Ämne: Projektledning REVEAL Kurs Projektledning 1 Nivå 1- Bas Grunderna i att leda ett projekt Grunderna i projektledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ämne: Projektledning REVEAL Kurs Projektledning 1 Nivå 1- Bas Grunderna i att leda ett projekt Grunderna i projektledning"

Transkript

1 Ämne: Projektledning REVEAL Kurs Projektledning 1 Nivå 1- Bas Grunderna i att leda ett projekt Grunderna i projektledning Modul 1: Vad är projektledning: Grunderna Projektledning som en strategi DU 1.1 Vad är projektledning: Grunderna Definitioner: Vad är ett projekt och hur kan projektledning användas som en metod Projekt i jämförelse med program Tre delar som definierar ett projekt DU 1.2: Projektledning som en strategi Varför är projektledning relevant för det vi gör Tre faktorer för ett lyckat projekt Projektledarens roll Modul 2: De olika faserna i ett projekt: Initiering; Planering; Genomförande; 1

2 Uppföljning/Utvärdering/Avslutning D.U. 2.1: De olika faserna i ett projekt: en introduktion De fem stegen i ett projekt Module 3: De olika projektfaserna i detalj D.U. 3.1: Att sätta igång ett projekt Initieringen av ett projekt Identifikation av intressenter Aktivitetsplanen D.U. 3.2: Planering Planering Att göra en projektplan De grundläggande delarna i ett projekt: resultat, tid, resurser Presentation av Gantt-schemat D.U. 3.3: Genomförande Genomföra projektet Uppstartsmötet Kommuniktion Projektgruppen Säkra resurserna D.U. 3.4: Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering Milstolpar D.U. 3.5: Avsluta ett projekt Behovet av en avslutningsfas Att avsluta projektet 2

3 Modul 1: DU 1.1 Vad är projektledning: Grunderna Avsnitt: Vad är ett projekt och hur kan projektledning användas som metod Ett projekt är en typ av verksamhet med en tydlig definiera början och slut, en sådan aktivitet syftar till att skapa tydlig resultat utifrån givna resurser. Det finns många sätt att beskriva vad ett projekt, den mest vedertagna definitionen av vad ett projekt är beskrivs i ISO 9001: Ett projekt är en unik process, bestående av en uppsättning samordnade och kontrollerade aktiviter med ett start- och ett slutdatum, inom projektet har deltagarna åtagit sig att uppnå mål som uppfyller specifika krav men utifrån begränsningar av tid, kostnader och resurser. Med ovanstående definition av projekt är således projektledningen ett sätt att planera, organisera, säkra, hantera, leda och styra resurser och aktiviteter för att uppnå specifika mål och resultat. Avsnitt: Projekt i jämförelse till ett program Ett projekt är en tillfällig aktivitet med en tydlig början och ett slut (Oftast tidsbegränsat och begränsat av ekonomiska resurser och/eller förväntade resultat och delresultat). I ett projekt är målet att nå vissa mål och syften för att skapa en positiva förändring eller ett mervärde. Tillfälliga projektet står i kontrast till den dagliga verksamheten som är permanenta eller halvpermanenta verksamheter för att producera tjänster eller varor. Ledningen mellan de här två olika sätten att arbeta är ofta ganska olika, och de kräver att man har olika typer av kunskaper och projektledningsstrategier. Avsnitt : Tre delar som definiera ett project Alla projekt har en triangulär dimension som baseras på de tre huvudelement: TID: Start och slutet av ett projekt: Tillexempel ett projekt som startat den 1 februari och slutar den 15 juni. RESULTAT: Som ska uppnås och produceras i slutet av projektet eller ett specifikt moment under projektet med tydliga kvalitativa eller kvantitativa resultat, tillexempel producera 100 stycken kopior av en forskningsrapport. RESURSER: som kommer att utnyttjas under genomförandet av projektet och som är tydligt definierade både vad gäller kvalitativt och kvantitativt (om möjligt och relevant). Till exempel, finansiella resurser (mängder av en viss valuta), personal (frivilliga och yrkesverksamma), know-how, etc. Tid, resultat och resurser, dessa tre element i ett projekt kallas för 'Projektledningstriangeln' (även känd som Järntriangeln): varje sida av triangeln representerar gränsen eller begränsningen inom vilken vi verkar för att uppnå specifika resultat och mål. Dessa tre delar i projektet är så sammanflätade att förändringar i en del påverkar de andra två: en sida av triangeln kan inte ändras utan 3

4 att det påverkar de andra delarna. DU 1.2. Projektledning som en strategi Avsnitt: Varför är projektledning relevant för det vi gör? Erfarenheten har visat att kunskaper i projektledning är ett effektivt verktyg för att styra och övervaka team, resurser, budget och uppgifter för att uppnå resultat av hög kvalitet. Trots det unika i varje projekt, beroende på storlek och omfattning av projektet samt den specifika sektorn för ansökan, är projektledning en sektorsövergripande metod som gör det möjligt att maximera resurserna med det slutgiltiga målet att uppnå de fastställda målen inom givna tidsramar och med begränsade resurser. Kunskaper och tekniker i projektledning som används på rätt sätt leder till en rad positiva aspekter såsom: Fler lyckade projekt Ökad kvalitet på resultaten i ett projekt Hjälp att sätta rätt förväntningar på ett projekt Förhindra kostnadsöverskridanden, eller åtminstone identifierar och förutse att budgeten kan komma att överskridas Slutföra aktiviteter inom överenskomna tidsramar Minska försenade projekt och minska riskerna i projekt Bättre kommunikationen mellan aktörer/intressenter och projektgruppen Leda till projekt som baseras på erfarenheter Och slutligen minska antalet projekt som misslyckas. Avsnitt: Tre faktorer för ett lyckat projekt Precis som de tre sidorna i projektledningstriangeln, bestående av tid, resultat och resurser, är de tre kritiska faktorer för ett lyckat projekt: Att slutföra i tid: färdigställa projektet inom en förutbestämd tidsram Inom budgetramen: utnyttja endast de förutsedda resurserna Med en högkvalitativ leverans: producera förväntade resultat även efter deras kvalitativa och kvantitativa nivå Ett bra projektet är resultatet av rätt planering (se DU 2,1). Avsnitt: Projektledarens roll Projektledaren är den person som ansvarar för att nå de uppsatta målen och är den som är ytterst ansvarig för att följa upp projektets aktiviteter. En avgörande faktor för projektledaren är att klart definiera vad de förväntade resultaten är och det övergripande målet med projektet, för att på så sätt kunna peka ut de så kallade projekt krav som finns, dvs. de nödvändiga steg och åtgärder för att uppnå mål och resultat. Ytterst är projektledare den som är ansvarig för att 4

5 verksamheten bedrivs och att resultat uppnås inom de begränsningar - eller gränser som satts - i projektlednings triangeln. Titeln projektledare förknippas ofta inte med någon officiell titel inom en ideell organisation. Särskilt inte inom den ideella sektorn, frivilliga är de facto ofta projektledare. Oavsett vad eller hur ideella organisationer väljer att benämna projektledare, är projektledare den som är ansvarig för genomförandet och färdigställandet av ett projekt. Det är viktigt att notera att ansvar kräver auktoritet : ibland kan människor bli tilldelade uppgiften projektledning utan att vara rätt förberedda. En viktig egenskap hos en projektledare är ledarskapsförmåga och förmågan att hantera projektgruppen. Modul 2: De olika faserna i ett projekt: Initiering; Planering; Genomföra; Uppföljning/Uppföljning/Avsluta D.U. 2.1: project life cycle: an introduction Avsnitt: De fem faserna i ett projekt Som tidigare beskrivits, har ett projekt en tydligt definierad start-och slutdatum. Som sådan har projektet i sig en fristående liv. I projektledningsjargong, avser termen "projektets livscykel" till de olika stegen, cykler längs vilka ett visst projekt planeras, kontrolleras och övervakas, från den inledande fasen till dess slutförande. Tack vare omfattande akademisk forskningen och praxis är de fem stegen allmänt erkända som de viktigaste inslagen i projektets olika faser, oavsett storlek, omfattning eller sektor I ett visst projekt: Initiering Planera Genomföra Uppföljning Utvädering Initiera/Initiering: definiera vilken typ av projekt och omfattningen av det: identifiera sammanhanget, behovet av ett projekt, samsynen hos intressenter, övergripande projektmål. Målet för fasen är att skapa en "Rapport över arbetet", ett kort dokument som beskriver de huvudsakliga målen och riktlinjerna för projektet Planering: I denna fas planeras i detalj de åtgärder som krävs för att uppnå målen och tillämpningsområdet, med lämplig balans mellan tid, resultat och resurser. I denna fas är målet att skapa en "projektplan" med detaljerad tidsuppskattning, resurs- och resultatplanering. Genomföra: I denna fas utförs arbetet enligt projektplanen för att uppnå 5

6 projektets krav. Ger resultatet av projektet, en stor del av arbetsinsatsen ifrån alla deltagare I projektet ges I denna fas Uppföljning/Utvärdering: parallellt med genomförandet följs projektet upp genom regelbunden mätning av projektets framsteg och avvikelser ifrån planen. Avslutning: Slutet av genomförandefasen, resultatet av projektet, produkten eller tjänsten godkänns och projektets aktiviteter avslutas. Modul 3: Projektets faser i detalj D.U. 3.1: Initiera projektet Avsnitt: Initiering av projektet Initiering av projektet är den första fasen av projektet och avser att besvara huvudfrågan: att bestämma vad ni ska göra. Nämligen: vilka projekt är värda att genomföra för din organisation, välj bland de olika behov och idéer med den högsta relevans. Projektidéer bör också bedömas mot allmän genomförbarhet, realistisk tidpunkt, tillräckliga resurser, acceptabla risker, och alla andra variabler utifrån det specifika projektet. När idén väljs bör den inledande scenen definiera de övergripande inslagen i projektet: Särskilda behov av organisationen Omfattningen av projektet Analys av intressenter Analys av kostnader och fördelar, inklusive en totalbudget Allmänna tekniska krav Dessa element beskrivs i ett särskilt dokument, som kallas Aktivitetsplan (se nedan). Avsnitt: Identifiering av intressenter En intressent är en person med ett intresse eller en aktör inom något, speciellt inom business (Oxford Dictionary). Inom projektledning, är intressenter alla de som har ett intresse i projektet och dess resultat. Tillexempel: Din organisation och organisationens medlemmar; de som är engagerade i verksamheten och deras familjer; lokala auktoriteter som du har kontakt med, projektsponsorer etc. Huvudintressenter är de som har en mer relevant roll i projektet: projektledaren, projektgruppen, styrelsen av organisationen, finansiärer. Intressenterna I projektet bör konsulteras under projektets inledningsfas, för att förstå deras behov och begräsningar och under projektplaneringsfasen; de bör också hållas informerade under genomförande av projektet, och deras återkoppling och kommentarer bör övervägas. Avsnitt: Aktivitetsplanen Aktivitetsplanen är ett formellt dokument som ska definiera de huvudsakliga uppgifterna i projektet: omfattning, mål, begränsningar, kostnader och 6

7 tidsuppskattning. I små projekt kan aktivitetsplanen vara ett eller tvåsidigt dokument. Aktivitetsplanen är också relevant för att det är den första nedskrivna beskrivingen av projektet som ska diskuteras och enas kring av huvudintressenterna. Det är också basen i projektplanen. KÖRA/INTE KÖRA! Aktivitetsplanen måste godkännas av de viktigaste aktörerna, vissa projekt blir sågade redan på detta stadium, tillexempel måste deras relevans för organisationer tydligt framgå och kostnader och riskerna får inte vara för höga. En projektidé kan också åsidosättas och organisationen kan välja att arbeta på idén / förslaget i ett senare skede i avvaktan på resurser eller när andra omständigheter är gynnsammare. D.U. 3.2: Planering Avsnitt: Planering Planering är den andra fasen av projektcykeln, i denna fas ska huvuddragen i projektet, som analyserats i allmänhet och avtalats under initieringsfasen (och beskrivs kortfattat i aktivitetsplanen) definieras I detalj. Syftet med denna fas är att planera in alla delar i projektet noggrant och sammanfatta förslaget i en projektplan, detta dokument ska fungera som en riktlinje för projektledaren och projektgruppen samt för andra intressenter. Projektplanen styr organisationen ii rätt riktning och gör att projektmedarbetarna bättre kan utföra sitt arbetet och planera de tillgängliga resurserna, och därför kommer rätt saker I projektet utföras och projektet når sina föreslagna mål. Även om utarbetandet av en projektplan kan kräva betydande tid och resurser (dvs. dina gruppmedarbetares insats), är projektplanen nyckeln till framgång både vad gäller för planeringen och genomförandet av ditt projekt. Avsnitt: Strukturen i en projektplan Projektplanen är ett dokument som i detalj beskriver innehållet i ett projekt som skall genomföras av organisationen. Det finns inga standardformulär eller mallar för hur man kan strukturera en projektplan, men en projektplan brukar innehålla följande rubriker Projektmål: Varför är vår organisation engagerad I det här projektet; Projektets resultat: Vad vill vi uppnå för resultat under projektet, vilka mål vill vi uppnå; Arbetsgång: Hur är arbetet strukturerat i fråga om innehåll, faser, varaktighet. Hur är arbetet uppdelat i uppgifter och enskilda uppgifter. Detta gör projektet lättare att genomföra och kontrollera; Projektdeltagare/Projektmedarbetare: Vilka är i inblandade i genomförandet av projekt och vilka färdigheter krävs; Ansvar: Vilken roll har de involverade personerna (eller andra organisationer); Tid: En tidplan för arbetet 7

8 Riskanalys: en analys av vad som kan gå fel under genomförandet; Resurser och budget: en beskrivning av resurser som krävs (mänskliga resurser, varor, utrustning etc.) och finansiella detaljer. Avsnitt: De grundläggande delarna i ett projekt: resultat, tid, resurser Vilket betonas tidigare är de tre viktigaste delarna av ett projekt, tid, resultat och resurser. Dessa delar ska redogöras för i projektplanen; Tid: ett projekt bör ha en tydlig start och slut. Se till att din projektplan anger ett exakt datum för projektets början och avslutande. Resultat: Resultaten är produkterna av projektet, vad du kommer att bygga, producera, skapa under projektets gång. Resultat kan vara materiella (t.ex. böcker, medel som insamlats, etc.) eller immateriella (t.ex. kunskap upp på ett visst ämne, utbildning, etc.). Projektplanen bör definiera resultaten både i deras kvantitet (t.ex. minst 100 personer utbildade) och deras kvalitet (t.ex. minst 100 föräldrar av primära utbildade elever); Resurser: Projektplanen ska tydligt ange hur mycket resurser (personal, utrustning, pengar) som behövs för att producera resultat inom den givna tidsramen. Avsnitt: Presentation av Gantt schemat Gantt-schemat är ett av de mest använda verktygen för projektledning. Det visar vilka uppgifter arbetet är indelat i, uppgifternas start, varaktighet och slut. Ett exempel på Gantt schemat: D.U. 3.3: Genomförande Avsnitt:: Genomförande av projektet Den verkställande fasen avser genomförandet av projektet. Detta är när själva arbetet utförs och aktiviteterna genomförs: i denna fas skiftar projektledaren och hela projektgruppen från planeringsfasen till utförandefasen. Avsnitt: Uppstartsmötet Det bästa sättet att säkerställa framgång för ett projekt är att ha ett framgångsrikt uppstartsmöte: Uppstatsmötet är den formella starten av projektet och kräver närvaro av alla de människor som är inblandade i genomförandet. Vid uppstartsmöte är de viktigaste projektledningsverktygen och medel definierade; Detta är också ett tillfälle att gå igenom alla mål, tidplaneringen och resurserna för att se till att alla delar är på plats. Projektledaren ansvarar för organisera och leda av uppstartsmötet: projektledaren 8

9 ska att involvera alla projektdeltagare i projektet och försäkra sig om deras engagemang i projektet. Som för alla andra projektmöten, ska projektledare cirkulera dagordningen innan uppstartsmötet innehållande en bindande tidsplan, schema och lista över ämnen som ska tas upp, samt deltagarnas ansvarområde (dvs. vem som gör vad under uppstartsmötet). Samtidigt ska projektledaren se till att korrekta protokoll från mötet produceras och skickas ut till alla mötesdeltagare för att hålla reda på vad som diskuterades under mötet och vilka de nästa stegen är. De kommande stegen är vanligtvis registrerade i en "åtgärdslista" med en preliminär med realistisk - tidslinje och uppdelning av ansvarsområden. Vid uppstarsmöte definierar projektledaren också den viktigaste delen av kommunikationen under projektets genomförande. Avsnitt: Kommunikation Kommunikation är en viktig och väsentlig del i genomförandet av projektet. Vanligtvis har kommunikation två dimensioner: intern och extern kommunikation. Internt tjänar kommunikation i syfte att hålla alla de människor som är inblandade i genomförandet av projektet på samma sida och hålla alla informerade om relevanta frågor och sådant som påverkar projektet, som eventuella hämmare och risker men också de som är drivande och möjligheterna att skala upp aktiviteter och resultat. Intern kommunikationen är oftast säkerställd genom projektledarna själva, och är ofta stödd av e-post eller användandet av verktyg; såsom back-office av en webbplats eller ett intranät vid stora organisationer. Vanligast förekommande är grupp e-post som är ett effektivt sätt att säkerställa den interna kommunikationen mellan gruppmedlemmarna (och projektledaren först och främst) bör utnyttja interna e-postsystem inte överväldiga projektdeltagare. En Extern kommunikation är mer fokuserade på att stödja spridning och synlighet för projektet. Extern kommunikation kan delegeras till en specifik gruppmedlem (dvs. ett informatör, en PR-specialist, etc). Oavsett vem som är ansvarig för den extern kommunikation, används olika verktyg för att maximera synligheten för projektet: dedikerade webbplatser eller webbsidor, pressmeddelanden sedan sprids genom fria medier resurser, traditionella och nya medier. En viktig del av det externa gränssnittet för alla typer av projekt är användningen av logotyper för att ge omedelbar synlighet till en specifik aktivitet. Logotypen (både projekt och organisationer) skall användas I all spridning och I alla externa kommunikationsmedel och verktyg för att säkerställa konsekvens i de externa kommunikationsinsatserna. Intern kommunikation E-post (använd sparsamt) Website Back-office /intranet Informell kommunikation Extern kommunikation Projektlogotypen ska användas I alla externa sammanhang - Websidor/ dedikerade projekthemsidor Pressmeddelande, nyhetsbrev, rapporter Spridning, evenemang, publikationer, etc. 9

10 Avsnitt: Projektdeltagare Den verkliga framgången för varje projekt ligger i medarbetarna bakom. Den bästa av idéér med massor av ekonomiska resurser får nödvändigtvis inte någon betydelse om den inte utförs av en engagerat och tekniskt förberedd grupp. Medarbetarna av ett projekt brukar definieras på planeringsstadiet, där en kvalifikation och kvantifiering av den typ av mänskliga resurser som krävs för att genomföra verksamheten preliminärt bestäms. Projektledaren kommer att definiera kvantitet och den typ av person som behövs genom en kompetensmatris, som är ett enkelt rutnät som gör det möjligt att profilera vilken typ av resurser behövs för att genomföra en viss uppgift, som förenklat visas i exemplet nedan: Uppgift Färdigheter som krävs Erfarenhet/Utbildning Spridning och extern synlighet Kommunikations kunskaper 3 års erfarenhet av PR New media Nya medier När det fastställts vilken typ av personer som krävs för att genomföra det uttalade syftet och föreslagna aktiviteter, projektledare - med hjälp av kamrater och kollegor kontrollerar projektledaren vilka personer som är tillgängliga, deras behov av utbildning/omskolning, all praktiska och ekonomiska konsekvenserna för deras deltagande i projektet, deras motivation och nivå engagemang för projektet etc. När personerna identifierats och väljs för en specifik uppgift inom projektet är projektledarens roll att hålla en hög motivationen projektmedarbetarna så att de effektivt bidrar och engagerar sig i projektet. Projektledaren står inför den utmanande uppgiften att skapa en laganda som bygger på förtroende och effektiv kommunikation och öppenhet är de viktigaste faktorerna för att lyckas skapa detta förtroende. Projektledaren kommer att behöva arbeta med att förhindra eventuella konflikter inom gruppen. Avsnitt: Säkra resurser Förutom att identifiera, behålla och motivera gruppmedarbetarna behöver projektledare säkra resurser som identifierats under planeringsfasen. Även om finansiella resurser är en viktig del av varje projekt, spelar andra typer av resurser in vid planering och genomförande ett projekt. Logistiska och andra fysiska resurser används ofta i genomförandet av projektet (dvs. lokaler för att hålla event, utbildningar och ledningsmöten etc.) samt andra resurser, t.ex. know-how (dvs. en metod, en programvara, osv.) Vid identifieringen av vilka resurser som behövs för att genomföra ett projekt, är vanliga misstag att inte fullständigt kartlagt vilken typ av resurser som behövs för projektet som helhet: en typisk misstag är att inte betrakta overhead (eller indirekta) kostnader samt diverse kostnader (ett typiskt exempel från en förening är exempel tillstånd för offentliga event). Vid planeringsfasen är projektledaren roll att noggrant kartlägga varje del av projektverksamheten och identifiera den lämpligaste resursen (mänskliga, fysiska, ekonomiska, logistiska, etc.) som krävs för att genomföra denna specifika verksamhet och uppnå det specifika resultatet. Vid genomförandefasen (dvs. före och under uppstartsmötet) ska projektledaren se till att säkra resurserna. D.U. 3.4: Uppföljning och utvädering Avsnitt: Uppföljning och utvärdering 10

11 Under genomförandefasen måste projektets fortskridande följas upp och utvärderas och hållas under kontroll (med utgångspunkt ifrån de tre huvudkomponenterna tid, resultat och resurser-); det här tillåter projektledaren och projektgruppen att upptäcka eventuella aktuella problem i projektgenomförande och hitta lösningar på dessa problem. Följ upp och utvärdera följande aktiviter: Mätning av projektverksamhet under utförandet: var är vi? Jämföra dem med vad som anges i projektplanen: Var ska vi vara? identifiera avvikelser från planen: spendera vi för mycket pengar/räcker resultatet? Hitta lösningar för att ta itu med problem och få projektet på rätt spår igen Vid uppföljning och utvärderingar av projekt kan ett antal verktyg användas, såsom: Regelbundna möten mellan projektledare och projektdeltagarna i gruppen Interna rapporter (korta skriftliga dokument) Kontrollera schemat för verksamheten mot projektets Gantt-schemat Föra register över pengar jämfört med budget den som planerats Avsnitt: Milstolpar En milstolpe är en viktig händelse i projekt, milstolpar sammanfaller oftast med utförandet av ett huvudsakligt resultat eller i slutet av en uppgift. Milstolparna identifieras under planeringsfasen och illustreras i beskrivningen av verksamheten i projektplanen. De representerar viktiga steg i projektet, men de är också viktigt kontrollverktyg, vad som också kallas en 'KÖRA / INTE KÖRA': Milstolparna gör det möjligt att mäta projektets utveckling och de fungerar som en försäkran över vad som har uppnåtts och kan avgöra om projektet kan fortsätta enligt plan eller om planen måste ändras. D.U. 3.5: Avslutningen av ett projekt Avsnitt: Behovet av den avslutande fasen När är ett projekt avslutat? I princip, när alla de viktigaste delarna har åstadkommit enligt projektplanen: resultat har producerats (kvalitativ och kvantitativt) inom de definierade tidsramarna och resurserna som identifierats i projektets budget är använda. En formell avslutningsfas är nödvändig för: Intressenterna: de måste veta att projektet (framgångsrikt) slutförts, resultat skall levereras Projektledaren och projektdeltagarna: de måste veta att de inte längre arbetar med projektet och att deras insatser har varit framgångsrika Användningen av resurser: några hållbara resurser (t ex utrustning) kan användas i andra projekt 11

12 Avsnitt: Att avsluta projektet Projekten kan avslutas på många sätt, med olika grad av formalism, beroende på storlek och omfattning. I mindre projekt kan det formella avslutning av ett projekt uppnås med en eller flera av följande: En kort) slutrapport som anger vad som uppnåtts Ett möte med hela projektgruppen En presentation av stora resultat till viktiga intressenter (finansiärerna, styrelsen, nätverksorganisation) En presentation av stora resultat till slutanvändarna Vanligtvis omfattar avslutningsfasen en utvärdering av det arbete som utförts, samt av bidraget från gruppmedlemmar. En viktig del av denna utvärdering är att identifiera de "lärdomar", analys av vad som gick bra och vad som gick fel: denna övning är särskilt relevant för framtida projekt, att bygga upp kapacitet och förbättra kompetensen. Ytterligare en del av stängningsfasen är kommunikation och fest: särskilt när projektet lyckas är det viktigt att gruppmedlem upplever att deras insatser erkänns och valideras. 12

REVEAL Course PM2 Level 2 Intermediate Topic: Project Management

REVEAL Course PM2 Level 2 Intermediate Topic: Project Management REVEAL Course PM2 Level 2 Intermediate Topic: Project Management Kurs Projektledning 2 Nivå 2 Mellan Projektledning Module 1: Projekt planen DU 1.1 Projekt planen Strukturen i en projektplan DU 1.2 Work

Läs mer

Tillgängliga resurser. Definitionen av en sund budget. DU 2.1 Riskhantering och beredskapsplaner Definitionen av risk i projektledning.

Tillgängliga resurser. Definitionen av en sund budget. DU 2.1 Riskhantering och beredskapsplaner Definitionen av risk i projektledning. REVEAL Course PM3 Level 2 Advanced Topic: Project Management Reveal kurs projektledning Nivå Avancerad Ämne: Projektledning Modul 1: Projektets budget: resurser och definitionen av en sund budget DU 1.1

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

1. INFORMATION OM SÖKANDE ORGANISATION

1. INFORMATION OM SÖKANDE ORGANISATION FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd Sverige Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska i huvudsak syfta till resultat och engagemang i

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

Projektledarutbildning

Projektledarutbildning 1(5) 2016-11-10 Inbjudan till Projektledarutbildning 6 dagar: 8-10 maj samt 29-31 maj 2017 Region Halland erbjuder en 6-dagars projektledarutbildning med hjälp av CANEA Consulting Group som är upphandlade

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011 Välkommen till Praktiskt projektarbete 8 februari 2011 Projekt i praktiken 1. Introduktion. 2. Projektets faser och intressenter. 3. Riskanalys - projektet och dess omvärld. 4. Milstolpeplan och aktivitetsplan.

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1

Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1 Bemanning Sida 1 Om bemanning Bemanning av projektet är en färdighet som spänner över projektets hela livscykel. Från första tanken på att projektet ska bedrivas i projektform när projektägaren tillsätter

Läs mer

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet Projektmetodik Andreas Lenshof Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet Agenda Teamet Projektstrukturen Projektplanen Projektorganisationen Teamet Vad stärker teamet? Vad försvagar det?

Läs mer

Projektledarutbildning

Projektledarutbildning 1(6) 2014-10-20 Inbjudan till Projektledarutbildning 6 dagar: 12-14 oktober samt 2-4 november 2015 Kurs och Konferens erbjuder en 6-dagars projektledarutbildning med hjälp av CANEA Consulting Group som

Läs mer

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...

Läs mer

Projektledarutbildning för kommunanställda

Projektledarutbildning för kommunanställda 1(5) 2013-10-07 Inbjudan till Projektledarutbildning för kommunanställda 6 dagar: 3-5 mars samt 24-26 mars 2014 Kurs och Konferens erbjuder en 6-dagars projektledarutbildning med hjälp av Canea Consulting

Läs mer

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell Christian Krysander Tomas Svensson Översikt av Lips Projektstyrningsmodell Utvecklingsmodell Vad är ett projekt? Definition av ett projekt: En grupp

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Ansökningsblankett verksamhetsstöd INSTRUKTIONER: Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 15 sidor.

Ansökningsblankett verksamhetsstöd INSTRUKTIONER: Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 15 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett verksamhetsstöd Verksamhetsstöd kan sökas till en eller flera av en organisations verksamhetsområden. Det är ett stöd för att organisationen ska kunna nå sin långsiktiga

Läs mer

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT 2014 Agneta Bränberg Införandet av resultatet Del av genomförandet Eget projekt (implementeringsprojekt) Specificera vad som ska överlämnas till projektägaren

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:

Läs mer

Från idé till projektplan

Från idé till projektplan Från idé till projektplan Detta är ett bakgrundsmaterial som hjälper dig koka ner din idé till en projektplan. Detta tar inte hänsyn till projektplanens formalia dvs hur den rent konkret är strukturerad.

Läs mer

Översikt Projektilen version 2.0

Översikt Projektilen version 2.0 Översikt Projektilen version 2.0 Förberedelsefasen Projektpolicy Initiera Förbereda inte initiera Protokollföra beslut Protokoll Förslag/idé Förändringsbehov hos verksamhet Analysera och strukturera förslag

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED

RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED Sida 1 av 12 INTRODUKTION Syftet med detta dokument är att beskriva processen för hur

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Framtidens Team AB. utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare. utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap

Framtidens Team AB. utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare. utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap Framtidens Team: utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap 2009 Framtidens Team 1 Framtidens ledarskap Vi tror att

Läs mer

Att arbeta i projekt. Innehåll - Projektledning. Hur berör projektarbete mig. Vad är ett projekt

Att arbeta i projekt. Innehåll - Projektledning. Hur berör projektarbete mig. Vad är ett projekt Att arbeta i projekt något du inte är ensam om Mattias Nilson Livsmedelsteknik 1 2 Vad är ett projekt Temporär ansträngning för att uppfylla ett specifkt mål under en given tidsram Unikt Tidsbegränsat

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar Projektarbete i gymnasieskolan Elevens frågor och svar Anders Danell och Mats Eriksson, Katedralskolan 2002 Innehåll 1. VILKET SYFTE HAR DET HÄR HÄFTET?... 3 2. VILKET SYFTE HAR GYMNASIESKOLANS PROJEKTARBETE?...

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning - kortversionen 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller

Läs mer

Frågor i ansökan om utvecklingsstöd

Frågor i ansökan om utvecklingsstöd Frågor i ansökan om utvecklingsstöd Observera att detta inte är en ansökningsblankett. Ansökan görs i Myndigheten för press, radio och tv:s ansökningsportal: https://ansokningsportalen.mprt.se/. Grunduppgifter

Läs mer

Ändra dina tankar och du ändrar din värld. Norman Vincent Peale

Ändra dina tankar och du ändrar din värld. Norman Vincent Peale Ändra dina tankar och du ändrar din värld. Norman Vincent Peale Föreläsning 11 september 2014 1 Vad gjorde vi förra gången? Projektgruppens utvecklingsfaser Organisation Ansvarsfördelning Referensgruppen

Läs mer

Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden

Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden Kommunstyrelsens handling nr 27/2012 Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden Godkänd av kommunstyrelsen, 100 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte och mål med projektet...

Läs mer

Projektlaboratoriet. Utbildningsprogram i en virtuell simuleringsmodell. Testa dig själv som projektledare och förbättra dina färdigheter

Projektlaboratoriet. Utbildningsprogram i en virtuell simuleringsmodell. Testa dig själv som projektledare och förbättra dina färdigheter Projektlaboratoriet Utbildningsprogram i en virtuell simuleringsmodell Testa dig själv som projektledare och förbättra dina färdigheter Om spelet Projektlaboratoriet simulerar i realtid ditt ansvar som

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej,

Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej, 008 01 5 Hej, I detta dokument finner du en anpassad modell för projektstyrning. Modellen kan ses som en sammanfattning av de viktigaste moment som ingår i de mer omfattande projektstyrningsmodeller som

Läs mer

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden.

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden. Presentationer från Frukostmöte.SE:s Internetfond 19 januari 2012 Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg Mer information finns på http://internetfonden.se

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument

Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX Riktlinjer för Mariestad kommuns styrdokument Inledning Utöver budgetdokumentet som regleras i kommunallagen finns

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

Projektkunskap & ledning Lektion 1

Projektkunskap & ledning Lektion 1 Projektkunskap & ledning Lektion 1 Tobias Landén tobias.landen@chas.se Om kursen Lärare: Tobias Landén, Charlie Hansson, Max Dyga Klass: LUKaug07 Kursperiod: v48 v51 Kursmål Kursen ska ge kunskaper i hur

Läs mer

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 1 (7) Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Unicon 2011 Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 2 (7) Innehåll: 1. PROJEKTLEDNING... 3 1.1. Allmänt... 3 1.2.

Läs mer

Resultat, avslut och uppföljning

Resultat, avslut och uppföljning Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Projektkunskap. Nyckeln till ett lyckat projekt. Sammanställd av Jörgen Wessman, Gotlandsakademin, för FinsamGotland oktober 2011

Projektkunskap. Nyckeln till ett lyckat projekt. Sammanställd av Jörgen Wessman, Gotlandsakademin, för FinsamGotland oktober 2011 Projektkunskap Nyckeln till ett lyckat projekt Sammanställd av Jörgen Wessman, Gotlandsakademin, för FinsamGotland oktober 2011 Denna skrift är till för dig som på olika sätt är berörd av Finsams projekt

Läs mer

UTBILDNING: Projektledning

UTBILDNING: Projektledning UTBILDNING: Projektledning Introduktion Det handlar om att ge de bästa förutsättningarna för att projekten skall leverera med rätt kvalitet, i tid och inom beräknad kostnadsram. Det kan till exempel röra

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

IKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil

IKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil IKOT-Projekt Kontaktdon till elbil Utveckling och konstruktion av ett nytt, robust och säkert kontaktdon till Volvos nya elbilar. Rapporten innehåller alla steg inom produktutvecklingen från skapande av

Läs mer

David A, Niklas G, Magnus F, Pär E, Christian L 2011-02-02 CHALMERS INLÄMNING1. IKOT Grupp B4

David A, Niklas G, Magnus F, Pär E, Christian L 2011-02-02 CHALMERS INLÄMNING1. IKOT Grupp B4 David A, Niklas G, Magnus F, Pär E, Christian L 2011-02-02 CHALMERS INLÄMNING1 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Intressenter... 3 Mål... 4 Spelregler... 4 Leveranser... 5 Avgränsningar...

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Project Life Cycle. Tollgate-beslutspunkt. Projektets faser: förstudie, initering, planering. Vanliga faställda beslutspunkter i projekt.

Project Life Cycle. Tollgate-beslutspunkt. Projektets faser: förstudie, initering, planering. Vanliga faställda beslutspunkter i projekt. Projektets faser: förstudie, initering, planering Project Life Cycle Concept Definition Planning Execution Closing Anneli Linde Define the problem Alternatives best solutions What must be done? By whom?

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt Projektledning 1 1.2 Projicere Projekt Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2 Definition av projekt PMBOK Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat.

Läs mer

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt 12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN Allmänt Anvisningen om startmöten är uppgjord för att stöda verkställaren, finansiären samt projektets målsättningar och resultat. Startmötet är i idealfallet

Läs mer

Projekt. Kvalitetsarbete i. Anne Landin 081027. Projektledning ISO 10 006: 2003 2008-10-29

Projekt. Kvalitetsarbete i. Anne Landin 081027. Projektledning ISO 10 006: 2003 2008-10-29 Projekt Kvalitetsarbete i projektledning Anne Landin 081027 Unik process, bestående av ett antal samordnade och styrda aktiviteter med start och slut, initierade för att uppnå ett mål som uppfyller specifika

Läs mer

Anido Projektstyrning Utbildningsmanual Projektmedarbetare

Anido Projektstyrning Utbildningsmanual Projektmedarbetare Utbildningsmanual Projektmedarbetare Innehåll 1 INTRODUKTION... 1 1.1 OM ANIDO... 1 1.2 BAKOMLIGGANDE PROJEKTMODELL OCH METODIK... 1 1.3 STANDARDDOKUMENT... 2 1.4 LOGGA IN... 3 1.5 LOGGA UT... 3 2 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

Projektkunskap ledning och process

Projektkunskap ledning och process Projektkunskap ledning och process Athena & Atlas Universitets- och högskolerådet UHR Stockholm 31 januari 2013 Christel Bäckström, GR Utbildning Internationalisering som utvecklingskraft Internationalisering

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

I detta kapitel ingår fyra avsnitt, som beskriver arbetet med att skriva ett gruppkontrakt. De fyra avsnitten är:

I detta kapitel ingår fyra avsnitt, som beskriver arbetet med att skriva ett gruppkontrakt. De fyra avsnitten är: 1 2 Gruppkontrakt I detta kapitel ingår fyra avsnitt, som beskriver arbetet med att skriva ett gruppkontrakt. De fyra avsnitten är: Arbetsmoment i en projektgrupp för att skapa ett gruppkontrakt Exempel

Läs mer

Att arbeta agilt. En arbetsgång

Att arbeta agilt. En arbetsgång Att arbeta agilt En arbetsgång Faser Samma indelning som för traditionellt projekt Förstudie Planering Genomförande Överlämning Avslut Fördelar Begränsning Avslut av projektdel Förstudiefas Ska projektet

Läs mer

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA 2014-04-09 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-04-09 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1 PROJEKTINTERN KOMMUNIKATION 3 2.2 KOMMUNIKATION

Läs mer

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn Ansökningsblankett för Social investeringsfond. Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, 291 89 Kristianstad. Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF format till

Läs mer

Arbetsprocesser. Entreprenörskap 1

Arbetsprocesser. Entreprenörskap 1 Arbetsprocesser Entreprenörskap 1 Samarbete [...] I kollektiva arbetsuppgifter krävs starka individuella insatser för att gruppen ska nå sina mål. Bra exempel på gott samarbete är ett framgångsrikt idrottslag

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer