Kompletterande aktörer

Transkript

1 Dnr 2008/ :5 Kompletterande aktörer Uppfylls villkoren i arbetslöshetsförsäkringen i Arbetsförmedlingens samarbete med privata arbetsförmedlingar?

2 2

3 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Urban Forsberg, Thomas Hedström, Rolf Hermond (uppdragsansvarig) och Martin Östberg Rapporten är godkänd för publicering Katrineholm den 9 mars 2009 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: iaf@iaf.se 3

4 4

5 Innehåll Innehåll... 5 Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdraget Syftet med granskningen Metod Försöksverksamheten med kompletterande aktörer Ekonomisk ersättning till kompletterade aktörer Urval av deltagare till försöksverksamheten Information till dem som blev utvalda att delta Försöksverksamhetens omfattning Upphandlade platser hos kompletterande aktörer Arbetsförmedlingens kontrollfunktion Myndighetsutövning inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen Rättssäkerheten vid handläggning av ärende inom arbetsförmedlingen Dokumentation Regler om insyn i verksamheten Jäv Sekretess Tillsyn Straffansvar Rätten att få ta del av allmänna handlingar IAF:s granskning av försöksverksamheten Avtalsinbjudan Anbud Academedia Eductus AB Arbetslivsresurs AB AS3 Svenska AB KFG (Kompetens och Förändringsgruppen) Avtalen Aktörens avtal med deltagande Granskning av försöksverksamheten Malmö Norrköping Sundsvall/Timrå/Härnösand IAF:s sammanfattning av granskningen av genomförandet av försöksverksamheten Underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt

6 6.6 Arbetsförmedlingens återrapportering avseende kompletterande aktörer enligt regleringsbrev för budgetåret Slutsatser Rättsäkerhet i verksamheten hos kompletterande aktörer Arbetsförmedlingens kontrollfunktion i arbetet med kompletterande aktörer IAF:s iakttagelser och bedömning avseende Arbetsförmedlingens verksamhet med kompletterande aktörer och kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen Källförteckning Författningar Propositioner Avtal Avtalsinbjudan Anbud Avtal Intervjuer Övrigt Bilaga Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Lagen(1977:238) om arbetslöshetsförsäkringen

7 Sammanfattning Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, fick i regleringsbrevet för budgetåret 2007 i uppdrag att mer aktivt använda kompletterande aktörer i syfte att förbättra matchningen och motverka utanförskap för arbetssökande. Som ett led i uppdraget startade AMS en försöksverksamhet med privata kompletterande aktörer för arbetslösa arbetssökande som var berättigade till arbetslöshetsersättning. IAF har på eget initiativ funnit det angeläget att granska denna verksamhet. Syftet med IAF:s granskning var att studera hur Arbetsförmedlingen säkerställt sitt ansvar för myndighetsutövningen i arbetslöshetsförsäkringen i de avtal som AMS/Arbetsförmedlingen 1 tecknat med de kompletterande aktörerna. Syftet var också att identifiera eventuella riskområden såsom felaktiga utbetalningar av arbetslöshetsersättning i ärenden som rörde arbetslösa som varit anvisade till en kompletterande aktör. IAF:s analys av avtalen mellan AMS/Arbetsförmedlingen och de kompletterande aktörerna i försöksverksamheten visar att Arbetsförmedlingens myndighetsutövning i arbetslöshetsförsäkringen inte har säkerställts. Enligt IAF:s mening bör rättsäkerheten för den enskilde beaktas i väsentligt större utsträckning än vad som varit fallit i den granskade verksamheten. Det finns inte heller lagstöd för att överlämna delar av kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen till privaträttsliga subjekt. I granskningen har IAF noterat att det saknas avtalsbestämmelser som motsvarar vad som gäller för en förvaltningsmyndighet som ger Arbetsförmedlingen som förvaltningsmyndighet möjlighet att fullfölja sina uppdrag i kontrollfunktionen vad avser: Dokumentation. Insyn Jäv Sekretess Tillsyn 1 Sedan 1 januari 2008 har Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnder blivit en myndighet, Arbetsförmedlingen. 7

8 På grund av detta är det svårt för Arbetsförmedlingen att uppfylla kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen. Särskilt blir detta fallet om det saknas en kontinuerlig dokumentation av den enskildes jobbsökaraktiviteter. Arbetsförmedlingens och IAF:s samt andra berörda myndigheters avstämning och uppföljningar samt insyn i och tillsyn av verksamhet hos kompletterande aktörer bör tydligare säkerställas än vad som är fallet i de granskade avtalen. Arbetsförmedlingen ombedes att senast den 30 april 2009 till IAF redovisa vilka åtgärder som har vidtagits respektive kommer att vidtas utifrån de iakttagelser IAF har gjort. 1 Inledning IAF:s uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen är att granska och verka för att arbetslöshetskassorna och arbetsförmedlingen tillämpar lagar, förordningar och föreskrifter på ett rättssäkert sätt. IAF har också i uppdrag att utveckla normeringen för att stödja tillämpningen av regelverket. Arbetsförmedlingen ska lämna information om, och kontrollera att arbetslösa uppfyller grundvillkoren för att arbetslöshetsersättning skall kunna lämnas. Detta innebär att avgöra om en sökande kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Arbetslöshetskassorna beslutar om och utbetalar arbetslöshetsersättning. IAF:s tillsynsverksamhet skall bidra till att arbetslöshetsförsäkringens bestämmelser tillämpas rättssäkert och effektivt samt bidra till att förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar. I IAF:s uppdrag ingår också att beakta att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring. Resultaten av IAF:s tillsynsverksamhet ska kunna ge arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen vägledning för att förbättra sitt arbete. Granskningsresultaten presenteras på olika vis bland annat i rapporter. Besked om regeltolkning lämnas exempelvis i föreskrifter, kommentarer i regelböckerna för arbetslöshetskassor och genom IAF informerar. 8

9 Vid brister i arbetslöshetskassornas verksamhet kan sanktion i form av erinran, föreläggande och återkrav av statsbidrag bli aktuella. När det gäller Arbetsförmedlingen påtalar IAF brister och förmedlingen återrapportera vilka åtgärder som vidtagits och kommer att vidtagas för att undanröja bristerna. 2 Bakgrund Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS 2, skulle enligt regleringsbrevet för 2007 av den 21 december 2006, mer aktivt använda kompletterande aktörer i syfte att förbättra matchning och motverka utanförskap för arbetssökande. Genom att andra aktörers kunskaper och erfarenheter blir en kompletterande del av den offentliga arbetsförmedlingen, kan arbetssökanden få mer individuellt anpassade tjänster och service i syfte att korta arbetslöshetstiden. AMS skulle säkerställa och tydliggöra att andra aktörer är en del av tjänsteutbudet och att andelen/antalet sökande som får del av andra aktörers kunskaper och erfarenhet ökar. AMS skulle redovisa vilka aktörer som kompletterar den offentliga arbetsförmedlingen och hur många sökande som får del av dessa tjänster. Som en del i det uppdrag AMS fått från regeringen att använda kompletterande aktör startade AMS den 15 juli 2007 en försöksverksamhet med kompletterande privata aktörer för arbetssökande som var berättigade till arbetslöshetsersättning. Enligt regleringsbrevet för 2008 skulle Arbetsförmedlingen dessutom säkerställa att kompletterande aktörer är en del av myndighetens tjänsteutbud. Detta gäller inte minst inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Regeringen beräknade att runt personer inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar skulle komma ifråga för insatser av aktuellt slag (t.ex. jobbcoachning). Arbetsförmedlingen skulle under 2008 erbjuda en tredjedel av dessa personer, eller minst personer, upphandlade tjänster eller tjänster som kompletterande aktörer på annat sätt varit ansvariga för 2 Sedan 1 januari 2008 har Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnder blivit en myndighet, Arbetsförmedlingen. 9

10 eller delaktiga i. Regeringen avsåg dessutom att i särskild ordning uppdra åt Arbetsförmedlingen att efter samråd med Försäkringskassan anlita kompletterande aktörer i syfte att fler långtidssjukskrivna skulle komma tillbaka till arbetslivet. Arbetsförmedlingen skulle redovisa uppdraget i två steg. Senast den 4 februari 2008 skulle myndigheten redovisa en strategi för det fortsatta arbetet med att ta tillvara kompletterande aktörers kunskap och kompetens i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Strategin skulle innehålla en bedömning av vilka grupper av arbetssökande och vilka delar av myndighetens tjänsteutbud som kommer att beröras. Strategin skulle också innehålla en bedömning av hur många personer som kommer att omfattas och i vilken omfattning. Regeringen angav också att beroende på Arbetsförmedlingens bedömning och utvecklingen av antalet arbetssökande, som får ta del av kompletterande aktörer skulle regeringen komma att ge ett kompletterande uppdrag. Senast den 8 augusti 2008 skulle Arbetsförmedlingen redovisa: vilka tjänster som hade upphandlats och vilka åtgärder som vidtagits i övrigt med anledning av uppdraget, kostnaderna för dessa, vilka kompletterande aktörer som anlitats samt hur många individer som omfattats och i vilken omfattning tjänsterna har er bjudits. 3 Uppdraget Enligt 2 p 2 förordning (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ska IAF granska handläggningen av och rutinerna för handläggning av ärenden hos Arbetsförmedlingen, som påverkar rätten till arbetslöshetsersättning. IAF har utifrån sitt uppdrag funnit det angeläget att granska den försöksverksamhet, som AMS/Arbetsförmedlingen har bedrivit under 2007 och 2008 med kompletterande aktörer som omfattade arbetssökande som uppbar arbetslöshetsersättning. IAF har avgränsat granskning till endast denna försöksverksamhet. 10

11 3.1 Syftet med granskningen Syftet med IAF:s granskning var att studera hur Arbetsförmedlingen säkerställt sitt ansvar för myndighetsutövningen i arbetslöshetsförsäkringen i de avtal som Arbetsförmedlingen tecknat med de kompletterande aktörerna. Syftet var också att identifiera eventuella riskområden såsom felaktiga utbetalningar av arbetslöshetsersättning i ärenden som rörde arbetslösa som varit anvisade till en kompletterande aktör. 3.2 Metod Utifrån Arbetsförmedlingens uppdrag i arbetslöshetsförsäkringen har IAF granskat AMS avtalsinbjudan, kompletterande aktörernas anbud, avtalen mellan AMS och de kompletterande aktörerna. IAF har även granskat AMS information till de kontaktpersoner som fanns på arbetsförmedlingarna där försöksverksamheten har bedrivits. IAF har intervjuat AMS projektledare för försöksverksamheten och de kontaktpersoner på arbetsförmedlingarna i Norrköping, Malmö och Sundsvall/Timrå/Härnösand där försöksverksamheten genomfördes. IAF har också fört diskussion med Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) angående institutets utvärdering av försöksverksamheten. Vid samtalen med kontaktpersonerna använde IAF ett antal frågor som stöd. Frågorna var formulerade i förväg och användes på sådant sätt att intervjuobjekten inte begränsades under samtalets gång. Syftet var främst att fokusera på arbetet med kontrollfunktionen, men även att få en bild av samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och de olika kompletterade aktörerna. 4 Försöksverksamheten med kompletterande aktörer Försöksverksamheten med arbetssökande som uppbar arbetslöshetsersättning startade 15 juni 2007 och var ämnat att pågå till den 31 mars Försöksperioden förlängdes med ytterligare i tre månader, då upphandlingen försenades på grund av ett överklagande. 11

12 AMS ledning utsåg en projektansvarig samt en projektledare. För att kunna utvärdera den arbetsmarknadspolitiska effekten av försöksverksamheten anlitades Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. IFAU:s utvärdering av försöksverksamheten beräknas vara klar under år AMS beslutade att försöksverksamheten skulle bedrivas hos vissa arbetsförmedlingar i tre län. De arbetsförmedlingar som utsågs var Norrköping, Malmö samt Sundsvall/Timrå/Härnösand. Projektet skulle omfatta ca.1000 arbetslösa. Deltagandet skulle vara frivilligt. Den arbetslöse kunde välja att avstå att delta i försöksverksamheten, men ingen medverkande privat aktör fick neka att ta emot en arbetslös som uppfyllde kravet att vara matchningsbar. Att vara matchningsbar innebär att den arbetslöse är gångbar på arbetsmarknaden och inte är i behov av arbetsmarknadspolitiska programinsatser. Arbetslösa som accepterat att delta i försöksverksamheten kunde inte själva avbryta eller välja aktör. Ett avbrott kunde endast ske i samråd med den privata aktören och Arbetsförmedlingen. Den som inte fått arbete efter den avtalade tiden återgick till Arbetsförmedlingen. De privata aktörerna gavs inte möjlighet att anvisa och besluta om Arbetsförmedlingens reguljära arbetsmarknadspolitiska program. Efter samråd med Arbetsförmedlingen kunde emellertid den kompletterande aktören hänvisa till nystartsjobb 3. Personer med funktionshinder kunde, efter bedömning och beslut av Arbetsförmedlingen, få stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen samt stöd till personligt biträde. Valet av målgrupper grundades på arbetslösa, som bedömdes ha svårigheter att själva marknadsföra sin kompetens och var i behov av mer individuellt stöd för att lyckas få ett arbete. 3 Stöd för nystartsjobb är ett belopp som motsvarar arbetsgivaravgifter för den som anställs. Stöd för nystartsjobb lämnas under lika lång tid som den som ska anställas har varit utanför arbetslivet. 12

13 De målgrupper som AMS beslutade skulle delta var: Långtidsarbetslösa ungdomar, d.v.s. personer mellan 20 och 24 år som hade varit arbetslösa mer än tre månader. Försöksperioden för dessa var tre månader. Arbetslösa med funktionshinder. Arbetslösa utrikes födda, som hade varit arbetslösa i mer än sex månader. 4.1 Ekonomisk ersättning till kompletterade aktörer Den ekonomiska ersättningen från AMS till de kompletterande aktörerna utgick med ett grundarvode på 40 procent av totalbeloppet 14 dagar efter att ett avtal mellan deltagaren och aktören upprättas. Ytterligare 30 procent av totalbeloppet utbetalades till den kompletterande aktören efter det att den arbetslöse hade fått ett heltidsarbete som beräknades pågå minst tre månader. Resterande 30 procent eller slutarvodet erhöll aktören när deltagaren hade haft arbetet i tre månader. 4.2 Urval av deltagare till försöksverksamheten För att IFAU skulle kunna göra en utvärdering av försöksverksamheten valde IFAU i samverkan med AMS att göra ett slumpmässigt urval och dela upp de arbetssökande i en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Urvalet av deltagare till försöksverksamheten gjordes bland inskrivna arbetslösa vid arbetsförmedlingen, vilket innebar att även arbetslösa som inte var berättigade till arbetslöshetsersättning valdes ut. Antalet personer i försöks- och kontrollgrupperna bestämdes av tillgången på antalet upphandlade platser. Personer som ingick i grupperna kunde inte bli föremål för senare urval. För att nyttja alla upphandlade platser fick AMS göra urvalsförfarandet flera gånger. För en av orterna fick urvalet göras sex gånger. Ändå lyckades man inte fylla alla upphandlade platser Information till dem som blev utvalda att delta Information om vilka arbetssökande som slumpmässigt hade valts ut att delta vidarebefordras till respektive arbetsförmedling. Arbetsförmedlingen kallade de utvalda 4 Uppgift från intervju med projektansvarig på AMS. 13

14 per brev till ett informationsmöte på respektive arbetsförmedling. Kallelsen innehöll även information om att den som inte kom till informationsmötet skulle bli avanmäld. Detta innebar att arbetsförmedlingen meddelade respektive arbetslöskassa att personen inte längre var anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Under informationsmötet presenterade Arbetsförmedlingens personal försöksverksamheten. Personal från den kompletterande aktören informerade om hur de lagt upp sin verksamhet. Arbetsförmedlingen gav även information om att den som väl tackat ja till en plats inte själv kunde avbryta. Det var dock frivilligt att delta. De som tackade nej fick uppge orsaken till varför de ville avstå. Efter mötet fick de som var intresserade av att delta i projektet skriva på en intresseanmälan. Kontaktuppgifter och information om försökspersonerna som valt att delta överlämnades till den kompletterande aktören. Inom en vecka från det att den arbetssökande träffat sin kompletterande aktör, jobbförmedling, upprättades ett avtal mellan den arbetssökande och den kompletterande aktören. I avtalet förbands sig deltagaren bl.a. att följa samma regler som gäller rätten till ersättning från arbetslöshetskassan. 14

15 4.3 Försöksverksamhetens omfattning Tabell 4.1 Upphandlade platser enligt tecknade avtal Norrköping Totalt 340 Sundsvall/Timrå Härnösand Totalt 230 Malmö Funktionshindrade Upphandlade platser hos kompletterande aktörer Arbetsförmedling Ungdomar Utrikes födda Aktörer AcadeMedia Eductus KFG Sverige AB Arbetslivsresurser AcadeMedia Eductus KFG Sverige AB Arbetslivsresurser AcadeMedia Eductus 65 Totalt AS3 Svenska AB Källa: Tecknade avtal mellan AMS och aktörerna. Deltagare i försöksverksamheten Malmö Norrköping Sundsvall Timrå Härnösand Tabell 4.2 Erbjudna att delta i försöksverksamheten Arbetsförmedling Urvalsgrupp Kom ej till informationsmötet Ungdom Funkhin drade Ungdom Utrikes födda Funkhin drade Ungdom Utrikes födda Fått erbjudande Tackat nej Tackat ja Källa: IFAU 5 5 Siffrorna är preliminära 15

16 En tredjedel av platserna var planerade att tillsättas med start den 15 juni och resten med start senast mellan den 15 augusti och den15 september. För ungdomar var senaste starten bestämd till den 15 november. Inskrivningsperioden för ungdomar var begränsad till tre månader. För övriga grupper begränsades perioden till sex månader. Av dem som kallades till informationsmötet kom ca hälften. Detta är en förklaring till att AMS fick göra om urvalet flera gånger. Dessutom fick AMS tänja på urvalskriterierna när det gällde den arbetslöshetstid som deltagarna skulle ha uppfyllt 6. En förklaring till att många som kom till informationsmötet ändå tackade nej, var att de var nöjda med sina ordinarie arbetsförmedlare 7. 5 Arbetsförmedlingens kontrollfunktion Arbetsförmedlingens uppgift inom arbetslöshetsförsäkringen, kontrollfunktionen, regleras av 16 i förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 8. Arbetsförmedlingen ska lämna allmän information om villkoren för att få arbetslöshetsersättning och stödja den som är arbetssökande att hitta ett arbete. Samtidigt ska Arbetsförmedlingen kontrollera att den arbetssökande uppfyller grundvillkoren 9 i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen är skyldig att underrätta den sökandes arbetslöshetskassa om inte grundvillkoren uppfylls. 5.1 Myndighetsutövning inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen Arbetsförmedlingens kontrollfunktion inom arbetslöshetsförsäkringen är enligt IAF:s uppfattning en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning. Arbetsförmedlingens fullgörande av kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen resulterar i avanmälan av arbetssökande och underrättelser till arbetslöshetskassorna. 6 Uppgift från IFAU och Af Malmö. 7 Uppgift från intervjuer från samtliga arbetsförmedlingar 8 Se bilaga 91 9 Grundvillkoren anges i 9 ALF se bilaga

17 Regeringsformen (RF) 11 kap 6 3 st ger inte stöd för att delar av kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen överlämnas till ett privaträttsligt subjekt utan att det finns lagstöd för överlämnande. Syftet med RF 11 kap 6 3 stycket RF är att tillse att rättssäkerheten upprätthålls i alla delar av en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning. Det vill säga att lagstiftaren i de fall det genom lagstöd ges möjlighet att överlämna en sådan förvaltningsuppgift till ett privaträttsligt subjekt ställer upp villkor som det privaträttsliga subjektet måste uppfylla, villkor vars syfte är att säkerställa rättssäkerheten. Även när de uppdrag som ges till en kompletterande aktör begränsats på sådant sätt att det inte kan sägas vara fråga om överlämnande av myndighetsutövning är det av största vikt att rättssäkerheten för den enskilde säkerställs. Frågan är om de aktuella avtalen garanterar rättsäkerhet på ett tillfredställande sätt om de privata aktörerna fullgör delar av den kontrollfunktion som Arbetsförmedlingen ansvarar för. Vidare är frågan om de privata aktörernas sätt att utföra sitt uppdrag, ur ett rättssäkerhetsperspektiv ger Arbetsförmedlingen förutsättningar vad gäller handläggningen av kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen. 5.2 Rättssäkerheten vid handläggning av ärende inom arbetsförmedlingen. Rättsäkerheten vid myndighetsutövning kan sägas vila på nedan uppräknade grundstenar. Dokumentation. Regler om insyn i verksamheten. Jäv. Sekretess. Tillsyn. Straffansvar. Rätten att ta del av allmänna handlingar. Nedan belyses dessa grundstenar utifrån Arbetsförmedlingens uppdrag. 17

18 5.2.1 Dokumentation Enligt Förvaltningslagen(1986:223) (nedan FL)15 har myndigheter skyldighet att i de ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild dokumentera uppgifter som inkommer på annat sätt än genom en handling. För Arbetsförmedlingen finns bestämmelser som innebär att dokumentation i ett arbetsförmedlingsärende ska innehålla de uppgifter som har lämnats eller är nödvändiga för handläggningen av ärendet 10. För att arbetsförmedlingarna ska kunna fullfölja kontrollfunktionen krävs det att dokumentationen hos Arbetsförmedlingen är relevant, framåtriktad och utförlig Regler om insyn i verksamheten 16 FL ger part rätt att få ta del av det som tillförts ett ärende med de begränsningar som följer av 14 kap 5 sekretesslagen. Paragrafen tillämpas av Arbetsförmedlingen på så sätt att om den enskilde så begär, får han eller hon ett registerutdrag med daganteckningar, registrering av arbetshandikapp, historik och utbildningsnivå. Enligt 17 FL och Arbetsförmedlingens administrativa föreskrifter ska den enskilde ges möjlighet att ta del av de uppgifter som tillförs ärendet av annan och yttra sig över dessa uppgifter innan ärendet avgörs om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Inom Arbetsförmedlingen innebär det att om ärendet tillförts något som kan föranleda en underrättelse så ges den enskilde möjlighet att förklara sig (kommunicering) Jäv Att myndighetsutövning sker på ett objektivt sätt garanteras bland annat av reglerna om jäv i 11 FL. Dessa regler innebär att en tjänsteman som är jävig i ett ärende inte får handlägga det. Förvaltningslagen ska tillämpas av Arbetsförmedlingen. De typer av jäv som regleras i FL är sakägar-, intresse- och släktskapsjäv vidare ställföreträdarjäv, tvåinstansjäv, ombuds- och biträdesjäv samt avslutningsvis när det av annan anledning kan misstänkas att tjänstemannen är jävig (delikatessjäv). 10 Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden (38-41 ) 18

19 5.2.4 Sekretess Huvudregeln om sekretess inom Arbetsförmedlingen finns i 7 kap 10 Sekretesslagen (1980:100). I första stycket anges att sekretess gäller i ärenden där Arbetsförmedling för uppgift om den enskildes personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Det innebär att en sådan uppgift i princip alltid omfattas av sekretess men att den i de flesta fall kan röjas efter medgivande av den enskilde. I andra stycket samma paragraf anges att när det gäller ärenden om arbetslöshetsförsäkring så skall uppgifter om den enskildes personliga förhållanden omfattas av sekretess om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Enligt förarbetena (prop. 2000/01:129 s 85) finns det när det gäller uppgifter om den enskildes ekonomi, arbetslöshetsperioder eller eventuella fackföreningstillhörighet i de flesta fall en sådan risk förknippad med att lämna ut uppgifterna. Även i dessa fall kan uppgiften i de flesta fall röjas om den enskilde medger det Tillsyn Tillsynen över dem vars verksamhet innefattar myndighetsutövning har bland annat till syfte att värna rättssäkerheten. IAF:s tillsynsuppdrag avseende Arbetsförmedlingen regleras i förordning (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Tillsynsuppdraget omfattar dels arbetslöshetsförsäkringen, dels återkallande av arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsförmedlingens skyldighet att lämna uppgifter till IAF regleras vad gäller arbetslöshetsersättning i lag om arbetslöshetsförsäkringen 48g. När det gäller de olika arbetsmarknadspolitiska programmen regleras Arbetsförmedlingens uppgiftsskyldighet i förordning ( 2006:634) om arbetsmarknadspolitiska program och i förordning (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar respektive förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgaranti. Justitieombudsmannen, JO, kontrollerar att myndigheter och deras tjänstemän följer gällande lagar och andra författningar i sin verksamhet. Ombudsmännen kontrollerar detta genom att pröva och utreda klagomål från allmänheten och genom att göra inspektioner hos myn- 19

20 digheter och genomföra andra undersökningar på eget initiativ. Justitiekanslerns, JK, tillsyn har en mer övergripande tillsyn som främst är inriktad på att upptäcka systematiska fel i den offentliga verksamheten. Internrevisionen vid Arbetsförmedlingen har till uppgift att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens processer för riskhantering, styrning och kontroll och ledning. Revisionen sker utifrån en riskanalys med inriktning på att granska om myndighetens interna styrning och kontroll är utformad så att myndigheten med en rimlig säkerhet uppnår en effektiv verksamhet, följer lagar, förordningar och andra regler, samt lämnar en tillförlitlig redovisning och rättvisande rapportering av verksamheten Straffansvar En del i rättssäkerheten består i att myndighetsutövning sker under straffansvar vilket antas medverka till att förmå tjänstemän att iaktta de regler som gäller för deras verksamhet. Detta gäller även för Arbetsförmedlingens verksamhet. Straffansvaret finns lagstadgat i 20 kap 1 och 3 Brottsbalken(1962:700) dessa paragrafer berör tjänstefel respektive brott mot tystnadsplikten Rätten att få ta del av allmänna handlingar Rättsäkerheten i myndigheternas offentliga maktutövning säkerställs bland annat genom att den sker under insyn och kontroll. En garanti för insyn är offentlighetsprincipen. Den innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som är offentliga. Offentlighetsprincipen står inskriven i tryckfrihetsförordningen och innebär att var och en kan vända sig till en myndighet och begära ut en allmän handling, till exempel ett myndighetsbeslut. Den som begär ut en handling behöver inte säga sitt namn eller vad hon eller han ska använda handlingen till. 6 IAF:s granskning av försöksverksamheten IAF:s granskning har utgått från avtalsunderlagen och avtalen mellan AMS/Arbetsförmedlingen och de kompletterande aktörerna, samt från IAF:s intervjuer med Arbetsförmedlingen. 20

21 6.1 Avtalsinbjudan I Avtalsinbjudan 11 anges bland annat följande krav på den kompletterande aktören. -- Den privata aktören skall se till att arbetslöshetsförsäkrings villkor uppfylls. Hänvisning finns till 9 ALF. Vidare anges att rapport skall lämnas till Arbetsförmedlingens kontaktperson om inte den arbetssökande kommer på inbokade tid eller efter kallelse och i de situationer som finns angivna i 16 förordning (200:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Den privata aktören, jobbförmedlingen skall bilda samrådsgrupp med den/de arbetsförmedlingar som de arbetslösa är inskrivna vid. Avtalsinbjudan innehåller däremot inte några andra uttryckliga villkor som kan sägas omfatta de under rubriken Rättssäkerheten vid handläggning av ärende inom Arbetsförmedlingen redovisade regler som ska garantera den enskildes rättsäkerhet. En viss insyn för Arbetsförmedlingen finns dock genom att den kompletterande aktören, jobbförmedlingen, på begäran från beställaren ska redovisa vilka aktiviteter som individen får del av. 6.2 Anbud Samtliga avgivna anbud innehåller åtaganden som motsvarar de krav som redovisats under rubriken avtalsinbjudan Det är svårt att av anbuden säkert utläsa om andra rättssäkerhetsfaktorer än de som finns med i avtalsinbjudan kommer att beaktas i den verksamhet som anbudsgivarna avser att bedriva. Nedan redovisas i vilken mån de olika anbuden innehåller åtaganden som kan sägas ha bäring på rättssäkerheten Academedia Eductus AB Dokumentation Enligt anbudet skall rapport enligt 16 förordning om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, lämnas till Arbetsförmedlingens kontaktperson om sökanden inte kommer på inbokad tid mm. Hur rapporteringen skall ske framgår inte av anbudet. Inte heller framgår hur detta skall dokumenteras. 11 Motsvarar i stort vad som vanligen benämns upphandlingsunderlag 12 Se bilaga

22 Insyn Den kompletterande privata aktören skall på begäran av beställaren redovisa åtgärder som den sökande fått del av. Det anges inte hur redovisningen ska göras. Den arbetslöses individuella hinder och möjligheter ska kartläggas i en individuell handlingsplan. Inget sägs om formen för dokumentation eller vad den skall ha för innehåll i detalj. Jäv Den arbetssökande har möjlighet att byta jobbcoach om samarbetet inte ger det resultat den sökande har behov av. Detta kan ses som en möjlighet att komma till rätta med en eventuell jävsituation. Sekretess Kursansvarig/mentor/lärare har enligt anbudet tystnadsplikt Arbetslivsresurs AB Dokumentation Av anbudet framgår att det finns ett behov av att dokumentera de i den erbjudna tjänsten ingående delarna. Det rör sig exempelvis om handlingsplaner, test av den arbetslöse mm. Det finns dock inte något i anbudet som anger hur dokumentation och arkivering ska göras eller att det ska göras. Insyn En viss insyn för Arbetsförmedlingen i verksamheten följer av att anbudet svarar upp mot kravet på att anbudsgivaren på begäran från beställaren skall redovisa de aktiviteter som deltagarna får del av samt att anbudsgivaren skall besvara enkäter som del i utvärderingen AS3 Svenska AB Dokumentation Av anbudet framgår att det finns ett behov av dokumentation eftersom anbudsgivaren åtar sig att tillse att villkoren i arbetslöshetsförsäkringen uppfylls. Vidare skall anbudsgivaren lämna rapport till Arbetsförmedlingens kontaktpersoner. Det framgår dock inte om anbudsgivaren avser att skriftligen dokumentera eller om dokumentationen ska arkiveras. Insyn Arbetsförmedlingen kan i efterhand få en viss insyn i verksamheten genom att anbudsgivaren ska redovisa åt- 22

23 gärder som deltagarna fått del av samt besvara enkäter som del i utvärderingen KFG (Kompetens och Förändringsgruppen) Dokumentation Av anbudet från KFG framgår att man avser att jämförelsevis utförligt dokumentera sökandens förutsättningar. Av anbudet framgår vidare att dokumentation av verksamheten sker elektroniskt. Insyn Arbetsförmedlingen kan i efterhand få en viss insyn i verksamheten genom att anbudsgivaren ska redovisa åtgärder som deltagarna fått del av samt besvara enkäter som del i utvärderingen. 6.3 Avtalen Samtliga avtal har lika lydelse. Den enda rättssäkerhetsfaktor som behandlas i avtalen är tystnadsplikt. Det är fråga om en avtalad tystnadsplikt och avtalet är ingånget mellan Arbetsmarknadsstyrelsen (numera Arbetsförmedlingen) och respektive kompletterande aktör. Det finns inget avtalsvite eller liknande sanktionsåtgärd angiven för avtalsbrott i detta avseende. Ett eventuellt brott mot avtalsvillkoret skulle i stället vara att bedöma utifrån avtalets bestämmelser om hävning och skadestånd. Det krävs dock enligt denna bestämmelse att ett avtalsbrott, för att leda till hävning eller skadestånd, skall vara av väsentlig betydelse. Några tolkningsdata för att bedöma om ett avtalsbrott är av väsentlig betydelse finns inte i det granskade materialet. 6.4 Aktörens avtal med deltagande Ett avtal är en överenskommelse som avtalsparterna grundar ett rättsförhållande med varandra på. Ett avtal kan innehålla såväl rättigheter som skyldigheter. Deltagarnas skyldigheter när det gäller sådana omständigheter som är relevanta för rätten till arbetslöshetsersättning följer av lag och förordning samt myndighetsföreskrifter. Tilläggas kan att deltagarna, som omfattades av kompletterande aktörernas verksamhet, fortfarande var inskrivna vid Arbetsförmedlingen, vilket är en av grundförutsättningarna för att ha fortsatt rätt till arbetslöshetsersättning. När det gäller avtalet mellan den kompletterande aktören och deltagarna torde man därför i detta hänseende 23

24 och i strikt juridisk mening kunna säga att det inte rör sig om ett avtal. De så kallade avtal som slutits mellan de kompletterande aktörerna och deltagarna är enligt IAF:s bedömning att betrakta som information till deltagaren om vad denne har att iaktta under deltagandet i verksamheten. Genom att undertecknandet av avtalet har man i och för sig så långt möjligt är säkerställt att deltagarna faktiskt har tagit del av informationen. Möjligen fyller avtalen ytterligare en funktion på det sättet att deltagarna genom avtalet måhända känner sig mer förpliktigade att iaktta de regler som gäller för verksamheten än vad som varit fallet om de utgått ifrån att deras skyldigheter vilat på offentligrättslig lagstiftning. 6.5 Granskning av försöksverksamheten Vid starten av försöksverksamheten skickade AMS ut en kort information till berörda arbetsförmedlingar om hur projektet var upplagt och hur ansvarsfördelningen mellan den privata aktören och de medverkande arbetsförmedlingarna var tänkt. Aktörerna fick även en informationsskrivelse om vad som gällde dem som blev utförsäkrade från arbetslöshetsförsäkringen under tiden hos den privata aktören. Enligt informationen skulle Arbetsförmedlingen anvisa dessa till Jobb-och utvecklingsgarantin eller för ungdomar till Jobbgaranti för ungdomar under resterande tiden hos aktören. På så sätt kunde de få fortsatt ersättning i form av aktivitetsstöd. Informationen innehöll de regler som gäller inskrivna i Jobb-och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar. Andra styrdokument saknades. I IAF:s interjuver uppgav arbetsförmedlingarnas kontaktpersoner att frågor som uppstod kunde tas med AMS projektledare. Samrådsgrupper, i vilka representanter från Arbetsförmedlingen och de kompletterande aktörerna ingick, bildades på de olika orterna på initiativ av berörda arbetsförmedlingar, som också var de som var sammankallande. Frågor som togs upp i samrådsgrupperna var av mer praktisk natur. Möten hölls en gång per månad eller som i Norrköping var sjätte vecka. Några protokoll eller minnesanteckningar fördes inte. 24

25 I början fungerade Arbetsförmedlingens kontaktpersoner även som stödpersoner till de olika privata aktörerna. De frågor som kom till Arbetsförmedlingens kontaktpersoner kunde röra enskilda sökande eller arbetsmetoder med de olika målgrupperna men också information om arbetslöshetsförsäkringen. Under projektets gång förekom utredningssamtal i form av s.k. trepartssamtal mellan arbetssökande, dennes arbetsförmedlare och den kompletterande aktörens jobbförmedlare. En viktig del i Arbetsförmedlingens kontrolluppgift är att Arbetsförmedlingen får information och faktaunderlag när sökande inte uppfyller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Rutiner för hur aktörens skyldighet att rapportera till arbetsförförmedlingen skulle gå till var oklar vid starten. Något skriftligt nationellt handläggarstöd från Arbetsförmedlingen fanns inte att tillgå. De olika arbetsförmedlingarna skapade sina egna rutiner Malmö I Malmö arbetade, förutom huvudkontaktpersonen, två ungdomsförmedlare som kontaktpersoner. Verksamheten i Malmö avsåg endast målgruppen långtidsarbetslösa ungdomar, varför det var naturligt att den i stort sett dagliga kontakten med de kompletterande aktörerna handlades av dessa. Huvudkontaktpersonen tog hand om administrativa uppgifterna, såsom ekonomiredovisningen. Den kompletterande aktören ansvarade för kontrollen av att deltagaren närvarande. När deltagaren var frånvarande rapporterade den privata aktören per telefon till kontaktpersonerna på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ansvarade för avanmälan och dokumentation. Den sökande fick själv ta kontakt med sin arbetsförmedling när han eller hon på nytt skulle ersättningsanmäla sig Norrköping I Norrköping skapades först i oktober 2007 rutiner hur rapporteringen från den privata aktören till Arbetsförmedlingen skulle ske. Innan dess hade Arbetsförmedlingen inte fått några rapporter från de kompletterande aktörerna. 25

26 Aktörerna skulle, via e-post skicka meddelande till Arbetsförmedlingen om deltagaren var frånvarande från aktörens aktiviteter. Arbetsförmedlingen tog därefter ställning till eventuell avanmälan eller om underrättelse om ifrågasatt ersättning skulle skickas till den arbetslöses arbetslöshetskassa. I Norrköping skrev Arbetsförmedlingen underrättelser för två av deltagarna utifrån de uppgifter som en av de kompletterande privata aktörerna hade sänt till arbetsförmedlingen. Underrättelserna gällde ogiltig frånvaro från de aktiviteter som deltagaren skulle delta i hos aktören Sundsvall/Timrå/Härnösand I Sundsvall, Timrå och Härnösand lämnade de kompletterande aktörerna information om deltagarnas frånvaro till Arbetsförmedlings ordinarie förmedlare som normalt arbetade med de olika målgrupperna. Arbetsförmedlarna fick under projektets gång vid upprepade tillfällen informera de kompletterande aktörernas jobbförmedlare om vilka krav arbetslöshetsförsäkringen ställer på de arbetssökande. De kompletterande aktörernas lokala jobbförmedlare hade ringa eller ingen kunskap om och erfarenhet av kraven i arbetslöshetsförsäkringen IAF:s sammanfattning av granskningen av genomförandet av försöksverksamheten Det har framkommit av IAF:s intervjuer med arbetsförmedlingarnas kontaktpersoner att de kompletterande aktörerna inte tillräckligt utförligt har dokumenterat de sökandes jobbsökaraktiviter. Detta har medfört att arbetsförmedlingarna i en del fall inte har kunnat uppfylla sin egen kontroll- och dokumentationsskyldighet. Av IAF:s intervjuer med arbetsförmedlingarna framkom att det från början hade varit önskvärt om det funnits handläggarstöd såväl för de kompletterande aktörerna som för Arbetsförmedlingen. Ett stöd för de kompletterande aktörernas jobbförmedlare, där det tydligt angavs i vilka situationer de var skyldiga att rapportera vidare till Arbetsförmedlingen och hur detta skulle dokumenteras, hade behövs. Enligt anbudsinbjudan skulle aktören på begäran av beställaren redovisa åtgärder som individen fått del av. I 26

27 Norrköping fick Arbetsförmedlingen trots påstötningar hos en av aktörerna inte in någon skriftlig dokumentation vad för aktivitet sökande fått del av Underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt IAF har granskat arbetslöshetskassornas beslut som föranleddes av de två underrättelser som skickades av Arbetsförmedlingen i Norrköping. Från de övriga arbetsförmedlingskontoren skrevs inga underrättelser. Trots att underlaget till underrättelserna kom från samma kompletterande aktör och gällde likadana situationer, så fattade arbetslöshetskassorna helt skilda beslut. Alfa kassan beslöt att avstänga sökanden från ersättning på grund av denne inte stod till arbetsmarknadens förfogande. IF Metalls arbetslöshetskassa däremot tillerkände fortsatt ersättning. Motiveringen till kassans beslut var att den kompletterande aktörens roll i kontrollfunktionen var oklar. Underlaget som bifogades underrättelsen utgjordes av ett mejl från aktören till Arbetsförmedlingen. Vid arbetslöshetskassans utredning och kontakt både med Arbetsförmedlingen och med den kompletterande aktören, hänvisade dessa endast till varandra. 6.6 Arbetsförmedlingens återrapportering avseende kompletterande aktörer enligt regleringsbrev för budgetåret 2008 Arbetsförmedlingen har till regeringen redovisat vilken strategi och vilka åtgärder som ska och har utvecklats i samarbetet med kompletterande aktörer främst inom Jobb-och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar. Redovisningarna går inte närmare in på den bedrivna försöksverksamheten med arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning, utan hänvisar till IFAU:s kommande utvärdering. Återrapporteringen innehåller ett åtgärdspaket på femton punkter. 1. Utveckla hanteringen av interna rutiner och beslut 2. Utveckla en beställarfunktion inom Målgrupp och Bransch 3. Utveckla upphandlingen av tjänster från kompletterande aktörer 4. Utveckla service och information till de arbetsförmedlingar/arbetsförmedlare som ska samarbeta med kompletterande aktörer 27

28 5. Utbilda arbetsförmedlare samt chefer avseende rutiner, riktlinjer 6. Utveckla förutsättningar för ett samarbete med kompletterande aktörer som utvecklar verksamheten 7. Utarbeta rutiner och informationskanaler i samarbetet med de kompletterande aktörerna 8. Informera om verksamheten, internt och externt 9. Utarbeta rutiner för leveranskontroll av verksamheten 10. Utveckla löpande uppföljning av verksamheten hos kompletterande aktörer och kvalitetssäkra den utifrån de arbetssökandes perspektiv 11. Se till att kompletterande aktörers verksamhet utvärderas på ett kvalificerat sätt 12. Skapa en policy på Arbetsförmedlingen om samarbetet med kompletterande aktörer t ex utbyte av personal, gemensamt utnyttjande av lokaler 13. Bedöma konsekvenserna för de egna arbetsförmedlingarna 14. Beräkna kostnaderna för verksamheten, dels för den upphandlade verksamheten och dels de interna 15. Utveckla ett gemensamt systemstöd för Arbetsförmedlingen och kompletterande aktörer 7 Slutsatser 7.1 Rättsäkerhet i verksamheten hos kompletterande aktörer Som framgår av redogörelsen för avtalens innehåll bedömer IAF att rättsäkerheten inte är tillräckligt beaktad i de granskade avtalen. Endast i ringa utsträckning kan de krav som enligt avtalen ställs på de kompletterande aktörerna sägas motsvara vad som i rättssäkerhetsavseende gäller för en myndighet och därmed ger Arbetsförmedlingen möjlighet att fullgöra sin kontrollfunktion. När det gäller områdena dokumentation, insyn, sekretess och tillsyn hade det enligt IAF:s mening varit möjligt, att i större utsträckning än vad som gjorts, beakta dessa i avtalen. Enligt IAF:s mening är det inte acceptabelt att i verksamhet som har inslag av myndighetsutövning göra avkall på rättssäkerheten oavsett om deltagandet formellt sett är frivilligt eller inte. Rättssäkerhetsaspekter borde alltså enligt IAF:s mening beaktas i väsentligt större utsträckning än vad som varit fallet i den granskade verksamheten. 28

29 7.2 Arbetsförmedlingens kontrollfunktion i arbetet med kompletterande aktörer Avtalen mellan AMS och de kompletterande aktörerna vad gäller ersättning till de kompletterande aktörerna ger ett svagt incitament för att följa vad som gäller för rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Det förefaller snarast vara så att ersättningskonstruktionen inbjuder till att inte ta särskilt hårt på reglerna i arbetslöshetsförsäkringen när det gäller de krav som ställs på den enskilde. Måhända kan det i det enskilda fallet i och för sig vara till gagn för uppfyllandet av det övergripande målet med verksamheten, men det finns inget rättsligt stöd för att låta dessa aspekter ta över lagstadgade krav. Det har av intervjuerna hos respektive arbetsförmedlingskontor framkommit att de kompletterande aktörerna inte alltid utfört dokumentation på ett tillräckligt utförligt sätt, vilket medfört att Arbetsförmedlingen inte fullt ut kunnat uppfylla sin kontrollskyldighet. Det torde även vara svårt att uppfylla villkoren för avstämning/uppföljning och kvalitetssäkring, utan att det sker en kontinuerlig dokumentation av den enskildes aktiva medverkan att lösa sin arbetslöshetssituation. 7.3 IAF:s iakttagelser och bedömning avseende Arbetsförmedlingens verksamhet med kompletterande aktörer och kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen IAF:s uppfattning är att utifrån gjorda iakttagelser i granskningen av Arbetsförmedlingens försöksverksamhet i verksamheten med kompletterande aktörer och kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen så måste följande områden säkerställas: Arbetssökandes likabehandling och rättssäkerhet. Att den kompletterande aktörens kunskaper om arbetslöshetsförsäkringen medverkar till att Arbetsförmedlingen på ett rättssäkert sätt kan utföra sitt uppdrag i kontrollfunktionen. Att information och dokumentation från den kompletterande aktören är av sådan kvalitet att den kan läggas som grund för Arbetsförmedlingens underrättelser till arbetslöshetskassorna i de fall då 29

30 den arbetssökande inte uppfyller grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Att avtalsvillkoren mellan Arbetsförmedlingen och de kompletterande aktörerna främjar kontrollen av att de sökande uppfyller kraven i arbetslöshetsförsäkringen. Att avtal mellan arbetsförmedlingen och de kompletterande aktörerna ger berörda myndigheter insyn i de kompletterande aktörernas verksamhet så att Arbetsförmedlingens internrevision och IAF:s tillsyn kan utföras korrekt och tillfredsställande. Arbetsförmedlingen ombedes att senast den 30 april 2009 till IAF redovisa vilka åtgärder som Arbetsförmedlingen vidtagit eller avser vidta med anledning av IAF.s iakttagelser. 30

31 8 Källförteckning 8.1 Författningar Regeringsformen (1974:152) Sekretesslag (1980:100) Förvaltningslag (1986:223) Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkringen Förordning (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Förordning ( 2006:634) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar Förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgaranti Förordning (2006:1 481) om stöd för nystartsjobb Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden Arbetsförmedlingens administrativa föreskrifter (AFFS 2008:3) för intern styrning och kontroll 8.2 Propositioner Regerings proposition 2000/01: Avtal Avtalsinbjudan Arbetsmarknadsstyrelsen Allmänna bestämmelser Försöksverksamhet privat jobbförmedling (Steg 1) Arbetsmarknadsstyrelsen Förhandling upphandling (Steg 2) dnr målgrupp långtidsarbetslösa ungdomar, dnr målgrupp funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga, dnr målgrupp utrikes födda Anbud AcadeMedia Eductus AB dnr Malmö-Norrköping, Sundsvall/Härnösand/Timrå, dnr Malmö-Norrköping, Sundsvall/Härnösand/Timrå, dnr Malmö, Norrköping, Sundsvall/Härnösand/Timrå Arbetslivsresurser AR AB dnr

32 KFG dnr Norrköping, Sundsvall, dnr Norrköping, Sundsvall/Timrå Härnösand AS3 company dnr Avtal Mellan AMS och AcadeMedia Eductus AB, , dnr Malmö, Norrköping, Sundsvall/H/T dnr Malmö, Norrköping, Sundsvall/H/T, dnr Malmö, Norrköping, Sundsvall. Mellan AMS och KFG dnr Norrköping, Sundsvall, dnr Norrköping, Sundsvall/Timrå Härnösand. Melan AMS och AS3 company dnr Malmö Mellan AMS och Arbetslivsresurser AR AB dnr Norrköping, Sundsvall/Timrå Härnösand. 8.4 Intervjuer AMS projektledare Kontaktpersoner Norrköping Kontaktpersoner Malmö Kontaktpersoner Sundsvall/Härnösand/Timrå IFAU Uppsala Övrigt Regerings regleringsbrev för Arbetsmarksstyrelsen avseende budgetåret 2007 Regerings regleringsbrev för Arbetsförmedlingen avseende budgetåret 2008 AMS återrapportering enligt regleringsbrevet för 2007 dnr Arbetsförmedlings återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 dnr /12465 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering IFAU projektbeskrivning för utvärdering av försök med kompletterande förmedling Informationsbrev Information till arbetsförmedlingen som ingår i försöksverksamheten med privat jobbförmedling odaterad Information till arbetslösa Pröva en privat jobbförmedling odaterad 32

33 Anvisningar AMS till leverantören Försöksverksamhet med privat jobbförmedling IAF:s rapport 2006:15 Avanmälan av arbetslöshetsersättningstagare vid Arbetsförmedlingen. IAF:s rapport 2008:7 Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket kring avanmälan till arbetslöshetskassan Preliminär redovisningstabell IFAU augusti 2008 Sammanställning AF Malmö kompletterande aktörer ungdom Resultat Privata Förmedlingar Norrköping Underrättelse avseende ifrågasatt ersättningsrätt idnummer och Arbetsförmedlingens Handläggarstöd för Arbetsförmedlingens samarbete med kompletterande aktörer inom jobb-och utvecklingsgarantin version

34 9 Bilaga 9.1 Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 16 Arbetsförmedlingen ska underrätta arbetslöshetskassan och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen om en arbetssökande som får eller begär ersättning från en arbetslöshetskassa - avvisar ett lämpligt arbete eller ett arbetsmarknadspolitisktprogram som erbjuds, - på annat sätt genom sitt uppträdande uppenbarligen vållar att en anställning eller deltagande i ett program inte kommer tillstånd, - uppträder så att det finns anledning för den offentliga arbetsförmedlingen att förmoda att sökanden inte vill eller kan anta något som helst arbete, - frivilligt och utan godtagbar anledning lämnat en anställning eller blivit avskedad på grund av otillbörligt uppförande och arbetslöshetskassan inte på annat sätt kan antas ha fått kännedom om det, eller - i övrigt inte bedöms uppfylla de allmänna villkoren för rätt till ersättning i 9 1, 2, 4 eller 5 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Arbetsförmedlingen ska vidare omedelbart informera arbetslöshetskassan om en arbetssökande som får eller begär ersättning från kassan inte besökt eller kontaktat den offentliga arbetsförmedlingen efter kallelse eller enligt överenskommelse (avanmälan). När en sökande som är avanmäld till arbetslöshetskassan åter anmäler sig hos den offentliga arbetsförmedlingen ska Arbetsförmedlingen samma dag informera arbetslöshetskassan om detta (ersättningsanmälan). När Arbetsförmedlingen bedömer att sökanden åter uppfyller villkoren i första stycket sista strecksatsen ska den snarast meddela detta tillarbetslöshetskassan. Förordning (2007:905). 16 a En arbetslös som blivit avanmäld till arbetslöshetskassan skall ges möjlighet att åter anmäla sig på den offentliga arbetsförmedlingen även på annat sätt än genom personligt besök. Förordning (2007:418). 16 b Vid varje offentlig arbetsförmedling skall det finnas en tjänsteman som ansvarar för att underrättelser enligt 16 lämnas till berörd arbetslöshetskassa. Förordning (2007:418). 16 c Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får, efter samråd med Arbetsförmedlingen, meddela närmare föreskrifter om hur underrättelse enligt 16 ska ske och vad den ska innehålla samt hur en återanmälan enligt 16 a får ske. Förordning (2007:905). Upplysningsskyldighet 16 d Arbetsförmedlingen ska upplysa den som registreras som inte längre arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen om anledningen till åtgärden och om att uppgiften kan komma att lämnas till Försäkringskassan. Förordning (2007:905). 34