FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö"

Transkript

1 FACKLIG HANDBOK om arbetsmiljö Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer

2 INNEHÅLL Facklig handbok om arbetsmiljö 1. Inledning Arbetsgivarens ansvar Medarbetarnas ansvar Skyddsombudets roll Skyddskommitténs roll Den fackliga förtroendemannens roll Förbundets roll Företagshälsovården En arbetsmiljöfrågas väg Rätten till rehabilitering... 6 Arbetsgivarens ansvar... 6 Rehabiliteringsutredning... 7 Eget ansvar... 7 Skyddsombudets/facklig företrädares ansvar... 7 Försäkringskassans ansvar Arbetsskadeförsäkringen... 8 När gäller arbetsskadeförsäkringen?... 8 Vad klassas som arbetsskada?... 8 Arbetssjukdom... 9 Smittsamma sjukdomar... 9 Anmälan av arbetsskada Lagar, föreskrifter och sanktioner Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöföreskrifter Speciallagstiftning Arbetsmiljöinspektion AkademikerUtbildning juni (12)

3 1. Inledning Denna fackliga handbok vänder sig både till medlemmar utan fackligt uppdrag och till lokalt förtroendevalda och/eller skyddsombud. Handboken är gemensam för Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges Ingenjörer alltså de sex Saco-förbund som äger AkademikerUtbildning. Läs mer om bolaget på För de sex förbunden inom AkademikerUtbildning finns även en gemensam webbplats för arbetsmiljöfrågor du når den via ditt eget förbunds webbplats. 2. Arbetsgivarens ansvar Det är alltid arbetsgivaren som har ansvar för att arbetsplatsen gynnar hälsa och utveckling. Arbetsgivaren har också ansvar för att bedöma och besluta om arbetsmiljön. Företagshälsovården förser honom med hjälp och stöd i detta arbete. Arbetsgivarens arbetsmiljöarbete bevakas och drivs på av skyddsombuden eller skyddskommittén. Alla medarbetare har skyldighet att medverka i det av arbetsgivaren initierade arbetsmiljöarbetet, men huvudansvaret ligger alltid hos arbetsgivaren. Han kan aldrig lägga över sitt ansvar på företagshälsovården, skyddsombuden eller någon annan han delegerat ansvaret till. Arbetsgivaren har skyldighet att systematiskt planera, genomföra och följa upp verksamheten så att kraven på arbetsmiljön uppfylls. Kraven gäller förbättringar av arbetsmiljön fysiskt, organisatoriskt och socialt, så att ohälsa undviks och utvecklande och stimulerande arbeten skapas. Det innebär bl a att arbetsgivaren har ansvar för att arbetsbelastningen inte är för hög, att medarbetarna kan påverka sin arbetssituation och på andra sätt undvika negativ stress i arbetet. I uppgifterna ingår att se till att medarbetarna får tillräckliga kunskaper om arbetet, arbetsförhållandena och risker förknippade med dessa, samt ansvar för att se till att medarbetarna följer skyddsföreskrifter och använder föreskriven skyddsutrustning. Arbetsgivaren ansvarar t ex för att alla anställda får utbildning kring de risker som är förknippade med arbetet och hur de ska kunna uppnå hög säkerhet i sitt arbete. Det är framför allt viktigt att informationen kring risker och säkerhet är tydlig i introduktionen för nyanställda. Arbetsgivaren har ansvar för att se till var och ens förutsättningar för att skapa hälsa. I ansvaret ligger även rehabilitering och anpassning av arbetets förutsättningar för att en sjukskriven medarbetare ska kunna återgå i arbete. Arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete ska ske i samråd med medarbetarna via deras representanter i arbetsmiljöfrågor skyddsombuden och omfatta samtliga anställda. Strategier och åtgärder för att förbättra arbetsmiljön ska årligen redovisas i en handlingsplan. Arbetsmiljön kan inte och ska inte isoleras från verksamheten i övrigt. De flesta beslut som fattas i organisationen får konsekvenser för arbetsmiljön. Det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver vara naturligt inordnat i den ordinarie verksamheten och omfatta alla förhållanden av betydelse för arbetsmiljön. 3. Medarbetarnas ansvar Det aktiva deltagandet från medarbetarna är en förutsättning för att förhållandena på arbetsplatsen ska kunna utgå från behov hos var och en i kombination med verksamhetens förutsättningar. Arbetsmiljölagen föreskriver att arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Der är därför väsentligt att du själv deltar i det arbetsmiljöarbete som initieras av arbetsgivaren, men det är lika viktigt att du och dina kollegor själva påtalar eller ger förslag till förbättringar av arbetsmiljön. Du bör också utnyttja din rätt att delta i utformningen av verksamheten i stort. I arbetsmiljölagen heter det att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en AkademikerUtbildning juni (12)

4 god arbetsmiljö. Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Du måste själv engagera dig i dina löne- och anställningsvillkor och i förhållandena på arbetsplatsen som helhet för att kunna skapa en arbetssituation som du själv upplever som stimulerande. Det är också viktigt att du tar ansvar för din egen arbetssituation genom att t ex inte ta på dig för mycket arbete. Genom att delta i det fackliga arbetet på arbetsplatsen ökar du dina möjligheter till påverkan och information. Därigenom ges förutsättningar att skapa förhållanden som gynnar såväl verksamheten som dig själv och dina kollegor. 4. Skyddsombudets roll Arbetsgivarens arbete med arbetsmiljön bevakas av skyddsombudet på arbetsplatsen. Skyddsombudet är den fackliga företrädaren i arbetsmiljöfrågor. På alla arbetsplatser med mer än fem anställda ska det finnas ett skyddsombud. Det är din fackliga organisation som utser skyddsombudet. Finns det flera fackliga organisationer representerade på arbetsplatsen kan det därför även finnas flera skyddsombud. Flera skyddsombud kan även utses av en och samma fackliga organisation. Skyddsombudet har ansvar för samtliga medarbetare oavsett deras fackliga tillhörighet. För att försäkra er om att frågor och problem som är aktuella för just akademiker uppmärksammas, bör ni utse ett skyddsombud för Saco-medlemmarna på arbetsplatsen. Det är inte säkert att ett skyddsombud från en annan facklig organisation fokuserar på samma problem eller hanterar dem på samma sätt. Finns fler än ett skyddsombud på arbetsplatsen utser skyddsombuden gemensamt en av sig till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet har ansvar för att samordna skyddsombudens verksamhet. Finns det inte någon lokal facklig organisation på arbetsplatsen utses skyddsombudet av medarbetarna gemensamt. För att få rättslig status som skyddsombud måste uppdraget anmälas till arbetsgivaren. Den organisation som utsett skyddsombudet ansvarar för anmälan, som ska vara skriftlig och innehålla skyddsombudets namn, adress, skyddsområde och mandattid (normalt tre år). Skyddsombudet representerar medarbetarna i upprättandet av handlingsplaner samt vakar över och verkar för att tillfredsställande skyddsförhållanden föreligger. Han/hon påpekar brister, lämnar förslag på åtgärder inom arbetsmiljöområdet och deltar i planeringen inför verksamhetsförändringar. Det kan handla om planeringen av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation. Den rättsliga statusen medför att skyddsombudet kan begära att arbetsgivaren genomför undersökningar eller kontroll av förhållanden i arbetsmiljön och begära Arbetsmiljöinspektionens ingripande. Om skyddsombudet bedömer att ett förhållande innebär en omedelbar fara för en medarbetare har han/hon befogenheter att stoppa ett arbete i väntan på att Arbetsmiljöinspektionen kan ta ställning i frågan. Ett skyddsombud har rätt till den utbildning som krävs för att ska kunna utföra sitt uppdrag och har rätt till ledig tid för att utföra uppdraget. Skyddsombudet ska få ta del av den information och de handlingar som behövs för verksamheten. 5. Skyddskommitténs roll En skyddskommitté är ett samrådsorgan mellan företrädare för arbetsgivaren och företrädare för arbetstagarna och ska finnas på arbetsplatser med minst 50 anställda, eller där medarbetarna begär det. I skyddskommittén ska därför förutom facklig ledamot och skyddsombud även verksamhetens ledning vara representerad. AkademikerUtbildning juni (12)

5 När skyddskommitté finns bedrivs arbetsmiljöarbetet gemensamt mellan arbetsgivaren och medarbetarna i denna. Det innebär att planering av förändringar av såväl lokaler som organisation och metoder sker i skyddskommittén. 6. Den fackliga förtroendemannens roll Alla förhållanden i arbetet berör hur arbetsmiljön upplevs. Traditionella fackliga frågor som lön och anställningsvillkor har exempelvis en stor inverkan på medarbetarnas hälsa och trivsel. Hur arbetet är organiserat och hur ledarskapet fungerar är till exempel några av de viktigaste arbetsmiljöfrågorna. Det blir därför allt svårare att dra tydliga gränser mellan skyddsombudets frågor och de övriga fackliga förtroendevaldas. Den fackliga förtroendemannen hjälper medlemmarna med frågor kring villkoren i arbetet eller arbetssituationen. Lön och avtal, men även arbetsuppgifterna och deras innehåll hanteras med fördel av den fackliga representanten. Den fackliga företrädaren har också en viktig roll i de frågor som normalt sett hanteras av skyddsombudet, såsom frågor kring särbehandling och andra psykiska och sociala problem. Hon/han kan vara pådrivande i arbetsmiljöarbetet genom samverkan med arbetsgivaren. Att det finns ett starkt fackligt engagemang bidrar också till att arbetsgivaren arbetar aktivt med organisations- och personalfrågor. Om det inte finns något skyddsombud på arbetsplatsen blir den facklige förtroendemannens roll desto viktigare, även i arbetsmiljöfrågorna. Men kom ihåg att ett skyddsombud innehar en rättslig status och därmed handlingsmöjligheter som den facklige förtroendemannen saknar. Se därför till att utnämna ett skyddsombud om ni ännu inte har gjort det! 7. Förbundets roll För att arbetsmiljöarbetet ska bli framgångsrikt måste det bedrivas inom den egna verksamheten. Det lokala fackliga arbetet har därför en viktig roll att fylla, inte minst genom skyddsombudet. Men den lokala fackliga aktiviteten står också som garant för det inflytande som är nödvändigt för att skapa samverkan och en god arbetsmiljö. Den fackliga aktiviteten är ett uttryck för engagemang för villkoren på arbetsplatsen. Den viktigaste uppgiften för det centrala fackliga arbetet är information och utbildning så att du som facklig företrädare kan få stöd och påverkan ske lokalt, helst i förhandlingar mellan dig i egenskap av facklig företrädare och arbetsgivaren. Det centrala fackliga arbetet ska också stödja dig som medlem för bättre löneutveckling, arbetstid samt andra anställnings- och organisatoriska villkor. 8. Företagshälsovården På större arbetsplatser/företag finns ofta en företagshälsovård. Arbetsgivaren har ansvar för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns tillgänglig. Företagshälsovården ska fungera som en oberoende expert till arbetsgivaren inom arbetsmiljö och rehabilitering. I uppdraget ingår även relationen mellan exempelvis arbetsorganisation och hälsa. Företagshälsovårdens uppgift är därför delvis preventiv och ska undanröja hälsorisker på arbetsplatsen. 9. En arbetsmiljöfrågas väg 1. Arbetsmiljöproblemen ska så långt det är möjligt lösas i samförstånd i den vardagliga situationen. 2. När en medarbetare upptäcker en brist i arbetsmiljön ska han eller hon i första hand kontakta sin närmaste chef. AkademikerUtbildning juni (12)

6 3. Om de inte lyckas lösa problemet kan medarbetaren vända sig till sitt skyddsombud som i sin tur talar med samma chef. 4. Skyddsombudet kan söka stöd hos huvudskyddsombudet som i sin tur kan ta upp frågan i skyddskommittén eller med högste chefen, om man fortfarande inte enats om en lösning. 5. Om och när alla möjligheter är uttömda på arbetsplatsen, kan det vara aktuellt att koppla in Arbetsmiljöinspektionen. 6. Arbetsmiljöinspektionens beslut kan överklagas till Arbetsmiljöverket. 7. I vissa fall kan en arbetsmiljöfråga hamna hos regeringen. 10. Rätten till rehabilitering Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa den som är sjuk eller skadad att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv. Med arbetslivsinriktad rehabilitering menas de insatser som behöver göras för att den som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och möjlighet att arbeta. Det är viktigt att arbetsanpassning och rehabilitering sätt in så tidigt som möjligt. Förutsättningarna för en lyckad rehabilitering minskar kraftigt redan vid en kort tids frånvaro. Det är oftast på den egna arbetsplatsen som de bästa förutsättningarna för en lyckad rehabilitering finns. Olika aktörer ansvarar för olika åtgärder och Försäkringskassan som ansvarar för samordningen av dessa. Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagstiftningen och föreskrifter från Arbetsmiljöverket för att genomföra den anpassning och rehabilitering som kan ske inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Om en anställd drabbas av ohälsa är det viktigt att det finns utarbetade rutiner för rehabiliteringsprocessen och att ansvarsfrågorna är tydliga för de inblandade. Det är också viktigt att arbetsgivaren avsätter tillräckliga resurser, såväl ekonomiska som personella för att kunna genomföra processen. Det är framför allt viktigt att arbetsgivaren har ett väl fungerande system för att uppmärksamma behov av såväl rehabilitering som arbetsanpassning. På varje arbetsställe ska det finnas en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Det är i första hand arbetsgivaren som har ansvaret för att behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering klarläggs och som ansvarar för att rehabilitering kommer igång när den behövs. Arbetsgivaren ansvarar dels för att det finns en organisation för rehabilitering, dels för insatser på individnivå. Rutinerna behöver fortlöpande ses över och åtgärder utvärderas. Låt en rehabiliteringsåtgärd på arbetsplatsen också verka som ett förebyggande arbetsmiljöarbete för arbetsplatsen som helhet då orsakerna till problemen ofta är gemensamma för hela arbetsgruppen. På små arbetsplatser kan det vara svårt att hålla beredskap för rehabiliteringsåtgärder, det är då vanligt att köpa dessa tjänster från exempelvis företagshälsovården. Det är arbetsgivarens ansvar att stå för det som rör arbetsplatsen, till exempel ändra på arbetsorganisation, arbetsinnehåll, minskning av ensidiga eller tunga arbeten, påverka attityder och för psykosociala insatser, medan Försäkringskassan ansvarar för att rehabiliteringen samordnas. Rehabiliteringsutredning Försäkringskassan har numera övertagit arbetsgivarens ansvar att göra rehabiliteringsutredning. Försäkringskassan ska göra en plan för återgång i arbete/rehabiliteringsplan tillsammans med den enskilde och andra berörda, som läkare, arbetsgivare och eventuellt Arbetsförmedlingen. AkademikerUtbildning juni (12)

7 Planen ska beskriva de insatser som behövs för att du ska kunna komma tillbaka i arbete, när de ska starta och vara avslutade, vem som ansvarar för respektive insats och delmål och mål för rehabiliteringen. Underlaget för planen är uppgifter från arbetsgivare, läkarens bedömning och den enskildes egen uppfattning om sin situation och framtida möjligheter till arbete. Det kan vara obehagligt eller svårt för den enskilde att framträda öppet med sina problem, vilket arbetsgivaren bör respektera. Det är därför mycket viktigt att arbetsgivaren iakttar diskretion kring rehabiliteringsprocessen om den enskilde så önskar. Eget ansvar Försäkringskassan ska göra en rehabiliteringsutredning och samordna de rehabiliteringsinsatser som behövs för att den enskilde ska kunna återgå i arbete eller kunna söka arbete. För dem som har en anställning innebär rehabiliteringsutredningen att Försäkringskassan behöver information både från den enskilde och från arbetsgivaren. För att uppnå goda resultat i rehabiliteringsarbetet och arbetsanpassningen är det viktigt att den enskilde själv medverkar aktivt. Det är exempelvis angeläget att den enskilde lämnar de upplysningar som behövs och tillsammans med arbetsgivaren deltar i planeringen av lämpliga åtgärder. Det är också den enskilde som bör avgöra vilka personer som ska vara delaktiga i processen. Den enskilde bör i första hand vända sig till skyddsombudet för att få hjälp och stöd i processen. Skyddsombudets/facklig företrädares ansvar Skyddsombud eller annan facklig företrädare är viktiga personer i arbetet, men bör enbart ställa upp om den drabbade medger/begär det. Personer i rehabiliteringssituationer befinner sig ofta i ett utsatt läge och vill inte alltid uppträda öppet med sina svårigheter. Det är därför viktigt att den enskilde själv så långt möjligt får avgöra vilka personer som ska vara insatta i ärendet. Skyddsombudet har exempelvis en viktig roll som stöd åt den enskilde i rehabiliteringen. Det är också viktigt att skyddsombudet kontrollerar att arbetsgivaren uppfyller de krav som ligger på honom och bevakar att rehabiliteringen är ändamålsenlig. Försäkringskassans ansvar Försäkringskassan har det övergripande ansvaret i rehabiliteringsfrågor för den anställde. Det är Försäkringskassan som prövar rätten till sjukpenning och rehabiliteringsersättning och som sköter utbetalningen. Från den 1 juli 2008 tillämpar Försäkringskassan en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter för bedömning av arbetsförmåga och fortsatt rätt till sjukpenning. För att diskutera behov av rehabilitering och planera vilka rehabiliteringsinsatser som är lämpliga kallar Försäkringskassan till avstämningsmöten. På ett avstämningsmöte träffas den enskilde, läkaren, Försäkringskassan, arbetsgivaren och skyddsombud/facklig företrädare om den enskilde begärt dennes stöd. Tillsammans ska de hitta möjligheter och planera de insatser som för återgång i arbete. En vanlig form av arbetslivsinriktad rehabilitering är arbetsträning. 11. Arbetsskadeförsäkringen Om du skadas på arbetsplatsen eller på väg till eller från arbetet omfattas du av arbetsskadeförsäkringen. Anmälan av arbetsskada görs till Försäkringskassan (se nedan) som bedömer om en arbetsskada föreligger. Ersättning vid arbetsskada utbetalas av Försäkringskassan då en permanent inkomstförlust uppkommit med orsak av skadan. Med permanent inkomstförlust menas beviljande av förtidspension, nedsättning av arbetstid och byte av arbete som medför inkomstförlust, under förutsättning att förändringen orsakats av en arbetsskada. AkademikerUtbildning juni (12)

8 Ersättningen från arbetsskadeförsäkringen kompletteras genom den Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA, TFA-KL eller PSA) som de fackliga organisationerna och arbetsgivarna tecknat kollektivavtal om. Försäkringen administreras av AFA. Mer information och blanketter för ansökan om ersättning finns på Kontakta ditt förbund, eller din försäkringsrådgivare om det finns en sådan på arbetsplatsen, för ytterligare information. Om du är anställd av ett företag som inte omfattas av kollektivavtal ska det framgå av ditt enskilda anställningsavtal vilka försäkringar som gäller. Kontakta ditt förbund för att få hjälp med villkoren i ditt anställningsavtal! När gäller arbetsskadeförsäkringen? Huvudregeln i arbetsskadeförsäkringen är att du är skyddad under och på väg till och från arbetet. Från det att du stiger över tröskeln i ditt hem till dess att du når din arbetsplats är du därför försäkrad, under förutsättning att du tar dig raka vägen mellan hemmet och arbetsplatsen. Försäkringen upphör att gälla om du uträttar ärenden eller av andra orsaker tar större eller längre omvägar på väg till eller från ditt arbete. Samma regel gäller även under lunchpauser. Du är därmed försäkrad på väg mellan arbetsplatsen och lunchstället, men däremot inte under tiden som du äter din lunch, detta även om lunchen intas i arbetsställets fikarum eller personalmatsal. Arbetsskadeförsäkringen ger ett grundskydd vid arbetsskada. De flesta har också andra försäkringar genom kollektivavtal. Vänd dig till din arbetsgivare eller din fackliga organisation för mer information om andra kollektivavtalade försäkringar eller läs mer på Vad klassas som arbetsskada? En arbetsskada är en skada eller sjukdom som uppkommit genom olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. För att en skada ska klassas som arbetsskada är därför sambandet mellan den skadliga inverkan/olycksfallet i arbetet och skadans uppkomst avgörande. Sedan den 1 juli 2002 klassas en skada som arbetsskada om övervägande skäl talar för att skadan uppkommit till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. För skador som är anmälda före 1 juli 2002 måste det föreligga en hög grad av sannolikhet att den skadliga inverkan i arbetet givit upphov till skadan. Ett olycksfall är en skada som uppkommit i samband med en särskild händelse. För att ett olycksfall i arbetet ska föreligga får inte den aktivitet som förorsakat skadan ha pågått i mer än fem dagar, det kan till exempel röra sig om en tillfällig uppgift, och den skadliga inverkan måste ha ett naturligt samband med arbetsuppgifterna. Som arbetsskada klassas även färdolycksfall, d v s olycksfall som inträffar under direkt färd till eller från arbetet (se När gäller försäkringen), arbetssjukdomar och smittsamma sjukdomar. Arbetssjukdom Som arbetssjukdom räknas sjukdomar som uppkommit som resultat av skadlig inverkan i arbetet så som: Tungt eller ensidigt arbete Vibrationer och skakningar Buller Påverkan av olika ämnen (exempelvis lösningsmedel) AkademikerUtbildning juni (12)

9 Psykiskt påfrestande arbetsförhållanden Sjukdomar av psykisk och psykosomatisk natur som orsakats av företagsnedläggning, arbetstvist, bristande uppskattning av arbetsinsatser eller vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater räknas däremot INTE som arbetssjukdomar. Smittsamma sjukdomar En del smittsamma sjukdomar betraktas som arbetsskador förutsatt de omständigheter under vilka smittkontakten uppkommit. Smittsamma sjukdomar betraktas på detta sätt som arbetsskador om de uppkommit vid arbete inom sjukvården, vid behandling, vård eller omhändertagande av en smittförande person. Smittsamma sjukdomar som uppkommit som resultat av arbete i kontakt med smittsamma djur eller material vid laboratoriearbete och smittan uppkommit genom ett olycksfall på arbetsplatsen. De smittsamma sjukdomar som avses finns listade hos Socialstyrelsen. Anmälan av arbetsskada För Försäkringskassan blir en arbetsskadeanmälan ett ärende först då en inkomstförlust uppkommit som resultat av skadan. En arbetsskada kan dock resultera i inkomstförlust långt efter det att en olycka inträffat eller skadan uppstått. Men efter ett antal år kan det vara svårt för inblandade och vittnen att minnas omständigheterna kring händelsen iakttagelser som ofta är viktiga för bedömningen av arbetsskadeärendet. Anmäl därför en arbetsskada när den inträffar. Anmälan av arbetsskada görs till arbetsgivaren. Arbetsgivaren har ansvar för anmälan och därmed för att den blir inlämnad till Försäkringskassan. Arbetsgivaren är skyldig att göra detta. Observera att det inte är upp till arbetsgivaren att avgöra huruvida en arbetsskada föreligger eller om det är relevant att lämna in en arbetsskadeanmälan! Om arbetsgivaren inte fullföljer sin anmälningsskyldighet kan han dömas att betala böter. För att försäkra dig om att arbetsgivaren har uppfyllt sin plikt bör du själv kontrollera att anmälan har blivit inlämnad. Skyddsombudet ska skriva under anmälan som en garanti för att denne har fått kännedom om anmälan. Försäkringskassan skickar i sin tur en kopia av anmälan till Arbetsmiljöinspektionen. Till anmälan måste fogas ett läkarutlåtande med en utförlig beskrivning av sjukdomen eller skadan, dess uppkomst, orsak samt hur den påverkar arbetsförmågan. I Försäkringskassans utredning fastställs först om du utsatts för olycksfall eller skadlig inverkan och i nästa skede om det finns övervägande skäl som pekar på ett samband mellan skadan och den skadliga inverkan. I anmälan bör därför lämnas uppgifter som styrker arbetsskada och framför allt visar att skadan uppkommit som resultat av skadlig inverkan i arbetet. Det kan handla om foton eller videoupptagningar som visar arbetsställningar, beskrivningar av arbetssituation etc. Skyddsombud eller facklig företrädare kan hjälpa den arbetsskadade genom att: Hjälpa medlemmen med nödvändiga kompletteringar av anmälan. Hjälpa medlemmen med att begära anstånd för att komplettera föredragningspromemorian, d v s Försäkringskassans beslutsunderlag i ärendet och hjälp med att komplettera detta. Försäkringspromemorian ska delges den arbetsskadade två veckor innan ärendet ska behandlas. Hjälpa medlemmen att överklaga Försäkringskassans beslut. Överväga om ärendet bör behandlas centralt av den arbetsskadades fackliga organisation. AkademikerUtbildning juni (12)

10 12. Lagar, föreskrifter och sanktioner Om skyldigheter i enlighet med arbetsmiljölagen åsidosätts kan dom åtalas för arbetsmiljöbrott, enligt brottsbalken. Straffbestämmelser som kan komma att tillämpas inom ramen för arbetsmiljöansvaret: Vållande till annans död Vållande till kroppsskada eller sjukdom Framkallande av fara för annan Allmänfarlig vårdslöshet Vårdslöshet med gift eller smitta, samt Arbetsmiljöbrott Straffansvar kan enbart bli aktuellt då avsiktlig handling eller oaktsamhet förelegat. Det ska ha varit möjligt att förutse händelsen. Exempel på oaktsamhet är att okvalificerade arbetstagare fått hand om kvalificerade uppgifter, genom felaktiga eller dåliga val av material, genom otillräcklig tillsyn eller felaktiga eller uteblivna instruktioner. Ansvariga för brott kan de komma att bli som: Utfört det olycks- eller olycksrisksframkallande arbetsmomentet Haft möjlighet att förutse, förebygga eller ingripa mot olyckan eller olycksrisken Haft befogenhet och skyldighet att enligt arbetsmiljölagen förebygga ohälsa eller olycksfall och åsidosatt dessa åligganden. Juridiska personer kan inte åläggas straffpåföljd vid brottslig verksamhet. Bolagens verkställande organ blir istället personligen ansvariga för arbetsmiljöbrott. Styrelseledamöter och verkställande direktörer är därför alltid huvudansvariga för att arbetsmiljölagarna följs inom verksamheten. Arbetsgivaren kan dock delegera sitt arbetsmiljöansvar till chefer på olika nivåer i organisationen som på detta sätt blir ställföreträdare för arbetsgivaren för en del av verksamheten. Att det arbetsrättsliga ansvaret har delegerats ner i organisationen medför dock inte att det straffrättsliga ansvaret följer med. Vem som har det arbetsrättsliga ansvaret har stor betydelse för var straffansvaret kommer att placeras, men straffansvaret fastställs i domstol. Förutsättningarna för ansvarsfördelning och delegeringen av det arbetsrättsliga ansvaret, med fokus på förutsättningarna att faktiskt kunna utöva detta ansvar avgör var straffansvaret kommer att läggas. Den vanligaste påföljden vid arbetsmiljöbrott är dagsböter, men fängelse, skyddstillsyn och villkorlig dom kan också utdömas, liksom skadeståndsansvar. Huvudregeln i det senare fallet är att arbetsgivaren är skyldig att ersätta person- eller sakskada som hans arbetstagare vållat genom oaktsamhet i tjänsten. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen, AML (SFS 1977:1160), utgör grunden för regelsystemet kring arbetsmiljön. Den fastställs av riksdagen och beskriver vad som gäller för miljön på arbetsplatsen. Lagens ändamål är att säkerställa en arbetsmiljö som inte utsätter arbetstagare för ohälsa eller olycksfall och som är tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och AkademikerUtbildning juni (12)

11 tekniska utvecklingen i samhället, samt att främja att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen fastställer ansvarsförhållandena för arbetsmiljön, men innehåller mycket få bestämmelser som direkt medför straffpåföljder. Arbetsmiljölagen ger istället ramen för de föreskrifter som utfärdas av Arbetsmiljöverket. (se vidare Arbetsmiljöföreskrifter) Enligt arbetsmiljölagen har även Arbetsmiljöinspektionen rätt att utfärda förelägganden och förbud beträffande en viss arbetsplats. Arbetsmiljöföreskrifter Arbetsgivaren har som arbetsmiljörättsligt ansvarig skyldighet att följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa föreskrifter kan delas in i kategorier beroende på deras juridiska status. Föreskrifterna kan vara: Direkt straffsanktionerade Sanktionsavgiftsbelagda Bindande, samt Rekommendationer Direkt straffsanktionerade föreskrifter måste arbetsgivaren följa. Underlåtelse att följa dessa är ett brott och därmed straffbart. Detta oavsett vilka följder underlåtelsen får eller inte får. Vanligtvis handlar de straffsanktionerade föreskrifterna om farliga ämnen, processer och arbetsmetoder. Att inte följa en sanktionsavgiftsbelagd föreskrift medför skyldighet att betala en avgift som är fastställd av Arbetsmiljöverket. Dessa föreskrifter berör ofta regler och krav på kontroll, provning, tillstånd och godkännanden. Bindande föreskrifter innehåller inga sanktioner, men arbetsgivaren är trots detta skyldig att följa föreskrifterna i sin helhet. En stor del av Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inom denna genre. Bindande föreskrifter är ofta oerhört detaljerade och berör hur skyddet kring exempelvis maskiner och annan utrustning ska utformas, liksom den fysiska omgivningen och användandet av personlig skyddsutrustning. Förordningen om det systematiska arbetsmiljöarbetet, arbetsbelastningsrisker och kränkande särbehandling är andra bindande förordningar. Allmänna råd och rekommendationer från Arbetsmiljöverket är inte bindande men ofta direkta råd om hur en bindande eller straffsanktionerad föreskrift ska tillämpas. Syftet med dessa är att ge arbetsgivaren stöd i utövandet av arbetsmiljöansvaret. Speciallagstiftning Vid sidan av brottsbalken, arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns en rad speciallagar som rör arbetsmiljön. Arbetsgivaren är skyldig att känna till och följa även dessa lagar. Exempel på speciallagar som rör arbetsmiljön är: Arbetstidslagen Semesterlagen Miljöbalken Plan- och bygglagen AkademikerUtbildning juni (12)

12 Kungörelsen om elektriska starkströmsanläggningar Förordningen om explosiva och brandfarliga varor Arbetsmiljöinspektion Arbetsmiljöverket har enligt Arbetsmiljölagen befogenhet att genomföra inspektioner av arbetsplatser och utfärda inspektionsmeddelanden som innehåller åtgärder som det åligger arbetsgivaren att vidta. Arbetsmiljöinspektionen har till uppgift att kontrollera att arbetsgivare lever upp till de krav som ställs i Arbetsmiljölagen och i de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdar. Om Arbetsmiljöinspektionen inte kan få en arbetsgivare att rätta till brister i arbetsmiljön på frivillig väg finns flera sanktionsmöjligheter. Om arbetsgivaren inte följer de krav som påtalats i inspektionsmeddelandet kan Arbetsmiljöverket förbjuda en viss verksamhet eller förelägga arbetsgivaren att rätta till de brister i arbetsmiljön som beskrivits i inspektionsmeddelandet. Till ett sådant föreläggande eller förbud kan Arbetsmiljöverket även foga ett vitesbelopp. AkademikerUtbildning juni (12)

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö FACKLIG HANDBOK om arbetsmiljö INNEHÅLL 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens ansvar... 3 3. Medarbetarnas ansvar... 3 4. Skyddsombudets roll... 4 5. Skyddskommitténs roll... 4 6. Den fackliga förtroendemannens

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen. Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter Maj 2013 Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter Ett pussel med sju lika viktiga bitar Innehåll Förord... 2 Olika typer av ansvar... 3 Delegering ett pussel med sju lika viktiga

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön 2 Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli skadade

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar. två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar. två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar Två helt olika saker Arbetsmiljöverket Text: Avdelningen för regelarbete och expertstöd Redaktör: Annika Hellberg

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 2003-03 LOs utredningsmall vid TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 1 2 Utredningsmall vid tillbud och olycksfall Utredningens avsikt är att klarlägga varför tillbudet/olyckan skedde och förhindra att det

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring RIKTLINJER FÖR REHABILITERINGSARBETET INOM HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalens kommuns riktlinjer för arbetsmiljöfrågor

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Beslutad av Kommunfullmäktige 2008-08-25 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sven Tholén Personalchef DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET.3 SAMVERKAN 5 METODER FÖR

Läs mer

2009-04. Om du blir skadad på jobbet

2009-04. Om du blir skadad på jobbet 2 2009-04 Om du blir skadad på jobbet Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN RÖDABERGSSKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN Arbetsmiljöplanen bygger på Arbetsmiljöverkets regler (föreskrifter och allmänna råd)om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

1(1) Datum 2013-10-21 Handläggare Personalstrateg Johan Lexfors Kommunledningskontoret Personalavdelningen 0451-26 80 99 johan.lexfors@hassleholm.se Riktlinjer för praktikplatser gällande praktikanter

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar

Arbetsmiljöansvar och straffansvar Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Fjärde upplagan Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöverket Text: Carin Frostberg Redaktör: Annika Hellberg Grafisk

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD VISION I arbetsmiljön ingår allt som påverkar oss i vårt arbete, fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetsmiljön i Mölndals stad skall av förtroendevalda, ledare och anställda

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Definition av Arbetsmiljö

Definition av Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbete Definition av Arbetsmiljö Teknik Fysiska, psykiska och sociala upplevelser Arbetsinnehåll Arbetsorganisation Skyddsarbetets effektivitetstrappa Göra vad man är tvungen Lära av olycksfallen

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT TOMMY ISESKOG GÖTEBORG 20 MARS 2013 BILD 1 ARBETSGIVARENS SKYLDIGHET ATT ORGANISERA REHABILITERING PÅ ETT LÄMPLIGT SÄTT Uppföljning

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Arbetsskada? Gör rätt från början

Arbetsskada? Gör rätt från början Arbetsskada? Gör rätt från början 1 Om du misstänker Arbetsskada Gör rätt från början Genom ditt arbete har du ett försäkringsskydd om du råkar ut för en arbetsskada. Skyddet regleras både genom lag och

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Rehabilitering inom Alvesta Kommun

Rehabilitering inom Alvesta Kommun Rehabilitering inom Alvesta Kommun Innehållsförteckning Innehåll: Rehabilitering rutin 3 Friskfaktorer och tidiga signaler 3 Rutiner i samband med sjukfrånvaro 4 Rehabiliteringskedjan 5 Rutiner i samband

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas

Läs mer