Min portfolio om Projektledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Min portfolio om Projektledning"

Transkript

1 Örebro Universitet Pedagogik B Projektledarutbildning II 7,5 hp Min portfolio om Projektledning Av: Cathie Andersson

2 Innehållsförteckning Moment 1 Avsnitt 1. Förändringsarbete och projekt i organisationer Moment 2 Avsnitt 2. Villkor för arbete med projekt och projektledning Avsnitt 3. Vetenskapliga metoder i arbete med projekt...7 Moment 3 Avsnitt 4. Projektplan för förändringsarbete ett case...10 Källförteckning. 15 1

3 Moment 1 Avsnitt 1. Förändringsarbete och Projekt i organisationer. Läslogg om Mats Alvessons & Stefan Svenningssons (2008) bok Förändringsarbete i organisationer. Mats Alvessons & Stefan Svenningssons (2008) bok beskriver ett intressant fall i en organisation som har genomfört ett förändringsarbete. Detta förändringsarbete handlade om att förändra själva kulturen i organisationen vilket dock inte fick det genomslag som det var menat från början. Alvesson & Svenningsson (2008) belyser genom denna studie de problem och hinder som kan dyka upp vid ett planerat förändringsarbete. Författarna menar att det finns mängder av litteratur som beskriver resultaten av förändringsarbete som en aning överdrivna och positiva vilket inte lika enkelt egentligen stämmer med verkligheten. Jag uppfattar denna bok som väldigt givande och intressant då jag som läsare får sätta mig in i de svårigheter man stöter på vid denna typ av förändringsarbete. Jag upplever att man som läsare får se även en baksida av den verklighet som kanske råder inom många organisationer och den inom litteraturen glorifierade sidan av förändringsarbetet. Alvesson & Svenningsson (2008) skriver om vilka drivkrafter som kan finnas bakom en förändring. De kan vara externa, t ex krav från marknaden, eller interna, t ex nya människor eller idéer inom organisationen. Alvesson & Svenningsson (2008) skriver också att det inte alltid är lätt att skilja på de här krafterna helt klart. De kan ibland vara både och eller beroende av varandra genom att det ena orsakar det andra. T ex kan det, som i fallet i boken, vara så att förändring krävs inom organisationen då medarbetarna inom den har ett lågt förtroende för ledningen. Samtidigt visade det sig att en förändring krävdes för att även kunna möta kundernas krav (Alvesson & Svenningsson, 2008). Alvesson & Svenningsson (2008) menar vidare att organisationer ibland blir pressade att följa moden och trender vilket då kan resultera i att organisationen anammar vissa normer bara för att visa att man hänger med i utvecklingen inte för att egentligen förändras. Författarna belyser dock att detta ändå kan resultera i att förändring till slut sker (Alvesson & Svenningsson, 2008). Även om man inte anser att organisationen måste förändras så kanske det finns saker som kan förbättras. 2

4 Idag finns mycket information om Kvalitetsarbete som många organisationer och verksamheter söker att certifiera, dels för att själva kunna hitta sätt att spara pengar och dels för att många kunder mer och mer ställer krav på att de som tillhandahåller tjänster eller produkter har någon form av certifiering. Det kan vara så att kunderna vill ha någon form av bevis eller garanti för att de verkligen får det som de blivit lovade. Härigenom blir det genomgående förändringar eftersom det krävs att man lever upp till vissa krav. Det blir alltså i många fall ett krav att förändras i enlighet med dessa villkor. Där Alvesson & Svenningsson (2008) skriver om trender som organisationen anammar för att de blir pressade till det av sina kunder uppfattar jag att själva certifieringen kan vara en del av detta. Samtidigt ser jag inte certifiering som något negativt vilket själva orden mode och trender för mig är. De kvalitetsarbeten som ligger till grund för att en certifierings ska komma i fråga är i många fall helt nödvändiga om organisationen ska kunna överleva i den föränderliga värld vi lever i. Ett år är den ekonomiska situationen optimal och sedan händer det något i världen som gör att läget blir ett helt annat året därpå. Kvalitetsarbete handlar i vissa fall om att förändra tankesätt och därmed arbetssätt inom organisationen från grunden. Kvalitetsarbete handlar dessutom alltid om att göra ständiga förbättringar vilket innebär att man hela tiden måste vara beredd att förändra det som inte fungerar på bästa sätt och även hur man görs uppmärksam på det som inte fungerar. Här blir hela förändringsarbetet en del av de interna drivkrafterna eftersom det är där förändringen måste ske. Läslogg om Barbara Czarniawskas (2005) bok En teori om organisering. Barbara Czarniawska (2005) presenterar i sin bok sitt perspektiv på organisationsteori och förklarar tidigare forskning inom området. Jag uppfattar denna bok som trög då den uttrycker mycket komplex symbolism som inte alltid blir förstådd av mig som läsare. Czarniawska (2005) uttrycker sig ofta med svåra ord vilket gör att jag som läsare får svårt att hänga med i de budskap som jag antar att Czarniawska (2005) vill ge. Czarniawska (2005) skriver om hur målen för en förändring kan förändras under tiden för planeringen till dess förändringen genomförts och resultaten visat sig. Czarniawska (2005) menar att det krävs att man hela tiden utvärderar och förändrar sina mål längs vägen för att de ska hålla sig relevanta även vid målgången för förändringsperioden. Det som Czarniawska (2005) vill påpeka med detta är att de utvärderingar som organisationer och verksamheter använder sig av inte blir använda på rätt sätt. 3

5 Utvärderingarna används allra mest för att i efterhand kunna visa omgivningen att förändringen var nödvändig och kanske även lyckad. Utvärderingarna borde istället användas för att visa hur arbetet går och vad som behöver förbättras (Czarniawska, 2005). Czarniawska (2005) skriver vidare att förändringar och förbättringar av målen längs vägen kan uppfattas som att man sviker de mål som från början var en del av en överenskommelse eller löfte. Många fall av fuskbyggen har aktualiserats genom media på sista tiden. Byggherrar och byggföretag har dragit igång projekt som sedan har visat sig bli något som inte alls var den ursprungliga idén. T ex så finns ett hus som skulle byggas med stora panoramafönster med utsikt över Vänern. Idag står huset helt klart att flytta in i med bara den skillnaden att panoramafönstret sitter på fel sida av huset. Det som från början var sjöutsikt blev i slutändan skogsutsikt. Här funderar jag på vad som blev fel. Kan det vara så att efter planeringen och ritningarna var klara så började de att bygga och när första felen dök upp ville ingen ta på sig ansvaret utan fortsatte bara att bygga vidare. Jag tänker här på hur slutresultatet hade kunnat bli om det gjorts någon form av utvärdering efter varje moment i byggandet. När ett fel har blivit ett faktum så kostar det kanske pengar och tid att åtgärda, men om felet uppstår tidigt borde kostnaden att rätta till det i alla fall bli mindre. Mindre än om felet först uppmärksammas efter att projektet, dvs bygget i detta fall, är helt klart och genomfört. Czarniawska (2005) belyser i sin text även hur själva metoderna för att nå målen som man satt upp kan bli något som man tillslut vägrar att släppa taget om. Även om metoderna inte fungerar så kan människorna som ska hantera dem hålla sig fast in till det sist. Czarniawska (2005) skriver hur detta kan bero på flera saker, bl a att människor undviker in i det längsta att framstå som misslyckade, att människor som investerar mycket av sin tid tillslut blir känslomässigt engagerade och att då mer eller mindre identifierar sig med metoden eller verktyget. Då människor har ett behov av att känna mening med sitt arbete, som i det mesta som vi företar oss i livet, så är detta inte bara något som är negativt. Det som får oss att känna en stor drivkraft kan dock även försvaga oss i den bemärkelse att vi låses fast på det sätt som beskrivs ovan. Genom att kontinuerligt stanna upp och reflektera över våra förhållanden och förehavanden kan vi ändå få en balans som tillåter att vi förbättrar, förändrar och anpassar vårt beteende till situationen. Genom reflektion kan vi göra oss själva uppmärksamma snabbare, vilket jag tror kan bidra till att känna oss mindre misslyckade. 4

6 Ett misstag eller fel hinner inte bli så stort och invecklat ju fortare vi upptäcker dem vilket i sin tur gör det lättare att rätta till och samtidigt behålla sin stolthet. Moment 2 Avsnitt 2. Villkor för arbete med projekt och projektledning Läslogg om Torbjörn Stjernbergs, Jonas Söderlunds & Ewa Wikströms, red (2008) bok Projektliv- Villkor för uthållig projektverksamhet. Torbjörn Stjernberg, Jonas Söderlund & Ewa Wikström, red (2008) skriver i sin bok om de villkor som finns för att få projektverksamhet att bli uthållig. Med uthållig menar de det som är en positiv utveckling för både individer, företag och organisationer och samhället i övrigt. Det intressanta som jag som läsare upplevde med denna bok är att författarna försöker visa på både positiva och negativa sidor av projektverksamhet genom att ta upp perspektiv utifrån både företagsledningsnivå och individ, medarbetarnivå. Jag uppskattar att få läsa litteratur som inte ser ner eller upp på det ena eller andra perspektivet. Stjernberg, Söderlund & Wikström, red (2008) väljer ingen sida utan ger istället en förståelse utifrån flera perspektiv. De skriver även att deras ambition med boken är att använda ett språk som inte är så utpräglat akademiskt för att hålla sig på en lättförståelig nivå (Stjernberg, Söderlund & Wikström, red 2008). Det anser jag de har lyckats med helt och hållet vilket gör att boken tilltalar mig ännu mer eftersom det för mig visar på att de verkligen vill att alla ska kunna använda deras bok. Stjernberg, Söderlund & Wikström, red (2008) skriver att det finns många som berättar om den stress som kännetecknar den projektintensiva verklighet som finns i dagens arbetsmiljö. De menar att det blir så roligt att få engagera sig i olika projekt att det upptar mer och mer tid av individernas liv. Det har att göra med att många organisationer använder sig av projekt som en produktionsform i vilken projekt upprepas generellt och inte för speciella situationer. HR-funktionen står också långt borta från insyn i arbetsmiljön och arbetsvillkoren för de individer som arbetar i projekten, antingen för att de är tillfälligt anställda eller för att de ensamma har ansvar att lösa en uppgift och då uppgiften får störst uppmärksamhet från ledningen (Stjernberg, Söderlund & Wikström, red 2008). 5

7 Stjernberg, Söderlund & Wikström, red (2008) skriver vidare om hur organisationer och verksamheter bör fokusera mer på hur människan i den projektintensiva organisationen mår och hur individerna ska kunna orka med i ett längre perspektiv. Författarna menar att det är viktigt att inte bara ha en stark fokusering på att producera till största effektivitet till minsta kostnad och hinna med alla de tidsfrister som sätts. Organisationen bör även se till att inte allt ansvar överlåts på den enskilda individen för att klara av de mål som sätts om organisationen vill behålla sin kompetenta personal (Stjernberg, Söderlund & Wikström, red (20085). Då många i dagens samhälle förespråkar att få en individuell kontroll över både livssituationen privat och i arbetet borde denna projektintensiva verklighet vara en bra lösning. Jag ser dock en viss risk med att vi alltmer hamnar längre bort från den svenska modellen där arbetsvillkor och anställningstryggheten blir mindre i och med att ansvaret för det överlåts till individen själv. De människor som inte har det driv som måste finnas inom individen för att klara av det kommer att få än mer svårt att hålla sig anställningsbar. Frågan är dock om det synsättet med projektintensiviteten bara ligger hos organisationerna. Företagen och organisationerna försöker möta kundernas krav på produkter, priser och kvalitet då borde det också vara kunderna som styr hur intensivt projektarbetet i organisationerna blir. Kunderna är enskilda individer. Därför borde det också rimligen vara individen som i slutänden bestämmer vad den vill. Om jag som kund vill köpa en produkt och jag vill ha den fortast möjligt till minsta pris då borde det också innebära att jag måste förstå att jag också måste arbeta på snabbast och effektivaste sätt. Kvalitet borde vara något som inte bara omfattar produktens kvalitet utan också kvaliteten av tillverkningen. Här kommer också personalens kvalitet in, deras styrka och hållbarhet. Att personalen får tid till vila mellan projekten verkar dock inte enligt Stjernberg, Söderlund & Wikström, red (2008) existera i många av de projektintensiva organisationer som beskrivits i texten. Att fokusera på ett projekt i taget verkar inte heller vara vanligt även om det faktiskt även skulle kunna minimera felmarginaler i produktion. Om en individ får fokusera på en sak i taget borde även kvaliteten bli högre och dessutom borde det innebära snabbare förlopp då inget annat kommer i vägen. 6

8 Avsnitt 3. Vetenskapliga metoder i arbetet med projekt. Läslogg om Runa Patels & Bo Davidsons (2011) bok Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning och Jan Trosts (2010) bok Kvalitativa intervjuer. A.Problemformulering, syfte och frågor Runa Patel & Bo Davidson (2011) skriver att forskningsprocessen börjar med att man bestämmer problemområde. Sedan gör man en undersökning av vilken kunskap som finns, därigenom avgränsas problemområdet och görs smalare och mer precist (Patel & Davidson, 2011). Syftet beskrivs genom att man tydliggör vad det är forskningen ska uppnå för resultat. Genom att man sedan formulerar frågor, antaganden eller hypoteser så kan syftet bli mer ingående beskrivet. I frågeställningarna kan även inriktningen på studien framträda, dvs om den är av kvantitativ eller kvalitativ art. Om t ex en frågeställning har formuleringar av hur kan det tolkas eller hur upplever han eller hon det så kan man utläsa att metoden har en kvalitativ anda. Om frågeställningen istället lyder som t ex finns det något samband mellan ålder och hur den eller den upplever en viss situation så finns istället en mer kvantitativ inriktning på studien (Patel & Davidson, 2011). Patel & Davidson (2011) skriver vidare att problemformuleringen framträder utifrån vilka frågeställningar och vilket syfte forskningsprocessen har. Det kan också vara så att de frågeställningar och syften som finns i början av processen förändras under arbetets gång (Patel & Davidson, 2011). Som jag tolkar det beror det på att man genom forskningsprocessen kan komma att revidera och begränsa problemformuleringen för att få ett så smalt problemområde som möjligt. Ett för stort problemområde gör det svårt att genomföra en bra studie eftersom det skulle bli ett alltför omfattande och för stort arbete vilket då också skulle kunna innebära att för mycket tid skulle tas i anspråk. B. Metoder för datainsamling- Intervju Patel & Davidson, 2011) skriver att ett syfte med en kvalitativ undersökning är att få en djupare förståelse än den förståelse man kan få genom att ta reda på statistik över ett problem. 7

9 Jan Trost (2010) skriver att man ska använda sig av kvalitativa studier om det är så att man vill ta reda på och få en förståelse för t ex hur någons liv ser ut och vilka variationer som finns. Är frågan för studien istället hur många som finns av de olika variationerna kan man använda sig av en kvantitativ studie där man då helt sonika går ut och räknar dem (Trost, 2010). Trost (2010) skriver vidare att hans synsätt är att en intervjuare ska söka få svar på frågan hur istället för varför. Det handlar inte om att komma åt en berättelse med någon slags analys av innehållet utan att ta reda på hur en person tänker, reflekterar och beter sig här och nu (Trost, 2010). Jag har svårt att förstå hur Trost (2010) menar här. För mig finns alltid en bakgrund till varför människor beter sig på ett visst sätt, men jag kan förstå att man bör hålla sig ifrån detta varför om det är så att frågeställningen vill ta reda på något annat. Är det så att Trost (2010) menar att man inte kan studera varför människor gör si eller så och att man i studier alltid måste hålla sig till hur människan gör i just denna stund? Borde inte detta bero på vad det är man vill undersöka istället? Jag tänker att om jag vill ta reda på varför i min studie borde jag väl då rimligen också ta reda på vilken bakgrund som finns till nuet eller handlingen som en tanke eller ett beteende. C.Bearbetning och analys av data Patel & Davidson (2011) beskriver metoder för att bearbeta och tolka textmaterial, T ex utskrivet material från intervjuer, böcker eller anteckningar från observationer, som kvalitativa. De menar också att denna metod kan vara väldigt omfattande och ta mycket tid i anspråk. Vidare belyser Patel & Davidson (2011) att det är av vikt att bearbeta textmaterial från t ex intervjuer löpande under arbetet då det fortfarande finns tydligt i minnet. En annan fördel med att bearbeta materialet löpande under kvalitativa undersökningar, enligt Patel & Davidson (2011,) är att man härigenom kan få nya idéer om hur man kan gå vidare i sitt arbete. Trost (2010) skriver i sin text att när vi genomför intervjuer så tar intervjuaren upp intryck via syn, lukt och hörsel vilket gör att tolkningarna upptas genom både vad den intervjuade säger och gör och genom den omgivande miljön. Jag förstår det som att detta ytterligare förstärker vikten av att bearbeta intervjun direkt efter avslut eftersom mycket av intrycken kanske kan gå förlorade om man väntar för länge och minnet försvagas. De intryck som fås genom syn och lukt kanske inte heller blir dokumenterade i samma utsträckning som de sagda orden. 8

10 Patel & Davidson (2011) ger rådet att föra dagbok över alla de reflektioner och tankar som dyker upp under arbetets gång. Det är också bra att skriva ut texter med ordentlig marginal med plats för att föra anteckningar i direkt anslutning till de stycken där tankar dykt upp. Ytterligare aspekter som Patel & Davidson (2011) tar upp är att man måste vara noga med att beskriva hur man gått tillväga i sin metod och analys för att få läsaren att förstå förfarandet då det egentligen inte finns en specifik metod som alla forskare använder sig av. Det är till stor del upp till varje forskare att bearbeta sin text som han eller hon vill för att uppnå en för läsaren begriplig text (Patel & Davidson, 2011). Eftersom arbetet med kvalitativa undersökningar kan bli så omfattande så förstår jag syftet med att genomgående och löpande gå igenom anteckningar och dokumentation. Det borde spara en del tid och dessutom göra det lättare att få korrekta tolkningar då det bearbetas fram i nära anslutning till att man upplevt själva intervjun eller observationen beroende på vad man använt sig av. Dessutom ser jag att det också underlättar förståelsen för läsaren om man kan beskriva ett förlopp så verkligt och levande som möjligt. 9

11 Moment 3 Avsnitt 4. Projektplan för förändringsarbete Ett case. A. Kort beskrivning av verksamheten och case. Den arbetsplats som jag här har tänkt utgå ifrån i arbetet med detta case, är en liten arbetsplats med 3 anställda och en chef/ägare. Arbetsplatsen har stort fokus på sina kunder och att tillhandahålla tjänster som ger ett resultat som ska hålla i minst 100 år och mer. För att lyckas med det måste det finnas medarbetare som är engagerade, har stor kunnighet inom området och har ett brinnande intresse för arbetet de presterar. Idag finns det en stor brist på kommunikation mellan medarbetare och chef och dessutom finns brist på respekt för varandra. Detta visar sig bland annat genom att uppdragen drar ut på tiden så att kunderna blir drabbade. Ofta händer det dessutom att vissa arbetsuppgifter görs vid fel tillfällen eller på fel sätt. Medarbetarna uttalar också att de önskar söka andra tjänster på annat håll då de inte vet vad som förväntas av dem eller vilka mål verksamheten har att sträva mot. B. Problemformulering, syfte och mål. Det främsta för det här företaget är att behålla sina medarbetare och även att kunna attrahera mer och ny kompetent arbetskraft. Därmed kan även kundförtroendet bli större. Därför behöver verksamheten förändras på så sätt att ett större fokus sker på medarbetarna likaväl som på kunderna. Man kan kanske tänka sig att medarbetarna behöver få mer inflytande och även bli mer insatta i företagets mål, visioner och tillvägagångssätt. Det gör att det blir av vikt att först ta reda på hur medarbetarna och chefen uppfattar sin egen situation, var de står idag och vad de önskar. Mats Alvesson & Stefan Sveningsson (2008) menar att många planerade förändringsprogram misslyckas. Ofta planeras förändringsprogram utifrån vad t ex chefer uppfattar som en trend man måste följa med i. Problemen här uppstår när de verkliga förhållandena och medarbetarnas egna uppfattningar, tolkningar inte uppmärksammas i första hand (Alvesson & Sveningsson, (2008). 10

12 Då människor uppfattar och tolkar förändringsinitiativ på olika sätt borde det optimala vara att utgå ifrån dem som i första hand berörs av förändringen och ta reda på hur de reagerar och känner inför det som ska förändras. Jag vill även påstå att man redan från början bör utgå ifrån de som i första hand berörs av verksamheten, d v s medarbetare i alla led och nivåer, kunder och marknad, för att identifiera förändringsbehovet, vilken nuvarande situation som råder och vad som önskas för framtiden eller vart man vill nå. C. Motivering till val av datainsamlingsmetod. Då antalet medarbetare och chefer inte är stort blir valet av datainsamlingsmetod intervjuer. Kvalitativa intervjuer är bättre lämpad för att få en förståelse för känslor och hur olika människor ser på sin situation och mer konkret information vad gäller önskemål. För att ta reda på var medarbetarna och chefen står idag, hur de ser på sin situation och vad de önskar så bör kvalitativa intervjuer kunna ge de svaren. Jan Trost (2010) skriver att om jag är intresserad av att t ex försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera så är kvalitativ studie rimlig (Trost s 32, 2010). I och med att verksamheten enbart består av 3 anställda och en chef finns goda möjligheter att, vad gäller tid och tillgänglighet, att intervjua samtliga inom verksamheten. Härav blir det inte fråga om att göra ett urval. Hade verksamheten varit större kanske man skulle kunna tänka sig att välja ut en eller två personer att intervjua i varje arbetsgrupp eller liknande beroende på hur arbetsplatsen ser ut. Detta för att få ett så representativt urval som möjligt. Enligt Trost (2010) är det dock att föredra så litet antal intervjuer som möjligt då det annars kan bli ett alltför omfattande arbetsmaterial att behandla och analysera vilket ökar risken för att man missar viktiga detaljer och nyanser i intervjuerna. Det ultimata för att göra en undersökning i verksamheten hade varit att använda både observationer och intervjuer för att få helhet och sammanhang i hur verksamheten fungerar och även hur människorna inom den fungerar. I en större organisation hade både enkäter, intervjuer och observationer varit av vikt för att verkligen uppnå en förståelse för verkligheten. 11

13 Som utomstående konsult är det jätteviktigt att få fram så mycket information och förståelse för den verkliga situationen om ett förändringsarbete ska kunna genomföras med dennes hjälp. D. Intervjuguide Trost (2010) uppmanar till att ha få och större frågeområden i intervjuguiden istället för många med alltför mycket detaljer. Det ska vara lätt att ha innehållet i minnet för att därmed lättare kunna formulera nya frågor under tiden intervjun genomförs. Vidare menar Trost (2010) att intervjuaren måste kunna följa med i den intervjuades tankegångar och hänga med i hur han/hon resonerar. Det innebär att det kan bli fråga om att skapa och formulera frågor efterhand och utifrån de svar den intervjuade ger. Strukturen för intervjun upprätthålls ändå genom att man hela tiden förhåller sig till de frågeområden, och enbart de, man utformat i intervjuguiden. Ytterligare tips Trost anger (2010) är att inte använda frågor som innehåller varför eller påståenden. Varför kan misstolkas eftersom vi i vår vardag ibland använder ordet för att visa att vi ifrågasätter eller vill påvisa ett fel hos någon. Påståenden är ledande frågor vilket inte hör hemma vid intervjuer där vi vill få fram en förståelse för verkligheten och hur den intervjuade resonerar. Vad och Hur är däremot enligt Trost (2010) bra ord i frågorna. Vidare uppmanas intervjuaren att fortsätta att ställa frågor om han/hon inte uppnår den förståelse som han/hon vill ha (Trost, 2010). Graden av trovärdighet genom objektivitet är enligt Trost (2010) väldigt svår. En intervjuare kan aldrig vara helt objektiv eftersom han/hon har egna tidigare erfarenheter, åsikter o s v. Det viktiga är dock att hålla påståenden och jag förstår -yttranden borta från intervjun. Att även ställa upp många följdfrågor ökar trovärdigheten i den kvalitativa intervjun (Trost, 2010). Frågeområden i intervjuguiden för denna verksamhet är: Arbetsuppgifter & Ansvarsroller Frågor för att uppnå förståelse för hur den intervjuade uppfattar sina arbetsuppgifter, roller och hur den resonerar kring framtida arbetsuppgifter och roller. 12

14 Verksamhetens vision & mål Frågor för att uppnå förståelse för hur den intervjuade ser på verksamhetens syfte och mål och vad den vill uppnå i framtiden. Kunder & Marknad Frågor för att få en förståelse för vad den intervjuade uppfattar som kunder och marknad och hur den resonerar kring kunder och marknad. E. Kort sammanfattande diskussion. Genom att använda sig av en intervjuguide som innehåller några få frågeområden och inga uppställda, detaljerade frågeformuleringar blir det lättare att som intervjuare ställa många följdfrågor. Detta ökar även möjligheten för intervjuaren att följa med i den intervjuades resonemang då följdfrågorna kommer som en naturlig del av intervjusamtalet. När det gäller förmågan att hålla borta påståenden, varför - frågor och jag förstår - yttranden ser jag en fördel i att intervjuaren är en utomstående och inte ingår i den dagliga bemanningen inom verksamheten. Det borde vara tämligen svårt att hålla sig objektiv med en så ingående förförståelse av verksamheten vilket då också borde innebära att både trovärdigheten och kvaliteten i intervjun går förlorad. För det case som i detta moment finns representerat var det av vikt att ta reda på hur medarbetarna och chefen uppfattar sig själva och omgivning i relation till verksamheten, hur de uppfattar nuläget och var de vill vara i framtiden. Den intervjuguide som utarbetats kommer att kunna hjälpa till att klargöra de områden som tillslut kan bli föremål för ett förändringsarbete. Jag vill genom detta få fram vikten av att ta reda på det verkliga förändringsbehovet i verksamheten utifrån de medarbetare som befinner sig i verksamheten. Härigenom borde det också bli en större förståelse för alla när själva arbetet med förändringen ska påbörjas och pågå. Medarbetarna kommer förhoppningsvis också att känna sig mer delaktiga och uppleva en meningsfullhet med kommande förändringar. 13

15 För min del har jag genom arbetet med detta moment fått insikt i hur intervjuguiden kan göras enkel och med mycket utrymme för flexibilitet i själva genomförandet av intervjun. Jag upplever att det är viktigt att kunna ha den flexibiliteten för att verkligen få möjlighet att kunna sätta sig in i den intervjuades situation som han/hon beskriver och dennes tankegångar. Som jag ser det blir det svårt att kunna förstå en annan person om jag utgår ifrån ett frågeschema med detaljerade frågor. Frågan är om ett sådant frågeschema blir ledande för hela intervjun vilken då inte kan ge den förståelse som en kvalitativ intervju syftar till att ge. 14

16 Källförteckning Alvesson, Mats & Sveningsson, Stefan (2008): Förändringsarbete i organisationer: om att utveckla företagskulturer. Liber: Malmö Czarniawska, Barbara (2005): En teori om organisering. Studentlitteratur: Lund Patel, Runa & Davidson, Bo (2011): Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur: Lund Trost, Jan (2010): Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund 15

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera Utvecklingssamtal vid Umeå universitet En beskrivning av dess steg (Manual) Organisera Förbereda Genomföra och dokumentera Uppföljning av utvecklingsplan Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

I Ales skolor vill vi lära oss mer - Bakgrund

I Ales skolor vill vi lära oss mer - Bakgrund I Ales skolor vill vi lära oss mer - Bakgrund Dagens situation Låg personaltäthet Dåliga resultat i medarbetaundersökningen Svaga pedagogiska resultat Stora ekonomiska underskott Utgå från påbörjat arbete

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR 2015-2016 Saltsjö-Duvnäs förskolors verksamhetsplan 2015/16 Organisation Saltsjö Duvnäs förskolor består av Långsjöns förskola med fem avdelningar och Saltängens

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

OM UPPFÖRANDE KODEN VISION AFFÄRSIDÉ KÄRNVÄRDEN. JM skapar hus att trivas i

OM UPPFÖRANDE KODEN VISION AFFÄRSIDÉ KÄRNVÄRDEN. JM skapar hus att trivas i VISION JM skapar hus att trivas i OM UPPFÖRANDE KODEN Syftet med uppförandekoden är att säkerställa ett korrekt agerande i vårt dagliga arbete och att ge vägledning i viktiga frågeställningar. Uppförandekoden

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2016 handledning för Piteå kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, motivera och utveckla kompetenta medarbetare. Medarbetarenkäten ger en nulägesbild av medarbetarnas

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2012:13 Utkom från trycket den 13 april

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Dnr 1,2.1.11-2012 Förskolan Rödkulla Förskolan som utvecklar miljön utifrån barns idéer och tankar Förskolan Rödkulla ligger mitt i Herrängens villaområde med

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer