning av vad som uppnåtts med de åtgärder som genomförts hittills. Innan vi har bättre stöd för att genomföra åtgärder bör särskilt åtgärder som innebär att odlingsmark tas ur produktion undvikas, eftersom dessa ger en dubbel kostnad både kostnaden för åtgärden och kostnaden för att ersätta den odlade arealen med annan areal eller intensifiering. Generellt har för lite hänsyn tagits till trögheten i biologiska system. Det tar tid från åtgärd till resultat. Utvärderingar är generellt eftersatta. Det är inte rimligt att föreslå åtgärder med stora konsekvenser utan bättre underlag, och då framför allt att ha bättre kontroll på effekten av det som redan gjorts. LRF vill hänvisa till Rapport 6661 mars 2015 från Naturvårdsverket om uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål. Nedan citerade stycke ur rapporten är från miljömålet Ingen övergödning. Enligt preliminära resultat är Sverige nära att nå sina belastningsmål för kväve till Östersjön, medan det kommer att ta längre tid att nå målen för fosfor. Trenden för utsläpp av kväve och fosfor är nedåtgående och även utsläppen till luft visar på nedåtgående trender. Det är viktigt att påpeka att övergödningssituationen förändras mycket långsamt och att uppnådda utsläppsmål inte omedelbart innebär ett bra miljötillstånd, speciellt inte i havet. Vidare önskar LRF hänvisa till Åtgärdsprogram för havsmiljön Dnr från Havs och Vattenmyndigheten.

7 REMISSYTTRANDE 7(16) Dnr dnr Bakgrundsbelastning innefattar näringsläckage i naturen så som från fjäll, myr och skog, liksom läckage på frund av erosion. Även luftdeposition av näringsämnen på inlandsvatten (oavsett hur eller var näringsämnen producerades) räknas som bakgrundsbelastning. Bakgrundsbelastningen svarar för nästan 60% av all näring som når havet från Sverige. Utöver påverkan från bakgrundsbelastning och mänsklig verksamhet blir näring tillgängligt genom frisättning av näringsämnen som har varit bundna i sediment, så kallad internbelastning. Den långa omsättningstiden för vatten i Östersjön tillsammans med den upplagring av näringsämnen som skett i exempelvis bottensedimenten innebär att det kommer att ta lång tid (ca 100 år) innan man ser signifikanta positiva effekter av åtgärder trots att tillförseln har minskat. Det tredje citatet om näringsläckage som LRF vill ta med är hämtat från Jordbruksverket. Från 1985 till 1995 minskade utlakningen av kväve från jordbruket, före retention, med 25 procent och mellan 1995 och 2009 med ytterligare 12 procent. Jordbrukets ammoniakutsläpp minskade med 22 procent , tack vare täckta gödselbrunnar, större lagringskapacitet och förbättrad spridningsteknik för stallgödseln, men även ett minskat djurantal. Effekten av tidigare fosforgödsling dras vi fortfarande med, eftersom fosfor binds hårt i jorden och frigörs under lång tid. Därför dröjer det innan vi ser resultaten av vidtagna åtgärder. Dock minskade fosforläckaget från jordbruket med nio procent mellan 1995 och Minskad djurproduktion, mindre gödsling och skyddszoner vid vattendrag påverkade fosforutsläppen mycket. Både fosfor- och kväve utnyttjas också allt mer effektivt, så att mer av näringen hamnar i de färdiga produkterna. Sammantaget blir det väldigt tydligt att jordbruket gjort mycket för att minska växtnäringsläckaget, men resultatet av ansträngningarna kan vi ännu bara skönja. Det är viktigt att ha detta i åtanke när nya åtgärder föreslås. Kostnadseffektiviteten i åtgärder måste prövas också mot redan vidtagna åtgärder vars resultat vi inte ser än. Strukturkalkning är en sådan åtgärd vars effekter debatteras, och som har olika effekt på olika typer av jordar. Erfarenheten är att effekten varierar stort mellan olika jordarter och att förutsättningarna för god kontakt mellan kalk och lera är avgörande. Det är inte realistiskt att tro att sådana förutsättningar föreligger i hela landet till nettokostnaden 0 kr. Den samhällsekonomiska analysen behöver således justeras för att avvägningarna ska bli mera balanserade. Lantbrukarens egen kunskap om sin mark nyttjas alldeles för lite vid åtgärder som t.ex. anpassade skyddszoner. En markägare vet ofta var vattnet rinner och kan bedöma hur t.ex. en anpassad skyddszon bäst skulle kunna anläggas. Denna kunskap måste tas tillvara bättre. All platsspecifik kunskap behöver tas tillvara, och förutom vattenkompetens behövs jordbrukskompetens hos

8 REMISSYTTRANDE 8(16) Dnr dnr myndighetspersoner som är med i processen. Det är inte lämpligt att kommunen får ansvar för att peka ut dessa zoner eller förelägga om åtgärd. Vi vet att kunskapen om särskilt fosforläckaget är dålig, och att vi ofta inte kan bedöma när och hur fosfor läcker. Allmän kunskap från forskarkollektivet säger att 90% av fosforn läcker från 10% av arealen under 1% av tiden. Om detta stämmer borde mycket större fokus läggas på att försöka identifiera de punktutsläpp av fosfor som sker och hitta åtgärder som fungerar mot detta. Misstankar borde riktas mot tillfällen med mycket regn och kraftiga flöden, översvämningar, men även tillfällen när åtgärder görs av andra än jordbruket, t.ex. vägarbeten och dragning av ledningar. Det kanske inte är åtgärder som berör stora delar av jordbruksmarken som är mest de effektiva. LRF:s bedömning är att åtgärder mot bräddning av reningsverk torde höra till de mera kostnadseffektiva åtgärder man kan genomföra. Markavvattning Markavvattning behandlas mer eller mindre i ett antal av åtgärdsförslagen, bl.a. åtgärd 7 till Naturvårdsverket. Vi delar synen att det råder oklarheter i regelverket kring markavvattning. Ökad tydlighet är därför positivt. Vi anser dock att för stort fokus läggs vid naturvårdsaspekter när markavvattning diskuteras. Mat/naturresursproduktion borde jämställas med naturvärden vid bedömningar. Det är oundvikligt att naturen påverkas när den brukas. Att bruka naturen behöver vi för att överleva. Markavvattning är nästan alltid en viktig del i jordbruksföretag, och ofta nödvändigt för skogsproduktion. Markavvattning är liksom gödsling är oundviklig för nästan all odling. Vi känner idag ingen väg att producera mat som inte kräver växtnäring eller innebär någon form av vattenpåverkan. I vårt land med ett årligt nederbördsöverskott består den påverkan oftast av markavvattning, i många andra länder oftast bevattning. LRF är bekymrade för hur Kammarkollegiets strategi för omprövning av markavvattningsföretag och tillståndskrav för lagliga dikningar kommer att utvecklas. Föreläggande om att söka nytt tillstånd för sekelgamla anläggningar är ett helt orimligt förfarande, som inte är förenligt med våra gängse krav på rättssäkerhet. Rättskraften i äldre tillstånd måste respekteras. LRF utgår från att omprövningar av miljöskäl finansieras av samhället.

9 REMISSYTTRANDE 9(16) Dnr dnr LRF föreslår att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket får i uppdrag att ta fram en vägledning om miljövänliga dikesåtgärder, som inkluderar ekologiskt funktionella zoner. Våtmarker/dammar Åtgärdsförslagen för enskilda vattenförekomster inom Södra Östersjöns område omfattar ofta två specifika åtgärder. Dels förslås på många platser anläggning av våtmarker. Att anlägga en våtmark innebär i praktiken ofta att man dämmer för någonstans. Dels föreslås på många platser utrivning av dammar. Vår bedömning är att dessa åtgärder är sammantaget leder till inkonsekvenser om det övergripande syftet är att öka andelen våtmarker och hålla vatten kvar längre högre upp i systemen. Samma inkonsekvenser kan utläsas om grävda/rensade diken. När är det positivt eller negativt för t.ex. näringsläckaget? Noteras bör i samband med våtmarker att jordbruksmark är ett väsentligt samhällsintresse och det har nyligen uppmärksammats att kommuner inte bejakar detta i tillräckligt stor utstäckning vid detaljplanering. LRF anser det främmande att vattenmyndigheterna vill lägga 2% av hela landets areal under vatten, och öka målet för våtmarksanläggning från 6000 till hektar. Utrivning av dammar som funnits i 100-tals år innebär en stor påverkan på såväl kultur- som naturmiljön. Vi anser att det är ett felaktigt synsätt att återställa något som varit på ett sätt i 100-tals år. Om man jämför med modern vattenlagstiftning så anses t.ex. ett dike som inte rensats ha återtagit sitt naturtillstånd på dryga 20-talet år. En damm som har funnits mer än 100 år måste vara det naturliga tillståndet. Fiskfauna och andra djur och växter har sedan länge anpassat sig till rådande förhållanden. Trots att kulturvärden poängteras i flera av åtgärdsförslagen verkar ingen hänsyn ha tagits till detta i övriga åtgärdsförslag eller miljökvalitetsnormerna. Här krävs en konsekvens i materialet. Vi ser också en stor inkonsekvens i hur olika det människan byggt hanteras på land och i vatten. På land ska t.ex. stenmurar bevaras i största möjliga utsträckning. I vatten ska samma murar rivas. Om dammen används eller inte anser LRF i grunden vara irrelevant. Den finns där, den har ofta funnits där under lång tid och den skapar en vattenspegel som inte skulle funnits utan dammen. Den vattenspegeln är en viktig del av många människors vardag. Många badplatser skulle försvinna om alla åtgärdsförslag som innebär utrivning av dammar skulle verkställas. Vår bedömning är att

10 REMISSYTTRANDE 10(16) Dnr dnr merparten av åtgärdsförslagen som innebär utrivning av damm saknar verklighetsförankrad konsekvensbeskrivning. Självklart är det dessutom positivt om dammen används till produktion av förnybar el. Åtgärder som fisktrappor eller omlöp för fri vandring är inte heller alltid lämpliga. Innan sådana görs för dammar som funnits sedan lång tid bör biologin uppströms noggrant utredas. Det är inte självklart att vandrande fisk skulle utgöra ett positivt tillskott. De arter som finns har anpassat sig till rådande förhållanden, och där finns kanske värden som skulle gå förlorade. På många platser är det också oklart om det någonsin funnits vandrande fiskarter, och man måste i varje fall ställa sig frågan om det är rätt använda pengar att se till att möjligheten alltid ska finnas för fisken. Värdet av en fisktrappa eller omlöp måste alltid ställas i relation till kostnaderna, och kostnaden ska belastas den som vill ha upp fisken eller har någon vinning av detta. Vi vill poängtera att tolkningen av vattendirektivet är tämligen skev vad gäller fisk. Alla ställer upp på och vill ha rent vatten, men fiskförekomst är inte samma sak. Fiskförekomst beror i alla insjövatten av historiska faktorer, faktorer som orsakats av människan eller naturliga förändringar som skapat barriärer. Därför anser vi att man alltid måste utgå från nuläget (och fastställa miljökvalitetsnormen från nuläget) och när åtgärder diskuteras måste ekonomin ställas mot naturvärde eller värde för en enskild näring, oavsett om det är sportfiske, turistnäring, bad, elproduktion eller jordbruk. Generellt anser vi att fisk utgör en alldeles för tung del i hur miljökvalitetsnormerna är satta. Visst är sportfiske viktigt, men måste prioriteras i relation till andra värden, som t.ex. kulturmiljö, näringsverksamhet (som vi menar normalt väger tyngre än sportfiske om inte dessa kan samverka), arter som t.ex. vissa groddjur som inte kan samexistera med fisk, och ekonomi för den som står med kostnaderna. Kostnader för miljötillstånd Omprövning av miljötillstånd ingår inte i detta samråd. LRF ser dock skäl att påpeka att vi inte anser att det är rimligt att en enskild tvingas ta kostnader för omprövning av tillstånd som härrör från urminnes hävd eller 1918 års vattenlag. I de fall sådana miljötillstånd ska omprövas måste det ske på det allmännas bekostnad. Undantaget om det är markägaren som önskar en omprövning av tillståndet. Det är inte rimligt att någon som åläggs ompröva ett tillstånd enligt äldre lagstiftning eller urminnes hävd ska betala för detta. Kostnader kan inte heller åläggas markägaren om en damm av någon anledning

11 REMISSYTTRANDE 11(16) Dnr dnr ska rivas ut, eller en fisktrappa anläggas, och detta är mot markägarens önskemål. Grundvatten med otillfredsställande status Ett fåtal grundvattenförekomster anges med otillfredsställande kemisk status. För åtminstone någon av dessa anges höga halter av bekämpningsmedel som skäl. Eftersom det rör sig om så få punkter, men en så pass allvarlig bedömning, skulle vi önska en utförlig redovisning av underlaget per förekomst detta avser. Ofta har det visat sig att förekomst av växtskyddsmedel i grundvatten härrör från gamla synder, dvs. preparat som inte använts på många år. Dessutom handlar det om åtminstone ett preparat som även används vid bl.a. väganläggning och följaktligen kan läcka från vägar. Om det är pågående verksamheter som ger föroreningen så är det viktigt att få reda på detta, annars går det inte att komma tillrätta med problemet genom åtgärder i fält. Riskbedömning växtskydd De växtskyddsmedel som visat sig ha negativa effekter på annat än det de är avsedda att ha negativa effekter på har fasats ut. Det betyder att riskerna med växtskyddsmedel generellt har minskat. Sannolikheten att det kommer att uppstå problem med vatten pga. växtskyddsmedel där växtskyddsmedel inte tidigare varit ett problem är därmed små. Riskerna med växtskydd i dagens jordbruk är relativt små. Utbildning/rådgivning i säkert växtskydd är den mest kostnadseffektiva åtgärden för att komma tillrätta med problemen. Odling utan växtskyddsmedel, oftast ekologisk odling, är ibland ett alternativ när det är möjligt med hänsyn till bl.a. brukarens möjligheter och de naturgivna förutsättningarna. Dricksvatten - vattenskyddsområden Det finns en stor samstämmighet att dricksvattnet behöver skyddas mot allvarliga föroreningar och risker. Att inrätta vattenskyddsområden är ett sätt för tillsynsmyndigheterna att arbeta systematiskt med frågan, men LRF vill poängtera att ett dricksvatten skyddas främst genom de praktiska försiktighetsåtgärder som verksamma inom området genomför varje dag året om. Detta praktiska arbete pågår, och har länge pågått, trots att något formellt skydd inte

12 REMISSYTTRANDE 12(16) Dnr dnr finns på många platser. Det är inte tillsynen som skyddar vattnet, utan tillsynsobjekten. Den beskrivning i tredje stycket under Förbättringsbehov vattenskyddsområden, som signalerar att situationen är alarmerande stämmer inte. Föroreningsriskerna från jordbruket, som är det som i första hand regleras i vattenskyddsföreskrifter, har inte ökat sedan läget för år sedan. Utvecklingen går åt rätt håll på alla plan. Här behöver vattenmyndigheten förtydliga sin text. Vattenmyndigheten behöver också förtydliga att tillsynsmyndigheterna också behöver arbeta med vägledning till medborgare och verksamhetsutövare inom nya och redan beslutade vattenskyddsområden. Det finns anledning att, av resursskäl, ifrågasätta vattenmyndighetens ambitionsnivå gällande åtgärd 6 e för kommunerna. LRF föreslår att denna omformuleras till: inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för allmänna nuvarande och framtida dricksvattentäkter med ett uttag om minst 10 m3/dygn eller som försörjer fler än 50 personer Vattenmyndigheten har vidare en grov missuppfattning vad gäller kostnader för inrättande av vattenskyddsområden. De siffror som ingår i den samhällsekonomiska bedömningen, totalt ca 500 tkr per objekt, för inrättande av vattenskyddsområden måste ersättas av en mer korrekt siffra. Kommunförbundet i Skåne uppskattade, tillsammans med LRF Skåne, kostnaden bara i Skåne län till cirka 3 miljarder, inklusive ersättning för mark som tas ur produktion. Vattenmyndighetens misstag är flagrant och de siffror som presenterats i samrådsunderlaget kan under inga omständigheter användas i det fortsatta arbetet utan en långt bättre genomlysning. Kostnaden för tillsyn är också underskattad, eftersom där inte ingår kostnader för den omfattande tillståndshantering som följer av vattenskyddsområde. Det behöver också framgå att tillsynskostnaden inte kommer att belasta kommunerna utan verksamhetsutövarna genom motsvarande avgiftsuttag. Tabell F53 i den samhällsekonomiska analysen behöver kompletteras. Det bör också vara väl känt för vattenmyndigheten att PPP inte anses tillämplig när det gäller bevarandelagstiftning av den karaktär som slås fast i MB 7 kap. LRF saknar uppmärksamhet kring olycksriskerna på vägarna samt kontinuerligt dagvattenläckage, om vattenmyndigheten menar allvar med att i verkligheten skydda dricksvattentäkterna. Skogsmark

13 REMISSYTTRANDE 13(16) Dnr dnr Skogsmark eller trädbevuxen mark anses generellt vara positivt för vattenkvaliteten. Det finns sannolikt ingen marktyp som har ett lägre bakgrundsläckage till vatten än skog. Den i och för sig tämligen rudimentära forskning som gjorts visar att läckage från skogsmark främst härrör från deposition, dvs. nedfall från luften som sker över all mark. Att fastställa miljökvalitetsnormer för vatten som påverkas av skogsmark så att dessa inte nås betyder därför antingen att det är deposition/nedfallet som måste åtgärdas eller att miljökvalitetsnormen är fel satt. Vissa enskilda skogsbruksåtgärder kan ibland öka läckaget, men dessa måste ses i relation till hur ofta de förekommer. Den normala omloppstiden för skog i området är ca 80 år, dvs. slutavverkning sker bara på en åttiondel av marken i avrinningsområdet per år, utan hänsyn taget till de stora arealer skog som aldrig avverkas. Utslaget under den tiden betyder det ökade läckaget väldigt lite. Undantaget är dikesrensning som fel utförd kan ge större påverkan. Rätt utförd dikesrensning är därför viktigt, och detta är en fråga som såväl LRF som t.ex. Södra är väl medveten om och aktivt arbetar för att sprida kunskap om. Vi anser med stöd av ovanstående att åtgärder riktade till skogsbruket inte är prioriterade. Dessa har högst marginell betydelse för vattenkvaliteten. Däremot skulle åtgärder mot nedfallet ha betydelse, men Sverige har ju i vattenarbetet slagit fast att åtgärder mot kvicksilvernedfallet t.ex. inte är aktuella eftersom vi inte själva styr över dessa. Enskilda avlopp I Södra Östersjöns vattendistrikt är enskilda avlopp en prioriterad källa till övergödning. Det torde vara helt klart att vissa enskilda avlopp riskerar att bidra till övergödningen. Men knappast alla. Eftersom åtgärder av enskilda avlopp dessutom är den åtgärd som kostar mest (utan jämförelse) per renat kilo fosfor eller kväve är det viktigt att inte använda schablon alla enskilda avlopp utan verkligen betrakta varje enskilt avlopp för sig och bedöma om det finns skäl att tro att åtgärden är värd sitt pris. Särskilt i inlandet finns många enskilda avlopp där påverkan på vatten sannolikt är låg eller obefintlig. Eftersom kostnaden för att åtgärda ett enskilt avlopp normalt är den högsta relativa kostnaden för att minska N/P-belastningen ställer det extra höga krav på att kunna styrka nyttan av åtgärden i det enskilda fallet. Här finns också en stad-land aspekt. Vi anser att så få straffskatter som möjligt ska drabba landsbygden. I områden där det finns många enskilda avlopp och där avloppen bedöms behöva åtgärdas måste kommunen överväga gemensamma avloppslösningar. En kostnadsberäkning bör ställas mot den samlade kostnaden

14 REMISSYTTRANDE 14(16) Dnr dnr för gemensamt avlopp, så att detta kan jämföras. Det kan aldrig vara rimligt att enskilda ska betala för avlopp om den totala kostnaden blir lägre för en gemensam lösning. Kostnadsberäkningarna Vi är medvetna om att Vattenmyndigheterna inte har något ansvar för andra kostnader än myndigheternas. Det innebär att samrådsmaterialet inte heller ger något underlag för beslut. Innan åtgärder kan beslutas måste en fullständig konsekvensbeskrivning göras som tar hänsyn till alla kostnader, både direkta och indirekta. Detta visar med all tydlighet att denna frågeställning måste lyftas till politikernivå för att få en helhetssyn. Landsbygdsprogrammets del i kostnaderna? Landsbygdsprogrammet har hittills finansierat stora delar av de åtgärder för ett bättre vatten som jordbruket genomfört. Till exempel har det mycket lyckosamma projektet Greppa Näringen finansierats via landsbygdsprogrammet. I det nya programmet minskar dock möjligheterna att finansiera specifika miljöåtgärder, liksom budgeten för projektverksamhet i vattenvårdande syfte. Det betyder att det framöver kommer att finnas mindre pengar för åtgärder i jordbruket. Att då föreslå mera åtgärder utan att diskutera finansieringen av dessa ter sig märkligt. Detta är ytterligare en anledning att frågeställningen måste lyftas till politikernivå. De tjänstemän som arbetat med åtgärdsprogrammet torde vara medvetna om att det svenska jordbrukets konkurrenskraft är så låg att nedläggning är ett starkt alternativ om kostnaderna ökar ytterligare. Förslagen ger därför intrycket av att det finns en önskan att lösa vattenproblematiken just på det sättet. Inget jordbruk = renare vatten? I Sverige i så fall. Vi kan vara helt säkra på att då exporterar vi miljöproblem till andra delar av världen, och kanske till delar som har sämre förutsättningar än vi att lösa dem. För det kostar att genomföra ett framgångsrikt vattenarbete. Det har hittills gjorts på ett fåtal platser i landet i pilotprojektform och kostnaderna för dessa projekt har varit mycket stora. Vår bedömning är att det inte finns någon realism i att genomföra motsvarande projekt för alla vattenförekomster utan sänkta kvalitetskrav, som är en av de ventiler konstruktörerna av vattendirektivet försett oss med. Lösningen på vattendirektivets åtaganden

15 REMISSYTTRANDE 15(16) Dnr dnr måste därför ses med utgångspunkten att människan är en del i ekosystemen, och inte något som står utanför och påverkar. Så fungerar nämligen inte världen. Människans behov och påverkan måste räknas in när miljökvalitetsnormer sätts. Vi vill därför avsluta vårt yttrande med att klippa in ett positivt exempel på framgångsrikt vattenarbete. Projektet som beskrivs avser Gamlebyviken. Det ger en bra bild av hur man skulle behöva arbeta överallt om intentionerna i åtgärdsprogrammet ska gälla. Det bör poängteras att projekt som detta kostar mycket arbetstid för alla inblandade förutom kostnaderna för själva åtgärderna. Framgångsfaktor i miljöprojektet har varit att det har fokuserats på att integrera lantbrukarens lokala kunskap om marken och att det har funnits en flexibilitet vid utförande av åtgärder. Lantbrukarna har haft ett stort deltagande redan från början med de individuella gårdsbesöken där de studerade kartor och tillsammans gjorde SWOT-analyser över lantbrukarens problemområden i fältet. Under projektets gång har projektledaren haft en kontinuerlig kontakt med var och en där man tillsammans har diskuterat fram val av miljöåtgärder och det har gjorts många besök ute i fält. Tidskrävande pappersarbete, höga kostnader och samarbetssvårigheter med myndigheter har varit några av de hinder de stött på då de tidigare försökt göra miljöåtgärder. Nu har det istället haft en person att vända sig till som driver projektet och är ansvarig för pappersarbete och delfinansiering, lantbrukarna kan istället lägga fokus på genomförandet av åtgärderna och har inte behövt lägga tid till att jaga fram pengar som en lantbrukare uttryckte det- åtgärdsarbetet har kunnat påbörjas med en gång. Ytterligare en framgångsfaktor har varit att många åtgärder har kunnat fokuseras på ett litet avrinningsområde med ett fåtal lantbrukare vilket har underlättat åtgärdsarbetet. Genom att fokusera på ett litet område har de kunnat mäta effekten och de har redan kunnat se en tydlig effekt av de åtgärder som gjorts; dels har vattnet blivit klarare, dels har lantbrukarna fått jämnare skördar. Som en lantbrukare uttryckte det det bästa är att sitta ute i fält och se att det blir bättre-jag har aldrig haft så bra skördar som nu. Att ta del av de mätserier som gjorts och visar på resultat ser de också som positivt. Den kanske allra viktigaste framgångsfaktorn i projektet har varit det goda samtalsklimatet-att det har funnits en bra grund att stå på med bra grannsämja och kommunikationsförmåga. Samtliga intervjuade lantbrukare framhåller en önskan om ett helhetsgrepp på miljön i lantbruket där man arbetar mer lokalt- helst ser de att det finns någon på varje kommun som är ansvarig för detta. Idag uppfattar de istället att myndigheter har ett tunnelseende som lägger stort fokus på detaljer och att det används termer, begrepp, modeller och kartor vars innebörd kan vara svår att förstå och koppla till den egna marken. Då lantbrukare är praktiker och tänker och ser på vattnet annorlunda än en teoretiker är det viktigt att ha förståelse för varandras perspektiv och att som en av de intervjuade citerade prata med bönder på bönders vis och lärda män på latin. De efterfrågar istället ett lokalt tänk i vattenförvaltningen; det är för den enskilde lantbrukaren svårt att relatera övergödningsproblematiken i Östersjön till den egna

16 REMISSYTTRANDE 16(16) Dnr dnr marken och vill att lantbrukarens egna kunskap om marken, som inte finns med på kartor, tas med i det framtida vattenvårdsarbetet. Slutligen påpekas det viktiga i att det finns en långsiktighet i projekten och att de drivs tills de blir självgående, helst att de pågår under en hel växtföljd. Slutsatser Sammanfattning av de framgångsfaktorer som lokala miljöprojekt ger genom samverkar med lantbruket i miljöarbete: - Det måste finnas en konkret målbild där fokus ligger både på produktionsnyttan och miljön. - Satsa på minimalt med byråkrati så det blir en smidig process från planerande till genomförande av åtgärder. - Tillåt flexibilitet i utförandet och låt lantbrukaren själv komma med åtgärdsförslag. - Fokusera många åtgärder i ett litet område med ett fåtal lantbrukare för att möjliggöra en tydlig effekt både i vattnet och ute i fältet. - Det är viktigt med en god samarbetsförmåga och kommunikation mellan alla parter och att det genomförs många besök ute i fält där man tillsammans diskuterar fram utförandet av åtgärder. - Långsiktigheten i projekten är viktig och bör helst pågå under en hel växtföljd för att optimera valet av rätt åtgärd på rätt plats vid rätt tidpunkt. Nedtecknat av Dennis Wiström, projektledare, Västerviks kommun För LRF:s regioner med verksamhet inom Södra Östersjöns avrinningsområde; LRF Skåne, LRF Sydost, LRF Jönköping, LRF Östergötland, LRF Örebro och LRF Gotland 1T 1T

17 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Södermanland REMISSYTTRANDE Remissyttrande gällande Vattenmyndigheten i Norra respektive Södra Östersjöns vattendistrikts förslag till åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, dr. nr samt LRF i Södermanland har tagit del av vattenmyndighetens omfattande material gällande förvaltningsplan och åtgärdsprogram. Gällande miljökvalitetsnormer kan endast principiella synpunkter lämnas, då lokalkännedom för presenterade vattenförekomster saknas på regional nivå. Utöver nedanstående synpunkter vill LRF Södermanland hänvisa till yttrandet från LRFs riksförbund. Därtill har ett flertal av LRFs kommungrupper, lokalavdelningar och enskilda medlemmar lämnat yttranden av både principiell och lokal karaktär som vattenmyndigheten behöver ta erforderlig hänsyn till. LRF Södermanland har knappt 5000 medlemmar i länet, där merparten verkar i Norra Östersjöns vattendistrikt. Sammanfattning LRF Södermanland är kritisk till delar av vattenmyndighetens material och vill att vattendelegationen lyfter förslaget till en högre politisk nivå för förankring och prövning mot andra samhällsmål. Dessutom behöver beslutande långt mycket bättre utnyttja de möjligheter till prioritering och rimlighetsavägningar som ramdirektivet innehåller. Samrådsmaterialet med tillhörande information i VISS och andra bilagor är för komplicerat för att skapa delaktighet och lokalt engagemang i vattenfrågorna. Vattenmyndigheten har brustit i sitt grundläggande uppdrag att arbeta med underifrånperspektiv, varför förankringsprocessen behöver göras om. Vattenmyndigheten har på ett delvis mycket begränsat vetenskapligt underlag föreslagit att styrmedel för en lång rad åtgärder. En del av åtgärderna kan vara verkningsfulla, men omfattningen, kostnads- WOLGAST BROBERG, ÅSA, LRF Östergötland/Örebro/Södermanland Postadress Postnr Ort Besöksadress adress Tfn Växel Tfn växel Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr SE

18 REMISSYTTRANDE 2(28) beräkningarna och vattenmyndighetens slutsats gällande styrmedel ifrågasätts. Utvecklad rådgivning i kombination med ekonomisk ersättning som styrmedel bör vara främsta styrmedel. Skalan på och finansieringen av åtgärden utrivning av vandringshinder/ anläggande av fiskväg ifrågasätts. Åtgärden bör utgå i avvaktan på politisk hantering av vattenverksamhetsutredningen. Jordbruksverket bör vara den myndighet som får ansvar för åtgärder som berör jordbruksmark. Vattenmyndigheten behöver korrigera och utveckla den samhällsekonomiska konsekvensbeskrivningen, samt göra en analys över verksamhetsutövarnas betalningsförmåga innan beslut fattas 1. Allmänna synpunkter Vattenmyndighetens föreslagna åtgärder ställer mycket höga krav på landsbygdens företagare och boende, och de kostnader som åtgärdspaketet innebär är inte ställt i relation till samhällets andra mål. LRF Södermanlands grundinställning är att Sveriges folk behöver såväl rent vatten som mat och energi från Sveriges åkerjord, och det ligger i samhällets intresse att balansera dessa mål så att fortsatt god livskvalitet kan upprätthållas. Såväl på nationell som på regional och lokal nivå pågår ett arbete med att formulera en livsmedelsstrategi. Därutöver har samhället satt upp mål för sysselsättning, landsbygdsutveckling, konkurrenskraft, fossilfri energiproduktion, utebliven export av miljöpåverkan mm. Därtill slår MB 3:4 fast att jordbruksmark är av väsentligt samhällsintresse. Vattenförvaltningen innehåller funktioner för prioritering och rimlighetsanpassning som inte har använts. Det behövs en omfattande politisk beredning av vattenmyndighetens förslag. Riksdagen har antagit miljömål, där generationsmålet slår fast att landets miljöutmaningar inte ska lösas genom att förflytta miljöproblemen utomlands. I klartext innebär detta att vi inte kan lösa de svenska övergödningsproblemen genom att lägga ned det svenska jordbruket och i stället importera livsmedel från andra länder där en miljöskuld uppstår. Om mark tas ur produktion i den omfattning som föreslås behöver således produktionen intensifieras på andra platser, ny mark måste uppodlas, eller så måste matkonsumtionen minskas i motsvarande grad. Därtill har landet antagit miljömål kring begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö samt rikt odlingslandskap med kopplingar till de åtgärder som vattenmyndigheten föreslår. Myndighetens förslag är dock i stora

19 REMISSYTTRANDE 3(28) delar helt inriktade på att lösa problemet med fosfor som ansamlats i våra vatten under många tusen år, samt att säkerställa att vandrande fisk ska få möjlighet att fritt vanda genom alla landets vatten, oberoende av kostnader eller konsekvenser för andra samhällsmål. Detta fungerar inte. På det hela taget blundar vattenmyndigheten för att den gröna revolutionen, som innefattar extern växtnäring, kemikalier och system för markavvattning, utgör grunden för landets välstånd. Samhället behöver fortsätta samverka kring hur folket ska försörjas med nödvändiga förnödenheter, och såväl de areella näringarna som vattenmyndigheten är en del av detta samhälle. LRF Södermanland ställer sig också tveksam till vattendelegationen som beslutsfattare. Delegaterna är i stora delar tjänstemän med sakkunskap inom något område, men i stor utsträckning utan upplevt ansvar eller vana att göra sådana samhällsekonomiska avvägningar som ramdirektivet kräver. Delegaterna representerar inte folkviljan och ett holistiskt perspektiv saknas hos många. I något fall uppfattar vi även en jävssituation där delegater med dagligt värv inom Länsstyrelsernas beredningssekretariat förväntas fatta beslut om sina medarbetares ansträngningar. Därtill har delegaterna begränsat med möjligheter att sätta sig in i det oerhört omfattande samrådsmaterialet, inklusive inkomna synpunkter, och är i praktiken i stor utsträckning helt i händerna på de tjänstemän på vattenmyndigheten som är anställda för att sammanfatta förslag och synpunkter som de själva är en del av. Förslag: LRF Södermanland vill att vattendelegationen lyfter förslaget till en högre politisk nivå för förankring och prövning mot andra samhällsmål, samt att beslutande långt mycket bättre utnyttjar de möjligheter till prioritering och rimlighetsavägningar som ramdirektivet innehåller. 2. Materialet är otydligt och samrådet undermåligt LRF Södermanland har anledning att tro att vattenmyndigheten gjort sitt bästa för att försöka ta fram ett tillgängligt underlag, men tyvärr är det presenterade materialet tvärtom mycket svårgenomträngligt för såväl allmänhet som remissinstanser. Upplägget är rörigt, textmassan rik på onödigt krångliga ord, vetenskapliga hänvisningar saknas och den samhällsekonomiska konsekvensanalysen innehåller stora brister. Merparten av använda ord och uttrycksätt är obegripliga för vanliga människor, och ordlistan i slutet av publikationen åtgärdsprogram gör dessvärre inte saken lättare. Bland LRF Södermanlands medlemmar förekommer uttryck som lekstuga för akademiker då materialet ska beskrivas. Att inte kunna få tag på det tryckta materialet utan vara hänvisad till en pdf-fil på nätet på många hundra sidor är direkt stötande om man vill ha allmänhetens deltagande och

20 REMISSYTTRANDE 4(28) underifrånperspektiv. Det behövs ett omfattande omtag för att åtgärda bristen på information och delaktighet. Många har också stora svårigheter att använda VISS, på grund av otillräcklig kapacitet på nätet, krånglande applikation och svårigheter att förstå det material som presenteras på skärmen. Det har under samrådstiden också upptäckts många felaktigheter och förekomsten av schablonartade uppgifter i VISS, vilket skapar förtroendeproblem för myndighetens material. Textmassans upplägg ger vattenmyndighetens tjänstemän ett stort övertag över såväl vattenrådens representanter som människor från övriga remissinstanser som är satta att granska materialet och inte minst de vattendelegater som förväntas fatta beslut med remissvaren som grund. Att påstå att förslaget tillkommit i samråd med folket, en princip som slås fast i ramdirektivets grundläggande paragrafer, är en kraftig överdrift. Det råder vidare stor otydlighet om vilka vatten och vilken omkringliggande mark som faktiskt omfattas av vattenmyndighetens förslag. Enligt LRF Södermanlands uppfattning behöver myndigheten t ex presentera en definition av vattendrag som står i samklang med definitionen av begreppet i andra svenska sammanhang, liksom en tydlig redogörelse för vilket markområde och/eller oklassade vattendrag som omfattas av de begränsningar som föreslås kopplade till ett visst vatten. Vattenmyndighetens samråd lämnar en del övrigt att önska. Ett samrådsmöte per län räcker inte för att samla in medborgarnas synpunkter på ett ytterligt komplicerat samrådsmaterial. Vissa möten har varit på gränsen till kaosartade där vattenmyndigheten lyckats med allt annat än att stimulera till deltagande och dialog, eller att samla in allmänhetens synpunkter. Däremot har vattenråden, med starkt begränsade resurser, förväntats samla boende och verksamhetsutövare i geografiskt relativt stora områden för insamling av synpunkter. Även om ambitionen har funnits hos många vattenråd har detta ansvar upplevts tungt, svårt och övermäktigt. Vattenråden behöver ett omfattande resurstillskott som står i paritet med den betydelse som vattenråden tillmäts. Förslag: Vattenmyndigheterna och HaV bör få i uppdrag av Regeringen att, tillsammans med vattenråden, genomföra dialogmöten i superlokal skala för att presentera arbetet i vattenförvaltningen, lösa målkonflikterna i statens olika uppdrag samt inspirera till arbete som syftar till god vattenkvalitet. De svenska myndigheternas självpåtagna ambition att tala klartext med medborgarna bör även gälla Vattenmyndigheterna.

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014. YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Remissyttrande över Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikts förslag till åtgärdsprogram Inledning/sammanfattning

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

Miljo organisationernas positionspapper om miljo anpassning av svensk vattenkraft Vattenkraften måste bli långsiktigt hållbar Vattenkraften är en viktig del av en helt förnybar energiförsörjning. Den har

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND REMISSYTTRANDE Vattenmyndigheten för s. Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet, dnr 537-34925-2014 Vattenmyndigheten för n. Östersjön, dnr 537-5058-14

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen Västernorrlands län Samrådsvar dnr 537-7197-14 Att: Vattenmyndigheten 871 86 Härnösand Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14.

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. Centrala frågor. Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa för

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Zahrah Lifvendahl (MK) Åhlman Michael (KLK) Datum 2015-04-22 Diarienummer KSN-2014-1441 Kommunstyrelsen Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

YTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.

YTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen. YTTRANDE 1(13) Samhällsutvecklingsenheten Åsa Blomster 010-22 33 226 asa.blomster@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Samråd

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dalarna

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dalarna LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dalarna REMISSYTTRANDE Dnr. 537-5558-12 Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Arbetsprogram med tidtabell och översikt

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Vattenvård i lantbruket

Vattenvård i lantbruket Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte!

Välkommen till samrådsmöte! Välkommen till samrådsmöte! Arbetsprogram och översikt väsentliga frågor Arbetsprogram med tidtabell (3 år innan fastställande av FP) Preliminär översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen (2

Läs mer

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Övergripande synpunkter och ställningstaganden

Övergripande synpunkter och ställningstaganden YTTRANDE 1 (6) MILJÖENHETEN Ann-Charlotte Duvkär Telefon 010-224 94 41 ann-charlotte.duvkar@lansstyrelsen.se m.registrator@regeringskansliet.se kopia till niclas.damm@regeringskansliet.se Yttrande över

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt

Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN YTTRANDE Datum 2015-05-05 D nr 537-501-14 1(5) Länsstyrelsen i Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Sammanfattning samt vissa synpunkter

Sammanfattning samt vissa synpunkter Samråd/remissvar om Vattenmyndigheternas förslag till förvaltningsplan (södra Östersjöns vattendistrikt). Detta remissvar rör endast fysisk påverkan genom dammar och kraftverk. Sammanfattning samt vissa

Läs mer

Mellanbygdens vattenråd

Mellanbygdens vattenråd Mellanbygdens vattenråd Presentationens huvudpunkter: Varför finns vattenrådet? Hur arbetar vattenrådet? Vilka är vattenrådets produkter och tjänster? Nutida och framtida generationers behov är sveriges

Läs mer

Åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön

Åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön Datum Diarie nr 2015-04-28 5.0-1412-0734 Ert datum Er beteckning 2015-02-01, m.fl. 3563-14 537-9859-2014 537-7297-2014 537-5058-2014 537-5346-2014 537-34925-2014 Vår referens Per Danielsson Till Havs-

Läs mer

Mjölby LRF Kommungrupp

Mjölby LRF Kommungrupp Mjölby LRF Kommungrupp Remissyttrande gällande Vattenmyndighetens i Södra Östersjöns vattendistrikts förlag till åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, dr. nr 537-5346-2014 Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 1(18) Dnr 4.1.17 12465/2014 2015-02-26 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Mälardalen, Södermanland och Örebro

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Mälardalen, Södermanland och Örebro LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Mälardalen, Södermanland och Örebro REMISSYTTRANDE Vattenmyndigheten i Norra Östersjön 721 86 Västerås vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Arbetsprogram med tidtabell

Läs mer

Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar

Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar Bilaga 1. Förslag till yttrande/tjänsteskrivelse angående samråd för förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram för perioden 2015-2021, föreskrifter för miljökvalitetsnormer samt MKB för åtgärdsprogrammet

Läs mer

KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de Sammanfattning Klarälvens vattenråd ser positivt på att vattenfrågorna genom EUs vattendirektiv har fått ett större fokus

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland REMISSYTTRANDE 2016-04-29 Länsstyrelsen Västra Götaland Yttrande om utökat strandskydd i 21 kommuner LRF Västra Götaland har beretts möjlighet att lämna yttrande

Läs mer

YTTRANDE över Vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner

YTTRANDE över Vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner Sidan 1 av 5 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsarbete för renare vatten Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun Södertälje Nykvarn 2012-12-31 YTTRANDE Till Samhällsbyggnadskontoret Plan Södertälje kommun 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för

Läs mer

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion

Läs mer