Styrelseprotokoll 11.14

Transkript

1 sida 1 (12) Styrelseprotokoll Protokoll fört vid styrelsemöte för Kustflottans officersförening Datum: Tid: 1000 Plats: Berga 1. Mötets öppnande Ordförande hälsade välkommen och öppnade mötet. Till sekreterare valdes Jan Sjöholm 2. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 3. Namn X Susanne Nyberg X Mattias Hansson X Jan Sjöholm X Anders Borglund Thomas Åberg X Mikael Phil Peter Wrahme X Joakim Pukk Peter Svensson Harald Karlsson X Ola Bengtsson Håkan Cervallius Peter Jorsell Sebastian Löf Johan Söderberg Befattning Ordförande Suppleant Suppleant Suppleant Suppleant Suppleant Suppleant Totalt 7 st. röstberättigade

2 Sida 2 (12) 4. Föregående protokoll Protokoll nr bordlades 5. RALS Diskussion kring hur RALS-förhandlingar fortskrids på förbanden. 6. Sjö Arb Vissa problem med SjöArbs införande i PRIO har upptäckts som ska åtgärdas inom kort. Excel 2015 ver 3 är på väg ut. 7. Rapporter ubflj Enl bilaga 1./ bil sjöstridsflj./ bil. 2 Enl bilaga sjöstridsflj./ bil. 3 Enl bilaga Officersförbundet./ bil. 4 Motioner och propositioner är utskickade sedan tidigare och ordförande uppmanade deltagarna till förbundsmötes att läsa in sig. 7.5 Övrigt Styrelsen gav FFM på 1 ub mandat att säga upp deras ASU-avtal 8. Utbildning Micke Phil berättade att GK2 i Sthlm nu är fulltecknad. 9. Ekonomi Kassören redogjorde för ekonomin. Ett beslut togs att köpa in en fartygsmodell till premieutdelning för 1400 kr

3 Sida 3 (12) 10. Arbetsmiljö Enl bilaga 5./ bil Förbundsmöte Delegater 1 a: Janne 3.e. Mattias Peter S 4:e Micke, Anders B, Tony L, Harald K, Joakim P 11.2 Svar Remiss 3 Svar skickades den 7 oktober 11.3 Förmöte den 14/11 kl 1000 Iae 12. Övriga frågor 12.1 Styrelseinternat 2015 Internatet kommer att genomföras under vecka 519 enligt Joakim Pukk 12.2 Allmänt möte och middag Struken 12.3 OF på turne Beslut togs att fördela 6000 kr för detta evenemang 12.4 Mötesplan Bordlades till nästa möte. 13. Action list Enl bilaga 5./ bil. 5

4 Sida 4 (12) 14. Nästa möte Telefonmöte kl Mötets avslutande Ordförande förklarade mötet avslutat Vid protokollet Justeras Jan Sjöholm Sekreterare Susanne Nyberg Ordförande

5 Sida 5 (12) Bilaga 1-4 Rapport till styrelsen från 1 ubflj Inför Lönesamtal 9 okt PFN 10 okt INFRA 14 okt Perschef 15 okt ASU 20 okt Kurs Likabehandling Karlberg okt ASU 5 nov Rapport till styrelsen från 3.sjöstridsflottiljen Utbildat HR-C Direkt och adm i SjöArb Deltagit i utbildning av samtlig personal på 3.sjöstrid i lönesättande samtal Genomfört 2st öppet hus tillsammans med OF MB/SS i lönesättande samtal Genomfört PFN Genomfört platsombudsträff dock med inställd afterwork Rapport till styrelsen från 4sjöstridsflottiljen Genomfört ny PFN där AG vidhåller sitt beslut att förhålla sig strikt till GSS max nivåer för löner. Jag har reserverat mig till beslutet. Mycket samtal efter genomförd insats som handlar om SjöArb i PRIO, jag hänvisar många detaljfrågor och felanmälningar till PRIO införande gruppen. Deltagit på bemanningsmöte där det återigen framkommer nya namn på individer som från årsskiftet skall skickas på BU. Planering av Officersförbundet på turné fortgår. Skickat ut program och inbjudningar i omgångar nu och hoppas på bra uppslutning. Middagsbuffé på slottet kl Kfl Of styrelse, fartygsombud, FljC, DUC, och fartygschefer inbjudna till middagen Pratat med 2 olika konsultfirmor gällande arbetsmiljö, muntligt redovisning från dessa tas på mötet Rapport till styrelsen från Officersförbundet FHQ leave- jag har ställt frågan till Kenttälä men AG har hittills inte ändrat inriktning. Deltagit i presidiemöte Euromil i Italien. Förberedelser för förbundsmötet Förhandlingarna med FM har återupptagits, möten 4/11, 14/11 och 28/11. Mycket fokus på ÖD och insats. Diskussioner om reglerad arbetstid på utbildning samt förtroendearbetstid. Besparingsbetinget på 100miljoner har minskat och beslut att i nuläget ej säga upp ÖVA och rörlighetsavtalet är uttalat. (Dock fortgår tvisten om ÖVA och ny tillämpning)

6 Sida 6 (12) Bilaga 5 Rapport till styrelsen från Arbetsmiljöhandläggare Varselkläder/skyddskläder: bifogar lite info om hur vi (Stefan Karlsson o jag ) arbetat fram info ang. lagar och framtagandet för användning av säkerhetsutrustning. (OBS! Dessa bilagor får inte spridas vidare) Bilagor Krav FljO XX arbets-skyddskläder.ppt Arbets-_skyddskläder.docx Ang. Risker i arbetet, skall jag samla mina skyddsombud för att informera om vårt arbete i 1Ubflj. Jag tar även kontakt med de övriga HSO ansvariga på förbanden. Risker för ohälsa och olycksfall förebyggs genom att regelbundet genomföra riskbedömningar av samtliga risker på arbetsplatsen. Riskinventeringar i projekt samt arbetsberedningar används till att hitta risker och möjligheter i det dagliga arbetet samt vid hantering av ändringar. Riskerna värderas och åtgärder föreslås med avsikt att förebygga olyckor och tillbud. Åtgärderna kan vara; kompetensutveckling, införande av nya arbetsrutiner/arbetssätt/teknik, ny skyddsutrustning etc. Alla på arbetsplatsen ska känna till riskerna i sitt arbete samt vilka säkerhetsåtgärder som gäller. Enligt AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning Ser inga tveksamheter i AFS ang försvarsmaktens arbetsförhållande, denna tillämpningsdel är bra läsning, för att få förståelse för de olika kraven men glöm ej läsa kraven. Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning o Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning.

7 Sida 7 (12) o Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna (t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på praktiska lösningar och förfaringssätt) och att ge rekommendationer, bak-grundsinformation och hänvisningar. o Standarder innehåller olika exempel på dokumenterad kunskap. Att följa en standard är frivilligt och en hänvisning till en standard i kommentarerna ska endast ses som en upplysning om ett lämpligt sätt att uppfylla kraven i föreskrifterna. o Med uttrycket normalt i föreskriftstexterna avses att kraven i paragraftexten ska uppfyllas utom i de enstaka fall då speciella omständigheter gör att undantag behöver göras. o Bakgrund o Lämplig fysisk utformning av arbetsplatsen är en viktig förutsättning för en god arbetsmiljö. Föreskrifterna och de tillhörande allmänna råden syftar till att ge förutsättningar för att kunna förutse och undvika risker för ohälsa och olycksfall som orsakas av eller kan förebyggas genom lokalernas utformning. Det kan gälla t.ex. brand och utrymning, tillräckligt utrymme, rumsindelning, samband och avskiljningar i planlösningen, transportvägar, installationer och ytskikt. Med omsorgsfull planering av arbetsmiljön bl.a. med avseende på ljus, ljud och luft kan inte bara ljus-, ljud- och luftklimat förbättras. Även andra värdefulla egenskaper kan nås som stimulerande ljus- och färgsättning, flexibilitet för förändringar, överskådlighet, goda belastningsergonomiska förhållanden och effektiva transporter. o Arbetsmiljön behöver föras in och beaktas i planeringen i ett tidigt skede, lämpligen redan vid utredning och formulering av lokalprogram. Under planeringen och innan en lokal är färdigställd finns goda möjligheter att skapa bra arbetsförhållanden. Att i efterhand rätta till brister i skyddet mot ohälsa och olycksfall kan däremot i många fall bli både

8 Sida 8 (12) tidskrävande och dyrbart. Om arbetslokaler och personalutrymmen har brister blir också det fortlöpande arbetsmiljöarbetet ofta betydligt svårare. o För att säkerställa att arbetsmiljölagens krav uppfylls finns särskilda regler om systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessa innebär att arbetsgivaren är skyldig att planera, genomföra och följa upp verksamheten ur arbetsmiljösynpunkt. o En central del i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att undersöka arbetsförhållandena, bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet samt vidta de åtgärder som undersökningarna ger anledning till. Arbetsgivaren behöver alltså regelbundet kontrollera till exempel belysning, luftkvalitet, ventilationssystem, bullerförhållanden, olika former av inredning och ut-rustning samt hur drift och underhåll sköts. I det systematiska arbetsmiljö-arbetet ingår också ett planmässigt arbete med tillgänglighetsförbättrande åtgärder. o Den arbetsgivare som råder över ett arbetsställe är ansvarig för säkerheten hos fasta anordningar på arbetsstället samt hos andra anordningar som tillhandahålls där. Detta gäller även för anordningar som används av andra än egna anställda, t.ex. lastkajer för distributionsarbetare anställda av leverantören eller städrum och pausrum för utifrån kommande städpersonal (Se 3 kap. 12 arbetsmiljölagen). o Arbetsmiljölagen gäller delvis även utanför yrkeslivet. Elever, vårdtagare och värnpliktiga likställs i vissa avseenden med arbetstagare, bl.a. vad gäller arbetsmiljöns beskaffenhet (1 kap. 3 arbetsmiljölagen). I skolans lokaler gäller därför dessa föreskrifter även för elevernas arbetsmiljö. o Med stöd av arbetsmiljölagen finns möjlighet att kräva förbättringar av arbetsmiljön även ifråga om befintliga byggnader, oavsett om någon ny- eller ombyggnad är aktuell eller ej. o Byggnads- och arbetsmiljöförfattningarna är skrivna med inbördes samordning. Om en arbetslokal är utförd så att ett krav

9 Sida 9 (12) enligt byggreglerna är uppfyllt är i allmänhet även arbetsmiljöreglernas motsvarande krav på lokalen uppfyllda, men undantag förekommer. o Från arbetsmiljösynpunkt ska en arbetslokal bedömas med hänsyn till den verksamhet som bedrivs eller avses bedrivas då bedömningen görs. Andra och strängare krav än vid bygglovsprövningen kan därför bli aktuella, t.ex. om verksamhet, utrustning eller installationer ändrats sedan dess. o Vissa säkerhetsfrågor regleras genom andra författningar och med tillsyn av andra organ. Samordning kan därför behövas. o Frågor om lag om skydd mot olyckor handläggs centralt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB och lokalt av kommunernas räddningsnämnder och räddningstjänster. o Ansvaret för tillsyn av skydd mot brand faller i första hand på kommunen och dess nämnd för räddningstjänsten. Nämnden kan som sakkunnig i räddningstjänstfrågor medverka i byggnadsnämndens plan- och byggärenden samt ska som myndighet vid tillsyn kontrollera brandskyddet (organisation, byggnadstekniskt brandskydd, egenkontroll, personalutbildning o Frågan om avvägning av arbetsmiljökrav mot andra intressen kan upp-komma bl.a. i äldre byggnader med kulturhistoriskt värde. Kulturminnes-lagstiftningen och byggnadslagstiftningen innehåller regler om skydd för särskilt värdefulla byggnader. I sådana fall bör tillämpningen av dessa föreskrifter och avvägningen med hänsyn till vad som är möjligt och rimligt göras genom att särskild omsorg ägnas dels organisationen av arbetet som utförs i lokalen och dels valet av tekniska lösningar, för att undvika onödiga ingrepp i byggnaden. När åtgärder är nödvändiga för att nå en godtagbar arbetsmiljö bör sådant utförande väljas som innebär minsta möjliga skada för de kulturhistoriska värdena, lämpligen i samråd med länsantikvarien och inspektionen. (AFS 2013:3). AFS 2009:2 33 o Kommentarer till enskilda paragrafer

10 Sida 10 (12) o Tillämpningsområde o Till 1 Inom tillämpningsområdet gäller föreskrifterna utformning och underhåll av arbetsplatser, personalutrymmen och förbindelseleder både inne och ute. De omfattar alla typer av arbetsplatser, stadigvarande som tillfälliga, i såväl befintliga som planerade nya byggnader och andra an-läggningar. De omfattar även distansarbete och arbete i enskilt hem. o Entréer, trapphus, korridorer, förråd, städrum, avfallsutrymmen och driftrum samt källar- och vindsutrymmen, s.k. kryputrymmen och kulvertar utgör ofta tillfälliga arbetsplatser för dem som utför t.ex. transporter, städning eller underhåll och tillsyn. o Även lastkajer och plattformar samt trappor, ramper, fasta stegar m.m. som är tillträdesanordningar till arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen har betydelse för arbetsmiljön och omfattas av föreskrifterna. o Bostadsutrymmen kan samtidigt utgöra arbetsplatser för personal t.ex. i gruppbostäder eller ett enskilt hem. o Reglerna om personalutrymmen gäller för samtliga verksamheter, utom för anläggningar som normalt endast används vid krigs- eller beredskapstillstånd och vid fältmässiga övningar inom Försvarsmakten, d.v.s. de gäller även för byggnads- och anläggningsarbete, utvinningsindustrin och transportsektorn. Bestämmelser om ansvar för personalutrymmen för byggnads- och anläggningsarbete finns även i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete. AFS 2009:2 34 o Definitioner o Till 2 Exempel på vad som i dessa föreskrifter avses med en stadigvarande arbetsplats är datorarbetsplats, kassaarbetsplats, arbetsplatsen vid en svarv eller den enskilda arbetsplatsen i ett callcenter. Exempel på vad som normalt räknas som tillfällig arbetsplats är driftrum eller soprum. Med annan anläggning

11 Sida 11 (12) avses broar, flygfält, bergrum, tunnlar, kajer, idrottsplatser, radio- och telemaster m.m. o Ett personalutrymme kan utgöras antingen av ett helt rum eller i vissa fall en del, t.ex. en avskärmning av ett rum. Vid arbete utanför ett fast driftsställe kan personalutrymmet också inrymmas i t.ex. en personalbod, en särskilt iordningställd bil eller tillfälligt i en befintlig byggnad. o Se även Ordförklaringar. AFS 2013:3). Arbetsmiljöhandläggare KFO Mvh Peter Wrahme

12 Sida 12 (12) Bilaga 6 GK2 Händelse Ansvarig Klar senast Anmärkning Micke AG SD Anders Mattias, Anders FK 1: Premieutdelning för elever i Halmstad o Karlberg Internat 2015 ArbO Delegater till Förbundsmötet Reserv-delegater till Förbundsmötet Styrelsemiddag Ola Joakim Mattias Styrelsen Anmälan senast 27/10 4 dec Godkänna Protokoll Styrelsen 4 dec Veckovila 1 ub Janne 4 dec Ag Tekniker Marinen Ola 4 dec Idrottsavtalet Inköp av reklamartiklar 18 nov Delegater: Janne, Mattias,Peter Svensson, Micke, Borka, Harald; Joakim, Tony 18 nov Reserver: Peter Wrahme, Peter Johansson, Sebastian Löf och Håkan Cervallius 4 dec 4 dec