Allians mot facket. Om högeralliansens nya strategi för svagare fack och sänkta löner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allians mot facket. Om högeralliansens nya strategi för svagare fack och sänkta löner"

Transkript

1 Allians mot facket Om högeralliansens nya strategi för svagare fack och sänkta löner

2 - De som lever på bidrag eller är ovilliga att acceptera erbjudna arbeten ska göra detta väl medvetna om att ingen standard garanteras. Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt ska inga standardkrav skattefinansieras, står det i boken. Själv tycker MUF-ordföranden att han är ett av de goda exempel som behövs. Han aldrig har sökt något bidrag trots att han haft rätt till bland annat bostadsbidrag. - Men jag betalade min hyra själv och levde på makaroner. TT rapporterar om lanseringen av Reinfeldts bok Det sovande folket. Källa: TT I dag gäller att en arbetssökande inte behöver ta ett arbete om inkomsten i det anvisade eller erbjudna arbetet understiger 90 procent av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen. Vi menar att inkomstgränsen bör sänkas till 80 procent av dagpenningen efter 100 dagar. Det finns skäl att öppna för ytterligare sänkningar när det gäller längre perioder av arbetslöshet eftersom alla arbeten är värda att utföras. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, DN-debatt Samtliga borgerliga partier är överens om att öka graden av egenfinansiering i arbetslöshetsförsäkringen. Det kan t.ex. ske genom att medlemsavgifterna är differentierade och bestäms av den utbetalade ersättningen i respektive a-kassa. Fördelen med denna lösning är att varje arbetslöshetskassa får incitament att begränsa den utbetalade ersättningen inom den egna kassan. Detta kan ske dels genom en striktare kontroll av utnyttjandet av ersättningstagarna, dels genom att fackförbunden dämpar sina lönekrav för att få ned arbetslösheten inom förbundet. Fredrik Reinfeldts öppna brev till de borgerliga partiledarna

3 3 Allians mot facket Antipatierna mot fackföreningsrörelsen har alltid varit en bärande del i den svenska högerns förkunnelse. Arbetarrörelsens facklig-politiska samverkan har identifierats som en faktor som står i vägen för högerns visioner om ett systemskifte till ett lågskattesamhälle. Högerns kamp mot det socialdemokratiska välfärdssamhället har därför alltid varit intimt sammanflätad med kampen mot fackföreningsrörelsen. I det perspektivet är inget nytt under solen med Reinfeldt i ledningen för den svenska högern. De antifackliga attackerna blommar upp så fort frågor om grundläggande fackliga rättigheter ställs på sin spets. Det märktes vid konflikten i Vaxholm då Reinfeldt snabbt var ute på moderaternas hemsida och brännmärkte Byggnads som en skamfläck och frankt förklarade att byggnadsarbetare i Sverige har för höga löner (Källa, SVT Rapport ). Det nya med Reinfeldt är istället att han vågat titta lite djupare ner i högerns antifackliga verktygslåda och gjort prioriteringar. Precis som alla sina företrädare som högerledare har Reinfeldt en vision om ett helt annat Sverige. Det är visionen om ett lågskattesamhälle av amerikanskt snitt. Det Reinfeldt gjorde var att han satte sig ner och betraktade det svenska folkhemsbygget och ställde sig frågorna: Vad måste rivas först och vilka verktyg behövs för ändamålet? Moderaternas antifackliga strategi Höjd avgift i a-kassan med upp till 300 kronor per månad Slopad avdragsrätt för avgift till a-kassa Slopad avdragsrätt för fackavgift Sänka ersättningsnivån i a-kassa till 65 procent Den arbetslöse ska tvingas ta jobb till 80, istället för 90 procent av dagpenningen Moderaternas syfte dessa förslag är dubbelt. Dels är det fackmedlemmarna som i stor utsträckning får betala skattesänkarkalaset. Dels leder det till en försvagning av facket som resulterar i sänkta löner. Med en låglönearbetsmarknad väl på plats blir det lättare för högern att skära ned ytterligare i trygghetssystemen och därmed finansiera ytterligare skattesänkningar. Vi ska längre fram i denna rapport gå djupare in på hur Reinfeldt kom fram till sin nya antifackliga strategi. I vilket fall blev kontentan att han gallrade i högerns gamla verktygslåda. Verktyg som arbetsrätt och avtalsfrihet som Reinfeldts företrädare Lundgren och Bildt ofta viftade med, mönstrades ut. Eller åtminstone så begravdes de djupare ner i verktygslådan för att komma till användning i ett senare skede av processen att riva det svenska folkhemmet. Istället valdes verktyg som har en snabbare verkan på lönebildningen ut. Dessa antifackliga verktyg vässades till för att bli effektiva

4 4 som lönesänkare. Chocksänkt ersättning i a-kassesystemet kombinerat med chockhöjda avgifter till a-kassan. Detta är nu de nya moderaternas främsta verktyg för att pressa ned lägstalönerna i Sverige. Därmed har Reinfeldt till fulländning drivit de teser som han lanserade redan som MUFordförande i sin skrift Det sovande folket från I polemik med såväl moderaternas dåvarande partiledning under Carl Bildt som med folkpartiet, drev Reinfeldt linjen att moderaterna måste våga attackera det bidragsberoende, sovande folket genom att ge sig på transfereringssystemen på allvar. Redan då identifierade Reinfeldt folkpartiets försvar för inkomsttrygghet och 80-procentiga ersättningsnivåer som det främsta hindret för ett moderatlett systemskifte. Nu har Reinfeldt lanserat den aggressivaste attacken mot a-kassesystemet som någon högerledare i modern tid gjort. Attacker riktade direkt mot den fackliga organisationsgraden och mot nivån på lägstalönerna. Socialdemokraterna presenterade våren 2005 rapporten Lönesänkarpartiet moderaterna (finns på där vi beskrev den moderata strategin. Det som har hänt sedan dess är att de övriga borgerliga partierna med uppgörelsen i Bankeryd, anslutit sig till den moderata arbetsmarknadspolitiken. Det är häpnadsväckande att Reinfeldt lyckas få med sig de övriga borgerliga partierna i den så kallade alliansen på vagnen, framför allt då Folkpartiet och Lars Leijonborg för vilka principen om inkomsttrygghet tidigare var en ideologisk hörnpelare. Folkpartiet presenterade på torsdagen rapporten En socialförsäkring är en social försäkring. Just att det handlar om försäkringar glöms ofta bort i debatten, anser partiet, som vill behålla obligatoriet, inkomsttak och ersättningsnivåer på 80 procent samt utvidga och göra systemen enhetliga. - De allra flesta vill ha en inkomsttrygghet och är beredda att betala för det, underströk sjukvårdsminister Bo Könberg och Lars Leijonborg när de presenterade rapporten. GöteborgsPosten Läggs ett veto över förändringar av transfereringsstaten omöjliggörs verkliga förändringar av det svenska kostnadstrycket och därmed också annat än kosmetiska förändringar av skattetrycket. Att återbesätta socialdepartementet med folkpartister i en eventuell framtida regering bör därför undvikas. Fredrik Reinfeldt, DN-debatt. Källa: Dagens Nyheter

5 5 Det är inte kollektivavtalet i sig Reinfeldt är emot det är din lön En avgörande faktor som skiljer ut Sverige från främst USA men också många andra jämförbara länder, är att vi har lägstalöner på en jämförelsevis hög nivå. Även de sämst betalade jobben i Sverige befinner sig på en nivå som gör att det går att leva på lönen. Det finns två huvudorsaker till detta. Det handlar för det första om den höga fackliga organisationsgraden i Sverige som gör det möjligt att upprätthålla lönenivåerna i kollektivavtalen. För det andra handlar det om våra omställningsförsäkringar (främst a- kassan, men även sjuk- och föräldraförsäkringen) som ger inkomsttrygghet vilket därigenom också blir en försäkring mot lönedumping. Systemet som upprätthåller de relativt höga lägstalönerna i Sverige står i vägen för det systemskifte som Reinfeldt och hans företrädare alltid velat genomföra. Dels handlar det om att en aktiv arbetsmarknadspolitik och höga ersättningsnivåer i omställningsförsäkringarna kostar pengar och därmed bidrar till det för högern så förhatliga höga skattetrycket. Men det handlar framförallt om att de höga lägstalönerna förhindrar uppkomsten av den låglönemarknad som är högerns alternativ till omställningsförsäkringarna. Det är först när den svenska högern kan visa på att det finns jobb att få förvisso till urusla löner som det inte går att försörja sig på som högern kan hoppas på en bredare uppslutning för sina propåer om att montera ned trygghetsförsäkringarna. Den svenska högern längtar efter att kunna säga: Varför ska arbetslösa Stina försörjas av skattebetalarnas pengar och få 80 procent av sin tidigare lön och dessutom erbjudas AMS-utbildningar, när hon istället skulle kunna jobba för 50 kronor i timmen på ICA med att packa kundernas plastkassar? Detta resonemang är inget obekant för Fredrik Reinfeldt. Tvärtom, Reinfeldts politiska karriär har byggts upp av hätska attacker mot att stat och fackföreningsrörelsen står i vägen för låglönekonkurrens. - Jag är övertygad om att många av dagens unga skulle kunna tänka sig att ta jobb till löner som ligger under avtalsenliga ingångslöner och med arbetsuppgifter som av vänsterfolk har rubricerats som mindre värda, till exempel att ta hand om andras barn i deras hem. GöteborgsPosten Chansen för väldigt många att komma i jobb är att det växer fram jobb som inte ställer lika höga kvalifikationskrav, säger Reinfeldt. Och återigen det är att föredra ett jobb framför att inte ha ett jobb, och att det är vitt framför att det är svart. Nya typer av jobb kommer enligt moderatledaren att uppstå exempelvis när det borgerliga förslaget om avdragsrätten för hushållsnära tjänster införs. Fredrik Reinfeldt pekar också på att

6 6 Sverige rekryterar bärplockare från utlandet, trots att över en miljon svenskar står utanför arbetsmarknaden. Fredrik Reinfeldt i DN För Reinfeldt är målet om sänkta skatter det allt annat överskuggande. För att nå dit måste en låglönesektor komma på plats. I valet av vilka verktyg som ska användas för att åstadkomma denna låglönesektor har dock Reinfeldt visat sig villig att pröva nya vägar. Hans företrädare som högerledare riktade strålkastarljuset mot kollektivavtalen som de utmanade genom krav på individuella avtal. De sköt med hagel mot arbetsrätten, turordningsreglerna, medbestämmandelagen, konflikträtten med mera. Reinfeldt gör dock en kyligare analys än sina företrädare. Han väljer sina strider och väljer att fokusera på det som verkligen är det väsentliga för att pressa ned lägstalönerna i Sverige. Det är inte själva formen kollektivavtal som står i vägen för den av högern åtråvärda låglönekonkurrensen. Kollektivavtal finns i USA också utan att för den sakens skull förhindra låglönekonkurrens. Nej, det är två andra faktorer som är avgörande. Det är den fackliga styrkan mätt i organisationsgrad som gör att de svenska kollektivavtalen kan upprätthållas på höga nivåer. I kombination med en a-kassa som erbjuder en inkomsttrygghet som förhindrar att arbetslösa tvingas konkurrera om jobben med lägre löner. Det är alltså inte kollektivavtalen i sig Reinfeldt är emot det är din lön. Därför sätter Reinfeldt in stöten mot den fackliga organisationsgraden och mot a-kassan. Förslag som kan försvaga organisationsgraden och underminera a-kassesystemet prioriteras. Vi ska snart se hur de nya moderaternas politik bidrar till just detta. Alla de andra gamla moderata förslagen får vänta. Men det betyder inte att Reinfeldt verkligen gillar arbetsrätten. Det betyder bara att han väljer att inte ta just den striden i detta läge. Eller som hans partikollega Lennart Hedquist uttryckte det på moderatstämman: - Självfallet kommer det att behövas ändringar i arbetsrätten när en borgerlig regering väl har tillträtt. Det vore olyckligt om stämman tar ett detaljerat beslut, för då får vi en debatt i valrörelsen med socialdemokraterna. Riksdagsledamot Lennart Hedquist på moderatstämman. Källa: Expressen Men Lennart Hedquist håller med om att partiet måste vara tydligt även i de långsiktiga värderingsfrågorna. Så att det inte uppfattas som att vi bytt fot, exempelvis om arbetsrätten och skatterna. Men vi behöver inte vara ett spetshögerparti, det kan gärna folkpartiet och centerns ungdomsförbund få vara. Källa: Svenska Dagbladet

7 Så fungerar vår nuvarande arbetslöshetsförsäkring Den som är ofrivilligt arbetslös och som uppfyller villkoren för ersättning, kan genom arbetslöshetsförsäkringen, få kompensation för förlorad arbetsinkomst under en övergångsperiod. Försäkringen är frivillig och bygger på medlemskap i arbetslöshetskassor som är nära knutna till fackliga eller företagarorganisationer. Villkor och ersättningsnivåer regleras i lagar och förordningar. Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar: En grundförsäkring som för närvarande ger ett belopp på 320 kronor per dag vid heltidsarbetslöshet och en frivillig inkomstrelaterad försäkring som ger 80 procent av den förlorade inkomsten upp till en viss nivå. Dagpenningen i den frivilliga försäkringen betalas ut med högst 730 kronor per dag (förhöjt belopp) de första hundra ersättningsdagarna, därefter med högst 680 kronor per dag. Taket i arbetslöshetsförsäkringen ger för närvarande ett inkomstrelaterat skydd för inkomster på upp till kronor, eller kronor beroende på om arbetslösheten varat i mer eller mindre än hundra dagar. För att få inkomstrelaterad ersättning krävs medlemskap i a-kassa i minst 12 månader och ett uppfyllt arbetsvillkor. Rätt att bli medlem har den som uppfyller inträdesvillkoret. För att kunna få grundbeloppet, krävs att man fyllt 20 år och uppfyller ett arbets- eller studerandevillkor. Försäkringen administreras av arbetslöshetskassorna. Under decennier har denna samverkan skett med de fackliga organisationerna och senare också med företagarorganisationer. Dagens 37 arbetslöshetskassor är specialiserade i bransch- och yrkesområden, däribland finns Alfakassan som bland annat har i uppdrag att betala ut grundersättning till dem som inte är medlemmar i någon a-kassa. Alfakassan administrerar, liksom övriga a-kassor, både den allmänna försäkringen och den frivilliga inkomstrelaterade försäkringen. Kassorna har närmare 3,8 miljoner medlemmar och samverkar genom sitt serviceorgan, Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO). Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) granskar dels kassornas tillämpning av försäkringen och dels hur Arbetsmarknadsverket (AMV) utför sina uppgifter inom ramen för försäkringen. Försäkringen finansieras i huvudsak över statsbudgeten1. Löntagarkollektivet avstår löneutrymme i avtalsrörelsen och staten tar ut en arbetsgivaravgift2 som finansierar försäkringen. Denna avgift är en bestämd andel av lönesumman, vilket innebär att i kronor räknat, betalar en högavlönad mer än en lågavlönad. Medlemmens avgift (medlemsavgiften)3 finansierar kassornas administration, utjämningsavgiften mellan kassorna samt finansieringsavgiften. En av försäkringens grundprinciper är riskspridningen mellan grupper. Redan år 1935 infördes en statlig samordning av arbetslöshetsförsäkringen eftersom fackförbunden drabbades olika hårt av arbetslöshet. Vissa förbund tvingades exempelvis att höja avgifterna till orimliga nivåer för att ge arbetslösa medlemmar en acceptabel ersättning. För att finansiera bland annat arbetslöshetsersättningen betalar arbetsgivarna en socialavgift (arbetsmarknadsavgift) som för närvarande utgör 4,45 procent av lönesumman. För 2006 beräknas utgifterna för alla de ändamål som avgiften ska finansiera, till ca 46 miljarder kronor. Uppemot två tredjedelar av det beloppet avser arbetslöshetsersättningen jämte pensionsavgifter för den. 1 Det statliga bidraget är nu 100 procent även om kassorna i genomsnitt betalar in ett finansieringsbidrag om cirka 10 procent. 2 Arbetsmarknadsavgiften på 4,45 % av lönesumman finansierar såväl grundbeloppet som den inkomstrelaterade ersättningen. 3 För fackligt anslutna medlemmar: cirka kronor/år. Medlemmar utan facklig anslutning: cirka kronor/år. Avgifterna kan variera mellan de olika kassorna. SOCIALDEMOKRATERNA

8 8 Arbetsmarknadsavgiften beräknas ge totalt ca 42,5 miljarder. Arbetsmarknadsavgiftens utformning innebär att kostnaderna för arbetslösheten utjämnas solidariskt över hela arbetsmarknaden. Detta innebär till exempel att en arbetslös läkare bidrar till finansieringen och får ersättning enligt samma principer som en arbetslös byggnadsarbetare, trots att byggnadsarbetaren löper större risk för arbetslöshet. Arbetslöshetskassorna betalar också en utjämningsavgift, tre procent av den högsta dagpenningen multiplicerat med antalet medlemmar, som sedan fördelas mellan kassorna. De kassor som får bidrag har tio procent högre arbetslöshet än genomsnittet eller färre än medlemmar personer är, frivilligt, medlemmar i arbetslöshetskassorna. Det motsvarar cirka 86 procent av arbetskraften eller 89 procent av de sysselsatta. Merparten av kostnaderna för dessa kassor finansieras med en lönerelaterad arbetsgivaravgift, en mindre del av medlemmarna själva. Egenavgifterna tas ut som ett krontalsbelopp som är lika stort för varje ansluten. Självfinansieringen är ungefär 13 procent av den totala omsättningen till de arbetslösa, men eftersom det finns en skatterabatt på 40 procent av avgiften, utgör avgifterna 8-10 procent netto. Den genomsnittliga avgiften är drygt kronor per år för förbundsanslutna medlemmar, efter skattereduktionen på 670 kronor per år. Det finns avgiftsskillnader mellan olika kassor men de är inte stora. Det väsentliga är att avgifterna är oberoende av arbetslösheten för olika kassor: Kassor med grupper som har en hög risk arbetslöshet har alltså inte högre avgifter än kassor som har grupper med låg risk att bli arbetslösa. Moderaternas och högeralliansens antifackliga strategi Attackerna mot arbetslöshetsförsäkringen är alltså en central del den nya högerns antifackliga strategi. Vi ska därför nu göra djupare analys av vilka förändringar som högeralliansen föreslår. Högeralliansen vill kraftigt öka egenavgifterna. Det råder stora oklarheter om hur högeralliansen vill utforma a-kassan men det står helt klart att de med sitt budgetförslag vill chockhöja medlemmarnas avgifter med 10 miljarder. I sin gemensamma budgetreservation skriver partierna bland annat.: Genom att avgifterna till varje arbetslöshetskassa kommer att variera med arbetslösheten i kassan skapas också motiv för kassorna att skärpa kontrollen så att inte ersättning betalas ut till personer som inte är berättigade till den. De fackförbund som är ytterst ansvariga för arbetslöshetskassorna får också motiv att via lönebildningen hålla nere arbetslösheten. En gräns för avgiftshöjningen sätts vid 300 kronor i månaden, det vill säga kronor mer per år. Självfinansieringen ökar därmed till 44 procent av arbetslöshetsersättningen och den genomsnittliga avgiften för fackförbundsanslutna medlemmar behöver höjas med kr/år till omkring kr/år, om högeralliansen får genomföra sin politik. Med hänsyn till förslaget att slopa skattereduktionen så innebär den samlade effekten en femdubbling av den genomsnittliga avgiften, från 670 till kr/år. Dessa förändringar blir självfallet tyngre att bära för låglönegrupper. För dem är risken att bli arbetslös generellt större än för högavlönade. Eftersom det ska vara obligatoriskt att vara med i en a-kassa kommer en effekt bli att den betydande höjningen av a-kasseavgiften tränger ut avgiften till fackföreningen. Allt fler kommer att stå inför valet att avstå från det skyddsnät som medlemskapet i facket utgör. Organisationsgraden kommer att sjunka.

9 9 Löntagarna ska tvingas betala arbetslöshetsförsäkringen två gånger För att bland annat finansiera arbetslöshetsersättningen uttas en socialavgift (arbetsmarknadsavgift) som för närvarande utgör 4,45 procent av lönesumman. För 2006 beräknas utgifterna för alla de ändamål som avgiften ska finansiera till ca 46 miljarder kronor; bortåt två tredjedelar av det beloppet avser arbetslöshetsersättningen jämte pensionsavgifter för den. Arbetsmarknadsavgiften beräknas inbringa totalt cirka 42,5 miljarder. Som framgår ovan vill alltså högeralliansen kraftigt höja egenavgifterna, med totalt cirka 10 miljarder kronor. Inte med ett ord nämner de i sina budgetmotioner hur arbetslöshetsförsäkringen egentligen finansieras. A-kassornas medlemmar kommer alltså att enligt högeralliansens förslag att betala för arbetslöshetsersättningen två gånger. Dels kommer som i dag en viss andel av ett möjligt löneutrymme tas i anspråk för arbetsmarknadsavgiften, dels kommer egenavgiften till a-kassorna att höjas dramatiskt. Någon motsvarande sänkning av arbetsmarknadsavgiften sker alltså inte. Den bibehålls på sin nuvarande nivå. De borgerliga tiger om hur dagens system fungerar i hopp om att ingen ska uppmärksamma detta överuttag. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring I Bankeryd kom de borgerliga partierna överens om att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, dock utan att precisera vad som avses. I den gemensamma borgerliga budgetreservationen finns ingen beskrivning av hur förslaget är tänkt att fungera. Den enda precisering som görs är att det ska finnas ett krav om viss kvalifikationstid, oklart dock vilken och hur den ska intjänas. I moderaternas budgetmotion (avsnitt 6.3.4) ges en diffus och ofullständig beskrivning av hur man tänker sig förslaget; de andra partierna säger inget om utformningen. Förslaget innebär att alla förvärvsarbetande får välja vilken a-kassa de vill tillhöra. Genom att a-kassan blir obligatorisk kommer antalet medlemmar att öka väsentligt såväl i de a-kassor som är knutna till fackföreningar eller intresseorganisationer som i den helt fristående Alfa-kassan. Man anger antalet potentiella ytterligare medlemmar till men har inga uppgifter på hur dessa fördelar sig på olika grupper. I den gemensamma budgetreservationen nämns tal mellan och (sid 12). Det är således oklart vad begreppen obligatorium och arbete innebär. Ska försäkringen täcka alla som anställs av en arbetsgivare, oavsett för vilken tid det är fråga om? Omfattas exempelvis feriearbetande ungdomar? Ska försäkringen omfatta de som sökt en anställning meninte fått den? Ska det finnas skyldigheter för arbetsgivaren att kontrollera att en anställd tillhör den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen? Enligt moderaterna ska en person kunna välja vilken kassa han eller hon vill tillhöra? Är det fråga om ett helt fritt val mellan alla kassor? Eller är det ett val mellan den kassa som gäller för det yrkesområde vederbörande arbetar inom och den så kallade Alfa-kassan? Hur går detta i så fall ihop med uttalandet om att avgifterna ska spegla arbetslöshetsriskerna inom sektorn?

10 10 Sänkta ersättningar från A-kassan De borgerligas förslag innebär följande: Arbetsvillkoret skärps till 80 timmars arbete i månaden under 6 månader. I dagens system har alla som fyllt 20 år och avslutat en utbildning på gymnasienivå på ett år eller längre rätt till grundbeloppet i försäkringen om de drabbas av arbetslöshet, enligt det så kallade studerandevillkoret Enligt det borgerliga förslaget tas studerandevillkoret bort och den överhoppningsbara tiden begränsas till högst 5 år. Arbetslöshetsersättningen baseras på de senaste 12 månadernas inkomster. Ersättning ska maximalt kunna utgå under 300 ersättningsdagar (motsvarar knappt 14 månader). De med försörjningsansvar för barn kan få ersättning under 450 dagar. Ersättningen ska vara 80 procent av förlorad inkomst under de 200 första dagarna och 70 procent därefter. Högsta beloppet ska redan från första dagen vara 680 kronor/dag, det vill säga sänkas med 50 kr. När ersättningsperioden är slut övergår den arbetslöse i en jobbgaranti med 65 procent. Den som inte deltar i denna garanti ställs utan ersättning. Moderaterna preciserar i sin motion ytterligare förändringar (avsnitt och 6.3.2). Om det inte finnas några lämpliga lediga arbeten på den lokala arbetsmarknaden bör ett utvidgat sökområde tillämpas omedelbart. Efter 300 dagar ska hela arbetsmarknaden vara sökområde. Många människor drabbas under ett år av kortare eller längre perioder av arbetslöshet; år 2004 var det cirka som var arbetslösa någon gång under året. Den som i dag får den maximala ersättningen kommer att få ett minskat belopp om 50 kr/dag, det vill säga kr i månaden. Oberoende av tidigare inkomst blir alltså den maximala ersättningen kr/månad. För dem som varit arbetslösa en längre period än 200 dagar kan inkomstförlusten bli så hög som kr/månad. Förändringarna i reglerna om arbetsvillkor kommer att slå särskilt hårt mot dem som bedrivit studier ochsedan drabbas av arbetslöshet. Om dessa ställs helt utan ersättning från a-kassan kommer det att innebära en övervältring av kostnader på socialbidragssystemet i kommunerna. Även för andra försvåras möjligheterna att komma in i en arbetslöshetskassa. Särskilt utsatta blir alla som jobbar som vikarier, på deltid, i projekt etcetera. Skattehöjning för alla fackliga medlemmar I dag får den som är medlem i fackförening en skattereduktion om 25 procent av den erlagda avgiften. Avgifterna varierar naturligtvis i olika förbund. En normal avgift för heltidsarbetande ligger för många inom intervallet kr/månad. Inom detta spann finns såväl stora LO-förbund som TCO - och SACOförbund. De borgerliga partierna föreslår att skattereduktionen ska slopas. Några särskilda motiv för detta anförs inte. Den avdragsrätt som arbetsgivarorganisationerna har vill de borgerliga partierna däremot behålla. Den borgerliga skattehöjningen kommer alltså att variera beroende på vilket förbund den enskilde tillhör. För många innebär det att skatteuttaget kommer att öka med kronor per år. Effekten av en

11 11 sådan fördyring kommer att påverka viljan att vara fackligt ansluten och därmed rubba balansen mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarna. Extra skattehöjningar genom förändrade skatteavdragsregler Nu finns en rätt att göra avdrag för diverse kostnader som den enskilde har i sitt arbete. Det vanligaste är avdrag för dagliga resekostnader men det finns också rätt till avdrag för utgifter för skyddskläder och skyddsutrustning samt för verktyg, instrument och dylikt. Avdragsrätt finns också för mätnings- och granskningsavgifter under inkomst av tjänst. Den möjligheten är särskilt viktig för exempelvis byggnadsarbetare. Mätnings- och granskningsavgifterna kan, förenklat, sägas betala kostnaderna för att kontrollera att arbetstagaren får rätt betalt enligt avtal för det utförda arbetet. Ca 60 procent av Byggnads medlemmar betalar avgifterna som utgår med 2,12 procent av inkomsten. Samtliga borgerliga partier vill begränsa löntagarnas avdragsmöjligheter vid beskattningen. Det gäller exempelvis reseavdragen och avdraget för dubbelt boende. De ska endast få göras mot kommunalskatten, vilket betyder att avdraget blir mindre värt för den som betalar statsskatt. De vill också slopa möjligheten att dra av de kostnader en arbetstagare haft för bland annat skyddsutrustning, instrument och gransknings- och mätningsavgifter. Möjligheten att göra avdrag för dagliga resor utnyttjas av över ; Reseavdraget var år 2002 ca kr i genomsnitt. Hur stor skattehöjningen som i slutändan drabbar den enskilde beror naturligtvis på avdragets storlek och vederbörandes inkomst. Avskaffandet av t.ex. rätten att dra av kostnader för förvärv av instrument och för mätningsavgifter innebär skattehöjningar för bl. a. byggnadsarbetare. För den som har en månadsinkomst av kronor (snittlönen) blir avdragsminskningen kronor per år vilket motsvarar en skattehöjning på cirka kronor. För den som har (genomsnitt vid ackordslön) blir avdragsminskningen kronor vilket motsvarar en skattehöjning på cirka kronor. Inom en del avtalsområden betalas kontrollkostnaden istället av arbetsgivaren i form av en särskild avgift som är avdragsgill. Om det avdraget ska avskaffas av de borgerliga upplyser de inte om. Vad händer med avtalsförsäkringarna? Många fackliga organisationer har träffat avtal med arbetsgivaren om kompletterande ersättning vid sjukdom som går utöver den ersättning som ges via den allmänna försäkringen. I förhandlingar har parterna kommit överens om att på detta sätt använda en del av det möjliga utrymmet inom branschen för en sådan åtgärd. Avtalen är inte likformiga utan varierar från område till område. De borgerliga partierna vill genomföra olika försämringar i sjukförsäkringssystemet. Meningarna är delade mellan partierna, moderaterna vill gå längst i att sänka ersättningsnivåerna. I dagsläget är det mest långtgående gemensamma förslaget att trafikförsäkringen ska ta över de kostnader som i dag faller på den allmänna försäkringen för trafikolycksfall. Det skulle som belysts i rapporten Chockhöjning (finns på betyda chockhöjningar av premierna för trafikförsäkringen.

12 12 Högeralliansens partier ogillar också de avtalsförsäkringar som slutits. I sin gemensamma reservation i finansutskottet förra riksdagsåret (2004/05:FiU20, sid 106) skrev de: I vissa fall förstärks de samhällsekonomiskt negativa effekterna (av de generella försäkringssystemen) förstärks av att privata försäkringar tecknats. Det gäller t.ex. arbetsutbudet för sjukskrivna eller förtidspensionerade som har avtalat om förhöjda ersättningsnivåer eller särskilda avtalspensioner. De borgerliga partierna har förklarat att de avser att, om de vinner makten, se över socialförsäkringssystemen generellt och då ta med även avtalsförsäkringarna. Moderaterna är tydliga med detta i sin motion 2005/06: Sf6 (Per Westerberg med flera) där de skriver: Mot denna bakgrund föreslår vi moderater en sänkning av ersättningen i förtidspensionen från 64 till 60 % av antagandeinkomsten det andra året efter ett regeringsskifte. Vi överväger även att sätta ett tak för ersättningarna från de kollektivavtalsbaserade försäkringarna för förtidspensionärer på liknande sätt som i dag finns i sjukförsäkringen. De borgerliga partierna vill uppenbarligen göra ingrepp i de kollektivavtal som slutits om avtalsförsäkringarna. Hur de tänker göra är dock oklart. Ska avtalen förbjudas? Ska de påtvingas en viss utformning? Ska förmånerna från den allmänna försäkringen sänkas i de fall ett avtal slutits? Det är dags att högeralliansens partier talar klarspråk i denna fråga. Fackmedlemmarna betalar skattesänkningarna Högeralliansens förslag till sänkta inkomstskatter uppgår till netto 35, 5 miljarder kronor i det första steget. I hög grad ska finansieringen av detta ske genom avgifts- och skattehöjningar som direkt är riktade mot de fackliga medlemmarna. 10 miljarder tas in genom höja avgifter till a-kassan och 4 miljarder genom slopad avdragsrätt för a-kasseavgift och fackföreningsavgift. Utöver detta kommer finansiering som betalas av löntagarna i form av slopade eller begränsade avdragsmöjligheter så som beskrivits ovan. Sänkta löner Det bakomliggande syftet med högeralliansens förslag till sänkta ersättningar i arbetslöshetsförsäkringen och höjda avgifter i arbetslöshetskassornaär att åstadkomma en press nedåt på lönerna i allmänhet och lägstalönerna i synnerhet. I sin argumentation för högeralliansens förslag för således moderaterna i sin budgetmotion ( se avsnitt 5.1, och 6.3.3) genomgående ett resonemang om sambandet mellan lönesättning och arbetsmarknadens funktionssätt. Dess funktionssätt, säger man, påverkas bl.a. av ersättningen i a-kassan, fackföreningarnas förhandlingsstyrka, inriktningen på arbetsmarknadspolitiken, löneförhandlingsmodell och skattekilen på arbete. Som motiv för de kraftigt höjda av gifterna för A-kassan anförs att kopplingen mellan arbetslöshet och lönebildningen tydliggörs genom att skattesubventionen av arbetslöshetsförsäkringen reduceras och ersätts med avgifter baserade på arbetslösheten inom respektive a-kassa. Och: mindre generösa villkor i försäkringen gör det därtill mer kostsamt för en fackförening att driva lönekrav som kan innebära att medlemmarna drabbas av arbetslöshet. En fördel med högre a-kasseavgifter påstås alltså vara att de parter som förhandlar fram löner och anställningsvillkor konfronteras med kostnaderna för arbetslösheten till skillnad mot dagens system. Just differentierade avgifter (härmed avses att avgifterna ska vara högre i kassor där medlemmarna riskerar arbetslöshet i större omfattning) har störst effekt på sysselsättningen,

13 13 eftersom det då finns en direkt koppling mellan resultatet av löneförhandlingarna och avgifterna till försäkringen. I en artikel i Dagens Nyheter går Fredrik Reinfeldt och Anders Borg ännu längre och skriver: Vi menar att inkomstgränsen (i arbetslöshetsförsäkringen) bör sänkas till 80 procent av dagpenningen efter 100 dagar. Det finns skäl att öppna för ytterligare sänkningar när det gäller längre perioder av arbetslöshet eftersom alla arbeten är värda att utföras. Med dessa ord formulerar Reinfeldt en sorts nollvision för lägstalönerna. För Reinfeldt finns ingen undre gräns för hur låga lönerna som kan accepteras eftersom alla arbeten är värda att utföras. I den gemensamma borgerliga budgetreservationen är innebörden densamma, även om argumentationen är mer kortfattad. De differentierade avgifterna till a-kassan motiveras i reservationen enligt följande: De fackförbund som är ytterst ansvariga för arbetslöshetskassorna får också motiv att via lönebildningen hålla nere arbetslösheten. Den största effekten på lönebildningen åstadkoms dock av sänkningarna i A-kassans ersättningsnivåer. Dessa nivåer fungerar som ett lönegolv ( reservationslön ) för arbetslösa som söker jobb. Den nuvarande tillämpningen innebär att dagens golv är att den arbetssökande förväntas acceptera jobberbjudanden som motsvarar 90 procent av ersättningen från A-kassan. Sänks ersättningsnivån till 70 procent enligt högeralliansens förslag kommer alltså lönerna för dem som varit arbetslösa mer än 200 dagar att pressas ned till drygt 60 procent. För långtidsarbetslösa, med en ännu lägre ersättning på 65 procent, kan lönerna komma att sänkas till under 60 procent av tidigare nivåer. Det innebär att högeralliansens förslag i praktiken kan innebära en låglönemarknad med löner som ligger kring kronor per månad. En så pass stor förändring skulle skapa ett låglöneproletariat och en växande grupp av arbetande fattiga (vad man i USA känner som working poors) som för att försörja sig behöver flera jobb. Reinfeldt vill dock gå vidare och öppnar för att den arbetslöse ska acceptera löner som understiger 80 procent av ersättningen från a-kassan. Det skulle innebära att den arbetslöse tvingas acceptera ett arbete till nästan halverad lön. Det är den faktiska innebörden av Reinfeldts och högeralliansens förslag. De borgerliga partiernas syn på arbetsrätten Under Fredrik Reinfeldts ordförandeskap har moderaterna utropat sig som det nya arbetarpartiet och försvarare av kollektivavtalen. Men i sin praktiska gärning, som den avtecknas i stämmobeslut och riksdagsmotioner, talas ett annat språk. Det återspeglas inte i någon större utsträckning i högeralliansens gemensamma budgetmotion men väl i andra sammanhang. Moderaterna Moderaternas budgetmotion avsnitt 7.5 reformerad arbetsrätt: Moderaterna skriver att den svenska lagstiftningen, Lagen om anställningsskydd (LAS) är i vissa avseenden illa anpassad till dagens dynamiska arbetsmarknad. Det kan även finnas fog i att hävda att LAS bidrar till att människor känner sig inlåsta på en arbetsplats där de i grunden inte trivs. Modernisering och förenkling av regelverket är angelägen för att förbättra näringsklimatet.

14 14 Det ska vara möjligt att anställa på tidsbegränsade kontrakt upp till 24 månader under en femårsperiod. Nystartsjobb upp till 2 år på visstidskontrakt. Undantagen för småföretag när det gäller turordningsreglerna ska fortsätta att gälla. Moderaterna motiverar detta med att undantagsmöjligheterna för småföretag inte utnyttjas i någon större omfattning. Budgetmotionen: Enligt en SIFO-undersökning som genomfördes i våras var det 19 procent av små företag som sagt upp personal under de senaste två åren. Av dessa var det 3 procentenheter som använde undantagen. I övrigt löstes uppsägningarna i fackliga förhandlingar eller på annat sätt. Folkpartiet Folkpartiets budgetmotion avsnitt 8.2 enklare att anställa: Folkpartiet skriver: Många företag nämner arbetsrättens regler som ett av de områden som bidrar mest till att öka det administrativa krånglet och därmed försvåra anställningar. Folkpartiet liberalerna vill göra det enklare att anställa men också enklare att säga upp personal som inte behövs Stora delar av dagens arbetsrättsregler infördes för 30 år sedan. I dag har arbetsmarknaden en annan struktur än på 70-talet. Då dominerades den av färre men större arbetsgivare och det var betydligt vanligare med fasta anställningar och livslånga anställningstider. I dag är Lagen om anställningsskydd (LAS) både svåröverblickbar och fruktad bland småföretagare och även vissa större företag. Detta har delvis sin förklaring i arbetsmarkandens ändrade struktur, delvis i arbetsrättens växande komplexitet. Översyn av arbetsrätten: Regeln om tvåpersonsundantagen ska gälla hela arbetsmarknaden. Provanställning i 12 månader. Tillåtet att anställa tidsbegränsat högst 20 personer hos samma arbetsgivare under en period upp till högst 24 månader och inom en referensperiod om fyra år. Ny arbetstidslag arbetstiden bör läggas upp i en överenskommelse mellan den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren. Krav på proportionalitet vid konfliktåtgärder. Folkpartiet anser att stridåtgärder missbrukas. Vid Folkpartiets landsmöte i augusti 2005 beslutades även att Medbestämmandelagen (MBL) ska ses över, att arbetsgivarens förhandlingsskyldighet i vissa fall ska ersättas med informationsskyldighet och att Lex Britannia ska avskaffas. Centerpartiet Centerpartiet stämmobeslut juni 2005 Centern tar inte upp arbetsrätten i sin budgetmotion men partiet beslutade om följande på sin stämma i juni 2005: Översyn av arbetsrätten. Exempelvis är det orimligt att företag som har gällande kollektivavtal och arbetsrätt kan dras med i konflikter via sympatiåtgärder. Kan man skapa ett regelverk som är neutralt i förhållande till parterna skulle konkurrenskraften och förutsättningarna för nya jobb öka.

15 15 I en debattartikel i Dagens Nyheter ( ) föreslog Maud Olofsson att Lagen om anställningsskydd (LAS) ska slopas för unga under 26 år och att arbetsgivaren ska ges rätt att säga upp ungdomar med omedelbar verkan. Kristdemokraterna Kristdemokraterna skriver ingenting om arbetsrätten i sin budgetmotion förutom att varseltiden för strejkåtgärder bör förlängas från 7 till 14 dagar och att Medlingsinstitutet bör kunna skjuta upp varslade strejkåtgärder i 14 dagar. Att kristdemokraterna valt att inte ta upp arbetsrätten i detta sammanhang betyder givetvis inte att de inte har några förslag på området. Partiet har i ett stort antal motioner under många år presenterat konkreta förslag på arbetsrättens område, till exempel i motion 2004/05: A 356 där de föreslår följande: Arbetsrätten ska ses över. Däremot upplever mindre företag, särskilt de som är i ett förändringsskede, arbetsrätten som ett stort problem. att nuvarande arbetsrätt skapar ett svårgenomträngligt regelverk för det lilla företaget, skrämmer många från att nyanställa och skapar en känsla av vanmakt hos många företag. Tvåpersonsundantaget införs på hela arbetsmarknaden. Rätten till sympatiåtgärder begränsas/tas bort och ett proportionalitetskrav införs för att begränsa möjligheten till stridsåtgärder som kostar lite för den egna organisationen men orsakar stora kostnader för motparten och tredje man t ex att fackföreningen inte får ta ut nyckelpersoner i strejk. Det finns inte rimliga skäl till att sympatiåtgärder ska tillåtas som ett instrument vid arbetsmarknadskonflikter. Rätt att teckna individuella överenskommelser istället för kollektivavtal. Kollektivavtalen den svenska modellens kärna I Sverige har arbetsmarknadens parter - arbetstagarna genom sina organisationer och arbetsgivarna eller deras organisationer, ansvaret för att reglera villkoren på arbetsmarknaden. Parterna tecknar alltså kollektivavtal, som exempelvis reglerar löner och andra anställningsvillkor och det är fackets uppgifter att övervaka att avtalen följs. Utgångspunkten är att det inte ska vara möjligt att anställa arbetskraft till lägre löner eller till sämre villkor än vad som regleras i kollektivavtalen. Lönedumpning skulle inte enbart drabba dem som anställs till sämre villkor, utan innebär också en lönepress nedåt på hela avtalsområdet. Dessutom riskerar seriösa arbetsgivare som följer kollektivavtalen att slås ut. Det svenska kollektivavtalssystemet förutsätter starka och ansvarstagande parter på arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknadsmodellen kännetecknas också av starka, självständiga organisationer. Både arbetsgivare och arbetstagare är i hög grad organiserade. På arbetstagarsidan är 80 procent medlemmar i en facklig organisation och över 90 procent av arbetstagarna täcks av kollektivavtal. Typiskt för det svenska systemet är att det normalt inte finns något hinder mot att vidta stridsåtgärder när kollektivavtal saknas mellan parterna, men att förekomsten av ett kollektivavtal innebär fredsplikt mellan parterna. Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är i Sverige en grundlagsskyddad rättighet. Både legitimitets- och effektivitetsskäl ligger till grund för att ansvaret för löne- och anställningsvillkor i första hand ligger på arbetsmarknadens parter. Legitimiteten för de överenskommelser som träffas blir större om de förhandlas fram utan inblandning från statens sida.

16 16 Ett avtal företräds på arbetsplatsen av båda parterna och ett samförstånd mellan parterna skapar stabilitet över tiden. Det är parterna själva som har bäst kunskap om hur förhållandena ser ut inom det egna avtalsområdet. Avtal ger en bättre möjlighet till lösningar som är anpassade till olika branschers särskilda villkor. Avtal ger möjlighet för parterna själva att utveckla sitt samarbete utifrån gemensamma erfarenheter och nya förutsättningar. Förutsättningarna för att hitta smidiga och effektiva lösningar är större, om parterna kan komma överens på egen hand. Den som tror att man kan attackera den fackliga solidariteten, den gemensamma styrkan, sättet att förhandla fram kollektivavtal gör en total felbedömning. Angrip detta och du angriper Sverige. Du angriper kärnan i den svenska modellen. För den kommer svensk arbetarrörelse, fack och parti, sida vid sida, att ta gemensam strid. Statsminister Göran Persson i sitt öppningsanförande vid den socialdemokratiska partikongressen Arbetslivet Sverige satsar stora resurser på forskning och utveckling, via näringslivets företag och statens olika vetenskapliga råd och institut. Ett av de senare är Arbetslivsinstitutet som har i uppdrag att bedriva forskning inom arbetsmiljö och arbetsrätt. Skälet till att institutet bildades var att de allmänna vetenskapliga organen och högskolevärlden inte i tillräcklig grad uppmärksammade behoven inom dessa sektorer. Samhället kan som i detta fall ett behov av att inrikta forskningsresurserna mot vissa områden utan att därför lägga sig i vilka enskilda forskningsprojekt som ska utföras eller deras resultat. Institutets publiceringar är viktiga underlag för kunskapsuppbyggnad, debatt och åtgärder. Statens anslag till Arbetslivsinstitutet är för år miljoner kronor. Stora ansträngningar har alltid gjorts att skapa säkra och drägliga arbetsmiljöer för de anställda. Det har inte minst betydelse för sjukfrånvaron. En bit i de statliga åtgärderna är de bidrag som ges till bland annat arbetsmiljöutbildningar för fackliga förtroendemän. Det sker via ett särskilt anslag i statsbudgeten som även täcker vissa kostnader för styrelseutbildningar och allmänna informationsinsatser inom arbetslivsområdet samt viss EU-bevakning. Anslaget är för år 2006 är cirka 45 miljoner kronor. De borgerliga partierna vill avveckla Arbetslivsinstitutet. Moderaterna har i sina besparingar även tagit med anslaget till utbildning i arbetsmiljö med mera. Svagare fackföreningsrörelse De fackliga organisationerna i Sverige, liksom i andra länder, byggdes upp i strid mot arbetsgivare och borgerliga partier. Successivt kunde arbetare eftersom det var arbetarna som fick ta striden för rätten att organisera sig erkännas som en motpart till arbetsgivarna. I samverkan med socialdemokratin kunde fackföreningsrörelsen i Sverige bli en av de starkaste i världen. En nagel i ögat för borgerligheten. Högeralliansens partier har nu gått till en samlad offensiv mot de fackliga organisationerna. Det kommer inte bara att påverka hela fackföreningsrörelsen även om de individuella effekterna av de borgerliga

17 17 förslagen om a-kasseavgifter, ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen etcetera slår kraftigast mot LO: s medlemskår. Offensiven understöds också av en alltmer kampinriktad arbetsgivarorganisation, Svenskt Näringsliv, under sin nya ledning med Urban Bäckström som chef. Bäckström har under senare tid gjort sig känd för sina krav på att fackliga sympatiåtgärder bör avskaffas och att den svenska modellen på arbetsmarknaden bör nollställas till förhållanden som rådde före Det är en ny maktbalans på arbetsmarknaden som högern vill åstadkomma. Fackföreningsrörelsens förhandlingsstyrka och allmänna inflytande ska försvagas. Man har valt ut slipade verktyg som har udden riktade mot strategiska verksamheter för facket och som påverkar den fackliga förmågan att tillvarata medlemmarnas intressen. Den kraftiga sänkningen av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen minskar inkomsterna för arbetslösa. Detta försvagar fackets förhandlingsstyrka och dämpar lönekraven. Likartade effekter på förhandlingsstyrkan får också förslaget till skattesänkningar enbart för löneinkomster, vilket i praktiken innebär en sänkning av den faktiska kompensationsgraden i arbetslöshetsförsäkringen och olika socialförsäkringar. Ett slopande av skattereduktionen för medlemsavgift ökar kostnaderna att vara med i facket. Höjningen av a-kasseavgiften gör det väsentligt dyrare att vara medlem i en sådan. Dessa höjningar kommer att minska organisationsgraden till facket eftersom vissa medlemmar inte kommer att ha råd att både betala en kraftigt höjd obligatorisk a- kasseavgift och en väsentligt fördyrad fackföreningsavgift. Även detta kommer att undergräva fackets styrka, både i förhandlingar och som en samhällelig aktör.

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se Trygghetsutsikter Nummer 3-juli 2004 Eva Adolphson är Länsförsäkringars expert på social- och avtalsförsäkringar eva.adolphson@lansforsakringar.se Telefon 08-588 408 31, 073-96 408 31 Orimligt stora skillnader

Läs mer

Hotet mot den svenska modellen

Hotet mot den svenska modellen Hotet mot den svenska modellen En rapport om alternativen i svensk politik. Fler människor i arbete eller 90 000 fler öppet arbetslösa? SOCIALDEMOKRATERNA www.socialdemokraterna.se 1. Ett rött eller blått

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

10 moderata slag mot oss anställda

10 moderata slag mot oss anställda 10 moderata slag mot oss anställda Tryggheten på jobbet står på spel. Moderaterna vill genomföra dramatiska försämringar för de anställda och de före detta mittenpartierna följer med åt höger. Här följer

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Lokala effekter av den borgerliga regeringens ekonomiska politik

Lokala effekter av den borgerliga regeringens ekonomiska politik Lokala effekter av den borgerliga regeringens ekonomiska politik Örebro län Exempel på effekter av den borgerliga regeringens politik för Örebro län framtagna i samband med den borgerliga regeringens budgetproposition

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

En försäkring i fritt fall

En försäkring i fritt fall A-kassan En försäkring i fritt fall En fungerande arbetslöshetsförsäkring utgör en av grundpelarna i den svenska modellen. Frågan är om någonsin en så viktig försäkring försämrats så snabbt med så svåra

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid arbetslöshet Information om arbetslöshetsförsäkringen 1 2 ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Vad är arbetslöshetsförsäkringen? Arbetslöshetsförsäkringen ger dig som är arbetssökande ekonomisk ersättning

Läs mer

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Välkommen till TCOs hearing om En modern a-kassa TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Eva Nordmark, TCOs ordförande Varför måste försäkringen reformeras i grunden? Orimligt få omfattas av försäkringen

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Är a-kassan för bra? John Lennon och a-kassan? Vänd på foldern!

Är a-kassan för bra? John Lennon och a-kassan? Vänd på foldern! Är a-kassan för bra? Moderaterna tycker att arbetslöshetskassan är för bra. Vad tycker du? Hur låter argumenten för en hög a-kassa?!? A-kassan är för dig som har arbete. John Lennon och a-kassan? Vänd

Läs mer

Ett år med Reinfeldt

Ett år med Reinfeldt Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering

Läs mer

FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Hearing den 23 oktober

FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Hearing den 23 oktober Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samh pol avd/lena Wirkkala 2006-10-23 Direkttel: 08-782 91 54 E-post: lena.wirkkala@tco.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Näringsministern och förhållandet till facket

Näringsministern och förhållandet till facket Näringsministern och förhållandet till facket Sammanställning gjord av Sverker Lindström, 2012-03-27 1 Annie Lööf, tidigare Annie Johansson, 28, utsågs till näringsminister i regeringen Reinfeldt den 29

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa maj 2008 Därför säger vi nej till obligatorisk A-kassa (för företagare) Bakgrund Regeringens utredare har nu kommit med förslag till ett nytt system,

Läs mer

Barnen får betala Reinfeldts skattesänkning

Barnen får betala Reinfeldts skattesänkning 2006-08-24 Barnen får betala Reinfeldts skattesänkning Reinfeldt lovar att alla ska få behålla en tusenlapp mer av sin lön - men med alla nya avgifter tar han dubbelt tillbaka speciellt drabbade blir de

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Bara en av tio heltidare får 80 procent

Bara en av tio heltidare får 80 procent Bara en av tio heltidare får 80 procent En stor majoritet av alla arbetslösa är underförsäkrade. Endast 13 procent av heltidarna får 80 procent av sin tidigare inkomst. Inkomstskyddet vid arbetslöshet

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen 2006 Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen Av Jonas Bengtsson Denna rapport är framtagen på uppdrag av,

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Byggnads inkomstförsäkring

Byggnads inkomstförsäkring Byggnads inkomstförsäkring www.byggnads.se ditt skyddsnät när det gäller Från den 1 juli 2008 har alla medlemmar, som även är med i a-kassan och har en ersättningsgrundande inkomst* mellan 18 700 kr och

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27

A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27 A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27 MOTION AKA 1 Byggnads MellanNorrland Då A-kassans regelverk p.g.a. den s.k. alliansens arbetarfientliga politik stramats åt, kan vi inte ens neka ett jobb i ett företag

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Kursbok till deltagarna som går utbildningen. om forsakringar

Kursbok till deltagarna som går utbildningen. om forsakringar Kursbok till deltagarna som går utbildningen om forsakringar 1 2 innehåll 4 Facket försäkrar 6 Lagstadgade försäkringar 7 Avtals försäkringar 8 Medlems försäkringar 10 Ar bet slös 12 Sjuk 15 Arbet sskada

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

8 myter och 8 sanningar om A-kAssAn

8 myter och 8 sanningar om A-kAssAn 8 myter och 8 sanningar om A-kAssAn A-kassan är helt central i tider med hög arbetslöshet. Den ska ge trygghet för de som blir av med jobbet. Men a-kassan är idag välfärdens sorgebarn. Fler står oförsäkrade

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

riktiga jobb med egen försörjning

riktiga jobb med egen försörjning D riktiga jobb med egen försörjning Innehållsförteckning GODA MÖJLIGHETER TILL OMSTÄLLNING... 3 UD1 Utlåtande arbetslöshetsförsäkringen... 3 UD2 Utlåtande arbetsmarknadspolitik... 104 UD3 Utlåtande vuxenutbildning...

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll 1 Medlemsantal... 3 1.1 Regelverk om medlemsantal... 3 2 Finansieringsavgifter... 4 2.1 Regelverk om finansieringsavgiften...

Läs mer

Så fungerar. arbetslöshetsförsäkringen

Så fungerar. arbetslöshetsförsäkringen Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad augusti 2013 Innehåll Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring.... 3 Grundvillkor.... 3 Medlemskap... 3 Inträde genom arbete... 4 Medlemsavgift....

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

En liten bok om stora klyftor. - en argumentationshandbok för valrörelsen 2006

En liten bok om stora klyftor. - en argumentationshandbok för valrörelsen 2006 En liten bok om stora klyftor - en argumentationshandbok för valrörelsen 2006 1 2 Innehållsförteckning Moderaterna ett kort argumentationsunderlag 4 Moderaterna och skatterna 5 Moderaterna och jobben 7

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Distriktskongress 2013

Distriktskongress 2013 Distriktskongress 2013 Lördagen den 27 april Ronneby Motioner jämte utlåtanden 2 (8) Motion nr 1 En trygg och modern A-kassa En trygg och modern a-kassa är en viktig del av den svenska modellen. Den svenska

Läs mer

Rubrik på en eller två rader som ser ut så här 17/9. Valet är ditt! Ett valmaterial från

Rubrik på en eller två rader som ser ut så här 17/9. Valet är ditt! Ett valmaterial från Rubrik på en eller två rader som ser ut så här 17/9 Valet är ditt! Ett valmaterial från Den 17 september är det du som bestämmer! DEN 17 SEPTEMBER är det riksdagsval igen och då bestämmer du vilket Sverige

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Arbetsrättsliga frågor motionerna A121 A125

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Arbetsrättsliga frågor motionerna A121 A125 Utlåtande Arbetsrättsliga frågor motionerna A121 A125 I motion A121 föreslås att IF Metall ska sluta förhandla direkt eller indirekt åt icke medlemmar i facken samt att IF Metall ska se till att endast

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen

arbetslöshetsförsäkringen omuppdaterad september 2008 arbetslöshetsförsäkringen Innehåll Inledning: Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring...4 Grundvillkor...4 Medlemskap...5 Inträde genom arbete...5 Medlemsavgift...6

Läs mer

Lokala effekter av den borgerliga alliansens ekonomiska politik

Lokala effekter av den borgerliga alliansens ekonomiska politik Lokala effekter av den borgerliga alliansens ekonomiska politik Jönköpings län Exempel på effekter av den borgerliga alliansens politik för Jönköpings län framtagna i samband med den borgerliga alliansens

Läs mer

Om du förlorar ditt jobb

Om du förlorar ditt jobb Om du förlorar ditt jobb 2013 Om du förlorar ditt jobb Full sysselsättning är ett självklart mål för facket men också trygghet för den enskilda medlemmen i omställningssituationen. Därför finns det en

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 om arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 Innehåll Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring... 4 Grundvillkor... 4 Medlemskap... 4 Inträde genom arbete... 5 Medlemsavgift... 5

Läs mer

REMISSVAR Rnr 85.06. Till Näringsdepartementet. En arbetslöshetsförsäkring för arbete utkast till proposition N2006/8076/A

REMISSVAR Rnr 85.06. Till Näringsdepartementet. En arbetslöshetsförsäkring för arbete utkast till proposition N2006/8076/A Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-10-30 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 85.06 Till Näringsdepartementet En arbetslöshetsförsäkring för arbete utkast

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2012

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2012 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2012 LOs stadgar innehåller tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar, samordnade förbundsförhandlingar och förbundsförhandlingar.

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla?

Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla? Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla? juli 2007 Sammanfattning Den svenska modellen framstår inte som bättre än andra regelverk på arbetsmarknaden vid en internationell

Läs mer

PM 2006-10-19. Roger Vilhelmsson Karin Lien Olofsson Matilda Nyström Margareta Sjöberg

PM 2006-10-19. Roger Vilhelmsson Karin Lien Olofsson Matilda Nyström Margareta Sjöberg PM 2006-10-19 Roger Vilhelmsson Karin Lien Olofsson Matilda Nyström Margareta Sjöberg Kommentarer till budgetpropositionen för 2007 I budgetpropositionen för år 2007 föreslår regeringen en ökad belastning

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Fakta PM 11:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

MAKTMODERATEN REINFELDT

MAKTMODERATEN REINFELDT Detta visste du inte om MAKTMODERATEN REINFELDT Läs om hur mycket Reinfeldt tjänar på sina egna budgetförslag. Och hur du förlorar. Läs också om Reinfeldts skamlösa kontakter och ideal. www.ssu.se Innehåll

Läs mer