Breddnings- och Fördjupningskurs (BoF) på Läkarprogrammets termin 11, VT2013. Plastikkirurgi och fördjupning av basal kirurgisk teknik

Transkript

1 Breddnings- och Fördjupningskurs (BoF) på Läkarprogrammets termin 11, VT2013 Plastikkirurgi och fördjupning av basal kirurgisk teknik Ansökan gäller period 2: 4 mars 7 april Kursansvariga: Emma Hansson (emma.hansson@med.lu.se) och Henry Svensson (henry.svensson@med.lu.se), Plastikkirurgiska kliniken, SUS Malmö 1. Kursens benämning Plastikkirurgi och fördjupning av basal kirurgisk teknik 2. Kursens syfte och kompetensmål Syfte Studenterna ska ges möjlighet att fördjupa sina basala kirurgiska färdigheter. Evidensbaserad handläggning och behandling betonas. Dessutom ska kursen ge studenterna kännedom om det plastikkirurgiska sjukdomspanoramat och vetenskapsfältet. Kursen är fokuserad på grundläggande färdigheter och kunskaper som studenten har användning för vid kommande AT-tjänstgöringen. Kompetensmål Efter avslutad kurs ska studenterna kunna: Kunskap och förståelse: Förklara mekanismer för sårläkning. Redogöra för medfödda missbildningar (Läpp-käk-gomspalt, mikroti, kärlmissbildningar och hypospadi), lymfödem, bröstreduktion och basala plastikkirurgiska metoder. Redogöra för indikationerna för plastikkirurgisk behandling av brösthyperplasi och hängbuk. Färdigheter och förmåga: Bedöma med vilken teknik ett sår ska förslutas, lämpligt sutur- och omläggningsmaterial till olika sår samt lämplig lokalbedövning. Redogöra för sterilitet i samband med operation och identifiera vanliga kirurgiska instrument och redogöra för vad de används till. Redogöra för hur man bedöma en mindre brännskada och hur man journalför den. Redogöra för hur man tar en delhud och en fullhud, syr in dem, lägger om dem samt, hur dessa patienter ska eftervårdas. Redogöra för möjligheter och begränsningar vad gäller ärrkorrektion. Värderingsförmåga och förhållningssätt

2 Värdera när en remiss för plastikkirurgisk bedömning är indicerad och vilken information som ska ingå i remissen. Reflektera över plastikkirurgisk forskning - kunna applicera de olika stegen i evidensbaserad medicin på basal kirurgisk teknik, dvs. problemformulering, litteratursökning, värdering av vetenskaplig artikel, artikeltolkning, syntes, kritisk återkoppling till aktuell klinisk frågeställning. 3. Kursens huvudsakliga innehåll och uppläggning Innehåll Tema för föreläsningar är: Introduktion till den plastikkirurgiska specialiteten Sårläkning. Barnmissbildningar: Läpp-käk-gomspalt, mikroti, hypospadi, kärlmissbildningar. Bröstkirurgi. Hudtäckning: Delhud, fullhud och lambåer. Lymfödem. Brännskador. Att vara plastikkirurg och forskare Tema för case är: Sår, inklusive kirurgiska sår, brännskadesår, trycksår samt plastikkirurgisk behandling av hudcancer, sårförslutning och ärrbehandling. Barnmissbildningar, inklusive läpp-käk-gomspalt, mikroti, hypospadi och kärlmissbildningar. Bröstkirurgi och remissindikationer för olika plastikkirurgiska tillstånd. Tema för praktiska övningar Sterilteknik och regler i operationssalen (med operationssjuksköterska och läkare) Kirurgiska instrument (med operationssjuksköterska och läkare) Suturmaterial och omläggningsmaterial (med operationssjuksköterska och läkare) Olika suturtekniker och tekniker för lokalanestesi. Att skriva remiss till plastikkirurgen Tema för klinisk frågeställning Studenten och kursansvariga bestämmer gemensamt en klinisk frågeställning som ska besvaras på ett klinikmöte. Frågan ska besvaras i enlighet med principerna för evidence based medicine. En skriftlig redovisning, med referenser, ska ingå i studentens portfolio. Uppläggning Ett översiktligt schema finns i bilaga 2.

3 Föreläsningar Introduktion till den plastikkirurgiska specialiteten Sårläkning Ärr Barnmissbildningar: läpp-käk-gomspalt, mikroti, hypospadi, kärlmissbildningar Bröstkirurgi Hudtäckning: Delhud, fullhud och lambåer Lymfödem Brännskador Att vara plastikkirurg och forskare. I temat ingår t.ex. också utlandsuppdrag. Föreläsningsämnena är valda för att ge översikt inom ämnen som studenterna ska kunna redogöra för enligt kursmålen. Föreläsning ska vad gäller exempelvis bröstkirurgi ge en bredning i förhållande till case i bröstkirurgi. Case kommer att vara inriktat på de delar av bröstkirurgin där studenten ska kunna indikationer. Sårläkningsföreläsningen ska ge en bas som krävs för att kunna delta i case, samt för att kunna delta i gruppövningarna angående val av sutureringssätt, suturmaterial och omläggningsmaterial. Förutom att ge studenterna en kunskapsöversikt är föreläsningen bra för att kunna ge studenterna perspektiv på kunskapen, ett perspektiv som en föreläsare utvecklat genom mångårig forskning och undervisning. På så sätt kan en föreläsning ge ett perspektiv som inte kan fås genom kurslitteraturen. Detta uppfylls genom att föreläsningarna kommer att hållas av områdesansvariga överläkare och forskare. Föreläsningarna att vara plastikkirurg och forskare, syftar dels till att ge en översikt över det plastikkirurgiska fältet samt en insikt i hur det är att kombinera kliniskt arbete och forskning.. Case: 2 angående Sårförslutning (inkl. val av lokalbedövning, förslutningsmetod, suturmaterial och förband), brännskador, trycksår samt plastikkirurgisk behandling av hudcancer och ärrbehandling. 1 angående Barnmissbildningar 1 angående Bröstkirurgi och remissindikationer för olika plastikkirurgiska tillstånd. Totalt 4 case. Det kommer således att vara ett case per kursvecka, introduktionsveckan undantaget. Case kommer i schemat läggas efter att motsvarande föreläsning hållits Praktiska övningar:

4 Sterilteknik och regler i operationssalen (med operationssjuksköterska och läkare) Kirurgiska instrument (med operationssjuksköterska och läkare) Suturmaterial och omläggningsmaterial (med operationssjuksköterska och läkare) Olika suturtekniker och tekniker för lokalanestesi Att skriva remiss till plastikkirurgen (genomförs under avdelningsvecka) En halvdag kommer att ägnas åt var och en av de fyra första praktiska övningarna. Den sista genomförs integrerat med annan tjänstgöring Undervisningsmetoden praktisk övning har valts för kursmål som kräver att studenterna ska kunna utföra någonting. Ytterliggare möjlighet att träna de olika momenten kommer sedan att ges under den kliniska tjänstgöringen. Klinisk tjänstgöring: Under den kliniska tjänstgöringen kommer studenterna att få möjlighet att ytterliggare träna sina färdigheter för att kunna uppfylla kursmålen. För att studenterna ska lära sig av den kliniska tjänstgöringen måste de känna att det finns en tidig koppling mellan den teoretiska utbildningen och den kliniska praktiken. Föreläsningarna och casen kommer att utformas med detta i åtanke. För att man ska lära sig något av klinisk erfarenhet måste man dessutom reflektera över det man upplevt och sätta in det i ett sammanhang, dvs. det krävs en aktiv handling för att omvandla erfarenhet till kunskap. I denna kurs kommer delar av portfolion därför vara fokuserad på mottagningspatienter, rondarbete och redovisning av operationer. Portfolion kommer således att utföra en form av reflektiv dagbok. Under den kliniska tjänstgöringen kommer studenterna att få handläggning av läkare på kliniken. Klinisk frågeställning: Studenten och respektive handledare bestämmer gemensamt en klinisk frågeställning som ska besvara på ett klinikmöte. Frågan ska besvaras i enlighet med principerna för evidence based medicine. Denna aktivitet tillför ett vetenskapligt perspektiv på kunskapen. Dessutom får studenterna träna sin förmåga att söka ett svar på en klinisk frågeställning. Detta är viktigt att kunna för att kunna söka ny kunskap och svar på frågor som uppkommer under den kliniska verksamheten. Metoden har även ett inslag av peer teaching, eftersom studenterna redovisar sina resultat för varandra och för läkarna på kliniken. Det har visat sig att då studenter lär varandra presenteras kunskapen utifrån ett annat perspektiv. Dessutom måste man kunna

5 något på en högre nivå för att kunna lära ut det till någon annan. En skriftlig redovisning av uppgiften, med referenser, ska ingå i studentens portfolio. 4. Teoretiska kunskaper som fördjupas Evidensbaserad medicin och vetenskapliga principer. Kirurgiska instrument, omläggningsmaterial, suturmaterial. Olika typer av sår, efter t.ex. kirurgi, brännskador och trauma. Sårläkning och sårbehandling. Missbildningar. Rekonstruktion efter cancer. Bränn- och köldskador. 5. Praktiska färdigheter som fördjupas Av de grundläggande praktiska färdigheterna som definierats för läkarutbildningen av medicinska fakulteten fördjupas följande: Genomföra kroppsundersökning av patient i god kontakt med patienten och med respekt för hans eller hennes integritet. Tillämpa hygienprinciper i samand med undersökning och behandling. Ge råd om hälsa och livsstil. Dokumentera i journal och skriva epikris på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med författningskrav. Utfärda remisser för arbetsterapi, sjukgymnastik, konsultation av andra läkare, röntgen, odlingar, cytologi och patologisk anatomisk diagnos. Utföra excisioner av mindre hudtumörer. Tillämpa principer för sårbehandling. Ge lokalbedövning. Suturera mindre sår. Övriga praktiska färdigheter som fördjupas under kursen: Tillämpa sterilteknik vid kirurgi. Assistera vid kirurgi. Undersöka bröst. Undersöka patient med bränn- eller köldskada. 6. Kliniska situationer som kursen tar upp Endast kliniska situationer nämnda i medicinska fakultetens dokument Kliniska situationer är inkluderade. Palpabla resistenser Illamående och kräkningar (postoperativt) Akut krisreaktion Sår/sårskador Förändrad hudfärg Avvikelser från barns normala utveckling

6 Svullna extremiteter Bränn och köldskador Elolyckor Känslighet för infektioner Språk och talrubbning Övervikt/fetma 7. Examinationens omfattning och uppläggning Kursen examineras genom en kursportfolio (bilaga 3). I kursportfolion ingår redovisning av inskrivningsmottagning, mottagning, operationer, rondarbete, klinikmöten, redovisning av klinisk frågeställning och jourfall. Studenterna kommer under kursen att redovisa en klinisk frågeställning på ett klinikmöte. 8. Antal studentplatser 4 (fyra). Plastikkirurgiska kliniken är en liten klinik och vi bedömer inte att vi kan erbjuda meningsfull handledning och klinisk tjänstgöring till fler än fyra studenten under VT 2013.

7 Bilaga 2: Översiktligt schema Schemapositioner: Avdelning vuxen + patologrond + hudrond+öronradrond Avdelning barn + LKG-konferens + kärlrond Poloperation Operation Mottagning Varje kandidat kommer att vara placerad en vecka på varje position. Vuxenrond: Dagligen 8.00 för alla, PÖ. Barnrond: Dagligen 7.45, för kandidat som barnavdelningsplacering, BKE. Föreläsningar: Eftermiddagar Case: Fredagar Praktiska övningar: Sterilteknik, Kirurgiska instrument, Suturmaterial och omläggningsmaterial och Olika suturtekniker och tekniker för lokalanestesi kommer att äga rum kursens fyra första fredagar kl Att skriva remiss till plastikkirurg genomförs integrerat med avdelningsveckan. Måndagsmöte: (Kandidaterna deltar i två måndagsmöten under kursen och gör då varsin presentation). Examination: Kursveckans sista fredag.

8 Bilaga 3: Portfolio PORTFOLIO FÖR BOF-KURS I PLASTIKKIRURGI OCH FÖRDJUPNING I BASAL KIRURGISK TEKNIK Din portfolio ska innehålla nedanstående uppgifter. Varje uppgift ska omfatta max 1 sida (Times new roman, storlek 12, enkelt radavstånd), exklusive källförteckning. För varje uppgift ska du ange nummer på uppgiften, datum, samt handledande läkare. Portfolion illustreras med fördel med avidentifierade journalkopior, PAD-svar och foton. Vid varje uppgift ska du göra en reflektion kring det du sett eller gjort. Glöm ej att ange referenser till varje uppgift. Fundera noggrant över vilka referenser du väljer att använda. 1. Mottagningspatienter Reflektera kring handläggningen av en patient på varje mottagning. Du ska delta i minst fyra olika mottagningar. Beskriv kort patienten, vad patienten söker för, bedömning och plan för handläggning. Inkludera även bakgrundskunskap kring tillståndet inklusive patofysiologi. Avsluta med en kort reflektion kring konsultationen. 2. Pol-op-patienter Reflektera kring vilken metod som användes och varför. Du ska redovisa minst fyra pol-oppatienter. Beskriv kort patienten, vad patienten söker för, bedömning och plan för handläggning. Inkludera även bakgrundskunskap kring tillståndet inklusive patofysiologi. Avsluta med reflektion kring val av operationsmetod, lokalbedövning, suturmaterial och förband, samt vilka kirurgiska instrument som är viktiga och varför. 3. Inskrivning av en vuxenpatient Skriv in en vuxenpatient för elektiv kirurgi. Bifoga den avidentifierade journalanteckningen. Beskriv kort patienten, vad patienten ska opereras för, vilka indikationerna för operation av detta tillstånd är samt hur tillståndet opereras. Inkludera även bakgrundskunskap kring tillståndet inklusive patofysiologi. Reflektera kring vad som är viktigt att tänka på när man lägger in en patient för kirurgi. 4. Inskrivning av en barnpatient Skriv in en barnpatient för elektiv kirurgi. Bifoga den avidentifierade journalanteckningen. Beskriv kort patienten, vad patienten ska opereras för, vilka indikationerna för operation av detta tillstånd är samt hur tillståndet opereras. Inkludera även bakgrundskunskap kring tillståndet inklusive patofysiologi. Reflektera kring vad som är viktigt att tänka på när man lägger in en patient för kirurgi. 5. Missbildningsoperation Beskriv patienten, indikation för operation, hur operationen gick till, vad som är viktigt att tänka på vid denna operation, vanliga komplikationer till denna typ av operation, eftervård vid denna operation samt långtidsresultat. Inkludera även bakgrundskunskap kring tillståndet inklusive patofysiologi 9

9 6. Bröstoperation Beskriv patienten, indikation för operation, hur operationen gick till, vad som är viktigt att tänka på vid denna operation, vanliga komplikationer till denna typ av operation, eftervård vid denna operation samt långtidsresultat. Inkludera även bakgrundskunskap kring tillståndet inklusive patofysiologi 7. Redovisning av klinisk frågeställning. Inkludera information kring hur du sökte svar på frågeställningen, hur du värdera källorna samt hur du redovisade informationen. 8. Brännskada Beskriv patienten samt brännskadan. Vad är viktigt att tänka på när man bedömer en brännskada? Vad ska dokumenteras i journalen? Vilka är indikationerna för operation av brännskador? Beskriv en brännskadas förlopp och långtidsresultaten. Vilka bekymmer kan patienten få? Vilka yrkeskategorier ska inkluderas i handläggandet av en brännskada? 9. Remisser till plastikkirurgen Sammanfatta kort när det kan finnas indikation för en remiss för plastikkirurgisk bedömning. Vilken information är det viktigt att inkludera i remissen? 10. Dagjoursfall Reflektera kring handläggningen av en patient du ser tillsammans med dagjouren. Beskriv kort patienten, vad patienten söker för, bedömning och plan för handläggning. Inkludera även bakgrundskunskap kring tillståndet inklusive patofysiologi. Vilka typer av fall ser den plastikkirurgiska jouren? Om man varit borta vid casetillfällena ska en skriftlig redovisning, inklusive reflektion, på ca en sida inlämnas.

10 Bilaga 4: Förslag på litteratur Basal kirurgisk teknik Elander, A. och Lossing, Clas. (2000) Excision och suturering i hud och subkutan vävnad. Basal plastikkirurgisk teknik bör tillämpas för optimalt kosmetiskt resultat. Läkartidningen, Vol. 97. Nr. 35. (sid ). (Tillgänglig via Läkartidningens arkiv). Knudsen, K. (2009). Lokalbedövningsmedel, toxisk reaktion. Internetmedicin. Publicerad: (Tillgänglig på: ). Nordzell, B. (2007). Grundläggande plastikkirurgisk teknik. Lund: Studentlitteratur. Plastikkirurgi Song, D. H., Henry, G., Reid, R. R., Wu, L. C., Wirth, G. och Dorafshar, A. H. (2007). Plastic and Reconstructive Surgery. Essentials for Student.. Arlington Heights: The American Society of Plastic Surgery. (Tillgänglig på publications/essentials-complete.pdf ) Sår och hudtumörer Boyce D E, Shokrollahi. ABC of wound healing. Reconstructive surgery. British Medical Journal V 332, 25 March 2006, pp (Tillgänglig via Summon) Grey JE, Enoch S, Harding GK. Pressure ulcers. British Medical Journal V 332, 25 Feb 2006, pp (Tillgänglig via Summon) Grey JE, Enoch S, Harding GK. Wound assessment. British Medical Journal V feb (Tillgänglig via Summon) Hajdarbegovi E, van der Leest RJT, Munte K, Thio HB, Neuman HAM. (2009). Neoplasms of the facial skin. Clinics in Plastic surgery 36: (Tillgänglig via Plastikkirurgens bibliotek) Sommar, P. Och Huss, F. (2008). ABC om brännskador. Läkartidningen. Vol Nr (sid ). (Tillgänglig via Läkartidningens arkiv). Missbildningar Bröst Hansson E, Freccero C. (2012) ABC om kvinnliga bröstavvikelser. Läkartidningen 2012 Feb 8-14;109(6):282-6 (Tillgänglig via läkartidningens arkiv).

11 Läpp-käk-gomspalt Hakelius, M., Nowinski, D., Skoog, V. och Mani, M. (2010). Läpp-käk-gomspalt (LKG). Internetmedicin. (Tillgänglig på: ). Öron Wikström, S-O. Så bygger vi ett nytt öra. S/Plastikkirurgisk%20klinik/Dokument/SÅ%20BYGGER%20VI%20ETT.pdf Wikström, S-O. Utstående öron. Analys och val av operationsmetod. NordicEar pdf Kärllesioner Burns, A J, Navaro, J A, Cooner, R D. Classification of vascular anomalies and the comprehensive treatment of hemangiomas. Plastic and reconstructive surgery. July Supplement e (Tillgänglig via Summon) Hypospadi Hansson E, Svensson H (2012) Hypospadi Internetmedicin. (Tillgänglig på: ) Buk och bröst Abdiu, A., Elander, A., Gerdin, B., Hedenbro, J., Ringberg, A., Troëng, T. och Wickman, M. (2008). Bröstreduktionsplastik bröstförminskande kirurgi vid stor byst. Rapport från expertgruppen för plastikkirurgi. Nationella medicinska indikationer. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. (Tillgänglig på: age=sv ). Abdiu, A., Elander, A., Gerdin, B., Hedenbro, J., Ringberg, A., Troëng, T. och Wickman, M. (2008). Bukplastik och liknande operationer. Rapport från expertgruppen för plastikkirurgi. Nationella medicinska indikationer. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. (Tillgänglig på: %20operationer.pdf?epslanguage=sv ). Lindahl A, Audolfsson T (2011). Bröstrekonstruktion. Internetmedicin. (Tillgänglig på: ) Lymfödem Brorson, H. Lymfödem. O/Plastikkirurgiska_kliniken/Lymfodem-/

12 Vetenskapligt perspektiv Alton, V. Och Eliasson, M. (2000). Det är lätt att söka medicinsk information på internet. Så här gör du steg för steg. Läkartidningen. Vol. 97. Nr. 40. (sid ) (Tillgänglig via Läkartidningens arkiv). Eliasson, M. (2000). En guide till kritisk läsning av kliniska artiklar. Läkartidningen. Vol. 97. Nr (sid ). (Tillgänglig via Läkartidningens arkiv). Eliasson, M. (2000). Evidensbaserad medicin begins at home. Incitament för bättre beslutsunderlag finns i den kliniska vardagen. Läkartidningen. Vol. 97. Nr 36. (sid ). (Tillgänglig via Läkartidningens arkiv). Eliasson, M. (2000). Är artikeln värd att läsa?. Läkartidningen. Vol. 97. Nr. 50. (sid ). (Tillgänglig via Läkartidningens arkiv). Referenslitteratur Lymfödem. Nationellt vårdprogram. (2003). Tillgängligt på: S/Plastikkirurgisk%20klinik/Plastik/Vardprogram_lymfodem.pdf) Riktlinjer för handläggning av skivepitelcancer och basalcellscancer. (2009). (Tillgänglig på: 20&%20BCC% pdf ) Vårdprogram för malignt melanom. Onkologiskt centrum södra sjukvårdsregionen. (2009). anom_2009_rev pdf Mikrokirurgiska operationer: /EH