Kartläggning av vården vid typ-2 diabetes i Stockholms Läns Landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av vården vid typ-2 diabetes i Stockholms Läns Landsting"

Transkript

1 4D DIABETES Kartläggning av vården vid typ-2 diabetes i Stockholms Läns Landsting 4D Diabetes Primärvårdsprocessen Marina Taloyan, Magdalena Fresk, Kaija Seijbolt, Doan Risberg Kartläggning av vården vid typ-2 diabetes inom primärvården i Stockholms Läns Landsting och verifiering av en föreslagen standardiserad vårdprocess.

2 Innehåll 1 Sammanfattning Introduktion... 4 Bakgrund... 4 Standardiserad vårdprocess för typ-2 diabetes... 4 Syfte... 5 Mål Material och metod... 6 Studiepopulation Urval av vårdcentraler Urval av vårdpersonal Urval av patienter... 7 Undersökningsprocedur Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen för typ-2 diabetes Individuella intervjuer med vårdpersonal Individuella intervjuer med patienter Journalgranskning Forskningsetiska överväganden Resultat Vårdcentralernas bakgrundsdata Patienternas bakgrundsdata Resultat per vårdcentral Vårdcentral A Vårdcentral B Vårdcentral C Vårdcentral D Vårdcentral E Vårdcentral F Vårdcentral G Resultat på gruppnivå Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen utifrån frågeformulär med ja/nej frågor Följsamhet i förhållande till socioekonomiska faktorer (CNI) och HbA1c Frågeformulär med flersvarsalternativ Journalgranskning

3 4.4.5 Intervjuer med vårdpersonal Intervjuer av patienter Diskussion Övergripande diskussion Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen Dokumentation av vården Jämförelse med den nationella kartläggningen Framgångsfaktorer i diabetesvården Styrkor och svagheter i kartläggningen Slutsats Referenser Bilagor BILAGA 1a Frågeformulär till läkare BILAGA 1b Frågeformulär till sjuksköterska BILAGA 1c Frågeformulär till verksamhetschef BILAGA 2a Intervjuguide verksamhetschef BILAGA 2b Intervjuguide läkare BILAGA 2c Intervjuguide diabetessjuksköterska BILAGA 3 Intervjufrågor till patienter BILAGA 4 Mall för journalgranskning BILAGA 6. Flersvarsfrågor resultat BILAGA 7 Resultat Vårdcentral A BILAGA 8 Resultat Vårdcentral B Bilaga 9 Resultat Vårdcentral C BILAGA 10 Resultat Vårdcentral D BILAGA 11 Resultat Vårdcentral E BILAGA 12 Resultat vårdcentral F BILAGA 13 Resultat vårdcentral G

4 1 Sammanfattning Bakgrund: Idag lever drygt personer i Stockholms läns landsting med diabetes. Genom kvalitetsregistret NDR finns kunskap om varierande resultat inom vården. Program 4 D diabetes har genomfört en kartläggning av vården vid typ-2 diabetes med utgångspunkt från en standardiserad vårdprocess. Syfte: Att öka kunskaperna om typ-2 diabetesvården inom Stockholms läns landsting och att identifiera de faktorer som påverkar vården utifrån vårdgivar- och patientperspektiv. Metod och material: Sju deltagande vårdcentraler med vardera en diabetesansvarig läkare, en diabetesansvarig sjuksköterska, verksamhetschef samt fyra patienter. Undersökningen grundar sig på enkäter till deltagande vårdpersonal och verksamhetschef, journalgranskning samt intervjuer av vårdpersonal, verksamhetschef och patienter. Resultat: Vården för patienter med typ-2 diabetes varierar mellan vårdcentraler inom Stockholms Läns Landsting. Variationerna finns inom samtliga områden av vårdprocessen. Det finns en högre grad av övensstämmelse för dokumentation av vård för de uppgifter som ingår i rapportering till kvalitetsregistret NDR, än för andra delar i vårdprocessen. De faktorer som vårdpersonalen uppgav ha mest betydelse för diabetesvården var: Ledningens prioriteringar, organisationskultur, intern struktur och de bromsande faktorerna; ersättningssystem, avsaknad av kontinuitet och patientens egna förutsättningar. De faktorer som patienterna uppgav ha störst betydelse för diabetesvården var: Kontinuitet, vårdpersonalens kompetens, rutiner, tillgänglighet, patientutbildning, engagemang och bemötande. Slutsats: Denna studie har verifierat att vården för patienter med typ-2 diabetes varierar i Stockholms Läns Landsting. Variationerna finns inom samtliga områden av vårdprocessen. De faktorer som både vården och patienterna upplever vara viktiga för diabetesvården är nära kopplade till organisationens ledning, vårdens struktur och de faktorer som bromsar har en områdesspecifik och ekonomisk koppling. Den standardiserade vårdprocessen är till allra största delen relevant till innehållet och kan ligga till grund för systematiskt förbättringsarbete. 3

5 2 Introduktion Bakgrund Typ 2-diabetes är en folksjukdom som drabbar minst fyra procent av befolkningen i Sverige. Antalet personer med diabetesdiagnos i Stockholms Läns Landsting uppgår till ca personer och uppskattningsvis % av dem har typ 2-diabetes (1). Dessutom beräknas att det i landstinget finns ungefär tjugotusen personer som har typ 2-diabetes utan att känna till det (1). Majoriteten av patienterna med typ-2 diabetes utreds, behandlas och följs upp vid någon av de drygt tvåhundra vårdcentralerna i länet och det finns skillnader i behandling och måluppfyllelse vid typ 2-diabetes mellan olika patientgrupper och vårdcentraler (1, 2). Men kunskap om vilka faktorer som påverkar diabetsvården utifrån vårdens och patienternas perspektiv är begränsad (1, 3). En nationell kartläggning gjordes under 2013 av Sveriges Kommuner och Landsting och presenterades i rapporten Framgångsfaktorer i diabetesvården - En jämförande studie av diabetesvård i primärvård med syfte att analysera skillnader mellan landstingens sätt att utforma diabetesvården (4). Projekt 4 D Diabetes typ 2 har uppmärksammat behovet av kartläggning av diabetesvården inom Stockholms läns landsting och resultatet presenteras i denna rapport. Standardiserad vårdprocess för typ-2 diabetes Såväl nationellt som regionalt finns riktlinjer och vårdprogram för diabetesvården. Dock saknas en mer heltäckande och detaljerad beskrivning av hur vården bör fungera. 4D Diabetes typ 2 har därför tagit fram en beskrivning av den standardiserade vårdprocessen för typ-2 diabetes i primärvården (5). Den består av väldefinierade delprocesser med målbild, framgångfaktorer och hinder för framgång och redovisas i ett separat dokument. En översiktsbild kan ses i figur 1. Beskrivningen utgår från klinisk erfarenhet och centrala dokument för diabetesvård i Sverige (1, 2, 4, 6) och har gått på remiss till ett antal experter inom medicin och vårdvetenskap samt till patientorganisationer. Den standardiserade vårdprocessen har använts som grund för den kartläggning av vården för patienter med typ-2 diabetes som presenteras i denna rapport. 4

6 1. Diagnostik och planering 2. Behandling 3. Kontroller samt uppföljning Patient med sympton och/ eller riskfaktorer för diabetes (med eller utan remiss) 1.1 Utreda och ställa diagnos 1.2 Utbilda/ge råd och sätta mål för egenvård 1.3 Bedöma och sätta upp individuella målvärden för nydebuterade Nej Behövs kompletterande behandling? Diabetespatient utan behandlings krävande åtgärder Ja Diabetespatient med avvikelser som kräver åtgärd Nej Remiss till annan vårdgivare? 2.1 Behandla avvikelser från behandlingsmål Ja 3.1 Administrera väntelistor för strukturerad kontroll/ inkommande remisser Diabetespatient utan behandlings krävande avvikelser Diabetespatient redo för strukturerad kontroll Nej 3.2 Kontrollera egenvård samt förbereda för strukturerad kontroll 3.3 Genomföra strukturerad kontroll och följa upp behandling Finns avvikelse som kräver åtgärd? Ja Behandling/kontroller hos annan vårdgivare Medicinsk fotvård Tandläkare Endokrinolog/diabetolog Dietist Ögonläkare Multidisciplinärt fotteam Övriga organspecialister Figur 1 Översiktbild på den föreslagna standardiserade vårdprocessen för typ 2-diabetes Syfte Syftet är att beskriva hur vården för patienter med typ-2 diabetes ser ut vid vårdcentraler i Stockholms Läns Landsting och identifiera faktorer som påverkar vården utifrån såväl vårdgivarens- som patienternas perspektiv. Mål Det övergripande målet med kartläggningen är att underbygga projektidén att en tillgängliggjord standardiserad primärvårdsprocess för typ 2 diabetes skulle kunna bidra positivt till en högre och jämnare vårdkvalitet inom Stockholms Läns Landsting. Ett delmål är att identifiera hinder för att följa den standardiserade processen och utifrån detta föreslå förbättringar av själva processbeskrivningen. 5

7 3 Material och metod Kartläggningen av vården har utförts vid sju vårdcentraler och är baserad på fyra olika delar: Frågeformulär till vårdpersonal (verksamhetschef, läkare och sjuksköterska) Individuella intervjuer med vårdpersonal (verksamhetschef, läkare och sjuksköterska) Individuella intervjuer med 28 patienter Dokumentationsgranskning av 28 patientjournaler Studiepopulation Urval av vårdcentraler Urvalet av de sju vårdcentralerna baserades på vårdcentralens sammanfattande måluppfyllelse avseende HbA1c hämtat från NDR och geografisk placering inom Stockholms län. Samtliga vårdcentraler inom Stockholms Läns Landsting som fanns registrerade i NDR delades in i tre olika grupper efter ungefärligt geografiskt läge norrort, centrala Stockholm och söderort. Därefter sorterades vårdcentralerna i respektive grupp i ordning från låg måluppfyllelse (hög andel patienter med HbA1c>73 i kombination med låg andel patienter HbA1c<52) till hög måluppfyllelse (låg andel patienter med HbA1c>73 i kombination med hög andel patienter HbA1c>52). Vårdcentraler med hög respektive låg måluppfyllelse från de olika geografiska områdena valdes ut genom lottning från högsta och lägsta kvartilen i ovan beskrivna listor och tillfrågades successivt om att delta i studien. Sju vårdcentraler inkluderades. Bakgrundsdata För att karaktärisera de inkluderande vårdcentralerna har följande uppgifter använts: Andel patienter med typ-2 diabetes i förhållande till antal listade patienter Care Need Index (CNI) (8). Ett högt CNI-värde innebär hög andel individer i ett definierat geografiskt område avseende följande variabler: Ålder över 65 år och ensamboende Utlandsfödd (Syd- och Östeuropa (ej EU), Asien, Afrika och Latinamerika) Arbetslös eller i åtgärd år Ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre 6

8 Person 1 år eller äldre som flyttat in i området Lågutbildad år Ålder yngre än 5 år Urval av vårdpersonal Vid varje enhet ingick tre olika professioner: Verksamhetschef, (i de fall verksamhetschefer inte var läkare ingick medicinskt ansvarig läkare som komplement). Läkare med övergripande ansvar för diabetes inom vårdcentralen, i studien benämnd som diabetesansvarig läkare (DAL). Om flera delade på denna roll valdes den läkare som hade längst anknytning till vårdenheten. Diabetesansvarig sjuksköterska eller en distriktssköterska med regelbunden kontakt med diabetespatienter Urval av patienter Den diabetesansvarige läkaren vid respektive vårdcentral fick ge förslag på ett urval av patienter av varierande kön, behandling, födelseland och diabetesresultat från 18 års ålder och uppåt, listade hos den diabetesansvarige läkaren. Diabetessjuksköterska eller/och eller diabetesansvarig läkare tog fram en lista på patienter. Oftast användes ett automatiskt extraktorprogram (t.ex.medrave4) och sedan valde man slumpmässigt namn på patienten som kontaktades brev- och/eller telefonledes. Patienter fick skriftlig information hemskickad tillsammans med bokad tid för deltagande i studien. Patienter som intervjuades tillfrågades också om de tillät att projektgruppen genomförde journalgranskning och samtliga accepterade. Undersökningsprocedur Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen för typ-2 diabetes Material För att bedöma hur vårdcentralerna förhöll sig till den standardiserade vårdprocessen utformades en checklista i form av ett frågeformulär per personalkategori. Frågeformuläret till läkare innehöll totalt 64 frågor (Bilaga 1a). Frågeformuläret till sjuksköterska innehöll totalt 7

9 64 frågor (bilaga 1b). Frågeformuläret till verksamhetschef innehöll totalt 44 frågor (bilaga 1c). Frågorna speglar 15 olika delområden i den standardiserade vårdprocessen. Metod Var och en av de tre olika yrkeskategorierna vid varje vårdcentral gick tillsammans med en av projektgruppens medlemmar igenom frågeformuläret och svaret för varje fråga noterades. Frågeformuläret innehöll två delar: Del 1 - ja/nej frågor: Användes för att beräkna övergripande följsamhet till den strandardiserade vårdprocessen. I varje frågeområde ingick ett antal olika frågor som vardera gav 1 poäng vid svaret Ja och noll poäng vid svaret Nej. Vårdcentralen i exemplet nedan hade 2 poäng i frågeområde 1 (se tabell 1). Följsamheten blev därför 40 % för frågeområde 1 för den aktuella vårdcentralen. Det fanns möjlighet att notera förtydligande kommentarer i anslutning till frågan. Följsamheten redovisas på grupp- och vårdcentralsnivå. Del 2 - Flersvarsfrågor med möjlighet till kommentarer. Redovisas på gruppnivå. Tabell 1.Exempel på protokoll och uträkning av följsamhet gentemot den standardiserade vårdprocessen. Frågeområde checklista Frågor i Frågeområdets innehåll Övergripande mål och riktlinjer Läkare - roll, ansvar & utbildning Följsamhet- Maximal Uppnådd uppnådd poäng för poäng poäng/total frågeområdet (%) Individuella intervjuer med vårdpersonal Material Intervjuerna var semistrukturerade och intervjuguiderna redovisas i bilaga 2a-c. 8

10 Metod Samtliga intervjuer genomfördes på respektive vårdcentraler av någon av deltagarna i projektgruppen. Vid ett fåtal intervjuer deltog två personer från projektgruppen. Intervjuerna spelades in och överfördes till text. Analysmetod var kvalitativ innehållsanalys (9) och tillvägagångsättet vid analysen var följande: först lästes de transkriberade intervjuerna separat av alla i projektgruppen och meningsenheter med nyckelfynd identifierades och kodades. Utifrån dessa koder identifierades subkategorier. Utifrån subkategoriernas likheter och skillnader gjordes grupperingar med liknande innehåll. I nästa fas tolkades och sammanställdes innebörden i varje subkategori i kategorier för att skapa en helhet för varje primärvårdsenhet separat ( tabell 2) och slutligen till teman baserade på alla vårdcentraler. Analysen av intervjuerna gjordes på gruppnivå för de tre olika yrkeskategorierna per primärvårdsenheten. Kategorier och slutresultat har analyserats i samråd med en utomstående forskare med kunskap och erfarenhet i kvalitativ metod. Tabell 2 Exempel på den kvalitativa analysmetoden Meningsbärande enhet Kondenserad meningsenhet/kod Subkategori Kategori Vi tycker inte att vi kan erbjuda så bra vård som vi skulle vilja erbjuda. Men prio 1 har varit ekonomi i balans som har då medfört tillgänglighet och besöksstatistik och sedan prioriterad hemsjukvård för de Kan ej erbjuda bra vård, Prio 1 ekonomi i balans genom tillgänglighet och besöksstatistik och sedan hemsjukvård Prio 1 ekonomi i balans Prio 2 hemsjukvård Prioritering av annat än diabetesvård svårt sjuka patienter som vi har dygnet runt 9

11 3.2.3 Individuella intervjuer med patienter Material Intervjuerna var semistrukturerade och intervjuguiden redovisas i bilaga 3. Metod Intervjuerna genomfördes på de sju olika vårdcentralerna av en av projektgruppens medlemmar. Liksom vid vårdpersonalintervjuerna gjordes en inspelning som därefter transkriberades och analyserades. Kategorier och slutresultat har analyserats i samråd med en utomstående forskare med kunskap och erfarenhet i kvalitativ metod Journalgranskning Material En mall för journalgranskningen togs fram utifrån den standardiserade vårdprocessen. Den innehöll 25 frågor med svarsalternativ ja / nej respektive irrelevant samt 16 frågor med kvantitativa svar. Se bilaga 4. Metod Tidsperioden för urval av dokumentationen var 18 månader före fram till tidpunkten för granskningen. Journalgranskningen genomfördes initialt av två medlemmar av projektgruppen tillsammans och därefter av dessa båda separat. Svaren markerades i mallen och har sammanställts för analys på gruppnivå för alla vårdcentraler tillsammans. Forskningsetiska överväganden Studiens upplägg har granskats och godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (Dnr 2014/343-31/2). 10

12 4 Resultat Resultaten från frågeformulär och individuella intervjuer redovisas både per vårdcentral och på gruppnivå. Journalgranskningen redovisas endast på gruppnivå. Vårdcentralernas bakgrundsdata I tabell 4 redovisas bakgrundsdata för samtliga deltagande vårdcentraler. Andelen patienter med typ-2 diabetes per vårdcentral är beräknat utifrån uppgifter från NDR om antal patienter med diabetes i förhållande till vårdcentralens uppgift om antal listade patienter (11). Tabell 3Bakgrundsdata för de deltagande vårdcentralerna Andel Andel patienter med Andel patienter med typ- Vårdcentral CNI - nivå patienter med typ-2 diabetes med 2 diabetes med typ-2 diabetes ( %) HbA1C >73 (%) HbA1C < 52 (%) A B C D E F G Patienternas bakgrundsdata Medelåldern för de patienter som deltog i intervjuer och vilkas journaler ingick i granskningen var 67,3 år och medianålder 68,5 år. Sammanlagt deltog 13 män och 15 kvinnor. Femton patienter var födda i Sverige, tre var födda i Europa och tio patienter utanför Europa (Marocko, Egypten, Somalia, Iran, Chile, Bangladesh och Indien). 11

13 Resultat per vårdcentral Vårdcentral A.7 Sammanfattning av resultat Vårdcentralen ligger geografiskt i ett område som har låg CNI-nivå i förhållande till övriga vårdcentraler i kartläggningen och således bättre socioekonomisk situation. Följsamheten till den standardiserade vårdprocessen är 68 %. Vårdcentralens personal beskriver att man prioriterar diabetesvård. Ledningen beskriver att diabetesvården är prioriterad och det finns ett strukturerat systematiskt kvalitetsarbete. Personalen upplevs ha kompetens och kontinuitetsprincipen för vårdkontakt tillämpas. Ett diabetesteam finns med samarbete mellan diabetesansvarig läkare och sjuksköterska. Diabetesansvarig sjuksköterska upplever att det inte finns tillräckligt med tid för arbetet med diabetes. Vårdcentralen har demografiska utmaningar på grund av många äldre, vilket upplevs vara en svårighet utifrån det nuvarande ersättningssystemet. Patienterna beskriver ett stort förtroende för läkare och primärvårdsenheten. De är nöjda och trygga med personalens kompetens och kontinuitet i vårdkontakten. Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen Frågeformulär med Ja/Nej frågor Följsamheten till den föreslagna processmodellen är 68 % (se bilaga 7). I diagram 1 redovisas följsamheten enligt frågeområden för vårdcentral A:7 i förhållande till samtliga vårdcentraler. 12

14 Diagram 1 Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral A.7 jämfört med samtliga vårdcentraler. 100 Vårdcentral A VC A:7 Samtliga 20 0 Individuella intervjuer med vårdpersonal I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. 13

15 Tabell 4. Resultat av kvalitativ innehållsanalys för vårdcentral A.7 Subkategori Hög ambition hos personalen och ledningen Ge en komplett vård, allt på samma ställe Alltid finnas till hands och speciellt vid debuten Patienterna skall vara nöjda och förstå vad vårdgivarens ansvar Mera tid till diabetesansvarig sjuksköterska Fasta läkare Resurser och kompetens Tydlig rollfördelning Rutiner och kvalitetsarbete Väntelista och kallelsesystem Kontinuerlig kontroll av parametrar för NDR Individuella behandlingsmål Samarbete med diabetesdagvård på sjukhuset Samarbete mellan diabetesansvarig sjuksköterska och läkare Avsaknad av kokbok för 80+ Utländska patienter Krångligt med överföring/användning av NDR Ersättningsystem främjar inte diabetesvård Ersättningsystem underminerar läkares kunskaper Ersättningsystem ifrågasätter att doktor gör det bästa Ersättningsystem skapar stress Kategori Prioriteringar och organisationskultur Intern struktur Bromsande faktorer och demografiska utmaningar Kategori 1. Prioriteringar och organisationskultur Vårdcentralen har fokus på patienter med typ 2-diabetes och har höga ambitioner när det gäller diabetesvården. Målet är att ge så komplett vård och service som möjligt och alltid finnas till hands. Så här beskrivs det: Att man finns här när de behöver ens hjälp, stöttning. Många gånger är det ett trauma när man för första gången får information om att man har typ-2 diabetes, det är ju inte alltid roligt utan man behöver finnas till hands. Inte bara mätbart utan även vad de tycker och tänker (sjuksköterska). Diabetesansvarig sjuksköterska 14

16 önskar mer tid för diabetesmottagning: Jag skulle vilja ha mycket mera tid, jag har för lite tid, det är väl det Mer strukturerat, jag får klämma in det här när vår mottagning har möjlighet så att säga. (sjuksköterska) Kategori 2. Intern struktur Vårdcentralen tillämpar principen om alla patienter ska vara listade på en specifik läkare. Det finns ett diabetesteam med diabetesansvarig sjuksköterska och läkare och även rutiner kring väntelistor och kallelsesystem. Personalen är engagerad och har god kompetens inom diabetesvården: Och vi har engagerade och pålästa läkare, kolleger som har en ambition i det avseendet att hålla sig uppdaterade (chef). Man arbetar strukturerat, men betonade individuella målvärden utifrån till exempel ålder. Samarbetet med diabetesmottagningen på sjukhuset beskrivs som väl etablerat. NDR används i kvalitetsarbetet och statistiken redovisas på årliga planeringsdagar Kategori 3. Bromsande faktorer och demografiska utmaningar Ersättningssystemet uppfattas som bromsande faktor för en välfungerande diabetesvård. Fördelar med riktade åtgärder i ersättningssystemet kunde ses i form av att det ökar medvetandet och ambitionsnivån. Men nackdelen är att det inte tar hänsyn till åldrande befolkning, enligt verksamhetschefen. Läkarens beskriver känslan av att systemet inte förlitar sig på att varje läkare gör det bästa i varje enskilt fall: Man förlitar sig inte på att doktorn vet vad som är bäst för patienten, så att det är mer än känsla som jag har som kanske inte alltid är välgrundad men det finns ett visst motstånd, hos mig i alla fall, till den här styrningen (läkare). Patienterna beskrivs som aktiva och det innebär flera besök och man når kapiteringstaket. Det administrativa arbetet med överföring av data till NDR som utförs av sjuksköterskan upplevs vara stressande och man saknar en möjlighet för patienterna att kunna ta del av NDR data och reagera utifrån det. Individuella intervjuer av patienter I analysen framkom två kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori redovisasvas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer. 15

17 Tabell 5 Resultat av kvalitativ innehållsanalys för vårdcentral A.7 Subkategori Förtroende för personalen Förtroende för vårdcentralen Doktor tar sig tid Krånglig väg till ortopeden Kategori Känsla av trygghet Bristande samarbete med andra vårdinstanser Kategori 1. Känsla av trygghet Patienter känner sig överlag nöjda och trygga med att få vård på vårdcentralen. Jag känner mig väldigt trygg med dem här och har ju nyligen flyttat till en annan kommun men jag vägrar att släppa kontakten här för jag tycker att de är bra och de kan mig. Själva kontakten med läkare, som tar sig tid och lyssnar och för en dialog med patienten är ytterligare en faktor som bidrar till trygghetskänsla: Att jag hör att de har förstått vad jag har sagt och sedan kan göra adekvata ändringar eller råd som verkar vettiga. Vi diskuterar och doktorn tar sig tid. Förtroende och trygghetskänsla har lett till att man väljer vårdcentralen i första hand: Till akuten går jag inte. Nej, då de klarar det mesta här tycker jag av det som jag behöver nu, har haft behöv jag tycker att jag har nästan större förtroende för vårdcentralen liksom eftervård. På sjukhuset är de väldigt duktiga på det akuta men där begriper de inte mycket av livet efteråt de har liksom ett annat längre perspektiv på det hela Kategori 2. Bristande samarbete med andra vårdinsanser Det påpekas brister i vårdcetralens samarbete med andra specilalister och framförallt remissvägar som uppfattas som onödigt krångliga Vårdcentral B.3 Sammanfattning av resultat vårdcentral B.3 Vårdcentralen ligger geografiskt i ett område med låg CNI-nivå i förhållande till övriga vårdcentraler i kartläggningen. Följsamheten till den standardiserade vårdprocessen är 79 %. Ledningens roll i vården är tydlig och det finns ett strukturerat kvalitetsarbete. Det satsas på diabetesvård genom att höja kompetensen hos framförallt sjuksköterskan. Diabetesansvarig 16

18 sjuksköterska upplever sig har tillräckligt med avsatt tid för patienter med diabetes. Diabetesvård är en del av vårdcentralens helhet och det finns ett diabetesteam med diabetesansvarig läkare och sjuksköterska som är ett nav i diabetsvården. Det finns kallelsesystem och man arbetar aktivt med att följa upp patienterna. Ledningen arbetar för en kunskapsfrämjande kultur. Patienterna känner sig trygga med fasta och engagerade kontakter och uppskattar personalens kompetens. Patienterna är nöjda med vården och känner sig väl omhändertagna. Frågeformulär till vårdpersonal Följsamheten till den föreslagna processmodellen är 79 % (se bilaga 8). I diagram 2 redovisas följsamheten enligt frågeområden för vårdcentral B:3 i förhållande till samtliga vårdcentraler. Diagram 2 Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral B.3 jämfört med samtliga vårdcentraler. 100 Vårdcentral B VC B:3 Samtliga 0 17

19 Individuella intervjuer med vårdpersonal I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Tabell 6 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral B.3 Subkategori Ledningens roll En tillåtande kultur Resurs Kompetens Rutiner Läkarbrist/kontinuitet Kvalitetsarbete Ersättningssystem Administration kring inmatning i NDR Kategori Prioriteringar och organisationskultur Intern struktur Bromsande faktorer Kategori 1. Prioriteringar och organisationskultur Verksamhetschefen beskriver att man har satsat på kompetens inom diabetesvården: satsa på färre händer men högre kompetens (chef). Det finns diabetesansvarig läkare och sjuksköterska. Diabetesansvarig sjuksköterska har avsatt tid för patienter med diabetes och har en löpande kommunikation med diabetesansvarig läkare. Ledningens roll i att bekräfta kompetensen och sedan låta dem sköta sitt jobb betonas som en viktig faktor: allting handlar ju om ledningen, vi har en tillåtande vad man ska säga öppen ledning. Är ledningen för en förändring om de vill lyfta någons erfarenheter och ta vara på dem så funkar det (sjuksköterska) Kategori 2. Intern struktur Diabetesvården på vårdcentralen är en av de välfungerande vårdprocesserna och det är ett teamarbete där diabetesansvarig sjuksköterskan driver samarbetet med läkarna. Genom att ha en diabetessköterska som har avsatt tid och utökat ansvar för t ex fotstatus och NDR, så har man uppnått tidsbesparing för läkare. Vikten av rutiner för t ex kallelse vid årskontroll betonas. Att vårdcentralen har en kompetent diabetesansvarig sjuksköterska som ett nav i arbete upplevs främja ett bra kvalitetsarbete. 18

20 Kategori 3. Bromsande faktorer Det nuvarande ersättningssystemet främjar inte fungerande diabetesvård enligt ledningen. Att ha snabba korta besök ska prioriteras vilket missgynnar patienter med kroniska sjukdomar. Med det är stora incitamentet att ha mycket patienter, så kan man väl säga att det drar ju mot att det är väldigt lönsamt att plocka väldigt snabba besök. Då pratar vi inte bara hur man organiserar diabetesvården utan att man plockar andra patientgrupper som drar resurser från våra kroniker i största allmänhet (chef). En annan negativ konsekvens av det är att läkare tar över uppgifter som sjuksköterskor hade förut: vi ser också att läkare successivt tar över uppgifter som sköterskor hade en gång i tiden. Nu har ju vi i diabetesfallet hos oss sköterskor tagit över men stora patientmassan har rört sig från sköterskor till doktorer (chef). Kontinuiteten beskrivs som viktig, men vid vårdcentralen saknas läkare och det är därför tidsbrist. Vid förändring i behandlingen eller patienternas hälsotillstånd hålls därför kontakt telefonledes eller på annat sätt. Individuella intervjuer med patienter I analysen framkom fyra kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer. 19

21 Diagram 3 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral B.3 Subkategori Samma läkare och sjuksköterska Lätt att nå Diabetesansvarig sjuksköterska - en vakt på axeln. Kunnig och kompetent Engagerad och aktiv Jag är patient hos läkaren Utbildning vid diabetesdebut utanför vårdcentralen Remisser till andra specialister Läser mycket om diabetes Sköter mig bra Orkar inte hålla på - hittar egen strategi Kategori Kontinuitet och tillgänglighet Kompetens och personliga egenskaper Utbildning och remiss till andra specialister Egen roll i välmående Kategori 1. Kontinuitet och tillgänglighet Tillgängligheten är en viktig faktor för patienterna både när det gäller att bli kallad ochatt lätt få kontakt när man behöver. Så uttrycker en patient som har insulinbehandling: De här på vårdcentralen är verkligen duktiga på allting, de kallar mig och är det något jag skulle vilja ha ytterligare det är bara säga till. Kontinuiteten beskrivs också som mycket betydelsefull: Om man inte känner någon, då måste jag berätta hur jag mår, vad har jag för sjukdomar, och tiden räcker inte för den nya läkaren Kategori 2. Kompetens och personliga egenskaper En patient som har bott i området sedan många år och varit listad på samma vårdcentral beskriver att hon tidigare haft en dålig erfarenhet av vården av hennes partner. Efter en viss tid fick patienten själv diabetes vilket ledde till att hon återupptog kontakter med vårdcentralen. De goda och positiva kontakterna med vården, har numera vänt på patientens skepticism: när jag pratar med henne då tar hon sig tid, man har en känsla just nu är jag patient hos henne. Hon stressar inte, hon lyssnar på mig, vi diskuterar saker. Det är inte så att hon bara avfärdar mina problem och sedan går jag ut igen och sedan är jag missnöjd utan jag känner mig nöjd när jag går från henne. 20

22 Kategori 3. Utbildning och remiss till andra specialister Behovet av utbildning vid sjukdomsdebuten var flitigt återkommande i intervjun med patienter. Vårdcentralen har ingen lokal utbildning utan remitterar till sjukhus. Patienterna efterfrågar att få fräscha upp kunskapen genom att få gå kurs med några års mellanrum Kategori 4. Egen roll i välmående En patient med insulinbehandling beskriver att han inte vill leva ett stressigt liv genom att tänka på kosten hela tiden. Han har tagit kontroll över sitt liv genom att hitta en egen strategi: jag låter bli helt enkelt och tänka på någonting övrigt, utan överdrivna mängder utav socker och söta sker det undvikar jag ju. Och sedan så äter jag i stort sätt vad jag vill. Och sedan justerar insulinet efter vad jag ätit och mängden och så vidare. Annars skulle jag bli tokig det är för att jag skall kunna orka leva överhuvudtaget. Jag kan inte ställa in mig på ett sånt sätt. Däremot är patienten nöjd med vården på vårdcentralen, han tycker att deras sätt bidrar till en viss trygghet i tillvaron. Han trivs med att bli kallad för kontroll en gång per år Vårdcentral C.4 Sammanfattning av resultat vårdcentral C. 4 Vårdcentralen ligger geografiskt i ett område med medelhög CNI-nivå i förhållande till övriga vårdcentraler i kartläggningen. Upptagningsområdet kännetecknas av ett relativt stort antal äldre och utlandsfödda. Följsamheten till den standardiserade vårdprocessen är 45 %. Ledningen beskriver att man prioriterar hemsjukvården. Diabetesvården är under utveckling och där ingår även utveckling av systematiskt kvalitetsarbete. Diabetesansvarig sjuksköterska upplever att det är för lite avsatt tid för diabetes. Patienterna är mycket nöjda även om de bara har kontakt med en person (läkaren) eftersom de känner sig trygga och kontakten är stadig. Dessutom värdesätter patienterna personliga egenskaperna hos läkaren och känner inget tydligt behov av att ha kontakt med diabetessjuksköterska. 21

23 Frågeformulär till vårdpersonal Analysen av de strukturerade intervjuerna med vårdpersonalen visar att vårdcentralen har 45 % följsamhet mot den föreslagna standardiserade vårdprocessen (se bilaga 9). I diagram 3 redovisas följsamheten per frågeområde i jämförelse med genomsnittet för samtliga kartlagda vårdcentraler. Diagram 3. Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral C.4 jämfört med samtliga vårdcentraler. 100 Vårdcentral C VC C:4 Samtliga 0 Individuella intervjuer med vårdpersonal I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer. 22

24 Tabell 7 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral C.4 Subkategori Prioritering av hemsjukvård Diabetesverksamhet under uppbyggnad och en del av en helhet Tidsbrist för diabetesansvarig sjuksköterska Resurs Kompetens Rutiner Kvalitetsarbete Kategori Prioriteringar och organisationskultur Intern struktur Ersättningssystem Bromsande faktorer Kategori 1. Prioriteringar och organisationskultur Diabetesverksamhet är under uppbyggnad och ledningen är med och utformar diabetesvården. Det finns inte tillräcklig avsatt tid för diabetesansvarigs sjuksköterskas arbete: Sedan är det ju så att vi behöver ha, som sagt, mera tid för diabetespatienterna till henne. Det är en organisatorisk och ekonomisk fråga (chef) Kategori 2. Intern struktur Sedan förändringen av diabetesvården startade för drygt ett år sedan har rutiner upprättats och kompetenshöjande åtgärder har utförts. Det finns ett diabetesteam med diabetesansvarig läkare och sjuksköterska med tydliga roller och de har med en löpande kommunikation sinsemellan. Diabetesansvarig sjuksköterska har en central roll: Det är också diabetessköterskan som ser till att ögonbottenfotografering blir gjord och allt det. Hon är lite kontrollant, så att säga då skickar hon till doktorn att du behöver skriva en remiss för ögonbottenfotografering och att det verkligen är infört i journalen ordentligt och så, och hon kollar ju upp att det som är gjort verkligen är infört i journalen och allting så att det blir rätt i NDR sedan när vi för över (chef) 23

25 Kategori 3. Bromsande faktorer Ersättningssystemet uppfattas som en bromsande faktor och man uppfattar inte att det harmonierar med befolkningens behov i det aktuella upptagningsområdet. Ersättningssystemet främjar snabba korta besök och det gynnar inte de multisjuka äldres vård: ju fler patienter du har, ju bättre ekonomi får du ju och ju lättare sjuka de är skulle jag vilja säga. Ju flera patienter kan du ha och ju mindre kostar de och, men i ett område som här då, det är många äldre multisjuka så kan man inte snabba på, det går ju inte (läkare). Å andra sidan ser man positiva sidor med ersättningssystemet: Det som är bra med förfrågningsunderlaget det är ju väldigt, man vet vad man ska göra, det står ju klart och tydligt i förfrågningsunderlaget. Vad uppdraget är. Administrativa uppgifter som till exempel att föra in alla diabetesindikatorer till NDR upplevs ta mycket tid och leder till att det inte finns utrymme för ett preventivt arbete. Individuella intervjuer med patienter I analysen framkom fyra kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer. Tabell 8. Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral C.4 Subkategori Samma läkare Diabetesansvarig sjuksköterska som extra resurs Engagerad läkare Lyssnar och bryr sig Läkare har kompetens Läkaren har helhetsbild Komma till vårdcentralen är som att komma hem Läser mycket Mycket hänger på mig Kategori Kontinuitet Personliga egenskaper och kompetens Känsla av trygghet Insikt om sjukdomen och sin egen roll 24

26 Kategori 1. Kontinuitet Patienterna är nöjda med vården och att ha en fast läkare beskrivs bidra till detta. En patient uttryckte oro över när läkaren skulle sluta på vårdcentralen: Nej. Ja, alltså jag tycker det är bättre med en person som har helhetsbilden klar för sig. Det enda problemet är väl kontinuiteten sedan när hon går i pension. En patient som fick diabetesdiagnos för fyra år sedan, hade de tre första åren endast kontakt med läkare, inte med sjuksköterska, något som har ändrats under det senaste året: Ja, varannan gång så är det diabetessköterska ett halvår, och sen är det doktor jag har bara haft diabetessköterskan ett år Kategori 2. Personliga egenskaper och kompetens Även läkarens personliga egenskaper spelar en stor roll. Att läkaren lyssnar, har helhetsbild och kommunicerar på ett bra sätt, är faktorer som patienterna lyfter fram. En patient beskriver vikten av att läkaren har koll på både hans diabetestillstånd och andra sjukdomar. Alltså jag tycker att det är värdefullt med en läkare som har en helhetsbild och som ändå skickar och kontrollerar hos specialister och så. Alla kan ju inte kunna allt Kategori 3. Känsla av trygghet Kontinuiteten och helhetsbilden som patienten upplevde genom sin läkarkontakt uppskattades av patienterna och sågs som en trygghetsfaktor: att gå till dr X är som att komma hem. Patienterna får all hjälp av sin läkare och känner därför inget behov av kontakt med diabetesansvarig sköterska. De är dock positiva till möjligheten att kunna får träffa en diabetesansvarig sköterska som reserv: Det var ett långt uppehåll när min husläkare slutade tills jag fick en annan - berättade en av patienterna. Att ha en diabetesansvarig sjuksköterskekontakt kan fungera som räddning om läkaren försvinner Kategori 4. Insikt om sjukdomen och sin egen roll Patienterna har god sjukdomsinsikt och är medvetna om sin egen roll: Jag läser mycket och jag vet att mycket hänger på mig. En manlig patient berättar att stödet han får från sin läkare när det gäller levnadsvanor räcker, och han tycker inte att han behöver gå till diabetessjuksköterska: jag får mycket bra hjälp och stöd av min läkare ja, jag börjar förstå hur kroppen fungerar och vad jag måste göra själv. Och jag har förstått att det kommer an mycket på mig själv och mitt levnadssätt 25

27 4.3.4 Vårdcentral D.2 Sammanfattning av resultat vårdcentral D.2 Vårdcentralen ligger geografiskt i ett område med medelhög CNI-nivå i förhållande till övriga vårdcentraler i kartläggningen. Följsamheten till den standardiserade vårdprocessen är 56 %. Ledningen prioriterar hemsjukvård och vård av multisjuka. Det finns inget tydligt strukturerat kvalitetsarbete inom diabetesvården. Det finns en utvecklad handlingsplan för diabetesvården men den följs inte och det är brist på struktur inom diabetesvården. Diabetesansvarig sjuksköterska upplever att det är för lite avsatt tid för diabetes. Patienterna efterfrågar en bättre struktur, kontinuitet och kompetens inom diabetes hos personalen. Det framkommer önskemål om att diabetesansvarig sjuksköterska skulle ha en mer framträdande roll i diabetesvården. Patienterna beskriver behov av mer individuell uppföljning och feedback. Frågeformulär till vårdpersonal Följsamheten till den föreslagna processmodellen är 56 % (se bilaga 10). I diagram 4 redovisas följsamheten enligt frågeområden för vårdcentral D:2 i förhållande till samtliga vårdcentraler. 26

28 Diagram 4. Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral D.2 jämfört med samtliga vårdcentraler Vårdcentral D VC D:2 Samtliga 20 0 Individuella intervjuer med vårdpersonal I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer Tabell 9 Resultat av den kvalitativa innehållsanalyen för vårdcentral D.2 Subkategori Ledningens roll i prioriteringen Avsaknad av kunskapsskapande, spridning eller generering Oanvänd resurs och kompetens i diabetes Få utarbetade rutiner Kategori Prioriteringar på ledningsnivå Avsaknad av intern struktur Brist på kontinuitet Ersättningssystem Uteblivna patienter Tolkanvändning Bromsande faktorer 27

29 Kategori 1. Prioriteringar på ledningsnivå Ledningens prioriteringar anses ha betydelse för vården av diabetes. Ledningen beskrivs prioritera hemsjukvården och vård av multisjuka. Diabetesansvarig sjuksköterska upplever sig vara en outnyttjad kompetens och menar att har kunskap och vilja att utveckla diabetesvården, men att det saknas förutsättningar: Jag har ingen extra tid alls för det. Så det ska jag göra samtidigt som jag gör hembesök och mottagning, sitter i telefon, vara nere på laboratoriet eller, för det är så vi har det här. Det finns liksom inte att jag har 2 timmar i veckan att få bara med diabetes eller något såhär eftersom jag är ansvarig, nej inget sådant (sjuksköterska). Diabetessjuksköterskan har möjlighet att gå på nätverksmöten för diabetes och få information. Men pga. tidsbrist överförs inte den informationen vidare och det upplevds svårt att implementera något nytt på vårdcentralen Kategori 2. Avsaknad av struktur Samtliga sjuksköterskor vid vårdcentraler tar hand om diabetespatienter. De har överlag mycket att göra och det beskrivs svårt att ägna extra tid åt patienter med diabetes. Det finns en handlingsplan för diabetes och rutiner för t.ex. årlig kontroll till läkare. Men det sakas rutiner för kallelser och väntelistor samt för kvalitetsuppföljningen av vården: Vi kanske skulle ha regelbundet på personalmötena hur vi ligger till, för det pratar vi aldrig om (sjuksköterska). Strategierna för att kunna hålla rutinerna trots väntetider varierar. Den intervjuade läkaren bokar och tar om sina patienter utan hjälp från sjuksköterska. Patienter med störst vårdbehov prioriteras och läkaren släpper dem när värdena har normaliserats. Ansvaret ligger på patienten att boka återbesök om det fanns behov av att följas upp av läkare mer än vid årskontrollen, eller om patienterna uteblivit från besök Kategori 3. Bromsande faktorer Bristen på kontinuitet beskrivs som en bromsande faktor. På grund av att det är stor omsättning av läkare blir det långa väntetider för att träffa och bli behandlad av en och samma läkare, vilket i sin tur bidrar till svårigheter att upprätthålla en kontinuerlig kontakt: de blir ju inte listade på en doktor här utan de blir ju listade på mottagningen och det är en stor läkaromsättning, vilket det har varit här då många har slutat. Patienterna beskrivs ha svårigheter att prioritera diabetes på grund av att de även kan ha andra besvär: patienten måste ju komma på årskontroll... men hur mycket ska man liksom hålla på att ta hit patienten när de ändå inte bryr sig eller inte orkar bry sig kanske (läkare). Han fortsätter resonera: 28

30 Jag tror på sätt vis att man sticker huvudet i sanden och blundar för saker och tänker att det här är inte så allvarligt ändå man har så mycket annat som är besvärligare (läkare). När det gäller patienternas personliga förutsättningar beskrivs svårigheter med kommunikation med patienter via tolk och att det skulle kunna finnas en koppling mellan att patienter uteblivit och att tolkkvaliteten har försämrats. Individuella intervjuer med patienter I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer. Tabell 10. resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral D.2 Subkategori Olika läkare Anonym diabetesansvarig sjuksköterska Engagerad och aktiv läkare Remitterar till andra Kategori Brist på kontinuitet Läkarens personliga egenskaper Vet inte om personalen har kompetens Vill få utbildning Efterfrågar diabeteskompetens Mera feedback om mitt tillstånd Feedback om mitt tillstånd Kategori 1. Avsaknad av kontinuitet Betydelsen av kontinuitet vid diabetes framkom tydligt och att läkaren är engagerad beskriv vara av stor vikt: För att jag har haft redan tre olika läkare innan henne och det är så jobbigt att berätta och du vet inte alla upplever på samma sak och det är svårt att berätta om allting från början till samma läkare. Patienterna upplever att de saknar kontinuitet när det gäller läkarkontakter. En patient uttrycker det på följande sätt: Ibland många läkare, jag har pratat ofta med läkare att de måste läsa min journal innan de träffar mig. Man tycker också att besökstiderna är för korta eftersom det vid diabetes även förekommer andra sjukdomar: Det inte handlar bara om diabetes. Diabetes är en sjukdom men parallellt har man många andra problem. En patient beskriver diabetesansvarig sjuksköterska som anonym och en 29

31 annan patient uttrycker att kontakten med diabetesansvarig sjuksköterska var tät vid debuten men inte därefter: Det var då mycket i början där, första halvåret men sedan efter det har det inte varit mycket kontakt med henne Kategori 2. Personliga egenskaper Patienterna uppskattar att ha en kontakt med läkare som är engagerad och aktiv. En patient som är nöjd med att endast läkarkontakt beskriver: Men det är väl läkaren som kan se en annan helhet på medicinskt sätt som kanske inte sjuksköterskorna ser. Och eftersom förutom diabetes har jag lite för höga blodfetter så måste vi kolla upp det och prata med läkaren om det Kategori 3. Efterfrågar diabeteskompetens Patienterna önskar mer information och utbildning om diabetes, antingen från läkare eller sjuksköterska. Patienterna efterfrågar information som är detaljerad och konkret. Vi fick en broschyr endast rubriker, det räcker inte - resonerade en av patienterna. Han åkte till sina släktingar i Frankrike och Marocco för att träffa en läkare som kan ge mer information och utbilda honom bättre om maten, om träningen, om insulinet: Jag har frågor, jag tänker mycket om socker, jag kollar på TV jag fick info på svenska men det var lite och det räckte inte Kategori 4. Feedback om mitt tillstånd Förutom kunskap om diabetessjukdom uttrycker patienterna även stark önskan att få veta mer om sitt eget hälsotillstånd: och också mera info om mitt socker, hur det går, om det är okej Vårdcentral E.5 Sammanfattning av resultat vårdcentral E.5 Vårdcentralen ligger i ett område med medelhög CNI-nivå i förhållande till övriga vårdcentraler i kartläggningen. Följsamheten till den standardiserade vårdprocessen är 85 %. Vårdcentralens personal beskriver att området har stora socioekonomiska svårigheter. Ledningen upplever ekonomiska utmaningar på grund av brist på kontinuitet och områdets socioekonomiska situation. Korta och snabba läkarbesök prioriteras av ekonomiska skäl. 30

32 Diabetesvården bedrivs av en diabetesansvarig läkare och två diabetessjuksköterskor organiserade i ett diabetesteam. Det finns en struktur för systematiskt kvalitetsarbete. Patienterna beskriver att de är missnöjda med vårdenheten i allmänhet men uppskattar diabetesansvarig sjuksköterskas personliga egenskaper och kompetens. De känner sig trygga med henne och har inget behov av att träffa en läkare. De behandlande läkarna saknar kompetens i diabetes upplevde både vårdpersonal och patienter. Frågeformulär till vårdpersonal Följsamheten till den föreslagna processmodellen är 85 % (se bilaga 11). I diagram 5 redovisas följsamheten enligt frågeområden för vårdcentral E:5 i förhållande till samtliga vårdcentraler. Diagram 5. Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral E.5 jämfört med samtliga vårdcentraler. 100 Vårdcentral E VC E:5 Samtliga 0 Individuella intervjuer med vårdpersonal I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Fullständig redovisning nedan med exempel på citat från intervjuer. 31

33 Tabell 11 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral E.5 Subkategori Ledningens roll Snabba besök guldgruva för att rädda diabetesvård Resurser Kompetens Rutiner Brist på kontinuitet Kvalitetsarbete Ersättningssystem Uteblivna patienter Kategori Prioriteringar och organisationskultur Intern struktur Bromsande faktorer och utmaningar Kategori 1. Prioriteringar och organisationskultur Vårdcentralens ledning beskriver att man av ekonomiska skäl behöver prioritera korta och snabba läkarbesök. Denna satsning ses av ledningen som en överlevnadsstrategi för att överbrygga de ekonomiska svårigheterna. Ekonomi beskrivs som en viktig faktor för huruvida vården jämlik eller inte: Har man en vårdcentral med mycket äldre och kroniker, så, eller utländsk härkomst, där det kanske tar lite längre tid med tolkbesök och så, det är klart att det påverkar, och då är det inte jämlikt. Och ska man överleva som primärvårdsenhet så måste man ju hitta ett system för att ta in snabba besök för att klara av det andra (chef) Kategori 2. Intern struktur Vårdcentralens diabetesteam med diabetesansvarig läkare och sjuksköterska har tydliga rutiner och bedriver ett regelbundet kvalitetsarbete. Diabetesteamet har en löpande kommunikation och tydliga roller. Man har rutiner för kallelsesystem och väntelistor. Rutinerna beskrivs så här: vi har ju jobbat ihop en rutin, så att alla läkare på vårdcentralen vet om när det kommer en diabetespatient, hur ser flödet ut. Och xx (diabetessköterskan förf anm.) jobbar ju heltid med det här och har järnkoll på de här diabetespatienterna och ser till att de hamnar i NDR, och att de kallas. Det märktes första tiden att patienterna, de ville inte komma till diabetessjuksköterskor för det fanns ingen kunskap om vad det var. Men har de väl en gång kommit, sedan kommer de igen (chef). 32

34 Kategori 3. Bromsande faktorer och utmaningar Ersättningssystemet beskrivs vara en annan bromsande faktor eftersom patienter med kroniska sjukdomar behöver mer tid och mer resurser: de patienter som har kroniska sjukdomstillstånd, de behöver bättre omhändertagande, mer tid att prata än en snuva och då krävs det mycket mer resurser för att kunna sköta hälsoarbetet bra för den gruppen (läkare). Verksamhetschefen beskriver för- och nackdelar med ersättningssystemet och att det finns svårigheterer med kopplat till befolkningen i området: att de är konkreta på en mer konkret nivå genom förfrågningsunderlaget, så att vi får tydliga riktlinjer, hur du ska göra för att styra din verksamhet. och det andra är att det som motverkar, det är ersättningssystemet för just det här området då, att det upptagningsområdet är patienter som kräver mer, man behöver mer, längre besök med tolk och också ekonomiskt belastat (chef). Bristande kontinuitet beskrivs också som en bromsande faktor. De hyrläkare som ersätter fasta läkare har inte möjlighet att följa upp patienterna och saknar kunskap om vårdenhetens rutiner för diabetesvården. Patienternas egna förutsättningar i form av socioekonomiska svårigheter påverkar negativt till exempel genom att patienter uteblir från besöken. Man upplever även att många har dålig sjukdomsinsikt. Individuella intervjuer med patienter I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer. 33

35 Tabell 12 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral E.5 Subkategori Långa väntetider Ingen uppföljning av sjukdomar Dålig kompetens bland läkare Ingen fast kontakt med läkare Snabba akuta besök Brist på kontinuitet Stannar på vårdcentralen pga DAS Personliga egenskaper och kompetens Kategori Brist på kompetens, kontinuitet och rutiner Diabetesansvarig sjuksköterska som huvudperson Ingen inkomst Har inte råd att följa kostråd Besök hos diabetesansvarig sjuksköterska bör vara gratis Ekonomiska problem Kategori 2. Brist på kompetens, kontinuitet och rutiner Patienterna uttrycker missnöje med vårdcentralen i allmänhet och anledningen var bland annat långa väntetider och bristande läkarkontinuitet: Du hinner inte lista dig hos en ny läkare så slutar han - berättade en patient. Jag vet inte vem min husläkare är, jag har aldrig träffat honom, beskriver en annan. För att snabbare få vård, uppger patienterna att de hellre kommer på akuta kortare besök, även om man träffar olika läkare då också Kategori 2. Diabetesansvarig sjuksköterska som huvudperson Patienterna har en kontinuerlig kontakt med diabetesansvarig sjuksköterska som de är mycket nöjda med. Dennes kompetens och personliga egenskaper gör att patienternas kände inte behov av att träffa läkare. De upplever att de får sina behov både när det gäller medicinska frågor och omvårdnad tilgodosedda: Jag behöver inte träffa läkare, hon är duktig och om det behövs läkarens remiss eller recept så fixar hon det. Man är bunden till diabetesansvarig sjuksköterska just på grund av hennes engagemang, hjälpsamhet och kontinuiteten.. Jag stannar här på denna vårdcentral bara på grund av diabetesansvarig sjuksköterska som är en pärla - uttrycker en patient. 34

36 Kategori 3. Ekonomiska problem En annan kategori som framkom i analysen av intervjuerna var ekonomiska svårigheter hos flera av patienterna. En patient berättar till exempel att hon inte kan följa kostråd eftersom hon är socialbidragstagare och inte har råd med den rekommenderade kosten Vårdcentral F.1 Sammanfattning av resultat vårdcentral F.1 Vårdcentralen ligger i ett område med högre CNI- nivå i förhållande till övriga vårdcentraler i kartläggningen och har därmed sämre socioekonomisk situation. Följsamheten till den standardiserade vårdprocessen är 38 %. Vårdcentralens ledning prioriterar hemsjukvården och man beskriver att ersättningssystemen som inte främjar diabetesvård. Det finns ett diabetesteam men det saknas åndå struktur i vården och den systematiska uppföljningen inom diabetesvården. Diabetesansvarig sjuksköterska upplever att det inte finns tillräckligt med avsatt tid för arbetet med diabetes. Patienterna upplever att det finns bra tillgänglighet då de söker vård men efterfrågar struktur, kontinuitet och diabeteskompetens hos vårdpersonalen. Frågeformulär till vårdpersonal Följsamheten till den föreslagna processmodellen är 38 %. Det finns vissa motsägelser i svaren vilket kan eventuellt förklaras som missförstånd av frågor (se bilaga 12). I diagram 6 redovisas följsamheten enligt frågeområden för vårdcentral F.1 i förhållande till samtliga vårdcentraler. 35

37 Diagram 6 Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral F.1 jämfört med samtliga deltagande vårdcentraler. 100 Vårdcentral F VC F:1 Samtliga 0 Individuella intervjuer med vårdpersonal I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. 36

38 Tabell 13 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral F.1 Subkategori Ledningens roll i prioriteringen Kategori Alla sjuksköterskor tar hand om diabetespatienter Resurser och kompetens utnyttjas inte Prioriteringar på ledningsnivå Tiden räcker inte för diabetesansvarig sjuksköterska Få rutiner kring vården av patienter med diabetes Avsaknad av intern struktur Brist på kontinuitet Ersättningssystem Bromsande faktorer Kategori 1. Prioriteringar på ledningsnivå Även om diabetesvård beskrivs som viktig påpekas att det fanns andra grupper som också behöver uppmärksammas: Vi har ju multisjuka patienter som kanske inte riktigt blir synliga på samma sätt som det här med diabetesvården. Diabetesvården är viktig, men det finns många andra också som är jätteviktiga diagnoser att ta hand om i primärvården (chef). Den andra prioriteringen var att få ekonomin i balans och det var en annan anledning till att man prioriterade annat än diabetes:... för om inte ekonomi går i balans så läggs ju vårdcentralen ner (chef). Diabetesansvarig sjuksköterska uttryckte frustration över att inte kunna använda sin kompetens till att ta hand om patienter med diabetes: Jag har sagt flera gånger att jag behöver 1-2 dagar för att jobba med diabetespatienter per vecka men vi ska rotera och jobba med hemsjukvården, med mottagning, med diabetes och spirometri och senioralert och allt annat (sjuksköterska). 37

39 Kategori 2. Avsaknad av intern struktur Det saknas rutiner för diabetesvården som till exempel för kallelsesystem och väntelistor. Det upplevs försvåra kontroll och uppföljning av patienter:.- Hur vi fångar upp dem? Det är ju som jag sa, i telefon eller i ett annat rutinbesök eller att man tittar extra i dokumenteringen, - Nej, men det var ett år sedan du var här! Nu måste vi boka tid till doktorn. (sjuksköterska) Kategori 3. Bromsande faktorer Bristen på kontinuitet beskrivs vara en bromsande faktor för vårdcentralen. Delvis beror det på atat det saknas läkare. Ersättningssystemet är den andra bromsande faktorn. Patienterna beskrivs behöva mera tid per besök: man måste ha individuellt anpassad vård. Och då måste man få ekonomiskt incitament för att man ska kunna ta hand om, det tar längre tid med en patient som man måste ha tolk... Vi kanske behöver dubbla tiden men vi får inte pengar för det, det är samma ersättning. Ja så det tycker jag är ojämlik vård om man säger. Individuella intervjuer med patienter I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer. Tabell 14 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral F.1 Subkategori Kallas inte Träffar olika läkare Följs inte upp Långt uppehåll Vill träffa för den ögonbottenundersökning som kan bäst Tror inte att få svar på sina frågor Söker själv specialister Uppmanas söka för korta besök Vid debut När de söker själva Kategori Avsaknad av kontinuitet och rutiner Efterfrågar kompetens inom diabetes hos vårdpersonalen Begränsad vård Ekonomiska svårigheter Ekonomiska faktorer 38

40 Kategori 1. Avsaknad av kontinuitet och rutiner Patienterna upplever avsaknad av kontinuitet brist på rutiner för kallelse, och brister i uppföljningen av vården. En patient beskriver att hon aldrig varit kallad till vårdcentralen på grund av diabetes. Angående besök hos olika läkare och brist på kontinuitet uttrycker hon sig på följande sätt: det är väl inget kul och komma till olika läkare jämt jag tycker inte om det, jag vill kunna prata med människor inte bara komma Kategori 2. Efterfrågar kompetens inom diabetes hos vårdpersonalen En patient, som även hade en annan kronisk sjukdom, resonerade att: jag tror inte att få svar på mina frågor man skulle vilja prata med någon som verkligen kan det här, för man får ju så mycket olika svar på sina frågor. Det framkom att patienter sökte vård hos andra specialister utanför vårdcentralen eftersom de var osäkra på om det fanns kompetens om diabetes på vårdcentralen Kategori 3. Begränsad vård Patienterna beskriver att de är nöjda, trots att de upplever brister i vården, eftersom de inte har stora krav på vården. De beskriver att man har fått vård vid diabetesdebuten, och att det finns tillgång till vård för de som säker vård på egen hand. Patienter berättar att man blivit uppmanad att söka vård ofta och för korta besök, på så kallade akuttider Ekonomiska hinder Man beskrev även att det fanns personliga prioriteringar och hinder för vård. En patient beskrev att ett hinder för att söka vård var att hon måste tänka på ekonomin Vårdcentral G.6 Sammanfattning av resultat vårdcentral G.6 Vårdcentralen ligger i ett område med hög CNI- nivå i förhållande till övriga vårdcentraler i kartläggningen och därmed sämre socioekonomisk situation. Följsamheten till den standardiserade vårdprocessen är 77 %. Ledningen främjar en organisationskultur som skall bygga upp förtroende mellan vårdpersonal och patienten samt stärka patienten. Man beskriver stora utmaningar pga en ansträngd ekonomisk situation. Enhetens ledning beskriver att man prioriterar diabetesvård och betraktar den som en gemensam angelägenhet för hela 39

41 personalen. Det finns ett diabetesteam med tydliga roller och rutiner. Det finns en struktur för ett systematiskt kvalitetsarbete. I allmänhet var patienterna nöjda med vården och framförallt med tillgängligheten. De tycker att personalen har kompetens i diabetes. Men patienterna upplever bristen på läkarkontinuitet som ett stort problem, vilket påverkar förtroendet för vårdcentralen. Det framkom även att man önskade en förbättrad patientutbildning inom diabetes. Frågeformulär till vårdpersonal Följsamheten till den föreslagna processmodellen är 77 % (se bilaga 13). I diagram 7 redovisas följsamheten enligt frågeområden för vårdcentral G.6 i förhållande till samtliga vårdcentraler. Diagram 7. Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral G.6 jämfört med samtliga vårdcentraler. 100 Vårdcentral G VC G:6 Samtliga

42 Individuella intervjuer med vårdpersonal I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer. Tabell 15 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral G.6 Subkategori Ledningens roll Prioritering av diabetesvård Stärka rollen för den diabetesansvariga sjuksköterskan Kategori Ledningens prioriteringar och en främjande organisationskultur Bra vårdkvalitet trots sämre ekonomiska förutsättningar Resurser Att lära och sig från kompetens andra Gemensamt ansvar för komplikationer Rutiner och kvalitetsarbete Intern struktur Individuella behandlingsmål Kontinuitet Uteblivna patienter Bygga upp förtroende mellan pat och personal Bromsande faktorer och utmaningar Utbildningsmaterial till patienter Ersättningssystem Kategori 1. Ledningens prioriteringar och en främjande organisationskultur Ledningen beskrivs prioritera diabetes och ha fokus på vårdkvalitet trots att ekonomin beskrevs vara pressad. Struktur i arbetet, ansvarsfördelning mellan olika personalkategorier och tydliga riktlinjer beskrivs som väsentliga delar i utvecklingen av diabetesvården. Några viktiga faktorer för välfungerande diabetesvård beskrevs på följande sätt: att man har ett vårdprogram man följer, att man följer direktiv som finns. Att det finns nationella diabetesregistret är bra, kan användas till mycket, tror jag. Sedan att alla på vårdenheten vet vad de skall göra; till exempel att läkaren vet vad deras besök innebär; vi vet vad vårt besök innebär och vem som gör vad. Och att man har rutiner, dels att följa upp patienter och boka dem också tror jag, och att man har kvalitetsindikatorer (sjuksköterska). 41

43 Kategori 2. Intern struktur Vården vid diabetes beskris följa en struktur: Vi jobbar i ett diabetesteam så vi försöker att få bättre kvalitet på diabetesvården och vem är det som gör vad, hur ska vi göra med det... Det finns således ett diabetesteam med tydliga roller och kallelserutiner för att förhindra att någon patient faller ur systemet. Ett bra samarbete mellan diabetesansvarig sjuksköterska, behandlande läkare och patienten beskrivs som en viktig faktor för att bygga upp en relation baserad på förtroende för vården Kategori 3. Bromsande faktorer och utmaningar En bromsande faktor för diabetesvården är bristen på kontinuitet pga stor omsättning av läkare på vårdcentralen. Man beskriver att det saknas ekonomiska förutsättningar och även patientrelaterade förutsättningar för att bedriva god vård för kroniska sjukdomar överlag, utifrån de rådande förutsättningarna för befolkningen i området: vi har ju jättemånga nyinvandrade som har rest hit i krig och flykt och såklart kommer med 105 i HbA1c och så kämpar vi på liksom. Och då ser det ju uselt ut statistiskt. Ibland kan det kännas lite orättvist jag tycker inte vi har bra förutsättningar för att arbeta systematiskt långsiktigt kvalitativt med kroniska patienter. Individuella intervjuer med patienter I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer. Tabell 16. Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral G.6 Subkategori Snabb bokning Korta väntetider Sjuksköterska som kan sin sak Ingen riktig kontakt med läkaren Olika läkare olika behandlingar Win-win situation Kunskap om diabetes Tar hand om mig så mycket jag kan och förstår Kategori Bra tillgänglighet och kompetens finns Brist på kontinuitet Patientutbildning inom diabetes I 42

44 Kategori 1. Bra tillgänglighet och kompetens Patienterna är nöjda med tillgängligheten. Möjligheten att få en snabb tid till läkare eller sjuksköterska är överordnad vikten av att träffa en och samma läkare och sjuksköterska: Det går alltid snabbt, på sin höjd en till två dagar så får jag komma dit Kategori 2. Brist på kontinuitet Läkarkontinuiteten upplevs vara bristfällig och patienternas upplevelse av det varierar. Flera patienter beskriver vikten av att träffa en och samma läkare och sjuksköterska. Det är svårt för patienten att berätta hela historien en gång till, och det är svårt för läkaren att lyssna på allt. Det finns annars risk att man får olika behandlingar, minskat förtroende och en känsla av otrygghet i vården: Jag känner så här att det måste vara en och samma läkare som känner till sin patient, sjukdom och diagnos. Tillgängligheten och närheten till vårdcentralen kunde för andra patienter, i viss mån, kompensera för bristen på kontinuitet. En patient beskriver det på följande sätt: Jag är glad så länge det fungerar, jag går till läkare och blir det någon annan, ja, det går också bra Kategori 3. Patientutbildning inom diabetes Patienterna efterfrågar mer utbildning med uppfräschning och nya föreläsningar med information om mediciner, matvanor och andra levnadsvanor. Man tar hand om sig själv utifrån egen kunskap. Så här säger en av patienterna angående sin kunskap om diabetes: Jag kan inte så mycket, men jag tar hand om mig själv så mycket jag kan och så mycket som jag förstår. Så att jag ska må bra och bättre. Jag vet att när sockret går upp så får jag problem med hjärtat. Då börjar det dunka snabbare och snabbare, då kan jag inte ta några steg framåt. En annan patient beskriver att han inte varit på ögonundersökning under de senaste sju åren och hur han sköter sin sjukdom genom att mäta sitt blodsocker. Resultat på gruppnivå Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen utifrån frågeformulär med ja/nej frågor I diagram 8 redovisas en sammanställning av beräknad följsamhet till den standardiserade vårdprocessen utifrån de femton ingående frågeområden med sammanlagt 66 frågor totalt. Frågorna presenteras i bilaga 1. 43

45 Diagram 8 Översiktsbild av följsamheten till den standardiserade vårdprocessen per vårdcentral och delområde Max obesvarat följsamhet F.1 D.2 B.3 C.4 E.5 G.6 A.7 Övergripande, mål och riktlinjer 0% 66% 0% 40% 100% 20% 100% 100% 100% Läkare, roll, ansvar & utb 0% 54% 20% 40% 80% 60% 60% 80% 40% DAS, roll, ansvar & utb 16% 51% 20% 30% 100% 30% 80% 50% 50% Diabetesteam, Arbetssätt 0% 67% 33% 33% 33% 100% 100% 100% 67% Arbetssätt Dietist 5% 67% 100% 67% 33% 67% 67% 67% 67% Arbetssätt Fotvård 0% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Samarbete andra vårdinstanser 2% 69% 17% 83% 83% 67% 83% 83% 67% Nyttjande av standardiserat utb. mtrl. 7% 79% 100% 50% 100% 50% 100% 50% 100% Nyttjande av stödapplikationer 0% 24% 67% 0% 0% 0% 100% 0% 0% Systematiskt Kvalitetsarbete 3% 77% 40% 20% 100% 80% 100% 100% 100% Kallelse och bemötande 0% 95% 67% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Utredning, levnadsvanor 14% 86% 83% 100% 100% 17% 100% 100% 100% Planering av vård och behandling 6% 63% 20% 60% 80% 60% 80% 80% 60% Genomförande av vård och behandling 18% 57% 29% 71% 71% 14% 71% 86% 57% Utvärdering och uppföljning 14% 36% 0% 100% 0% 0% 50% 50% 50% Summa 7% 64% 38% 56% 79% 45% 85% 77% 68% Obesvarade (osäkerhet) 17% 5% 2% 27% 2% 2% 6% Följsamhet i förhållande till socioekonomiska faktorer (CNI) och HbA1c I tabell 5 nedan redovisas den beräkande följsamheten till den standariserade vårdprocessen i förhållande till CNI och HbA1C. Tabell 17. Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen i förhållande till CNI och HbA1c >73 Vårdcentral CNI-nivå Andel patienter med typ-2 diabetes med HbA1C >73 (%) Följsamhet % A B C D E F G

46 4.4.3 Frågeformulär med flersvarsalternativ De frågor som i formuläret kunde besvaras på fler sätt och mer uttömmande redovisas i tabellform i bilagor 2 och 3. Nedan följer en närmare beskrivning av de frågorna Kvalitetsarbete Drygt hälften av deltagande vårdpersonal (57 %) bedömde att vårdcentralens kvalitetsarbete inom diabetes var acceptabelt men en tredjedel lämnade frågan obesvarad. Ansvarig för kvalitetsarbete inom diabetetsvården angavs i 54 % av fallen vara diabetesansvarig- eller annan läkare och i 40 % av fallen en diabetesansvarig sjuksköterska. På frågan om vem som definierar mål för diabetesvården svarade majoriteten diabetesansvarig läkare och diabetesansvarig sjuksköterska och därefter verksamhetschef Följsamhet till VISS Alla tillfrågade tyckte att vårdprogrammet VISS hade mycket bra kvalitet och majoriteten tyckte att vårdprogrammet fungerar bra eller mycket bra i diabetesvården. Men det framkom även kommentarer om att det är krångligt, tidskrävande och det är svårt att hitta information gällande omvårdnad och en ungefär en tredjedel av de intervjuade angav tidsbrist som orsak till svårigheter att använda VISS Tillgänglighet 67 % av de svarande uppgav att brist på läkare påverkar tillgängligheten negativt Uppföljning av patienter med sämre diabetesresultat När det gällde frågan om vilka hinder man upplevde för att följa upp patienter med sämre diabetesvärden (HbA1c>70) svarade 29 % att det kunde bero på bristande motivation hos patienten och 21 % beskrev att det berodde på patienternas bristande kunskap i diabetes Delaktighet Bristande motivation hos patienten (24 %) bristande språkkunskap i svenska (19 %) har angetts som hinder för patienternas delaktighet. 45

47 Egenvård I fråga om varför patienterna har svårt att följa råd om egenvård angav vårdpersonalen i lika många fall (18 %) var och en av de tre faktorerna: Bristande motivation, patienternas ekonomiska situation och bristande språkkunskaper i svenska. Bidragande orsaker som angavs var missbruk, psykisk ohälsa och otrygghet i området Fast läkarkontakt 71 % uppgav att patienterna hade en fast läkare eller motsvarande fast vårdkontakt Läkarens kompetens De flesta rapporterade tidsbrist som hinder för deltagande i fortbildningen, därefter produktionsbortfall pga minskat antal patientbesök. Brist på rutiner för deltagande och lågt intresse för diabetes på vårdcentralen var ytterligare orsaker till att läkare inte deltog i fortbildningen Diabetesansvarig sjuksköterska tid för diabetes och kompetens Hr mycket tid en diabetesansvarig sjuksköterska hade avsatt för att arbeta med diabetes varierade mellan % av heltid. Ungefär en en tredjedel (29 %) hade en tjänst som omfattade 20 %. Samtliga diabetesansvariga sjuksköterskor (180hp) hade minst disktrikssjuksköterskeutbildning (75 hp) och minst 7,5 hp diabetes eller motvsvarande utbildning. Två av sju de diabetsansvariga sjuksköterskorna hade pedagogisk utbildning på 7,5 hp Diabetesteam Diabetesteamen såg olika ut och arbetade på olika sätt. På frågan om vilka som ingick i teamet svarade 43 % diabetesansvarig läkare och sjuksköterska. Ungefär en tredjdedel (29 %) hade även en medicinsk fotvårdare i teamet och ytterligare en tredjedel (28 %) hade även en annan kompetens i teamet. Ett team av tre (29 %) hade teamträffar en gång i månaden, 14 % - hade teamträff varje vecka och 14 % angav annat, bland annat planering med vårdcentralens chef 1-2 gånger per år. Majoriteten tyckte att teamets arbete var bra eller mycket bra och en tredjedel (29 %) tyckte att arbetet fungerade dåligt. Som hinder för framgångsrikt teamarbete rapporterades tidsbrist i en tredjedel av fallen (29 %) och drygt hälften (57 %) angav varierande svar som till exempel vårdcentralens ekonomi, avsaknad av läkarkompetens, hög 46

48 personalomsättning, ej prioritering av ledningen och avsaknad av rutiner för teamets arbete. 14 % angav av det fanns så kallade diabetesronder vid vårdcentralen Psykosocialt stöd När det gällde frågan om rutiner för att ta hand om psykisk ohälsa relaterat till diabetesdebuten svarade majoriteten (71 %) att man inte hade det. Ingen av de tillfrågade hade heller särskilda rutiner för psykisk ohälsa senare under sjukdomsloppet Kvalitetsregister NDR Drygt hälften av de tillfrågade (57 %) upplevde att NDR var ett stöd i kvalitetsarbetet. Som hinder för att dra nytta av NDR angavs problem med in- och utdata, tidsbrist och bristande kunskap om NDR Patientutbildning Frågan om Hinder för goda resultat av patientutbildning lämnades obesvarad i ca en tredjedel av fallen. Bland de svar som gavs var: Bristande motivation hos patienten, anslagna tider passade inte för patienterna och bristande kompetens hos personalen Läkemedelsbehandling Drygt hälften (57 %) tyckte att det finns hinder för optimal individanpassad läkemedelsbehandling för diabetespatienter Komplikationer 57 % uppgav att man upplevde tidsbrist i samband med konsultationer för att på ett optimalt sätt kunna identifiera komplikationer hos patienter Samverkan med multidsciplinärt fotteam 57 % uppgav att man följde vårdprogrammet VISS när det gällde att remittera till multidisciplinärt fotteam Levnadsvanor På frågan om hur målen för att arbeta med levnadsvanor definierades uppgav knappt hälften (43 %) att man följde rekommendationerna i VISS och att man anpassade råden i VISS efter 47

49 patienten, samt att den diabetesansvariga sjuksköterskan och patienten satte målen tillsammans. I 14 % angav man att det var det patienten själv som satte målen Tolk I 71 % av fallen uppgav man att kommunikationen med patienter som inte talar svenska skett med hjälp av tolk. Frågan lämnades obesvarad av 29 % Kallelsesystem 86 % av vårdcentralerna svarade att man kallade patienter aktivt till diabetesansvarig sjuksköterska för kontroll. 71 % svarade att man aktivt kallar patienter årskontroll hos läkare Utbildningsmaterial 71 % svarade att man tyckte att utbildningsmaterial man har är anpassat till patientens behov och 14 % svarade nej på frågan. Knappt hälften (43 %) tyckte att utbildningamaterialet är anpassat till olika språk och lika många tyckte inte det Stödapplikationer Frågor om användning av stödapplikationer ställdes och man angav olika typer av hinder som: Avsaknad av kunskap om funktionerna (29 %), krångligt att använda (57 %). Andra tyckte det var tidskrävande att det saknades rutiner och att det inte leder till en bättre vård Journalgranskning Dokumenterade åtgärder I diagram 9 nedan presenteras resultat av dokumentationen i journaler. 48

50 Diagram 9. Granskning av 28 patientjournaler. Uppgift om dokumentationen finns, saknas, svarsbortfall och om frågan är irrelevant. Andel av total summa i procent. Procenten angivet i stapeldiagrammet för svarsalternativen Finns och Saknas. Dokumenterade åtgärder inom diabetesvården 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% 1. Kallad till definierad ansvarig läkare 2. Kontinuitet läkare 3. Definierad ansvarig sjuksköterska 4. Kontinuitet sjuksköterska 5. Fotstatus 6. HbA1c 7. Blodtryck 8. Lipider 9. Vikt 10. Midjemått 11. Albuminuri 12. Levnadsvanor 13.Utvärdering av läkemedelsbehandling 14. Biverkningar av läkemedel 15. Omvårdnadsmål 16. Åtgärd/uppföljning av egenvård 17. Egenmätning av glukos 18. Grupputbildning 19. Individuell utbildning 20. Dietist 21. Medicinsk fotvård 22. Korrekt dokumentation om ögonkontroll 23. Patientens uppfattning om hälsan 24. Patientenkäter 25. Språk/psykisk ohälsa 29% 36% 18% 21% 4% 11% 11% 11% 71% 21% 71% 18% 68% 54% 39% 82% 18% 100% 0% 100% 0% 93% 7% 96% 4% 64% 82% 14% 82% 14% 79% 14% 32% 75% 64% 36% 82% 14% 96% 57% 43% 89% 57% 25% 71% 21% 75% 100% 64% Finns Saknas Svarsbortfall Ej relevant fråga 49

51 Information om övrig dokumentation i journalen Läkarbesök med diabetes som diagnos Antal läkarbesök med diabetes som diagnos var för de 28 patienterna totalt 70 besök under 1,5 år. Spridningen varierade mellan 0 läkarbesök (3 patienter) till 8 läkarbesök (1 patient). I genomsnitt var det 2,5 besök per patient och medianen var 2 läkarbesök per patient. För 19 av patienterna hade samtliga besök med diabetes som diagnos skett hos den läkare som patienten var listad hos (eller motsvarande vid annat system för fast läkarkontakt) Sjuksköterskebesök med diabetes som diagnos Antal besök avseende diabetes som hade skett hos en diabetesansvarig sjuksköterska, var för de 28 patienterna totalt 95 besök. Spridningen var mellan 0 besök (4 patienter) och 27 besök (1 patient). Medelantalet var 3,4 besök och medianen var 2 besök hos diabetesansvarig sjuksköterska Antal diagnoser Antal diagnoser i diagnoslistan var i medeltal 13,7. Spridningen varierade mellan 1 diagnos (2 patienter) och 63 diagnoser (1 patient). Medianvärdet var 11,5 diagnoser per patient Diabetesmall För 13 av patienterna hade journalens diabetesmall för att dokumentera vid samtliga de läkarbesök där diabetesdiagnosen användes. I tre fall användes inte diabetesmallen alls vid besöken och i övriga fall varierade användandet. För 14 av patienterna hade diabetesansvarig sjuksköterska vid samtliga besök använt diabetesmallen för att dokumentera. I fyra fall hade diabetesmallen inte alls använts vid besök hos diabetessköterskan och i övriga fall varierade användandet Intervjuer med vårdpersonal Genom att sammanställa alla intervjuer som genomförts med vårdpersonalen och genomföra en genomföra en kvalitativ innehållsanalys har fem kategorier identifieras. Kategorierna är: Ledningens prioriteringar, Intern struktur (till exempel kallelserutiner och väntelistor), organisationskultur, bromsande faktorer (ersättningssystem, brist på kontinuitet, patientens egna förutsättningar). Dessa kategorier eller faktorer är de som framkommit som betydelsefulla för diabetsvården utifrån ett vårdgivarperspektiv. 50

52 Figur 2. Faktorer som framkommit betydelsefulla för diabetesvården utifrån vårdgivarens perspektiv. Tema Utifrån genomförda intervjuer kan kategorierna sammanfattas i förljande tema: TEMA Varierande förutsättningar för diabetesvård Flera vårdcentraler upplever att man behöver prioritera andra diagnoser och vårdområden, oftast hemsjukvård. Vid dessa vårdcentraler beskrivs i större utsträckning att det saknas tydliga roller, rutiner och intern struktur för diabetesvården. Kontinuiteten i vårdkontakterna är svår att upprätthålla. Läkare upplever att de behöver prioritera patienter med nyupptäckt diabetes och patienter med sämre värden. Även om diabetessjuksköterska finns på enheten så finns inte tillräckligt med avsatt tid. De bromsande faktorerna anses av vårdpersonalen vara relaterade till vårdcentralens ekonomiska förutsättningar, brist på kontinuitet och i vissa fall patientens personliga faktorer som förhindrar att de är aktiva i vården. Det senare kan ha underliggande anledningar, som att patienter har andra prioriteringar till exempel på grund av andra hälsoproblem eller personliga ekonomiska bekymmer. Det finns andra vårdcentraler som beskriver att diabetesvård prioriteras av ledningen och i en del fall pågår en uppbyggnadsprocess av verksamheten inom diabetes. Vården beskrivs ha en struktur och det finns ett diabetesteam med diabetesansvarig läkare och sjuksköterska. Det 51

53 finns tydliga roller och rutiner, systematiskt kvalitetsarbete och en främjande organisationskultur. Ekonomiska förutsättningar och bristande kontinuitet kan även här vara en bromsande faktorer, likaså patientens personliga förutsättningar Intervjuer av patienter Genom att på sammanställa alla intervjuer som genomförts med patienterna och genomföra en genomföra en kvalitativ innehållsanalys har sex kategorier identifieras. Kategorierna är: Kontinuitet, Vårdpersonalens kompetens, Rutiner (kring feedback, uppföljning, vård hos andra vårdgivare), Tillgänglighet, Patientutbildning (vid debut och senare). Dessa kategorier eller faktorer är de som framkommit som betydelsefulla för diabetsvården utifrån ett patientperspektiv. Figur 3 Faktorer som framkommit som betydelsefulla för diabetesvården utifrån patienternas perspektiv Tema Utifrån denna analys kan patienternas upplevelse av vilka faktorer som påverkar diabetesvården beskrivas i följande tema: TEMA En nöjd och trygg patient Informanterna efterfrågar och uppskattar kontinutet: En läkare måste känna mig för att kunna följa upp mig och mina sjukdomar ; och kompetens: Jag vill få svar på mina frågor och det ger mig känsla av trygghet. Samtidigt är man medveten om att det behövs rutiner som feedback och uppföljning av eget tillstånd från vårdpersonalen och att för att få hjälp med 52

54 behandlingen av diabetes sjukdomen hos andra vårdgivare, andra specialister. En uppföljning och möjlighet att få feedback på det egna hälsotillståndet ger också en känsla av att vara nöjdhet. Patienterna var nöjda med vården så länge tillgängligheten var tillgodosedd. Patientutbildning betonades eftersom kunskap om sin egen sjukdom upplevdes vara viktigt. Att sakna kunskap skapar oro och då söker man svar utanför vårdcentralen, hos andra vårdgivare. Och sist och inte minst vårdpersonalens engagemang och bemötande är ytterligare viktiga faktorer som skapar känsla av nöjdhet och trygghet. Att komma till vårdcentralen är som att komma hem - betonade en av patienterna. Att man tar sig tid och lyssnar, som ger patienten en känsla av att vara i fokus just när man befinner sig hos läkare eller sjuksköterska. 53

55 5 Diskussion Övergripande diskussion Kartläggningen visar att vården för patienter med typ-2 diabetes ser olika ut för patienter som söker vård vid olika vårdcentraler inom primärvården i Stockholms Läns Landsting.Det finns en överensstämmelse mellan vårdens och patienternas uppfattning av hur diabetesvården fungerar vid de olika vårdcentralena. De faktorer som vårdgivarna upplevde som viktiga för vården kan sammanfattas i kategorierna: Ledningens prioriteringar, intern struktur, organisationskultur och bromsande faktorer. Den bromsande faktor som fanns genomgående var uppfattningen att ersättningssystemet inte är väl anpassat för diabetes, bland annat eftersom det är en kronisk sjukdom. Bristen på kontinuitet framför allt för läkare var också en bromsande faktor som tydligt framkom som en utmaning. Även patienternas personliga förutsättningar påverkar bromsande, men denna faktor varierande beroende på områdets socioekonomiska situation. Patienterna beskriver att de faktorer som påverkar diabetesvården och patienterna nöjdhet och trygghet i störst utsträckning är: Kontinuitet, vårdpersonalens kompetens, rutiner, tillgänglighet, patientutbildning, vårdpersonalens engagemang och bemötande. Resultatet av de individuella intervjuerna har kontrollerats i en annan uppföljande undersökning med kvalitativ metod genomförd av 4D Diabetes under 2015 (ännu ej publicerade data). I den genomfördes nio intervjuer med patienter som har diabetes och samtliga bekräftade att dessa faktorer påverkade deras känslor av nöjdhet och trygghet. Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen Variationen i följsamheten på samtliga vårdcentraler är mellan 38-85%. På gruppnivå framgår att vårdcentralernas arbete överenstämde med de olika delarna i den standardiserade vårdprocessen. För alla de frågeområden som togs upp fanns det minst en vårdcentral som hade mycket god följsamhet. För tretton av områdena var siffran hundra procent och följsamheten var som lägst 80 %. Denna följsamhet är beräknad utifrån enkätfrågor och är inte en helt sann bild över hur diabetesvården bedrivs och det finns ett relativt stort svarsbortfall att ta hänsyn till, men det visar att den standardiserade vårdprocessen täcker in relevanta områden och bör kunna fungera som en processbeskrivning att utgå från vid genomgång av diabetesvården. Det finns en relation mellan CNI och HbA1c som 54

56 överenstämmer med tidigare kända data på så sätt att vårdcentraler belägna i områden med en sämre socioekonomisk situation har sämre resultat när det gäller glukoskontroll. Men vi kan inte i vår studie se något samband mellan övergripande följsamhet till den standardiserade vårdprocessen och HbA1c. Det framkommer inte heller något tydligt samband när det gäller övergripande följsamhet och relationen till CNI. Dokumentation av vården Journalgranskningen visar att andelen dokumenterade åtgärder är högst när det gäller de uppgifter som registreras i kvalitetsregistret NDR, även om det finns en variation mellan %. Det finns ett undantag och det gäller uppgifter om midjemått, vilket endast är angivet i ungefär en tredjedel av fallen. Vid Hälso- och Sjukvårdsförvaltningens uppföljning av NDRstatistik har man noterat en osäåkerhet när det gäller uppgifterna om ögonundersökningar För att uppgiften om ögonkontroll ska kunna överföras till NDR måste den dokumenteras på korrekt sätt, vilket inte hade gjorts i 29 % av journalerna. Vi kan i vår studie se att 71 % av läkarbesöken under perioden skett hos den egna husläkaren. En tredjedel (29 %) av patienterna hade en omvårdnadsansvarig sjuksköterska angiven i journalen. När det gäller diabetesansvarig sjuksköterskas dokumentation av patientens omvårdnadsmål fanns det endast angivet i 21 % av journalerna. Frågan om språk och psykisk ohälsa kunde vara försvårande omständighet för att ta till sig utvärderingen av de uppsatta målen besvarades till 64 % med nej, men svaret är svårtolkat eftersom det fanns en brist på dokumentation av målen. De delar som berör dokumentation om patientens egen hälsouppfattning är 11 % och patientenkäter användes inte alls för detta ändamål. Det finns flera tänkbara förklaringar som till exempel att det inte finns verktyg inom primärvården för att strukturerat dokumentera eller inhämta sådana uppgifter eller att det inte upplevs som relevant. Remiss för fotvård, patientutbildning och behov av dietist bedöms vara individuella och den delen av granskningen kan inte bedömas på gruppnivå. Jämförelse med den nationella kartläggningen Framgångsfaktorer i diabetesvården I SKL:s rapport Framgångsfaktorer i diabetesvården - En jämförande studie av diabetesvård i primärvård finns beskrivning av tre framgångsfaktorer som direkt berör primärvårdens arbete och som diskuteras nedan: 55

57 Den första faktorn är: Diabetesteamet har fokus på att varje patient snabbt ska uppnå relevanta målvärden. I denna framgångsfaktor ryms också att vårdenheter med bättre resultat har en proaktiv läkemedelsbehandling och en strukturerad ansats när det gäller vårdkontakter. I vår studie framgår att det inte finns någon enhetlig definition av vårdcentralernas uppfattning av vilka som ska ingå i ett så kallat diabetesteam och vilket ansvarsområde som ett sådant team har. I det fall det fanns diabetesteam varierade det hur ofta man träffades. Det vanligaste var en teamträff per månad, vilket en tredjedel av vårdcentralerna uppgav. Det framgår att det vid samtliga vårdcentraler finns en önskan om att kunna utveckla teamarbetet för att förbättra vården. De faktorer som angavs som hinder för framgångsrikt teamarbete var tidsbrist, vårdcentralens ekonomi, avsaknad av läkarkompetens, hög personalomsättning, ej prioriterat av ledningen och avsaknad av rutiner för diabetesteamets arbete. Den andra framgångsfaktorn i rapporten är: Vårdenheten har tydlig strategi med riktade insatser för patienter med sämre värden. Det betonas att man har en differentierad besöksfrekvens, att man har proaktiv identifiering av patienter med sämre värden och tillgång till diabetessjuksköterska. I vår studie framgår att det vid samtliga vårdcentraler fanns diabetesansvarig sjuksköterska. Dock varierade såväl den tid som var avsatt för uppgiften, som de arbetsuppgifter som ingår. Basutbildningen var i samtliga fall distriktssköterska med minst 7.5 poäng vidareutbildning inom diabetes. Arbetsuppgifterna varierade liksom avsatt tid för arbetet, som varierade mellan %, och det senare gör det svårt att dra slutsatser om hur många patienter som diabetesansvarig sjuksköterska hade ansvar för. Det framkom i intervjerna att diabetesansvarig sjuksköterska vid majoriteten av vårdcentralerna, oavsett resultat, upplevde att det inte fanns tillräckligt med avsatt tid för att arbeta med diabetes. Den tredje framgångsfaktorn i SKL:s rapport som direkt berör primärvårdens arbete är: Vårdenhetens utfall för diabetesindikatorer är ständigt på personalens och ledningens agenda. 56

58 När det gäller ledningens roll för diabetesvården och systematiskt kvalitetsarbete berörts på flera olika sätt i vår studie. Det framgår i intervjuerna med vårdpersonal att vid fyra av de sju vårdcentralerna prioriterar vårdcentralernas ledning diabetesvården. Vid dessa vårdcentraler finns också ett systematiskt kvalitetsarbete för diabetes. Tre av vårdcentralerna beskriver att ledningen prioriterar hemsjukvård och eller multisjuka och det sammanfaller med att det vid dessa vårdcentraler saknas en struktur för kvalitetsarbete för diabetes. På gruppnivå visar det sig att drygt hälften (57 %) bedömde att vårdcentralens kvalitetsarbete inom diabetes var acceptabelt men en tredjedel lämnade frågan obesvarad varför det är svårt att dra slutsatser om denna information. Drygt hälften av de tillfrågade upplevde att NDR var ett stöd i kvalitetsarbetet och som hinder för att använda NDR i kvalitetsarbetet angavs problem med in- och utdata, tidsbrist och bristande kunskap. Styrkor och svagheter i kartläggningen I studien ingick sju vårdcentraler geografiskt och socioekonomiskt spridda inom Stockholms Läns Landsting. Det relativt låga antalet påverkar den externa validiteten och således generaliserbarheten inom länet som helhet. Man kan dock anta att den del av resultaten som berör de faktorer som påverkar vården går att generalisera till andra kroniska sjukdomar som sköts inom primärvården och som har liknande förutsättningar när det gäller vårdens organisation, tex astma/kol och hypertoni. Studien består av flera olika delar med olika metoder och den interna validiteten varierar något inom de olika delarna av studien: Studien utgår från en beskrivning av best practice i form av en standardiserad vårdprocess, vilken är detaljgranskad i två remissomgångar av såväl experter inom diabetes och primärvård som av patientföreningar. De individuella intervjuerna utfördes strukturerat utan bortfall och kunde analyseras enligt etablerad metod. Uppgifter inhämtades från både vårdpersonal, chef och patienter vilket bedöms öka den interna validiteten. Den interna validiteten påverkas negativt av svarsbortfall i de frågeformulär avseende följsamheten. Enkätfrågorna är inte validerade utan har sammanställts utifrån den standardiserade vårdprocessen. Frågorna har inte i denna studie viktats efter dess betydelse i förhållande till vården vilket gör att det inte går att dra långtgående slutsatser om följsamheten per vårdcentral. Vår bedömning är dock att resultatet på gruppnivå kan användas för att svara på frågan om standardiserade vårdprocessen är relevant och vilka områden som behöver justeras. För djupare granskning krävs ytterligare analyser med andra metoder. 57

59 Journalgranskningen baserades på tjugoåtta patienter, vilket bedömdes vara ett för litet antal för att dra slutsaster på vårdcentralsnivå. Därmed kan man inte verifiera hur vården faktiskt bedrivits per vårdcentral. Resonemanget ovan har använts även i denna journalgranskningen och resultatet bedöms kunna användas för att verifiera eller förkasta delar i standardprocessen. 58

60 6 Slutsats Denna studie har verifierat att vården för patienter med typ-2 diabetes varierar i Stockholms Läns Landsting. Variationerna finns inom samtliga områden av vårdprocessen. De faktorer som både vården och patienter upplever vara viktiga för diabetesvården är nära kopplade till organisationens ledning, vårdens struktur och de faktorer som bromsar har en områdesspecifik och ekonomisk koppling. Den standardiserade vårdprocessen kan användas som en beskrivning av innehållet i vårdens olika delar och kartläggningen har verifierat att den är relevant till innehållet för diabetesvården och även belyst ett mindre antal områden som behöver justeras. I förhållande till de framgångsfaktorer som tagits fram av i rapporten Framgångsfaktorer i diabetesvården av SKL kan man notera att i denna undersökning framkommer att det saknas en enhetlig definition av diabetesteamets sammansättning och roll och att det finns stora variationer när det gäller diabetesansvarig sjuksköterskas ansvar för vården. Vårdcentraler som prioriterade diabetesvård hade ett systematiskt kvalitetsarbete för diabetes, men det saknades hos vårdcentraler som prioriterade hemsjukvård. Drygt hälften bedömde att kvalitetsarbetet var acceptabelt men det är en osäker siffra pga svarsbortfall. En intervention som skulle kunna påverka vården att bli mer jämlik och hålla god kvalitet bör fokusera på vårdcentralens egna förutsättningar och behov och utifrån det ge stöd till ledningen för ett förbättrat kvalitetsarbete inom diabetes. Ett konkret sätt skulle kunna vara att tillgängliggöra den framtagna standardiserade primärvårdsprocessen i kombination med ett förbättringsverktyg där vårdcentralerna kan anpassa insatserna efter de specifika behov som varje vårdcentral har. 59

61 7 Referenser 1. HSF. Diabetes i primärvården Rapport. Stockholm NDR. Nationella Diabetesregistret, Årsrapport, 2012 års resultat Wandell PE, Johansson SE, Gafvels C, Hellenius ML, de Faire U, Sundquist J. Estimation of diabetes prevalence among immigrants from the Middle East in Sweden by using three different data sources. Diabetes Metab Sep;34(4 Pt 1): SKL. Framgångsfaktorer i diabetesvården. En jämförande studie av diabetesvård i primärvård. Rapport. Stockholm Socialstyrelsen. Termbanken.Tillgänglig på: Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården - stöd för ledning och styrning. Falun Sundquist K, Malmstrom M, Johansson SE, Sundquist J. Care Need Index, a useful tool for the distribution of primary health care resources. J Epidemiol Community Health May;57(5): Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today Feb;24(2): Lincoln Y, Guba E. Naturalistic Inquiry: Beverly Hills,CA:Sage HSF. CNI.(opub data)

62 8 Bilagor BILAGA 1a Frågeformulär till läkare Kartläggning av vårdprocess för typ 2-diabetes i primärvården i Stockholms län. Frågor till diabetesansvarig läkare/behandlande läkare Kompetens och resurser Läkare 1 Anordnas det regelbunden fortbildning inom diabetes för läkare på vårdcentralen som tar hand om diabetes? 1) Regelbundet 2) Ej regelbundet 3) Fortbildning saknas 2 Hur ofta sker sådan fortbildning? 1) En gång per halvår 2) En gång per år 3) Vartannat år 4) Mer sällan 3 Finns det en utsedd diabetesansvarig läkare (eller motsvarande) vid den här vårdcentralen? 4 Har den diabetesansvarige läkaren regelbunden fortbildning i diabetes? 61

63 5 Hur ofta sker sådan fortbildning? 1) En gång per halvår 2) En gång per år 3) Vartannat år 4) Mer sällan 6 Vilka hinder finns för att läkaren ska delta i fortbildning? 1) Brist på lokala rutiner för deltagande 2) Tidsbrist 3) Ekonomiska hinder 4) Inget intresse för diabetes 5) Annan orsak 7 Brukar den diabetesansvarige läkaren delta i nätverksträffar avseende diabetes? 8 Vilka hinder finns för att delta i nätverksträffar? 1) Brist på kännedom om nätverksträffar 2) Tidsbrist 3) Ekonomiska hinder 4) Annan orsak Diabetesteam (definition: fast team på VC med minst diabetesansvarig läkare och diabetesansvarig sjuksköterska) 62

64 9 Finns det ett så kallat diabetesteam på vårdcentralen med ansvar för att förbättra vården för diabetespatienter?, formellt 2) Informellt 3) Nej 10 Vilka ingår i diabetesteamet förutom läkare och sjuksköterska? 1) Dietist 2) Medicinsk fotvårdare 3) Annan kompetens - specificera 11 Träffas diabetesteamet regelbundet? 12 Om regelbundet - hur ofta träffas diabetesteamet? 1) Varje vecka 2) En gång i månaden 3) Annat specificera 13 Finns det definierade mål för diabetesteamets arbete?, ange.. 14 Hur bra fungerar diabetesteamets arbete? 1) Mycket dåligt 2) Dåligt 3) Acceptabelt 4) Bra 5) Mycket bra 63

65 15 Vilka hinder finns för framgångsrikt diabetesteam? 1) Tidbrist 2) Ej prioriterat av verksamhetsledningen 3) Vårdcentralens ekonomi 4) Avsaknad av rutiner för teamets arbete 5) Avsaknad av läkarkompetens 6) Avsaknad av sjuksköterskekompetens 7) Annat 16 Finns det en så kallad diabetesrond vid vårdcentralen eller motsvarande? (Innebär plenumdiskussioner kring patientfall med syfte att utbyta erfarenheter om diabetes) Dietist 17 Finns det möjlighet för vårdcentralens diabetespatienter att träffa dietist? 18 Hur väl fungerar samarbetet med dietisten? 1) Mycket dåligt 2) Dåligt 3) Acceptabelt 4) Bra 5) Mycket bra Medicinsk fotvård 19 Finns det möjlighet för diabetespatienter att remitteras för medicinsk fotvård? 64

66 20 Kommer svaret på genomförd fotundersökning automatiskt in i journalsystemet? 21 Om inte- finns det rutiner för hur det förs in?, ange.. Psykosocialt stöd 22 Har ni rutiner för att bedöma psykisk ohälsa och behov av psykosocialt stöd vid diabetesdebut? - det finns särskild rutin vid diabetes - ingen särskild rutin vid just diabetes 23 Finns det rutiner för att bedöma psykisk ohälsa i samband med diabetes senare under sjukdomen? - det finns särskild rutin vid diabetes - ingen särskild rutin vid just diabetes 24 Vilket pyskosocialt stöd kan patienter med diabetes erbjudas vid er vårdcentral? 1) Kurator 2) Psykolog 3) Remiss till psykiatrisk specialistvård 4) Annat Samverkan med andra vårdinstanser Ögonbottenundersökning 65

67 25 Finns det rutiner för när diabetespatienterna ska remitteras för ögonbottenundersökning? 26 Vem ansvarar för att remiss skickas? 1) Läkare 2) Via diabetesansvarig sjuksköterska 3) Patientens ansvar 4) Annat 27 Vart remitteras patienterna för ögonbottenundersökning? 1) Mobilt teamet 2) Privata ögonmottagningar 3) Ögonmottagning på sjukhus 4) Annat, ange.. 28 Hur förs svaren in i journalsystemet? 1) Automatisk 2) Skrivs in av ansvarig personal 3) Annat - specificera Mödrahälsovård 29 Hur får ni kännedom om vilka patienter som är listade hos er som haft graviditetsdiabetes i Sverige? 1) Remiss från MVC 2) Patienten kontaktar vårdcentralen på egen hand 3) Annat - specificera 30 Finns det rutiner för att uppmärksamma om patienter som haft graviditetsdiabetes vid graviditet i annat land? 66

68 Multidisciplinärt fotteam 31 Finns det samverkan mellan er och ett så kallat multidisciplinärt fotteam som finns inom specialistvården? 32 Om det finns samverkan - när remitteras patienten till sådant fotteam? 1) Enligt VISS vårdprogram 2) Enligt eget vårdprogram 3) Annat - specificera 33 Har ni möjlighet att ta foton för dokumentation och skicka med som komplement till remiss? Övrig specialistvård 34 Hur upplever du samarbetet med din närmaste endokrinspecialistklinik? 1) Fungerar inte alls 2) Otillfredsställande 3) Acceptabelt 4) Fungerar bra 5) Fungerar mycket bra 35 Hur sker vården vid endokrinkliniken? 1) Diabetesdagvård 2) Mottagningsverksamhet 3) Annat sätt-specificera 67

69 Utbildningsmaterial 36 Använder du hemsidan VISS.nu i ditt arbete med diabetes? 37 Hur tycker du att hemsidan VISS.nu fungerar som stöd i diabetesvården? 1) Fungerar inte alls 2) Otillfredsställande 3) Acceptabelt 4) Fungerar bra 5) Fungerar mycket bra Stödfunktioner 38 Brukar du använda dig av NDR:s hjälpmedel Riskmotorn i diabetesvården? 39 Om du svarade nej på någon av ovanstående frågor: Vad finns det för hinder för att använda de stödfunktioner som nämndes i frågan ovan? 1) Kunskap saknas om stödfunktionerna 2) Det tar för lång tid att använda stödfunktionerna 3) Stödfunktionerna leder inte till en bättre vård 4) Annat- specificera Kvalitetsarbete inom primärvården Uppföljning av resultat 40 Har ni definierade mål för kvalitetsarbetet inom diabetesområdet? 68

70 41 Vem definierar målen för diabetesvården? 1) Verksamhetschef 2) Diabetesansvarig läkare 3) Diabetesansvarig sjuksköterska 4) Andra läkare på vårdcentralen 5) Ingen 42 Hur följs kvalitetsarbetet upp inom T2D? 1) NDR 2) Beslutade aktiviteter 3) Annat specificera 43 Hur väl fungerar kvalitetsarbetet inom diabetes här på denna vårdcentral? 1) Mycket dåligt 2) Dåligt 3) Acceptabelt 4) Bra 5) Mycket bra Kvalitetsregister 44 Upplever du att NDR ger stöd i kvalitetsarbetet i diabetesvården? 3) Nej 45 Vilket är det största hindret för att använda NDR? 1) Bristande kunskap om NDR 69

71 2) Problem med att få in data i NDR 3) Problem med att ta ut statistik från NDR 4) Tidsbrist 5) Andra hinder- specificera Följsamhet till vårdprogram 46 Hur väl tycker du att vårdprogrammet i VISS fungerar? 1) Mycket dåligt 2) Dåligt 3) Varken bra eller dåligt 4)Bra 5) Mycket bra 47 Har du upplevt några hinder för att kunna följa vårdprogrammet i VISS? Om ja- vilka hinder är det? 1) Finns inga hinder 2) Krångligt system 3) Tidsbrist 4) Annat specificera Fler än ett alternativ kan markeras Läkemedelsförskrivningsmönster 48 Har du upplevt Kloka Listan som ett hinder för att erbjuda optimal medicinering till patienter med diabetes? 1) Nej, inte alls 2) Varken eller 3) Ja, till viss del 4) Ja, i hög grad 70

72 Patientens väg till primärvård Remiss från annan vårdgivare 49 Hur hanteras de inkommande remisser som innebär att patienten behöver komma på ett läkarbesök? 1) Patienten kallas till besök 2) Brev skickas ut med information om att patienten själv ska boka tid 3) Annat - specificera Fler än ett alternativ kan markeras 50 Vilka hinder kan det finnas vid er vårdcentral för att läkarbesök sker hos den som patienten har listat sig på? 1) Brist på rutiner vid tidsbokning 2) Brist på läkare 3) Annat- specificera Fler än ett alternativ kan markeras Utredning och diagnostik av typ 2-diabetes Riskfaktorer för komplikationer 51 Brukar du kontrollera patienternas riskfaktorer för komplikationer rutinmässigt vid nybesök? Planering av vård och behandling av typ 2-diabetes Strukturerade kontroller 52 Har ni en rutin för att regelbundet följa upp vård och behandling av patienter med diabetes? 71

73 53 Brukar ni aktivt kalla era patienter för årskontroller? 3) Annat svar specificera 54 Vilka hinder finns när det gäller att följa upp patienter med sämre värden (HbA1c>70)? 1) Lång väntetid till läkare 2) Lång väntetid till diabetesansvarig sjuksköterska 3) Patientens bristande kunskap om diabetes 4) Bristande motivation hos patienten 5) Brist på rutiner för att följa upp målvärden 6) Annat- specificera Fler än ett alternativ kan markeras Individuella behandlingsmål 55 Brukar ni rutinmässigt notera patientens målvärde för HbA1c i journalen? 56 Hur ofta revideras målen för diabetesbehandlingen? 1) Vid årskontroll 2) Vid behov 3) Annat - specificera Patientens delaktighet 72

74 57 Vilka metoder använder ni vid den här vårdcentralen för att öka patienternas delaktighet i diabetesvården? 1) Skriftlig information till patienter 2) Muntlig information 3) Utbildning individuellt 4) Utbildning i grupp 5) Annat specificera Fler än ett alternativ kan markeras Medicinsk behandling 58 Har ni fasta gränser för hur stora avvikelser från patientens Hba1c målvärde som accepteras innan justering av diabetesbehandling görs? 59 Om ja- Hur stor avvikelse från patientens behandlingsmål (HbA1c) accepteras före korrigering av medicinering 1) 5 2) 10 3) 20 4) Individuell bedömning 5) Annat - specificera 60 Finns det några hinder som du ser det när det gäller att ge en optimalt individanpassad läkemedelsbehandling till diabetespatienter? 61 Om ja - Vilka av följande faktorer anser du kunna vara hinder för en optimal läkemedelsbehandling? 1) Att strikt hålla sig till rekommendationerna på Kloka listan 73

75 2) Bristande kunskap om rekommenderade läkemedelsbehandlingar 3) Bristande kunskap om nya läkemedel 4) Annat- specificera Fler än ett alternativ kan markeras Komplikationer 62 Har ni särskilda rutiner för att följa upp patienternas medvetenhet om risken för diabeteskomplikationer? 63 Vilka insatser ges till patienter med särskilt ohälsosamma levnadsvanor? 1) Dietist 2) DSK 3) Livsstilsmott inom primärvården 4) Livsstilsmott inom specialistvården 5) Annat specificera 64 Vilka hinder upplever du när det gäller att identifiera komplikationer hos patienten? 1) Tidsbrist i samband med konsultation 2) Patienten uteblir från planerade besök 3) Annat - specificera 74

76 BILAGA 1b Frågeformulär till sjuksköterska Kartläggning av vårdprocess för typ 2-diabetes i primärvården i Stockholms län. Frågor till diabetesansvarig sjuksköterska/distriktssjuksköterska Kompetens och resurser Diabetessjuksköterska 1 Hur mycket tid i procent av heltid har du avsatt för arbete med diabetesmottagning sammanlagt? Svar: 2 Vilken basutbildning har du? 1) Sjuksköterskeexamen (180 hp) 2) Distriktssköterska ( hP) 3) Mer än 250hP 3 Har du särskild utbildning inom diabetes? 4 Har du 15 utbildningspoäng inom diabetesvård eller mer? 5 Har du särskild utbildning inom pedagogik? 75

77 6 Har du 7,5 utbildningspoäng inom pedagogik eller mer? 7 Har den du regelbunden fortbildning i diabetes? > Fortsätt till fråga 9 8 Om ja, hur ofta sker sådan fortbildning? 1) En gång per halvår 2) En gång per år 3) Vartannat år 4) Mer sällan 9 Brukar du delta i nätverksträffar avseende diabetes? 10 Vilka hinder finns för att delta i nätverksträffar? 1) Brist på kännedom om nätverksträffar 2) Tidsbrist 3) Ekonomiska hinder 4) Annan orsak, ange 11 Vad tycker du vore ett optimalt antal listade diabetespatienter per diabetessjuksköterska? Antal:.. Diabetesteam (definition: fast team på VC med minst diabetesansvarig läkare och diabetesansvarig sjuksköterska) 76

78 12 Finns det ett så kallat diabetesteam på vårdcentralen med ansvar för att förbättra vården för diabetespatienter?, formellt 2) Informellt 3) Nej > Fortsätt till fråga Vilka ingår i diabetesteamet förutom läkare och sjuksköterska? 1) Dietist 2) Medicinsk fotvårdare 3) Annan kompetens specificera.. 14 Träffas diabetesteamet regelbundet? 4) Annat, specificera 15 Om regelbundet - hur ofta träffas diabetesteamet? 1) Varje vecka 2) En gång i månaden 3) Annat, specificera Hur bra fungerar diabetesteamets arbete? 1) Mycket dåligt 2) Dåligt 3) Acceptabelt 4) Bra 5) Mycket bra 17 Vilka hinder finns för framgångsrikt diabetesteam? 1) Tidbrist 2) Ej prioriterat av verksamhetsledningen 3) Vårdcentralens ekonomi 77

79 4) Avsaknad av rutiner för teamets arbete 5) Avsaknad av läkarkompetens 6) Avsaknad av sjuksköterskekompetens 7) Annat, specificera.. 18 Finns det en så kallad diabetesrond vid vårdcentralen eller motsvarande? (Innebär plenumdiskussioner kring patientfall med syfte att utbyta erfarenheter om diabetes) Dietist 19 Finns det möjlighet för vårdcentralens diabetespatienter att träffa dietist? 20 Hur väl fungerar samarbetet med dietisten? 1) Mycket dåligt 2) Dåligt 3) Acceptabelt 4) Bra 5) Mycket bra 21 Finns det lokala rutiner för att ge anpassade kostråd beroende på vilket land/ kultur patienten kommer ifrån? Medicinsk fotvård 22 Finns det möjlighet för diabetespatienter att remitteras för medicinsk fotvård? 78

80 Kommun och hemsjukvård 23 Finns det rutiner för att följa upp behandlingen av diabetespatienter inom hemsjukvården? Utbildningsmaterial 24 Använder du VISS ( i ditt arbete med diabetes? 25 Hur tycker du att VISS ( fungerar som stöd i diabetesvården? 1) Fungerar inte alls 2) Otillfredsställande 3) Acceptabelt 4) Fungerar bra 5) Fungerar mycket bra 26 Brukar du använda Socialstyrelsens informationsmaterial till patienter med diabetes: "Diabetes typ 2 - vad kan vården göra och vad kan du själv göra"? 27 Tycker du att det utbildningsmaterial som ni använder är utformat för att passa för just era patienters behov? 79

81 28 Finns det utbildningsmaterial inom diabetes som fungerar bra med tanke på de språk som talas i ert område? Stödfunktioner 29 Brukar du använda dig av NDR:s hjälpmedel Riskmotorn i diabetesvården? 30 Brukar du använda dig av NDR:s hjälpmedel "diabetesprofilen"? 31 Om ja- brukar ni rutinmässigt dokumentera I "Individuellt vårdplan" i journalen? 32 Om du svarade nej på någon av ovanstående frågor: Vad finns det för hinder för att använda de stödfunktioner som nämndes i frågan ovan? 1) Kunskap saknas om stödfunktionerna 2) Det tar för lång tid att använda stödfunktionerna 3) Stödfunktionerna leder inte till en bättre vård 4) Annat- specificera Kvalitetsarbete inom primärvården Uppföljning av resultat 80

82 33 Hur väl fungerar kvalitetsarbetet inom diabetes här på denna vårdcentral? 1) Mycket dåligt 2) Dåligt 3) Varken bra eller dåligt 4) Bra 5) Mycket bra Kvalitetsregister 34 Upplever du att NDR ger stöd i kvalitetsarbetet i diabetesvården? 35 Vilket är det största hindret för att använda NDR? 1) Bristande kunskap om NDR 2) Problem med att få in data i NDR 3) Problem med att ta ut statistik från NDR 4) Tidsbrist 5) Andra hinder- specificera.. Följsamhet till vårdprogram 36 Hur väl tycker du att vårdprogrammet i VISS fungerar? 1) Mycket dåligt 2) Dåligt 3) Varken bra eller dåligt 4)Bra 5) Mycket bra 37 Har du upplevt några hinder för att kunna följa vårdprogrammet i VISS? Om ja- vilka hinder är det? 1) Finns inga hinder 81

83 2) Krångligt system 3) Tidsbrist 4) Annat, specificera. Utredning och diagnostik av typ 2-diabetes Levnadsvanor 38 Brukar du rutinmässigt fråga efter diabetespatienternas levnadsvanor? 39 Brukar ni rutinmässigt notera diabetespatienternas levnadsvanor i journalen? 40 Brukar du sätta upp individuella mål för levnadsvanor? 41 Hur går du tillväga för att sätta upp mål för levnadsvanor? 1) Följer rekommendationerna i VISS 2) Patienterna sätter själv sina mål 3) Annat- specificera.. 42 Hur ofta följs målen för levnadsvanor upp? 1) 1 gång/år 2) Individuellt 3) Annat, specificera.. 43 Hur gör ni med patienter som inte talar svenska? 1) Tolksamtal 2) Information till anhöriga 82

84 3) Broschyrer på annat språk 4) Annat, specificera... Riskfaktorer för komplikationer 44 Brukar du kontrollera patientens riskfaktorer för komplikationer rutinmässigt vid nybesök? Planering av vård och behandling av typ 2-diabetes Strukturerade kontroller 45 Har ni en rutin för att regelbundet följa upp vård och behandling av patienter med diabetes? 46 Brukar ni aktivt kalla era patienter för regelbundna kontroller till diabetessjuksköterska? 3) Annat specificera.. 47 Vilka hinder finns när det gäller att följa upp patienter med sämre värden (HbA1c>70)? 1) Lång väntetid till läkare 2) Lång väntetid till diabetesansvarig sjuksköterska 3) Patientens bristande kunskap om diabetes 4) Bristande motivation hos patienten 5) Brist på rutiner för att följa upp målvärden 6) Annat- specificera.. Fler än ett alternativ kan markeras Individuella behandlingsmål 83

85 48 Brukar ni rutinmässigt notera patientens målvärde för HbA1c i journalen? 49 Använder du dig av den så kallade "Diabetesprofilen" i NDR för att sätta mål för patientens vård och behandling? 50 Hur ofta revideras målen för diabetesbehandlingen? 1) Vid årskontroll 2) Vid behov 3) Annat specificera Patientens delaktighet 51 Vilka metoder använder ni vid den här vårdcentralen för att öka patienternas delaktighet i diabetesvården? 1) Skriftlig information till patienter 2) Muntlig information 3) Utbildning individuellt 4) Utbildning i grupp 4) Annat specificera.. Fler än ett alternativ kan markeras 52 Vilka hinder tror du det kan finnas för en god patientdelaktighet? 1) Bristande motivation hos patienten 2) Utbildningsnivån hos patienten 3) Bristande språkkunskaper i svenska 4) Patientens ekonomiska situation 5) Patientens kulturella bakgrund 84

86 6) Annat-specificera Fler än ett alternativ kan markeras Genomförande av behandling Egenvård 53 Hur väl upplever du att vårdcentralens stöd till patienter fungerar när det gäller egenvård? 1) Mycket dåligt 2) Dåligt 3) Acceptabelt 4) Bra 5) Mycket bra 54 Upplever du att det finns möjlighet att erbjuda extra stöd till patienter med särskilda behov (psykiskt sjuka, analfabeter)? 55 Vilka hinder finns för patienter att ta till sig och genomföra egenvård? 1) Bristande motivation hos patienten 2) Utbildningsnivån 3) Bristande språkkunskaper i svenska 4) Patientens ekonomiska situation 5) Patientens kulturella bakgrund 6) Annat-specificera.. Fler än ett alternativ kan markeras Patientutbildning 85

87 56 Vilken typ av utbildning kan ni erbjuda diabetespatienter? 2) Grupputbildning 3) Enskild utbildning 4) Annat specificera.. Fler än ett alternativ kan markeras 57 Hur säkerställs kvaliteten/måluppfyllelsen i utbildningen? 1) Det finns en ansvarig person utsedd 2) Rutin för ansvar och utförande 3) Utvärderingsenkät till deltagare 4) Uppföljning av egenvård 58 Vilka tider erbjuds grupputbildning 1) Förmiddag 2) Eftermiddag 3) Efter kontorstid 59 Vilka hinder finns för att nå goda resultat av patientutbildning 1) Bristande motivation hos patienter 2) Bristande kompetens hos personal 3) Anslagna tider passar inte vissa patientgrupper 1) Annat specificera Komplikationer 60 Har ni särskilda rutiner för att följa upp patienternas medvetenhet om risken för diabeteskomplikationer? 86

88 61 Vilka insatser ges till patienter med särskilt ohälsosamma levnadsvanor? 1) Dietist 2) DSK 3) Livsstilsmott inom primärvården 4) Livsstilsmott inom specialistvården 5) Annat specificera.. Utvärdering och uppföljning Egenvård 62 Vilka utvärderingsinstrument för egenvård brukar du använda för diabetespatienter? 1) VAS 2) Ta tempen på din hälsa 3) SWEdes 4) Annan metod-specificera.. Fler än ett alternativ kan markeras 63 Brukar ni rutinmässigt följa upp egenskattad hälsa hos diabetespatienterna vid kontroll hos diabetessjuksköterskan? 64 Om ja- vilken metod använder ni? 1) Enkät 2) Kontrollfråga vid årskontroll 3) Annat-specificera 87

89 BILAGA 1c Frågeformulär till verksamhetschef Kartläggning av vårdprocess för typ 2-diabetes i primärvården i Stockholms län. Frågor till verksamhetschef Övergripande frågor Hur många listade patienter finns det vid vårdcentralen? Hur många patienter av dessa har diabetes typ 2? Antal listade patienter med typ 2-diabetes på vårdcentralen? Vilket journalsystem används vid den här vårdcentralen? Hur sker inrapportering till NDR vid den här vårdcentralen? Finns det ett lokalt vårdprogram för diabetes? Finns det definierade mål för vården av patienter med typ-2 diabetes? Följs målen för typ-2 diabetes upp på vårdcentralsnivå? 88

90 Följs målen för typ-2 diabetes upp på individnivå (per läkare)? Antal som har gjort kontroller av komplikationer senaste 12 månaderna? STATISTIK över uppdaterade uppgifter om metabol kontroll, riskfaktorer och komplikationer (% som gjort senaste 12 mån). Finns det riktlinjer/rutiner för utbildning och fortbildning för personalen, inom typ-2 diabetes? Kompetens och resurser Läkare Använder ni begreppet fast vårdkontakt /patientansvarig läkare? Hur stor andel av diabetes patienterna har en fast vårdkontakt eller motsvarande? 1) Ingen 2) Ett fåtal 3) Ungefär hälften 4) De flesta 5) Alla Anordnas det regelbunden fortbildning inom diabetes för läkare på vårdcentralen som tar hand om diabetes? 1) Regelbundet 2) Ej regelbundet 89

91 3) Fortbildning saknas Hur ofta sker sådan fortbildning? 1) En gång per halvår 2) En gång per år 3) Vartannat år 4) Mer sällan Finns det en utsedd diabetesansvarig läkare (eller motsvarande) vid den här vårdcentralen? Har den diabetesansvarige läkaren regelbunden fortbildning i diabetes? Hur ofta sker sådan fortbildning? 1) En gång per halvår 2) En gång per år 3) Vartannat år 4) Mer sällan Vilka hinder finns för att läkaren ska delta i fortbildning? 1) Brist på lokala rutiner för deltagande 2) Tidsbrist 3) Ekonomiska hinder 4) Inget intresse för diabetes 90

92 5) Annan orsak Brukar den diabetesansvarige läkaren delta i nätverksträffar avseende diabetes? Vilka hinder finns för att delta i nätverksträffar? 1) Brist på kännedom om nätverksträffar 2) Tidsbrist 3) Ekonomiska hinder 4) Annan orsak Diabetessjuksköterska Hur många diabetesansvariga sjuksköterskor finns det vid vårdcentralen? Har diabetessansvarig sjuksköterska avsatt tid för just diabetesmottagning? Hur mycket tid i procent av heltid har den (de) diabetesansvarige sjuksköterskan avsatt för arbete med diabetesmottagning sammanlagt? Vilken basutbildning har diabetesansvarig sjuksköterska? 1) Sjuksköterskeexamen (180 hp) 2) Distriktssköterska ( hP) 3) Mer än 250hP Har diabetesansvarig sjuksköterska särskild utbildning inom diabetes? 91

93 Har diabetesansvarig sjuksköterska 15 utb.poäng inom diabetesvård eller mer? Har diabetesansvarig sjuksköterska särskild utbildning inom pedagogik? Har diabetesansvarig sjuksköterska 7,5 utb.poäng inom pedagogik eller mer? Hur många diabetespatienter är listade per diabetessjuksköterska (ledtal=400)? Hur mycket tid har den diabetesansvarige sjuksköterskan avsatt för T2D? Samverkan med andra vårdinstanser Kommun och hemsjukvård Finns det rutiner för att följa upp behandlingen av diabetespatienter inom hemsjukvården? Kvalitetsarbete inom primärvården Uppföljning av resultat Har ni på den här vårdcentralen rutiner för ett strukturerat kvalitetsarbete inom diabetesvården? 92

94 Vem ansvarar för kvalitetsarbetet inom diabetesvården vid den här vårdcentralen? 1) Verksamhetschef 2) Diabetesansvarig läkare 3) Diabetesansvarig sjuksköterska 4) Andra läkare på vårdcentralen 5) Ingen Har ni definierade mål för kvalitetsarbetet inom diabetesområdet? Hur väl fungerar kvalitetsarbetet inom diabetes här på denna vårdcentral? 1) Mycket dåligt 2) Dåligt 3) Acceptabelt 4) Bra 5) Mycket bra Kvalitetsregister Hur stor andel av patienterna med typ-2 diabetes registreras i NDR? % (10-tal) Läkemedelsförskrivningsmönster Hur ofta följs förskrivningsmönster upp? 1) 1 gång per 2) 2 gånger per år 3) Annat Finns utdrag på förskrivning av diabetesmediciner för typ 2-diabetes vård? 93

95 Bemötande Finns det riktlinjer för bemötande vid er vårdcentral? Hur följs patienternas upplevelse av bemötande upp? 1) Årlig enkät från huvudmannen (SLL) 2) Vårdcentralen har en egen enkät 3) Annat- specificera Fler än ett alternativ kan markeras Ersättningssystem På vilket sätt driver förfrågningsunderlaget god vård? Exemplifiera. På vilket sätt motverkar förfrågningsunderlaget god vård? Exemplifiera Vad vore den viktigaste förändringen i förfrågningsunderlaget för att förbättra vården? 94

96 BILAGA 2a Intervjuguide verksamhetschef Intervjuguide för verksamhetschef Kartläggning av vården för patienter med diabetes typ 2 Forskningsfråga i denna studie/kartläggning: Hur ser vården ut för patienter med diabetes typ 2 i primärvården i Stockholms Läns landsting idag? Presentation av intervjuledaren. Jag tänkte att vi idag skulle prata lite om hur vården ser ut för en patient med diabetes typ 2. Korta öppningsfrågor/uppvärmningsfrågor (skapar kontakt och god stämning- behöver inte användas om personen redan intervjuats) Hur länge har du arbetat på den här vårdcentralen? Har du något särskilt intresseområde? Tematiska frågor (Vittomfattande frågor där intervjupersonen med minimal påverkan från intervjuaren får tillfälle att utveckla vad han/hon upplever som de viktiga dimensionerna i den företeelse som står i fokus för undersökningen. Frågorna ska vara öppna kan du berätta för mig om? Kommer du ihåg?) Tema 1- Utredning och behandling av diabetes Kan du berätta för mig hur vården för patienter med diabetes typ 2 ser ut här vid den här vårdcentralen? Finns det något som du önskar såg annorlunda ut när det gäller diabetesvården vid vårdcentralen? 95

97 Uppföljande frågor: Kan du beskriva en situation där du...? Kan du ge exempel på...? Kan du utveckla ditt resonemang om? Tema 2 Vårdcentralens struktur och mottagande av patienter Hur ser du på vårdcentralens förutsättningar för att kunna ta hand om diabetespatienter i dagsläget? Hur ser du på förutsättningarna för att jämlik vård till alla patienter? Hur ser du på de ekonomiska förutsättningarna för diabetesvården idag? På vilket sätt främjar förfrågningsunderlaget god vård? Kan du ge något/några exempel? På vilket sätt motverkar förfrågningsunderlaget god vård? Kan du ge något/några exempel? Vad vore den viktigaste förändringen i förfrågningsunderlaget för att förbättra vården? Uppföljande frågor: Kan du beskriva en situation där du...? Kan du ge exempel på...? Kan du utveckla ditt resonemang om? Tema 3 - Utvärdering och uppföljning av resultat Hur ser du på kvalitet i vården? 96

98 Vilka faktorer upplever du som viktiga när det gäller ett väl fungerande kvalitetsarbete inom diabetes? Finns det några skillnader i kvaliteten av vården för diabetes inom hemsjukvården och övriga diabetespatienter vid vårdcentralen? På vilket sätt? Hur skulle du vilja kunna använda NDR statistik? Uppföljande frågor: Kan du beskriva en situation där du...? Kan du ge exempel på...? Kan du utveckla ditt resonemang om? 1. Avslutande tolkande fråga/frågor: Intervjuaren sammanfattar nyckelfrågorna och vilka övergripande idéer som framkommit och frågar därefter om något inte kommit med. 2. Slutfrågan Finns det ngt ytterligare som du vill lägga till eller fråga om innan vi avslutar? 97

99 BILAGA 2b Intervjuguide läkare Intervjuguide för läkare Kartläggning av vården för patienter med diabetes typ 2 Forskningsfråga i denna studie/kartläggning: Hur ser vården ut för patienter med diabetes typ 2 i primärvården i Stockholms Läns landsting idag? Intervjuguide Presentation av intervjuledaren. Jag tänkte att vi idag skulle prata lite om hur vården ser ut för en patient med diabetes typ 2. Korta öppningsfrågor/uppvärmningsfrågor (skapar kontakt och god stämning- behöver inte användas om personen redan intervjuats) Hur länge har du arbetat på den här vårdcentralen? Har du något särskilt intresseområde? 1. Tematiska frågor (Vittomfattande frågor där intervjupersonen med minimal påverkan från intervjuaren får tillfälle att utveckla vad han/hon upplever som de viktiga dimensionerna i den företeelse som står i fokus för undersökningen. Frågorna ska vara öppna kan du berätta för mig om? Kommer du ihåg?) Tema 1- Utredning och behandling av diabetes Kan du berätta för mig hur vården för patienter med diabetes typ 2 ser ut här vid den här vårdcentralen? 98

100 Kan du berätta något om hur det går till med uppföljningen av de patienter som har diabetes typ 2? Hur hanterar ni patienter som inte uppfyller målvärden som tex om man ligger på HbA1c >70 mmol/mol? Kan du berätta något om hur ditt samarbete ser ut med andra yrkeskategorier som tex dietist och medicinsk fotvård när det gäller diabetespatienter? Vad fungerar bra och mindre bra? Kan du berätta något om hur ditt samarbete ser ut med andra organspecialister som tex endokrinolog, multiprofessionellt fotteam, njurmedicin osv när det gäller diabetes? Finns det svårigheter? Specificera? Utveckla? Vad tror du är de viktigaste faktorerna när det gäller att få patienterna att förändra sina levnadsvanor? Finns det några läkemedel som du skulle önska att man skrev ut mindre av till diabetespatienter? Varför? Finns det några läkemedel som du skulle önska att man skrev ut mer av till diabetespatienter? Varför? Uppföljande frågor: Kan du beskriva en situation där du...? Kan du ge exempel på...? Kan du utveckla ditt resonemang om? Tema 2 - Utvärdering och uppföljning av resultat Vilka faktorer upplever du som viktiga när det gäller ett väl fungerande kvalitetsarbete inom diabetes? 99

101 Hur skulle du vilja kunna använda NDR statistik? Uppföljande frågor: Kan du beskriva en situation där du...? Kan du ge exempel på...? Kan du utveckla ditt resonemang om? Tema 3 Vårdcentralens struktur och mottagande av patienter Hur ser du på vårdcentralens förutsättningar för att kunna ta hand om diabetespatienter i dagsläget? Hur ser du på förutsättningarna för att jämlik vård till alla patienter? Hur ser du på de ekonomiska förutsättningarna för diabetesvården idag? På vilket sätt främjar förfrågningsunderlaget god vård? Kan du ge något/några exempel? På vilket sätt motverkar förfrågningsunderlaget god vård? Kan du ge något/några exempel? Vad vore den viktigaste förändringen i förfrågningsunderlaget för att förbättra vården? Finns det något som du önskar såg annorlunda ut när det gäller diabetesvården vid vårdcentralen? Uppföljande frågor: Kan du beskriva en situation där du...? Kan du ge exempel på...? Kan du utveckla ditt resonemang om? 100

102 2. Direkta frågor (När de inledande svaren har tunnats ut ställer man direkta frågor om sådant som man vill ska tas upp med som inte tagits upp tidigare) Hur ser du på förutsättningarna för att jämlik vård till alla patienter? 3. Avslutande tolkande fråga/frågor: Intervjuaren sammanfattar nyckelfrågorna och vilka övergripande idéer som framkommit och frågar därefter om något inte kommit med. 4. Slutfrågan Finns det ngt ytterligare som du vill lägga till eller fråga om innan vi avslutar? 101

103 BILAGA 2c Intervjuguide diabetessjuksköterska Intervjuguide för diabetessjuksköterska Kartläggning av vården för patienter med diabetes typ 2 Forskningsfråga i denna studie/kartläggning: Hur ser vården ut för patienter med diabetes typ 2 i primärvården i Stockholms Läns landsting idag? Intervjuguide Presentation av intervjuledaren. Jag tänkte att vi idag skulle prata lite om hur vården ser ut för en patient med diabetes typ Korta öppningsfrågor/uppvärmningsfrågor Hur länge har du arbetat på den här vårdcentralen? Har du något särskilt intresseområde? Tematiska frågor Tema 1- Utredning och behandling av diabetes Kan du berätta för mig hur vården för patienter med diabetes typ 2 ser ut här vid den här vårdcentralen? Kan du berätta något om hur ditt samarbete ser ut med andra yrkeskategorier när det gäller diabetespatienter? Tex läkare, dietist och fotvård? Vad tror du är de viktigaste faktorerna när det gäller att få patienterna att förändra sina levnadsvanor? 102

104 Finns det några läkemedel som du skulle önska att man skrev ut mer eller mindre av till diabetespatienter? Varför? Uppföljande frågor: Kan du beskriva en situation där du...? Kan du ge exempel på...? Kan du utveckla ditt resonemang om? Tema 2 - Utvärdering och uppföljning av resultat Vilka faktorer upplever du som viktiga när det gäller ett väl fungerande kvalitetsarbete inom diabetes? Hur skulle du vilja kunna använda NDR statistik? Uppföljande frågor: Kan du beskriva en situation där du...? Kan du ge exempel på...? Kan du utveckla ditt resonemang om? Tema 3 Vårdcentralens struktur och mottagande av patienter Kan du berätta för mig det går till med uppföljning av de patienter som har diabetes typ 2? Vilka möjligheter ser du när det gäller att förbättra egenvården för diabetespatienter i vanliga primärvården och i hemsjukvården? Finns det några skillnader i kvaliteten av vården för diabetes inom hemsjukvården och övriga diabetespatienter vid vårdcentralen? På vilket sätt? Hur fungerar patientutbildningen inom diabetes vid den här vårdcentralen? 103

105 Finns det något som du önskar såg annorlunda ut när det gäller diabetesvården vid vårdcentralen? Uppföljande frågor: Kan du beskriva en situation där du...? Kan du ge exempel på...? Kan du utveckla ditt resonemang om? Direkta frågor (När de inledande svaren har tunnats ut ställer man direkta frågor om sådant som man vill ska tas upp med som inte tagits upp tidigare) Hur ser du på förutsättningarna för att jämlik vård till alla patienter? Avslutande tolkande fråga/frågor: Intervjuaren sammanfattar nyckelfrågorna och vilka övergripande idéer som framkommit och frågar därefter om något inte kommit med. Slutfrågan Finns det ngt ytterligare som du vill lägga till eller fråga om innan vi avslutar? 104

106 BILAGA 3 Intervjufrågor till patienter 1. Vad har Du för erfarenhet av diabetesvård på Din VC? Vad funkar bra? Vad funkar inte bra? 2. Vad har Du för upplevelser och synpunkter angående rutiner kring mottagandet på VC? 3. Hur fick du insikt att Du hade besvär och hur gick det till när Du fick Din diabetesdiagnos? 4. Vad hände efter att du hade fått diagnosen? 5. Tycker Du att Du fick De hjälp Du behövde när Du fick diagnosen diabetes typ 2? 6. Har Du och Din läkare planerat Din behandling gemensamt? Om inte, vad tycker Du om det? 7. Har Du blivit erbjuden information och utbildning om Din sjukdom? Och när skedde det senast? 8. Tycker Du att Du har fått bra stöd i att hantera Din diabetes? 9. Tycker Du att Du är delaktig i Din diabetesvård och i så fall hur? 10. Vad har Du för synpunkter om uppföljningen av Din(a) diabetes-relaterade sjukdom(ar)? 11. Vilka förändringar skulle Du vilja att det sker på Din vårdcentral när det gäller diabetesvården? 12. Vilka hinder tycker Du finns för bra diabetesvård? 13. Vilka möjligheter tycker Du finns för bra diabetesvård? 105

107 BILAGA 4 Mall för journalgranskning Fråga Frågeinnehåll Kallelsesystem och kontinuitet i vården 1 Har patienten fått tid till den läkare han/hon är listad hos? 2 Har patienten träffat samma läkare då diabetesmallen använts? 3 Finns det en diabetesansvarig sjuksköterska som omvårdnadsansvarig? 4 Har patienten träffat samma sjuksköterska då diabetesmallen har använts? Strukturerade kontroller 5 Fotstatus med riskbedömning 6 HbA1c 7 Blodtryck 8 Lipider 9 Vikt 10 Midjemått 11 Albuminuri 12 Levnadsvanor Läkemedelsbehandling 13 Har regelbunden utvärdering av insatt läkemedelsbehandling för diabetes gjorts? 14 Har förekomst av eller misstanke om biverkningar av läkemedel lett till att patienten inte använder rekommenderad behandling? Omvårdnad 15 Har omvårdnadsmål satts för egenvården av diabetessjuksköterskan? 16 Finns åtgärd och uppföljning av egenvården dokumenterad? 17 Har patienten utfört egenmätning? Patientutbildning 18 Har patienten genomgått grupputbildning? 19 Har patienten genomgått individuell utbildning? Samverkan med andra vårdgivare inom primärvården 20 Har patienten träffat dietist och har resultatet från dietist återkopplats till behandlande läkare/ diabetessjuksköterska? 21 Har remiss skickats för medicinsk fotvård (vid riskgrupp 2-4)? 106

108 22 Har uppgift om genomförd ögonbottenundersökning skrivits in korrekt avseende NDR? Strukturerad dokumentation om patientens uppfattning 23 Strukturerad dokumentation om patientens egen uppfattning om det egna hälsotillståndet? 24 Har någon av följande metoder använts: Ta tempen på din hälsa, VAS eller SweDES? Försvårande omständigheter språk/psykisk ohälsa 25 Framgår det i journalen om patient med språksvårigheter eller psykisk ohälsa har haft svårigheter att ta till sig utvärderingen av de uppsatta målen för diabetsvården? 107

109 BILAGA 6. Flersvarsfrågor resultat Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för samtliga vårdenheter per frågeområden. Graferna visar samtliga möjliga svarsalternativ samt svarsfördelningen. De alternativ som ingen respondent uttryckte visualiseras med uttonad text i legenden. 1. Struktur - Kompetens och resurser Läkare Annat svar En central svarade "Ja. Pat är listade på VC. I Journal sökord patientansvarig läkare. Alla pat m kroniska sjd har namngiven PAL (princip, oklart hur verkligheten ser ut). SSK kan också vara fast vårdkontakt som komplement." Otydligt svar En central svarade både "En gång per halvår" och "En gång per år" Annat svar En central svarade 1 gång per månad Otydligt svar En central svarade "Tidsbirst" och "Ekonomiska hinder": bortfall av tider för patientbesök hindrar pga ekonomiska skäl En central svarade "Brist på lokala rutiner för deltagande" och "Tidsbrist" En central svarade "Tidsbrist", "Inget intresse för diabetes", "Annan orsak, vilken?" Otydligt svar En central svarade "Tidsbirst" och "Ekonomisk hinder": bortfall av tider för patientbesök hindrar pga ekonomiska skäl En central svarade "Brist på kännedom om nätverksträffar" och "Tidsbrist" En central svarade "Brist på kännedom om nätverksträffar", "Tidsbrist", "Annan orsak" En central svarade "Tidsbrist" och "Annan orsak": Ointresse En central svarade "Tidsbrist" och "Annan orsak": Finns inga just nu 108

110 1. Struktur - Kompetens och resurser Diabetessjuksköterska Otydligt svar En central svarade både "Inga, 1 heltid uppdelad på 3 dsk, 3 DSK m vidareutbildning(lucd) Otydligt svar En central svarade "Distriktssköterska ( hP)" och ett fritextsvar: "LUCD-kurs, vad motsvarar detta?" Två centraler svarade "Distriktssköterska ( hP)" och "Mer än 250hP" Annat svar En central svarade "inga hinder" 109

111 1. Struktur - Kompetens och resurser Diabetesteam Annat svar En central svarade "Ingen" Annat svar En central svarade "1 gång per år" Otydligt svar En central svarade "Varje vecka" och "Annat": DAL+DAS disk pat 1g/mån. Planering m V-chef 1-2g/år Otydligt svar En central svarade "Bra" och "Mkt bra" Annat svar En central svarade "Inga hinder" Otydligt svar En central svarade "Tidsbrist", "Vårdcentralens ekonomi", "Avsaknad av läkarkompetens", "Hög personalomsättning" En central svarade "Tidsbrist" och "Ej prioriterat av verksamhetsledningen" En cental svarade "Tidsbrist" och "Avsaknad av läkarkompetens": Gäller hos övriga läkare på VC En central svarade "Tidsbrist", "Ej prioriterat av verksamhetsledningen", "Vårdcentralens ekonomi", "Avsaknad av rutiner för teamets arbete", "Avsaknad av läkarkompetens", "Avsaknad av ssk kompetens" 110

112 1. Struktur - Kompetens och resurser Psykosocialt stöd Nej-kommentar En central kommenterade "Vid åb till dsk eller läkare". En central kommenterade "Ja, det finns rutin för att bedöma psykisk ohälsa i allmänhet, dvs ingen speciell rutin för just vid diabetes." En central kommenterade "behövs ej särskild rutin vid DM". En central kommenterade "Arbetar med detta hela tiden" Ja-kommentar En central svarade "Ingen rutin vid T2D, vb vid depression eller vb. Nej-kommentar En central kommenterade"ja, det finns rutin för att bedöma psykisk ohälsa i allmänhet, dvs ingen speciell rutin för just vid diabetes." En central svarade "Oftast inget problem att diagnosticera vb" Otydligt svar En central svarade "Ja- det finns särskild rutin vid diabetes" och "Nej- ingen särskild rutin vid just diabetes": Oftast inget problem att diagnosticera vb Otydligt svar Två centraler svarade "Kurator", "Psykolog","Remiss till psykiatrisk specialistvård" En central svarade "Psykolog","Remiss till psykiatrisk specialistvård", "Annat": KBT 111

113 1. Struktur - Samverkan med andra vårdinstanser Mödrahälsovård Multidisciplinärt fotteam Otydligt svar En central svarade "Enligt VISS vårdprogram" och "Eget vårdprogram" En central svarade "Eget vårdprogram och "Annat": Egen kunskap 112

114 1. Struktur - Utbildningsmaterial Otydligt svar En central svarade "Acceptabelt, "Fungerar bra", "Fungerar helt perfekt": "Krånglig, tidsbrist, svårt att hitta info. Gäller VISS omvårdnad. 1. Struktur - Stödapplikationer Annat svar En central kommenterade "Riskmotorn kommer snart". Otydligt svar En central svarade "Det tar för lång tid att använda stödfuktionerna" och "Annatspecificera": Krångliga system, tidsödande En central svarade "Kunskap saknas om stödfunktionerna" och "Annat- specificera": Rave ersätter detta En central svarade "Kunskap saknas om stödfunktionerna" och "Annat- specificera": Saknar rutin för detta En central svarade "Kunskap saknas om stödfunktionerna" och "Stödfunktionerna leder inte till en bättrevård" 113

115 1. Struktur - Kvalitetsarbete inom primärvården Uppföljning av resultat, totalt antal svar: 15 st Otydligt svar En central svarade "Acceptabelt" och "Bra" En central svarade "Acceptabelt", "Bra", "Mkt bra": Behöver träffas oftare" En central svarade "Bra" och "Mkt bra" Otydligt svar En central svarade "Diabetesansvarig läkare" och "Diabetesansvarig sjuksköterska" En central svarade "Verksamhetschef", "Diabetesansvarig läkare", "Diabetesansvarig sjuksköterska" En central svarade "Diabetesansvarig läkare", "Diabetesansvarig sjuksköterska", "Ingen" 1. Struktur - Kvalitetsarbete inom primärvården Kvalitetsregister Otydligt svar Två centraler svarade "Ja" och "Nej" En central svarade "Ja" och "Nej": Används ej Annat svar En central svarade "Tror inte det tillför så mycket." och "Används ej" 1. Struktur - Kvalitetsarbete inom primärvården Följsamhet till vårdprogram, totalt antal svar: 12 st Otydligt svar En central svarade "Problem med att få in data i NDR" och "Tidsbrist": Avsaknad av automatisk överföring från journal till NDR är ett hinder. Byte av sökord som gör att det inte går att söka och hitta information. En central svarade "Problem med att ta ut statistik från NDR" och "Andra hinder- specificera": Saknar beslut om strukturerad användning En central svarade "Bristande kunskap om NDR" och "Problem med att få in data i NDR" 1. Struktur - Kvalitetsarbete inom primärvården Läkemedelsförskrivningsmönster 114

116 3. Utredning och diagnostik av T2D - Levnadsvanor Annat svar En central kommenterade "Anpassar VISS råd efter patient" En central kommenterade "DAS och pat tillsammans" Otydligt svar En central svarade "Följer rekommendationerna i VISS" och "Patienterna sätter själv sina måloch kommenterade": Kombination fokus på pat och mål En central svarade "Följer rekommendationerna i VISS" och "Patienterna sätter själv sina mål" Otydligt svar En central svarade "Tolksamtal"och "Broschyrer på annat språk" 115

117 4. Planering av vård och behandling T2D - Strukturerade kontroller Annat svar En central kommenterade "Kallas till årskontroller till DAS" Otydligt svar En central svarade "Ja" och svarsalternativ "4" som ej fanns att välja på Otydligt svar En central svarade "Tolksamtal"och "Broschyrer på annat språk" 116

118 5. Genomförande av behandling T2D - Patientutbildning Otydligt svar En central svarade "Förmiddag" och "Eftermiddag" En central svarade "Förmiddag" och "Efter kontorstid" Otydligt svar En central svarade "Bristande motivation hos patienter" och "Anslagna tider passar inte vissa patientgrupper" En central svarade "Bristande motivation hos patienter", "Bristande kompetens hos personal", "Anslagna tider passar inte vissa patientgrupper", "Annat" 5. Genomförande av behandling T2D - Medicinsk behandling *Om svaret är ja på frågan: "Har ni fasta gränser för hur stora avvikelser från patientens Hba1c målvärde som accepteras innan justering av diabetesbehandling görs?" 5. Genomförande av behandling T2D - Komplikationer "Tidsbrist i samband med konsultation"-kommentar En central kommenterade "Bristande patient-läkar kontinuitet" En central kommenterade "Problem med de som inte har fast doktor" En central hade en respondent som inte sa ett svaralternativ med kommenterade "Inga hinder". Medan andra respondenten sa "Tidsbrist i samband med konsultation" Otydligt svar En central svarade "Tidsbrist i samband med konsultation, "Patienten uteblir från planerade besök, "Annat": Kommunikationssvårigheter pga språksvårigheter, kulturella orsaker, analfabetism" 117

119 6. Utvärdering - Patientens uppfattning om det egna hälsotillståndet *Svaren är kopplade till frågan: "Brukar ni rutinmässigt följa upp egenskattad hälsa hos diabetespatienterna vid kontroll hos diabetessjuksköterskan?" Annat svar En central svarade "Samtal, inget instrument" 6. Utvärdering - Medicinsk behandling 118

120 8. Övergripande frågor 119

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Framgångar, hinder och innovation

Framgångar, hinder och innovation Framgångar, hinder och innovation Program 4 D Diabetesprimärvårdsprocessen Program 4D diabetesprimärvårdsprocessen Marina Stenbäck Anna Ugarph Morawski Kaija Seijboldt Marina Taloyan Kunskapsteam Diabetes

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet Bilaga 2. Samtliga kommentarer till frågorna om TILLGÄNGLIGHET Härnösands kommun -Varierar beroende på vilken person man kontaktar. -dsk svarar defenitivt inte på mobilen alla gånger. är naturligtvis upptagen

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna 1. Invånarnas behov Hur lär vi känna invånarna som valt oss, deras olika uttalade och outtalade behov, drivkraft, beteende och kunskaper?

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Standard, handlggare

Standard, handlggare Kvalitetsindex Standard, handlggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2014-03-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

Från läkarsekreterare till vårdadministratör

Från läkarsekreterare till vårdadministratör Yrkeshögskoleutbildning Medicinsk sekreterare Kristinehamn Från läkarsekreterare till vårdadministratör Examensarbete 35 poäng Författare: Annika Ek Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna

Läs mer

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Examinationsarbete. Etu Special

Examinationsarbete. Etu Special Tommy Samuelsson Examinationsarbete Etu Special - Nya generationens elitspelares syn på coachning Handledare: Göran Pegenius 1 Innehåll 1. Inledning..3 1.1 Bakgrund..3 1.2 Presentation..3 1.3 Mitt ledarskap...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10 ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-09 Kvinnosjukvården Halland Halmstad Kvinnokliniken Sjukhus Ort Klinik René Bangshöj & Anne Ekeryd Andalen Inspektörer Gradering A

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer