Fakta och argument inför valet Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. Ordning och reda. Om en hotad arbetsmarknadsmodell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta och argument inför valet 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. Ordning och reda. Om en hotad arbetsmarknadsmodell"

Transkript

1 Fakta och argument inför valet 2010 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport Ordning och reda Om en hotad arbetsmarknadsmodell

2 Bakgrund alla värnar den svenska modellen På morgonen den 17 april i år kallade Christer Ågren, vice vd i Svenskt Näringsliv, till presskonferens i Industrins hus på Storgatan i Stockholm. Ämnet var det allvarligast tänkbara. Under april pågick den största svenska avtalsrörelsen på mycket länge. 500 kollektivavtal skulle skrivas om, och villkoren för tre och en halv miljon löntagare regleras. På svenskt Näringsliv hade Ågren huvudansvar. Nu höll allt på att gå åt skogen. Två fackförbund, Pappers och Elektrikerna, hade gått ut i konflikt. Alla var ju överens, sade Ågren förvirrat och nästan lite förtvivlat. Det är lätt att tro att alla faktiskt är överens när den svenska arbetsmarknadsmodellen kommer på tal. De senaste fem åren har nästan alla försökt överträffa varandra som modellens främsta försvarare. Det gäller arbetsmarknaden, där fackliga organisationer och arbetsgivare tävlat om vem som kunnat formulera flest uttalanden om parternas ansvar. Det gäller också politiken, där de nya moderaterna i sin retorik anslutit sig till klassiska socialdemokratiska paroller om behovet av en stark fackförening och betydelsen av att staten ska hålla sig borta från arbetsmarknaden. Det har verkligen nästan låtit som om alla varit överens. Konflikterna i vårens avtalsrörelse skvallrade om att det kanske inte är riktigt sant. Den svenska modell som alla säger sig försvara kan ha olika skepnad beroende på vem som talar om den och när det kommer till hur den ska användas i vardagen är frågan om ordning och reda på arbetsmarknaden ett av våra mest laddade ämnen. Internationell jämförelse hur kan arbetsmarknaden regleras Den grundläggande principen för varje marknad är att priset regleras av tillgång och efterfrågan. Finns det många som vill köpa men få som vill sälja stiger priset. Och tvärtom. Riktigt så går det inte till på arbetsmarknaden i något civiliserat samhälle. Konsekvenserna skulle nämligen bli alltför förfärliga, eftersom det oftast finns fler som vill sälja arbete än som vill köpa. I industrialismens barndom talade ekonomer och politiker som Malthus, Ricardo och lassalle om en järnhård lönelag, som innebar att marknadskrafterna hela tiden pressade ner lönerna mot existensminimum. En verklighet som tredje världens fattiga daglönare väl känner också i dag. I vår del av världen har dock demokrati och facklig kamp ställt upp gränser för marknaden. Ingen västlig demokrati låter tillgång och efterfrågan ensamma styra priset på arbete. Metoderna varierar dock mellan länder. I grunden kan vi tala om tre modeller. Lagstadgade minimilöner är den modell som till exempel Storbritannien och USA använt sig av. Det innebär i princip att staten fastställer den lägsta ersättning som en arbetsgivare får betala. Utöver det blir det upp till de anställda att tillsammans eller var för sig försöka höja lönerna. Det ligger i minimilönernas natur att de måste vara låga, på gränsen till existensminimum. De ska ju lägga ett slags golv. Kanske är det därför som krafter i Svenskt Näringsliv i spåren av Lavalkonflikten talat mycket om att införa minimilöner i Sverige, trots att idén strider mot den nordiska traditionen. Allmängiltigförklarade kollektivavtal är en annan modell och grunden för hur arbetsmarknaden fungerar i många länder på kontinenten. Men också i Norge och Finland kan myndigheterna förklara ett kollektivavtal som allmängiltigt. I princip innebär det att parlamentet tar ett kollektivavtal som träffats mellan fack och arbetsgivare på en arbetsplats eller i en region och upphöjer det till lag för hela den branschen. Arbetsgivare och löntagare blir helt enkelt skyldiga enligt lag att följa avtalet. 2

3 I modellerna med lagstadgade minimilöner och allmängiltigförklarade kollektivavtal är det alltså politiska beslut som gör villkoren på arbetsmarknaden bindande, även om de fackliga organisationerna är med och förhandlar fram villkoren för de kollektivavtal som allmängiltigförklaras. I den nordiska modellen är det däremot arbetsmarknadens parter som gör upp om löner och anställningsvillkor, utan inblandning från politikerna. Det är just på denna grundläggande punkt som traditionen i Sverige och Danmark är annorlunda. Det är grunden för den nordiska modellen. En fungerande a-kassa, en sjukförsäkring värd namnet och ytterst ett välfärds samhälle där människors grund läggande behov garanteras är faktorer som i praktiken omöjliggör en naken exploatering. Innehållet i den nordiska modellen I den nordiska modellen finns inga statliga regler när det gäller löner. En arbetsgivare kan i de flesta fall, vad lagen anbelangar, betala precis hur lite som helst. Den nordiska modellen innebär också att många av de lagar som ändå finns för till exempel anställningstrygghet, arbetstider och andra villkor kan förhandlas bort. Fack och arbetsgivare får tillsammans ändra tillämpningen av lagen. Därför är det inte så konstigt att svenska myndigheter inte ägnar sig speciellt mycket åt arbetsplatserna. Med undantag av arbetsmiljön, där Arbetsmiljöverket har sina inspektörer, är det fack och arbetsgivare som själva ska granska hur reglerna följs, och som oftast sliter tvister vid otaliga förhandlingar. Det blir ett slags parallellt juridiskt system, med den delvis partssammansatta Arbetsdomstolen som sista instans. Trots att den som följer den politiska debatten antagligen lätt skulle kunna tro motsatsen har Sverige ett minimum av lagar för arbetsmarknaden. Vägen skulle kunna ligga öppen för marknadskrafterna och en våldsam exploatering. Att det inte är så har några enkla förklaringar. Den viktigaste är att Sverige har, och har haft, starka fackliga organisationer som organi serar löntagare på nästan hela arbetsmarknaden. Den svenska fackföreningsrörelsen består inte bara av LO-förbunden, utan också av organisationer för tjänstemän och akademiker. Det betyder att det fackliga inflytandet genomsyrar hela systemet. Det viktigaste verktyget för de fackliga organisationerna är kollektivavtalen. Genom att arbetsgivare och fackliga organisationer tecknar kollektivavtal som i praktiken styr hela branscher skapas ett regelverk utan statlig inblandning. Den svenska modellen förutsätter alltså starka fackliga organisationer som i praktiken kan bevaka att det finns kollektivavtal på de flesta arbetsplatser, och att dessa avtal följs. Ytterst kan det, som vi sett flera exempel på de senaste åren, leda till konflikter. Så även om den svenska arbetsmarknaden i praktiken har mycket få och små öppna arbetsmarknads konflikter, vilar själva modellen på de fackliga organisationernas möjlighet att tillgripa strejk och blockad. Men fackföreningsrörelsens styrka och möjligheten att teckna kollektivavtal räcker ändå inte för att upprätthålla modellen. Risken finns ju alltid att pressade människor känner sig tvingade att konkurrera om jobben genom att acceptera lägre löner, och att det på sina håll skulle finnas arbetsgivare som klarat sig ifrån all facklig inblandning och utnyttja situa tionen. Det innebär att också trygghetssystemen är en del av den svenska modellen. En fungerande a-kassa, en sjukförsäkring värd namnet och ytterst ett välfärdssamhälle där människors grundläggande behov garanteras är faktorer som i praktiken omöjliggör en naken exploatering. 3

4 Hoten om en annan ordning Den nordiska modellen för arbetsmarknaden vilar alltså på några grundläggande förutsättningar. För det första respekteras parternas rätt att själva lösa konflikter, om nödvändigt med hjälp av stridsåtgärder. Det är inte domstolarnas eller myndigheternas sak att avgöra vilka krav fack eller arbetsgivare ska ställa. För det andra förutsätter modellen starka fackliga organisationer som inte bara kan skriva avtal för löntagare som arbetar på stora arbetsplatser eller har tydlig yrkeskompetens. Det är grupper där den fackliga styrkan av tradition är stor. I det svenska systemet måste facken dessutom kunna garantera rimliga villkor i branscher där förutsättningarna är betydligt sämre, där arbetsplatserna är små, genomströmningen stor och utbildningsnivån låg. Det är ett betydligt svårare uppdrag. För det tredje: Om vårt system med kollektivavtal ska kunna förenas med anständiga villkor måste dessutom de sociala trygghetssystemen fungera. En a-kassa som lever upp till inkomstbortfallsprincipen gör det möjligt att ställa krav också som arbetslös. En bra sjukförsäkring är förutsättningen för att begära rehabilitering och anpassning. På alla dessa tre punkter är modellen nu utsatt för attacker och på varje område kommer utgången till stor del att bestämmas i höstens val. Lavalmålet Det senaste årtiondets mest uppmärksammade och omdiskuterade svenska arbetsmarknadskonflikt inleddes i november Egentligen gällde den villkoren för de lettiska byggnadsarbetare som arbetade med ombyggnaden av Söderfjärdsskolan i Vaxholm, men ytterst visade den hur den traditionella bilden av svensk arbetsmarknad har förändrats av internationalisering och EU-medlemskap. Blockaden mot ombyggnaden av Söderfjärdsskolan har kallats Vaxholmskonflikten och senare, när frågan flyttat in i domstolar, för Lavalmålet. Frågan om Byggnads och Elektrikerna använde otillåtna stridsåtgärder i Vaxholm har tröskats genom många rättsinstanser. Den svenska arbetsdomstolen konstaterade snabbt att blockaden inte stred mot svensk rätt, men valde att låta frågan gå vidare till EG-domstolen i Luxemburg. Svaret, som kom i december 2007, sände en våg av besvikelse genom hela den europeiska fackföreningsrörelsen. Blockaden, som syftade till att få fram ett svenskt kollektivavtal på en svensk arbetsplats, ansågs strida mot EU-rätten. Med anpassningen till EU:s rättsordning har det blivit lättare att använda domstolar för att i praktiken skriva om förutsättningarna på till exempel arbetsmarknaden. Frågan är hur svenska politiker väljer att hantera den utmaningen. Den svenska regeringen som, en smula tveksamt, försvarat fackets rätt att använda konfliktvapnet tvingades starta en utredning om hur de svenska reglerna skulle förändras. Resultatet finns nu som Lex Laval, de lagändringar som den borgerliga riksdagsmajoriteten har beslutat om. Enligt de fackliga organisationerna är den nya lagen full av kryphål för oseriösa arbetsgivare. Den går dessutom längre när det gäller att anpassa svenska regler till EU än vad EG-domstolen egentligen krävt. I riksdagen har oppositionen protesterat, och de rödgröna har lovat att göra Lex Laval till en valfråga. Ytterst handlar det inte bara om reglerna för utländska företag som arbetar i Sverige, utan om hur den svenska modellen ska försvaras inom EU. Fackförbundens styrka Ett av de verkliga förvandlingsnummer som Fredrik Reinfeldt och Anders Borg genomfört med det moderata partiet handlar om synen på fackföreningsrörelsen. Från det vanliga borgerliga gnället har Reinfeldt och Borg övergått till att tala om betydelsen av starka fackliga organisationer. Kanske menar de faktiskt vad de säger, även om framför allt Fredrik Reinfeldt ofta faller tillbaka i en mer traditionell borgerlig syn på facket. 4

5 Ändå har politiken i praktiken gjort det svårare att upprätthålla starka fackliga organisationer. Det gäller ekonomiska frågor, som rätten att göra avdrag för fackföreningsavgiften och höjningen av avgifterna till a-kassan. När det gäller frågan om sambandet mellan de fackliga organisationerna och a-kassorna har inte minst Anders Borg försvarat arbetslöshetsförsäkringens band till facket, framför allt eftersom han menar att den håller tillbaka lönekraven. Ett av Borgs problem är att han samtidigt lovat göra a-kassan obligatorisk, något som fått extra aktualitet efter massavhoppen. Att förena en obligatorisk försäkring med en frivillig folkrörelse går inte riktigt ihop, vilket har visat sig sedan arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin fått kasta flera utredningsförslag i papperskorgen. Andra borgerliga politiker, till exempel inom Folkpartiet, driver dock fortfarande tanken på en obligatorisk a-kassa utan band till facket. Det skulle utan tvekan försvaga den fackliga rörelsen, vilket sannolikt är meningen. I april förpassades frågan om obligatorisk a-kassa åter till en statlig utredning. Räkna med att Jan Björklund och andra som vill skilja försäkringen från fackföreningsrörelsen tänker återkomma i frågan. Borgerliga politiker, till exempel inom Folkpartiet, driver fortfarande tanken på en obligatorisk a-kassa utan band till facket. Det skulle utan tvekan försvaga den fackliga rörelsen, vilket sannolikt är meningen. På viktiga delar av arbetsmarknaden förändras dessutom förutsättningarna för fackligt arbete av arbetskraftsmigrationen. Det gäller som Lavalfallet visar byggsektorn, men i minst lika hög utsträckning till exempel transportnäringen, städbranschen, skogsbruket och jordbruket. De borgerliga partierna har tillsammans med Miljöpartiet i praktiken avskaffat arbetsmarknadsprövningen vid ansökningar om arbetstillstånd. Numera är det företagen själva, inte svenska staten, som råder över arbetskraftsinvandringen och bestämmer huruvida arbetskraftsbehov föreligger. Det räcker med att företagen ger ett arbetserbjudande på skälig nivå för att arbetstillstånd ska beviljas ett tillstånd som i praktiken därefter ägs av arbetsgivaren. Utan erbjudet arbete riskerar den anställde att utvisas. Därmed blir den importerade arbetskraften företagets gisslan, något skrupelfria arbetsgivare givetvis utnyttjar genom att anskaffa oorganiserad arbetskraft utan kollektivavtal. Visserligen säger reglerna att Migrationsverket, efter hörande av berörd facklig organisation, ska avgöra om erbjudandet är seriöst. Men verket saknar helt resurser för kontroll och upp följning. Mot bakgrund av detta är det inte förvånande att fackliga organisationer och journalister nu allt oftare kan avslöja hur människor utnyttjas i Sverige. Många blev särskilt upprörda när hundratals skuldsatta thailändska bärplockare under hösten 2009 protes terade mot hur de behandlades. De hade lockats till Sverige med löfte om lättförtjänta pengar, men möttes av skogar där bärskörden slagit fel. Trots att svenska myndigheter enligt gällande regler ska kräva en garanterad minimilön för att utfärda arbetstillstånd hade Migrationsverket gjort ett undantag, av hänsyn till branschen. Någon hänsyn till de skuldsatta bärplockarna var det inte frågan om. Arbetsmarknadsministerns reaktion var talande. Vad gör LO?, frågade han sig i tv samtidigt som han slog ut med armarna och vägrade ta ansvar för de regler som gör det möjligt att utnyttja människor i en utsatt situation. Inför årets säsong har Migrationsverket, trots arbetsmarknadsministerns ointresse, bestämt sig för att tillämpa kravet på en garanterad minimilön också för bärplockare. Företag som köper upp bär funderar dock redan på vägar att gå runt också dessa regler. 5

6 Naturligtvis riskerar den svarta eller grå sektorn i ekonomin också att påverka löner och lönsamhet i de företag som vill spela efter reglerna. Regeringens ovilja att erkänna fackföreningsrörelsen som en samhällskraft gäller också andra mindre men symboliskt viktiga frågor. Så har till exempel regeringen lagt ner sam arbetet med folkrörelserna kring kulturen på arbetsplatserna. Konkret innebär det till exempel indraget stöd till vägkrogsbiblioteken, ett samarbete mellan Transport och Hotell och Restaurang Facket som måste beskrivas som ett av de senaste årens mest framgångsrika exempel på att kulturpolitik kan spela roll. Fredrik Reinfeldt är också den första svenska statsminister som konsekvent valt att inte möta ledarna för de stora fackliga centralorganisationerna. Välfärdssystemet Tydligast blir dock den politiska utmaningen mot den svenska modellen på arbetsmarknaden om vi väljer att se till välfärdspolitiken. Som vi tidigare kunnat konstatera förutsätter friheten för arbetsmarknadens parter att det finns ett fungerande trygghetsnät som gör det svårt för arbetsgivarna att utnyttja människors desperation. Det skyddsnätet har de senaste fyra åren fått betydligt grövre maskor, och det är helt enligt regeringens planer. Att sänka ersättningen från a-kassan samtidigt som avgifterna chockhöjdes var en av regeringens första åtgärder efter det senaste valet. Resultatet lät inte vänta på sig en halv miljon människor lämnade försäkringen. Vissa antagligen för att de ansåg risken för arbetslöshet som liten, men många därför att de inte hade råd med en sämre försäkring till ett högre pris. Att avgifterna dessutom styrs av arbetslösheten i den egna branschen förstärker den effekten. Anställda i yrken med låga löner och stor risk för arbetslöshet får betala många gånger mer än högutbildade och välavlönade med trygga jobb. Motivet är inte bara att dra in pengar för att betala skattesänkningar. Målet är att påverka lönebildningen eller, som det heter på finansdepartementet, att sänka reservationslönen. En dålig a-kassa, hårda villkor och ett samband mellan avgiften och arbetslösheten ska helt enkelt tvinga facken att hålla tillbaka lönekraven. På detta sätt undergräver regeringen också tilltron till välfärdssystemen. Ännu finns en allmän acceptans för relativt höga skattenivåer men där alla upplever sig få något för pengarna. I takt med försämringarna ökar risken för att mer resursstarka grupper hellre kräver sänkta skatter och ser om sitt eget hus i form av privata sjuk- och andra tilläggsförsäkringar. Det vore förödande för den generella välfärden och för den breda allians mellan arbetar- och tjänstemannagrupper som så länge har varit en framgångsmodell för Sverige. Framtiden för den svenska modellen Nästan alla säger sig i dag försvara den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den har skapat arbetsfred, tillväxt, reallöneförbättringar och flexibilitet. Ordning och reda, kort sagt. Samtidigt utmanas modellens grundstenar, av domstolar och internationalisering, av försvagade fackliga organisationer och inte minst av ett allt mer urholkat trygghetssystem. Det är faktorer som kan påverkas. Av facken och arbetsgivarnas organisationer, men också av svenska politiker och svenska väljare. Därför är frågor om a-kassan, sjukförsäkringen, anställningstryggheten och rätten till fackliga stridsåtgärder några av de viktigaste i höstens val. Det gäller inte bara vardagen för den som förlorar jobbet eller blir sjuk. Det gäller vilken ordning vi ska ha i arbetslivet. 6

7 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport fler Fakta och argument inför valet 2010 Fakta och argument inför valet 2010 andra chansen Livslångt lärande eller sortering för livet? En samlad bild av vad som står på spel inom utbildningspolitiken. andra chansen livslångt lärande eller sortering för livet? 7

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 April 2012 Arbetsmarknadsfrågor stora bland politiska bloggar Unionen anser att bloggar och andra sociala medier är rätt

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla?

Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla? Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla? juli 2007 Sammanfattning Den svenska modellen framstår inte som bättre än andra regelverk på arbetsmarknaden vid en internationell

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen 2006 Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen Av Jonas Bengtsson Denna rapport är framtagen på uppdrag av,

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Material som gruppen har tillgång till: - Avdelningens lokaler - Datorer - Kopiator - Fax - Skrivare

Material som gruppen har tillgång till: - Avdelningens lokaler - Datorer - Kopiator - Fax - Skrivare Migrationsprojektet Jeanette Gustavsson, Rose-Marie Myhr, Daniel Jernström, Katja Ojanne, Amanda Naesman, Emil Bäckström, Nafie Hamde, Svetlana Avramovic & Theo Verheggen Syfte Under 3 månader kommer Hotell

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa maj 2008 Därför säger vi nej till obligatorisk A-kassa (för företagare) Bakgrund Regeringens utredare har nu kommit med förslag till ett nytt system,

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Information till utländska bärplockare

Information till utländska bärplockare Information till utländska bärplockare Dessa regler gäller för utländska bärplockare Det här är en informationsbroschyr från Arbetsmiljöverket för dig som vill arbeta som bärplockare i Sverige. Arbetsmiljöverket

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

på det fackliga löftet

på det fackliga löftet på det fackliga löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2010 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form: ETC

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Är a-kassan för bra? John Lennon och a-kassan? Vänd på foldern!

Är a-kassan för bra? John Lennon och a-kassan? Vänd på foldern! Är a-kassan för bra? Moderaterna tycker att arbetslöshetskassan är för bra. Vad tycker du? Hur låter argumenten för en hög a-kassa?!? A-kassan är för dig som har arbete. John Lennon och a-kassan? Vänd

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Fem frågor om arbetskraftsinvandring till riksdagspartierna Arbetskraftsinvandringsreformen som trädde

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB. Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet

ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB. Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet Inledning Jobben är Nya Moderaternas viktigaste fråga. Sedan alliansregeringen fick väljarnas

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27

A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27 A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27 MOTION AKA 1 Byggnads MellanNorrland Då A-kassans regelverk p.g.a. den s.k. alliansens arbetarfientliga politik stramats åt, kan vi inte ens neka ett jobb i ett företag

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

Genom den föreslagna regleringen i den nya lagen stärks arbetstagarens rätt till likabehandling i lönehänseende.

Genom den föreslagna regleringen i den nya lagen stärks arbetstagarens rätt till likabehandling i lönehänseende. 14 Svar på interpellation 2012/13:94 om missbruk av bemanningsföretag Anf. 46 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M): Fru talman! Jonas Sjöstedt har frågat mig om jag avser att verka för skärpt lagstiftning

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

10 moderata slag mot oss anställda

10 moderata slag mot oss anställda 10 moderata slag mot oss anställda Tryggheten på jobbet står på spel. Moderaterna vill genomföra dramatiska försämringar för de anställda och de före detta mittenpartierna följer med åt höger. Här följer

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Hotet mot den svenska modellen

Hotet mot den svenska modellen Hotet mot den svenska modellen En rapport om alternativen i svensk politik. Fler människor i arbete eller 90 000 fler öppet arbetslösa? SOCIALDEMOKRATERNA www.socialdemokraterna.se 1. Ett rött eller blått

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Ett år med Reinfeldt

Ett år med Reinfeldt Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

Kollektivavtal det tjänar du på

Kollektivavtal det tjänar du på Kollektivavtal det tjänar du på för dig som är arbetsgivare 1 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer