p wc r... öiri'~glis1ätf0ii<e s ö ii... ~ Revisionskonsult Emelie Lönnblad Revisionskonsult Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor

Transkript

1 r... öiri'~glis1ätf0ii<e s ö ii... ~ Revisionskonsult Emelie Lönnblad Revisionskonsult Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Lotten Lasson Revisionskonsult April2014 p wc

2 Innehållsforteckning Bakgrund... 3 Revisionsfråga och metod... 3 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 5 Förvaltningsberättelse... 5 Översikt över utvecklingen av verksamheten... 5 Investeringsredovisning... 7 Driftredovisning... 8 Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar... 16

3 1. Sammanfattning Kommunen följer inte Lag om kommunal redovisning, kap. s 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar 455,3 mnkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Kommunen redovisning av pensioner innebär att årets resultat är 30 mnkr lägre redovisat än om lagen följts. Eftersom felen är av betydande storlek bedömer vi att räkenskaperna inte ger en rättvisande bild och därför bör rättas innan de fastställs av fullmäktige. Vi bedömer att resultaträkningen inte uppfyller KRL:s krav med hänsyn till att kommunen inte följer Lagen om kommunal redovisning, kap. s 4 Pensionsutbetalningar, vilket har påverkat resultatet väsentligt. Vi bedömer att resultaträkningen inte ger en rättvisande bild av årets resultat. Vi bedömer att inte heller balansräkningen ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital enligt våra kommentarer ovan. Sammantaget redovisar kommunkoncernen ett samlat resultat på -16 mnkr (68,7 mnkr år 2012). Störst underskott redovisar Staffanstorps kommunfastigheter AB med -22,5 mnkr. Någon redovisning av vilka åtgärder som vidtagits i bolaget med anledning av underskottet saknas. Den totala sjukfrånvaron har minskat i förhållande till föregående år från 5, 7 procent till4,9 procent vilket är lägre än kommunsektorn i snitt. Den totala personalkostnaden har ökat från 445 mnkr år 2012 till457 mnkr år 2013, vilket motsvarar 2, 7 procents ökning. Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Vi vill påtala, liksom tidigare, behovet av en genomlysning av förutsättningarna för resultatenheterna inom förskola/ skola. Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering att verksamhetsmålens uppfyllelse är god. Nämndernas redovisningar är konkreta och strukturerade med rubrikerna måluppfyllelse, årets resultat, årets viktigaste händelser samt framtid. Vi bedömer dock att nämndernas redovisningar av måluppfyllelsen är av varierande karaktär 1 av 17

4 Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed. Följande rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut: RKR 8.2 Sammanställd redovisning RKR 10.2 Avsättning och ansvarsförbindelser RKR 13.1 Redovisning av hyres- och leasingavtal RKR 20 Redovisning av finansiella tillgängar och skulder KRLkaps 7 I huvudsak Delvis saknas I huvudsak Delvis P wc 2 av 17

5 2. Inledning Bakgrund 2.1. I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3-8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (g:ga) avge en skriftlig bedömning om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning P wc 3 av 17

6 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med Staffanstorps kommuns ekonomiavdelning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast "Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting". Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen ska implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningsansvarig. 4 av 17

7 Granskningsresultat Verksamhetens utfall,finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL utom vad gäller redovisningen av pensionsskulden, vilket kommenteras längre fram i denna rapport. I avsnittet redovisningsprinciper anges att fullfonderingsmodellen tillämpas fr.o.m. år Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger inte en rättvisande bild. Årets resultat på 20,9 mnkr i förvaltningsberättelsen kan härledas till den fullmäktige beslutade tillämpningen av fullfonderingsmodellen vilket inte är i enhetlighet med kommunal redovisningslag kap. 5 4 Om kommunen tillämpat den lagstadgade blandmodellen hade resultatet istället uppgått till50,9 mnkr (föregående år 27,3 mnkr). I övrigt påverkas resultatet av bl.a. återbetalning av AF A-försäkring till kommunen motsvarande 13,1 mnkr (föregående år 13,4 mnkr). Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret i avsnittet "2013- året i sammandrag". Bland de händelser som redovisas kan nämnas att kommunen kom på 4:e plats i den nationella rankningen av årets skolkommun. Avseende rankningen av kommuner med bäst företagsklimat kom Staffanstorp på en 3:e plats bland Skånes kommuner. Förväntad utveckling I omvärldsanalysen beskrivs de ekonomiska förutsättningarna från ett globalt till ett lokalt perspektiv för kommunen. I texten kommenteras att kommunen bedöms ha en bra finansiell ställning men att det är en utmaning att säkerställa utvecklingen över konjunkturcykler och en kraftig kommunal expansion. I nämndernas redovisningar finns ett avsnitt om framtiden. Vi föreslår att detta avsnitt kan utvecklas genom att nämnderna anlägger ett något längre perspektiv avseende framtida utmaningar. Väsentliga personalf"örhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång (mer än 6o dagar)- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Den totala sjukfrånvaron har minskat i förhållande till föregående år från 5,7 procent till4,9 procent vilket är lägre än kommunsektorn i snitt. Dock bör observeras att stora verksamheter som exempelvis särskilt boende 5 av 17

8 och hemtjänst är utlagda på entreprenad vilket gör att jämförelser med andra kommuner haltar. Noterbart är att de långa sjukskrivningarna följer samma mönster och uppgår nu till 27,2 procent (30,8 procent år 2012). Antalet tillsvidareanställda årsarbetare fortsätter att minska och uppgick vid årsskiftet till821 anställda (870 årsarbetare år 2012)- en minskning med ca 6 procent. Den totala personalkostnaden har ökat från 445 mnkr år 2012 till457 mnkr år 2013, vilket motsvarar 2, 7 procents ökning. Den genomsnittliga anställningstiden i kommunen är 10,6 år, vilket motsvarar en personalomsättning på 5,4 procent. Noterbart är att antalet rekryteringar har ökat från 120 stycken år 2010 till235 stycken år Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. I jämförelse med föregående har redovisningen utvecklats betydligt och bidrar till en bättre inblick i kommunens samlade verksamhet. Av kommunens kostnader utgör 11,3 procent kommunala entreprenader vilket är en mindre ökning jämfört med föregående år, som uppgick till11,1 procent. Sammantaget redovisar "kommunkoncernen" ett samlat resultat på -16 mnkr (68,7 mnkr år 2012). Störst underskott redovisar Staffanstorps kommunfastigheter AB med -22,5 mnkr. Någon redovisning av vilka åtgärder som vidtagits i bolaget med anledning av nämnt underskott saknas. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKRs rekommendation 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten I förvaltningsberättelsen görs en sammanfattande bedömning av fullmäktiges mandatperiodbeställning. I denna beskrivs på ett åskådligt sätt statusen för de olika målen. Mandatperiodbeställningen ingår i kommunens visionsstyrningsmodell En känslighetsanalys redovisas där det framgår hur den kommunala ekonomin påverkas vid olika typer av förändringar. T.ex. innebär en ökad upplåning med 10 mnkr en ökad räntekostnad på 0,2 mnkr, 1 kronas förändring av kommunalskatten innebär 47 mnkr. I avsnittet om intern kontroll redovisas den bedömning som kommunstyrelsen gjort av hur väl nämndernas interna kontrollarbete fungerar. Noterbart är att kommunstyrelsen inte redovisar motsvarande bedömning för de kommunala bolagen. Av redovisningen framgår att samtliga nämnder bedöms ha en mycket god intern kontroll, vilket är den högsta bedömningen. P wc 6 av 17

9 Kommunstyrelsen bedöms ha en god intern kontroll. Ett utvecklingsområde som anges är att utveckla metodiken för risk- och väsentlighetsbedömningar. För bolagen anges att en kartläggning har genomförts av väsentliga risker under året. Denna har sedan legat till grund för den interna kontrollplanen Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Diagrammet visar nettoinvesteringar för perioden år (belopp mnkr): 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 29,4 4L,b 80,9 ~s,-3 :::4,::: 87 o n;,g l o Utfall Budget Av diagrammet framgår att investeringarna har ökat kraftigt under perioden. Utfallet för år 2013 visar på en genomförandegrad på knappt 74 procent vilket vi bedömer som tillfredsställande. Som ett resultat därav ökar avskrivningarna och uppgår nu till29,5 mnkr (26,3 mnkr föregående år). Investeringar som inte kan finansieras genom avskrivningar samt årets resultat måste finansieras på annat sätt, huvudsakligen via lån. Bland de större investeringsprojekten under år 2013 kan nämnas: VA-arbeten totalt 33,2 mnkr Varav större arbeten: - Pihls väg Uppåkra 8,0 mnkr - Spillvattenledning samt pumpstn 6,6 mnkr - Författarbyn 3,6 mnkr Baldersskolan inventarier 7,1 mnkr Beläggningsarbeten 6,1 mnkr Gång-l cykelväg Borggårdsallen 4,7mnkr IT -plattform 2,3 mnkr 7 av 17

10 Utveckling av den externa låneskulden för skattefinansierad verksamhet (mnkr): , Långfristig lånsskuld o o Kommunens tillväxt har inneburit ett ökat upplåningsbehov. År 2009 hade inte kommunen någon låneskuld alls. År 2013 uppgår den externa låneskulden till525,5 mnkr varav 94,1 mnkr utgörs av investeringsbidrag och so mnkr utgörs av anslutningsavgifter. Avräknat dessa två poster uppgår 2013 års belopp til1381,4 mnkr. Den ökade upplåningen innebär ökade räntekostnader samt framtida amorteringar som ska finansieras inom ramen för den löpande verksamheten Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan: Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Peraug Bokslut Nämnd Politisk verksamhet o o -0,1-0,4-0,1 o Kommunstyrelsen 26,8 0,8 5,3 2,6 2,6 2,3 - varav markförsäljning 3,2 2,8 Tekniska nämnden 0,9-7,7 1,3 5,3-0,5 2,1 Samarbetsnämnd 2 0,4 0,5 0,2 0,8 Miljö- och 0,1 1-0,3 0,9 0,6 0,8 sam hällsbyggnad Kultur- och fritidsnämnden 0,3 o 0,2 o o 0,1 BUN -4,3-8,9-6,4 o 2,9 1,1 Socialnämnden 4,3 3,6 6 5,1 o 1,8 Summa: 28,1-11,2 6,4 14,0 5,6 9,0 8 av 17

11 Som framgår av tabellen uppvisar nämnderna totalt en positiv budgetavvikelse på 9,0 mnkr. Samtliga nämnder redovisar en positiv avvikelse i varierande utsträckning. Noterbart är tekniska nämndens prognos per augusti på -0,5 mnkr som fram till bokslutet förbättrades med 2,6 mnkr. I tabellen görs även en jämförelse med föregående år från 2009 och framåt. Intrycket är att nämnderna generellt uppvisar en god följsamhet mot den av fullmäktige fastställda budgeten. Nedanstående diagram redovisar resultatet för resultatenheterna för perioden år : Belopp (mnkr) Som framgår av diagrammet redovisar resultatenheterna ett negativt resultat from år Om hänsyn tas till resultatöverföringen från år 2012 på 1,8 mnkr uppgår det ackumulerade resultatet för år 2013 till-0,7 mnkr. Bland de enskilda enheterna som redovisar ett positivit ackumulerat resultat kan nämnas kostenheten (2,0 mnkr), Anneroskolan (o,6 mnkr) samt Hjärups skola (1,1 mnkr). Motsvarande för de enheter som visar ett negativt ackumulerat resultat finns Bråhögsskolan ( -2,1 mnkr), Centralskolan (-4,4 mnkr), Hjärupslundsskolan (-0,5 mnkr) samt Borggårdsskolan ( -0,3 mnkr). Av förvaltningsberättelsen anges att några av de enheter som redovisar underskott har lagts ned under 2013, dock framgår inte vilka dessa enheter är. Det framgår inte heller hur de ackumulerade underskott som dessa enheter bär ska utsläckas. Vi har tidigare påtalat behovet av en genomlysning av förutsättningarna för resultatenheterna inom förskola/ skola, med tanke på den stora spridningen i resultaten som redovisas. 9 av 17

12 I nedanstående tabell redovisas resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten för perioden (mnkr): Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut VA-verksamhet 1,6-1,1-7,7-7,9 6,3 Renhållning 2,3 2,6 1,2 0,2 0,0 Summa: 3,9 1,5-6,5-7,7 6,3 Avseende VA-verksamheten finns sedan tidigare år ett upparbetat underskott på - 14,6 mnkr. Årets resultat på 6,3 mnkr är kopplat till den taxehöjning som genomfördes år Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Årets resultat uppgår till 20,8 mnkr. I balanskravsutredningen justeras sedan detta belopp för nettoreavinster -0,8 mnkr samt sänkning av RIPS-räntan 35,7 mnkr. Det justerade resultatet uppgår därmed tillss,8 mnkr God ekonomisk hushållning Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering att verksamhetsmålens uppfyllelse är god. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2013: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2013 Utfall2013 Måluppfyllelse Årets resultat ska uppg!l till minst l procent av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning soliditeten ska inklusive ansvarsförbindelsen vara minst 21 procent M!llet för är 2012 uppgick till 22 procent. Investeringarna i den skattefinansierade verksamheten skall finansieras till minst 50 procent av!lrets resultat och avskrivningar Årets resultat uppg!lr till 2,2 procent. Millsättning enl. budget 1,5 procent soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen uppgick till 20,7 procent. Millsättning enl. budget 21,3 procent Årets investeringar i den skattefinansierade verksamheten finansierades till 100 procent av!lrets resultat och avskrivningar Bedöms uppfyllas Bedöms ej uppfyllas Bedöms uppfyllas Kassaflödet i avgiftsfinansierad ska vara positivt VA-verksamheten uppvisar ett positivt kassaflöde Bedöms uppfyllas 10 av 17

13 Av sammanställningen framgår att tre av de fyra finansiella målsättningar som fullmäktige angett för god ekonomisk hushållning bedöms uppfyllas. Mot bakgrund av detta betraktar vi måluppfyllelsen som god. Vi anser att redovisningen är tydlig avseende de angivna målvärdena som redovisas tillsammans med utfallet. Detta innebär att det är relativt enkelt att tolka mål uppfyllelsen. Gällande resultatmålet visar diagrammet nedan procentuellt utfall för respektive år under perioden : 7,0 ~ ~~~ , , Utfall Budget 2,0 1,O 0, Av diagramet framgår att kommunen redovisar överskott för perioden. Noterbart är dock att den finansiella målsättningen i budget år 2014 har sänkts till 0,5 procent. Vi anser att det är av stor vikt att upprätthålla ett resultatmål mellan två till tre procent för att skapa ett större finansiellt handlingsutrymme, särskilt med tanke på att kommunen befinner sig i en tillväxtfas Mål för verksamheten Fullmäktige har uttryckt en s.k. mandatperiodbeställning för perioden avseende målsättningar för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Detta innebär att målen ska vara uppfyllda senast under år Fullmäktige har definierat fyra målområden enligt följande: Uppfyllt Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Barn- och ungas 8 13 l lärande och välmående Arbetslin j en 8-3 Medborgarens livskvalitet Attraktiv levnadsmiljö Totalt: av 17

14 Totalt har fullmäktige antagit 84 mål för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Av dessa bedöms 73 vara uppfyllda eller delvis uppfyllda. I den redogörelse som görs av måluppfyllelsen finns ingen uppskattning av i vilken utsträckning övriga mål bedöms uppnå under mandatperioden. En reflektion vi gör är att vissa av målformuleringarna är mer av aktivitetskaraktär vilket präglar bedömningen av målen. Vi anser att bedömningen av måluppfyllelsen kan göras mer transparent med hjälp av indikatorer som anger vad som förväntas för att nå mål uppfyllelse. Vi anser att detta bidrar till att minska graden av subjektivitet i bedömningen av måluppfyllelsen. Detta blir särskilt angeläget för de mål som antingen bedöms vara delvis uppfyllda respektive ej uppfyllda. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen och formen av redovisningen. Nämndernas redovisningar är konkreta och strukturerade med rubrikerna mål uppfyllelse, årets resultat, årets viktigaste händelser samt framtid. Vi bedömer dock att nämndernas redovisningar av måluppfyllelsen är av varierande karaktär. I synnerhet anser vi att tekniska nämndens redovisning av måluppfyllelse kan förbättras. Det framgår inte heller redovisningarna vilka mål som respektive nämnd har att förhålla sig till Rättvisande räkenskaper I vår granskning av räkenskaperna år 2013 har vi identifierat att Staffanstorps kommun inte följer Lagen om kommunal redovisning, kap. 5 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar 455,3 mnkr som avsättning i balansräkningen istället för en upplysning utanför balansräkningen. Kommunens redovisning av pensioner innebär att årets resultat är 30 mnkr lägre än om lagen följts, genom att redovisa pensionerna genom den s.k. blandmodellen. Eftersom felen är av betydande storlek bedömer vi att räkenskaperna inte ger en rättvisande bild och därför bör rättas innan de fastställs av fullmäktige Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen inte uppfyller KRL:s krav med hänsyn till att kommunen inte följer Lagen om kommunal redovisning, kap. 5 4 Pensionsutbetalningar, vilket har påverkat resultatet väsentligt. Vi bedömer även att resultaträkningen inte ger en rättvisande bild av årets resultat enligt våra kommentarer ovan. P wc 12 av 17

15 Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. Resultaträkning Utfall 2013 Utfall 2012 Prognos 2013 Verksamhetens intäkter 211,6 202,9 192,8 Verksamhetens kostnader -1101,1-1078,8-1095,4 Avskrivningar -31,2-26,3-29,4 Verksamhetens nettokostnader -920,7 902,2-932 skatteintäkter 866,4 824,8 867,9 Generella statsbidraq 98,2 90,3 98,3 Summa skatter och statsbidraq 964,6 915,1 963,2 Finansiella intäkter 21 22,7 16,9 Finansiella kostnader -43,9-8,2-43,6 Arets resultat 20,9 27,3 7,5 En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och "opåverkbara" poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Uppbokad slutavräkning skatteintäkter för år 2012 och prognos 2013 uppgår i årets bokslut till 866,4 mnkr. I bokslut 2012 uppgick uppbokad slutavräkning 2011 och prognos 2012 till 824,8 mnkr. skillnaden uppgår till 41,6 mnkr som således har förbättrat resultatet. Resultatet har, såsom föregående år, påverkats av återbetalning av försäkringspremier från AF A. För år 2013 var återbetalning 13,1 mnkr i jämförelse med 13,4 mnkr år 2012, vilket har påverkat resultatet negativt med 0,3 mnkr. En av konsekvenserna av stora investeringar är att kostnaderna för avskrivningar ökar. År 2013 uppgick avskrivningarna till 31,2 mnkr (26,3 mnkr). Finansnettot har försämrats jämfört med föregående år, främst med hänsyn till förändrad redovisningsprincip avseende pensionerna. Från 14,5 mnkr år 2012 till-22,9 mnkr för innevarande år, där 35,7 mnkr avser den sänkta diskonteringsräntan avseende pensionerna. Årets pensionsavsättning inklusive ränta uppgår till479,2 mnkr, attjämföra med 14,6 mnkr år Detta innebär en resultatförsämring om 30 mnkr samt påverkan på eget kapital, resterande pga. byte av redovisningsprincip. Ovanstående poster innebär netto en resultatförsämring om ca 1 mnkr mellan åren, av den totala resultatförsämringen om 6,4 mnkr Balansräkning Kommunen följer inte Lagen om kommunal redovisning, kap. 5 4, pensionsutbetalningar. Mot denna bakgrund bedömer vi att balansräkningen inte ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. P wc 13 av 17

16 Balansräkningen är med undantag från pensionsförpliktelserna uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Vi har i år fått samtliga bilagor och specifikationer digitalt vilket har lett till en mer effektiv granskning, mindre pappershantering samt minskad miljöpåverkan. Vi anser att bilagor och specifikationer har funnits i tillräcklig omfattning. Föregående år infördes en ny rutin att vi som sakkunniga revisorer begärde engagemangsbesked direkt från kreditgivarna enligt ISA sos. Denna rutin har fungerat avseende samtliga kreditgivare i år vilket är en stor förbättring mot föregående år. Exploatering Under 2013 har en översyn av kommunens exploateringsredovisning utförts. Den visade att kommunen bör gå igenom hanteringen i redovisningen av det som benämns som exploateringsbidragjinfrastrukturersättningar. Utifrån de kontroller som utfördes uppkom att avtalsformuleringar avseende exploateringsprojekt inte lever upp till kriterierna för bokföring av ett externt bidrag till kommunala investeringar. För att bokföra investeringsbidrag när kommunen säljer mark måste det framgå av avtalet vad som är köpeskilling och vad som är investeringsbidrag, avgränsat från varandra, vilket det inte har gjort i de kontrollerade avtalen. Rekommendationerna utifrån översynen är att kommunen ska se över markavtalen så att köpeskilling respektive gatukostnadsersättning alternativt infrastrukturersättning specificeras i avtalsskrivningen. Detta för att få en korrekt värdering för köparen samt att kunna möjliggöra en korrekt redovisning av infrastrukturersättningen, då de vid bokslutstillfållet bokförs inom områdena Staffanstorp, Hjärup samt Kyrkheddinge och inte till specifika projekt eftersom avtalen inte anger destinerat belopp. Materiella anläggningstillgångar De största investeringarna av materiella anläggningstillgångar under året har främst skett inom VA-verksamheten men även avseende ombyggnation av Baldersskolan och Mellanvångsskolan samt byggnation av Kornenten som utförts inom kommunkoncernen. stickprovskontroller har utförts av de största investeringarna under året. Vi har i våra kontroller kunna säkerställa att kostnaderna går att härleda till utförda investeringar, bokförts korrekt samt att kostnaderna kan klassificeras som en investering och inte endast underhåll. De stora investeringarna som utförs inom VA-verksamheten resulterade i att kommunen höjde taxan från 1 januari Vi kan dock konstatera att verksamheten fortfarande har ett ackumulerat underskott om -8,3 mnkr per bokslutsdatum. Konsekvensen av ett eget kapital som inte är i balans blir att skattekollektivet har fått täcka upp för ej återhämtade underskott från tidigare år. I förvaltningsberättelsen bedöms att det egna kapitalet ska hamna i balans under P wc 14 av 17

17 I led med att kommunen har fortsatt stora investeringar har nyupplåning från externa kreditgivare gjorts med 85 mnkr varav 25 mnkr har använts för att finansiera köpet av Vårdcentralen. Pensionsförpliktelser Fullmäktige i Staffanstorps kommun beslutade att införa fullfonderingsmodellen avseende kommunens redovisning av pensionsförpliktelser. Enligt uppgift var syftet att skapa tydlighet och transparens i redovisningen. Beslutet innebär ett avsteg från Lagen om kommunal redovisning, kap. 5 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar 455,3 Mkr som avsättning i balansräkningen i stället för pensionsförpliktelser utanför balansräkningen. Kommunens redovisning av pensioner innebär att årets resultat är 30 Mkr lägre än om lagen följts. Eftersom felen är av betydande storlek bedömer vi att räkenskaperna inte ger en rättvisande bild och därför bör rättas innan de fastställs av fullmäktige Lagen om kommunal redovisning reglerar inte hur byte av redovisningsprincip skall hanteras varför detta ska redovisas enligt RKR:s rekommendation 14.1 "Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömning samt rättelse av fel". Vi anser att Staffanstorps kommun har efterlevt denna rekommendation vid byte av redovisningsprincip när det gäller pensionsförpliktelser. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL, frånsett pensionsförpliktelserna som nämnts ovan. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vi bedömer även att det finns noter och tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att upptagna uppgifter i finansieringsanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi bedömer att konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt och att olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter beskrivits samt att effekten framgår. Förvaltningsberättelsen för koncernen har blivit något mer uttömmande jämfört med föregående år. Vi anser att den samlade bedömningen av kommunkoncernens verksamhet har blivit mer tydlig. 15 av 17

18 Intentionerna i både KRL och RKR:s rekommendation är att det skall ske en redovisning av den samlade verksamheten, vilket i det här fallet bedöms som väsentligt då ansvaret för kommunens verksamhetslokaler finns i ett av kommunkoncernens dotterbolag, Staffanstorps Kommunfastigheter AB. Köp och försäljningar som har gjorts inom bolagskoncernen anges på ett tillfredställande sätt under "Ekonomiska engagemang mellan kommunen och kommunens koncernföretag" Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i tilläggsupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. 16 av 17

19 Följande rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut: RKR 8.2 Sammanställd redovisning RKR 10.2 Avsättning och ansvarsförbindelser RKR 13.1 Redovisning av hyres- och leasingavtal RKR 20 Redovisning av finansiella tillgängar och skulder KRLkap 5 7 I huvudsak Delvis saknas I huvudsak Delvis Analysen av den samlade verksamhetens utveckling och förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning kan utvecklas. Beskrivning av förpliktelsernas karaktär och tidpunkt för utflöde saknas. Uppskattning om finansiell effekt, indikation om osäkerhet och eventuell möjlighet till gottgörelse anges ej för samtliga avsättningar och ansvarsförbindelser. Upplysningar om operationella leasingavtal samt gränsdragningen för att klassificera finansiella avtal som operationella. Saknar en upplysning om hur värderingen av placeringarna har utförts. Saknar upplysning om vald tid för bidragets upplösning, hur mycket av bidraget som upplösts och i balansräkningen upptaget belopp. t.m~, Emelie Lönnblad Projektledare L~~ Carl-Gustaf Folkeson Uppdragsledare 17 av 17

20