Infragrön/InfraGreen hållbara transportsystem

Transkript

1 Infragrön/InfraGreen hållbara transportsystem På den globala miljöfordonskartan stiger två länder fram som speciellt framgångsrika. Norge med den största elbilsandelen i världen per capita, och Sverige med en halv miljon miljöfordon, varan över på biodrivmedel. De områden i dessa länder som ligger i topp är sydöstra Norge med Osloregionen, samt Västsverige. I detta projekt kanaliserar vi de bästa erfarenheterna från dessa regioner till att stötta varandras kommuner till en ännu snabbare utveckling. Projektet bygger på konkreta projekt som leder till realiserade investeringar och fler miljöfordon. Bakgrund Det finns ett väl etablerat miljöarbete på både norska och svenska sidan på gränsen i Västra Sverige och sydöst Norge. Gränsarbetet är väl utvecklat, och ända sedan massa- och pappersdebatten finns tät dialog. De svenska och norska infrastrukturministrarna etablerade 2010 ett samarbete kring två demonstrationssträckor för el- laddinfrastruktur mellan länderna, den ena är E 6 mellan Göteborg och Oslo. Det finns etablerade samarbeten langs strekningen Oslo- Gøteborg, inte minst kring kustområdena och kring järnvägens utveckling, som skapat regionala samarbeten mellan organisationer och myndigheter i Sverige och Norge. Gränshandeln är ett kitt som binder länderna samman, och skapar transportbehov över gränsen. Grensehandelen bidrar til et betydelig transportarbeid og dermed utslipp av klimagasser. Årligen gjennomføres ca. 3 millioner dagsturer fra Norge til Strømstad, langt fler enn til Charlottenberg (ca. 1 mill.) eller Töcksfors (ca ), Norrmännen, som stod för nästan 25 procent av alla utländska övernattningar i Sverigeunder 2010, övernattade i första hand i Västra Götaland. Mange nordmenn eier også hytta i regionen Västra Götaland. I 2010 eide nordmenn ca hytter i Västra Götaland, som dermed er den overlegent mest populære reisemålet for nordmenn med hytter i Sverige. Kun Värmland er i nærheten med nesten 3 000

2 hytter eide av nordmenn 1. Fra svensk side er det stor trafikk til og fra Østlandsområdet, da et betydelig antall unge svensker arbeider og bor i Oslo- området På miljöområdet och inom hållbar infrastruktur pågår flera projekt, inom Interreg, projekt inom ramprogrammen samt nationella projekt. Till dessa kommer ett stort antal lokala projekt som drivs av kommuner eller lokala organisatörer. Miljöfordons- och elbilsutveckling Sverige och Norge är två världsunika länder. Norge har flest elbilar per invånare, i Sverige finns nu mer än etanol, gas och hybridfordon. Antall elbiler i Norge har vokst fra 3392 desember 2010 til 5715 i januar 2012, en vekst på 68% som er ventet å øke. Utvecklingen av laddstationer har varit mycket snabb, och i slutet av 2011 fanns över 3000 ladepunkter i Norge Denna utvecklingen har åstadkommits under de senaste åren, genom en mångfald av statliga och lokala satsningar och incitament. Det är ett intressant exempel på hur statliga satsningar kan leda till en snabb teknikutveckling. Strategierna i de olika nordiska länderna har varit mycket olika; medan man i Sverige arbetat med en lång rad olika incitament och styrmedel, har man i Norge fokuserat på en enkel men effektiv modell där fordon under vissa emissionsvärden får en betydligt lägre accis (engangsavgift). I Sverige har den så kallade miljöfordonsdefinitionen spelat en avgörande roll för att utpeka vilka fordon som kommer i fråga för de finansiella styrmedel som regeringen beslutat. Definitionen antogs 2006, och kommer att skärpas från 1 januari Den sena skärpningen har dock medfört att definitionen under de senaste åren knappast varit teknikdrivande. Parallellt med denna utveckling har två internationella händelser påverkat utvecklingen; dels EU- kommissionens beslut att lägga en straffavgift på de bilföretag som har en produktionsmix med alltför höga emissioner. Den andra faktorn som påverkat starkt är det höga oljepriset sedan hösten Från ett genomsnittligt pris på omkring 30 dollar fatet gick priserna upp till 140 dollar fatet. Syfte med projektet Projektet skall låta de två ländernas expertkunskaper och erfarenhet bidra till att grannlandet når en snabbare utveckling. Vi vill katalysera utvecklingen av elladdinfrastruktur och biogasutveckling genom att ge strategiskt stöd till kommuner i målområdet att ta nästa steg, och skapa närmare relationer mellan aktiva kommuner och skapa en nationell och internationell transparens kring satsningarna. Det finns 31 kommuner i projektområdet. Genom att skapa ett gemensamt projekt kring dessa kommuner och ett för dem gemensamt intresse skapar vi en förutsättning för 1 SCB. Utlændskt ægande av fritidshus i Sverige Pressmeddelande från SCB , nr 2011:82.

3 samverkan över gränsen. Vidare kan kommunernas arbete presenteras på en gemensam webb applikation så att utvecklingen syns, och de enskilda laddställena kan utvärderas. Vi bedömer att utvecklingen försenas av en brist på praktiska erfarenheter. Dette er praktiske erfaringer som nå finnes, men det er ikke systematisert og vi mangler en strategisk overføring til andre interesserte kommuner. Fokus i dette prosjektet skal være læring og praktisk gjennomføring. Ett konkret stöd till kommuner som viser aktivt interesse og ønsker å bidra til overgang til forbybare drivstoff bör ge den skjuts som behövs för att initiera utvecklingsprojekt. Vi har kommit förbi goda exempel. Detta projekt bygger på att skapa en infrastruktur för ett par av de drivmedel som kommer att vara en del av lösningen på transporternas klimatproblem. När det gäller el och fordonsgas har våra respektive länder kommit olika långt i utvecklingstrappan. När det gäller elbilar börjar Sverige utvecklingen, medan Norge har kommit flera steg upp på utvecklingstrappan. Nu står man i Norge för en uppgradering av kontaktdon på laddstolpar, vilket kräver en insats från de norska kommunerna. Sverige tjänar in ett par steg genom att lära av Norge. När det gäller gasfordon och biogasproduktion är Sydostnorge en viktig del av biogassatsningen i Norge. Det finns få norska gasbilar på marknaden, och därför en begränsad praktisk erfarenhet. Här kan svenska kommunala bolag och svenska kommuner bistå. Et annet viktig tema for prosjektet vil være å arbeide for at et enhetlig system for tilgang kommer på plass. Det er viktig at samme teknikk brukes både for tilkobling av lader/pumpe og for å låse opp/få tilgang til laderen/pumpe. Brukerne av miljøkjøretøy skal ikke behøve å tenke på om de krysser kommune eller riksgrenser. De skal ikke være urolige for å møte annen teknologi bare fordi de skal fylle energi et nytt sted. Prosjektet vil sette krav til å følge enhetlige og fremtidsrettede standarder. Prosjektet skal arbeide for sømløse transportløsninger i hele regionen. Prosjektet vil få en meget viktig rolle når det gjelder å sette standarder. Regionen er den som har i særklasse størst andel elbiler i verden. Østfold, Akershus og Oslo hadde ved utgangen av registrerte ladbare kjøretøy. Västra Götaland, med Trollhättan i spetsen, har den största andelen gasbilar i Sverige. En annan aspekt är bristen på långsiktighet när det gäller spelregler för exempelvis satsningar på biogas i kommunen. Vi vet ännu inte vad de kommande skatterna kommer att bli på gas i Sverige, och i Norge är biogasen fortafande en liten produkt för i första hand bussar. När det gäller el saknas till exempel fortfarande allmänt accepterade standarder på europanivå. Sverige och Norge har en chans att arbeta efter en gemensam standard.

4 Det er energibærerne biogass og el som er satsningsområder innenfor dette prosjektet. Dette er et bevisst strategisk valg for ikke å la prosjektet bli for vidt og stort at vi mister fokus på den konkrete faktiske fremgangen og utbyggingen. Vi samler riktig kompetanse og samarbeider med andre nettverk om andre transportformer og drivstoff. Merverdien av et samarbeid over grensen styrkes av at det på svensk side er utviklet langt bedre infrastruktur for biogass enn på norsk side. For el til transport er utviklingen kommet mye lengre på norsk side. Et felles prosjekt på disse områdene vil kunne utjevne forskjellene og dra nytte av hverandres erfaringer når det gjelder å bygge ut infrastruktur. Et samspill mellom biogass og el til transport vil dessuten samlet kunne gi et fullverdig alternativ til dagens fossile energibærer i transportsektoren. Dette er ikke tilfellet hver for seg. Prosjektet involverer aktører från näringslivet, från berörda kommuner, fylkeskommuner/læn og nasjonale fageteater/myndigheter, samt från ideelle organisasjoner samlas. Prosjektet bidrar til næringsutvikling ved å bidra til etableringen av et grunnleggende marked for ladetilbud til kjøretøy. Det er avgjørende med aktive, offentlige aktører i etableringen av et slikt marked dersom det skal ligge i forkant av utviklingen i antall kjøretøyer. Ved å ligge i forkant av utviklingen i antall kjøretøyer oppnår man at infrastrukturtilbudet kan virke som et insentiv til økt andel ladbare kjøretøy, fremfor å være et hinder for de første som ønsker å ta i bruk denne typen kjøretøy. Med næringsliv menes her energiprodusenter og energidetaljhandelaktører, men även aktörer inom transportnäringen. Fokus blir initalt på lätta fordon, och transportfordon under 3,5 ton. Framöver finns det inget som hindrar att även tyngre transporter och kollektivtrafik ryms inom projektet. Målgrupp Målgruppen är i första hand beslutsfattare och energi/miljötjänstemän i svenska och norska kommuner. Dessa personer är en stor kraft i omställningen, men de behöver diskutera idéer och strategier, och dra nytta av varandras erfarenheter. En ännu större målgrupp är marknadens intressenter, där projektet strävar efter att skapa ett gemensamt förhållningssätt där exempelvis upphandlingskriterier kan samordnas. Risker All ny tekniklansering är förknippad med risker. Detta måste man möta, och kommunikativt förbereda kommuner och andra aktörer på de bakslag som kan komma om ev teknik inte fungerar. Vi har både i Norge och Sverige sett sådana artiklar under årets första månader. Det betyder inte att tekniken är fel, men väl att den skall utvecklas. Projektägare och styrgrupp Projektägare är Länsstyrelsen i Västra Götaland län, där Tore Carlsson är projektansvarig. På norska sidan är det Østfold Fylkeskommune där Joakim Sveli är projektansvarig. Arbetet med projektet kommer att ske i nära samarbete med Akershus fylke där Daniel Molin är kontaktperson.

5 Även på svenska sidan gränsen breddas kontakterna där i första hand Västra Götalandsregionen bjuds in. Projektet Biogas Väst en nationell, rent av internationell kompetensbank. Dessa fyra aktörer föreslås bilda styrgrupp för projektet. En referensgrupp skapas där Transnova på den norska sidan och Energimyndigheten på den svenska bjuds in att delta. Detta skapar en viktig kontaktyta mellan de ansvariga myndigheterna och den ena av de två utsedda demonstrationssträckorna. I referensgruppen kan även övriga samarbetspartners som NAF, TSS med flera ingå. Projektledning Projektet har en övergripande samordnare, som även är projektägare på den svenska eller norska sidan. En nationell projektledare arbetar parallellt i det andra broderlandet. Det är en mycket platt och praktiskt orienterad struktur. Respektive projektledare arbetar nära den gemensamma kommunikationen, så att ett gemensamt varumärke projekteras. Styrgruppen finns hela tiden nära projektet. Projekt- ledare Norge Styrgrupp Gemensam extern kommunikation Projekt- ledare Sverige Tidplan Projektet startar augusti 2012, och avslutas två år senare med en slutrapport. Genomförande I projektet etableras ett antal olika stödpaket för kommuner som leder till fortsatt miljöutveckling av infrastrukturen. Till detta kopplas ett brett system för informationsutbyte, erfarenhetsspridning och kommunikation.

6 Vissa tematiska projekt bedrivs för att lyfta strategiska frågor, projekt som drivs över flera kommungränser och över den gemensamma landsgränsen. Centralt är att satsningarna följs upp och utvärderas av ett team av norska och svenska experter. Beskrivning av de olika delarna av projektet 1. Projektsamordning Projektet bygger en platt samordning, med en svensk och en norsk projektledare. En vi dessa har det övergripande ansvaret. Administrationen hanteras av de två projektägarna. 2. Mötesverksamhet En stor mängd möten mellan kommuner, återkommande större regionala möten, med externa experter för att informera och entusiasmera. Detta är en flexibel punkt, men viktig för att skapa samordning och kunna bygga på varandras framgångar. 3. Kommunikation En fokuserad satsning på att sprida vad som sker i regionen; internt, men framför allt externt och internationellt. Här ingår: - en utvecklad webb- baserad kommunikation. Denna bör vara fristående frpn - projektägarna, dvs ligga på egen domän. koppling till Nobil.no, viss generell utveckling och utveckling på den svenska sidan 4. Event Detta är ett viktigt sätt att visa på utvecklingen, låta nyckelaktörer ta del av nyheter och testa ny teknik. Det budgeteras för ett större event per år. För 2014 aspirerar regionen på att vara värd för ZERO rally. 5. Uppföljning och utvärdering Detta är viktigt för att kunna finslipa och utveckla de satsningar som görs. De laddstationer som sätts upp under projektet kommer att följas upp centralt för att skapa bästa underlag för utvärderingar och erfarenhetsspridning. Här kan till exempel en webb- baserad applikasjon av alla laddare, med klickbar realtids- informasjon som representerar varje laddare. Vid varje laddstation kan man gå in och studera laddcykler, tid för laddning med mera. Dette forutsetter samarbeid med etablerte databaser som NOBIL i Norge (på väg att bli gemensam nordisk databas). Dette blir en sentral del i formidling av prosjektet. Sammenslåing av IKT og transportsektoren sees på som avgjørende for tilrettelegging av en mer «smart» mobilitet som muliggjør overgang til alternative drivstoff innenfor transport. På detta sätt bygger vi en stjärnhimmel över laddinfrastruktur och gasinfrastruktur i regionen. Det blir resultat tillgängliga för alla, som skapar samverkan i regionen mellan kommuner med liknande behov och problematik.

7 Sosial media er spennende vinkel som vi bør nevne! Integrering av sosial media i prosjektet muliggjør en mer direkte kommunikasjon til brukere og for å få rask tilbakemelding om bruken av infrastrukturen (+ drift). Dessuten kan det være en effektiv måte å spre informasjon videre. 6. Tematiska projekt: a. Pendlarparkering Det finns en existerande eldriven infrastruktur mellan Göteborg och Oslo tåget. Ofta är den bästa lösningen ur miljösynpunkt att ta bilen till närmaste kollektivknutpunkt och parkera den där. Parkeringsavgiften kan vara hel- eller delbetalning för tågresan. Norska NAF har studerat detta och har förslag på utveckling av parkeringsplatser i anslutning till tåg (direkt, eller via parkering med matarbuss). Det bör dessutom skapas laddplatser i anslutning (långsamladdning) så att elbilar kan ladda medan ägaren fortsätter med tåg. Detta ökar den aktiva radien för elbilar betydligt. Projektet vill utveckla ett par piloter på svensk och norsk sida. b. Förutsättningar för snabbladdning längs E6 Det er korridoren og hovedveien som er hovedprioritet her. Etableringen av hurtigladesteder vil være avhengig av andre kommersielle aktører langs vegen, i tillegg til tilgjengelig nettkapasitet og investeringsvilje fra energiselskap som vil bygge og drifte hurtigladere. Projektet samordnar utvecklingen med berörda aktörer. c. Mobilitetsapplikationer Arbetet med gränsöverskridande applikationer som syr ihop möjligheter till fossilfri pendling d. Sammanställningar av tillgänglig statistik med analyser. Här görs regelbundna analyser av den globala utvecklingen, kombinerat med månatliga uppdateringar av bil- och drivmedelsförsäljning i regionen, för att tidigt fånga upp, kommunicera och förstärka (eller bromsa) trender inom området. 7. Samverkan med externa aktörer Projektet stödjer och samordnar i förekommande fall, externa aktörers satsningar i berörda kommuner. Här avses stöd genom utredningar, kontakt mellan aktörer och myndigheter med mera. 8. Samverkan med andra projekt. Det pågår flera andra projekt i denna region. Inom ramen för det föreslagna projektet ingår samverkan med dessa projekt, och erfarenhetsutbyte. Styrken i dette prosjektet er den overordnede tilnærmingen og en helhetlig syn på strekningen genom Sydostnorge och Fyrbodal. Projektet bygger på de svenska och norska kommunernas samverkan.

8 Samordning är viktig for ikke å risikere små delprosjekter og isolerte teknologiske løsninger som ikke «snakker sammen». I förekommande fall görs prioriteringar tillsammans med dessa projekt, exempelvis avseende utplacering av laddstationer/tankställen. a. Blue highway en EU ansökan för satsning på metangas för tunga fordon läng E6. b. El sexan Länsstyrelsens i Västra Götaland har ett samordningsprojekt för elladdinfrastruktur längs E6 med betoning på regionen söder om Trollhättan. c. E6 Syd Västra Götalandregionen, Region Halland och Region Skåne har ett projekt för att säkra snabbladdning söderut på E6. d. e- mobility, svensk samordning av Test Site Sweden. Miljøvernorganisasjonen Zero deltar från norsk sida. Detta projekt är en europeisk kraftsamling med fokus på forskning och utveckling samt demonstrationer. e. North Electric Avenue satsning på elladdinfrastruktur mellan Malmö och Oslo. Öresundskraft, Move About och Gröna Bilister med fokus på företagsbilpooler. f. COINCO North II, satsning på höghastighetsjärnväg mellan Oslo och Köpenhamn. g. Implement ett interreg projekt som samordnas av Innovatum kring biogassatsning i regionen h. Green Highway ett systerprojekt som spelar stor roll i utvecklingen. 9. Arbete i enskilda kommuner Nedan följer en beskrivning av kvalificerad grön infrastrukturutveckling i regionens (Interreg Sverige- Norge) kommuner. START I Projektet erbjuder erfarna konsulter som besöker intresserade kommuner för att sammen med kommunen vurdere hvor og i hvilken utstrekningen det vil være behov for ladeinfrastruktur, eller annan infrastruktur för en hållbar utveckling. I projektstödet ingår en eller två erfarna konsulter eller kollegor från annan kommun som bistår i planering och projektering. Dette arbeidet skal resultere i et plangrunnlag som kan kommunen kan brukes både i videre politisk behandling, men også i kommunal planlegging og reguleringsplaner. Det skal beskrives hvilke steder det er og vil være behov for ladeinfrastruktur, hvilken type og kostnadsoverslag for en trinnvis etablering, eller kostnader för etablering av gastankställen. En slutprodukt av START I är en strategisk analys av kommunens förutsättningar och hur en lämplig tidplan kan se ut. I andra parallella projekt med norska Transnova och svenska Test Site Sweden utvecklas kriterier för inköp av långsam- och snabbladdning. Detta är viktigt för

9 att skapa generella kriterier och kravspecifikationer som möjliggör gemensam uppföljning. Här föreslås största möjliga samverkan. I dette arbeidet kommer vi også til å dra veksler på Utredning som grunnlag for utbyggingsplan for infrastruktur til ladbare biler i Hedmark, Oppland, Akershus og Østfold som er planlagt ferdig i mai. START II De kommuner som fullföljt START I kan gå vidare med att projektet skapar förutsättningar att följa upp, sammanställa och kommunicera utvecklingen via webbaserade verktyg. Här täcker vi in de kommuner som uppgraderar gamla laddstationer till modern teknik (mode 3), eller införande av nya laddstationer i kommunen. Uppgradering gäller i första hand i norska kommuner, där första generationen kontaktdon måste bytas mot nyare kontaktdon som är både säkrare och bättre. Dette er viktig fordi vi ønsker samme teknikk på begge sider av riksgrensen og det vil være feil å starte utbyggingen av infrastruktur basert på gammel teknologi som må utfases om noen år i Sverige. För både uppgradering och nyetablering gäller att projektet sätter upp tekniska och kommunikativa baskrav som måste efterföljas. Detta ger en uppföljningsmöjlighet för alla stationer på ett standardiserat sätt. Den näthemsida som tagits fram av Nordiska Ministerrådet, som planeras bli gemensam för hela Norden ( föreslås bli hemvist för statistiken på nätet. Projektet bistår med att ta fram underlag för upphandlingar av tekniska konsulter som bistår kommuner i uppgradering/etablering. I detta skede kan även kommunerna få stöd till att utforma en miljöfordonspolitik, dvs en strategisk analys av tillgängliga fordon med hög trafiksäkerhet och låga emissioner. Inom ramen för START II tar projektet fram olika förslag för hur kommuner kan gå vidare med att testa eller införskaffa fordon med låga emissioner. Här ingår även möjlighet att testa olika el- eller gasbilar under en längre period. En slutprodukt är en realisering av de första stegen i kommunens strategiska gröna infrastrukturplan, och en för regionerna utvecklad rekommendation för upphandling av fordon.