FÖP Vällsta-området Rekreationsanalys

Transkript

1 FÖP Vällsta-området Rekreationsanalys Koncept

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Förutsättningar 3 Den regionala grönstrukturen -Järvakilen 4 Vällstaområdet -landskapet allmänt 8 Rekreationsanläggningar inom FÖP-området 14 Rekreationsanläggningar inom angränsande områden 14 Tillgänglighet 16 Störningar och barriärer 18 Upplevelsevärden 20 Områden av särskilda värden för rekreation 25 Förslag till utveckling av rekreativa stråk 35 BILAGA 1 Texter från landskapsalnalysen Bilaga 2 Kartor upplevelsevärden 2

3 Rekreationsanalys Bakgrund I Upplands Väsby kommun finns det planer bland såväl fastighetsägare som kommunen på olika former av exploateringar av mark. För att ge bättre förutsättningar för god planering och för en hållbar utveckling har kommunen tagit initiativ till en fördjupad översiktsplan. Denna rekreationsanalys utgör underlag till den Fördjupade översiktsplanen för Vällsta. Parallellt med rekreationsanalysen görs också en naturvårdsanalys och en kulturhistorisk utredning. rekreationsanalys utgör en fördjupning av Landskapsanalysen och redogör mer i detalj för upplevelsevärden och utvecklingsbara rekreationsstråk/områden inom Vällstaområdet. Utdrag ut Landskapsanalys okt 2007 redovisas som bilaga 1 till rekreationsanalysen. Som underlag för rekreationsanalysen har även kommunens naturinventering, RTK s rapport upplevelsevärden i Järvakilen och den kulturhistoriska analysen utgjort värdefullt underlag. Förutsättningar Som underlag för handlingsplan för de västra kommundelarna genomfördes en landskapsanalys (Ekologigruppen okt 2007). Denna Goda rekreationsmöjligheter vid Edssjöns östra kant. Framtida utvecklingsmöjligheter av bergtäkt samt avfallsanläggning. Bisslinge och Antuna. kärnor i regionalt värdefull kulturmiljö. Regional värdekärna sträcker sig fram till Stäket. Ansamling av barriärer gör det här landskapspartiet svårtillgängligt för männsikor. regional värdekärna enl. RTK 2004 grönstråk visuella /rumsliga samband Meter barriär, fysisk svagt samband i grönstrukturen kulturhistorisk kärna värdefull rekreationsskog enl. RTK 2004 & Ekologigruppen 2007 Kraftledning Analyskarta södra delen, karta från Landskapsanalys okt 2007 och Handlingsplan för de västra kommundelarna 3

4 Den regionala grönstrukturen - Järvakilen En stor del av Upplands Väsby kommun ingår i den regionala grönstrukturen. Järvakilen som berörs i den här rapporten sträcker sig från Hagaparken i söder till Sigtuna i norr. Den regionala grönstrukturen är en stor tillgång för Stockholmregionens invånare och som spridningskorridor för djur- och växtliv. I samband med förslag till ny Regionplanen 2010 har RTK låtit ta fram rapporten Grönstruktur och landskap i regional utvecklingsplanering RAPPORT 9:2008. Denna rapport utvecklar kunskap som ger underlag i arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010 och är samtidigt tänkt att fungera som vägledning och orientering för olika aktörer som är engagerade i dessa frågor. Då stora delar av Vällstaområdet ligger inom Järvakilen och vissa partier utgör s.k. värdekärnor bedöms det relevant att citera några avsnitt ur ovanstående rapport. Gröna värdekärnor Gröna värdekärnor är stora, sammanhängande områden med fl er sammanfallande naturvärden inom kategorierna sociala värden, naturvetenskapliga värden eller kulturmiljövärden. Värdekärnorna kan betraktas som de mest värdefulla delarna av en kil. Värdekärnorna omfattar i allmänhet hela landskap med skogar, kulturmarker och sjöar. Målet är att de ska vara minst tre kvadratkilometer stora. Storleken motiveras av att området ska vara tillräckligt stort för att kunna bevara stora regionala värden, även värden som är känsliga för störningar och kanteffekter. JÄRVAKILEN Edssjön Järvakilen 4

5 Karta över området med kilen och dess värdekärnor Helhetsområden FÖP-området och gröna kilen 5

6 Områdena ska också vara så stora så att de på sikt kan bibehålla sin artrikedom. Som regel utgörs värdekärnorna av länets högsta naturvärden, där fl era olika typer av naturvärden sammanfaller och samverkar (till exempel värden för friluftslivet, värden för biologisk mångfald och geologi samt kulturmiljövärden). Ett eller fl era av dessa är som regel ett riksintresse för naturvård eller kulturmiljövård. I de yttre delarna av kilarna ställs särskilt höga krav på värdekärnornas kvalitet. Områdena ska vara lättillgängliga och kunna fungera som utfl yktsmål, med tilltalande och attraktiv natur i kombination med mycket höga natur- och/eller kulturvärden. Värdekärnorna är särskilt känsliga för ingrepp, och exploatering av dem bör defi nitivt undvikas. När deras storlek ska beräknas bör man i likhet med En skogsbacke i handen och fl era andra utredningar räkna bort en störzon från bebyggelse på cirka 500 meters bredd. Framförallt från större vägar är bullermattan bred och påverkar både friluftsliv och djurliv. Minimibredd och förstärkningsbehov Ambitionen vid avgränsningen har varit att kilen bör ha en minimibredd av 500 meter. Denna bredd på ett område ger förutsättning för att rymma fl era olika naturtyper som kan fungera som spridningsvägar för fl ora och fauna. Bredden på 500 meter möjliggör även en variation av upplevelsevärden för människor, inklusive sådana som kräver mer ostörd miljö. En bredd om 500 meter anses också nödvändig för att ge upphov till den stadsbris som skapar luftomväxling mellan stadens hårdgjorda ytor och den svalare naturmarken. I de inre delarna av kilarna fi nns partier där det är svårt att åstadkomma denna bredd. De har då markerats som svagt avsnitt. Där det fi nns särskilt starka regionala behov av rekreationsstråk eller spridningssamband genom bebyggelsen, har kilarna markerats genom en stadsdel eller planerad stadskärna. Svaga avsnitt Partier som underskrider 500 meters bredd klassifi ceras som svaga avsnitt. Svaga avsnitt innebära att områdena är små, störda av buller eller anläggningar, att naturmiljön är så fragmenterad att den biologiska funktionen försvunnit eller upplevelsevärdena minskat. De svaga partierna är särskilt känsliga för exploatering. Samtidigt har dessa områden ofta en stor betydelse för tillgängligheten till närnaturen eller för ett specifi kt spridningssamband. På vissa platser är kilen helt eller delvis avbruten. För att förbättra värden och funktion i dessa svaga avsnitt, kan olika åtgärder vidtas. Att överbrygga barriärer som stora vägar och anläggningar, nyplanering och ändrad skötsel, utformning av gång- och cykelvägar, skyltning med mera är exempel på sådant som kan bidra till att upprätthålla och utveckla kilens värden och funktioner som sammanhängande område. Från spridnings- och tillgänglighetssynpunkt är det ett krav att kilarna ska ha land- eller broförbindelse. Vattenområden och stränder ingår, medan öar som endast går att nå med båt i allmänhet inte är med i kilarna. Marken ska också i praktiken vara allemansrättsligt tillgänglig, med följande undantag: I kartbilden från år 1996 var golfbanor och åkermark undantagna från kilarna, då allemansrätten inte gäller för dem fullt ut året om. I samrådsförslaget RUFS 2010 räknas golfbanorna som en del av grönstrukturen, liksom även åkermarken. 6

7 UPPLANDS VÄSBY Mälarvägen STÄKET Rotebroleden ROTEBRO Viktiga landskapsstråk Meter 7

8 Vällstaområdet - landskapet, allmänt FÖP området utgörs av dalstråk med jordbruksmark och skogsområden med stora verksamhetsområden. I nordöst gränsar FÖPområdet till kulturlandskapen kring Eds kyrka, Edssjön och Antuna och i väster mot strövområden kring Ängsjö friluftsgård. Södra delen av området, fram till kommungränsen, utgör ett landskap som domineras av verksamhetsområden, infrastrukturanläggningar, Mälarvägen och Rotebroleden. Det öppna landskapet inom FÖP-området präglas idag av verksamheten vid två stora gårdar, Vällsta och Bisslinge. med helt olika inriktning men där landskapets grunddrag och lantliga karaktär ändå bibehållits. Vällsta med kombination jordbruk, skogsbruk samt tippoch täktverksamhet inom intilliggande skogsområden och Bisslinge som en större golfanläggning. Mälaren Harva gård Eds kyrka Bergtäkt Edssjön Vällstaverken Vällstatippen Bisslinge gård Vällsta gård Golfbana Översikt FÖP-området 8

9 Vällsta gård sett från väster Vällsta gård med omgivning I landskapsanalys 2007 beskrivs landskapet längs Mälarvägen inom FÖP-området på följande sätt Ett öppet åkerlandskap breder ut sig i södra delen av Upplands Väsby. Det här landskapsrummet har inte lika höga kvaliteter som till exempel landskapet mellan Sättra ridskola och torpet Manilla. Trafikleden stör upplevelsen av det öppna landskapet som är storskaligt. Kraftledningar och skarpa brynzoner med barrträd gör att landskapet delvis upplevs som ogästvänligt. Inom området finns stora tipp- och täktområden på ömse sidor om Mälarvägen, (Vällstatippen i öster, Edstäkten? och Edstippen? i väster). Dessa ligger dock uppe på bergshöjderna nästan helt dolda bakom skogssluttningar. Markägaren har medvetet arbetat för att bevara avskärmande skogsridåer kring de större verksamhetsområdena. Vandrar eller cyklar man längs äldre väg via Vällsta gård och Kolartorp rör man sig mellan åkrar med råg och blåklint med utsikt mot åkerholmar med ek och enar och lantlig bebyggelse (Vällsta gård, Kolartorp och torpet Björkhagen mfl). Industrianläggningarna i söder, med betongindustri, småindustri, transformatorstation mm ger landskapet viss industrikaraktär, något som förstärks av den tunga trafiken på Mälarvägen. Störningen från vägen avtar dock snabbt. Med hänsyn till den tunga verksamhet som bedrivs inom Vällstaområdet och de kraftledningar som korsar landskapet upplevs landskapet ändå påfallande lantligt, dominerat av åkrar, hästbeten, skog och en större lantgård, Vällsta. Mälarvägen är hårt trafi kerad Kulturväg över fälten mot Kolartorp 9

10 Bisslinge gård, vy från allén Bisslinge gård Utdrag ur landskapsanalysen 2007 Bisslinge är en herrgårdsmiljö med en vacker allé och fina lövskogar som attribut. Området domineras idag av Bisslinge golfbana. För den som inte själv spelar golf är den svårtillgängligt. Kan användas för skidåkning vintertid. Golfbanan ligger delvis inom FÖP-området. Bisslinge gård är privatbostad och klubbhuset ligger vid Svartinge Herrgårdslandskapet kring Bisslinge är mer småbrutet med stort inslag av åkerholmar, delvis med ek och slånbryn. Äldre brukningsgränser har bevarats och åkermarken ersatts av golfbana. Jordbrukslandskap har ersatts av böljande parklandskap. Landskapet kring Bisslinge, särskild de norra delarna, bedöms ha mycket stora rekreativa värden. Längs Edssjön finns inslag av äldre kulturmiljö och gammal skog. Ett fl ertal dammar bidrar till ett intressant fågelliv. Hägrar är en vanlig syn 10 Domarkullen, bevarad fornlämning

11 Edssjön Bisslinge gård Vällsta gård 11

12 Skogslandskap präglat av skogsbruk Skogslandskap Herrgårdslandskap UPPLANDS VÄSBY Mälarvägen Skogslandskap Sjölandskap Industri/täktlandskap Industrilandskap Småbrutet torparlandskap med äldre karaktär Karta landskapskaraktärer Skogslandskap präglat av skogsbruk Herrgårds/parklandskap Småbrutet skogslandskap Småbrutet torparlandskap med äldre karaktär Storskaligt jordbrukslandskap Industrilandskap STÄKET Igenväxnings landskap Industrilandskap Rotebroleden ROTEBRO g Landskapskaraktär Visuella "lägage" mellan olika landskapstyper Visuella läckage mellan Meter 12

13 Småskaligt torparlandskap kring Hjältarbäcken och Hjältartorp Parklandskap och rester av ett äldre herrgårdslandskap vid Bisslinge Storskaligt jordbrukslandskap kring Vällsta gård Industrilandskap i södra Vällsta 13

14 Rekreationsanläggningar inom området Rekreationsanläggningar för allmänheten saknas inom området. Bisslinge golfbana, är en exklusiv golfanläggning och helt förbihållen klubbens medlemmar. Längs Edssjön finns planer på att utveckla vandringsled (Kyrkstigen) och målpunkter (kyrksten, runristning/block). Rekreation inom angränsande områden Närmaste större rekreationsanläggning är Ängsjö friluftsgård i Järfälla kommun ca 300 m väster om FÖP-områdets nordvästra spets. Här finns motionsanläggning, servering, flera bad, kanotuthyrning mm. Området nås med bil från Stäketvägen i Järfälla. Till fots och med cykel kan området nås från norr via Harva, Törndal och Gröndal. Till fots också via Upplandsleden som följer Mälarstranden mellan Harva och Ängsjö. Upplands Väsbys mer nyttjade rekreationsområden ligger norr om FÖP-området vid Harva, Sättra och Runsahalvön. Där finns välanvända rekreationsstigar och vackra kulturmiljöer. Vid Ängsjö friluftsgård i Järfälla kommun fi nns servering, motionsspår mm. Området utgör idag en central utgångspunkt för rekreation längs Mälaren. De Geer-moräner Skog och kulturlandskap utmed Mälaren med degeermoräner,norr om FÖP-området, är ett välanvänt rekreationsområde av regionalt intresse. 14

15 Det saknas idag kopplingar direkt från FÖPområdet mot Ängsjö friluftsgård. I samband med utveckling av bostadsområden och verksamhetsområden inom FÖP-området längs Rotebroleden måste grönstrukturen förbättras och kopplingar tillskapas mellan Villastaden i Rotebro, Katrinedal, Molnsättra naturreservat och skogarna upp mot Ängsjö friluftsgård. Annat område av särskilt intresse för rekreation är Harvaskogen, Harvagrund och del av Harvaviken. Nordvästra delen av FÖP området tangerar detta område som är ett kulturpräglat landskap med omväxlande gammal skog och till stora delar oexploaterade Mälarstränder. Här finns en av landets rikaste förekomster av de Geermoräner, hagar med stora enar, fin torrbacksflora, ädellövskog och mycket ålderdomliga stenrösen. Några delar betas för närvarande av hästar och en del har sedan länge uppnått ett naturskogstillstånd. Harva Ängsjö friluftsgård Upplandsleden Golfbana Söderby Katrinedal Edssjön Ridstall Molnsättra naturreservat Anläggningar för rekreation inom och i anslutning till området idag samt befi ntlig bostadsbebyggelse där samband med närrekreationsområden behöver förbättras 15

16 Tillgänglighet Enligt Landskapsanalysen 2007 används de sydvästra delarna i liten omfattning för allmänhetens rekreation. Söder om Harva är landskapet mindre känt för stadens invånare. Här finns för friluftslivet störande verksamhet som Edstippen och Vällstaverken. Bara vetskapen om dessa verksamheter tycks skapa ett mentalt motstånd. Andra faktorer som väger in är bitvis hårt brukad skog och buller från Mälarvägen. Avsaknaden av tydliga målpunkter och bristen på information om stigar gör också att området inte drar många besökare. Landskapet är mycket otillgängligt för besökare, framförallt beroende på Mälarvägens tunga trafik och att avfarts- eller parkeringsmöjligheter saknas längs vägen. Alla avfartsvägar har bommar eller skyltar med privat område/väg. Det är endast vid Vällsta gård möjlighet finns att köra av och vända. Det är nästan omöjligt att stanna längs vägen eller att gå eller cykla. Inga busslinjer trafikerar Mälarvägen. Åkermarken och Bisslinge golfbana utgör också barriärer under delar av året. I praktiken är det dock möjligt att promenera genomföp-området på olika stigar och småvägar men det saknas information om var man kan och får gå. Längs Edsjön finns en gammal kulturled, Kyrkstigen. Här finns även en målpunkt i form av en runristning. Det saknas anslutning fram till Vällsta gård och/eller Bisslinge. Strax väster om kommungränsen går Upplandsleden fram till Ängsjö friluftsgård. Området upplevs idag mycket otillgängligt med tung trafi k och olika typer av industriverksamhet, Ovan Mälarvägen Inom området fi nns fi na kulturvägar att vandra eller cykla. Kopplingar mot omgivande bebyggelseområden saknas eller är mycket bristfällig En jämförelse mellan historiskt kartmaterial och orienteringskartor visar att det finns ett flertal äldre brukningsvägar och stigar som fortfarande är användbara även om skogsbruk kan ha gjort delar av dem svårframkomliga. Dessa kan användas för att knyta ihop rekreationsstråk genom kommunens sydvästra delar. Parkeringsplatser för klubbmedlemmar fi nns vid Bisslinge/Svartinge golfbana. I övrigt saknas helt information och parkeringsmöjligheter inom FÖP-området 16

17 Ängssjö frilufts gård Gröndal Karta kulturvägar Upplandsleden Törndal Söderängen ") ") Arbetarbostäder #* Ristorp ") ( Harva Mälarvägen Gamla vägen 1731 års karta Kolartorp Björkhagen Gamla vägen 1731 Söderby (Dammängstorp) Edsby gård/slott G ( ( ( Vällsta (Dammhagen) UPPLANDS VÄSBY Eds kyrka Hjeltartorp r Svartinge Bisslinge ( ( Gustavslund STÄKET Katarinedal Rotebroleden ROTEBRO g Meter Kulturvägar och stigar G ( Större väg 2009 Vägar och stigar angivna på Häradskarta, ca 1900, som fortfarande finns kvar. Äldre sträckning som inte finns kvar Stigar som tillkommit efter 1900 (ej på Häradskartan) Upplands leden Kyrka Större gårdar/gods Torp, enligt Häradskartan, namn inom parantes anger att torpen finns ej kvar. ") Lada enl Häradskartan, finns ej kvar. Arbetarbostäder #* inte fi nns kvar 17

18 Störningar och barriärer Störningar Inom Vällstaområdet finns påtagliga störningar i form av buller; från tung trafik på Mälarvägen, från verksamhetsområden (hur ofta, när eller styrka okänd), skogs- och jordbrukmaskiner samt gokartbana strax sydväst om FÖPområdet. Störande verksamheter fi nns framförallt vid Vällstaverket och bergtäkten. Transporterna bidrar både med buller och barriäreffekter Till detta kommer trafikbuller från Rotebroleden samt trafikbrus från E20 som tränger in i områdets västra delar. Vällstatippen är för närvarande stängd. Det innebär att stråket från Vällsta via Dammängen till Edssjön är påfallande rofyllt, då trafikbrus saknas. Störningarna inom området varierar och är mindre under helger och i semestertider. Områden och stråk som kan upplevas som rofyllda är särskilt värdefulla som rekreationsmiljöer, inte minst inom Vällstaområdet med de störande verksamheter som pågår här. Barrriärer Verksamhetsområdena och Rotebroleden utgör fysiska barriärer. Det gör även åkermarken, svårframkomliga skogsbruksmarker och igenväxningsmarker samt i viss mån Mälarvägen. Industriområden och trafi kleder i områdets södra del skapar tydliga barriärer och mindre trivsamma miljöer att passera. Ovan Söderby industriområde Kraftledningar och verksamhetsområden tas i landskapsanalysen upp som mentala barriärer, dvs de upplevs negativa och störande i ett kulturlandskap eller för upplevelse av skog och vildmark. I vilken utsträckning kraftledningarna verkligen upplevs störande när man rör sig till fots eller på cykel genom ett landskap, längs småskaliga kulturvägar och med en intressant närmiljö att fokusera på är osäkert. Jordbrukslandskapet i Vällsta är fortfarande påfallande sammanhållet varför kraftledningarna inte bedöms utgöra någon viktig mental barriär för utveckling av rekreationsstråk. Kraftledningar kan upplevas visuellt störande men bedöms inte utgöra hinder för utveckling av rekreationsstråk 18

19 Vällsta förutsättningar buller Lämplig områdesanvändning Bostäder Rekreation Bergtäkt Vällstaverken Vällstatippen Golfbana Söderby Industriområde Meters Lämplig områdesanvändning inom området med avseende på buller 19

20 Upplevelsevärden inom Vällstaområdet Inom FÖP-området finns, trots Mälarvägen och de tunga verksamheterna inom området, delar med höga eller mycket höga rekreativa upplevelsevärden. En del fungerar redan idag andra behöver utvecklas genom restaurering eller skötsel. En förklaring till vad som menas med upplevelsevärden framgår av bilaga 1. De olika upplevelsevärdena inom Vällstområdet redovisas på kartor i Bilaga 2. Bedömningen av upplevelsevärden skiljer sig något från Landskapsanalysen 2007, vilket beror på större detaljeringsgrad i denna rapport. Trolska miljöer vid kvarndamm och strömmande vatten vid Hjältarbäckens utlopp. Miljöer av denna typ fi nns ytterst sparsamt inom denna del av Upplands Väsby Edssjön med omgivningar utgör en värdekärna i Järvakilen. Området innehåller mycket höga till höga rekreativa levelsevärden både avseende trolska miljöer (gammelskog, äldre än 100 år), skogskänsla, utblickar och öppna landskap, vattenkontakt, variationsrikedom (vattenbryn, skogsbryn och värdefulla naturmiljöer) och kulturhistoria. Inom Edssjöområdet finns ytterligare värden att lyfta fram som t.ex Hjältartorp med omgivande kulturlandskap och kvarndamm i Hjältarbäcken. Längs stråket Dammängen - Dammhagen Vällsta gård finns områden med höga värden för kulturhistoria och för skogskänsla. Längs kulturväg förbi Vällsta gård mot Kolartorp finns höga upplevelsevärden för utblickar och öppna landskap, variationsrikedom samt kulturhistoria. Tillgänglighet är dålig och behöver utvecklas. Kring Hjältartorp fi nns många uppskattade upplevelsevärden representerade. Tv: Gammal skog, stränder, kulturmiljöer och äldre vägsystem erbjuder attraktiva miljöer med höga rekreativa värden. Även genom golfområdet fi nns äldre kulturstråk av stort värde 20

21 ( ( ( ( ( ( ( ( UPPLANDS VÄSBY ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( Mälarvägen ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (( ( (( ( ( ( STÄKET Upplevelsevärden kulturhistoria och levande landskap. Kartor över alla upplevelsevärden återfi nns som bilaga 2 Kommer att ersättas av en karta med som visar var man har många värden samlade Meter ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ROTEBRO ( ( ( ( ( ( ( ( ( Rotebroleden ( ( ( ( ( ( Mycket högt värde ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( Kulturhistoria och levande landsbygd ( Högt värde Fornlämning RAÄ, punktobjekt. Fornlämning RAÄ, linjeobjekt. Fornlämning RAÄ, ytobjekt. Fornlämning enl Kommunplan. ( ( 21

22 Rofyllt och stark upplevelse av ett äldre kutlurlandskap vid Dammängen. Hjältarbäcken har här ett slingrande lopp kantad av enar. Området utgör tillsammans med Hjältartorpsområdet en unik miljö inom Vällstaområdet som kräver särskild hänsyn och fortlöpande landskapsvård för att kunna bevaras Även söderut längs Hjältarbäcken fi nns ett rekreativt stråk att utveckla. Detta stråk föreslås i Handlingsplan för de västra kommundelarna bli det centrala grönstråket som förbinder Edssjön med Molnsättra naturreservat i Sollentuna. Området är inte tillgängligt för rekreation idag. Det krävs nya stigar längs skogskanter och fält söder om Vällsta gård, skyddsplanteringar samt gångportar under två trafi kerade vägar. Stråket 22

23 Den gamla vägen över Vällsta gård förbi gravhögarna vid Domarbacken och vidare mot Kolartorp utgör ett förhållandevis opåverkat kulturstråk i öst-västlig riktning genom området. Ett stråk vars karaktär bör bevaras och tillsammans med omgivande landskap bevaras som grönstråk 23

24 Områden med särskilda värden för rekreation 24

25 Områden med särskilda värdenför rekreation 1 Vällsta gård Vällsta gård ligger högt i landskapet med det gula bostadshuset bakom lummiga träd. Gården domineras i övrigt av ett flertal stora ekonomibyggnader. Åkermarken söder om gården har idag ersatts av hästbeten och en våtmark. Hästhagarna omges av vita staket. Det storskaliga landskapet avgränsas av skog och en vacker enebacke i sydväst. Mellan skogsridåerna syns verksamhetsområden i söder. Den gamla vägen mellan Vällsta och Bisslinge kantas av enar, slån och nypon. Dominerande upplevelsevärden: Kulturhistoria - högt värde Utblickar och öppna landskap höga värden Vällsta gård Landskapet kring gården har en lantlig karaktär med hästhagar och åkermark 25

26 2 Kolartorp och äldre väg Västerut från Vällsta löper en gammal väg förbi en vacker ekhage till Kolartorp. Vägen passerar genom åkrar och har en ålderdomlig, lantlig karaktär. Vid Kolartorp finns förutom det gamla torpet, ladugård och lada några moderna bostadshus med trädgårdar. Hästbeten och skogsbruksskog omger det lilla bebyggelseområdet. Observera att lantligheten längs den gamla vägen över åkern är beroende av omgivande skogsbryn. Eventuell bostadsbebyggelse vid Björkhagen bör placeras så ett den inte exponeras i landskapet. Vägen mot Kolartorp går mellan böljande sädesfält med blåklint, sommaren 2009 Dominerande upplevelsevärden: Kulturhistoria - högt värde Utblickar och öppna landskap höga värden 3 Väster om Kolartorp löper ett smalt flackt dalstråk där jordbruksmarken fortfarande brukas men med en extensiv karaktär. Skogsbrynen längs stråket präglas av skogsbruk och området saknar utpräglade karaktärsdrag. Jordbruksstråk i väster 26

27 4 Dammängen, Dammhagen Mellan Vällsta gård och Edssjön löper ett dalstråk som trots inslag av skogsbruk och kraftledning bevarat en ålderdomlig karaktär. Gammal skog omger Dammängen och på en längre sträcka har bäcken kvar ett slingrande lopp kantad av enebuskar. Kuperad terräng, ekkullar, blomsterängar och enebackar förstärker karaktären av äldre småbrukar/torparlandskap. Över norra delen av Dammängen löper en större kraftledning. Skogsavverkning har gjort omgivande skog svårframkomlig och de öppna markerna används som upplag för stubbar, ris och flis. På denna sträcka är de rekreativa upplevelsevärdena mindre. Dominerande upplevelsevärden: Kulturhistoria - högt värde Skogskänsla mycket högt värde Variationsrikedom - högt värde Hjältarbäckens dalgång Markerna vid Dammängen har karaktär av småskaligt äldre jordbrukslandskap 27

28 5. Hjältartorp Vid Hjältartorp, som ligger på en höjd i landskapet, finns flera bevarade byggnader, en tydstypisk torparträdgården, ett äldre vägsystem, samt en gammal kvarndamm. Hjältartorp med omgivande marker ned mot Edssjön bildar ett välbevarat kulturlandskap av stort intresse. En kulturhistorisk undersökning och värdering av hela torpmiljön bör utföras. Områdets tidigare nyttjande som plantskola har lämnat spår i form av trädrader med lind och grupper av andra mer främmande trädslag. De öppna markerna mot Edssjön har nyligen plöjts varför gamla strukturer framträder tydligare. Torpmiljön kring Hjältartorp skulle kunna utvecklas till en målpunkt inom rekreationsområdet Edssjön. Landskapet kan restaureras och en historia berättas. Se även kulturutredningen. Dominerande upplevelsevärden: Kulturhistoria högt värde (ev mycket högt värde) kan utvecklas genom restaurering av torplandskapet Trolska miljöer högt värde (kring dammen, bäcken och skogen öster därom)- mycket högt värde Skogskänsla - högt värde (kring dammen, bäcken och skogen öster därom)-mycket högt värde Variationsrikedom - högt värde Hjältartorp eller Hjeltartorp som anges på äldre kartor. Kring torpet växer syrener och äppelträd 28

29 Markerna mot sjön har nyligen plöjts upp och de gamla gränserna för åker och äng kan skönjas Raka rader med lindar är lämningar efter plantskolan Kring torpet fi nns både byggnader, vattenanläggningar och ett landskap som skulle kunna restaureras till en värdefull helhetsmiljö. Hjältartorp blir del i utvecklingen av grönstrukturen runt Edssjön med koppling såväl till Kyrkstigen, kyrkstenen och kulturlandskapen kring Eds kyrka som till de större gårdarna Vällsta och Bisslinge. Hjältartorpsområdet utgör korsningspunkten mellan två värdefulla grönstråk; Edssjön och Hjältarbäcken. 29

30 Bisslinge gård sett från allén 6 Bisslinge Kring Bisslinge gård har jordbruksmarken hanterats på helt annat sätt. På tidigare åkrar och betesmark utbreder sig idag ett böljande parklandskap med en golfbanans alla ingående komponenter. Värdefulla landskapselement såsom åkerholmar och ekbackar har bevarats och nya i form av ett flertal dammar har tillkommit. Allén fram till Bisslinge gård utgör ett viktigt landskapselement, en blandallé med ask, lönn, björk, lärk. Några äldre vägar finns kvar och har integrerats i golfbanan. Längs dess och längs allén kan fortfarande upplevas en lantlig och lite ålderdomlig karaktär. Utsikten från allén mot Bisslinge gård, hästbeten, dammar och Edsvikens videsnår är mycket intagande. Dominerande upplevelsevärden: Kulturhistoria - mycket högt värde Variationsrikedom - högt värde Service och samvaro (medlemmar i golfklubben) - mycket högt värde 30

31 Längs Edsåns utlopp växer täta videsnår. Hästar betar markerna närmast ån och sjön. Dammarna bidrar till ett intressant fågelliv även inom golfbaneområdet med frekventa besök av hägrar, änder och vadare. Skuggspel i Bisslingeallén 31

32 7 Längs den gamla vägen mellan Hjältartorp och Bisslinge har anlagts nya golfhål och en damm. Den äldre karaktären med enebuskar är välbevarad och härifrån har man vacker utsikt över det kuperade golflandskapet. De ursprungliga vägarna gick igenom skogen, se karta s.17. Dominerande upplevelsevärden: Kulturhistoria - högt värde Trolska miljöer skogen i norr - mycket högt värde Skogskänsla skogen i norr - mycket högt värde Nya golfhål och damm Variationsrikedom - mycket högt värde Den äldre vägen i norra kanten med enar och tät gammal skog är en trevlig promenadväg. Skogen i norr utgörs av gammal skog med höga naturvärden 32

33 8 Hjältarbäcken Hjältarbäcken mellan Järfälla (Översjön)och Upplands Väsby kommuner är ett bitvis kraftigt uträtat dike som mynnar i Edssjön. Hjältarbäcken rinner från Översjön i Sollentuna till Edssjön i Upplands Väsby. Bäcken, som är 4 km lång rinner genom ett naturreservat på Sollentunasidan och kan på långa sträckor betecknas om ett dike, som ofta är uttorkat sommartid. Vattendraget är delvis kulverterat (bl a vid Vällsta Gård). På östra sidan om ån, söder om Vällsta gård, har markägaren anlagt en viltdamm där kanadagås, tofsvipa och smådopping häckar. Vid Hjältartorp finns en gammal kvarndamm som idag är i dåligt skick och som förmodligen utgör vandringshinder för fisk. Mellan dammen och utloppet i Edssjön finns en sumpskog av klibbal och strömmande vatten. Mellan Dammängen (område 4) och Hjältartorp (område 5) är landskapet påverkat av kraftledning, skogsbruk fl isupplag och igenväxning. Från rekreationssynpunkt vore här önskvärt med ny stig och landskapsvårdande åtgärder med slåtter och återställande av ängsmark. Förslag : En damm eller våtmarksanläggning vid Hjältarbäckens utlopp till Edssjön. Under utredning. (Förslag vattenplan 2005) Dominerande upplevelsevärden som behöver utvecklas: Kulturhistoria - högt värde Variationsrikedom - högt värde Hjältarbäcken nedanför Kvarndammen. En sträcka med strömmande vatten 33

34 9 Edssjön och kyrkstigen Text saknas Ej inventerat Dominerande upplevelsevärden: Kulturhistoria - högt värde Variationsrikedom - mycket högt värde 10 Öppet dalstråk mellan Harvaviken och Edssjön Text saknas ej inventerat 11 Edsskogen Text saknas ej inventerat 12 Björkhagen och Söderby Text saknas ej inventerat 34

35 Förslag till utveckling av rekreativa stråk Vällstaområdets jordbrukslandskap har rekreationsvärden att utveckla om man bjuder in till detta. Här kan utvecklas rekreationsstråk med lantlighet, kulturhistoria och öppna landskap som främsta attraktion. Ett landskap som erbjuder variation av både äldre småskaliga kulturlandskap och modernt storskaligt jordbrukslandskap. Landskapet mot Edssjön är mycket rofyllt och bedöms ha stora rekreativa värden. Möjlighet till utveckling finns längs äldre kulturvägar och vattendrag. Idag är tillgängligheten inom FÖP-området mycket dålig. Förslag har tagits fram på utveckling av 4 värdefulla rekreationsstråk genom Vällstaområdet. Två följer äldre kulturvägar (viss upprustning krävs) medan de övriga två till viss del förutsätter nya stigar eller GCvägar. Inom stråken finns områden av särskilt intresse som kan utvecklas till målpunkter. Några entréer där möjlighet till bilparkering bör anordnas anges. Stråk nr 1 och 2 Här finns en potential att längs äldre vägar utveckla ett rekreativt stråk genom golfbanan från Antuna till Hjältartorp och vidare längs kyrkstigen till Eds kyrka. Genom att rusta upp och förbinda stigar kring Hjältartorp kan ytterligare ett stråk utvecklas längs Dammängen, delvis på den gamla bruksvägen i västra kanten, till Vällsta gård och vidare över Kolartorp mot rekreationsmarker kring Degermossen och Upplandsleden mot Ängssjö friluftsgård och Mälaren. Till detta stråk kan också knytas grönstruktur från eventuell ny bostadsbebyggelse kring Söderby och Björkhagen. Stråk nr 3 Förslag finns att rusta upp Hjältarbäcken och utveckla grönstråk från Edssjön till Molnsättra naturreservat i Sollentuna. Här kan gångstigar antingen följa bäcken eller dras i kanten av den fornlämningstäta höjdryggen öster om de öppna jordbruksmarkerna vid Vällsta. Stråk nr 4 Från kyrkstigen finns möjlighet att via skog av naturvärde ordna stig över mot Risbotorp, och vidare koppling till Upplandsleden. Lämpligt läge för att passera Mälarvägen, lämpligt läge i förhållande till Edstippens uppfart samt åkermarken behöver studeras vidare. Stråk nr 5 En vandringsled hänvisas genom golfbanan längs allén och gamla stigar och med koppling till Antuna och Älvsundadalen. Nya stigar anläggs där så krävs. 35

36 Värdekärna inom den gröna kilen UP A PL ND S VÄ SB Y Mä lar vä ge n Edssjön Värdekärna inom den gröna kilen Stråk 1 Stråk 5 Stråk2 Stråk 4 Stråk2 Stråk 3 STÄ KET Meter Rot eb roled en ROTEBRO Rekreationsstråk som har förutsättningar att utvecklas som vandringsleder och cykelvägar

37 37