Efterfrågestyrd revision. Agreed-upon audit

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efterfrågestyrd revision. Agreed-upon audit"

Transkript

1 LIU-IEI-FIL-A-yy/ SE Efterfrågestyrd revision En uppsats om vilka faktorer som kan påverka efterfrågan av revision i små bolag Agreed-upon audit A paper about which factors can affect the demand of audit in small entities Johan Samuelsson Besamin Talic Magisteruppsats, VT 2008 Handledare: Stefan Schiller Linköpings Universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Förord Uppsatsen skulle inte ha kunnat genomföras utan respondenternas deltagande. Vi vill därför rikta ett stort tack till dessa för att de tog sig tid att dela med sig av sina uppfattningar. Vi vill även framföra ett tack till våra opponenter och vår handledare för deras kritiska granskning och hjälp under arbetets gång, samt övriga som gjort uppsatsen möjlig att genomföra. Johan Samuelsson Besamin Talic Linköping den 26 maj 2008 I

3 Sammanfattning Titel: Efterfrågestyrd revision en uppsats om vilka faktorer som kan påverka efterfrågan av revision i små bolag. Författare: Johan Samuelsson och Besamin Talic Handledare: Stefan Schiller Bakgrund: Det pågår en debatt i Sverige om revisionspliktens vara eller icke vara. Huvudorsaken är att oppositionen till en lagstadgad revision menar att kostnaden för revision inte är försvarbar med hänsyn till nyttan i aktiebolag av en viss storlek. Utvecklingen vid ett avskaffande är att revisionen blir efterfrågestyrd. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka efterfrågan av revision i små bolag sett ur bolagets, bankens, Skatteverkets och revisorns perspektiv. Därigenom är förhoppningen att fylla begreppet efterfrågestyrd revision med substans. Metod: En kvalitativ metod har använts i uppsatsen. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer (fem bolag, en revisor och en bank) och, i ett fall där en intervju inte gick att genomföra, en sammanfattning av ett yttrande (Skatteverket). Resultat: Faktorer som kan påverka efterfrågan av revision i små bolag är bolagen själva, Skatteverket och banken. Bolagen ser revision som en möjlighet att legitimera sin verksamhet för utomstående, samtidigt som de genom att ha revision får tillgång till mervärden som skapas genom tjänsten. Skatteverket påverkar efterfrågan av revision på så sätt att revisionen fungerar som en garanti för myndigheten. Därigenom slipper bolaget problem med Skatteverket eftersom det kan hänvisa till en revisor. Banken påverkar efterfrågan av revision eftersom en kreditgivning inte skulle kunna bli möjlig om revision saknas. Innebörden av efterfrågestyrd revision för små bolag utgår från att bolagen själva avgör om ett behov av revision finns, varför innebörden kommer att skilja sig åt beroende på hur situationen ser ut i bolagen. Om förväntningsgap existerar i ett bolag upplevs inget behov av revision och därmed kommer den inte att efterfrågas. Nyckelord: Efterfrågestyrd revision, avskaffandet av revisionsplikt, små bolag, The Insurance Hypothesis, förväntningsgap II

4 Abstract Title: Agreed-upon audit a paper about which factors can affect the demand of audit in small entities. Authors: Johan Samuelsson and Besamin Talic Supervisor: Stefan Schiller Background: A debate about the statutory audit is currently taking place in Sweden. The main reason behind the debate is the opinion of the opposition to legislated audit, that the cost for audit is not defendable in relation to the benefit in stock corporations of a certain size. In case of a deregulation the development will be agreed-upon audit. Purpose: The purpose with the paper is to investigate which factors can affect the demand of audit in small entities, from the entity s, the bank s, The Tax Agency s and the accountant s perspective. The hope is thereby to fill the concept agreed-upon audit with substance. Method: A qualitative method has been used in the paper. The empiricism is based on seven interviews (five entities, one accountant and one bank) and, in one case where an interview could not take place, a resume of a statement (The Tax Agency). Results: Factors which can affect the demand of audit in small entities are the entities themselves, The Tax Agency and the bank. The entities consider the audit as an opportunity to justify their business to its surroundings. Through the audit the entities also gain access to surplus value which is created throughout the audit. The Tax Agency affects the demand of audit because the audit serves as a guarantee for the authority. Thereby the entity is spared the trouble with The Tax Agency because it can refer to an accountant. The bank affects the demand of audit because a credit will never be approved unless the entity is audited. The meaning of agreed-upon audit in small entities is based on the fact that the entities themselves decide if a need for audit exists, and therefore the meaning will differ depending on the entity s situation. If an expectation gap exists in an entity no need for audit is recognized, and therefore no audit will be demanded. Keywords: Agreed-upon audit, deregulation of the statutory audit, small entities, The Insurance Hypothesis, expectation gap III

5 Förkortningslista ABL Aktiebolagslagen (2005:551) DN Dagens Nyheter DTI Department of Trade and Industry EU Europeiska Unionen FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer ICAEW The Institute of Chartered Accountants in England and Wales SOU Statens Offentliga Utredningar SPA The Society of Professional Accountants VD Verkställande direktör ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554) IV

6 Innehållsförteckning Förord I Sammanfattning II Abstract III Förkortningslista IV 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsningar Målgrupp Disposition 6 2 Metod Metodval Praktiskt tillvägagångssätt Metod för empiriinsamling Intervjuareffekt Val av respondenter Analysmetod Primär- och sekundärdata Metodkritik Etik Reliabilitet Validitet Källkritik Resultatkritik 16 3 Referensram Hypoteser som en förklaring till efterfrågan av revision The Stewardship (Monitoring) Hypothesis The Information Hypothesis The Insurance Hypothesis Revisionens delar Oberoende Förväntningsgap Definition Avskaffandet av revisionsplikten i England Bakgrund Bolagens uppfattningar 26

7 3.4.3 Bankernas, skattemyndighetens och revisorernas uppfattningar Sammanfattning av referensram 27 4 Empiri Bakgrund Svar från revisorn Revisionens betydelse Revisionspliktens avskaffande Skatteverkets uppfattning Revisionens betydelse Revisionspliktens avskaffande Svar från banken Revisionens betydelse Revisionspliktens avskaffande Svar från bolagen Presentation av bolagen Revisionens betydelse Revisionspliktens avskaffande 38 5 Analys The Stewardship (Monitoring) Hypothesis The Information Hypothesis The Insurance Hypothesis Skatteverket Banken Revisionens kringtjänster Nackdelar med efterfrågestyrd revision Sammanfattande modell av analysen 50 6 Slutsatser och diskussion Slutsatser Slutdiskussion Förslag till vidare forskning 54 Källförteckning Figurförteckning Figur 1: Disposition 7 Figur 2: Sammanfattande modell av analysen 50 Bilaga - Intervjumallar

8 1 Inledning I detta inledande kapitel ges en bakgrund till debatten om avskaffandet av revisionsplikten följt av en problemdiskussion samt en därpå följande problemformulering. Syftet klargörs samtidigt som uppsatsens avgränsningar och målgrupp presenteras. Kapitlet avslutas med en disposition av hur uppsatsen är uppbyggd. 1.1 Bakgrund I Sverige fanns det 2005 cirka aktiebolag, varav cirka klassas som mikrobolag. Med mikrobolag menas aktiebolag som har en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor. I det här sammanhanget bör det påpekas att cirka av dessa var så kallade vilande bolag vid den tidpunkten, bolag som för närvarande inte bedrev någon verksamhet. (Thorell och Norberg, 2005) Även om siffrorna är från 2005 är det inte själva antalet som är det intressanta, utan fördelningen mellan mikrobolag och det totala antalet aktiebolag. Fördelningen har med största sannolikhet inte ändrats dramatiskt de senaste åren varför det även idag kan antas att en betydande del utgörs av mikrobolag. Alla aktiebolag har den saken gemensamt att deras räkenskaper måste granskas av en utomstående godkänd eller auktoriserad revisor, en så kallad kvalificerad revisor (Aktiebolagslagen 2005:551, 9 kap 3 och 9 ). Hädanefter kommer mikrobolag att benämnas som små bolag. Enligt Sjöström (1994) visar en historisk tillbakablick att kvalificerad revisionsplikt för alla aktiebolag infördes så sent som Krav på revision har dock funnits ända sedan 1895, även om revisionen inte alls var i närheten så utvecklad som den är idag. Ett annat viktigt årtal är 1944 då det började ställas krav i Aktiebolagslagen (ABL) på auktoriserad revisor om bolaget uppfyllde vissa kriterier, som till exempel om aktiekapitalet översteg två miljoner kronor eller om bolaget var noterat på börsen. Kravet på kvalificerad revisor gällde inte för övriga bolag. Revideringen av ABL 1944 var ett resultat av Kreugerkraschen på 1930-talet. Fokus låg enligt proposition 2004/05:85 (2004) i att eliminera de brister i lagstiftningen som möjlig gjorde skandalen. Enligt Sjöström (1994) 1

9 Inledning föreslogs i propositionen till 1975 års ABL att bolag med mindre än 200 anställda och ett nettovärde på tillgångarna som understeg 1000 basbelopp inte behövde granskas av en kvalificerad revisor. Följden ansågs bli onödiga kostnader för dessa bolag om ett lagstadgat krav infördes. Samtidigt var utbudet på kvalificerade revisorer otillräckligt för att det skulle kunna genomföras. Resultatet i ABL blev att bolagen ovan kunde använda sig av en så kallad lekmannarevisor. Situationen förblev oförändrad till 1983 då en revidering av ABL medförde krav på kvalificerad revision i alla aktiebolag. Anledningarna till detta beslut är enligt Thorell och Norberg (2005) flera, men de främsta ansågs vara att förhindra ekonomisk brottslighet samt att ge ägarna bättre kontrollmöjligheter. Det argumenterades att det var i bolag som bildats med litet aktiekapital och där ägarna skyddades från betalningsansvar, som ekonomisk brottslighet var mest utbrett. Ekonomisk brottslighet skulle bekämpas och allmän revisionsplikt var ett viktigt led i denna kamp. Än idag är förebyggandet av den ekonomiska brottsligheten ett av de viktigaste argumenten till fortsatt allmän revisionsplikt. Sverige är enligt Thorell och Norberg (2005) ett av få länder i Europa som fortfarande har lagstadgad revisionsplikt för små bolag, vissa medlemsländer har aldrig haft ett sådant krav. Med införandet av Europeiska Unionens (EU) fjärde bolagsrättsliga direktiv (Direktiv 1978/669/EEG) slogs det fast att bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelse måste genomgå en utomstående kvalificerad granskning. Bolagsformer som omfattas av direktivet är de med begränsat ägaransvar, till exempel aktiebolag. Det är artikel 51 i direktivet som behandlar detta. Samma artikel tar även upp en möjlighet till ett undantag från revisionsplikt för vissa bolag. För att kunna tillämpa undantaget måste bolagen uppfylla två av de tre följande gränsvärdena; högst 50 anställda, 65,7 miljoner kronor i omsättning, 32,8 miljoner kronor i balansomslutning (Thorell och Norberg, 2005). En av anledningarna till undantaget kan enligt Thorell och Norberg (2005) ha varit att EU ville skapa mer gynnsamma förutsättningar för bland annat Tyskland och vissa länder i södra Europa, som hade väldigt dåligt utbud av kvalificerade revisorer vid tidpunkten för direktivets tillkomst. I princip alla medlemsländer, utom de nordiska, har tillämpat undantaget i artikel 51. Här bör dock påpekas att några länder har satt upp striktare gränsvärden än de maximalt tillåtna i direktivet. Vissa länder, exempelvis Frankrike och 2

10 Inledning Tyskland, har aldrig haft full revisionsplikt. England, som tidigare haft full revisionsplikt, valde 1993 att avskaffa densamma. Halling (2005) menar att även i England tillämpades något striktare gränsvärden från början men dessa har successivt justerats. Sista gången detta skedde var 2004 och idag har även England nått EU:s maximalt tillåtna gränsvärden. 1.2 Problemdiskussion Bolagens årsredovisning fungerar som ett ansikte utåt och kan användas av den som är intresserad och vill sätta sig djupare in i bolagets verksamhet. Ytterligare en funktion som årsredovisningen har är att den ger ledningen och ägarna ett kvitto på hur bolaget presterat i förhållande till uppställda mål av diverse slag. Som nämnts tidigare granskas bolagen av en utomstående part och det är denna granskning som under senare år har lett till en livlig debatt om revisionspliktens vara eller icke vara i små bolag. Ett avskaffande av revisionsplikten kommer leda till att revisionen blir efterfrågestyrd. Det är inte bara ägarna och ledningen som har nytta av att deras bolag granskas av en kvalificerad revisor. Intressenterna är flera och majoriteten är troligtvis överens om att en utomstående granskning skapar en viss trygghet som annars går förlorad. Banker och övriga kapitalplacerare känner med största sannolikhet ökat förtroende med en reglering än utan en reglering. En annan viktig intressent är samhället där Skatteverket utgör en betydande del. I och med att en revision har genomförts minimeras risken att fel har begåtts. Pernilla Ström uttrycker det i en artikel i Dagens Nyheter (DN) från 2005 som att revisorn i Sverige har således i uppdrag inte bara att se till att det har blivit rätt i böckerna. Han eller hon ska också - med eller mot sin vilja - tjäna som Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens förlängda arm. (Ström, 2005) Trots att många fler än endast ägarna och ledningen drar nytta av revisionsplikten anser dock Ström (2005) att det endast är bolagen som står för dess kostnader. För de större bolagen kan denna kostnad verka obetydlig med tanke på vad de får i utbyte. Här är ägarna oftast inte själva aktiva i den dagliga verksamheten och då utgör revisionen ett oerhört användbart kontrollverktyg. För små bolag däremot, där till exempel en person i 3

11 Inledning princip sköter hela verksamheten och därför har stor insyn i densamma, kan det kännas överflödigt och onödigt med en utomstående granskning. I dessa fall kan kostnaden för revision upplevas som en stor börda att bära. Thorell och Norberg (2005) är också inne på samma linje och konstaterar att kostnaden för revision i små bolag är större än nyttan för densamma. De menar att det finns intressenter som upplever större nytta än andra men totalt sett är revisionsplikt i dessa fall omotiverat med hänsyn till kostnaden. Det är också här debatten går isär. Beroende på vilken intressentgrupp som står i fokus kan det argumenteras både för och emot en revisionsplikt i små bolag. Hur det än vrids och vänds på frågan menar Precht (2005) att de flesta är överens om att revision är något värdefullt för alla företagare. En auktoriserad revisor uttryckte det så här: revisionen tillför näringslivet en struktur som förbättrar efterlevnad av lagar, ger rättvisare konkurrens och höjd redovisningsstandard. (Axenborg, 2005) Diskussionen mynnar ut i huruvida nyttan för små bolag överstiger kostnaden. Att undanta små bolag från revisionsplikt skulle då givetvis underlätta deras ekonomiska situation. Dan Brännström argumenterar i en artikel i tidskriften Balans att det istället för ett avskaffande bör arbetas fram ett regelsystem som är bättre anpassat för små bolag. På så sätt skapas det som Brännström uttrycker det optimala förutsättningar för företagandet som i sin tur ger förutsättningar för fortsatt växt och välfärd. (Brännström, 2005) Han tar också upp den ekonomiska brottsligheten och belyser att en av de viktigaste uppgifterna för en revisor är den förebyggande delen. Bolag blir till stor del avskräckta endast av att en revisor finns på plats och på så sätt förhindras många olagliga företeelser. Samma resonemang kan tillämpas vid skattefrågor där en revisors närvaro motverkar skattebrott, även sådana som inte begås avsiktligt. I flertalet artiklar publicerade i tidskriften Balans nämns begreppet efterfrågestyrd revision i samband med att lagstadgad revisionsplikt diskuteras. Flera debattörer är överens om att i och med att det lagstadgade kravet avskaffas borde valfriheten leda till en mer gynnsam ekonomisk situation för bolagen (Ström, 2005; Thorell och Norberg, 2005). När marknadens efterfråga styr kommer varje uppdrag skräddarsys efter ett behov som finns hos bolaget (Ehlin, 2008). Vid en diskussion om efterfrågestyrd revision berörs 4

12 Inledning även begreppet förväntningsgap. I andra numret av Balans (2008) finns ett tema med just titeln Förväntningsgapet. I ingressen till detta konstateras att det knappast råder någon oenighet om att ett förväntningsgap existerar mellan bolaget och dess intressenter på ena sidan och revisorn på andra sidan. Själva innebörden är den att det råder en informationsasymmetri mellan vad revisorn gör och vad som förväntas av denne. Ehlin (2008) menar att med en efterfrågestyrd revision kommer revisorn att utföra de tjänster som denne och klienten kommer överens om. Klienten vet vad revisorn utför, eftersom det är klienten själv som beställer tjänsten efter behov. Detta leder till att förväntningsgapet minskar, samtidigt som det också leder till ett större utrymme att diskutera vad revisorn skall göra, vilket är positivt enligt FAR SRS ordförande Peter Clemedtson. Trots att flera artiklar tar upp just efterfrågestyrd revision som den väntade utvecklingen vid ett avskaffande av lagstadgad revision, redogörs inte för själva begreppets innebörd utan det tas upp utan att en djupare förklaring ges. Om det finns en djupare innebörd i att revisionen ses som efterfrågestyrd, och vilken denna i så fall är, eller hur bolagen kommer att agera i och med valfriheten är funderingar som lämnats utan svar. Med frivillig revision kommer det enskilda bolaget att efterfråga olika tjänster efter behov. Hur detta kommer att se ut i och med ett avskaffande av revisionsplikten bör studeras närmare. Det är inte bara bolagets perspektiv som är det intressanta utan bolagets intressenter spelar också in som en viktig faktor. Banker och Skatteverket ansågs vara de största användarna av små bolags räkenskaper. Banker genom att ett bolags räkenskaper påverkar valet om bolaget bör beviljas kredit och Skatteverket genom att skattedeklarationen grundas på siffror tagna ur räkenskaperna. Det bör även framhållas att ur samhällets synpunkt är det viktigt att förebygga skattebrott och här utgör Skatteverket en betydande aktör. Bankernas och Skatteverkets uppfattningar blir därmed av intresse för uppsatsen. En diskussion om efterfrågestyrd revision blir inte heller helt komplett utan att revisorernas uppfattning beaktas varför även dessa kommer att ingå. Det är framförallt revisorernas uppfattning om revisionens betydelse i små bolag som är intressant för uppsatsen. 5

13 Inledning Uppsatsen kommer därmed att innefatta följande problemformulering: Vad innebär efterfrågestyrd revision för små bolag? o Vilka faktorer påverkar efterfrågan av revision i små bolag sett ur bolagets, bankens, Skatteverkets och revisorns perspektiv? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka efterfrågan av revision i små bolag sett ur bolagets, bankens, Skatteverkets och revisorns perspektiv. Därigenom är förhoppningen att fylla begreppet efterfrågestyrd revision med substans. 1.4 Avgränsningar Eftersom det i uppsatsens inledande skede inte var fastställt var gränsvärdena för avskaffandet kommer att sättas utgår uppsatsen från gränsvärdet tre miljoner kronor, i enlighet med de gränsvärden som föreslogs i Thorell och Norberg (2005). Begränsningar har även gjorts vad gäller vilka intressenter som berörs. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Linköping och dess närområde, främst på grund av tids- och resursmässiga skäl. Eftersom processen med avskaffandet av revisionsplikten är i full gång samt att ett slutbetänkande inte kommer att läggas fram under tiden för uppsatsens skrivande, kommer uppsatsen inte att kunna baseras på det slutliga förslaget. 1.5 Målgrupp Uppsatsen riktar sig huvudsakligen till de bolag och övriga som, både direkt och indirekt, kan komma att beröras av ett avskaffande av revisionsplikten för små bolag. Förhoppningen är dock att även andra ska finna uppsatsen intressant. Eftersom uppsatsen är riktad till individer med en förförståelse inom det företagsekonomiska området kommer det inte att ges förklaringar av vissa grundläggande ekonomiska begrepp. 1.6 Disposition En figur över uppsatsens upplägg presenteras i detta avsnitt för att ge läsaren en överblick av kapitlens innehåll. 6

14 Inledning Figur 1: Disposition 7

15 2 Metod I metodkapitlet som följer motiveras valet av olika metoder, samtidigt som tillvägagångssättet beskrivs. Diskussioner följer om hur valet av litteratur skett, samt valet av respondenter och varför dessa val gjorts. Därefter kommer ett avsnitt om analysoch tolkningsprocessen och en diskussion om etiska överväganden. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om resultatkritik. 2.1 Metodval Fokus i uppsatsen ligger på det enskilda bolaget och bolagets intressenter. Förhoppningen är att uppsatsen ska leda till ökad kunskap och förståelse för själva ämnet efterfrågestyrd revision i små bolag. Följande val av metod är den som ansetts vara viktig för att få fram det problemformuleringen belyser. En urvalsprocess har skett i vilka bolag och intressenter som ska tas med i uppsatsen, som därmed till stor del bygger på dessa respondenters uppfattningar och tankar. Det fanns ett större intresse i att på djupet och mer ingående analysera några få intressentgrupper, samt bolag, än att mer brett undersöka den allmänna uppfattningen. Här spelade givetvis tidsoch kostnadsfaktorn en betydande roll. Därför har koncentrationen även inom varje intressentgrupp lagts på ett fåtal noga utvalda enheter. Mer om denna urvalsprocess kommer i de följande avsnitten. En metod krävdes för att försöka tolka och förstå olika aspekter som möjliggör att syftet uppfylls och den kvalitativa metoden är då lämpligast (Ghauri och Grönhaug, 2005). Målet var inte att dra några generella slutsatser utan att bilda en djupare uppfattning ur ett fåtal enskilda fall. En kvalitativ ansats ger enligt Jacobsen (2002) framförallt flexibilitet till uppsatsen. Med detta menas att under arbetets gång, främst under kontakten med respondenterna, minimerades risken för att viktig information skulle gå obemärkt förbi i och med denna typ av ansats. Genom att inte begränsa respondenten med fasta svarsalternativ, som vid en kvantitativ ansats, fanns möjligheten till att nya aspekter framkom som annars hade 8

16 Metod gått förlorade. Risken att intervjuarnas egen förförståelse skulle ha påverkat resultaten har således minskat med en kvalitativ ansats. 2.2 Praktiskt tillvägagångssätt I följande avsnitt beskrivs hur empirin insamlats och vilka motiv som har legat bakom valet av respondenter Metod för empiriinsamling Enligt Lundahl och Skärvad (1999) finns det många olika metoder att samla in empiri. I och med att en kvalitativ ansats ligger till grund för uppsatsen kom intervjuer att utgöra en viktig grund för datainsamlingen. Som berördes tidigare tar uppsatsen sikte på att bilda en djupare uppfattning ur ett fåtal enskilda fall och intervjuer ansågs vara den mest lämpliga metoden för detta. Inledningsvis gjordes en avvägning mellan graden av standardisering. Semistandardiserade intervjuer innefattar både ett antal på förhand bestämda frågor men det ska även ges utrymme till att under själva intervjun låta respondenten utveckla frågorna. Därmed blir frågorna mer situations- och individanpassade i detta fall. Det är också denna typ av intervjuform som användes i uppsatsen. Fördelen låg således främst i att kunna låta respondenten utveckla svaren till frågorna som ställdes för att på så sätt minska risken för att information skulle gå förlorad. Tanken var att respondenten har en mycket större inblick i ämnet och bör då inte begränsas med alltför strukturerade frågor. Här får det dock inte gå så långt att intervjun blir för ostandardiserad. Jacobsen (2002) menar att ett problem som då kan uppstå är att den empiri som samlas in blir alltför svår att strukturera och analysera. Han menar också att även om en viss grad av standardisering förekommer behöver det inte betyda att frihetsutrymmet begränsas. Det som händer är bara att större uppmärksamhet riktas åt vissa aspekter. Personliga intervjuer är enligt Frey och Oishi (1995) den metod som anses bäst vid kvalitativa undersökningar. Fördelarna med denna typ av intervjuform är att det blir färre begränsningar rörande typen och längden på frågorna. Det går även att se hur respondenten reagerar på frågeställningar och notera kroppsspråk för att på så sätt 9

17 Metod anpassa upplägget efter situationen. Enligt Jacobsen (2002) delas personliga intervjuer upp i individuella och gruppintervjuer. Individuella intervjuer var de som användes under arbetets gång, förutom i ett fall där vissa problem uppstod med att få till en intervju. Mer om detta kommer senare i kapitlet. Individuella intervjuer ansågs ge respondenterna den trygghet som troligen hade gått förlorad om gruppintervjuer använts (Jacobsen, 2002). Eftersom uppsatsens syfte kräver att respondenter avslöjar information om deras respektive arbetsplatser kändes det också mest lämpligt att intervjua respondenterna enskilt. Hur många intervjuer behöver göras? Kvale (1996) har skämtsamt formulerat en mycket kortfattad lösning: Interview as many subjects as necessary to find out what you need to know. (s. 101) Vidare går det att läsa att antalet intervjuer bör baseras på hur mycket resurser som finns tillgängliga och på hur mycket fakta som tillkommer för varje ytterligare respondent. Kvale (1996) poängterar noggrant att det inte behöver vara mer vetenskapligt bara för att det ingår fler respondenter. Det anses viktigare att förbereda sig väl och analysera resultaten noggrant jämfört med att försöka hinna med så många som möjligt. Intervjuer har genomförts med en representant från en revisionsbyrå och en bank. Med tanke på att fokus i uppsatsen ligger på bolagen och deras uppfattningar har också flest intervjuer genomförts med små bolag, fem stycken. Intervjuerna, således sju stycken totalt, genomfördes alla på respondenternas respektive arbetsplatser. Respondenterna upplevdes vara väl insatta i de frågor som ställdes. Eftersom det inte är säkert att bolagen vet vilka tjänster som revisorn vill och kan erbjuda intervjuades en revisor om just detta. På så sätt blev det lättare att identifiera bolagens behov och en bättre grund till bolagens intervjumall kunde fås. Efter att intervjun gjorts med revisorn gjordes således intervjuerna med bolagen, banken intervjuades sist. Redan efter den fjärde intervjun med bolagen upplevdes en viss mättnad i och med att svaren började likna de svar som framkommit i tidigare intervjuer. Efter den femte intervjun bestämdes att inga fler intervjuer skulle genomföras med bolagen Intervjuareffekt Intervjuareffekt handlar enligt Svenning (2003) om att intervjuaren själv påverkar svaren, genom sin närvaro, minspel och allmän kroppshållning. Detta kan leda till att 10

18 Metod respondenten svarar på ett sätt som uppmuntras av intervjuaren. En annan typ av intervjuareffekt är att intervjuaren tolkar svaren fel. Osammanhängande och sådant som låter konstigt tolkas för att få en samstämmighet. Genom att vara medvetna om dessa effekter försökte intervjuarnas påverkan att minimeras, bland annat genom att respondenten fick intervjufrågorna i förväg så att denne kunde förbereda sig i god tid. Vidare argumenterade intervjuarna inte, utan försökte ställa neutrala följdfrågor så fort något verkade oklart. Detta för att minimera risken att något skulle tolkas fel Val av respondenter En svår fråga som dök upp vid val av respondenter var vilka bolag som skulle ingå i uppsatsen. Det viktiga var att det handlade om bolag som berördes av den pågående debatten om avskaffandet av revisionsplikten. Diskussioner med handledaren ledde fram till att kontakt togs med Anders Nilsson, programansvarig för Göteborgs Handelshögskolans Entreprenörsutbildning. Tanken var att Anders skulle besitta den kunskap som behövdes för att styra oss i rätt riktning. Anders hade förvisso den rätta kunskapen men då hans kontaktytor främst täckte in hans närområde, det vill säga runt Göteborg, bedömdes det som praktiskt ineffektivt att träffa några av dessa bolag. Vad han däremot kunde rekommendera var att ta kontakt med inkubatorn 1 i Linköping, LEAD Liu Entrepreneurship. Vid kontakt med LEAD gavs beskedet att de bolag som LEAD stöttar är sådana som siktar på att snabbt nå en mycket högre omsättning än vad som är relevant för uppsatsen. Därmed togs ett beslut om att inte kontakta dessa bolag. Kontakt togs även med ALMI Företagspartner 2 i Linköping. Även detta visade sig dock vara en återvändsgränd eftersom de arbetar under sekretess och kan därför inte lämna ut bolagsuppgifter. Slutligen togs ett beslut att kontakta en medlem ur redovisningsakademin vid Linköpings Universitet. Denna kontakt blev väldigt betydelsefull då en lista kunde sammanställas över tänkbara respondenter. 1 En inkubator är en miljö med gynnsamma förutsättningar för nystartade, forsknings- och innovationsbaserade tillväxtföretag. (www.inovationsbron.se) tillgänglig ALMI Företagspartner är statligt ägt och arbetar främst med finansiering och affärsutveckling av små och medelstora företag. (www.almi.se) tillgänglig

19 Metod Som ett första steg togs kontakt via telefon med samtliga på listan. De som svarade fick sedan tillgång till en preliminär intervjumall för att kunna sätta sig in i vilken kunskap som efterfrågades. Utifrån visat intresse från bolagens sida valdes slutligen respondenterna och det var ägaren som intervjuades i alla bolagen. Kontakt togs med samtliga bolag på listan med uppfattningen att de omsatte under tre miljoner kronor, men under själva intervjun med ett av bolagen framkom att så inte var fallet. Dock gjordes bedömningen att låta bolaget ingå eftersom det inte med säkerhet är fastställt var gränsen kommer att hamna. Trots att bolagets omsättning översteg tre miljoner kronor får respondentens svar anses vara relevanta för uppsatsens syfte. Vissa problem uppstod även i urvalet av exakt vilken bank som skall ingå i uppsatsen. Utgångspunkten var att bankernas process vad gäller hur de bedömer om ett bolag ska bli beviljat kredit eller inte, borde vara tämligen homogen. Därför valdes helt enkelt en av de stora bankerna på den svenska marknaden. Motiveringen till att just den banken valdes är att en av författarna till uppsatsen har access i banken på grund av tidigare anställning. Ett antagande gjordes också att bankerna arbetar efter samma riktlinjer, varför lokalkontorens geografiska placering torde spela en mindre betydande roll. Dock på väldigt små orter kan kreditbedömningen baseras mer på den personliga relationen och således leda till att skillnader uppstår jämfört med storstäder. Då uppsatsen inte tar sikte på att studera dessa skillnader sågs inte detta som ett problem. Liknande förutsättningar finns för Skatteverket, i detta fall upplevdes det som ännu säkrare att de följer samma riktlinjer då de är en statlig myndighet. I och för sig består Skatteverket av underavdelningar och lokala kontor men de utgår från samma riktlinjer, varför det inte borde spela någon större roll vilket lokalt kontor som ingår i uppsatsen. Samtal med Skatteverket, på lokalkontoret i Linköping, inleddes innan betänkandet Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2008:32 blev offentligt men istället för ställa upp eller avböja en intervju uppmanades intervjuarna att ta kontakt med den ena respondenten efter den andra. Slutligen hamnande frågan hos en expert på området i Stockholm, som tidigare har deltagit i en undersökning om avskaffandet av revisionsplikten. Efter ännu en tids väntande kom dock beskedet att även experten avböjde en intervju. Samtal fortsatte 12

20 Metod med det lokala kontoret i Linköping men slutligen bestämde sig Skatteverket för att de inte ville ställa upp på en intervju, varken personlig eller per telefon. Argumentet var att Skatteverket ännu inte tagit ställning till det nya förslag om revisionspliktens avskaffande som lämnades i SOU 2008:32 i början av april, trots att det påpekades att det är revisionens betydelse som är i fokus. Skatteverket hänvisade istället till deras yttrande i betänkandet, varför deras uppfattning har tagits därifrån. Skatteverkets agerande har haft en negativ påverkan på arbetets gång eftersom det har försenat delar av empirin som i sin tur har försenat analysen. Slutligen fördes en diskussion om valet av revisor. Revisorn som ingår i uppsatsen är en godkänd revisor på en av de större revisionsbyråerna. Som i fallet med banken ovan finns även i detta fall en redan upparbetad relation mellan en av författarna till uppsatsen och revisionsbyrån. Därför upplevdes inga problem att få access i revisionsbyrån. Att en godkänd revisor valdes motiveras med att denna huvudsakligen jobbar med små bolag och bör då besitta relevant kunskap för uppsatsen syfte. Den främsta anledningen till att revisorns uppfattning ingår i uppsatsen är att belysa revisionens betydelse i de små bolagen. De svar som erhölls från intervjun bedömdes vara tillräckligt omfattande för det syftet varför inga fler intervjuer med revisorer ansågs vara nödvändiga Analysmetod För att empirin ska kunna analyseras har materialet transkriberats och delats in i kategorier. Kategoriseringen är gjord efter vilka respondenterna är samt efter de huvudområden som återfinns i intervjumallarna. Indelningen möjliggör att empirin på ett överskådligt sätt kan presenteras för läsaren. Enligt Corbin och Strauss (2008) presenterar kategorierna problem som är betydelsefulla för respondenterna. Genom att tydligt kategorisera respondenternas uppfattningar kan de faktorer urskiljas som påverkar bolagens efterfråga av revision. Dessa kategorier analyserades utifrån teorierna i referensramen och utifrån de förda resonemangen i analysen har slutsatser dragits som besvarar uppsatsens syfte. 13

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen.

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats VT 2012 Handledare: Ulf Olsson Frivillig Revision -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Författare: Rasmus Mandel Förord Jag skulle vilja

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten En studie om efterfrågestyrd revision och förenklade kontrollfunktioner för mindre aktiebolag

Avskaffandet av revisionsplikten En studie om efterfrågestyrd revision och förenklade kontrollfunktioner för mindre aktiebolag ISRN-nr: LIU-IEI-FIL-A-08/00000 SE Avskaffandet av revisionsplikten En studie om efterfrågestyrd revision och förenklade kontrollfunktioner för mindre aktiebolag The deregulation of the statutory audit

Läs mer

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten?

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och Företagsanalys Höstterminen 2006 Handledare: Gunnar Rimmel Författare: Lisa Engström

Läs mer

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:7 N IO IS V E R R Ö F E S S E R T NYSTARTADE BOLAGS IN NDE EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA Nystartade bolags intresse för revision efter

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

Revisionsplikt. Nyttan av revisionsplikten vid kreditärenden

Revisionsplikt. Nyttan av revisionsplikten vid kreditärenden Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Tema: Redovisning Handledare: Curt Scheutz och Jurek Millak Höstterminen 2006 Revisionsplikt Nyttan

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn? UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Magisteruppsats HT 2010 Kanredovisningskonsultenersättarevisorn? Enredogörelseförredovisningskonsultensochrevisorns kontrollfunktionidetmindreaktiebolaget.

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 D 14 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RN) kvalitetskontroll. Av en rapport framgår att den kontrollant som RN har anlitat har bedömt att A-son inte

Läs mer

Att revidera eller inte revidera?

Att revidera eller inte revidera? Att revidera eller inte revidera? vad anser ägare av små aktiebolag om vikten av revision? Företagsekonomiska institutionen KANDIDATUPPSATS Externredovisning, HT 07 Handledare: Märta Hammarström Författare:

Läs mer

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress; registrator@justice.ministry.se JU 2008/3092/L1 Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Inledning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer

Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer Suha Berah Maria Häggman Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer Abolishment of the audit requirement - the choice of auditing for small firms

Läs mer

Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt

Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt LINKÖPINGS Universitet Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt Expectation gap small companies expectations

Läs mer

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015 Kommunal revision Johan Osbeck 20 januari 2015 VAD? 1 Revisorernas grunduppdrag 9 kap 9 kommunallagen Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs

Läs mer

Revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning Höstterminen 2005 Handledare: Stefan Schiller Författare: Rikard Björner

Läs mer

Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag

Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Ekonomi och Teknik Revisor och bankprogrammet Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag Magisteruppsats, 15 hp Slutseminarium 2012-05-28 Författare:

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Institutionen för ekonomi. Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Therese Wiik. Examensarbete. i ämnet företagsekonomi

Institutionen för ekonomi. Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Therese Wiik. Examensarbete. i ämnet företagsekonomi Institutionen för ekonomi Titel: Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Författare: Charlotte Myhrberg Therese Wiik Kurspoäng: Kursnivå: 15 högskolepoäng Kandidatkurs (C-nivå) Examensarbete

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande

Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande Författare: Sofia Brixin Marina Persson Handledare: Krister Bredmar Program: Ekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin:

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048.

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Byggindustrier Box 5054 102 42 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande

Revisionspliktens avskaffande Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats EKONOMIHÖGSKOLAN Januari 2007 LUNDS UNIVERSITET Revisionspliktens avskaffande - En komparativ studie av avskaffandet i Storbritannien och ett kommande avskaffande

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Bankers kreditgivning till små företag

Bankers kreditgivning till små företag Bankers kreditgivning till små företag - Efter avskaffandet av revisionsplikten The banks granting of credits to small companies after the abolition of the statutory audit Författare: Cecilia Andersson

Läs mer

Kostnaden för revision

Kostnaden för revision Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi C Kandidatuppsats 15 hp Handledare: Bengt Lindström Höstterminen 2007 Kostnaden för revision Hur belastande är revisionskostnaden

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har

Läs mer

Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden?

Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden? Institutionen för Ekonomi Sara Karlström Maria Lövgren Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden? Examensarbete 10 poäng Ekonomiprogrammet Datum/Termin: VT 2007 Handledare: Dan Nordin Examinator:

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Regler för certifiering

Regler för certifiering Regler för certifiering Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Allmänt Allmänt 1 1 Med kommun avses i dessa regler primärkommuner, landstingskommuner och kommunalförbund. Med kommun avses i dessa regler

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Kan trovärdighet köpas för pengar?

Kan trovärdighet köpas för pengar? Kan trovärdighet köpas för pengar? - En studie i vilka värden en revisor skapar för ett företag - M a g i s t e r u p p s a t s i n o m r e d o v i s n i n g 1 5 h p V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 H a n

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Region Skåne Holding AB

Region Skåne Holding AB ÄGARDIREKTIV för Region Skåne Holding AB org. nr 556936-0877 2 1. Bakgrund 1.1 Region Skåne Holding AB är ett av Region Skåne helägt aktiebolag. 1.2 Som formellt instrument för att tydliggöra rollfördelningen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

Revisionsvalet i byggbranschen

Revisionsvalet i byggbranschen Revisionsvalet i byggbranschen - Vad upplever företagsledare, för småföretag inom byggbranschen, påverkar dem kring valet av revision? Författare: Anton Holkvik Patrik Nygren Handledare: Thommie Burström

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige

Läs mer

Hur förväntningsgapet i ett småföretag påverkar valet att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor

Hur förväntningsgapet i ett småföretag påverkar valet att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Magisterprogrammet Revisor och Bank 60hp Hur förväntningsgapet i ett småföretag påverkar valet att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Finansdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2014 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken?

Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken? Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Valfritt ekonomiskt program 180hp Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken? Kandidatuppsats företagsekonomi, 61-90hp Slutseminarium

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32)

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) Remissvar Sida 1 (6) 2008-07-02 Ert EBM A-2008/0123 Er beteckning Chefsjuristen Monica Rodrigo 2008-04-04 Ju2008/3029/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Mikroföretagens inställning till revision och revisorer

Mikroföretagens inställning till revision och revisorer UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen C-uppsats Vt-2005 Revisionsplikt Mikroföretagens inställning till revision och revisorer Författare: Handledare: Emil Abedian Mattias Mattsson Roger

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014

Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014 Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014 Härmed kallas till årsstämma i Inlandsinnovation AB, 556819-2263. Tid: Måndagen den 28 april 2014, kl. 16.00. Registrering från kl. 15.30. Plats: Styrelserummet,

Läs mer

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna Styrelsens för KappAhl Holding AB (publ) förslag till beslut avseende inlösenförfarande innefattande ändring av bolagsordningen, aktiedelning, minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Läs mer

Levererar revisorn det mindre företag förväntar sig eller förekommer det ett förväntningsgap?

Levererar revisorn det mindre företag förväntar sig eller förekommer det ett förväntningsgap? Levererar revisorn det mindre företag förväntar sig eller förekommer det ett förväntningsgap? Författare: Andreas Bergqvist Marta Johansson Handledare: Krister Bredmar Program: Ekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Förord. Sist men inte minst vill vi också tacka de 118 Umeå-företag som tagit sig tid att svara på enkätfrågorna så att vi kunnat genomföra studien.

Förord. Sist men inte minst vill vi också tacka de 118 Umeå-företag som tagit sig tid att svara på enkätfrågorna så att vi kunnat genomföra studien. Sammanfattning Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mål att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes

Läs mer

Revisorns yttrande enligt 13 kap. 6 aktiebolagslagen (2005:551) över styrelsens redogörelse för väsentliga händelser

Revisorns yttrande enligt 13 kap. 6 aktiebolagslagen (2005:551) över styrelsens redogörelse för väsentliga händelser Revisorns yttrande enligt 13 kap. 6 aktiebolagslagen (2005:551) över styrelsens redogörelse för väsentliga händelser Vi har granskat styrelsens redogörelse daterad mars 2014 Vår uppgift är att uttala oss

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande En kvalitativ studie om påverkan på den ekonomiska brottsligheten och Skatteverkets arbete

Revisionspliktens avskaffande En kvalitativ studie om påverkan på den ekonomiska brottsligheten och Skatteverkets arbete Örebro universitet Institution för ekonomi, statistik och informatik C-uppsats 15 högskolepoäng Handledare: Kent Trosander Examinator: Claes Gunnarsson HT 2007 Revisionspliktens avskaffande En kvalitativ

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (TFAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Kommunala

Läs mer

Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten

Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten Hur påverkas kontrollen av företag inom restaurangbranschen? Magisteruppsats i Externredovisning Vårterminen 2008 Handledare: Gudrun Baldvinsdottir

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Revision i ett landskap som ständigt förändras Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Snåriga landskap Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunal-förbund GR Stiftelser Kul-i-stan

Läs mer

Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag

Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats Juni 2008 Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag Handledare: Författare: Thomas Carrington Elin Carlsson Anna Pira Sammandrag

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer