Ljusbringaren på Lidingö

Transkript

1 Ljusbringaren på Lidingö ETT LÄRARMATERIAL FÖR ÅRSKURS 4 6 OM GUSTAF DALÉN OCH NOBELPRISET I FYSIK

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läraren 4 Alfred Nobel och Nobelpriset 5 Gustaf Dalén uppfinnare, Nobelpristagare och optimist 8 UPPGIFT Gustaf Daléns Lidingö 11 UPPGIFT Bästa Lidingö! 14 UPPGIFT Solventilen 17 UPPGIFT Den fascinerande fyren 20 Mer om Gustaf Dalén och AGA 23 Ljusbringaren på Lidingö INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3

4 TILL LÄRAREN 2012 ÄR DET HUNDRA ÅR sedan Gustaf Dalén belönades med Nobelpriset i fysik för hans uppfinningar av självverkande regulatorer att i kombination med gasaccumulatorer användas till belysning av fyrar och lysbojar. Under hösten 2012 uppmärksammar Lidingö stad detta genom att, i samarbete med Nobelmuseet, skapa möjligheter för alla elever på Lidingö att på ett kreativt sätt lära sig om Gustaf Daléns liv och gärning. Denna lärarhandledning är framtagen av Nobelmuseets skolavdelning och innehåller både faktatexter och förslag på praktiska uppgifter. Faktatexterna introducerar Alfred Nobel, Nobelpriset och Gustaf Dalén. Dessa kan fungera som stöd för dig som lärare inför genomgångar och samtal i klassrummet. De praktiska uppgifterna knyter an till Gustaf Daléns kreativitet och uppfinningar, och uppmuntrar till arbete i klassrummet såväl som till aktiviteter utomhus där eleverna får lära sig mer om sin hemort. Samtliga uppgifter i materialet är förankrade i läroplanen. Sist i materialet finns tips på litteratur och webbplatser med mer information om Gustaf Dalén och AGA. Vår förhoppning är att Gustaf Daléns liv och gärning kommer att inspirera er alla till spännande och kreativa upplevelser tillsammans med era elever i Lidingös alla skolor! ÅKE SKÖLD OMRÅDESCHEF, UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LIDINGÖ STAD NOBELMUSEET SKOLAVDELNINGEN 4 Ljusbringaren på Lidingö TILL LÄRAREN

5 ALFRED NOBEL I 20-ÅRSÅLDERN PÅ 1850-TALET. Alfred Nobel och Nobelpriset Vem var Alfred Nobel? Alfred Nobel föddes 1833 i Stockholm. Samma år hade hans pappa Immanuel, som var upp finnare och företagare, gått i konkurs. Konkursen drabbade familjen hårt och ett liv i välstånd byttes hastigt mot ett liv i fattigdom. Efter ett antal svåra år vände dock lyckan igen. När Alfred var nio år flyttade familjen till S:t Petersburg i Ryssland där pappan hade startat ett företag. Affärerna gick bra och familjen hade råd med hemundervisning. Alfred visade begåvning både för språk och för teknik. Under uppväxten drömde han om att bli författare, men lät sig övertalas av sin pappa att satsa på en karriär som kemist och uppfinnare. En särskilt minnesvärd händelse under uppväxten var när Alfreds kemilärare gjorde ett experiment med nitroglycerin, ett nytt sprängämne. Jag var väldigt ung då, men blev mycket intresserad, skrev Alfred, när han senare i livet tänkte tillbaka på händelsen. NITROGLYCERIN I REN FORM ÄR EN FÄRG- LÖS, OLJIG VÄTSKA SOM ÄR MYCKET EXPLOSIV. Ljusbringaren på Lidingö ALFRED NOBEL OCH NOBELPRISET 5

6 DYNAMIT BESTÅR AV NITROGLYCERIN SOM SUGITS UPP AV PORÖS KISELGUR. Alfred började experimentera med nitroglycerin med målet att skapa ett sprängmedel som både var effektivt och säkert att hantera. I och med industrialiseringen som tagit fart i Europa var detta något som efterfrågades i gruvorna och för järnvägsbyggandet. Sin mest kända uppfinning, dynamiten, fick han patent på Vid sidan av utvecklandet av sprängämnen hade Alfred Nobel många idéer inom flera andra områden. Han utvecklade konstsilke, byggde världens första aluminiumbåt och var med och tog fram den så kallade Svea-velocipeden, den första cykeln med flera växlar. De flesta av hans uppfinningar gav honom ingen ekonomisk vinning, men framför allt dynamiten gjorde honom oerhört förmögen. Alfred Nobel förblev ogift och barnlös. 1895, när han var i 60-årsåldern, skrev han sitt testamente. Där drog han upp riktlinjerna för Nobelpriset. ALFRED NOBELS VÄRLDSKÄNDA TESTAMENTE. Testamentet Nobels sista vilja Alfred Nobel dog 10 december Hans hand skrivna testamente öppnades ett par veckor senare. Många blev väldigt överraskade när de läste vad han ville göra med sina pengar. Det visade sig att Alfred Nobel hade testamenterat större delen av sin förmögenhet till en fond hvars ränta årligen [ska] utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta. Priset ska enligt testamentet delas ut i fem kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. I sitt testamente beskrivs vilka som ska utse pristagarna. Fysik- och kemipriset skulle delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien, medicinpriset av Karolinska Institutet och litteraturpriset av Svenska Akademien. Fredspriset däremot skulle delas ut i Norge, av ett ut- 6 Ljusbringaren på Lidingö ALFRED NOBEL OCH NOBELPRISET

7 skott bestående av fem personer valda av Norska Stortinget tillkom Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Ekonomipriset delas ut samtidigt som Nobelpriset under samma högtidliga former, men är alltså inte ett riktigt Nobelpris såtillvida att det inte är instiftat av Alfred Nobel, utan av Sveriges Riksbank. Nobelsystemet att utse Nobelpristagare Varje institution med ansvar att utse Nobelpristagare väljer en särskild Nobelkommitté som består av 3 5 personer. Kommittéernas uppgift är att förbereda den övriga institutionen för beslutet. Undantaget är Norska Nobelkommittén, som på egen hand både förbereder och fattar beslut om vem som ska få priset. I september skickar de olika kommittéerna ut hundratals brev till personer och institutioner världen över och ber om förslag på vilka som förtjänar ett Nobelpris. De som har rätt att nominera är bland annat professorer och experter inom olika ämnen. Sista dag att lämna in en nominering är 31 januari. När nomineringsperioden är över börjar kommittéernas arbete med att gallra bland de många förslagen. I oktober nästan ett år efter att arbetet började fattas beslutet om vem som ska få priset. Alla nomineringar och handlingar från kommittéernas arbete är hemligstämplade i 50 år. Reglerna säger att högst tre personer får dela på ett Nobelpris. Priset i fred kan även gå till organisationer. Prissumman har varierat under åren men är för tillfället på 10 miljoner kronor. Pristagarna får dessutom en medalj och ett diplom under prisceremonierna som alltid äger rum den 10 december på Alfred Nobels dödsdag. PRISUTDELNINGEN ÄGER RUM UNDER HÖGTIDLIGA FORMER DEN 10 DECEMBER. NOBELPRISTAGARNA FÅR BLAND ANNAT EN MEDALJ. Ljusbringaren på Lidingö ALFRED NOBEL OCH NOBELPRISET 7

8 GUSTAF DALÉN (AGA:S BILDARKIV, CFN) Gustaf Dalén uppfinnare, Nobelpristagare och optimist Gustaf Dalén föddes 1869 i Stenstorp i Västergötland. Han växte upp på Skräddargården, föräldrarna var välbärgade bönder och han ämnade ta över lantbruket efter sin far. Han studerade på trädgårdsskola och arbetade på familjens gård; han var också trädgårdsmästare och öppnade en fröhandel och ett mejeri. Gustaf hade alltid fascinerats av teknik och uppfinningar. En känd historia berättar om hur han redan som 13-åring konstruerade en egen väckningsmaskin, uppbyggd av en gammal väggklocka, några plåtbitar och sandpapper. En kvart innan klockan slog började en rulle sandpapper snurra och tände en tändsticka. Lågan från tändstickan tände i sin tur eld på en gasolinlampa. Över lampan stod en panna med kaffe som värmdes av lågan. Slutligen slog väggklockan och den morgontrötte pojken vaknade på rätt tid i ett ljust rum och med varmt kaffe vid sängen. 8 Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉN UPPFINNARE, NOBELPRISTAGARE OCH OPTIMIST

9 Lantbruket ställde Dalén inför många mekaniska problem och han fick flera tillfällen att bygga och reparera jordbruksmaskiner. Han uppfann en maskin som mätte fetthalten i mjölk och begav sig 1892 till Stockholm för att visa maskinen för den berömde uppfinnaren Gustaf de Laval. Mötet uppmuntrade Dalén att studera vidare till ingenjör, och han sökte sig till de tekniska högskolorna i Göteborg och Zürich. Tillbaka i Sverige 1897 arbetade Dalén som ingenjör för de Laval Ångturbin, men intresset för belysningsteknik förde honom till Svenska Karbid och Acetylen AB (som 1904 blir AB Gas-accumulator, nu AGA AB) gifte han sig med sin ungdomskärlek Elma och paret fick fyra barn tillsammans utnämndes Dalén till VD för Svenska AB Gas-accumulator, en befattning han behöll till sin död Företaget etablerades på Lidingö och verksamheten flyttades dit Dalén uppmärksammade att den brännbara gasen acetylen var lämplig i fyrar, för att ge ett kraftfullt ljus på otillgängliga platser dit el- och gasnät inte nådde. Med en rad viktiga uppfinningar lyckades Dalén konstruera ett fyrbelysningssystem som minskar acetylenåtgången med över 90 %. Runtom i världen började Daléns blinkfyrar användas, fyrar som kunde lysa länge utan tillsyn på svårtillgängliga platser. Tack vare GUSTAF DALÉNS NOBELDIPLOM (AGA:S BILDARKIV, CFN) Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉN UPPFINNARE, NOBELPRISTAGARE OCH OPTIMIST 9

10 dessa fyrar minskade olyckorna och förlusterna på haven. För detta fick Gustaf Dalén Nobelpriset i fysik Bara veckor innan Dalén fick beskedet om Nobelpriset utförde han ett experiment med upphettade gasflaskor som resulterade i en allvarlig olycka han förlorade sin syn. Trots blindheten fortsatte Dalén att uppfinna och leda sitt företag med framgång. Bland annat konstruerade han den världsberömda, bränslesnåla AGA-spisen. Gustaf Dalén hade en ljus syn på livet. Efter Kreugerkraschen 1932 lät han tillverka egna nålar, som han delade ut till de missmodiga han mötte. Nålarna bar budskapet: VAR OPTIMIST. (se bild s. 16) AGA:S TIDIGA VERKSAMHET ÄR STARKT FÖRKNIPPAD MED GUSTAF DALÉNS UPPFINNINGAR. HÄR ÄR EN REKLAM- BROSCHYR FRÅN 1946 SOM VISAR FÖRETAGETS STORA PRODUKTSORTIMENT. (AGA:S BILDARKIV, CFN) Några av Gustaf Daléns viktiga uppfinningar AGA-MASSAN: Ett sätt att förvara rikligt med acetylengas och samtidigt minska risken för explosion. En förutsättning för att transportera gasen till fyrarna. KLIPPLJUSAPPARATEN: Med denna uppfinning delas gasen upp och antänds i små bubblor istället för att brinna hela tiden. På så vis räcker gasen längre. Dessutom kan fyrarna blinka på olika sätt och det går att skilja en fyr från en annan. SOLVENTILEN: En svart stav värms upp av solljuset, vilket gör att staven sväller och stänger gasflödet - fyren slocknar på dagen. När det sedan blir mörkt igen så krymper staven och gasen flödar på nytt - fyren tänds. På så vis är fyren enbart tänd när det behövs och gasen räcker längre. 10 Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉN UPPFINNARE, NOBELPRISTAGARE OCH OPTIMIST

11 Gustaf Daléns Lidingö Syfte Att eleverna får lära sig mer om sin hemort. På vilka platser på Lidingö kan man fortfarande se spår av Daléns arbete? Genom att antingen titta på kartan i klassrummet eller ge sig ut på upptäcktsfärd med kartan i handen närmar sig eleverna hemortens historia. UPPGIFT Koppling till Dalén Gustaf Dalén arbetade som vd på AGA då verksamheten flyttades till Lidingö var den stora fabriksanläggningen klar. På den tiden var Lidingö en ö som dominerades av jordbruk, men alltfler företag skulle komma att flytta sin verksamhet till ön samtidigt som många stockholmare började upptäcka att Lidingö var ett bra ställe för sommarvillor. Befolkningen växte det byggdes hus, vägar, spårvägar och broar. Redan på den gamla träbrons tid drogs det en elektrisk spårväg genom både norra och södra Lidingö. En ny bro av järn stod färdig 1925 och 1971 kom ytterligare en nyare bro av stål och betong. MÅNGA PLATSER PÅ LIDINGÖ HAR ANKNYTNING TILL GUSTAF DALÉN: 1. Torsviks fyr. 2. AGA:s fabriksområde där Gustaf Dalén arbetade. 3. AGA-stationen på Lidingöbanan. 4. Bergsätra bostadsområde som byggdes för arbetare vid AGA-fabriken. 5. Villa Ekbacken där Gustaf Dalén bodde. 6. Kyrkogården där Gustaf Dalén ligger begravd tillsammans med många släktingar. 7. Libertas fyr som är ett byggnadsminne. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i geografi i årskurs 4-6 behandla: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön. Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor. Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉNS LIDINGÖ 11

12 12 Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉNS LIDINGÖ

13 Utmärkta platser på kartan TORSVIKS FYR Torsviks fyr är placerad söder om Islingeviken på södra Lidingö. Fyren uppfördes i början av 1900-talet av AGA men är sedan flera år tillbaka släckt. Fyren är idag referens för målgången i kappseglingen Lidingö Runt. AGA:S FABRIKSOMRÅDE OCH LIDINGÖBANANS SÖDRA LINJE Den stora fabriksanläggningen i Skärsätra började byggas redan omkring AGA expanderade oavbrutet och byggde ut lokalerna i olika etapper. Under de första åren drabbades fabriken av flera bränder. Den stora strandtomten vid Lilla Värtan var idealisk för AGA av flera anledningar. Här fanns goda expansionsmöjligheter och en djup hamn för tunga transporter. AGA:s etablering på Lidingö bidrog till samhällsutvecklingen genom byggandet av nya bostadsområden, en utvidgad samhällsservice, nya skolor, affärer och förbättrade kommunikationer med Stockholm, så som Lidingöbron (gamla bron, 1925) och Lidingöbanans södra linje 21 (1919). BERGSÄTRA Bostadslängan Bergsätra uppfördes 1914 på höjden bakom AGA:s fabrikstomt, för att kunna erbjuda de anställda ett billigt boende nära arbetet. De flesta anställda på AGA bodde på Södermalm och resorna till Lidingö tog lång tid. Arkitekt var Erik Hahr, som hade ritat Villa Ekbacken, och bostäderna höll en för tiden modern standard med el och wc. Sex lägenheter samsades om ett badrum i källaren. De flesta av de 85 lägenheterna var ettor som kostade cirka 320 kr om året i hyra. Huset planerades som en borg runt en stor ljus gård, men endast en del av borgen blev byggd. Planeringen av Bergsätra vittnar om ett nytt sätt att se på arbetarbostäder med tydliga sociala ambitioner. VILLA EKBACKEN Villa Ekbacken var familjen Daléns privatbostad. Den började byggas 1912 och ligger på en höjd öster om fabriksområdet. Arkitekten var Erik Hahr. LIDINGÖ KYRKOGÅRD Här ligger Gustaf Dalén begraven. Dalén avled 9 december 1937 och gravsattes 23 december. Graven är idag en familjegrav och flera släktingar ligger begravda här. LIBERTAS FYR Libertas fyr på ön Libertas i ögruppen Fjäderholmarna tändes den 6 juli Den drivs än idag med acetylengas och är en av få fyrar i världen som fortfarande drivs med klippljusapparat. Fyren är ett byggnadsminne. FLER KARTOR ÖVER FÖLJANDE OMRÅDEN FINNS PÅ NOBELMUSEETS HEMSIDA: 1. Karta även området kring AGA:s industriområde: Bergsätra, fabriksområdet, stationen AGA på Lidingöbanans södra linje, Villa Ekbacken. Karta från Karta över södra Lidingö med Torsviks fyr 3. Karta över ön Libertas med Libertas fyr 4. Karta över Lidingö kyrka Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉNS LIDINGÖ 13

14 Bästa Lidingö! UPPGIFT Syfte Att eleverna i Gustaf Daléns anda får söka upp platser i sin närmiljö och ge förslag på hur de kan förbättras. Eleverna ritar av eller fotograferar platsen de vill förbättra och tar sedan fram ett förslag på hur platsen skulle kunna se ut när deras förbättringar har genomförts. Ett urval av elevbidragen kommer att visas i Lidingö stadshus. Koppling till Dalén Inom flera olika områden ledde Gustaf Daléns kreativitet till förbättringar. När han i sin ungdom arbetade på familjens lantbruk la han stor kraft på att förbättra gården, och under sina många år som vd för AGA bidrog hans uppfinningar till förbättringar av såväl fyren som spisen. Många vittnar även om Daléns engagemang för att förbättra villkoren för AGA:s anställda på Lidingö, genom byggandet av arbetarbostäder, skolor och förbättrade kommunikationer. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i bild, geografi och samhällskunskap i årskurs 4-6 behandla: Bildframställning Teckning, måleri. Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage. Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram. Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Beslutsfattande och politiska idéer Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut. 14 Ljusbringaren på Lidingö BÄSTA LIDINGÖ!

15 Om uppgiften Bästa Lidingö är en uppgift där eleverna, inspirerade av Gustaf Daléns optimism, engagemang och vilja att förbättra, får utforska sin egen närmiljö och använda sin kreativitet. Uppgiften knyter väl an till det centrala innehållet i såväl de samhällsorienterade ämnen som bildämnet. Uppgiften bygger på att eleverna väljer en plats som de ofta besöker, ser eller passerar till exempel en lekpark, skolgården, en bortglömd gräsplätt eller en tråkig husvägg och kommer med förslag på hur platsen kan bli finare, trevligare, tryggare, mer spännande, intressant eller tillgänglig. Bättre, helt enkelt. Eleverna ritar av eller fotograferar sin plats. Därefter gör de en ny bild av platsen, fast nu som de skulle vilja att den såg ut. Beroende på årskurs och skolans förutsättningar kan eleverna antingen rita sin nya bild, göra ett collage eller bearbeta sitt fotografi i ett bildbehandlingsprogram. Läraren avgör om eleverna gör uppgiften enskilt eller i grupper. Ett urval av bilderna kommer att bilda underlag för en elevutställning på Lidingö stadshus med rubriken Bästa Lidingö. Rubriken är vald med utgångspunkt i att detta är elevernas egna bilder av hur ett framtida Lidingö skulle kunna se ut. Men också för att leda tankarna till hälsningsfrasen i ett brev riktat till hemorten och Lidingös beslutsfattare med alla elever som avsändare: Titta, så här ser vårt bästa Lidingö ut! På nästa sida finns information som kan ges till eleverna. LIDINGÖ STADSHUS Ljusbringaren på Lidingö BÄSTA LIDINGÖ! 15

16 Ditt bästa Lidingö DALÉNS OPTIMISTNÅL. Titta dig omkring där skolan ligger eller där du bor! Vad är bra? Vad är inte så bra? Vad skulle du vilja förbättra? Finns det något som är tråkigt som kunde bli roligare? Något som är fult som kunde bli finare? Något som är farligt som kunde bli säkrare? Finns det något som saknas men som borde finnas? Du kan välja vilken slags plats eller miljö som helst: en lekpark, skolgården, en bortglömd gräsplätt intill cykelvägen, en tråkig husvägg, fotbollsplanen, busshållplatsen, skolmatsalen eller en vägkorsning. Hur ser det ut där idag och hur skulle det se ut där om du fick bestämma? Vad skulle förändras? Vad skulle läggas till? Vad skulle platsen användas till? Din uppgift är att visa hur det ser ut idag och hur du vill att det ska se ut i framtiden på samma plats! För att kunna göra det behöver du skapa två bilder: 1. En bild som visar hur det ser ut i dag. 2. En bild som du har ändrat så att det syns hur du vill ändra, förbättra, området. Du behöver också berätta lite mer om ditt förslag: Var på Lidingö ligger det du vill förbättra? Varför vill du ändra just det här? Saknas det något? Är det tråkigt, farligt eller bara fult? Finns det någon annan anledning? Varför blir det bättre med ditt förslag? Vad heter du? I vilken klass och på vilken skola går du? Ni bestämmer tillsammans mer er lärare om ni ska arbeta enskilt eller i grupp. 16 Ljusbringaren på Lidingö BÄSTA LIDINGÖ! Kopieringsunderlag

17 Solventilen Syfte Att eleverna får göra en laboration som visar att ämnen (metaller) utvidgar sig vid värme. Laborationen kan antingen utföras som en styrd eller en öppen laboration. Eleverna kan även undersöka om olika material utvidgar sig lika mycket genom att ha en graderad skala bakom visaren. UPPGIFT Koppling till Dalén Gustaf Dalén fick Nobelpriset i fysik 1912 för hans uppfinningar av självverkande regulatorer att i kombination med gasaccumulatorer användas till belysning av fyrar och lysbojar. Han beskrivs ofta som mannen som bringade ljus till hela mänskligheten men som själv, efter en olycka, förpassades till mörker. Gustaf Dalén kom på hur man kunde använda sig av värmeutvidgning i solventiler för att automatisera fyrar. Han testade också olika ämnen som brinner och kom fram till att gasen acetylen är lämplig som bränsle. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i fysik respektive kemi i årskurs 4-6 behandla: Fysiken/Kemin och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom fysik- och kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i kemi i årskurs 4-6 behandla: Kemin och vardagslivet Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt. Momentet med tänt ljus kräver viss försiktighet. Ljusbringaren på Lidingö SOLVENTILEN 17

18 Nu blev det kväller Allt som brinner behöver bränsle. Och bränsle som brinner tar till slut slut. När det är ljust ute är det onödigt att fyrar står och lyser. Tack vare att Gustaf Dalén uppfann en solventil som gjorde att fyrarna bara lös när det var mörkt räcker bränslet mycket längre. Men vad är det som gör att fyrarna, av sig själva, börjar lysa när det blir mörkt och släcks när det blir ljust? SOLVENTILEN Material: 2x glasflaskor knappnål visare av papper kork stearinljus strumpsticka i metall Tänk på att vara försiktig med levande ljus! Ta bort att som lätt kan börja brinna. Gör så här 1. Ställ flaskorna 10-15cm från varandra 2. Gör en visare av papper. Sätt knappnålen på mitten av visaren. 3. Lägg knappnålen tvärs över öppningen på flaska Tryck in strumpstickan i korken. Sätt fast korken i flaska 2. Strumpstickan ska peka mot flaska Justera flaskorna så att strumpstickan ligger på knappnålen med visaren, tvärs över öppningen på flaskan. 6. Ställ ljuset så att det står precis under strumpstickan mellan flaskorna. 7. Tänd ljuset och titta noga för att se vad som händer. 18 Ljusbringaren på Lidingö SOLVENTILEN Kopieringsunderlag

19 Förslag på andra laborationer med anknytning till Gustaf Dalén UPPGIFT På Resurscentrum finns en laboration om gasvolym och temperaturer ( där man undersöker vad som händer med en luftfylld flaska om den får vara i olika temperaturer med korken stängd. Det som händer går att mäta. Material: tomma diskmedelsflaskor med ventil, termometer, mätcylinder, hink, vatten av olika temperatur, verktyg att trycka ned flaskan i vattnet, verktyg att öppna ventilen under vatten (tång eller böjd tråd). Vad händer med vattennivån i det upp-och-ner vända glaset då man tänder ljuset? En laboration för att visa vad som händer vid förbränning av syret i lyften finns på Resurscentrum för kemi ( se/experiment/182). Material: en (kristallisations)skål, bägare, BTB (eller rödkålsindikator), värmeljus, tändstickor och vatten. Ljuset slocknar då det inte finns tillräckligt med syre, men även vattennivån i det upp-och-ner vända glaset påverkas. På resurscentrum finns även en laboration om hur man släcker ett ljus med hjälp av osynlig koldioxid ( Experiment/143). Material: glas, tillbringare, matsked (mått), decilitermått, sked att röra om med, värmeljus, tändstickor, bakpulver och vatten. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i fysik i årskurs 4-6 behandla: Fysiken och vardagslivet Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel ficklampor. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. Ljusbringaren på Lidingö FÖRSLAG PÅ ANDRA ARBETSOMRÅDEN MED ANKNYTNING TILL GUSTAF DALÉN 19

20 Den fascinerande fyren UPPGIFT Syfte Att eleverna får diskutera, associera och skriva om fyrar eller fyrvaktaryrket. Koppling till Dalén Idag är fyrarna automatiserade, men under 1800-talet och ännu på Gustaf Daléns tid hade alla stora fyrar fyrpersonal som ofta bodde i en närliggande byggnad eller i fyrtornet. Svenska fyrsällskapet uppskattar att cirka personer jobbat på fyrplatser/fyrskepp i Sverige ( I skönlitteraturen finns det gott om berättelser som handlar om och utspelar sig på fyrar. Det finns även flera ungdomsböcker som skildrar fyrar ut olika perspektiv. Få symboler är så starka som fyren: å ena sidan trygghetens vita ljus över mörkt hav, å andra sidan en ensam fyrvaktare på ensligt skär. (Lotta Olsson, DN) Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i svenska i årskurs 4 6 behandla: Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Informationssökning och källkritik Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. 20 Ljusbringaren på Lidingö DEN FASCINERANDE FYREN

21 Uppgifter Här är förslag på uppgifter som förslagsvis görs efter varandra och som leder fram till en skrivuppgift. Vad är en fyr? Diskutera vad en fyr är. Varifrån tror eleverna att ordet fyr kommer? Visa gärna definitionen från Nationalencyklopedin. Fyr är en anordning för sjöfarande som genom ljus eller andra signaler berättar var man befinner sig eller varnar för något. En fyr kallas så därför att fyrar ursprungligen var öppna eldar. Nu är en fyr vanligen ett slags lykta som sänder ut ett sken som är sådant att man genast vet vilken fyr det är. Skenet blinkar eller klipper på ett visst sätt. På så vis kan man mitt i natten och på långt håll se var en udde eller en ö eller ett farligt grund finns. (Nationalencyklopedin) Associera Titta på några bilder på fyrar. Vilka tankar och känslor väcker bilderna hos eleverna? Vilka associationer får de? Skriv upp alla ord och tankar på tavlan eller på ett blädderblock. Att vakta en fyr Berätta att alla fyrar numera är automatiserade, men att alla stora fyrar förr i tiden hade en eller flera fyrvaktare, som bodde med sina familjer ute på fyren. Hur kan det ha varit att leva som fyrvaktare på en enslig ö? Hur kan det ha varit att växa upp där? Vad kan barnen tänkas ha lekt med? Fyrvaktare kallas den person som ansvarar för att en fyrstation eller ett fyrskepp fungerar och underhålls. Fyrvaktaren, med eller utan familj, bor ofta på tjänstgöringsstationen, antingen i en närliggande byggnad eller i själva fyrtornet. På stationer som ligger på enskilda klippöar eller är byggda på undervattensgrund gör detta att man hålls isolerad under vissa tider som kan bli längre på grund av väder. (Wikipedia) Ljusbringaren på Lidingö UPPGIFTER 21

22 Läs ett utdrag ur en ungdomsroman Om biblioteket har någon ungdomsbok som utspelar sig på en fyr kan det vara spännande för eleverna att få höra ett utdrag ur boken. Tips: Pappan och havet av Tove Jansson, Fyren och stjärnorna av Annika Thor och Per Thor och Flickan från fyren av Lotta Silfverhielm. Skriv om fyrar Låt eleverna skriva en kort berättelse som handlar om en fyr. De väljer själva om de vill skriva om några människor på en båt som får hjälp av en fyr, eller om några barn som bor på en fyr. Ett annat alternativ är att eleverna får skriva en faktatext om fyrvakter eller om någon känd fyr. De kan de söka information i biblioteket och på Internet. 22 Ljusbringaren på Lidingö UPPGIFTER

23 Mer om Gustaf Dalén och AGA LITTERATUR AGA och dess tillverkningar, Svenska AB Gasaccumulator, 1952 Broms, Helene & Enström, Nina, Vi som byggde AGA. En bok om ett företag och dess arbetare, Ordfront förlaget 1987 Forsgren, Eric & Nils, Lidingö. Människor och miljöer, i samarbete med Lidingö hembygdsförening, 1995 Wästberg, Erik, Gustaf Dalén. En stor svensk, Rekolid 1999 (första utgåvan 1954) LÄNKAR AGA History_GustafDalen Centrum för näringslivshistoria Nyckelpersoner/Gustaf-Dalen/ Dalénmuseet Dalenum Nobelprize.org Svenska fyrsällskapet Ljusbringaren på Lidingö MER OM GUSTAF DALÉN OCH AGA 23

24 ETT SAMARBETE MELLAN TACK TILL