Projektledning i fem olika situationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektledning i fem olika situationer"

Transkript

1 Den internationella certifieringen enligt IPMA, International Project Management Association, har fyra nivåer. Johan Fahlvik har precis genomgått certifieringsprocessen på IPMA B-nivå och kan n lägga till Certifierad Senior Projektledare på sitt CV. Detta är ett tdrag r Johans ledningsrapport där han beskriver tmaningar i olika projektsitationer och hr han klarat dessa som projektledare. Projektledning i fem olika sitationer P R O J E K T Foto: Johan Fahlvik Utdrag r en projektledningsrapport från certifieringsprocessen på IPMA B-nivå Av Johan Fahlvik Projektet Inom mejerikoncernen Arla Foods drivs ett program bestående av ett stort antal projekt med syfte att skapa en gemensam systemplattform för Arla Foods verksamhet. Ett av dessa projekt, CSE WMS Astro, syftade till att ersätta det befintliga lagerhanteringssystemet med ett nytt. Projektet tog vid efter ett avsltat danskt projekt med en lösningsmall, som efter nödvändiga svenska anpassningar, sklle användas vidare. Projektet påbörjades i september 2010 och avsltades, efter två större förändringar av projektomfattningen, i jni Projektet avsltades inom bdget och med en nöjd mottagarorganisation. Styrgrppen bestod av representanter för verksamheten samt cheferna för berörda mejerier i Göteborg, Visby och Kallhäll samt vid färskvarcentralen i Årsta. Desstom fanns representanter för Arla IT, programkontoret (PMO) och de två nderleverantörerna. Referensgrppen bestod av representanter för de viktigaste intressent -grpperna. För förändringsarbetet på varje mejeri etablerades lokala grpper. Ett programkontor stöttade projektet med ekonomisk rapportering och kompetens inom förändringshantering och kommnikation. De viktigaste tmaningarna Projektet hade en gemensam förberedande fas med de olika trllningarna tidsmässigt sekvenserade. Arbetet måste ändå ske parallellt för att hinna med och klara ledtider, på t ex beställningar och tveckling av anpassningar. Lösningen, en applikation tillgänglig 7x24, måste driftsättas tan alltför stor kndpåverkan och vara så driftsäker som möjligt för att ndvika stopp i prodktionen. Projektdeltagarna hade olika bakgrnd, från rena IT-specialister till verksamhetsknniga Arla-personer. Erfarenheten av att jobba i projekt varierade mycket. Det fanns också en stor mängd

2 intressenter som sklle höras och hållas informerade, i både Sverige och Danmark. En viktig tmaning för projektet var därför att ta hänsyn till olika arbetssätt och traditioner i olika delar av företaget och den internpolitik som det för med sig. Förändringar i omvärlden, nedläggning av vissa mejerier, inköp av ett konkrrerande mejeriföretag och bdgetrestriktioner, påverkade projektomfattningen. SITUATION 1. Inleda ett nytt projekt När jag kom in var förstdien nästan helt genomförd. För mig innebar ppdraget en ny organisation, en ny prodkt och nya människor, samtidigt som jag sklle leda medarbetare där vissa haft en roll i det danska projektet, medan andra hade liten erfarenhet av projektarbete. Projektet sklle börja den 1 september 2010, men kvarstående olösta åtgärdspnkter från det danska projektet försenade starten. PMO:s förväntan var dock att trllningen sklle komma igång efter en kort startsträcka, eftersom applikationen redan var införd i Danmark. Efter starten pptäcktes ytterligare pnkter som krävde åtgärd. Desstom kom leverantör B med krav på ökad betalning och längre leveranstid för sina anpassningar pga ny information. ÅTGÄRD: Jag försökte förstå kraven och möta tidsplanen, men tiden var knapp. Jag fokserade på projektscoopet, som styrde projektets tidslinje och ekonomi. Jag ville inte lära mig allt i detalj, men ändå skaffa mig god knskap om verksamhet och kravbild. Ett alternativ hade varit att låta min delprojektledare driva den frågan, medan jag fokserade på att bygga relationer med intressenter och etablera projektets arbetsformer. Jag villa ta ledningen över projektteamet och engagera mig, men hann inte riktigt med eftersom arbetet med scoopet tog för mycket tid. RESULTAT: De inledande projektfaserna blev stressiga, tidsschemat var pressat och mycket var nytt. Jag delegerade så gott jag knde, men ville själv få knskap och förståelse för projektleveransen. Det tog sex månader innan jag hade projektet i min hand. Eftersom jag inte hann med (eller prioriterade) relationer med viktiga intressenter, blev det tngt att få styrgrppens förtroende. Fllt stöd kände jag först i febrari 2011, något som gjorde det svårt att få beslt kring omplanering mm. Projektgrppen togs omhand av min delprojektledare för Arlateamet, så det fngerade. Men jag ansågs som osynlig nder dessa första månader. SLUTSATS: Inledningen var trblent trots att jag fick grepp om scoopet och dess påverkan på tidplanen. Frågan är om jag knde ha agerat annorlnda och snabbare fått styrgrppens och projektgrppens förtroende. Min prioritering var riktigt, men jag borde ha haft enskilda möten med nyckelmedlemmarna i styrgrppen för att tforska deras inställning och key point of interest. Detta hade troligen snabbare byggt en god relation. Jag sklle ha formerat en grpp med förstdieprojektledaren, delprojektledaren och mig själv för att fördela arbete och ansvar redan i början. Detta hade förenklat den kommande processen. Jag borde kort ha informerat projektgrppen om vad jag gjorde och att viljan fanns att engagera mig i dem och lära känna dem.

3 SITUATION 2. Förankra en ny projektplan Projektet hade startat och var inne i Realisationsfasen. De förändringar, som leverantör B sklle leverera, visade sig vara mer omfattande och tidskrävande än vad som förtsetts. Det första driftsättningsdatmet höll inte. För att få tillräcklig tid med tester blir vi tvngna att fastställa en ny projektplan. Förväntningen från PMO och projektägaren var att trllningen sklle knna ske snabbt. Att det fanns förändringar mellan den danska och den svenska lösningen var känt, men inte omfattningen. ÅTGÄRD: Tillsammans med Arlas projektgrpp framlängesplanerade jag och fick fram ett förslag på en ny projektplan med nya driftsättningsdatm för alla mejerier. Jag verifierade de nya datmen med den lokala verksamheten (eftersom en driftsättning påverkar leveranser till knd var det viktigt att detta genomförs nder en lgn period) och med båda leverantörerna för att säkra att de nya föreslagna datmen var realistiska. Jag kallade till möte med PMO och Arla IT för att presentera förslaget innan jag tog pp det i styrgrppen. RESULTAT: Mötet blev misslyckat. Inget tydligt resltat, tan ett antal olika ppslag för fortsatta tredningar. Omarbetning och ytterligare presentation för PMO och projektägare ledde fram till en informell accept ca 6 veckor senare. När styrgrppen sedan tog det formella besltet hade projektet redan missat sitt driftsättningsdatm något som skapade oro hos projektteam och vissa intressenter. SLUTSATS: Besltet togs till slt. Men ett annat agerande från min sida hade minskat stressen och osäkerheten både hos mig själv och hos vissa nyckelpersoner i projektet. Dock lärde jag mig mycket, vilket reslterade i att jag senare i projektet snabbare knde ppnå önskade beslt genom att effektivt arbeta med medlemmarna i styrgrppen. Ett bättre alternativt agerande: Jag borde ha tarbetat ett fokserat besltsnderlag med hjälp av mina medarbetare, förankrat det i projektgrppen och därefter steg för steg involverat viktiga intressenter vid korta möten för att få deras feedback och accept. Därefter sklle jag ha presenterat hela förslaget för styrgrppen. Processen hade tagit längre tid initialt, men lönat sig i längden. SITUATION 3. Hantera kris nder tidspress Vi var mitt ppe i driftsättningen av det första kyllagret, vid mejeriet i Göteborg. Under själva arbetet med driftsättningen måste prodktion och kndleveranser stå still. Vi hade ett tidsfönster nder en helg med en noggrant tidsplanerad aktivitetsplan, som beskrev när och i vilken ordning de olika driftstartsaktiviteterna sklle tföras. Om vi försenades sklle kndleveranserna bli lidande. Knderna var redan före driftsättningen kritiska till Arlas leveransprecision. Det fanns en sk fall back -plan, dvs vad ska göras för att få mejeriet tillbaka i drift om i något skede den nya lösningen inte fngerar. Vi genomförde aktivitetsplanen, blev klara till kl på natten mellan lördag och söndag, sov några timmar för att återsamlas kl på morgonen. Då sklle verksamheten börja arbeta med det nya systemet. Det kom igång, men efter någon timme

4 8 tappade de klienter (persondatorer), som sltanvändarna arbetade med, kontakten med nätverket. En snabb analys visade att det gick att arbeta mot applikationen från datorer kopplade till ett mobilt bredband. Något som dock endast projektteamet hade möjlighet till. Kort sagt, arbetet på mejeriet stod still! ÅTGÄRD: Vi var tvngna att lösa problemet snabbt för att komma tillbaka till normalt driftsläge i verksamheten. Min delprojektledare i Arlateamet föreslog att man med manella reservrtiner knde tföra visst arbete även om det sklle ta längre tid. Jag gav OK till det. Jag såg också till att leverantören A, med ansvar för IT-driften, började felsöka problemet. Jag samlade till styrgrppsmöte per telefon för att informera om stats och kallade även till ppföljningsmöten varannan timme så länge problemet kvarstod. Jag höll mig synlig och ppmntrande mot både projektgrppen och leverantörens personal. RESULTAT: Leverantören löste problemet efter ca 8 timmar. Under den tiden fanns det, trots tidspressen, ett lgn i projektarbetet. Jag höll alla intressenter informerade nder hela kris-perioden med regelbndna statsmöten per telefon. SLUTSATS: Mitt handlande var instinktivt och jag kan inte se något alternativ. Jag angav riktning (vi ska lösa detta), var lgn och signalerade förtroende. Jag visade engagemang mot alla involverade i deras olika roller och kommnicerade öppet och tydligt. SITUATION 4. Kommnikation i och kring projektet Hr kommnicerade jag för att få alla människor att verka åt samma håll för att klara projektleveransen? ÅTGÄRD: Protokollförda styrgrppsmöten var tredje vecka, oftare nder kritiska perioder, (t ex kring driftstarter). Ibland korta statsmail mellan mötena. Referensgrppsmöten med varierande frekvens. Inledningsvis endast när jag behövde inpt, oftare mot sltet av projekttiden. Möten med den lokala ledningsgrppen för mejeriet. Jag fick en agendapnkt på ledningsgrppens veckomöte, där jag rapporterade stats och fick lokal information som berörde projektet. Veckovisa projektledningsmöten (två gånger i veckan nder kritiska perioder inför viktiga milstolpar och vid driftstarter), där jag gav information från styrgrpps-, referensgrpps- och ledningsgrppsmötena. Möten med Arlas projektteam, där planen var att mötas veckovis. Men eftersom vi satt i samma rm, var det lätt att ställa in dessa då vi ändå pratade över bordet. Jag och de lokala förändringsledningsteamen höll veckovisa möten för att stämma av de aktiviteter, som berörde både den lokala verksamheten och projektet. I detta möte deltog även den lokala fackföreningen. Veckovisa avstämningar med PMO:s Program Director. Etablerades som ett formellt möte, men blev med tiden alltmer informellt, då vi märkte att detta fngerade bra. Inför varje driftsättning kallade jag till ett möte med dem som behövdes för att säkra driftsättningen. Jag gick igenom planen och för varje aktivitet fick de inblandade bekräfta att de förstod vad som sklle göras och hr de

5 Utbildning i godsmottagning Foto: Johan Fahlvik sklle avrapportera. En sorts generalrepetition inför den verkliga driftsättningen. Jag spenderade tid för att involvera teamet och dess nyckelmedlemmar i arbetet med att förbereda besltsnderlag till styrgrppen. Jag skrev regelbndna nyhetsbrev för att informera perifera intressenter och övriga delar av organisationen om projektstats. Jag skickade t informella statsmejl och SMS vid driftstarter och vid arbete med viktiga leveranser. RESULTAT: Projektet knde möta ppsatta mål och jag fick positiv feedback från kretsen rnt projektet för god kommnikation. SLUTSATS: Viktigaste var att jag förstod att man aldrig kan informera för mycket och hr betydelsefll effektiv kommnikation är för att möta projektmålen. Detaljer i detta är: Trots att jag involverade projektteamet i framarbetandet av besltsnderlag så önskade projektmedlemmarna mer kommnikation enligt projekttvärderingen. Det var också ett misstag att ställa in de veckovisa mötena med projektteamet. Även om man delar rm behövs strktrerad information till teamet för att få feedback och ge trymme att ventilera problem och tmaningar. Jag borde ha arbetat mer med referensgrppen. Inför den sista projektetappen (Sndsvall) kallade jag referensgrppen till ett möte vid passagen av varje milstolpe för att rapportera stats, få deras inpt och rekommendationer på beslt som sklle presenteras till styrgrppen. Detta värderades som positivt av styrgrppen. Ett liknande agerande hade varit bra igenom hela projektet. SITUATION 5. Genomföra ett projektavslt Projektavsltet med godkännande av projektleverans, överlämnande till förvaltningsorganisationen, avveckling av projektmedlemmar och projekttvärdering. SITUATION: Godkännande: Leveransen genomförd, men med vissa testående pnkter. PMO krävde snabb stängning av projektet för att hålla ned kostnaderna samt lösgöra personal för andra projekt. Verksamheten krävde att så många av de testående pnkterna som möjligt sklle lösas. Överlämning: Arla IT hade definierat en lista över vilka kriterier som måste vara ppfyllda för att man sklle acceptera projektleveransen till förvaltning. Denna lista hade dock aldrig använts praktiskt. Projektmedlemmarna var viktiga resrser i att lösa de testående pnkterna, samtidigt sklle de n lämna projektet. Min tmaning var att bedöma behovet för att säkra projektavslt samtidigt som individer och linjeorganisation fick god framförhållning över vad som gällde. Projekttvärdering: Efter ett sådant långt projekt var både jag och PMO intresserade av att sammanställa resltatet, så vi beslöt att genomföra en projekttvärdering. 9

6 10 ÅTGÄRD: Godkännande: Jag tnyttjade befintlig mötesstrktr för att få en gemensam prioritering av testående pnkter. Kom överens om vad som måste lösas innan beslt om formell stängning knde tas samt vissa ärenden som knde lösas av förvaltningsorganisationen. Överlämning: Jag tgick från listan och kontaktade ansvariga för de olika kriteriegrpperna. Jag specificerade hr vi ppfyllt kriteriet och bad om ett godkännande. I vissa fall fick jag accept direkt, i andra fall krävdes först klargörande eller specifika aktiviteter. Parallellt arbetade jag med den framtida applikationsägaren, rapporterade stats och fick råd hr jag sklle manövrera i organisationen. Processen avsltades med att formellt möte med applikationsägaren, där jag redogjorde för alla delgodkännanden samt presenterade prioritetslistan. Vid mötet godkändes överlämningen till förvaltningsorganisationen. Projektmedlemmar: Utifrån önskemål och överenskommelser med linjeorganisation och individer försäkrade jag mig om att vi knde hantera det testående arbetet. Alla berörda informerades. Jag skrev även ett personligt betyg till alla projektmedlemmar. Projekttvärderingen genomfördes som workshops i olika grpper med projektmedlemmarna, nyckelanvändare på de lokala mejerierna och representanter för verksamheten. Alla sltanvändare fick en kort enkät. Resltaten sammanställdes i en presentation för referensgrppen och styrgrppen. RESULTAT: Styrgrppen tog ett formellt, men villkorat, beslt om att godkänna och stänga projektet den 15 jni Villkoret ppfylldes den 28 jni 2012 och avrapportering skedde till styrgrppen. Projektleveransen, med testående pnkter enligt prioritetslista, överlämnades till förvaltningsorganisationen. Jag fick positiv feedback för att ha följt processen och fått ett klart och tydligt överlämnande. Projektet knde lösa sina ppgifter med tillgängliga resrser. Projekttvärderingen genomfördes och gav intressanta och lärorika resltat för både mig själv, PMO och styrgrpp. SLUTSATS: Ett korrekt agerande vid projektavslt innebar att projektet nådde sina mål. Bra att vi gjorde projekttvärderingen. Vi borde kanske ha avsatt mer till för workshoparna, samtidigt fick vi in kvalitativ återkoppling från alla interna aktörer. Avsltningsvis Det svåra i att beskriva ledningssitationerna var inte de sitationer där jag gjorde misstag eller inte tog ledningen fllt t. Det var snarare att hitta de sitationer, där jag agerat på ett riktigt sätt. Förmodligen för att dessa passerade obemärkta, medan de problematiska sitationerna tog mer tid och energi att reda t. Positivt med denna rapport var att man tvingades gräva fram även bra sitationer och analysera dem. Sammanfattningsvis blir mitt lärande från detta projekt att: Involvera alltid ditt team vid framtagning av nderlag av olika slag. Kommnicera mycket. Var tydlig med vad d vill när d kommnicerar. Följ pp ofta och ifrågasätt de besked d får som inte följer plan. används nder byggtiden nlar

7 Foto: Mats Wall Foto: Arla Foods Johan Fahlvik Född: 1960 Familj: Fr och tre barn Bor: Sollentna, norr om Stockholm Utbildning: LiTH, Civilingenjör Indstriell Ekonomi Arbetar: Magnificent Fritidsintressen: Frilftsliv, historia och familjen Kort om IPMAs internationella projektledarcertifiering En IPMA-certifiering är en bedömning av projektledares kompetens i att leda projekt i fråga om metodknskap, erfarenhet och beteende. Reflektion är en viktig del av IPMAs certifieringsprocess: Vad var tmaningen? Vilka initiativ tog jag? Vad blev resltatet? Vad lärde jag mig? Nivå A Certifierad Projektchef Kan styra komplexa projektportföljer och/eller projektprogram. Minst fem års i ledning, varav minst 3 år som ansvarig. Desstom minst två år som projektledare. Nivå B Certifierad Senior Projektledare Kan leda komplexa projekt. Minst fem års projektledarerfarenhet, varav minst tre år från komplexa projekt. Nivå C Certifierad Projektledare Kan leda projekt av lägre komplexitet. Minst tre års projektledarerfarenhet. Nivå D Certifierad i Projektknskap Grndläggande teoretisk projektledningsknskap samt förmåga att tillämpa den. Inga erfarenhetskrav. Ett komplext projekt består ofta av flera delprojekt och pptar så mycket tid att flera parallella projekt är omöjligt. Exempel från IPMA B-certifiering I certifieringsprocessen för en B-certifiering ingår: Etapp 1: Introdktion och självtvärdering Etapp 2: Skriftligt prov Etapp 3: Ledningsrapport Etapp 4. Workshop och intervj Recertifiering Projektledningsrapport på nivå B: Ska visa kandidatens kompetens i att leda projekt De ledningsmässiga tmaningarna och hr dessa löstes Arbetet med rapporten ska bidra till tvecklingen av kandidatens kompetens 11

Lärdomar från projektet Smartare inköp genom tidig dialog

Lärdomar från projektet Smartare inköp genom tidig dialog Lärdomar från projektet Smartare inköp genom tidig dialog Information från Upphandlingsmyndigheten, Sveriges Kommner och Landsting och Teknikföretagen Under perioden janari-november 2015 drev pphandlingsstödet

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011 Välkommen till Praktiskt projektarbete 8 februari 2011 Projekt i praktiken 1. Introduktion. 2. Projektets faser och intressenter. 3. Riskanalys - projektet och dess omvärld. 4. Milstolpeplan och aktivitetsplan.

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

Välkomna till kurs i projektledning

Välkomna till kurs i projektledning Syfte Välkomna till kurs i projektledning TEIO04 Starta upp kursen Få er att inse att projektledning är viktigt och kul Introducera projektledningsmetodik Koppla till industriell erfarenhet Vilka undervisar

Läs mer

Projektplan. Projekt Flytt Rosenlund

Projektplan. Projekt Flytt Rosenlund Projekt Flytt Rosenlund Projektledare Version Datum Christer Johanson 1.0 2015-07-06 Beställare Göteborgs universitet, områdena för Administrativt stöd och Verksamhetsstöd 2015-06-18 Sida 2 av 8 Innehåll

Läs mer

Projektledarutbildning

Projektledarutbildning 1(6) 2014-10-20 Inbjudan till Projektledarutbildning 6 dagar: 12-14 oktober samt 2-4 november 2015 Kurs och Konferens erbjuder en 6-dagars projektledarutbildning med hjälp av CANEA Consulting Group som

Läs mer

Cecilia Pettersson, PTP-psykolog

Cecilia Pettersson, PTP-psykolog Cecilia Pettersson, PTP-psykolog Deltagarna i stdien! Nio personer, fem kvinnor och fyra män! Iran, Irak, Afghanistan, Bosnien och Kosovo! Gömda i genomsnitt fyra år! Gått i stödsamtal i genomsnitt två

Läs mer

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN] STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (10) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(10) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET

Läs mer

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1 Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men

Läs mer

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning... 3 SCRUM... 3 Bakgrund... 3 Faser... 3 Ramverket... 3 Nordscrum... 4 StudentProjekt...

Läs mer

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT 2014 Agneta Bränberg Införandet av resultatet Del av genomförandet Eget projekt (implementeringsprojekt) Specificera vad som ska överlämnas till projektägaren

Läs mer

Resultat, avslut och uppföljning

Resultat, avslut och uppföljning Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Kävlinge kommun. Granskning av miljö- och byggnadsnämndens styrning och uppföljning av miljö- och hälsoskyddstillsynen

Kävlinge kommun. Granskning av miljö- och byggnadsnämndens styrning och uppföljning av miljö- och hälsoskyddstillsynen Revisionsrapport Genomförd på ppdrag av revisorerna Janari 2014 Kävlinge kommn Granskning av miljö- och byggnadsnämndens styrning och ppföljning av miljö- och hälsoskyddstillsynen Innehåll 1. Sammanfattning...2

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2014. Kävlinge kommun. Granskning av kommunens arbetsmarknadspolitiska

Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2014. Kävlinge kommun. Granskning av kommunens arbetsmarknadspolitiska Revisionsrapport 2013 Genomförd på ppdrag av revisorerna Janari 2014 Kävlinge kommn Granskning av kommnens arbetsmarknadspolitiska åtgärder Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrnd...3

Läs mer

Intressent- och behovskarta

Intressent- och behovskarta Dokument nr: Version: Status: Sida: 1 Utgåva (0)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Leveransrapport ehälsa/mobilitet 1403 Dokumentbeskrivning: Intressent- och behovskarta Utfärdat av: Utf datum: Godkänt

Läs mer

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet Projektmetodik Andreas Lenshof Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet Agenda Teamet Projektstrukturen Projektplanen Projektorganisationen Teamet Vad stärker teamet? Vad försvagar det?

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Struktur ger frihet i projektledning

Struktur ger frihet i projektledning Struktur ger frihet i projektledning av Bo Tonnquist Bo Tonnquist är konsult, lärare och handledare/coach, med mångårig erfarenhet som projektledare, affärsutvecklare och chef inom såväl svenskt näringsliv

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Projektplan, milstolpar och organisation

Projektplan, milstolpar och organisation Projektplan, milstolpar och organisation Syftet med planering Att hantera osäkerhet ju mindre osäkerhet man kan acceptera i ett projekt, desto mer detaljplanering behövs; man måste dock vara vaksam så

Läs mer

Agil Projektledning. En introduktion

Agil Projektledning. En introduktion Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Projektplan, åtagandet

Projektplan, åtagandet Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

ledarskap OMFATTNINGEN AV AVVECKLINGEN Cirka 1200 medarbetare 76 pågående läkemedelsprojekt 250 000 kvadratmeter laboratorier och kontorsytor

ledarskap OMFATTNINGEN AV AVVECKLINGEN Cirka 1200 medarbetare 76 pågående läkemedelsprojekt 250 000 kvadratmeter laboratorier och kontorsytor OMFATTNINGEN AV AVVECKLINGEN Cirka 1200 medarbetare 76 pågående läkemedelsprojekt 250 000 kvadratmeter laboratorier och kontorsytor 1 076 IS/IT-system 18 000 hyllmeter arkiverat material 6 000 olika typer

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Hantera projekt med bidrag. Rotary Foundation seminarium Hans Johansson &12

Hantera projekt med bidrag. Rotary Foundation seminarium Hans Johansson &12 Hantera projekt med bidrag Rotary Foundation seminarium Hans Johansson 2016-11-08&12 Målsättningen är att projekten skall vara framgångsrika så att vi kan vara stolta över vår insats såväl under som efter

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet? -Viktigt

Läs mer

TILLSYNSKOMMUNIKATION

TILLSYNSKOMMUNIKATION TILLSYNSKOMMUNIKATION DESS OLIKA FASER OCH BEHOV AV VERIFIKAT SSM s forskningsdagar 23-24 oktober 2013 Anna Borg Anna Borg, BorgA Konsult AB, Helsingborg Civ.Ing Teknisk Fysik Studier i ekonomi, psykologi,

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Checklista för Driftsättning - Länsteknik

Checklista för Driftsättning - Länsteknik Styrande dokument Rutindokument Checklista Sida 1 (9) Checklista för Driftsättning - Länsteknik Sida 2 (9) Innehåll Checklista för Driftsättning - Länsteknik... 1 Syfte... 3 Omfattning... 3 Aktiviteter...

Läs mer

ME2015 Industriell projektledning: Ledning och styrning av projekt. Denna kurs berör främst: PRP-uppgiften visade oss: Projektledningsmetodik

ME2015 Industriell projektledning: Ledning och styrning av projekt. Denna kurs berör främst: PRP-uppgiften visade oss: Projektledningsmetodik ME2015 Industriell projektledning: Ledning och styrning av projekt Kursavslut Denna kurs berör främst: Projektledningsmetodik Projektledarskap Samt delvis organisationens projektmiljö PRP-uppgiften visade

Läs mer

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Kvalitets och utvecklingsenheten Projekt Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Projektägare Mariann Godin Luthman, Kvalitetschef Projektledare Christine Färnskog Bakgrund

Läs mer

Slutrapport. Namn: Christer Oscarsson Roll i projektet: Projektägare / Ordf. i Främjandet. Telefon: E-post:

Slutrapport. Namn: Christer Oscarsson Roll i projektet: Projektägare / Ordf. i Främjandet. Telefon: E-post: Slutrapport 1. Allmänna uppgifter vilket projekt redovisas? Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) 2011-02-14 Projektnamn Lokal Utvecklingsplan Hälleviksstrand Journalnummer 2010-5891 Diarienummer TM074 Stödmottagare/projektägare

Läs mer

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp Gatukontoret Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektägare - sid 6-9 3. Styrgruppsmedlem - sid 10-13 4. Referensgrupp

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Översikt PPS - Projektledning

Översikt PPS - Projektledning Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig

Läs mer

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete Projektmetodik II HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik Projektarbete Förväntade resultatet är t.ex. en produkt Vi behöver arbeta med Analys Faktainsamling Genomförande Rapportering

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013

2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Ska leda till ett bestämt resultat Kräver olika resurstyper Är tidsbegränsat Genomförs av en temporär sammansatt arbetsgrupp Förnyelse PROJEKT kontra

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar

Uppföljning av tidigare granskningar Revisionsrapport nr 6/2014 Uppföljning av tidigare granskningar Granskning av Informationssäkerhet Granskning av ekonomi- och verksamhetsstyrning inom den egna prodktionen På ppdrag av revisorerna i Nacka

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Trygg och säker i hemmet

Trygg och säker i hemmet Trygg och säker i hemmet Projektplan Agneta Aldor 2014-05-09 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte med dokumentet 3 1.2 Ändringshistorik 3 2 Projektet, sammanfattning 3 2.1 Projektets omfattning

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Ta nya kliv inom projektledning

Ta nya kliv inom projektledning Gothia Science Park 2015-06-15 Ta nya kliv inom projektledning Elisabeth Kamel senior certifierad projektledare, författare till Årets Projektledarbok Projekt allt möjligt? Skillnader mellan projekt Komplexitet

Läs mer

Projektplan för Artskydd och vägledning

Projektplan för Artskydd och vägledning Projektplan för Artskydd och vägledning Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta

Läs mer

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar

Läs mer

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1 Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.

Läs mer

HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING 1 Förord Den här handledningen har tagits fram inom ramen för projektet Visa Väst som pågår mellan 2013 och 2015 i Västra Götaland.

Läs mer

SLUTREDOVISNING. Slutrapport - läsplattor till förtroendevalda 1(6) KS/2015:54. /Eget_Förvaltning/ Diarienummer. Datum

SLUTREDOVISNING. Slutrapport - läsplattor till förtroendevalda 1(6) KS/2015:54. /Eget_Förvaltning/ Diarienummer. Datum SLUTREDOVISNING 1(6) /Eget_Förvaltning/ Datum Diarienummer 2016-03-02 KS/2015:54 Handläggare Carina Stolt Slutrapport - läsplattor till förtroendevalda Postadress Besöksadress Telefon Internetadress Mjölby

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

SAPSA 12 NOVEMBER 2014

SAPSA 12 NOVEMBER 2014 SAPSA 12 NOVEMBER 2014 Change Management - Förändringsledning Arla Foods implementering av SAP inom Supply Chain Sverige fokus på förändringsledning Summering och frågor Presenteras av: Lena Selander,

Läs mer

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1 Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken 23 mars 2004 Program Management v1.0 1 Styrning av Program och Projekt Vision Initiering Definiera omfattning Formulera slutmål Precisera arbetssätt

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter

Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter Projektorganisation, roller Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Projektorganisation, roller och befogenheter Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Beställare Förvaltningschef Joakim Malmström Definiera

Läs mer

handledning för att skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning

handledning för att skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning handledning för att skapa en kommnal plan för stdie- och yrkesvägledning 1 Förord Den här handledningen har tagits fram inom ramen för projektet Visa Väst som pågår mellan 2013 och 2015 i Västra Götaland.

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad

NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad Kvalitetsarbete förbättrade leveranstidshållning -och kortade leveranstiderna -och minskade stressen För att vara konkurrenskraftig måste man klara av både korta

Läs mer

Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor!

Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor! Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor! Kjell Rodenstedt, CMPG Workshop upplägg Introduktion 15:30-16:00 (denna lokal) Gruppövning 16:00-16:40 (Arkaden) 100 deltagare, 10 grupper,

Läs mer

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer

Läs mer

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö DNR] 1 (av 9) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-06-12 Styrgrupp Projekt Ny bibliotekssystemmiljö Ib Lundgren Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 2015-05-25 Utkast

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Formulera målet, miniprojekt

Formulera målet, miniprojekt Formulera målet, miniprojekt Tillämpning av PPS, översikt över färdigheterna PDI Initiera projekt Intressentanalys Leverans och överlämning Sida 1 Projektdirektiv mini, syfte Underlag för att starta ett

Läs mer

Manual till att hålla utvecklingssamtal

Manual till att hålla utvecklingssamtal Manual till att hålla utvecklingssamtal Inledning tillbakablick Arbetsmiljö hälsa Uppdrag uppgifter Utvecklingsplan Februari 2014 2(9) Inledning I denna manual beskrivs utvecklingssamtalets syfte uppbyggnad.

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Modell för agil utveckling och förvaltning av produkter

Modell för agil utveckling och förvaltning av produkter Beslutsdatum: 2014-07-23 MDH 1.1-396/14 1 (4) Beslutande: Förvaltningschefen Ansvarig för tillämpning: Förvaltningschef Dokumentansvarig: Rektors kansli Dokumenttyp: Processbeskrivning Datum för ikraftträdande:

Läs mer

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,

Läs mer

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 1 (7) Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Unicon 2011 Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 2 (7) Innehåll: 1. PROJEKTLEDNING... 3 1.1. Allmänt... 3 1.2.

Läs mer

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA 2014-04-09 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-04-09 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1 PROJEKTINTERN KOMMUNIKATION 3 2.2 KOMMUNIKATION

Läs mer

Haima. Nyinflyttade i Adjutanten. Nyckelslarv. Staffan Thurgren. sju år som vd. en hjälpande hand. blir dyra slantar. och du är bjuden.

Haima. Nyinflyttade i Adjutanten. Nyckelslarv. Staffan Thurgren. sju år som vd. en hjälpande hand. blir dyra slantar. och du är bjuden. gotlandshem Nr 2 205 vinter- KRYSS TÄVLING! Nyinflyttade i Adjtanten och d är bjden Haima en hjälpande hand Staffan Thrgren sj år som vd Nyckelslarv blir dyra slantar 46,87 50,49 5,62 46,2 5,64 e3 47,75

Läs mer

Örnsköldsviks kommun. Granskning av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet

Örnsköldsviks kommun. Granskning av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet Revisionsrapport 2014 Genomförd på ppdrag av revisorerna december 2014-mars 2015 Örnsköldsviks kommn Granskning av kommnens pphandlings- och inköpsverksamhet Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Avropsavtalsbilaga 5

Avropsavtalsbilaga 5 Ramavtalsbilaga 8.5 1/5 Projektplan generell Kommentar: Denna bilaga presenterar en generell skiss över den projektplan Leverantören tillämpar i samband med införande av systemlösningen. I samband med

Läs mer

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Sammanfattning Hemtjänsten i Göteborg ville effektivisera sin administration och komma bort från trasslet med lösa lappar för schemautskrifter

Läs mer

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap TIPS & TRIX Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap 1 mod subst. ~et ORDLED: mod-et 1 förmåga att handla utan fruktan för följder vanl. för ett gott syfte och med insikt

Läs mer

IT-projekt som fo rä ndringsprojekt Resultät äv Implements underso kning

IT-projekt som fo rä ndringsprojekt Resultät äv Implements underso kning IT-projekt som fo rä ndringsprojekt Resultät äv Implements underso kning 1 Innehåll Executive summary... 3 Inledning... 4 Metod... 4 Sammanställning och analys... 5 Projektstyrning... 5 Utmaningar... 5

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer