INFORMATION INFÖR BESLUT VID DAGENS SAMMANTRÄDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INFORMATION INFÖR BESLUT VID DAGENS SAMMANTRÄDE"

Transkript

1 Landstingsstyrelsen Föredragningslista för landstingsstyrelsen onsdagen den 14 maj 2014 Plats: Sessionssalen, Landstingshuset i Linköping. Gruppmöten: (M), (VL), (C), (KD), (FP): Sessionssalen (S), (V), (MP): Västra Informationer Lunch Gruppmöten Beslutsärenden Fika UPPROP Val för protokollsjustering. 2. INFORMATION INFÖR BESLUT VID DAGENS SAMMANTRÄDE Ärenden som bereds inför landstingsfullmäktige 1:1 Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland 1:2 Revisionsrapport: Egenkontroll avseende riskhantering - fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? 1:3 Revisionsrapport: Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation - den interna kontrollen. 1:4 Revisionsrapport: Granskning av årsredovisning 2013 Ärenden från ledningsstaben 3:1 Delårsrapport 03 år 2014 inklusive helårsbedömning Mikael Borin 3:2 Avtal med Prioriteringscentrum 3:3 Direktiv till Stämmoombud inför Bolagsstämma i Kinda kanal

2 3:4 Remiss: Regional Handlingsplan för klimatanpassning i Östergötland 3:5 Skrivelse från Patientnämnden om fast vårdkontakt 3:6 Handlingsplan för personer med funktionshinder Landstingsstyrelsen 4.1 Delegationsbeslut (B-ärenden) och skrivelser för kännedom (C-ärenden). 3. KORTINFORMATIONER FRÅN ORDFÖRANDEN OCH LD Uppdrag till styrelsen i motionssvar från fullmäktige 4. UPPFÖLJNING AV PERSPEKTIV Process Barbro Naroskyin Medarbetare Mats Uddin Ekonomi Mikael Borin 5. INFORMATIONER Nya Patientlagen Maria Funk 6. BESLUTSÄRENDEN Ärende 1:1 4:1 enligt ovan. 2

3 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Landstingsstyrelsen Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland Landstinget har, inom ramen för projektet Utveckling Östergötland, tillsammans med länets 13 kommuner och Regionförbundet Östsam utarbetat ett Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland (bilaga 1). Samverkansavtalet innehåller ansvarsfördelning mellan regionen och länets kommuner, en beskrivning av formerna för samråd och samverkan samt en ekonomisk reglering till följd av ansvarsfördelningen. Den politiska styrgruppen har överlämnat förslaget till samverkansavtal till landstingsfullmäktige och respektive kommunfullmäktige i Östergötland och föreslår dessa att senast den 30 juni 2014 besluta enligt bilagan Beslut rörande Region Östergötland (bilaga 2). Samverkansavtalet förutsätter att riksdagen beslutar enligt regeringens proposition 2013/14:122 om Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län. Som ett resultat av denna förändring avvecklas också Regionförbundet Östsam. Den föreslagna avvecklingsprocessen beskrivs i bilaga 3. Arbetet i Utveckling Östergötland har letts av en politisk styrgrupp bestående av en politisk representant från varje kommun, två representanter från regionförbundet och två från landstinget. Därutöver har även länsstyrelsen haft en plats i styrgruppen. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t godkänna Samverkansavtal rörande regionalt utvecklingsarbete i Östergötland a t t Regionförbundet Östsam ska avvecklas från och med a t t a t t utse landstingsstyrelsen/regionstyrelsen till likvidator. godkänna förslaget till avvecklingsprocess för Regionförbundet Östsam.

4

5 Version Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner

6 Version Innehållsförteckning 1 Inledning Gemensamt arbete för fortsatt utveckling av Östergötland Ansvarsfördelning Regionalt ansvar Statliga uppgifter enligt lag 2010: Uppgifter överlämnade från landstinget Övriga uppgifter Regionalt utvecklingsansvar Kommunalt ansvar Samråd och samverkan Sakområdessamråd Samråd på strategisk nivå Frågor för samråd och samverkan Förutsättningar för samråd och samverkan Ekonomi Avveckling av Regionförbundet Östsam... 7

7 3 (8) 1 Inledning Överenskommelse träffad mellan samtliga kommuner i Östergötland (kommunerna) och Landstinget i Östergötland (landstinget) om samverkan i utvecklingsfrågor för Östergötland. Kommunerna och landstinget, nedan kallade parterna, har sedan 2003 genom Regionförbundet Östsam (regionförbundet) samverkat kring frågor av betydelse för regionens utveckling. Under förutsättning att erforderliga beslut fattas kommer Landstinget i Östergötland från och med 2015 att omfattas av lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Detta skapar nya förutsättningar för det regionala utvecklingsarbetet. Landstinget efter 2015 benämns nedan regionen. Syftet med den organisatoriska förändringen av ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna är att stärka och tydliggöra utvecklingsansvaret i länet. Förändringen skapar också en större demokratisk delaktighet då ansvaret för frågorna kommer att finnas hos ett direktvalt fullmäktige. Den regionala utvecklingen är helt beroende av en väl fungerande samverkan mellan alla aktörer i regionen, både de offentliga i form av regionen, kommunerna och länsstyrelsen men också med näringslivet och det civila samhället. Det regionala utvecklingsansvaret ska därför genomsyras och präglas av stor samverkan och öppenhet. Parterna är överens om att utveckla arbetsformer för att gemensamt och med kraft genomföra intentionerna i Regionalt utvecklingsprogram > 2030 för Östergötland (RUP). Parterna är därför överens om att under våren 2014 inleda ett gemensamt arbete. Syftet är att med utgångspunkt i RUP inventera nuläget, värdera och prioritera föreslagna insatser samt vid behov föreslå ytterligare åtgärder för att skapa förutsättningar för ett fortsatt starkt offentligt engagemang från och med 2015 inom områdena Kultur, Attraktivitet, Tillväxt/Innovationer samt Integration. Syftet med denna överenskommelse är att beskriva formerna för hur utvecklingsarbetet ska utformas i Östergötland från 2015, beskriva ansvarsfördelning, ekonomiska förutsättningar samt former för samråd och samverkan. 2 Gemensamt arbete för fortsatt utveckling av Östergötland Tillsammans ska parterna fortsätta att utveckla Östergötland till en region där både människor och företag kan växa. En region som värnar om en hållbar utveckling för miljö och människor. Östergötland ska fortsätta att vara en region som bidrar till att utveckla hela Sverige och stärka sin position i Europa. Parterna är överens om att namnet på landstinget efter förändringen ska vara Region Östergötland. Parterna är överens om att grunden för arbetet med att utveckla Östergötland är RUP. Insatsprogram, handlingsplaner, strategier eller motsvarande som beskriver hur arbetet skall bedrivas och som beslutats av regionförbundet gäller tills annat beslutas av regionen. Nya strategier och handlingsplaner för de regionala ansvarsområdena som ska beslutas av regionen ska utarbetas gemensamt i samrådsorganisationen.

8 4 (8) Parterna är överens om att hanteringen av nya eller tillkommande frågor och ansvarsområden ska diskuteras i samrådsorganisationen och att följande utgångspunkter ska gälla för ansvarsfördelningen: - Ansvar och befogenhet ska följas åt. - Operativa insatser på regional nivå ska ha en tydlig koppling till ett regionalt strategiskt ansvar inom området. - Överlappande operativa insatser på regional och lokal nivå ska undvikas. 3 Ansvarsfördelning Parternas grunduppdrag och ansvar som huvudmän är utgångspunkten för samverkan kring frågor av betydelse för länets fortsatta utveckling. Det finns frågor där kommuner och region har ett delat ansvar. Det handlar till exempel om: infrastruktur, kollektivtrafik, kompetensförsörjning, kultur, näringslivsutveckling och hälso- och sjukvård. Parterna är överens om att samverka kring sådana gemensamma frågor för att nå uppsatta regionala mål. Vidare finns det frågor som kommunerna ansvarar för, men som har regional betydelse, till exempel: samhällsplanering, miljöfrågor, bostadsförsörjning, gymnasieutbildning. Parterna är överens om att det regionala utvecklingsperspektivet och förutsättningar för samverkan ska beaktas vid beredning och beslut inom ramen för de verksamheter/uppgifter som kommunerna respektive regionen ansvarar för. Även för verksamheter/uppgifter där kommunen eller regionen har egen beslutsrätt ska detta beaktas. Regionens ansvar för länets utvecklingsarbete inom ett område påverkar inte kommunernas ansvar eller handlingsfrihet inom området. 3.1 Regionalt ansvar Statliga uppgifter enligt lag 2010:630 Regioner som har det statliga regionala utvecklingsansvaret ska: - Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin (RUP). - Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. - Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. - Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur Länstransportplan (LTP). - Utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Vidare ska dessa regioner samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter samt med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet. Regionen har vidare ansvaret för övriga statliga uppgifter som överlämnats till regionförbundet och/eller som följer med det regionala utvecklingsansvaret, till exempel Regional kompetensplattform.

9 5 (8) Uppgifter överlämnade från landstinget Regionen ansvarar för de områden som tidigare överlämnats från landstinget till regionförbundet: - Folkbildning - Kulturfrågor (inklusive kultursamverkansmodellen och länsbiblioteket) - Landsbygdsutveckling - Natur och friluftsliv - Näringslivsutveckling Övriga uppgifter Parterna är överens om att regionen ska ansvara för följande områden som utförts av regionförbundet och som har en tydlig regional karaktär: - Besöksnäringsutveckling - Energi och miljö - Folkhälsa - Internationell samverkan - Investeringsfrämjande - Regional marknadsföring Regionalt utvecklingsansvar Parterna är överens om att regionens utvecklingsansvar för de områden som listats ovan innebär ett ansvar att inom respektive område: - Utarbeta och driva den regionala strategin. - Utarbeta kunskapsunderlag och statistik. - Bedriva omvärldsbevakning. - Hantera kontakter med nationella aktörer. - Upprätthålla arenor för samråd och samverkan med relevanta aktörer. - Företräda regionen i nationella och internationella sammanhang. Därutöver kan regionen vid behov besluta om ytterligare insatser. Parterna är överens om att regionen ansvarar för att upprätthålla de nätverk som regionen bedömer behövs för att fullgöra det regionala utvecklingsansvaret. 3.2 Kommunalt ansvar Parterna är överens om att kommunerna ska ansvara för kommunala/lokala insatser för de områden som anges under punkten och ovan. Parterna är vidare överens om att kommunerna ansvarar för att upprätthålla de nätverk de anser behövs för att fullgöra det kommunala ansvaret. 4 Samråd och samverkan Parterna är överens om att ett kraftfullt utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer. Samrådet mellan parterna har en beredande och rådgivande funktion.

10 6 (8) Samverkan är synonymt med samarbete och innebär att några eller alla parter arbetar tillsammans för ett gemensamt mål, eller genomför ett gemensamt projekt. Parterna är överens om att samråd ska ske på strategisk nivå respektive på sakområdesnivå. Parterna är överens om att regionen ansvarar för att upprätthålla arenor för samråd och samverkan, primärt mellan kommunerna och regionen, men också vid behov med andra aktörer med ansvar inom de sakområden som beskrivs i denna överenskommelse. Parterna är överens om att det inom regionens organisation även finns ett administrativt stöd för strategisk samverkan mellan regionens kommuner. 4.1 Sakområdessamråd I sakområdessamråd bereds olika sakfrågor (till exempel kultur, kollektivtrafik, kompetensförsörjning och vård- och omsorg). Sakområdessamråd utgörs av ett politiskt forum med representanter för sakområdet från parterna. En sakkunnig tjänstemannagrupp med representanter från parterna är beredande till den politiska samrådsgruppen. Regionens representant i respektive forum är ordförande. Sakområdessamråd kan organiseras i fasta forum och/eller tillfälliga samrådsgrupper med ett specifikt uppdrag. Parterna är överens om att sakområdessamråd ska organiseras med hänsyn tagen till parternas behov av samråd/samverkan och parternas praktiska möjligheter att avdela personer till samrådsgrupperna. 4.2 Samråd på strategisk nivå I det strategiska samrådet bereds frågor som är av strategisk betydelse för regionens långsiktiga utveckling. I detta samråd hanteras också frågor som påverkar relationen mellan regionen och kommunerna, till exempel när det gäller ansvarsfördelning eller finansiering. Det strategiska samrådet utgörs av ett politiskt forum på högsta politiska nivå med representation från parterna. Kommunerna representeras av kommunstyrelseordförande (eller annan utsedd). Regionen representeras av presidiet i regionstyrelsen. Vid behov kan samrådet kompletteras med ytterligare deltagare. En tjänstemannagrupp bestående av kommunchefer/-direktörer samt regiondirektör (eller annan utsedd) är beredande till den politiska strategiska samrådsgruppen. Regionens representant i respektive forum är ordförande. Samråd på strategisk nivå genomförs minst två gånger per år.

11 7 (8) 4.3 Frågor för samråd och samverkan Parterna är överens om att frågor där regionen har beslutanderätt och som har betydelse för den lokala utvecklingen ska vara föremål för samråd inför beslut i regionen. Vidare ska kommunala och regionala frågor som påverkar hela regionen eller relationen mellan parterna lyftas i samråden. 4.4 Förutsättningar för samråd och samverkan Parterna är överens om att sträva efter att utsedda representanter, såväl tjänstemän som politiker, har uppdrag och mandat att företräda sin organisation. Parterna åtar sig att utsedda personer i möjligaste mån får möjlighet att prioritera dessa uppgifter och att säkerställa att det finns en tydlig koppling mellan de regionala samråden och det lokala arbetet i kommunerna. 5 Ekonomi Parterna är överens om att regionen tar det verksamhetsmässiga och ekonomiska ansvaret för de områden som beskrivs i avsnitt 3.1. För att kompensera regionen för det bortfall av kommunala bidrag som givits till regionförbundet är parterna överens om en ekonomisk reglering mellan regionen och kommunerna. Regleringen innebär att regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och att respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. 6 Avveckling av Regionförbundet Östsam Parterna är överens om att avveckla Regionförbundet Östsam. Parterna är överens om att det sker en verksamhetsövergång av fast anställd personal från Regionförbundet Östsam till landstinget (Region Östergötland) och att landstinget därmed övertar arbetsgivaransvaret för personalen. Parterna är också överens om att det sker en verksamhetsövergång till någon av kommunerna i det fall en verksamhet som bedrivits av regionförbundet kommer att vara ett kommunalt ansvar från och med den 1 januari 2015.

12 8 (8) Detta avtal har upprättats i 2 likalydande exemplar och utväxlas mellan Landstinget i Östergötland och Kommun X. Datum Datum / 2014 För Landstinget i Östergötland / 2014 För Kommun X Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande, titel Namnförtydligande, titel Datum / 2014 Datum / 2014 Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande, titel Namnförtydligande, titel

13 PM 1 (1) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Beslut rörande Region Östergötland Den politiska styrgruppen föreslår landstingsfullmäktige och respektive kommunfullmäktige i Östergötland att senast den 30 juni 2014 besluta: a t t godkänna Samverkansavtal rörande regionalt utvecklingsarbete i Östergötland a t t Regionförbundet Östsam ska avvecklas från och med a t t a t t utse landstingsstyrelsen/regionstyrelsen till likvidator. godkänna förslaget till avvecklingsprocess för Regionförbundet Östsam. Beslutet expedieras till: - Landstinget i Östergötland - Regionförbundet Östsam Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B

14 PM 1 (1) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Avvecklingsprocess för Regionförbundet Östsam Enligt förbundsordningen för regionförbundet Östsam ska förbundet avvecklas genom att träda i likvidation. Regionförbundets styrelse ska vara likvidator och lämnar i egenskap av likvidator slutredovisning till medlemmarna när alla skulder har betalats och alla tillgångar skiftats. Ovanstående förutsätter att det finns ett förbundsfullmäktige som kan utse en regionstyrelse from Nedan beskrivna process bygger på att medlemmarna är överens om en annan hantering utan att ett nytt fullmäktige behöver utses. En sådan överenskommelse bekräftad genom beslut i samtliga medlemmars fullmäktigeförsamlingar gäller över förbundsordningen. Regionförbundets verksamhet till och med : - Regionförbundet bedriver verksamhet till och med En årsredovisning för 2014 upprättas av Regionstyrelsen (Landstingsstyrelsen). - Årsredovisningen granskas av regionförbundets revision som också yttrar sig i ansvarsfrågan för regionförbundets styrelse. - Årsredovisningen tillställs samtliga medlemmar för godkännande. - Beslut i ansvarsfrågan för regionförbundets styrelse för 2014 fattas i samtliga medlemmars fullmäktige senast den Avveckling av regionförbundet från och med : - Avvecklingen av regionförbundet inleds genom att Regionförbundet Östsam träder i likvidation. - Regionstyrelsen (Landstingsstyrelsen) utgör likvidator och ansvarar för att hantera avvecklingen. - Likvidatorn upprättar slutredovisning inklusive förvaltningsberättelse och redovisningshandlingar. - Tillgångarna fördelas enligt förbundsordningen. - Slutredovisningen delges förbundsmedlemmarna. Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B

15 RAPPORT 1(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Politiska styrgruppen Utveckling Östergötland Utveckling Östergötland Det regionala utvecklingsuppdraget 1. Inledning 2. Projektuppdraget I det följande presenteras ett förslag till definition av det regionala utvecklingsuppdraget. Det vill säga de verksamheter som idag sköts av Regionförbundet Östsam och som landstinget (regionen) ska ansvara för från och med 2015 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om att förändra det regionala utvecklingsansvaret enligt DS 2013:67. Landstinget benämns fortsättningsvis i detta dokument regionen. Underlaget baseras på den inventering som gjorts av projektgruppen av regionförbundets verksamhet sommaren 2013 och de intervjuer som genomförts med tjänstemannaledningarna för regionförbundets samtliga medlemmar under oktober/november Det slutliga tjänstemannaförslaget har därefter beretts i en gemensam process av kommunchefsgruppen där länets kommunchefer/direktörer ingår tillsammans med regiondirektör och biträdande landstingsdirektör. Kommunchefsgruppens förslag överlämnades formellt till den politiska styrgruppen den 13/ Den 17/ träffades kommunchefsgruppen och den politiska styrgruppen för fortsatta gemensamma överläggningar. Föreliggande rapport beskriver styrgruppens gemensamma förslag och utgör underlag för den fortsatta processen. Målsättningen är att ha ett gemensamt förslag i form av ett regionalt utvecklingsavtal färdigt den 28/ Förslaget ska innehålla ansvarsfördelning mellan regionen och länets kommuner, politisk organisation för det regionala uppdraget inom regionen och finansiering. Den politiska styrgruppen för Utveckling Östergötland formulerade i projektplanen följande uppdrag: Nulägesbeskrivning Inventering och beskrivning av verksamheterna inom Regionförbundet Östsam samt deras ursprung, finansiering och ansvar.

16 RAPPORT 2(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ En beskrivning de förutsättningar, funktioner och samverkansformer som behövs för att säkerställa att det regionala arbetet svarar upp mot lokala behov och förankras och omsätts lokalt. Förslag till Regionalt utvecklingsavtal d.v.s. en överenskommelse som reglerar spelreglerna för det regionala utvecklingsarbetet och förslag till organisering. Efter besked angående regeringens intentioner att bifalla landstingets ansökan om att överta det regionala utvecklingsansvaret gavs följande tilläggsuppdrag: Ge förslag på ansvarsfördelning mellan regionen och kommunerna. 3. Utgångspunkter för arbetet Det övergripande syftet med arbetet inom Utveckling Östergötland är att få större effekt av de regionala utvecklingsinsatser som görs i länet. Detta ska göras genom att utarbeta en organisationsmodell som från och med 2015 säkerställer god samverkan med länets kommuner och en effektiv hantering av de regionala utvecklingsfrågorna. En av utgångspunkterna för arbetet är att de långsiktiga mål och därtill kopplade strategier och aktiviteter som finns beskrivna i Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland >2030 (RUP) har en bred förankring i regionen och därmed också är giltiga för det framtida arbetet med att utveckla regionen. Mot bakgrund av projektuppdraget ovan och givet den korta tidplanen för processen behandlar förslaget inte alla innehållsfrågor inom varje ansvarsområde. Det är dock viktigt att notera att insatser som görs idag inom olika områden relaterade till RUP:en av till exempel regionförbundet löpande omprövas och anpassas till rådande förutsättningar. Denna löpande anpassning kommer att vara en naturlig del även i den nya regionens arbete med de regionala utvecklingsfrågorna och kommer att ske i samråd med kommuner och andra intressenter. De ansvarsområden som i förslaget beskrivs som ett kommunalt ansvar hanteras i en parallell process där kommunerna gemensamt ska definiera behovet och ta fram förslag på hur frågorna ska hanteras praktiskt. Med ett sådant angreppssätt säkerställs att inga frågor eller funktioner försvinner utan ordentlig prövning. Definition av det regionala uppdraget I arbetet med att sortera de uppdrag/verksamheter som idag hanteras av regionförbundet har analysen gjorts i två steg:

17 RAPPORT 3(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Regionalt eller kommunalt ansvar? I analysen av ansvarsfrågan har utgångspunkten varit att ansvar och befogenhet ska följas åt. Vidare har utgångspunkten varit att något av följande villkor ska vara uppfyllt för att uppdraget/verksamheten ska ingå i det regionala utvecklingsuppdraget från 2015: Uppdraget/Verksamheten har överlämnats från staten till den regionala nivån. Uppdraget/Verksamheten har tidigare överlämnat från landstinget till regionförbundet och har en regional utvecklingsaspekt. Uppdraget/Verksamheten har en tydlig regional karaktär och landstinget och kommunerna i länet är eniga om att den bäst utförs av regionen. Mot denna bakgrund har en bedömning gjorts för respektive uppdrag/verksamhet om ansvaret för frågorna primärt är kommunalt eller regionalt. I de fall befogenheterna och därmed ansvaret är delat har de ingående delarna beskrivits. 2. Strategisk eller operativ verksamhet? Respektive uppdrag/verksamhet har också analyserats utifrån om det handlar om strategiskt arbete eller operativ verksamhet. Strategiskt arbete är kopplat till uppdraget att utarbeta och driva strategier inom ett visst område. Operativt arbete handlar om konkreta insatser i form av exempelvis praktisk samordning, rådgivning eller projektledning inom ett visst område. Såväl strategisk som operativ verksamhet kan bedrivas både av regionen och av kommunerna. I arbetet har en sortering eftersträvats som innebär att operativa insatser på regional nivå ska ha en tydlig koppling till ett regionalt strategiskt ansvar inom området. Vidare ska överlapp mellan operativa insatser på regional och lokal nivå undvikas.

18 RAPPORT 4(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Statliga uppdrag Följande uppdrag regleras i Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630). Uppdrag/verksamhet Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin - Regionalt Utvecklingsprogram (RUP) Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete Statliga regionala projektmedel Beskrivning Det är ett regionalt ansvar att ta fram planen, i nära samverkan med länets kommuner och andra aktörer. God förankring är central för att säkra genomförandet av regionala strategier på lokal nivå. Länet tillförs för tillfället 20 mkr/år varav 14 mkr hanteras av regionförbundet för olika utvecklingsprojekt och 6 mkr hanteras av Länsstyrelsen, primärt för utvärderingsinsatser. Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur Länstransportplan (LTP) Regionen svarar för planarbetet i nära samråd med länets kommuner och andra relevanta aktörer. Infrastrukturfrågorna har en nära koppling till kollektivtrafikfrågorna. Utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Lagen om regionalt utvecklingsansvar fastställer också att de landsting som avses i lagen ska samverka med länets kommuner samt länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter. Detta område behandlas ytterligare i avsnitt 5 Samråd och samverkan. Utöver de uppdrag som regleras i lag ger staten även genom förordningar eller regleringsbrev uppdrag till den regionala nivån (landsting/regionförbund/länsstyrelse). De uppdrag som idag hanteras av regionförbundet är följande:

19 RAPPORT 5(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Uppdrag/verksamhet Regional kompetensplattform Kultursamverkansmodellen Beskrivning Ett uppdrag från staten i syfte att möta näringslivets och den offentliga sektorns behov av kompetens. Uppdraget innebär att regionala kompetensplattformar ska etableras som en mötesplats mellan utbildningssamordnare och näringslivet. Kultursamverkansmodellen innebär ett nytt sätt att fördela vissa statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter. Målet är att föra kulturen närmare medborgarna samt att ge regionerna ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet, bland annat genom att landstingen får besluta hur de statliga medlen ska fördelas i länen. Det finns också statliga uppdrag som idag hanteras av länsstyrelsen, men som är ett landstingsansvar i de län där landstinget har det regionala utvecklingsansvaret. Dessa är exempelvis: stöd till kommersiell service och stöd till anläggning av kanalisation (IT-infrastruktur). Dessa uppdrag hanteras i en separat process inför Beskrivning och sortering av den verksamhet som idag bedrivs av regionförbundet Nedan följer en beskrivning av de uppdrag/verksamheter som idag hanteras av regionförbundet sorterat efter verksamhetsområde i följande ordning. Samhällsbyggnad Kompetensförsörjning och företagande Kultur och kreativitet Internationell samverkan Under respektive verksamhetsområde finns uppdrag av olika ursprung. De statliga uppdragen som listats ovan har sorterats in i respektive verksamhetsområde. Vidare redovisas de regionala utvecklingsuppdrag som fördes över från landstinget till regionförbundet när detta bildades Dessa har i huvudsak fortfarande en regional utvecklingslogik och bör därför i huvudsak hanteras av regionen från Under arbetets gång har också några områden framkommit som inte har en tydlig regional utvecklingslogik och som därmed bör hanteras på annat sätt.

20 RAPPORT 6(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ För respektive uppdrag/verksamhet ges en beskrivning av uppdraget. Vidare ges en indikation av den budgeterade kostnaden för uppdraget/verksamheten 2014 och kostnadsfördelningen mellan kommuner och landsting. Avslutningsvis presenteras styrgruppens förslag kring fortsatt hantering. Inom samtliga verksamhetsområden finns ett övergripande uppdrag som vi valt att kalla regionalt utvecklingsansvar. Under denna rubrik samlas de aktiviteter som behövs för att kunna fullgöra det strategiska regionala utvecklingsuppdraget inom respektive område. Det regionala utvecklingsansvaret kan beskrivas i följande punkter: Ansvar för att utarbeta och driva den regionala strategin inom området/rup-perspektivet Kontakter med nationella aktörer Utarbetande av olika former av kunskapsunderlag/statistik Omvärldsbevakning Ansvar för regional samverkan/nätverk med relevanta aktörer Därutöver kan ytterligare uppdrag/verksamheter som behövs för att fullgöra det regionala utvecklingsuppdraget läggas till. I vilken utsträckning detta sker varierar mellan verksamhetsområdena beroende på hur ansvaret fördelas mellan olika aktörer och vilka uppdrag som staten formulerar och fördelar. Ekonomi I den följande sammanställningen redovisas de ekonomiska förutsättningarna där det bedöms vara relevant för att ge en indikation på verksamhetens storlek och indikera hur den är finansierad. Eftersom regionförbundets verksamhet har förändrats över tid så kan finansieringen inte alltid enkelt härledas till kommunerna eller landstinget. Där det är möjligt anges fördelningen. Övrig finansiering är beskriven som hanteras inom given ekonomisk ram. Det innebär att den ryms inom regionförbundets budget, men inte enkelt kan hänföras till landstinget eller kommunernas finansiering. När det gäller kostnaden för respektive verksamhetsområde så redovisas dessa separerade från de personalresurser som finns på regionförbundets kansli för att fullgöra uppgifterna. Motivet till detta är att uppställningen ska följa regionförbundets budgetstruktur. Fördelningen av finansieringen för regionförbundets kansli kan grovt sägas vara 60% landsting och 40% kommuner.

21 RAPPORT 7(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Verksamhetsområde Samhällsbyggnad Inledning Östergötland är på väg att utvecklas till en alltmer integrerad region, där människor i sin vardag rör sig över större ytor. Förutsättningarna för att utveckla det som brukar kallas regionförstoring är mycket goda Östergötland är en region med en förhållandevis stor folkmängd, små avstånd och ett välutvecklat kommunikationssystem. Framväxten av en större marknad för arbete, boende, utbildning och övrig service är på många sätt gynnsam. För att kunna utnyttja den fulla potentialen krävs förbättringar av infrastrukturen och en medveten planering av kollektivtrafiken, som ökar tillgängligheten och underlättar människors rörlighet. Det är också viktigt att den kommunala och den regionala planeringen i vissa delar samordnas. Inom området hanteras frågor kring regional utvecklingsplanering inklusive statistik och utredningar, infrastruktur, folkhälsa, energi och miljö samt landsbygdsutveckling. Ekonomi 2014 Den totala budgeten för verksamhetsområdet är ca 6,6 mkr. Där tillkommer ca 7,9 mkr för personalresurser på kansliet. Totala kostnaden för verksamhetsområdet är ca 14,5 mkr. Beloppen i tabellen nedan är inkluderade i totalsumman för verksamhetsområdet. Statliga uppdrag Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin - Regional Utvecklingsprogram (RUP) Beskrivning och Kommentar Det är ett regionalt ansvar att ta fram planen, i nära samverkan med länets kommuner och andra aktörer. God förankring är central för att säkra genomförandet av regionala strategier på lokal nivå. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur Länstransportplan (LTP) Regionen svarar för planarbetet i nära samråd med länets kommuner och andra relevanta aktörer. Nära koppling till kollektivtrafikfrågorna. Övriga uppdrag/ verksamheter Beskrivning och Kommentar Regionalt utvecklingsansvar Ansvar för att utarbeta och driva den regionala strategin inom området/rupperspektivet

22 RAPPORT 8(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Kontakter med nationella aktörer Utarbetande av olika former av kunskapsunderlag/statistik Omvärldsbevakning Ansvara för regional samverkan/nätverk med relevanta aktörer Statistik och Utredning Folkhälsa Regionförbundet tar fram olika underlag/statistik och genomför utredningar, dels för internt bruk (nödvändigt för att klara arbetet med olika regionala planer), dels som en service till medlemmar som inte själva har tillräckliga kompetenser eller resurser. Styrgruppens förslag: Bra underlag och statistik av olika slag är en förutsättning för att kunna fullgöra det regionala utvecklingsansvaret. Arbetet med att ta fram och sprida sådana underlag är därför en naturlig del av regionens ansvar. Kommunspecifik statistik utöver det som tas fram regionalt är ett kommunalt ansvar. Den som enligt hälso- och sjukvårdslagen är sjukvårdshuvudman ska också verka inom folkhälsoområdet. D.v.s. det är ett ansvar för såväl landsting som kommuner. Dock är det viktigt att notera att folkhälsan primärt har andra bestämningsfaktorer än hälso-och sjukvård. Regionförbundet har i uppgift att arbeta strategiskt inom folkhälsoområdet, genom att följa och följa upp den av medlemmarna antagna regionala folkhälsopolicyn. Häri innefattas också stödet till Folkhälsokommissionen som är en särskilt utsedd expertgrupp med uppgift att kartlägga folkhälsan i länet och lämna förslag på insatser inom folkhälsoområdet. Regionförbundet sammanför också företrädare för medlemmarna i nätverk, såväl på politisk, som på tjänstemannanivå.

23 RAPPORT 9(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Man bidrar också direkt, eller indirekt med kunskapsstöd som underlag för medlemmarnas agerande på folkhälsoområdet. Under denna rubrik arbetar regionförbundet också aktivt med att ge kunskapsstöd och projektstöd till utvecklingen av socialt företagande i regionen. Syftet är att bygga upp en struktur i kommunerna för att stödja lokala sociala företag. Ekonomi: Budgeterad kostnad för området ca 2,0 mkr. Finansieringen delas lika mellan kommunerna och landstinget. Folkhälsokommissionens arbete är tidsbegränsat till perioden Kommissionens kostnader på ca 630 tkr/år finansieras inom regionförbundets ekonomiska ram. Styrgruppens förslag: Folkhälsa När det gäller folkhälsa bör regionen ha ett regionalt ansvar enligt det regionala utvecklingsansvaret beskrivet ovan. Därmed innefattas även ett ansvar för en samverkansarena mellan aktörer med ansvar för folkhälsofrågor. Vidare är det ett regionalt ansvar att generera och sprida kunskap inom området. Ansvaret för operativa insatser inom området är i huvudsak kommunalt. Socialt företagande Regionen bör fortsatt ta ett ansvar när det gäller stödstrukturer för utveckling av socialt företagande. I övrigt är utvecklingen av socialt företagande ett kommunalt ansvar Landsbygds- och Skärgårdsutveckling Landsbygdsutveckling är en del av det regionala utvecklingsansvaret. Det är ett regionalt ansvar att stödja utvecklingen av en levande landsbygd. Utveckling av skärgården är en del av detta arbete. Området hanteras genom ett separat insatsprogram under RUP. Insatser görs

24 RAPPORT 10(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ också genom att projektmedel fördelas till olika insatser inom området. Uppdraget är överlämnat från landstinget och samarbete sker med bland andra länsstyrelsen. De projektmedel som hanteras (4 mkr) utgör ofta medfinansiering till medel från EU, staten och enskilda kommuner. Totalt handlar det om 15 mkr/år. När det gäller skärgårdsutveckling sker arbetet praktiskt i ett samarbete mellan de tre kommuner i länet som har skärgård och två kommuner i Kalmar län. Ekonomi: Budgeterad kostnad för området är ca 4 mkr som finansieras helt av landstinget. Styrgruppens förslag: Regionen ansvarar för området landsbygdsutveckling baserat på det regionala utvecklingsansvaret beskrivet ovan. Det praktiska arbetet med att driva utvecklingsarbete på landsbygden och i skärgården som regionförbundet gör är ett ansvar för berörda kommuner. Energikontoret Östra Götaland AB Verksamheten bedrivs i ett helägt bolag som resultatet av ett EU-projekt. Energikontorets främsta uppgift är att stimulera till mer handlingskraft för en smartare energianvändning i Östergötland och för att regionen ska nå uppsatta energioch klimatmål. Detta görs genom att man initierar olika samarbetsprojekt med kommuner och företag. Projektavtalet med EU förutsätter fortsatt bolagsdrift till och med Därefter skulle verksamheten kunna bedrivas i någon annan form. Energikontorets uppgifter kan beskrivas som: Kunskapsstöd och samordning gentemot kommunerna (med visst undantag för Lkpg o Nkpg) i deras arbete (t.ex. Energirådgivning)

25 RAPPORT 11(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Externt finansierade projekt, ofta EUprojekt, av olika slag riktade mot, eller med deltagande från, företag eller kommuner Kontaktlänk och kunskapsförmedling mellan kommunerna (bl.a. energirådgivare) och Nationella organ, t.ex. energimyndigheten, andra regionala aktörer i länet, andra regioner i Sverige och EU. Ekonomi: Landstinget och kommunerna bidrar med 1 kr/invånare och år (ca 430 tkr/år). Regionförbundet står för landstingets andel inom given ekonomisk ram och kommunerna betalar direkt till bolaget. Kommentar: Energikontoret har ett begränsat basanslag och är beroende av extern finansiering. Det regionala ansvaret för energi/klimat/miljö-området är delat. Länsstyrelsen ansvarar för de regionala miljömålen samtidigt som området är centralt i det regionala utvecklingsarbetet som regionförbundet ansvarar för. Därtill har kommunerna ett lokalt ansvar och jobbar t.ex. med energirådgivning. Styrgruppens förslag: Regionen ansvarar för området energi/klimat/miljö baserat på det regionala utvecklingsansvaret beskrivet ovan. Med hänsyn till EUs finansieringsvillkor, bör regionen även överta regionförbundets ansvar som ägare av Energikontoret tills avtalet med EU avslutas Inriktningen av bolagets verksamhet ska utredas vidare. Kommunikationer Under denna budgetpost hanteras bidrag för påverkansarbete för infrastruktur/kommunikation till: Europakorridoren

26 RAPPORT 12(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Nyköping-Östgötalänken AB Bergslagsdiagonalen E22 AB Ekonomi: Budgeterad kostnad 2014 är ca 900 tkr. Ca 400 tkr av dessa hanteras inom given ekonomisk ram och av resterande ca 500 tkr står landstinget för 75% och kommunerna för 25%. Styrgruppens förslag: Området hanteras av regionen från 2015.

27 RAPPORT 13(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Verksamhetsområde Kompetensförsörjning och företagande Inom verksamhetsområdet hanteras uppdrag och verksamheter inom både kompetensförsörjning och företagande. Uppdragen redovisas separat nedan, men då verksamheterna hänger ihop ekonomiskt har de samlats under en gemensam rubrik. Ekonomi 2014 Den totala budgeten för verksamhetsområdet är ca 21,5 mkr. Fördelade på ca 1,8 mkr för analys och kunskapsstöd, ca 1,3 mkr för kompetensförsörjning och ca 18,4 mkr för företagsutveckling. Därtill kommer ca 2,7 mkr för personalresurser på kansliet. Totala kostnaden för verksamhetsområdet är ca 24,2 mkr. Beloppen i tabellen nedan är inkluderade i totalsumman för verksamhetsområdet. Kompetensförsörjning I regionen finns en obalans i arbetsmarknaden. Alltför många arbetssökande saknar den kompetens som efterfrågas. Regionförbundet arbetar därför med att förstärka och öka utbudet av relevanta yrkesutbildningar för både unga och vuxna. Ett särskilt fokus finns på frågor som rör matchning mellan utbud och efterfrågan, utveckling av yrkeshögskoleutbildningar och att kommunerna samordnar sina utbildningar för såväl ungdomar som vuxna. Statliga uppdrag Regional kompetensplattform Beskrivning och Kommentar Uppdraget innebär att kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering skall etableras. I uppdraget ingår att ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner. Syftet med kompetensplattformarna är att ge: ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer med utgångspunkt i de olika nationella målen samt myndigheternas ansvar

28 RAPPORT 14(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Övriga uppdrag/ verksamheter Kommentar: Regionförbundet äger 4 % av aktierna i Industrikompetens AB. Detta engagemang bör utredas och värderas i det fortsatta arbetet. Beskrivning och Kommentar Regionalt utvecklingsansvar Ansvar för att utarbeta och driva den regionala strategin inom området/rupperspektivet Kontakter med nationella aktörer Utarbetande av olika former av kunskapsunderlag/statistik Omvärldsbevakning Ansvara för regional samverkan/nätverk med relevanta aktörer Utarbeta samverkansavtal för Gymnasie- och vuxenutbildning - Samverkan för fler yrkeshögskoleutbildningar i länet - Introduktion till nyanlända I regionen finns samverkansavtal mellan kommunerna gällande gymnasie- och vuxenutbildning. Samverkansavtalet grundas på en gemensam strävan att genom utökad samverkan erbjuda alla elever i regionen ett efterfrågeanpassat utbildningsutbud av hög kvalitet. Avtalet syftar också till att genom samverkan optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Styrgruppens förslag: Kommunernas samverkan som utbildningshuvudmän är ett kommunalt ansvar. Östsvenska Yrkeshögskolan AB Bolaget är samägt av 11 av länets 13 kommuner och regionförbundet (ägarandel ca 8 %). Uppdraget är att öka antalet strategiskt viktiga yrkeshögskoleutbildningar i regionen genom att: Processa fram utbildningar. Genomföra utbildningar. Verka som regional aktör i YH-frågor.

29 RAPPORT 15(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Introduktion till nyanlända Syftet är att personer som är nyanlända till länet så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, komma i arbete eller reguljär utbildning för att klara sin egen försörjning. Till grund för detta finns en överenskommelse mellan länets kommuner, Östsam, Landstinget, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Den regionala överenskommelsen om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland RUNE bygger på ett helhetsperspektiv med individens behov i centrum. De prioriterade områdena är utbildning och praktik, barn och unga, samhällsliv, hälsa samt boende. Regionsförbundets roll är att samordna detta utvecklingsarbete, vara en stöd-funktion för medlemmarna samt att synliggöra, initiera och driva. Ekonomi: Den budgeterade kostnaden 2014 på regionförbundet är ca 1,25 mkr fördelade på 600 tkr för Östsvenska yrkeshögskolan och ca 200 tkr för stöd till studievägledning och 450 tkr för Introduktion till nyanlända. Ca 400 tkr finansieras av kommunerna. Resterande hanteras inom regionförbundets ekonomiska ram. Styrgruppens förslag: Östsvenska Yrkeshögskolan AB Bolaget ses som en gemensam strategisk resurs för att öka antalet yrkeshögskoleutbildningar i regionen och bör därför hanteras gemensamt av kommuner och region. Regionen bör överta regionförbundets ägarandel. Introduktion till nyanlända Området är ett kommunalt ansvar.

30 RAPPORT 16(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Företagsutveckling Att nya livskraftiga företag startar och att redan etablerade företag växer är avgörande för Östergötlands utveckling. Utvecklingen förutsätter också branschbreddning och specialisering med tyngdpunkt på ytterligare utveckling av tjänstesektorn. Målet är att det ska bli mer attraktivt för företag och arbetskraft att finnas i regionen. Regionförbundet arbetar med att samordna och finansiera insatser som underlättar nyföretagande och främjar utvecklingen av befintliga företag på olika sätt. Syftet är att medverka till att utveckla ett effektivt stödsystem, så att företag kan få rådgivning och tillgång till riskvilligt kapital för att utvecklas. Statliga uppdrag Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete Statliga regionala projektmedel Beskrivning och Kommentar Länet tillförs för tillfället 20 mkr/år varav 14 mkr hanteras av regionförbundet för olika utvecklingsprojekt och 6 mkr hanteras av Länsstyrelsen, primärt för utvärderingsinsatser. (Dessa projektmedel ingår inte i verksamhetsområdets budget) Övriga uppdrag/ verksamhet Beskrivning och Kommentar Regionalt utvecklingsansvar Ansvar för att utarbeta och driva den regionala strategin inom området/rupperspektivet Kontakter med nationella aktörer Utarbetande av olika former av kunskapsunderlag/statistik Omvärldsbevakning Ansvara för regional samverkan/nätverk med relevanta aktörer Företagsutveckling - Säkerställa stödstrukturer för näringslivsutveckling Regionförbundet är delägare (49%) i Almi Företagspartner Östergötland AB, som arbetar med rådgivning och kapitalförsörjning för små och medelstora företag. På kapitalförsörjningsområdet är man medfinansiär i Almi Regioninvest Östra Mellansverige AB. (Total budgeterad kostnad ca 9,5 mkr.)

31 RAPPORT 17(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Regionförbundet är också finansiär av Coompanion Östergötland, som ger råd vid start av kooperativ verksamhet (se vidare under Verksamhetsområde Samhällsbyggnad kring socialt företagande). (Budgeterad kostnad 200 tkr) Ett prioriterat område är att tidigt inspirera och väcka nyfikenhet för entreprenörskap hos barn och ungdomar. Regionförbundet stöttar organisationerna FramtidsFrön (Budgeterad kostnad 150 tkr) och Ung Företagsamhet (Budgeterad kostnad 600 tkr). Regionförbundet driver arbetet i ESBR (East Sweden Business Region) där de aktörer i Östergötland som stödjer utveckling av innovationer och företag, arbetar tillsammans för att förtydliga sina roller och samordna tillgängliga insatser. Syftet är att öka effektiviteten av insatserna så att fler företag kan startas, utvecklas och växa. Syftet är också att stärka kommunernas basservice inom tillväxt och näringsliv så att de kan ge de lokala företagen starkare stöd. Ekonomi: Den budgeterade kostnaden för uppdraget är 2014 totalt ca 10,5 mkr och är huvudsakligen finansierat av landstinget. Styrgruppens förslag: Området hanteras av regionen från 2015 Investeringsfrämjande insatser Etableringsfrämjande insatser görs i nära samverkan med kommunerna i regionen, marknadsbolag och andra relevanta aktörer. Detta för att säkerställa att det finns en väl fungerande regional funktion avseende främjande och service till företag som vill etablera sig i regionen. Regionförbundet har en särskild roll att företräda regionen gentemot den statliga organisationen Business Sweden och att stödja kommunerna i samband med etableringsförfrågningar.

32 RAPPORT 18(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Besöksnäring/ Visit Östergötland Ekonomi: Den budgeterade kostnaden för 2014 är totalt ca 800 tkr och finansieras av landstinget. Styrgruppens förslag: Det regionala ansvaret för investeringsfrämjande baseras på det regionala utvecklingsansvaret beskrivet ovan vilket även omfattar kontakter på nationell nivå. Ansvaret för operativa insatser därutöver är gemensamt för regionen och kommunerna och bygger på aktiv samverkan från inblandade parter. Genom Visit Östergötland görs särskilda satsningar för att främja utvecklingen av besöksnäringen i länet. Verksamheten har de senaste 3-5 åren bytt fokus och inriktning från information om kommunernas sevärdheter till att marknadsföra och förmedla försäljning av företagens produkter och paket från hela Östergötland. Visit Östergötland utgår i uppdraget från följande strategiska områden: Samverkan mellan privata och offentliga aktörer Hållbarhet och långsiktighet Entreprenörskap Destinationsutveckling Marknadsföring Ekonomi: Budgeterad kostnad 2014 är ca 5,5 mkr. Finansieringen fördelas lika mellan landstinget och kommunerna. Styrgruppens förslag: Insatser för att främja utvecklingen av besöksnäringen är ett regionalt ansvar. Utgångspunkten för det regionala uppdraget är det regionala utvecklingsansvar som beskrivs ovan. Därutöver fokuseras det regionala arbetet på näringslivs-utveckling respektive

33 RAPPORT 19(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Regional marknadsföring marknadsföring av Östergötland som destination. Ansvaret för operativa insatser därutöver är gemensamt för regionen och kommunerna och bygger på aktiv samverkan från inblandade parter. Regionförbundet är delägare och finansiär av Marknadsbolaget East Sweden vars uppdrag det är att marknadsföra länet som ett attraktivt alternativ för investeringar, etableringar och inflyttningar. Ekonomi: Budgeterad kostnad 2014 är 2 mkr vilken finansieras inom regionförbundets ekonomiska ram. Styrgruppens förslag: Att stärka Östergötlands attraktivitet och marknadsföra länet är en regional strategisk fråga och ett gemensamt ansvar för alla kommuner och regionen. Arbetet är en viktig del i RUP:en och bör därför hanteras som en del av det regionala utvecklingsuppdraget inom den nya regionen. Formerna för det praktiska arbetet behöver utvecklas ytterligare. Marknadsföring bör dock även i fortsättningen göras i nära samverkan med andra offentliga och privata aktörer när intressen och behov sammanfaller.

34 RAPPORT 20(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Verksamhetsområde Kultur och Kreativitet Inom verksamhetsområdet hanteras frågor rörande: Teater, musik, dans, film, bibliotek, hemslöjd, museer, arkiv, bildkonst, natur & Friluftsliv, folkbildning Följande uppdrag/mål har formulerats inom området: De regionala kultursatsningarna ska ge förutsättningar för ett vitalt kultur- och friluftsliv, där såväl professionella kulturarbetare i offentliga och privata organisationer som verksamma i amatörkultur och ideella organisationer, arbetar med att skapa och sprida konst och kultur Satsningarna på kultur ska ge goda förutsättningar för konstnärlig utveckling, med en stor medvetenhet och betydelsen av att barn och unga tidigt får möjligheter att möta kultur och att ägna sig åt kulturskapande. De regionala uppdragen, anslagen och bidragen ska utveckla infrastrukturen för kultur- och naturområdet, så att Östergötlands attraktivitet, konkurrenskraft och position stärks. Kultur- och naturområdet ska vara öppet och tillgängligt för alla kvinnor och män i regionen. Ekonomi 2014 Den totala budgeterade kostnaden för 2014 för verksamhetsområdet är ca 167 mkr. Därtill kommer ca 2,3 mkr för personalresurser på kansliet. Kostnaden finansieras dels av landstinget (ca 100 mkr) och dels av kulturrådets bidrag (ca 65 mkr) som i den nya kultursamverkansmodellen hanteras av den regionala aktör som ansvarar för kultursamverkansmodellen. I Östergötland har regionförbundet landstingets uppdrag att fullgöra detta uppdrag. Kommunerna har en liten del av finansieringen kopplad till Naturoch friluftsrådet på 450 tkr. Se bilaga 1 för fördelning av 2014 år budget. Statliga uppdrag Kultursamverkansmodellen Beskrivning och Kommentar Kultursamverkansmodellen innebär ett nytt sätt att fördela vissa statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter. Målet är att föra kulturen närmare medborgarna samt att ge regionerna ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet, bland annat genom att landstingen får besluta hur de statliga medlen ska fördelas i länen.

35 RAPPORT 21(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Övriga uppdrag/ verksamhet Beskrivning och Kommentar Regionalt utvecklingsansvar Ansvar för att utarbeta och driva den regionala strategin inom området/rupperspektivet Kontakter med nationella aktörer Utarbetande av olika former av kunskapsunderlag/statistik Omvärldsbevakning Ansvara för regional samverkan/nätverk med relevanta aktörer Stöd till produktion för att säkerställa hög konstnärlig kvalitet i länet. Arbete med att främja och utveckla kulturverksamhet i länet I huvudsak stöd till länets större kulturinstitutioner. Se bilaga 2 för finansieringen av det som av regionförbundet definieras som regional kultur. Styrgruppens förslag: Frågan hanteras av regionen från 2015 Häri ingår att formulera och följa upp uppdrag till regionala utförare. Främjandeuppdraget hanteras på följande sätt. De sakområdesansvariga samordnare som finns placerade på Regionförbundets kansli, har ett strategiskt uppdrag. Deras huvudsakliga kontakter är länets kommuner, liksom andra större aktörer inom området. De har också ansvaret att ge uppdrag till de konsulenter som finns placerade på olika platser (se nedan) och som har den mer direkta kontakten med de aktuella kulturverksamheterna och är mer praktiskt aktiva på fältet. Regionförbundets samordnare håller också i olika typer av regionala nätverk. De konsulenter som arbetar främjande mer direkt inom sina områden är: 2 st Hemslöjd, anställda av hemslöjden, men delvis finansierade av Regionförbundet 1 st konstkonsulent anställd av

36 RAPPORT 22(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ länsmuséet och likaledes delfinansierad av Regionförbundet 1 st filmkonsulent, placerad i Norrköping (visualiseringscentrum) och finansierad av Regionförbundet 1 st teaterkonsulent anställd av Riksteatern och till någon del finansierad av Regionförbundet. Därtill kommer att den samordnare på Regionförbundet som arbetar strategiskt med scenkonstfrågor också till någon del är verksam i det direkt främjande arbetet. Främjandeuppdraget ingår också som en del av de regionala uppdrag som regionförbundet formulerar till Östgötamusiken, Östgötateatern och SON. Styrgruppens förslag: Frågan hanteras av regionen från Arrangörsgaranti som syftar till att göra kulturen tillgänglig i hela länet. Stöd till folkbildning, folkhögskolor och studieförbund Regionförbundet ger ekonomiskt stöd till lokala kulturarrangemang. Budgeten är totalt 1,5 mkr/år. Stödet är kringgärdat av ett flertal regler och förbehåll när det gäller målgrupp, geografi, vem som kan söka bidraget osv. Stödet söks hos och beslutas av Riksteaterkonsulenten, som har detta som ett tilläggsuppdrag. En översyn av regelverket diskuteras som en del av den kommande kulturplanen. Styrgruppens förslag: Området hanteras av regionen från Bildningsförbundens paraplyorganisation Bildningsförbunden Östergötland får av regionförbundet stöd till administration, ledarutbildning och utvecklingsinsatser. Detta bidrag fördelas sedan vidare till de olika studieförbunden. Det bör noteras att detta bidrag inte ersätter kommunernas lokala stöd till verksamma studieförbund. Regionförbundet lämnar också bidrag till folkhögskolor (per elevvecka och godkänd

37 RAPPORT 23(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ kurs) i enlighet med SKLs rekommendation. Styrgruppens förslag: Området hanteras av regionen från Stöd till natur- och friluftsliv Länsbiblioteket Regionförbundet lämnar regionalt stöd till idrotts- och ungdomsorganisationer, liksom till Östgötaleden, Kinda och Göta kanal. Natur- och Friluftsrådet samverkar och samordnar olika aktörer inom området. Man bereder också förslag till fördelning av vissa projektmedel till utvecklingsinsatser. Styrgruppens förslag: Frågan hanteras av regionen från Verksamheten är reglerad i bibliotekslagen. Huvuduppdraget är att bedriva biblioteksutveckling i länet. Man ansvarar inom ramen för en regional biblioteksplan för områden som digital delaktighet och för att utveckla tillgängligheten. Genom regionala nätverk stödjer man lokal kompetens-, verksamhets- och kvalitetsutveckling, liksom olika läsfrämjande aktiviteter. Man stödjer upprättandet och uppföljningen av lokala biblioteksplaner. Länsbiblioteket äger och driver biblioteksdatasystemet Götabiblioteken, som möjliggör samordning av boklån över hela länet. Länsbiblioteket var ursprungligen en produktionsenhet inom landstinget. Styrgruppens förslag: Länsbiblioteksuppdraget hanteras av regionen från 2015.

38 RAPPORT 24(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Verksamhetsområde Internationell samverkan Inledning Regionförbundets internationella arbete ska bidra till att realisera målen i det regionala utvecklingsprogrammet genom att integrera det internationella perspektivet i regionförbundets olika verksamhetsområden. Regionförbundets verksamhet innebär i första hand arbete med internationella samarbetsprojekt delfinansierade av EU samt omvärldsbevakning och påverkan på beslut i internationella sammanhang. Regionförbundet arbetar även för att bredda och utveckla kompetensen och erfarenheten i Östergötland avseende hantering av EU-projekt. En viktig del i arbetet är också att ge stöd till medlemmarna i deras internationaliseringsarbete. Verksamheten bedrivs både från kontoren i Linköping/Norrköping och från länets kontor i Bryssel. EU-kontoret i Bryssel kan beskrivas som kontaktlänken mellan länet och EU/Bryssel. Kontoret förmedlar information till bland andra kommuner, landstinget, länsstyrelsen och ska öka förståelsen samt höja kompetensen i EU-relaterade frågor genom att informera om aktuella EU-frågor. Vidare bevakar EU-kontoret möjligheter till att ansöka om EU-finansiering, förmedlar förfrågningar från andra organisationer i Europa som söker partners till projekt samt ordnar besöksprogram och representerar länets intressen i EU. EU-kontoret finansierades tidigare gemensamt av Linköpings och Norrköpings kommuner och landstinget och är idag en del av regionförbundet. Ekonomi 2014 Den budgeterade kostnaden för verksamhetsområdet för 2014 är ca 2,8 mkr Av de 2,8 mkr utgör kostnaden för EU-kontoret i Bryssel ca 1,6 mkr. Finansieringen är fördelad mellan landstinget 53 % och kommunerna 47 %. Därtill kommer personalresurser på kansliet motsvarande 0,9 mkr. Totala kostnaden för området är 3,7 mkr. Uppdrag/Verksamhet Beskrivning och Kommentar Regionalt utvecklingsansvar Ansvar för att utarbeta och driva den regionala strategin inom området/rupperspektivet Kontakter med nationella aktörer/eu Utarbetande av olika former av kunskapsunderlag/statistik Omvärldsbevakning Ansvara för regional samverkan/nätverk

39 RAPPORT 25(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ med relevanta aktörer Representera regionen i internationella nätverk Stöd till medlemmarna Regionförbundet bistår med expertis och stöd till medlemmarna i deras internationella arbete. Detta sker främst via information om finansieringsmöjligheter, stöd i projektutvecklingsfasen och genomförandet. En viktig del i arbetet består i att bidra med expertis inom det internationella området till utbildningsaktörer i regionen. I uppdraget ingår exempelvis informations- och utbildningsinsatser samt stöd och handledning. Regionförbundets verksamhet bedrivs både på hemmaplan och i Bryssel via Brysselkontoret som är en del av regionförbundet. Styrgruppens förslag: Internationell samverkan är en integrerad del av det regionala utvecklingsarbetet. Området hanteras därför av regionen från Det regionala internationella engagemanget ersätter inte de enskilda kommunernas arbete utan sker parallellt och bör samordnas när det går. 5. Samråd och samverkan När regionen tar över det statliga utvecklingsansvaret innebär det också att det är nödvändigt att utforma en struktur för samråd mellan regionen och länets kommuner och i förekommande fall också med andra regionala aktörer. Även om regionen formellt har beslutanderätt över en fråga, så behöver beredning ofta ske tillsammans med kommunerna för att säkerställa att hänsyn tas till lokala förutsättningar och för att säkerställa att eventuella motsvarande beslut fattas i kommunen. Nedanstående slutsatser/förslag baseras på följande definitioner: Samråd är en diskussion eller överläggning mellan olika parter Samverkan är synonymt med samarbete och innebär att flera parter arbetar tillsammans för ett gemensamt mål, eller genomför ett gemensamt projekt.

40 RAPPORT 26(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Förutom formella samråd inför beslut finns det områden där länets parter behöver samverka för att nå gemensamma mål. I dessa fall möts ett antal jämnbördiga parterna med ansvar för olika delar av en fråga eller ett område. När det gäller samverkan är det naturligt att alla parter kan lyfta angelägna frågor och att alla parter också tar sitt ansvar för att genomföra det som beslutats gemensamt. Exempel på områden där både kommuner och landsting (och i vissa fall även andra parter) har ett delansvar och måste samverka för att nå uppsatta mål är: Vård och omsorg, Kulturfrågor och Kollektivtrafik. Samverkansarenorna har därmed också en viktig nätverksfunktion för personer ansvariga för olika utvecklingsfrågor och ger en möjlighet till inspiration och erfarenhetsutbyte. Samråd och samverkan på flera nivåer Ett kraftfullt utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer: På operativ nivå finns behovet av att diskutera sakfrågor. Samråd och samverkan bör då ske mellan sak-ansvariga tjänstemän respektive mellan sak-ansvariga politiker i regionen och kommunerna. Vissa sakfrågor är av sådan betydelse att de påverkar relationen mellan regionen och kommunerna, till exempel när det gäller ansvarsfördelning eller finansiering. Då uppstår behov av strategiskt samråd och samverkan. Det finns även behov av att samråda och samverka kring andra frågor som är strategiska för regionens utveckling. Detta samråd bör hanteras på högsta tjänstemannanivå respektive på högsta politiska nivå i regionen och kommunerna. Förutsättningar för samråd och samverkan Regionen har ett ansvar för att säkerställa att samverkansarenor finns och fungerar. Att samverkan leder till konkreta resultat är dock ett gemensamt ansvar för alla deltagande parter och personer. Det är viktigt att utsedda representanter, såväl tjänstemän som politiker, har uppdrag och mandat att företräda sin organisation. En annan förutsättning för att skapa kontinuitet och förtroende i de olika samråden är att det är samma personer som möts från gång till gång. Det är därför viktigt att utsedda personer också får möjlighet att prioritera dessa uppgifter och att det finns en tydlig koppling mellan de regionala samråden och det lokala arbetet i kommunerna. Det är av stor vikt att syftet med diskussionerna mellan parterna är uttalat och att grundstrukturen för samråden är densamma oavsett sakområde. Frågor för samråd och samverkan Utgångspunkten bör vara att alla frågor där regionen har beslutanderätt och som har betydelse för den lokala utvecklingen bör vara föremål för samråd

41 RAPPORT 27(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ inför beslut i regionen. När det gäller samverkan är det som nämnts ovan naturligt att alla deltagare i ett samråd kan lyfta frågor och initiera diskussioner av gemensam betydelse. Av effektivitetsskäl finns det också anledning att sträva efter att sakområden som har logisk koppling hanteras i samma forum/grupp. Slutsatsen av den inventering som gjorts är att den uppdelning som idag finns på regionförbundet är logisk. I en ny region skulle man kunna tänka sig följande principiella indelning: Samhällsbyggnadsfrågor inklusive kollektivtrafik och infrastruktur Kompetensförsörjning och företagande Kulturfrågor Därutöver finns det andra frågor som är föremål för samverkan, exempelvis Vård och omsorgsfrågor Folkhälsa Internationell samverkan

42 RAPPORT 28(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Bilaga 1 Sammanställning budget 2014 Kultur och Kreativitet (exkl. personalresurser på kansliet) Kultur mkr Länsbiblioteket 6,8 Regional Filmsamordning 1,6 Teater Östgötateatern 49,7 Riksteatern Östergötland 0,8 Kulturarv Östergötlands länsmuseum 14,1 Löfstad slott 1,1 Östergötlands Föreningsarkiv 0,9 Idrottshistoria på Norrköpings Stadsmuseum 0,1 Kulturarv Östergötland 1,2 Konst Norrköpings konstmuseum 0,2 Konstkonsulentverksamhet 0,2 Samordning, konst och form 0,9 Hemslöjden 1,6 Symfoniorkestern i Norrköping 25,3 Vadstena-Akademien 2,1 Östgötamusiken 12,3 Samordning, scenkonst 0,7 Kulturprojektmedel 1,6 Övriga organisationer 0,3 Arrangörsstöd Arrangörsgaranti 1,5 Återkommande arrangemang 1,3 Verksamhetsmedel, ospecificerad 0,5 S:a Kultur 124,6 Folkbildning Interkommunala ersättningar folkhögskolor utomlän 6,2 Stiftelse- och rörelsefolkhögskolor inom länet 9,1 Studiedistrikt och bildn förbund inkl. projektmedel 16,0 S:a Folkbildning 31,3 Natur och friluftsliv Natur- och friluftsråd 0,9 Renhållningen i skärgården 0,3 AB Kinda Kanal 2,1 AB Göta Kanal 0,5 Ungdomsorganisationer 2,0 ÖIF 5,4 S:a Natur och friluftsliv 11,2

43 RAPPORT 29(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Bilaga 2 Ekonomisk översikt 2013 ekonomiska medel till regional kultur 2013 inkl Uppräkning 2,2% Inkl uppräkning0,61% Verksamhet Typ av uppdrag/kommentar Östsam Norrköping Linköping Kulturrådet TOTALT Procentuell fördelning per Professionell musik, teater och dans Museer/kulturarv område Östgötateatern Regionalt uppdrag ,0% Östgötamusiken Regionalt uppdrag SON Regionalt uppdrag Östergötlands museum Regionalt uppdrag. Omfattar grunduppdrag samt; Kulturarv Östergötland, Länskonskonsulent och Löfstad slott Löfstad slott Kulturarv Östergötland Idrottshistoriska samlingar Verksamhetsbidrag Norrköpings Stadsmuseum Arkiv ÖLFA Regionalt uppdrag ,4% Konst- och kulturfrämjande Riksteatern Regionalt uppdrag för att administrera arrangörsgarantin ,6% Dansutveckling Projekt med statligt utvecklingsbidrag. Projektledare placerad på Regionföbundet Samordnare för bild & form Placerad på Regionförbundet Utställningar/konstprojekt Del av samordnaren för bild utanför konstinstitutionerna och forms budget Länskonstkonsulent Placerad på Östergötlands museum Scenkonstsamordnare Placerad på Regionförbundet ,9% Norrköpings Konstmuseum Regionalt arrangörsstöd Verksamhetsbidrag Nätverkande regionala samtidskonstnärer Administreras av Riksteatern inom deras uppdrag Återkommande regionala arrangemang Sökbara kulturprojektbidrag för konstnärlig utveckling Stöd till unga talanger T ex sommarteater, livekarusellen, unga berättare, Flimmer, Shakespear på Gräsgårdne, NoMemus, Folkmusikfestivalen mm Offentliggörs årligen i samband med Regionförbundets fullmäktige Kulturläger inom olika konstarter; Eastwood Girls, Sportlovsorkestern, Östgötarfolk, Ung scen/lab, unga jazz Hemslöjd Östergötlands hemslöjdsförening Regionalt uppdrag ,8% Film Film i Öst * Regionalt uppdrag ,8% Bibliotek Länsbibliotek Östergötland Regionalt uppdrag ,5% TOTALT % * Inbegriper även tillförda projektpengar som gäller för 2012/2013. Dessa är: per år för Eastwood (filmproduktion, från 1:1 medel dvs tillväxtmedel)

44 FÖRBUNDSORDNING FÖR REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM Regionförbundet ÖSTSAM, som är ett kommunalförbund, har tillkommit som ett led i ett fördjupat samarbete mellan kommunerna och landstinget i Östergötland i syfte att skapa ett gemensamt kommunalt företrädarskap på regional nivå som kraftfullt kan verka för regional utveckling och tillväxt i Östergötland. 1 Förbundets namn Förbundets namn är Regionförbundet ÖSTSAM. 2 Förbundets säte Förbundets säte är Linköping. 3 Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att vara en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Östergötland för att ta tillvara regionens möjligheter, främja dess utveckling, initiera och svara för att verksamheter av den art och omfattning som medlemmarna beslutar genomförs. 4 Förbundets medlemmar Medlemmar i förbundet är kommunerna: Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög Landstinget i Östergötland. Den önskvärda samverkan över länsgränserna kan bl a regleras genom avtal mellan regionförbundet och en eller flera kommuner i grannlänen. 5 Förbundets uppgifter Förbundets överordnade uppgift är att verka för en ekonomisk, social och kulturell utveckling av Östergötland som ökar regionens attraktionskraft och invånarnas möjligheter att leva ett gott liv. Utgångspunkten inför förbundets bildande är att verksamheten skall omfatta uppgifter inom områdena kommunikationer, infrastruktur, utbildning/folkbildning, näringsliv, internationellt samarbete, kultur, fritid/rekreation och skärgårds-/landsbygdsutveckling. Förbundet kan även komma att verka inom andra områden för regionens utveckling.

45 Förbundet kan efter enskild medlems beslut överta medlemmens uppgifter, eller delar därav, inom nämnda områden. Förbundet är medlemmarnas organ för samarbete i regionala utvecklingsfrågor och för demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Förbundet skall utarbeta program för regionens långsiktiga utveckling, planer för regional infrastruktur och program för tillväxt. Förbundet skall bedriva omvärldsbevakning, bevaka kunskapsutvecklingen inom de verksamhetsområden som förbundet får ansvar för, organisera arenor där olika regionala aktörer kan mötas i arbetet med Östergötlands utveckling och introducera nya samtals- och mötesformer som stimulerar till ett kreativt problemlösande. Förbundet skall med regionala program som grund och med de ekonomiska resurser som medlemmarna ställer till förbundets förfogande lämna uppdrag till utförare av verksamheter i den omfattning som medlemmarna beslutar. 6 Förbundsfullmäktige Regionförbundet är ett förbund med fullmäktige. Antalet ledamöter i fullmäktige skall vara 55 och antalet ersättare 55. Varje medlem skall representeras av minst en ledamot och en ersättare. Kommunerna i Östergötland väljer 37 ledamöter och lika många ersättare och Landstinget i Östergötland väljer 18 ledamöter och lika många ersättare av förbundsfullmäktiges ledamöter och ersättare. Ledamöter och ersättare, som är personliga, väljes för fyraåriga mandatperioder räknat från den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige ägt rum i riket. Förbundsfullmäktige får uppdra åt förbundsstyrelsen att i fullmäktiges ställe fatta beslut i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden. Delegation får dock ej ske i de ärenden som anges i 3 kap 9, första stycket kommunallagen eller vad enligt lag eller annan författning skall avgöras av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Valärenden bereds av gruppledarna för de partier som finns representerade i Regionförbundet Östsams fullmäktige.

46 7 Medlemmarnas representation i förbundsfullmäktige Förbundsmedlemmarna skall vara representerade i förbundsfullmäktige enligt följande: Medlem Ledamöter Ersättare Boxholm 2 2 Finspång 3 3 Kinda 2 2 Linköping 6 6 Mjölby 3 3 Motala 3 3 Norrköping 6 6 Söderköping 2 2 Vadstena 2 2 Valdemarsvik 2 2 Ydre 2 2 Åtvidaberg 2 2 Ödeshög 2 2 Landstinget i Östergötland Fullmäktiges första sammanträde Sedan val till förbundsfullmäktige ägt rum hos samtliga medlemmar skall kungörelse om fullmäktiges första sammanträde utfärdas av fullmäktigeordföranden i Landstinget i Östergötland som också för ordet vid fullmäktiges första sammanträde till dess ordförande valts. 9 Fullmäktiges ordförande och vice ordförande Förbundsfullmäktige skall vid sitt första sammanträde under mandatperioden bland sina ledamöter välja ordförande, 1:e vice och 2:e vice ordförande för resten av mandatperioden. 10 Revision Förbundsfullmäktige ska för samma mandatperiod som gäller för styrelsen utse 5 revisorer. Revisorerna anlitar själva sakkunniga att biträda dem i sin granskning i den omfattning som behövs inom den ekonomiska ram som beslutas av förbundsfullmäktige. 11 Rätt att väcka ärenden Fullmäktige hos en förbundsmedlem har, utöver ledamot i förbundsfullmäktige, rätt att väcka ärenden i förbundsfullmäktige.

47 12 Yttranderätt Ordföranden i styrelsen för landstinget i Östergötland och kommunstyrelsens ordförande i medlemskommunerna, som inte är ledamot i förbundsfullmäktige, har enligt 5 kap. 21 kommunallagen yttranderätt vid regionförbundets fullmäktigesammanträden. Ledamot och ersättare i förbundsstyrelsen som inte är medlem i förbundsfullmäktige har yttranderätt vid förbundsfullmäktiges sammanträden. 13 Förbundsstyrelse Förbundsfullmäktige utser för samma mandatperiod som för fullmäktige en styrelse med 17 ledamöter och 17 ersättare. Ersättarna får närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och har också rätt att delta i överläggningen men ej i besluten såvida de ej är tjänstgörande. Ersättarna har möjlighet att få sin mening antecknad till protokollet. Medlem som inte får representation i förbundsstyrelsen skall garanteras insynsplats i styrelsen och ges rätt att delta i överläggningen och att få sin mening antecknad till protokollet men ej rätt att delta i besluten. Förbundsfullmäktige utser en ledamot i styrelsen att vara ordförande och två ledamöter att vara 1:e och 2:e vice ordförande i styrelsen. Förbundsstyrelsen utser inom sig ett arbetsutskott. Arbetsutskottet består av 5 ledamöter och 4 ersättare. Förbundsstyrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer bland utskottets ledamöter ordförande, 1:e vice och 2:e vice ordförande. För att fullgöra de uppgifter medlemmarna uppdrar till förbundet att utföra får förbundsstyrelsen inrätta delegationer, beredningar eller andra politiska organ. Styrelsen skall svara för beredning av fullmäktiges ärenden och verkställighet av dess beslut. 14 Anslag Kungörelser samt justerade protokoll och andra meddelanden skall tillkännages på regionförbundets anslagstavla. 15 Grunderna för medlemmarnas finansiering av förbundets verksamhet Kommunerna och landstinget skall täcka kostnader för regionförbundets verksamhet som inte täcks på annat sätt. Täckning av kostnaderna skall ske proportionellt efter respektive medlems invånarantal den 31 december två år före verksamhetsåret. För uppgifter som överförs från landstinget eller en eller flera kommuner till regionförbundet skall reglering ske i särskild ordning.

48 16 Upprättande av budget m m Förbundet skall varje år upprätta en plan för verksamhet och ekonomi för nästföljande tre år treårsbudget - där första året är en preciserad årsbudget för kommande budgetår. Årsbudget för nästföljande år, som bygger på av medlemmarna beviljad ram, fastställs av förbundsfullmäktige senast under december månad. Medlemmarna tar under budgetåret ställning till förbundets treårsbudget och beslutar därefter, senast under juni månad, om ram för kommande budgetår. 17 Medlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Förbundsstyrelsen skall per den sista mars, juni, augusti och oktober upprätta budgetuppföljningar med helårsprognos som tillställs medlemmarna. 18 Medlemmarnas andel i tillgångar och skulder Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad man tillskjutit enligt 15 till förbundets verksamhet. 19 Skuldsättning m m Förbundet har inte rätt att ingå borgensförbindelse utan medlemmarnas medgivande. Förbundet får inte heller ta upp långfristiga lån utan medlemmarnas medgivande. Förbundet får dock ta upp kortfristiga lån för att täcka tillfälliga behov av rörelsekapital. 20 Medlems utträde ur förbundet Medlem har rätt att utträda ur förbundet. Utträde kan endast ske i samband med att mandatperioden för fullmäktige och styrelsen löper ut och uppsägningen skall anmälas senast två år före mandatperiodens utgång. Vid utträdet skall medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras i enlighet med vad som sägs i Förbundets likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens därom eller om en eller flera av medlemmarna utträder ur förbundet så att förutsättningarna för förbundet att uppfylla sina ändamål inte längre föreligger. När förbundet trätt i likvidation skall skulder betalas och egendom avyttras eller fördelas enligt principerna i 18 denna förbundsordning. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen i egenskap av likvidator.

49 När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall styrelsen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av tillgångar och betalning av skulder. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen skall fogas styrelsens beslut om vilken av förbundets medlemmar som skall överta och vårda de handlingar som tillhör förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts förbundsmedlemmarna är förbundet upplöst. 22 Tvister Tvist mellan förbundet och en förbundsmedlem avgörs vid allmän domstol. 23 Ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare Förbundsfullmäktige fastställer de bestämmelser som skall gälla för ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i fullmäktige och styrelsen, revisorer samt övriga förtroendevalda. Antagen av landstingsfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige i: Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög

50 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Landstingsstyrelsen Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland Landstinget har, inom ramen för projektet Utveckling Östergötland, tillsammans med länets 13 kommuner och Regionförbundet Östsam utarbetat ett Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland (bilaga 1). Samverkansavtalet innehåller ansvarsfördelning mellan regionen och länets kommuner, en beskrivning av formerna för samråd och samverkan samt en ekonomisk reglering till följd av ansvarsfördelningen. Den politiska styrgruppen har överlämnat förslaget till samverkansavtal till landstingsfullmäktige och respektive kommunfullmäktige i Östergötland och föreslår dessa att senast den 30 juni 2014 besluta enligt bilagan Beslut rörande Region Östergötland (bilaga 2). Samverkansavtalet förutsätter att riksdagen beslutar enligt regeringens proposition 2013/14:122 om Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län. Som ett resultat av denna förändring avvecklas också Regionförbundet Östsam. Den föreslagna avvecklingsprocessen beskrivs i bilaga 3. Arbetet i Utveckling Östergötland har letts av en politisk styrgrupp bestående av en politisk representant från varje kommun, två representanter från regionförbundet och två från landstinget. Därutöver har även länsstyrelsen haft en plats i styrgruppen. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t godkänna Samverkansavtal rörande regionalt utvecklingsarbete i Östergötland a t t Regionförbundet Östsam ska avvecklas från och med a t t a t t utse landstingsstyrelsen/regionstyrelsen till likvidator. godkänna förslaget till avvecklingsprocess för Regionförbundet Östsam.

51 BESLUTSUNDERLAG 2(2) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ a t t besluten förutsätter att riksdagen beslutar enligt regeringens proposition 2013/14:122 om Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Mikael Borin Biträdande landstingsdirektör/ ekonomidirektör Bilagor: 1. Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland 2. Beslut rörande region Östergötland 3. Avvecklingsprocess för Regionförbundet Östsam 4. Utveckling Östergötland projektrapport 5. Förbundsordning Regionförbundet Östsam Beslutet expedieras till: Regionförbundet Östsam

52 Version Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner

53 Version Innehållsförteckning 1 Inledning Gemensamt arbete för fortsatt utveckling av Östergötland Ansvarsfördelning Regionalt ansvar Statliga uppgifter enligt lag 2010: Uppgifter överlämnade från landstinget Övriga uppgifter Regionalt utvecklingsansvar Kommunalt ansvar Samråd och samverkan Sakområdessamråd Samråd på strategisk nivå Frågor för samråd och samverkan Förutsättningar för samråd och samverkan Ekonomi Avveckling av Regionförbundet Östsam... 7

54 3 (8) 1 Inledning Överenskommelse träffad mellan samtliga kommuner i Östergötland (kommunerna) och Landstinget i Östergötland (landstinget) om samverkan i utvecklingsfrågor för Östergötland. Kommunerna och landstinget, nedan kallade parterna, har sedan 2003 genom Regionförbundet Östsam (regionförbundet) samverkat kring frågor av betydelse för regionens utveckling. Under förutsättning att erforderliga beslut fattas kommer Landstinget i Östergötland från och med 2015 att omfattas av lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Detta skapar nya förutsättningar för det regionala utvecklingsarbetet. Landstinget efter 2015 benämns nedan regionen. Syftet med den organisatoriska förändringen av ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna är att stärka och tydliggöra utvecklingsansvaret i länet. Förändringen skapar också en större demokratisk delaktighet då ansvaret för frågorna kommer att finnas hos ett direktvalt fullmäktige. Den regionala utvecklingen är helt beroende av en väl fungerande samverkan mellan alla aktörer i regionen, både de offentliga i form av regionen, kommunerna och länsstyrelsen men också med näringslivet och det civila samhället. Det regionala utvecklingsansvaret ska därför genomsyras och präglas av stor samverkan och öppenhet. Parterna är överens om att utveckla arbetsformer för att gemensamt och med kraft genomföra intentionerna i Regionalt utvecklingsprogram > 2030 för Östergötland (RUP). Parterna är därför överens om att under våren 2014 inleda ett gemensamt arbete. Syftet är att med utgångspunkt i RUP inventera nuläget, värdera och prioritera föreslagna insatser samt vid behov föreslå ytterligare åtgärder för att skapa förutsättningar för ett fortsatt starkt offentligt engagemang från och med 2015 inom områdena Kultur, Attraktivitet, Tillväxt/Innovationer samt Integration. Syftet med denna överenskommelse är att beskriva formerna för hur utvecklingsarbetet ska utformas i Östergötland från 2015, beskriva ansvarsfördelning, ekonomiska förutsättningar samt former för samråd och samverkan. 2 Gemensamt arbete för fortsatt utveckling av Östergötland Tillsammans ska parterna fortsätta att utveckla Östergötland till en region där både människor och företag kan växa. En region som värnar om en hållbar utveckling för miljö och människor. Östergötland ska fortsätta att vara en region som bidrar till att utveckla hela Sverige och stärka sin position i Europa. Parterna är överens om att namnet på landstinget efter förändringen ska vara Region Östergötland. Parterna är överens om att grunden för arbetet med att utveckla Östergötland är RUP. Insatsprogram, handlingsplaner, strategier eller motsvarande som beskriver hur arbetet skall bedrivas och som beslutats av regionförbundet gäller tills annat beslutas av regionen. Nya strategier och handlingsplaner för de regionala ansvarsområdena som ska beslutas av regionen ska utarbetas gemensamt i samrådsorganisationen.

55 4 (8) Parterna är överens om att hanteringen av nya eller tillkommande frågor och ansvarsområden ska diskuteras i samrådsorganisationen och att följande utgångspunkter ska gälla för ansvarsfördelningen: - Ansvar och befogenhet ska följas åt. - Operativa insatser på regional nivå ska ha en tydlig koppling till ett regionalt strategiskt ansvar inom området. - Överlappande operativa insatser på regional och lokal nivå ska undvikas. 3 Ansvarsfördelning Parternas grunduppdrag och ansvar som huvudmän är utgångspunkten för samverkan kring frågor av betydelse för länets fortsatta utveckling. Det finns frågor där kommuner och region har ett delat ansvar. Det handlar till exempel om: infrastruktur, kollektivtrafik, kompetensförsörjning, kultur, näringslivsutveckling och hälso- och sjukvård. Parterna är överens om att samverka kring sådana gemensamma frågor för att nå uppsatta regionala mål. Vidare finns det frågor som kommunerna ansvarar för, men som har regional betydelse, till exempel: samhällsplanering, miljöfrågor, bostadsförsörjning, gymnasieutbildning. Parterna är överens om att det regionala utvecklingsperspektivet och förutsättningar för samverkan ska beaktas vid beredning och beslut inom ramen för de verksamheter/uppgifter som kommunerna respektive regionen ansvarar för. Även för verksamheter/uppgifter där kommunen eller regionen har egen beslutsrätt ska detta beaktas. Regionens ansvar för länets utvecklingsarbete inom ett område påverkar inte kommunernas ansvar eller handlingsfrihet inom området. 3.1 Regionalt ansvar Statliga uppgifter enligt lag 2010:630 Regioner som har det statliga regionala utvecklingsansvaret ska: - Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin (RUP). - Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. - Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. - Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur Länstransportplan (LTP). - Utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Vidare ska dessa regioner samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter samt med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet. Regionen har vidare ansvaret för övriga statliga uppgifter som överlämnats till regionförbundet och/eller som följer med det regionala utvecklingsansvaret, till exempel Regional kompetensplattform.

56 5 (8) Uppgifter överlämnade från landstinget Regionen ansvarar för de områden som tidigare överlämnats från landstinget till regionförbundet: - Folkbildning - Kulturfrågor (inklusive kultursamverkansmodellen och länsbiblioteket) - Landsbygdsutveckling - Natur och friluftsliv - Näringslivsutveckling Övriga uppgifter Parterna är överens om att regionen ska ansvara för följande områden som utförts av regionförbundet och som har en tydlig regional karaktär: - Besöksnäringsutveckling - Energi och miljö - Folkhälsa - Internationell samverkan - Investeringsfrämjande - Regional marknadsföring Regionalt utvecklingsansvar Parterna är överens om att regionens utvecklingsansvar för de områden som listats ovan innebär ett ansvar att inom respektive område: - Utarbeta och driva den regionala strategin. - Utarbeta kunskapsunderlag och statistik. - Bedriva omvärldsbevakning. - Hantera kontakter med nationella aktörer. - Upprätthålla arenor för samråd och samverkan med relevanta aktörer. - Företräda regionen i nationella och internationella sammanhang. Därutöver kan regionen vid behov besluta om ytterligare insatser. Parterna är överens om att regionen ansvarar för att upprätthålla de nätverk som regionen bedömer behövs för att fullgöra det regionala utvecklingsansvaret. 3.2 Kommunalt ansvar Parterna är överens om att kommunerna ska ansvara för kommunala/lokala insatser för de områden som anges under punkten och ovan. Parterna är vidare överens om att kommunerna ansvarar för att upprätthålla de nätverk de anser behövs för att fullgöra det kommunala ansvaret. 4 Samråd och samverkan Parterna är överens om att ett kraftfullt utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer. Samrådet mellan parterna har en beredande och rådgivande funktion.

57 6 (8) Samverkan är synonymt med samarbete och innebär att några eller alla parter arbetar tillsammans för ett gemensamt mål, eller genomför ett gemensamt projekt. Parterna är överens om att samråd ska ske på strategisk nivå respektive på sakområdesnivå. Parterna är överens om att regionen ansvarar för att upprätthålla arenor för samråd och samverkan, primärt mellan kommunerna och regionen, men också vid behov med andra aktörer med ansvar inom de sakområden som beskrivs i denna överenskommelse. Parterna är överens om att det inom regionens organisation även finns ett administrativt stöd för strategisk samverkan mellan regionens kommuner. 4.1 Sakområdessamråd I sakområdessamråd bereds olika sakfrågor (till exempel kultur, kollektivtrafik, kompetensförsörjning och vård- och omsorg). Sakområdessamråd utgörs av ett politiskt forum med representanter för sakområdet från parterna. En sakkunnig tjänstemannagrupp med representanter från parterna är beredande till den politiska samrådsgruppen. Regionens representant i respektive forum är ordförande. Sakområdessamråd kan organiseras i fasta forum och/eller tillfälliga samrådsgrupper med ett specifikt uppdrag. Parterna är överens om att sakområdessamråd ska organiseras med hänsyn tagen till parternas behov av samråd/samverkan och parternas praktiska möjligheter att avdela personer till samrådsgrupperna. 4.2 Samråd på strategisk nivå I det strategiska samrådet bereds frågor som är av strategisk betydelse för regionens långsiktiga utveckling. I detta samråd hanteras också frågor som påverkar relationen mellan regionen och kommunerna, till exempel när det gäller ansvarsfördelning eller finansiering. Det strategiska samrådet utgörs av ett politiskt forum på högsta politiska nivå med representation från parterna. Kommunerna representeras av kommunstyrelseordförande (eller annan utsedd). Regionen representeras av presidiet i regionstyrelsen. Vid behov kan samrådet kompletteras med ytterligare deltagare. En tjänstemannagrupp bestående av kommunchefer/-direktörer samt regiondirektör (eller annan utsedd) är beredande till den politiska strategiska samrådsgruppen. Regionens representant i respektive forum är ordförande. Samråd på strategisk nivå genomförs minst två gånger per år.

58 7 (8) 4.3 Frågor för samråd och samverkan Parterna är överens om att frågor där regionen har beslutanderätt och som har betydelse för den lokala utvecklingen ska vara föremål för samråd inför beslut i regionen. Vidare ska kommunala och regionala frågor som påverkar hela regionen eller relationen mellan parterna lyftas i samråden. 4.4 Förutsättningar för samråd och samverkan Parterna är överens om att sträva efter att utsedda representanter, såväl tjänstemän som politiker, har uppdrag och mandat att företräda sin organisation. Parterna åtar sig att utsedda personer i möjligaste mån får möjlighet att prioritera dessa uppgifter och att säkerställa att det finns en tydlig koppling mellan de regionala samråden och det lokala arbetet i kommunerna. 5 Ekonomi Parterna är överens om att regionen tar det verksamhetsmässiga och ekonomiska ansvaret för de områden som beskrivs i avsnitt 3.1. För att kompensera regionen för det bortfall av kommunala bidrag som givits till regionförbundet är parterna överens om en ekonomisk reglering mellan regionen och kommunerna. Regleringen innebär att regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och att respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. 6 Avveckling av Regionförbundet Östsam Parterna är överens om att avveckla Regionförbundet Östsam. Parterna är överens om att det sker en verksamhetsövergång av fast anställd personal från Regionförbundet Östsam till landstinget (Region Östergötland) och att landstinget därmed övertar arbetsgivaransvaret för personalen. Parterna är också överens om att det sker en verksamhetsövergång till någon av kommunerna i det fall en verksamhet som bedrivits av regionförbundet kommer att vara ett kommunalt ansvar från och med den 1 januari 2015.

59 8 (8) Detta avtal har upprättats i 2 likalydande exemplar och utväxlas mellan Landstinget i Östergötland och Kommun X. Datum Datum / 2014 För Landstinget i Östergötland / 2014 För Kommun X Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande, titel Namnförtydligande, titel Datum / 2014 Datum / 2014 Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande, titel Namnförtydligande, titel

60 PM 1 (1) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Beslut rörande Region Östergötland Den politiska styrgruppen föreslår landstingsfullmäktige och respektive kommunfullmäktige i Östergötland att senast den 30 juni 2014 besluta: a t t godkänna Samverkansavtal rörande regionalt utvecklingsarbete i Östergötland a t t Regionförbundet Östsam ska avvecklas från och med a t t a t t utse landstingsstyrelsen/regionstyrelsen till likvidator. godkänna förslaget till avvecklingsprocess för Regionförbundet Östsam. Beslutet expedieras till: - Landstinget i Östergötland - Regionförbundet Östsam Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B

61 PM 1 (1) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Avvecklingsprocess för Regionförbundet Östsam Enligt förbundsordningen för regionförbundet Östsam ska förbundet avvecklas genom att träda i likvidation. Regionförbundets styrelse ska vara likvidator och lämnar i egenskap av likvidator slutredovisning till medlemmarna när alla skulder har betalats och alla tillgångar skiftats. Ovanstående förutsätter att det finns ett förbundsfullmäktige som kan utse en regionstyrelse from Nedan beskrivna process bygger på att medlemmarna är överens om en annan hantering utan att ett nytt fullmäktige behöver utses. En sådan överenskommelse bekräftad genom beslut i samtliga medlemmars fullmäktigeförsamlingar gäller över förbundsordningen. Regionförbundets verksamhet till och med : - Regionförbundet bedriver verksamhet till och med En årsredovisning för 2014 upprättas av Regionstyrelsen (Landstingsstyrelsen). - Årsredovisningen granskas av regionförbundets revision som också yttrar sig i ansvarsfrågan för regionförbundets styrelse. - Årsredovisningen tillställs samtliga medlemmar för godkännande. - Beslut i ansvarsfrågan för regionförbundets styrelse för 2014 fattas i samtliga medlemmars fullmäktige senast den Avveckling av regionförbundet från och med : - Avvecklingen av regionförbundet inleds genom att Regionförbundet Östsam träder i likvidation. - Regionstyrelsen (Landstingsstyrelsen) utgör likvidator och ansvarar för att hantera avvecklingen. - Likvidatorn upprättar slutredovisning inklusive förvaltningsberättelse och redovisningshandlingar. - Tillgångarna fördelas enligt förbundsordningen. - Slutredovisningen delges förbundsmedlemmarna. Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B

62 RAPPORT 1(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Politiska styrgruppen Utveckling Östergötland Utveckling Östergötland Det regionala utvecklingsuppdraget 1. Inledning 2. Projektuppdraget I det följande presenteras ett förslag till definition av det regionala utvecklingsuppdraget. Det vill säga de verksamheter som idag sköts av Regionförbundet Östsam och som landstinget (regionen) ska ansvara för från och med 2015 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om att förändra det regionala utvecklingsansvaret enligt DS 2013:67. Landstinget benämns fortsättningsvis i detta dokument regionen. Underlaget baseras på den inventering som gjorts av projektgruppen av regionförbundets verksamhet sommaren 2013 och de intervjuer som genomförts med tjänstemannaledningarna för regionförbundets samtliga medlemmar under oktober/november Det slutliga tjänstemannaförslaget har därefter beretts i en gemensam process av kommunchefsgruppen där länets kommunchefer/direktörer ingår tillsammans med regiondirektör och biträdande landstingsdirektör. Kommunchefsgruppens förslag överlämnades formellt till den politiska styrgruppen den 13/ Den 17/ träffades kommunchefsgruppen och den politiska styrgruppen för fortsatta gemensamma överläggningar. Föreliggande rapport beskriver styrgruppens gemensamma förslag och utgör underlag för den fortsatta processen. Målsättningen är att ha ett gemensamt förslag i form av ett regionalt utvecklingsavtal färdigt den 28/ Förslaget ska innehålla ansvarsfördelning mellan regionen och länets kommuner, politisk organisation för det regionala uppdraget inom regionen och finansiering. Den politiska styrgruppen för Utveckling Östergötland formulerade i projektplanen följande uppdrag: Nulägesbeskrivning Inventering och beskrivning av verksamheterna inom Regionförbundet Östsam samt deras ursprung, finansiering och ansvar.

63 RAPPORT 2(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ En beskrivning de förutsättningar, funktioner och samverkansformer som behövs för att säkerställa att det regionala arbetet svarar upp mot lokala behov och förankras och omsätts lokalt. Förslag till Regionalt utvecklingsavtal d.v.s. en överenskommelse som reglerar spelreglerna för det regionala utvecklingsarbetet och förslag till organisering. Efter besked angående regeringens intentioner att bifalla landstingets ansökan om att överta det regionala utvecklingsansvaret gavs följande tilläggsuppdrag: Ge förslag på ansvarsfördelning mellan regionen och kommunerna. 3. Utgångspunkter för arbetet Det övergripande syftet med arbetet inom Utveckling Östergötland är att få större effekt av de regionala utvecklingsinsatser som görs i länet. Detta ska göras genom att utarbeta en organisationsmodell som från och med 2015 säkerställer god samverkan med länets kommuner och en effektiv hantering av de regionala utvecklingsfrågorna. En av utgångspunkterna för arbetet är att de långsiktiga mål och därtill kopplade strategier och aktiviteter som finns beskrivna i Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland >2030 (RUP) har en bred förankring i regionen och därmed också är giltiga för det framtida arbetet med att utveckla regionen. Mot bakgrund av projektuppdraget ovan och givet den korta tidplanen för processen behandlar förslaget inte alla innehållsfrågor inom varje ansvarsområde. Det är dock viktigt att notera att insatser som görs idag inom olika områden relaterade till RUP:en av till exempel regionförbundet löpande omprövas och anpassas till rådande förutsättningar. Denna löpande anpassning kommer att vara en naturlig del även i den nya regionens arbete med de regionala utvecklingsfrågorna och kommer att ske i samråd med kommuner och andra intressenter. De ansvarsområden som i förslaget beskrivs som ett kommunalt ansvar hanteras i en parallell process där kommunerna gemensamt ska definiera behovet och ta fram förslag på hur frågorna ska hanteras praktiskt. Med ett sådant angreppssätt säkerställs att inga frågor eller funktioner försvinner utan ordentlig prövning. Definition av det regionala uppdraget I arbetet med att sortera de uppdrag/verksamheter som idag hanteras av regionförbundet har analysen gjorts i två steg:

64 RAPPORT 3(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Regionalt eller kommunalt ansvar? I analysen av ansvarsfrågan har utgångspunkten varit att ansvar och befogenhet ska följas åt. Vidare har utgångspunkten varit att något av följande villkor ska vara uppfyllt för att uppdraget/verksamheten ska ingå i det regionala utvecklingsuppdraget från 2015: Uppdraget/Verksamheten har överlämnats från staten till den regionala nivån. Uppdraget/Verksamheten har tidigare överlämnat från landstinget till regionförbundet och har en regional utvecklingsaspekt. Uppdraget/Verksamheten har en tydlig regional karaktär och landstinget och kommunerna i länet är eniga om att den bäst utförs av regionen. Mot denna bakgrund har en bedömning gjorts för respektive uppdrag/verksamhet om ansvaret för frågorna primärt är kommunalt eller regionalt. I de fall befogenheterna och därmed ansvaret är delat har de ingående delarna beskrivits. 2. Strategisk eller operativ verksamhet? Respektive uppdrag/verksamhet har också analyserats utifrån om det handlar om strategiskt arbete eller operativ verksamhet. Strategiskt arbete är kopplat till uppdraget att utarbeta och driva strategier inom ett visst område. Operativt arbete handlar om konkreta insatser i form av exempelvis praktisk samordning, rådgivning eller projektledning inom ett visst område. Såväl strategisk som operativ verksamhet kan bedrivas både av regionen och av kommunerna. I arbetet har en sortering eftersträvats som innebär att operativa insatser på regional nivå ska ha en tydlig koppling till ett regionalt strategiskt ansvar inom området. Vidare ska överlapp mellan operativa insatser på regional och lokal nivå undvikas.

65 RAPPORT 4(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Statliga uppdrag Följande uppdrag regleras i Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630). Uppdrag/verksamhet Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin - Regionalt Utvecklingsprogram (RUP) Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete Statliga regionala projektmedel Beskrivning Det är ett regionalt ansvar att ta fram planen, i nära samverkan med länets kommuner och andra aktörer. God förankring är central för att säkra genomförandet av regionala strategier på lokal nivå. Länet tillförs för tillfället 20 mkr/år varav 14 mkr hanteras av regionförbundet för olika utvecklingsprojekt och 6 mkr hanteras av Länsstyrelsen, primärt för utvärderingsinsatser. Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur Länstransportplan (LTP) Regionen svarar för planarbetet i nära samråd med länets kommuner och andra relevanta aktörer. Infrastrukturfrågorna har en nära koppling till kollektivtrafikfrågorna. Utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Lagen om regionalt utvecklingsansvar fastställer också att de landsting som avses i lagen ska samverka med länets kommuner samt länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter. Detta område behandlas ytterligare i avsnitt 5 Samråd och samverkan. Utöver de uppdrag som regleras i lag ger staten även genom förordningar eller regleringsbrev uppdrag till den regionala nivån (landsting/regionförbund/länsstyrelse). De uppdrag som idag hanteras av regionförbundet är följande:

66 RAPPORT 5(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Uppdrag/verksamhet Regional kompetensplattform Kultursamverkansmodellen Beskrivning Ett uppdrag från staten i syfte att möta näringslivets och den offentliga sektorns behov av kompetens. Uppdraget innebär att regionala kompetensplattformar ska etableras som en mötesplats mellan utbildningssamordnare och näringslivet. Kultursamverkansmodellen innebär ett nytt sätt att fördela vissa statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter. Målet är att föra kulturen närmare medborgarna samt att ge regionerna ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet, bland annat genom att landstingen får besluta hur de statliga medlen ska fördelas i länen. Det finns också statliga uppdrag som idag hanteras av länsstyrelsen, men som är ett landstingsansvar i de län där landstinget har det regionala utvecklingsansvaret. Dessa är exempelvis: stöd till kommersiell service och stöd till anläggning av kanalisation (IT-infrastruktur). Dessa uppdrag hanteras i en separat process inför Beskrivning och sortering av den verksamhet som idag bedrivs av regionförbundet Nedan följer en beskrivning av de uppdrag/verksamheter som idag hanteras av regionförbundet sorterat efter verksamhetsområde i följande ordning. Samhällsbyggnad Kompetensförsörjning och företagande Kultur och kreativitet Internationell samverkan Under respektive verksamhetsområde finns uppdrag av olika ursprung. De statliga uppdragen som listats ovan har sorterats in i respektive verksamhetsområde. Vidare redovisas de regionala utvecklingsuppdrag som fördes över från landstinget till regionförbundet när detta bildades Dessa har i huvudsak fortfarande en regional utvecklingslogik och bör därför i huvudsak hanteras av regionen från Under arbetets gång har också några områden framkommit som inte har en tydlig regional utvecklingslogik och som därmed bör hanteras på annat sätt.

67 RAPPORT 6(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ För respektive uppdrag/verksamhet ges en beskrivning av uppdraget. Vidare ges en indikation av den budgeterade kostnaden för uppdraget/verksamheten 2014 och kostnadsfördelningen mellan kommuner och landsting. Avslutningsvis presenteras styrgruppens förslag kring fortsatt hantering. Inom samtliga verksamhetsområden finns ett övergripande uppdrag som vi valt att kalla regionalt utvecklingsansvar. Under denna rubrik samlas de aktiviteter som behövs för att kunna fullgöra det strategiska regionala utvecklingsuppdraget inom respektive område. Det regionala utvecklingsansvaret kan beskrivas i följande punkter: Ansvar för att utarbeta och driva den regionala strategin inom området/rup-perspektivet Kontakter med nationella aktörer Utarbetande av olika former av kunskapsunderlag/statistik Omvärldsbevakning Ansvar för regional samverkan/nätverk med relevanta aktörer Därutöver kan ytterligare uppdrag/verksamheter som behövs för att fullgöra det regionala utvecklingsuppdraget läggas till. I vilken utsträckning detta sker varierar mellan verksamhetsområdena beroende på hur ansvaret fördelas mellan olika aktörer och vilka uppdrag som staten formulerar och fördelar. Ekonomi I den följande sammanställningen redovisas de ekonomiska förutsättningarna där det bedöms vara relevant för att ge en indikation på verksamhetens storlek och indikera hur den är finansierad. Eftersom regionförbundets verksamhet har förändrats över tid så kan finansieringen inte alltid enkelt härledas till kommunerna eller landstinget. Där det är möjligt anges fördelningen. Övrig finansiering är beskriven som hanteras inom given ekonomisk ram. Det innebär att den ryms inom regionförbundets budget, men inte enkelt kan hänföras till landstinget eller kommunernas finansiering. När det gäller kostnaden för respektive verksamhetsområde så redovisas dessa separerade från de personalresurser som finns på regionförbundets kansli för att fullgöra uppgifterna. Motivet till detta är att uppställningen ska följa regionförbundets budgetstruktur. Fördelningen av finansieringen för regionförbundets kansli kan grovt sägas vara 60% landsting och 40% kommuner.

68 RAPPORT 7(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Verksamhetsområde Samhällsbyggnad Inledning Östergötland är på väg att utvecklas till en alltmer integrerad region, där människor i sin vardag rör sig över större ytor. Förutsättningarna för att utveckla det som brukar kallas regionförstoring är mycket goda Östergötland är en region med en förhållandevis stor folkmängd, små avstånd och ett välutvecklat kommunikationssystem. Framväxten av en större marknad för arbete, boende, utbildning och övrig service är på många sätt gynnsam. För att kunna utnyttja den fulla potentialen krävs förbättringar av infrastrukturen och en medveten planering av kollektivtrafiken, som ökar tillgängligheten och underlättar människors rörlighet. Det är också viktigt att den kommunala och den regionala planeringen i vissa delar samordnas. Inom området hanteras frågor kring regional utvecklingsplanering inklusive statistik och utredningar, infrastruktur, folkhälsa, energi och miljö samt landsbygdsutveckling. Ekonomi 2014 Den totala budgeten för verksamhetsområdet är ca 6,6 mkr. Där tillkommer ca 7,9 mkr för personalresurser på kansliet. Totala kostnaden för verksamhetsområdet är ca 14,5 mkr. Beloppen i tabellen nedan är inkluderade i totalsumman för verksamhetsområdet. Statliga uppdrag Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin - Regional Utvecklingsprogram (RUP) Beskrivning och Kommentar Det är ett regionalt ansvar att ta fram planen, i nära samverkan med länets kommuner och andra aktörer. God förankring är central för att säkra genomförandet av regionala strategier på lokal nivå. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur Länstransportplan (LTP) Regionen svarar för planarbetet i nära samråd med länets kommuner och andra relevanta aktörer. Nära koppling till kollektivtrafikfrågorna. Övriga uppdrag/ verksamheter Beskrivning och Kommentar Regionalt utvecklingsansvar Ansvar för att utarbeta och driva den regionala strategin inom området/rupperspektivet

69 RAPPORT 8(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Kontakter med nationella aktörer Utarbetande av olika former av kunskapsunderlag/statistik Omvärldsbevakning Ansvara för regional samverkan/nätverk med relevanta aktörer Statistik och Utredning Folkhälsa Regionförbundet tar fram olika underlag/statistik och genomför utredningar, dels för internt bruk (nödvändigt för att klara arbetet med olika regionala planer), dels som en service till medlemmar som inte själva har tillräckliga kompetenser eller resurser. Styrgruppens förslag: Bra underlag och statistik av olika slag är en förutsättning för att kunna fullgöra det regionala utvecklingsansvaret. Arbetet med att ta fram och sprida sådana underlag är därför en naturlig del av regionens ansvar. Kommunspecifik statistik utöver det som tas fram regionalt är ett kommunalt ansvar. Den som enligt hälso- och sjukvårdslagen är sjukvårdshuvudman ska också verka inom folkhälsoområdet. D.v.s. det är ett ansvar för såväl landsting som kommuner. Dock är det viktigt att notera att folkhälsan primärt har andra bestämningsfaktorer än hälso-och sjukvård. Regionförbundet har i uppgift att arbeta strategiskt inom folkhälsoområdet, genom att följa och följa upp den av medlemmarna antagna regionala folkhälsopolicyn. Häri innefattas också stödet till Folkhälsokommissionen som är en särskilt utsedd expertgrupp med uppgift att kartlägga folkhälsan i länet och lämna förslag på insatser inom folkhälsoområdet. Regionförbundet sammanför också företrädare för medlemmarna i nätverk, såväl på politisk, som på tjänstemannanivå.

70 RAPPORT 9(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Man bidrar också direkt, eller indirekt med kunskapsstöd som underlag för medlemmarnas agerande på folkhälsoområdet. Under denna rubrik arbetar regionförbundet också aktivt med att ge kunskapsstöd och projektstöd till utvecklingen av socialt företagande i regionen. Syftet är att bygga upp en struktur i kommunerna för att stödja lokala sociala företag. Ekonomi: Budgeterad kostnad för området ca 2,0 mkr. Finansieringen delas lika mellan kommunerna och landstinget. Folkhälsokommissionens arbete är tidsbegränsat till perioden Kommissionens kostnader på ca 630 tkr/år finansieras inom regionförbundets ekonomiska ram. Styrgruppens förslag: Folkhälsa När det gäller folkhälsa bör regionen ha ett regionalt ansvar enligt det regionala utvecklingsansvaret beskrivet ovan. Därmed innefattas även ett ansvar för en samverkansarena mellan aktörer med ansvar för folkhälsofrågor. Vidare är det ett regionalt ansvar att generera och sprida kunskap inom området. Ansvaret för operativa insatser inom området är i huvudsak kommunalt. Socialt företagande Regionen bör fortsatt ta ett ansvar när det gäller stödstrukturer för utveckling av socialt företagande. I övrigt är utvecklingen av socialt företagande ett kommunalt ansvar Landsbygds- och Skärgårdsutveckling Landsbygdsutveckling är en del av det regionala utvecklingsansvaret. Det är ett regionalt ansvar att stödja utvecklingen av en levande landsbygd. Utveckling av skärgården är en del av detta arbete. Området hanteras genom ett separat insatsprogram under RUP. Insatser görs

71 RAPPORT 10(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ också genom att projektmedel fördelas till olika insatser inom området. Uppdraget är överlämnat från landstinget och samarbete sker med bland andra länsstyrelsen. De projektmedel som hanteras (4 mkr) utgör ofta medfinansiering till medel från EU, staten och enskilda kommuner. Totalt handlar det om 15 mkr/år. När det gäller skärgårdsutveckling sker arbetet praktiskt i ett samarbete mellan de tre kommuner i länet som har skärgård och två kommuner i Kalmar län. Ekonomi: Budgeterad kostnad för området är ca 4 mkr som finansieras helt av landstinget. Styrgruppens förslag: Regionen ansvarar för området landsbygdsutveckling baserat på det regionala utvecklingsansvaret beskrivet ovan. Det praktiska arbetet med att driva utvecklingsarbete på landsbygden och i skärgården som regionförbundet gör är ett ansvar för berörda kommuner. Energikontoret Östra Götaland AB Verksamheten bedrivs i ett helägt bolag som resultatet av ett EU-projekt. Energikontorets främsta uppgift är att stimulera till mer handlingskraft för en smartare energianvändning i Östergötland och för att regionen ska nå uppsatta energioch klimatmål. Detta görs genom att man initierar olika samarbetsprojekt med kommuner och företag. Projektavtalet med EU förutsätter fortsatt bolagsdrift till och med Därefter skulle verksamheten kunna bedrivas i någon annan form. Energikontorets uppgifter kan beskrivas som: Kunskapsstöd och samordning gentemot kommunerna (med visst undantag för Lkpg o Nkpg) i deras arbete (t.ex. Energirådgivning)

72 RAPPORT 11(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Externt finansierade projekt, ofta EUprojekt, av olika slag riktade mot, eller med deltagande från, företag eller kommuner Kontaktlänk och kunskapsförmedling mellan kommunerna (bl.a. energirådgivare) och Nationella organ, t.ex. energimyndigheten, andra regionala aktörer i länet, andra regioner i Sverige och EU. Ekonomi: Landstinget och kommunerna bidrar med 1 kr/invånare och år (ca 430 tkr/år). Regionförbundet står för landstingets andel inom given ekonomisk ram och kommunerna betalar direkt till bolaget. Kommentar: Energikontoret har ett begränsat basanslag och är beroende av extern finansiering. Det regionala ansvaret för energi/klimat/miljö-området är delat. Länsstyrelsen ansvarar för de regionala miljömålen samtidigt som området är centralt i det regionala utvecklingsarbetet som regionförbundet ansvarar för. Därtill har kommunerna ett lokalt ansvar och jobbar t.ex. med energirådgivning. Styrgruppens förslag: Regionen ansvarar för området energi/klimat/miljö baserat på det regionala utvecklingsansvaret beskrivet ovan. Med hänsyn till EUs finansieringsvillkor, bör regionen även överta regionförbundets ansvar som ägare av Energikontoret tills avtalet med EU avslutas Inriktningen av bolagets verksamhet ska utredas vidare. Kommunikationer Under denna budgetpost hanteras bidrag för påverkansarbete för infrastruktur/kommunikation till: Europakorridoren

73 RAPPORT 12(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Nyköping-Östgötalänken AB Bergslagsdiagonalen E22 AB Ekonomi: Budgeterad kostnad 2014 är ca 900 tkr. Ca 400 tkr av dessa hanteras inom given ekonomisk ram och av resterande ca 500 tkr står landstinget för 75% och kommunerna för 25%. Styrgruppens förslag: Området hanteras av regionen från 2015.

74 RAPPORT 13(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Verksamhetsområde Kompetensförsörjning och företagande Inom verksamhetsområdet hanteras uppdrag och verksamheter inom både kompetensförsörjning och företagande. Uppdragen redovisas separat nedan, men då verksamheterna hänger ihop ekonomiskt har de samlats under en gemensam rubrik. Ekonomi 2014 Den totala budgeten för verksamhetsområdet är ca 21,5 mkr. Fördelade på ca 1,8 mkr för analys och kunskapsstöd, ca 1,3 mkr för kompetensförsörjning och ca 18,4 mkr för företagsutveckling. Därtill kommer ca 2,7 mkr för personalresurser på kansliet. Totala kostnaden för verksamhetsområdet är ca 24,2 mkr. Beloppen i tabellen nedan är inkluderade i totalsumman för verksamhetsområdet. Kompetensförsörjning I regionen finns en obalans i arbetsmarknaden. Alltför många arbetssökande saknar den kompetens som efterfrågas. Regionförbundet arbetar därför med att förstärka och öka utbudet av relevanta yrkesutbildningar för både unga och vuxna. Ett särskilt fokus finns på frågor som rör matchning mellan utbud och efterfrågan, utveckling av yrkeshögskoleutbildningar och att kommunerna samordnar sina utbildningar för såväl ungdomar som vuxna. Statliga uppdrag Regional kompetensplattform Beskrivning och Kommentar Uppdraget innebär att kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering skall etableras. I uppdraget ingår att ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner. Syftet med kompetensplattformarna är att ge: ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer med utgångspunkt i de olika nationella målen samt myndigheternas ansvar

75 RAPPORT 14(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Övriga uppdrag/ verksamheter Kommentar: Regionförbundet äger 4 % av aktierna i Industrikompetens AB. Detta engagemang bör utredas och värderas i det fortsatta arbetet. Beskrivning och Kommentar Regionalt utvecklingsansvar Ansvar för att utarbeta och driva den regionala strategin inom området/rupperspektivet Kontakter med nationella aktörer Utarbetande av olika former av kunskapsunderlag/statistik Omvärldsbevakning Ansvara för regional samverkan/nätverk med relevanta aktörer Utarbeta samverkansavtal för Gymnasie- och vuxenutbildning - Samverkan för fler yrkeshögskoleutbildningar i länet - Introduktion till nyanlända I regionen finns samverkansavtal mellan kommunerna gällande gymnasie- och vuxenutbildning. Samverkansavtalet grundas på en gemensam strävan att genom utökad samverkan erbjuda alla elever i regionen ett efterfrågeanpassat utbildningsutbud av hög kvalitet. Avtalet syftar också till att genom samverkan optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Styrgruppens förslag: Kommunernas samverkan som utbildningshuvudmän är ett kommunalt ansvar. Östsvenska Yrkeshögskolan AB Bolaget är samägt av 11 av länets 13 kommuner och regionförbundet (ägarandel ca 8 %). Uppdraget är att öka antalet strategiskt viktiga yrkeshögskoleutbildningar i regionen genom att: Processa fram utbildningar. Genomföra utbildningar. Verka som regional aktör i YH-frågor.

76 RAPPORT 15(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Introduktion till nyanlända Syftet är att personer som är nyanlända till länet så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, komma i arbete eller reguljär utbildning för att klara sin egen försörjning. Till grund för detta finns en överenskommelse mellan länets kommuner, Östsam, Landstinget, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Den regionala överenskommelsen om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland RUNE bygger på ett helhetsperspektiv med individens behov i centrum. De prioriterade områdena är utbildning och praktik, barn och unga, samhällsliv, hälsa samt boende. Regionsförbundets roll är att samordna detta utvecklingsarbete, vara en stöd-funktion för medlemmarna samt att synliggöra, initiera och driva. Ekonomi: Den budgeterade kostnaden 2014 på regionförbundet är ca 1,25 mkr fördelade på 600 tkr för Östsvenska yrkeshögskolan och ca 200 tkr för stöd till studievägledning och 450 tkr för Introduktion till nyanlända. Ca 400 tkr finansieras av kommunerna. Resterande hanteras inom regionförbundets ekonomiska ram. Styrgruppens förslag: Östsvenska Yrkeshögskolan AB Bolaget ses som en gemensam strategisk resurs för att öka antalet yrkeshögskoleutbildningar i regionen och bör därför hanteras gemensamt av kommuner och region. Regionen bör överta regionförbundets ägarandel. Introduktion till nyanlända Området är ett kommunalt ansvar.

77 RAPPORT 16(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Företagsutveckling Att nya livskraftiga företag startar och att redan etablerade företag växer är avgörande för Östergötlands utveckling. Utvecklingen förutsätter också branschbreddning och specialisering med tyngdpunkt på ytterligare utveckling av tjänstesektorn. Målet är att det ska bli mer attraktivt för företag och arbetskraft att finnas i regionen. Regionförbundet arbetar med att samordna och finansiera insatser som underlättar nyföretagande och främjar utvecklingen av befintliga företag på olika sätt. Syftet är att medverka till att utveckla ett effektivt stödsystem, så att företag kan få rådgivning och tillgång till riskvilligt kapital för att utvecklas. Statliga uppdrag Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete Statliga regionala projektmedel Beskrivning och Kommentar Länet tillförs för tillfället 20 mkr/år varav 14 mkr hanteras av regionförbundet för olika utvecklingsprojekt och 6 mkr hanteras av Länsstyrelsen, primärt för utvärderingsinsatser. (Dessa projektmedel ingår inte i verksamhetsområdets budget) Övriga uppdrag/ verksamhet Beskrivning och Kommentar Regionalt utvecklingsansvar Ansvar för att utarbeta och driva den regionala strategin inom området/rupperspektivet Kontakter med nationella aktörer Utarbetande av olika former av kunskapsunderlag/statistik Omvärldsbevakning Ansvara för regional samverkan/nätverk med relevanta aktörer Företagsutveckling - Säkerställa stödstrukturer för näringslivsutveckling Regionförbundet är delägare (49%) i Almi Företagspartner Östergötland AB, som arbetar med rådgivning och kapitalförsörjning för små och medelstora företag. På kapitalförsörjningsområdet är man medfinansiär i Almi Regioninvest Östra Mellansverige AB. (Total budgeterad kostnad ca 9,5 mkr.)

78 RAPPORT 17(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Regionförbundet är också finansiär av Coompanion Östergötland, som ger råd vid start av kooperativ verksamhet (se vidare under Verksamhetsområde Samhällsbyggnad kring socialt företagande). (Budgeterad kostnad 200 tkr) Ett prioriterat område är att tidigt inspirera och väcka nyfikenhet för entreprenörskap hos barn och ungdomar. Regionförbundet stöttar organisationerna FramtidsFrön (Budgeterad kostnad 150 tkr) och Ung Företagsamhet (Budgeterad kostnad 600 tkr). Regionförbundet driver arbetet i ESBR (East Sweden Business Region) där de aktörer i Östergötland som stödjer utveckling av innovationer och företag, arbetar tillsammans för att förtydliga sina roller och samordna tillgängliga insatser. Syftet är att öka effektiviteten av insatserna så att fler företag kan startas, utvecklas och växa. Syftet är också att stärka kommunernas basservice inom tillväxt och näringsliv så att de kan ge de lokala företagen starkare stöd. Ekonomi: Den budgeterade kostnaden för uppdraget är 2014 totalt ca 10,5 mkr och är huvudsakligen finansierat av landstinget. Styrgruppens förslag: Området hanteras av regionen från 2015 Investeringsfrämjande insatser Etableringsfrämjande insatser görs i nära samverkan med kommunerna i regionen, marknadsbolag och andra relevanta aktörer. Detta för att säkerställa att det finns en väl fungerande regional funktion avseende främjande och service till företag som vill etablera sig i regionen. Regionförbundet har en särskild roll att företräda regionen gentemot den statliga organisationen Business Sweden och att stödja kommunerna i samband med etableringsförfrågningar.

79 RAPPORT 18(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Besöksnäring/ Visit Östergötland Ekonomi: Den budgeterade kostnaden för 2014 är totalt ca 800 tkr och finansieras av landstinget. Styrgruppens förslag: Det regionala ansvaret för investeringsfrämjande baseras på det regionala utvecklingsansvaret beskrivet ovan vilket även omfattar kontakter på nationell nivå. Ansvaret för operativa insatser därutöver är gemensamt för regionen och kommunerna och bygger på aktiv samverkan från inblandade parter. Genom Visit Östergötland görs särskilda satsningar för att främja utvecklingen av besöksnäringen i länet. Verksamheten har de senaste 3-5 åren bytt fokus och inriktning från information om kommunernas sevärdheter till att marknadsföra och förmedla försäljning av företagens produkter och paket från hela Östergötland. Visit Östergötland utgår i uppdraget från följande strategiska områden: Samverkan mellan privata och offentliga aktörer Hållbarhet och långsiktighet Entreprenörskap Destinationsutveckling Marknadsföring Ekonomi: Budgeterad kostnad 2014 är ca 5,5 mkr. Finansieringen fördelas lika mellan landstinget och kommunerna. Styrgruppens förslag: Insatser för att främja utvecklingen av besöksnäringen är ett regionalt ansvar. Utgångspunkten för det regionala uppdraget är det regionala utvecklingsansvar som beskrivs ovan. Därutöver fokuseras det regionala arbetet på näringslivs-utveckling respektive

80 RAPPORT 19(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Regional marknadsföring marknadsföring av Östergötland som destination. Ansvaret för operativa insatser därutöver är gemensamt för regionen och kommunerna och bygger på aktiv samverkan från inblandade parter. Regionförbundet är delägare och finansiär av Marknadsbolaget East Sweden vars uppdrag det är att marknadsföra länet som ett attraktivt alternativ för investeringar, etableringar och inflyttningar. Ekonomi: Budgeterad kostnad 2014 är 2 mkr vilken finansieras inom regionförbundets ekonomiska ram. Styrgruppens förslag: Att stärka Östergötlands attraktivitet och marknadsföra länet är en regional strategisk fråga och ett gemensamt ansvar för alla kommuner och regionen. Arbetet är en viktig del i RUP:en och bör därför hanteras som en del av det regionala utvecklingsuppdraget inom den nya regionen. Formerna för det praktiska arbetet behöver utvecklas ytterligare. Marknadsföring bör dock även i fortsättningen göras i nära samverkan med andra offentliga och privata aktörer när intressen och behov sammanfaller.

81 RAPPORT 20(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Verksamhetsområde Kultur och Kreativitet Inom verksamhetsområdet hanteras frågor rörande: Teater, musik, dans, film, bibliotek, hemslöjd, museer, arkiv, bildkonst, natur & Friluftsliv, folkbildning Följande uppdrag/mål har formulerats inom området: De regionala kultursatsningarna ska ge förutsättningar för ett vitalt kultur- och friluftsliv, där såväl professionella kulturarbetare i offentliga och privata organisationer som verksamma i amatörkultur och ideella organisationer, arbetar med att skapa och sprida konst och kultur Satsningarna på kultur ska ge goda förutsättningar för konstnärlig utveckling, med en stor medvetenhet och betydelsen av att barn och unga tidigt får möjligheter att möta kultur och att ägna sig åt kulturskapande. De regionala uppdragen, anslagen och bidragen ska utveckla infrastrukturen för kultur- och naturområdet, så att Östergötlands attraktivitet, konkurrenskraft och position stärks. Kultur- och naturområdet ska vara öppet och tillgängligt för alla kvinnor och män i regionen. Ekonomi 2014 Den totala budgeterade kostnaden för 2014 för verksamhetsområdet är ca 167 mkr. Därtill kommer ca 2,3 mkr för personalresurser på kansliet. Kostnaden finansieras dels av landstinget (ca 100 mkr) och dels av kulturrådets bidrag (ca 65 mkr) som i den nya kultursamverkansmodellen hanteras av den regionala aktör som ansvarar för kultursamverkansmodellen. I Östergötland har regionförbundet landstingets uppdrag att fullgöra detta uppdrag. Kommunerna har en liten del av finansieringen kopplad till Naturoch friluftsrådet på 450 tkr. Se bilaga 1 för fördelning av 2014 år budget. Statliga uppdrag Kultursamverkansmodellen Beskrivning och Kommentar Kultursamverkansmodellen innebär ett nytt sätt att fördela vissa statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter. Målet är att föra kulturen närmare medborgarna samt att ge regionerna ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet, bland annat genom att landstingen får besluta hur de statliga medlen ska fördelas i länen.

82 RAPPORT 21(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Övriga uppdrag/ verksamhet Beskrivning och Kommentar Regionalt utvecklingsansvar Ansvar för att utarbeta och driva den regionala strategin inom området/rupperspektivet Kontakter med nationella aktörer Utarbetande av olika former av kunskapsunderlag/statistik Omvärldsbevakning Ansvara för regional samverkan/nätverk med relevanta aktörer Stöd till produktion för att säkerställa hög konstnärlig kvalitet i länet. Arbete med att främja och utveckla kulturverksamhet i länet I huvudsak stöd till länets större kulturinstitutioner. Se bilaga 2 för finansieringen av det som av regionförbundet definieras som regional kultur. Styrgruppens förslag: Frågan hanteras av regionen från 2015 Häri ingår att formulera och följa upp uppdrag till regionala utförare. Främjandeuppdraget hanteras på följande sätt. De sakområdesansvariga samordnare som finns placerade på Regionförbundets kansli, har ett strategiskt uppdrag. Deras huvudsakliga kontakter är länets kommuner, liksom andra större aktörer inom området. De har också ansvaret att ge uppdrag till de konsulenter som finns placerade på olika platser (se nedan) och som har den mer direkta kontakten med de aktuella kulturverksamheterna och är mer praktiskt aktiva på fältet. Regionförbundets samordnare håller också i olika typer av regionala nätverk. De konsulenter som arbetar främjande mer direkt inom sina områden är: 2 st Hemslöjd, anställda av hemslöjden, men delvis finansierade av Regionförbundet 1 st konstkonsulent anställd av

83 RAPPORT 22(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ länsmuséet och likaledes delfinansierad av Regionförbundet 1 st filmkonsulent, placerad i Norrköping (visualiseringscentrum) och finansierad av Regionförbundet 1 st teaterkonsulent anställd av Riksteatern och till någon del finansierad av Regionförbundet. Därtill kommer att den samordnare på Regionförbundet som arbetar strategiskt med scenkonstfrågor också till någon del är verksam i det direkt främjande arbetet. Främjandeuppdraget ingår också som en del av de regionala uppdrag som regionförbundet formulerar till Östgötamusiken, Östgötateatern och SON. Styrgruppens förslag: Frågan hanteras av regionen från Arrangörsgaranti som syftar till att göra kulturen tillgänglig i hela länet. Stöd till folkbildning, folkhögskolor och studieförbund Regionförbundet ger ekonomiskt stöd till lokala kulturarrangemang. Budgeten är totalt 1,5 mkr/år. Stödet är kringgärdat av ett flertal regler och förbehåll när det gäller målgrupp, geografi, vem som kan söka bidraget osv. Stödet söks hos och beslutas av Riksteaterkonsulenten, som har detta som ett tilläggsuppdrag. En översyn av regelverket diskuteras som en del av den kommande kulturplanen. Styrgruppens förslag: Området hanteras av regionen från Bildningsförbundens paraplyorganisation Bildningsförbunden Östergötland får av regionförbundet stöd till administration, ledarutbildning och utvecklingsinsatser. Detta bidrag fördelas sedan vidare till de olika studieförbunden. Det bör noteras att detta bidrag inte ersätter kommunernas lokala stöd till verksamma studieförbund. Regionförbundet lämnar också bidrag till folkhögskolor (per elevvecka och godkänd

84 RAPPORT 23(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ kurs) i enlighet med SKLs rekommendation. Styrgruppens förslag: Området hanteras av regionen från Stöd till natur- och friluftsliv Länsbiblioteket Regionförbundet lämnar regionalt stöd till idrotts- och ungdomsorganisationer, liksom till Östgötaleden, Kinda och Göta kanal. Natur- och Friluftsrådet samverkar och samordnar olika aktörer inom området. Man bereder också förslag till fördelning av vissa projektmedel till utvecklingsinsatser. Styrgruppens förslag: Frågan hanteras av regionen från Verksamheten är reglerad i bibliotekslagen. Huvuduppdraget är att bedriva biblioteksutveckling i länet. Man ansvarar inom ramen för en regional biblioteksplan för områden som digital delaktighet och för att utveckla tillgängligheten. Genom regionala nätverk stödjer man lokal kompetens-, verksamhets- och kvalitetsutveckling, liksom olika läsfrämjande aktiviteter. Man stödjer upprättandet och uppföljningen av lokala biblioteksplaner. Länsbiblioteket äger och driver biblioteksdatasystemet Götabiblioteken, som möjliggör samordning av boklån över hela länet. Länsbiblioteket var ursprungligen en produktionsenhet inom landstinget. Styrgruppens förslag: Länsbiblioteksuppdraget hanteras av regionen från 2015.

85 RAPPORT 24(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Verksamhetsområde Internationell samverkan Inledning Regionförbundets internationella arbete ska bidra till att realisera målen i det regionala utvecklingsprogrammet genom att integrera det internationella perspektivet i regionförbundets olika verksamhetsområden. Regionförbundets verksamhet innebär i första hand arbete med internationella samarbetsprojekt delfinansierade av EU samt omvärldsbevakning och påverkan på beslut i internationella sammanhang. Regionförbundet arbetar även för att bredda och utveckla kompetensen och erfarenheten i Östergötland avseende hantering av EU-projekt. En viktig del i arbetet är också att ge stöd till medlemmarna i deras internationaliseringsarbete. Verksamheten bedrivs både från kontoren i Linköping/Norrköping och från länets kontor i Bryssel. EU-kontoret i Bryssel kan beskrivas som kontaktlänken mellan länet och EU/Bryssel. Kontoret förmedlar information till bland andra kommuner, landstinget, länsstyrelsen och ska öka förståelsen samt höja kompetensen i EU-relaterade frågor genom att informera om aktuella EU-frågor. Vidare bevakar EU-kontoret möjligheter till att ansöka om EU-finansiering, förmedlar förfrågningar från andra organisationer i Europa som söker partners till projekt samt ordnar besöksprogram och representerar länets intressen i EU. EU-kontoret finansierades tidigare gemensamt av Linköpings och Norrköpings kommuner och landstinget och är idag en del av regionförbundet. Ekonomi 2014 Den budgeterade kostnaden för verksamhetsområdet för 2014 är ca 2,8 mkr Av de 2,8 mkr utgör kostnaden för EU-kontoret i Bryssel ca 1,6 mkr. Finansieringen är fördelad mellan landstinget 53 % och kommunerna 47 %. Därtill kommer personalresurser på kansliet motsvarande 0,9 mkr. Totala kostnaden för området är 3,7 mkr. Uppdrag/Verksamhet Beskrivning och Kommentar Regionalt utvecklingsansvar Ansvar för att utarbeta och driva den regionala strategin inom området/rupperspektivet Kontakter med nationella aktörer/eu Utarbetande av olika former av kunskapsunderlag/statistik Omvärldsbevakning Ansvara för regional samverkan/nätverk

86 RAPPORT 25(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ med relevanta aktörer Representera regionen i internationella nätverk Stöd till medlemmarna Regionförbundet bistår med expertis och stöd till medlemmarna i deras internationella arbete. Detta sker främst via information om finansieringsmöjligheter, stöd i projektutvecklingsfasen och genomförandet. En viktig del i arbetet består i att bidra med expertis inom det internationella området till utbildningsaktörer i regionen. I uppdraget ingår exempelvis informations- och utbildningsinsatser samt stöd och handledning. Regionförbundets verksamhet bedrivs både på hemmaplan och i Bryssel via Brysselkontoret som är en del av regionförbundet. Styrgruppens förslag: Internationell samverkan är en integrerad del av det regionala utvecklingsarbetet. Området hanteras därför av regionen från Det regionala internationella engagemanget ersätter inte de enskilda kommunernas arbete utan sker parallellt och bör samordnas när det går. 5. Samråd och samverkan När regionen tar över det statliga utvecklingsansvaret innebär det också att det är nödvändigt att utforma en struktur för samråd mellan regionen och länets kommuner och i förekommande fall också med andra regionala aktörer. Även om regionen formellt har beslutanderätt över en fråga, så behöver beredning ofta ske tillsammans med kommunerna för att säkerställa att hänsyn tas till lokala förutsättningar och för att säkerställa att eventuella motsvarande beslut fattas i kommunen. Nedanstående slutsatser/förslag baseras på följande definitioner: Samråd är en diskussion eller överläggning mellan olika parter Samverkan är synonymt med samarbete och innebär att flera parter arbetar tillsammans för ett gemensamt mål, eller genomför ett gemensamt projekt.

87 RAPPORT 26(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Förutom formella samråd inför beslut finns det områden där länets parter behöver samverka för att nå gemensamma mål. I dessa fall möts ett antal jämnbördiga parterna med ansvar för olika delar av en fråga eller ett område. När det gäller samverkan är det naturligt att alla parter kan lyfta angelägna frågor och att alla parter också tar sitt ansvar för att genomföra det som beslutats gemensamt. Exempel på områden där både kommuner och landsting (och i vissa fall även andra parter) har ett delansvar och måste samverka för att nå uppsatta mål är: Vård och omsorg, Kulturfrågor och Kollektivtrafik. Samverkansarenorna har därmed också en viktig nätverksfunktion för personer ansvariga för olika utvecklingsfrågor och ger en möjlighet till inspiration och erfarenhetsutbyte. Samråd och samverkan på flera nivåer Ett kraftfullt utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer: På operativ nivå finns behovet av att diskutera sakfrågor. Samråd och samverkan bör då ske mellan sak-ansvariga tjänstemän respektive mellan sak-ansvariga politiker i regionen och kommunerna. Vissa sakfrågor är av sådan betydelse att de påverkar relationen mellan regionen och kommunerna, till exempel när det gäller ansvarsfördelning eller finansiering. Då uppstår behov av strategiskt samråd och samverkan. Det finns även behov av att samråda och samverka kring andra frågor som är strategiska för regionens utveckling. Detta samråd bör hanteras på högsta tjänstemannanivå respektive på högsta politiska nivå i regionen och kommunerna. Förutsättningar för samråd och samverkan Regionen har ett ansvar för att säkerställa att samverkansarenor finns och fungerar. Att samverkan leder till konkreta resultat är dock ett gemensamt ansvar för alla deltagande parter och personer. Det är viktigt att utsedda representanter, såväl tjänstemän som politiker, har uppdrag och mandat att företräda sin organisation. En annan förutsättning för att skapa kontinuitet och förtroende i de olika samråden är att det är samma personer som möts från gång till gång. Det är därför viktigt att utsedda personer också får möjlighet att prioritera dessa uppgifter och att det finns en tydlig koppling mellan de regionala samråden och det lokala arbetet i kommunerna. Det är av stor vikt att syftet med diskussionerna mellan parterna är uttalat och att grundstrukturen för samråden är densamma oavsett sakområde. Frågor för samråd och samverkan Utgångspunkten bör vara att alla frågor där regionen har beslutanderätt och som har betydelse för den lokala utvecklingen bör vara föremål för samråd

88 RAPPORT 27(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ inför beslut i regionen. När det gäller samverkan är det som nämnts ovan naturligt att alla deltagare i ett samråd kan lyfta frågor och initiera diskussioner av gemensam betydelse. Av effektivitetsskäl finns det också anledning att sträva efter att sakområden som har logisk koppling hanteras i samma forum/grupp. Slutsatsen av den inventering som gjorts är att den uppdelning som idag finns på regionförbundet är logisk. I en ny region skulle man kunna tänka sig följande principiella indelning: Samhällsbyggnadsfrågor inklusive kollektivtrafik och infrastruktur Kompetensförsörjning och företagande Kulturfrågor Därutöver finns det andra frågor som är föremål för samverkan, exempelvis Vård och omsorgsfrågor Folkhälsa Internationell samverkan

89 RAPPORT 28(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Bilaga 1 Sammanställning budget 2014 Kultur och Kreativitet (exkl. personalresurser på kansliet) Kultur mkr Länsbiblioteket 6,8 Regional Filmsamordning 1,6 Teater Östgötateatern 49,7 Riksteatern Östergötland 0,8 Kulturarv Östergötlands länsmuseum 14,1 Löfstad slott 1,1 Östergötlands Föreningsarkiv 0,9 Idrottshistoria på Norrköpings Stadsmuseum 0,1 Kulturarv Östergötland 1,2 Konst Norrköpings konstmuseum 0,2 Konstkonsulentverksamhet 0,2 Samordning, konst och form 0,9 Hemslöjden 1,6 Symfoniorkestern i Norrköping 25,3 Vadstena-Akademien 2,1 Östgötamusiken 12,3 Samordning, scenkonst 0,7 Kulturprojektmedel 1,6 Övriga organisationer 0,3 Arrangörsstöd Arrangörsgaranti 1,5 Återkommande arrangemang 1,3 Verksamhetsmedel, ospecificerad 0,5 S:a Kultur 124,6 Folkbildning Interkommunala ersättningar folkhögskolor utomlän 6,2 Stiftelse- och rörelsefolkhögskolor inom länet 9,1 Studiedistrikt och bildn förbund inkl. projektmedel 16,0 S:a Folkbildning 31,3 Natur och friluftsliv Natur- och friluftsråd 0,9 Renhållningen i skärgården 0,3 AB Kinda Kanal 2,1 AB Göta Kanal 0,5 Ungdomsorganisationer 2,0 ÖIF 5,4 S:a Natur och friluftsliv 11,2

90 RAPPORT 29(29) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Bilaga 2 Ekonomisk översikt 2013 ekonomiska medel till regional kultur 2013 inkl Uppräkning 2,2% Inkl uppräkning0,61% Verksamhet Typ av uppdrag/kommentar Östsam Norrköping Linköping Kulturrådet TOTALT Procentuell fördelning per Professionell musik, teater och dans Museer/kulturarv område Östgötateatern Regionalt uppdrag ,0% Östgötamusiken Regionalt uppdrag SON Regionalt uppdrag Östergötlands museum Regionalt uppdrag. Omfattar grunduppdrag samt; Kulturarv Östergötland, Länskonskonsulent och Löfstad slott Löfstad slott Kulturarv Östergötland Idrottshistoriska samlingar Verksamhetsbidrag Norrköpings Stadsmuseum Arkiv ÖLFA Regionalt uppdrag ,4% Konst- och kulturfrämjande Riksteatern Regionalt uppdrag för att administrera arrangörsgarantin ,6% Dansutveckling Projekt med statligt utvecklingsbidrag. Projektledare placerad på Regionföbundet Samordnare för bild & form Placerad på Regionförbundet Utställningar/konstprojekt Del av samordnaren för bild utanför konstinstitutionerna och forms budget Länskonstkonsulent Placerad på Östergötlands museum Scenkonstsamordnare Placerad på Regionförbundet ,9% Norrköpings Konstmuseum Regionalt arrangörsstöd Verksamhetsbidrag Nätverkande regionala samtidskonstnärer Administreras av Riksteatern inom deras uppdrag Återkommande regionala arrangemang Sökbara kulturprojektbidrag för konstnärlig utveckling Stöd till unga talanger T ex sommarteater, livekarusellen, unga berättare, Flimmer, Shakespear på Gräsgårdne, NoMemus, Folkmusikfestivalen mm Offentliggörs årligen i samband med Regionförbundets fullmäktige Kulturläger inom olika konstarter; Eastwood Girls, Sportlovsorkestern, Östgötarfolk, Ung scen/lab, unga jazz Hemslöjd Östergötlands hemslöjdsförening Regionalt uppdrag ,8% Film Film i Öst * Regionalt uppdrag ,8% Bibliotek Länsbibliotek Östergötland Regionalt uppdrag ,5% TOTALT % * Inbegriper även tillförda projektpengar som gäller för 2012/2013. Dessa är: per år för Eastwood (filmproduktion, från 1:1 medel dvs tillväxtmedel)

91 FÖRBUNDSORDNING FÖR REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM Regionförbundet ÖSTSAM, som är ett kommunalförbund, har tillkommit som ett led i ett fördjupat samarbete mellan kommunerna och landstinget i Östergötland i syfte att skapa ett gemensamt kommunalt företrädarskap på regional nivå som kraftfullt kan verka för regional utveckling och tillväxt i Östergötland. 1 Förbundets namn Förbundets namn är Regionförbundet ÖSTSAM. 2 Förbundets säte Förbundets säte är Linköping. 3 Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att vara en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Östergötland för att ta tillvara regionens möjligheter, främja dess utveckling, initiera och svara för att verksamheter av den art och omfattning som medlemmarna beslutar genomförs. 4 Förbundets medlemmar Medlemmar i förbundet är kommunerna: Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög Landstinget i Östergötland. Den önskvärda samverkan över länsgränserna kan bl a regleras genom avtal mellan regionförbundet och en eller flera kommuner i grannlänen. 5 Förbundets uppgifter Förbundets överordnade uppgift är att verka för en ekonomisk, social och kulturell utveckling av Östergötland som ökar regionens attraktionskraft och invånarnas möjligheter att leva ett gott liv. Utgångspunkten inför förbundets bildande är att verksamheten skall omfatta uppgifter inom områdena kommunikationer, infrastruktur, utbildning/folkbildning, näringsliv, internationellt samarbete, kultur, fritid/rekreation och skärgårds-/landsbygdsutveckling. Förbundet kan även komma att verka inom andra områden för regionens utveckling.

92 Förbundet kan efter enskild medlems beslut överta medlemmens uppgifter, eller delar därav, inom nämnda områden. Förbundet är medlemmarnas organ för samarbete i regionala utvecklingsfrågor och för demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Förbundet skall utarbeta program för regionens långsiktiga utveckling, planer för regional infrastruktur och program för tillväxt. Förbundet skall bedriva omvärldsbevakning, bevaka kunskapsutvecklingen inom de verksamhetsområden som förbundet får ansvar för, organisera arenor där olika regionala aktörer kan mötas i arbetet med Östergötlands utveckling och introducera nya samtals- och mötesformer som stimulerar till ett kreativt problemlösande. Förbundet skall med regionala program som grund och med de ekonomiska resurser som medlemmarna ställer till förbundets förfogande lämna uppdrag till utförare av verksamheter i den omfattning som medlemmarna beslutar. 6 Förbundsfullmäktige Regionförbundet är ett förbund med fullmäktige. Antalet ledamöter i fullmäktige skall vara 55 och antalet ersättare 55. Varje medlem skall representeras av minst en ledamot och en ersättare. Kommunerna i Östergötland väljer 37 ledamöter och lika många ersättare och Landstinget i Östergötland väljer 18 ledamöter och lika många ersättare av förbundsfullmäktiges ledamöter och ersättare. Ledamöter och ersättare, som är personliga, väljes för fyraåriga mandatperioder räknat från den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige ägt rum i riket. Förbundsfullmäktige får uppdra åt förbundsstyrelsen att i fullmäktiges ställe fatta beslut i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden. Delegation får dock ej ske i de ärenden som anges i 3 kap 9, första stycket kommunallagen eller vad enligt lag eller annan författning skall avgöras av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Valärenden bereds av gruppledarna för de partier som finns representerade i Regionförbundet Östsams fullmäktige.

93 7 Medlemmarnas representation i förbundsfullmäktige Förbundsmedlemmarna skall vara representerade i förbundsfullmäktige enligt följande: Medlem Ledamöter Ersättare Boxholm 2 2 Finspång 3 3 Kinda 2 2 Linköping 6 6 Mjölby 3 3 Motala 3 3 Norrköping 6 6 Söderköping 2 2 Vadstena 2 2 Valdemarsvik 2 2 Ydre 2 2 Åtvidaberg 2 2 Ödeshög 2 2 Landstinget i Östergötland Fullmäktiges första sammanträde Sedan val till förbundsfullmäktige ägt rum hos samtliga medlemmar skall kungörelse om fullmäktiges första sammanträde utfärdas av fullmäktigeordföranden i Landstinget i Östergötland som också för ordet vid fullmäktiges första sammanträde till dess ordförande valts. 9 Fullmäktiges ordförande och vice ordförande Förbundsfullmäktige skall vid sitt första sammanträde under mandatperioden bland sina ledamöter välja ordförande, 1:e vice och 2:e vice ordförande för resten av mandatperioden. 10 Revision Förbundsfullmäktige ska för samma mandatperiod som gäller för styrelsen utse 5 revisorer. Revisorerna anlitar själva sakkunniga att biträda dem i sin granskning i den omfattning som behövs inom den ekonomiska ram som beslutas av förbundsfullmäktige. 11 Rätt att väcka ärenden Fullmäktige hos en förbundsmedlem har, utöver ledamot i förbundsfullmäktige, rätt att väcka ärenden i förbundsfullmäktige.

94 12 Yttranderätt Ordföranden i styrelsen för landstinget i Östergötland och kommunstyrelsens ordförande i medlemskommunerna, som inte är ledamot i förbundsfullmäktige, har enligt 5 kap. 21 kommunallagen yttranderätt vid regionförbundets fullmäktigesammanträden. Ledamot och ersättare i förbundsstyrelsen som inte är medlem i förbundsfullmäktige har yttranderätt vid förbundsfullmäktiges sammanträden. 13 Förbundsstyrelse Förbundsfullmäktige utser för samma mandatperiod som för fullmäktige en styrelse med 17 ledamöter och 17 ersättare. Ersättarna får närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och har också rätt att delta i överläggningen men ej i besluten såvida de ej är tjänstgörande. Ersättarna har möjlighet att få sin mening antecknad till protokollet. Medlem som inte får representation i förbundsstyrelsen skall garanteras insynsplats i styrelsen och ges rätt att delta i överläggningen och att få sin mening antecknad till protokollet men ej rätt att delta i besluten. Förbundsfullmäktige utser en ledamot i styrelsen att vara ordförande och två ledamöter att vara 1:e och 2:e vice ordförande i styrelsen. Förbundsstyrelsen utser inom sig ett arbetsutskott. Arbetsutskottet består av 5 ledamöter och 4 ersättare. Förbundsstyrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer bland utskottets ledamöter ordförande, 1:e vice och 2:e vice ordförande. För att fullgöra de uppgifter medlemmarna uppdrar till förbundet att utföra får förbundsstyrelsen inrätta delegationer, beredningar eller andra politiska organ. Styrelsen skall svara för beredning av fullmäktiges ärenden och verkställighet av dess beslut. 14 Anslag Kungörelser samt justerade protokoll och andra meddelanden skall tillkännages på regionförbundets anslagstavla. 15 Grunderna för medlemmarnas finansiering av förbundets verksamhet Kommunerna och landstinget skall täcka kostnader för regionförbundets verksamhet som inte täcks på annat sätt. Täckning av kostnaderna skall ske proportionellt efter respektive medlems invånarantal den 31 december två år före verksamhetsåret. För uppgifter som överförs från landstinget eller en eller flera kommuner till regionförbundet skall reglering ske i särskild ordning.

95 16 Upprättande av budget m m Förbundet skall varje år upprätta en plan för verksamhet och ekonomi för nästföljande tre år treårsbudget - där första året är en preciserad årsbudget för kommande budgetår. Årsbudget för nästföljande år, som bygger på av medlemmarna beviljad ram, fastställs av förbundsfullmäktige senast under december månad. Medlemmarna tar under budgetåret ställning till förbundets treårsbudget och beslutar därefter, senast under juni månad, om ram för kommande budgetår. 17 Medlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Förbundsstyrelsen skall per den sista mars, juni, augusti och oktober upprätta budgetuppföljningar med helårsprognos som tillställs medlemmarna. 18 Medlemmarnas andel i tillgångar och skulder Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad man tillskjutit enligt 15 till förbundets verksamhet. 19 Skuldsättning m m Förbundet har inte rätt att ingå borgensförbindelse utan medlemmarnas medgivande. Förbundet får inte heller ta upp långfristiga lån utan medlemmarnas medgivande. Förbundet får dock ta upp kortfristiga lån för att täcka tillfälliga behov av rörelsekapital. 20 Medlems utträde ur förbundet Medlem har rätt att utträda ur förbundet. Utträde kan endast ske i samband med att mandatperioden för fullmäktige och styrelsen löper ut och uppsägningen skall anmälas senast två år före mandatperiodens utgång. Vid utträdet skall medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras i enlighet med vad som sägs i Förbundets likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens därom eller om en eller flera av medlemmarna utträder ur förbundet så att förutsättningarna för förbundet att uppfylla sina ändamål inte längre föreligger. När förbundet trätt i likvidation skall skulder betalas och egendom avyttras eller fördelas enligt principerna i 18 denna förbundsordning. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen i egenskap av likvidator.

96 När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall styrelsen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av tillgångar och betalning av skulder. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen skall fogas styrelsens beslut om vilken av förbundets medlemmar som skall överta och vårda de handlingar som tillhör förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts förbundsmedlemmarna är förbundet upplöst. 22 Tvister Tvist mellan förbundet och en förbundsmedlem avgörs vid allmän domstol. 23 Ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare Förbundsfullmäktige fastställer de bestämmelser som skall gälla för ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i fullmäktige och styrelsen, revisorer samt övriga förtroendevalda. Antagen av landstingsfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige i: Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög

97 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson LiÖ Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Landstingets revisorer har gett PwC i uppdrag att genomföra en granskning av egenkontrollen med verktyget RH-check. Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom PwC:s revisionsrapport. Egenkontrollen med RH-check fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Det finns i stort förutsättningar för egenkontrollen med RH-check, men processen fullföljs eller genomförs inte alltid och resultat följs inte upp och utvärderas på alla nivåer i organisationen. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för intern styrning och kontroll. Egenkontrollen med RH-check är en del i det systematiska förbättringsarbetet och kvalitetsutveckling, varför revisorerna vill lyfta fram följande utifrån de tre kontrollfrågor som bedömningen har gjorts utifrån; Ledningsstabens kommentarer Genomförandet av egenkontroll med RH-check har inte fått tillräckligt genomslag neråt i verksamheterna trots att det finns en positiv attityd till verktyget. Resultatet av arbetet med RH-checkat följs inte upp och utvärderas systematiskt på alla nivåer i den omfattning som följer av ansvar och anvisningar. Egenkontrollen med RH-check bidrar till kvalitetsutvecklingen som en del i det systematiska förbättringsarbetet varför det är viktigt att chefer på olika nivåer har god kunskap om hur verktyget ska användas. I slutet av 2013 reviderade landstingets säkerhetsgrupp majoriteten av RH-checklistorna för att få listorna synkroniserade och att ställda krav tydligare kopplas till olika regelverk. Samtidigt minskades antalet frågor per lista för Frågorna fokuserar nu mer på systematik och mindre på detaljfrågor.

98

99

100 Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor 27 februari 2014

101 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Avgränsning och metod Granskningsresultat Finns förutsättningar för egenkontrollen med RH-check? Finns en fungerande process för egenkontrollen med RH-check i verksamheterna? Följs resultaten upp, utvärderas och vidtas åtgärder på olika nivåer i organisationen?... 8 PwC

102 1. Sammanfattning PwC har på uppdrag av landstingets förtroendevalda revisorer genomfört en granskning av egenkontrollen med verktyget RH-check. Granskningen har avgränsats till fem tand- och sjukvårdande enheter. Genomgång har gjorts av anvisningar för kvalitets- och säkerhetsarbetet i landstinget och övriga relevanta dokument samt protokoll från samverkansgrupper och landstingsövergripande statistik. Intervjuer har genomförts vid de fem enheterna och med representant inom säkerhetsorganisationen. Antalet intervjuer har uppgått till 18 stycken. Syftet med granskningen är att bedöma om egenkontroll med verktyget RH-check utifrån följande revisionsfråga: Fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Med tillfredsställande sätt avses följsamhet till landstingets anvisningar, d.v.s. den process för egenkontrollen med RH-check som tagits fram på landstingsövergripande nivå. Vår sammanfattande bedömning, utifrån de tre kontrollfrågorna, är att egenkontrollen med RH-check inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det finns i stort förutsättningar för egenkontrollen, men processen fullföljs eller genomförs inte alltid. Resultat följs inte upp och utvärderas på alla nivåer i organisationen. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för intern styrning och kontroll. Egenkontrollen med RH-check är en del i det systematiska förbättringsarbetet och kvalitetsutveckling, varför vi vill lyfta fram följande utifrån de tre kontrollfrågor (avsnitt 2.2) som bedömningen har gjorts utifrån: Det finns i stort en positiv attityd till verktyget RH-check samt till den utbildning och det stöd som erbjuds (avsnitt 3.1). Det finns en process i verksamheterna för egenkontrollen med RH-checkar, men den fungerar inte tillfredsställande. Genomförandet har inte fått tillräckligt genomslag neråt i verksamheterna (avsnitt 3.2). Resultatet av arbetet med RH-checkar följs inte upp och utvärderas systematiskt på klinik- och produktionsenhetsnivå i den omfattning som följer av ansvar och anvisningar. Egenkontrollen med RH-check får jämförelsevis lite uppmärksamhet i det systematiska förbättringsarbetet (avsnitt 3.3). PwC 1 av 9

103 2. Inledning Revisorerna i Landstinget i Östergötland har beslutat att genomföra en granskning av egenkontrollen med verktyget RH-check i kvalitets- och säkerhetsarbetet i landstinget. PwC har fått uppdraget att genomföra granskningen. Två förtroendevalda revisorer, Daniel Lundh och Annica Crona, har följt granskningen Bakgrund Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ställer krav på egenkontroll i kvalitetsarbetet. Kvalitets- och säkerhetsfrågor ingår i landstingets ledningssystem. Landstingets organisation för kvalitets- och säkerhetsarbete omfattar åtta olika områden; patient-, person-, informations- och funktionssäkerhet, brand-och miljöskydd, medicinteknisk säkerhet samt kris- och katastrofmedicinsk beredskap. För årlig uppföljning och kontroll används egenkontrollverktyget RH-check (riskhantering). Sedan 2012 ska varje enhet registrera sin egenkontroll med RH-check i avvikelsesystemet Synergi. Egenkontrollen med RH-check kräver i sig en kringliggande process med lokala samverkans- och arbetsgrupper innan slutlig registrering i Synergi. Registreringen utgör underlag till den landstingsövergripande uppföljningen, vilken dokumenteras i en årsrapport. Av Årsrapport 2012 för RH-check framgår att det är relativt få enheter som registrerat enhetens RH-checkar i Synergi. Av förstudien framgår att det finns en risk att enheterna inte genomför egenkontrollen på avsett sätt, vilket medför svårigheter att fånga behov av åtgärder både på lokal och på central nivå. Landstingsstyrelsen har ett övergripande ansvar för landstingets säkerhetsarbete. Granskningen har genomförts i enlighet med revisionsplanen 2013, vilken grundas på genomförd riskbedömning Revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om egenkontrollen med verktyget RHcheck fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utifrån syftet har följande revisionsfråga formulerats: Fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Med tillfredsställande sätt avses följsamhet till den process för egenkontrollen med RH-check som tagits fram på landstingsövergripande nivå. Bedömningen har gjorts utifrån följande kontrollfrågor: Finns förutsättningar för egenkontrollen med RH-check? Finns en fungerande process för egenkontrollen i verksamheterna? Följs resultaten upp, utvärderas och vidtas åtgärder på olika nivåer i organisationen? PwC 2 av 9

104 Revisionskriterierna utgörs av landstingets riktlinjer och anvisningar Avgränsning och metod Granskningen har avgränsats till tand- och sjukvårdande enheter. Vidare har granskningen avgränsats till följande enheter: Folktandvården Ljungsbro och Lilla Torget (Folktandvården i Östergötland) Reumatologiska kliniken i Östergötland (Hjärt- och medicincentrum) Kardiologiska kliniken i Norrköping (Hjärt- och medicincentrum) ÖNH-kliniken i Norrköping (Sinnescentrum) Urval av enheter har gjorts med stöd av inhämtad information och med hänsyn till urval i tidigare granskningar. En förstudie har genomförts under maj och augusti 2013 för att övergripande kartlägga arbetet med RH-check. Genomgång har gjorts av relevant dokumentation för kvalitets- och säkerhetsarbetet, såsom information på intranätet, anvisningar, årsrapporter 2012 för säkerhetsarbetet m.m. samt statistikuppgifter. Protokoll för 2012 och större delen av 2013 från möten i samverkangrupper har gåtts igenom för 17 kliniker inom de produktionsenheter som ingår i urvalet. Intervjuer har genomförts i verksamheterna med verksamhetschefer, nyckelpersoner som utsetts av verksamhetscheferna såsom representanter för arbets- och samverkansgrupper och registrering av RH-check. Vidare har intervjuer genomförts med representant för säkerhetsarbetet på landstingsövergripande nivå. Antalet intervjuer har uppgått till 18 stycken vid 13 tillfällen. Avstämning av utkast till revisionsrapport har gjorts med berörda vid de granskade enheterna samt berörda produktionsenhetschefer. PwC 3 av 9

105 3. Granskningsresultat Egenkontroll Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren utöva egenkontroll. Med egenkontroll avses: systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Egenkontrollen är ett av flera områden som ingår i vårdgivarens ledningssystem för systematiskt förbättringsarbete och kvalitetsutveckling. Bild: Schematisk bild över det systematiska förbättringsarbetet utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och landstingets egenkontrollverktyg Av landstingets intranät framgår att egenkontrollen ingår i landstingets organisation för säkerhetsarbete. Säkerhetsarbetet omfattar risk- och säkerhetsfrågor inom åtta olika områden (se avsnitt 2.1). Inom varje område finns en säkerhetsområdesansvarig på landstingsövergripande nivå som ansvarar för den strategiska utvecklingen samt uppföljning av respektive säkerhetsområde. Egenkontroll kan enligt allmänna råd i SoS:s föreskrifter även innefatta jämförelser av olika resultat i verksamheten. Som miniminivå för det förebyggande säkerhetsarbetet använder landstinget sedan år 1994 verktyget RH-check 1. Från och med år 2012 finns RH-checkarna i det IT-baserade systemet Synergi och ska efter genomgång i enlighet med landstingets anvisningar registreras i systemet. Totalt finns 11 olika RH-checklistor. På varje checklista finns ett antal frågor som ska besvaras på olika nivåer i verksamheterna minst en gång per år. Frågorna besvaras med något av alternativen ja/nej/ej aktuellt. Vid alternativet nej ska åtgärder identifieras och kommenteras i systemet. 1 RH står för riskhantering PwC 4 av 9

106 3.1. Finns förutsättningar för egenkontrollen med RH-check? Med förutsättningar avses att det finns en organisation i verksamheterna för egenkontrollen i form av utbildning, stöd, resurser och verktyg. Iakttagelser Av intervjuerna framkommer att det finns en kortare utbildning på central nivå i landstinget för de personer i verksamheterna som ska registrera RH-checkar i systemet. I verksamheterna anses att de som har behov av utbildningen får det och att utbildningen i stort fungerat bra. Någon lyfter även upp möjligheten till kompletterande fördjupningar inom säkerhetsområdena inför egenkontrollen genom egenstudier som erbjuds på intranätet. Efter genomgången utbildning ska behörighet till systemet tilldelas. Tilldelning av behörigheter för registeringen i systemet har inte fungerat tillfredsställande enligt de intervjuade. I verksamheterna har det lösts genom att de som redan har behörighet till aktuellt system har varit behjälpliga. Inom landstinget pågår ett arbete för att förbättra tilldelningen av behörighet för registreringen. För varje RH-check finns en säkerhetsområdesansvarig på central nivå i landstinget. Stöd till hanteringen av RH-check kan fås genom säkerhetsområdesansvariga, som även besöker klinikerna ett par gånger om året. Vidare framkommer att manualer delas ut vid utbildningstillfället och uppdaterade manualer finns på intranätet, vilket dock inte är känt av alla intervjuade. Stöd hämtas även från olika deltagare i nätverk. Ett annat stöd som lyfts fram är att anvisningar inom respektive säkerhetsområde som finns länkade till varje RH-check. I verksamheterna anses inte rutinerna för genomförandet av RH-checkar vara ett speciellt betungande arbete. På sjukhusklinikerna anses snarare att en del åtgärder kan vara mer resurskrävande. Ingen av de intervjuade upplever dock att det varit problem att få resurser för genomförande av åtgärder. De intervjuade på sjukhusklinikerna ger verktyget RH-check ett positivt omdöme. Verktyget anses inarbetat, ge bra systematik i arbetet med egenkontroll och även ge en bra dokumentation av identifierade åtgärder, inte minst vid resurskrävande åtgärder. Inom folktandvården varierar uppfattningen om verktyget, framförallt vad gäller registreringen. Generellt finns inte samma erfarenhet av registrering i systemet Synergi som inom sjukhusklinikerna enligt de intervjuade. Uppfattningen om frågornas tydlighet i checkarna varierar, men det anses ändå att frågorna blivit tydligare med åren. En del upplever att frågorna flyter i vartannat och att frågorna inte alltid är relevanta för deras verksamhet. Det sistnämnda upplevs mer på mottagningar än på vårdavdelningar och kan, enligt intervjuade, medföra risk att motiveringen att genomföra arbetet minskar. En del anser att checkarna ställer onödiga resurskrävande krav. Exempel som anges är varför landstingets miljöplan ska brytas ner på olika nivåer i organisationen. Det förekommer även frå- PwC 5 av 9

107 gor som anses svåra att svara på då en del åtgärder inte kan hanteras enbart inom kliniken utan måste ses i ett större sammanhang. Ett exempel som anges är miljöarbetet vid externt hyrda lokaler. Revisionell bedömning Det finns i stort förutsättningarna för egenkontrollen med verktyget RH-check. Det finns en positiv attityd till verktyget samt till den utbildning och det stöd som erbjuds. Erforderlig behörighet för registreringen har inte fungerat tillfredsställande. Det har dock lösts i verksamheterna och åtgärder pågår på landstingsövergripande nivå för att förbättra tilldelningen av behörighet Finns en fungerande process för egenkontrollen med RH-check i verksamheterna? Med en fungerande process avses att det finns rutiner i verksamheterna utifrån landstingets anvisningar och att rutinerna följs. Landstingets anvisningar för RH-check Av anvisningar framgår att RH-check anger landstingets miniminivå för det förebyggande säkerhetsarbetet. Vidare framgår att checkarna ska användas på enhetsnivå minst en gång per år och innefatta följande: att frågorna i varje checklista ska besvaras tillsammans med närmast berörda på arbetsplatsen några exempel som anges är arbetsgrupp eller samverkangrupp att åtgärder ska identifieras akuta åtgärder och åtgärder som kan genomföras under året och de som måste planeras för framtiden att åtgärdsförslag ska dokumenteras under kommentarer Vidare framgår att det är produktionsenhetschefen som ansvarar för att RH-check introduceras, utnyttjas på arbetsplatserna, finns tillgängliga på alla avdelningar och förankras i enhetens samverkansgrupp. Enligt uppgift ska RH-checkarna utföras lägst på avdelnings- och mottagningsnivå, frånsett två checkar (Medicinteknik och Patientsäkerhet) som ska utföras lägst på kliniknivå, samt en check (Produktionsenhetsledning) som, enligt anvisningarna, ska behandlas i lämpligt ledningsmöte för respektive centrum och hanteras likt övriga checkarna i tillämpliga delar. Iakttagelser Av intervjuerna framkommer att genomförandet av RH-checkar i huvudsak har delegerats till vårdenhetschefer inom sjukhusklinikerna och till kliniksamordnare inom folktandvården. Vidare framkommer att rutinerna för processen med RHcheckar varierar mellan klinikerna. Exempelvis hanterar en klinik genomförandet i samverkansgruppen (SVG) 2 och RH-check är en stående punkt på agendan. Dock uppges att denna punkt inte alltid hinns med. En annan klinik hanterar genomfö- 2 Samverkangruppen består av representanter för ledning (arbetsgivare) och representanter för de fackliga organisationerna vid enheten. (LiÖ ). PwC 6 av 9

108 randet först i en arbetsgrupp. Därefter tas det samlade arbetet upp i SVG, vanligtvis vid ett tillfälle. Det framkommer att arbetet med RH-checkarna inte genomförs eller fullföljs vid störningar i verksamheterna, exempelvis på grund av längre sjukfrånvaro. Rutinerna uppges dock ha förbättrats under Inom folktandvården hanteras genomförandet av checkarna på klinikerna av kliniksamordnaren då SVG inte finns på kliniknivå och klinikerna är relativt små. För att få en bild av hur arbetet med RH-checkar är förankrat i SVG har vi gått igenom protokoll för 17 kliniker för år 2012 och större delen av år Protokollen från de kliniker som ingår i urvalet ger i stort samma bild som intervjuerna. Av övriga klinikers protokoll framkommer att ungefär hälften av SVG-protokollen inte innehåller någon punkt om RH-check varken för 2012 eller Två klinikers protokoll tar i stort upp samtliga RH-checkar för båda åren. Vidare framkommer att det finns kliniker som inte har någon aktiv SVG. När protokollen jämförs med landstingsövergripande statistik på antal registrerade RH-checkar får vi en bild av att checkar registreras i varierande omfattning oavsett om de omnämns i SVGprotokoll eller inte. För att utgöra underlag i den landstingsövergripande statistiken krävs att arbetet med RH-checkarna är genomfört så att åtgärder är identifierade eller genomförda. Av statistiken framgår att antal registrerade checkar varierar mellan klinikerna. Vidare får vi en bild av att det finns avdelningar/mottagningar som inte har registrerat några checkar alls. Av statistiken framgår att av de fem kliniker som ingår i urvalet i granskningen är det en klinik som registrerat alla 10 RH-checkarna under Ingen av dessa kliniker har registrerat alla 10 checkarna fram till oktober/november Generellt går det dock inte att utläsa i vilken omfattning genomförandet av RH-checkar skett på avdelnings- och mottagningsnivå. Anledningar som uppges till få registreringar utöver att genomförande av RH-checkar prioriteras ner vid störningar i verksamheten är att det saknats rutiner och att registreringen omedvetet inte fullföljts på rätt sätt. Även om registreringen inte fullföljts på rätt sätt anses att genomförandet av RH-checkarna kan leda till utveckling av säkerhetsarbetet. Av intervjuerna framkommer att för år 2012 var antalet registrerade RH-checkar inom hela landstinget relativt lågt. Under 2013 har registreringen ökat med ca 50 procent, vilket anses positivt. Ökningen ses som en effekt av att en påminnelse skickats ut till verksamheterna från säkerhetsorganisationen i slutet av I landstingsdirektörens verksamhetsplan används tre av RH-checkarna som nyckelindikatorer 3. Motsvarande nyckelindikatorer finns i produktionsenheternas verksamhetsplaner. Dessa tre RH-checkar krävs in från stabsnivå och uppfattas på klinikerna som att de måste genomföras. Det förekommer att övriga RH-checkar uppfattas som frivilliga att genomföra. Folktandvården som har en annan verksamhet och organisation har inte dessa nyckelindikatorer i sin verksamhetsplan. 3 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor (Landstingsdirektörens verksamhetsplan 2013). PwC 7 av 9

109 RH-check om produktionsenhetsledning genomförs på produktionsenhetsnivå, men tas inte upp i produktionsenhetens SVG. Revisionell bedömning Det finns en process i verksamheterna för egenkontrollen med RH-checkar som i stort överensstämmer med landstingets anvisningar, men den fungerar inte tillfredsställande. Genomförandet har inte fått tillräckligt genomslag i verksamheterna, trots att det finns en positiv attityd till verktyget. Det är inte tillfredsställande att egenkontrollen med RH-check inte genomförs eller fullföljs i enlighet med landstingets anvisningar. Processen är en del i förutsättningarna för att kunna identifiera förbättringsområden och vidta åtgärder på olika nivåer i organisationen som ska integreras med övriga delar i det systematiska förbättringsarbetet. Att genomförandet av RH-check fullföljs är också en förutsättning för analys och ställningstagande till åtgärder på landstingsövergripande nivå Följs resultaten upp, utvärderas och vidtas åtgärder på olika nivåer i organisationen? Av säkerhetspolicyn framgår att verksamhetschefen ansvarar för säkerheten och säkerhetsarbetet på den egna enheten. Av anvisningarna för RH-check framgår att verksamhetens säkerhetsarbete ska redovisas i produktionsenhetens årsredovisning. Av landstingets intranät framgår att varje säkerhetsområdesansvarig i organisationen för säkerhetsarbetet ansvarar för strategisk utveckling samt uppföljning av respektive säkerhetsområde. Iakttagelser Av intervjuerna framkommer att arbetet med RH-checkar generellt inte är ett prioriterat område på alla nivåer i organisationen. Det finns möjlighet till utsökning av statistik i Synergi som underlag för resultatuppföljning, men möjligheten används ännu inte på klinik- och produktionsenhetsnivå i nämndvärd uppfattning. Av genomgången dokumentation och av intervjuerna framgår att innebörden av begreppet egenkontroll kan vara otydligt. Vi kan även utläsa att uppföljning och utvärdering av egenkontrollen med verktyget RH-check får litet utrymme i jämförelse med exempelvis avvikelsehantering. Verksamhets- och klinikchefernas delaktighet och ansvar för genomförandet av egenkontrollen med RH-check varierar. På klinikledningsnivå görs ingen dokumenterad uppföljning och utvärdering av resultatet. Inte heller på produktionsenhetsnivå, med något undantag, görs någon dokumenterad uppföljning och utvärdering av resultatet av egenkontrollen. Det som följs upp är de tre RH-checkarna som utgör nyckelindikatorer i verksamhetsplanerna och i något fall antal registrerade RH-checkar totalt inom produktionsenheten. Detta PwC 8 av 9

110 avspeglas även vid genomgång av produktionsenheters årsredovisningar och patientsäkerhetsberättelser. Av sju genomgångna årsredovisningar är det en produktionsenhet som nämner arbetet med RH-check. I övrigt framgår ingen utvärdering av säkerhetsarbetet av egenkontrollen med RH-checkarna. Av landstinget riktlinjer för patientsäkerhet framgår att varje produktionsenhet ska skriva en patientsäkerhetsberättelse. Som stöd för arbetet finns en landstingsövergripande mall. Av sju genomgångna patientsäkerhetsberättelser kan resultat av egenkontrollen och åtgärder utläsas i en av dessa. Å andra sidan framgår inte tydligt i mallen om egenkontrollen med RH-checkar ska redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Resultat och behov av åtgärder som hänförs till patientsäkerhetsarbetet redovisas dock i den landstingsövergripande patientsäkerhetsberättelsen. På landstingsövergripande nivå görs uppföljning och utvärdering av verksamheternas egenkontroll med RH-checkar inom organisationen för landstingets säkerhetsarbete. Årsrapporter tas fram för varje säkerhetsområde och det görs även en samlad årsrapport för arbetet med RH-checkar. Underlaget till årsrapporterna utgörs av verksamheternas registrerade RH-checkar med nej-svar och kommentarer om åtgärder, vilket i sin tur utgör grund för bedömning av behov av landstingsövergripande åtgärder. Dock framkommer att underlaget för 2012 varit knapphändigt för att säkerställa analyser. I landstingets årsredovisning 2012 görs en beskrivning men ingen utvärdering av egenkontrollen med RH-checkar. Revisionell bedömning Resultatet av arbetet med RH-checkar följs inte upp och utvärderas systematiskt i den omfattning som följer av ansvar och anvisningar. Det saknas dokumenterad uppföljning och utvärdering av egenkontrollen med RH-checkar på klinik- och produktionsenhetsnivå. RH-check är en del i kvalitetsutveckling för att se att utvecklingen rör sig i rätt riktning utifrån ledningssystem och angivna mål. Vår bedömning är att uppföljning och utvärdering av egenkontrollen med verktyget RH-check inte har fått tillräckligt genomslag neråt i organisationen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för en fungerande intern styrning och kontroll. Egenkontrollen med RH-check får, enligt vår bedömning, för lite uppmärksamhet i det systematiska förbättringsarbetet. Det behöver tydliggöras om egenkontrollen med RH-checkarna även ska redovisas i produktionsenheternas patientsäkerhetsberättelser. PwC 9 av 9

111 SÄNDLISTA Revisionsskrivelse EGENKONTROLL AVSEENDE RISKHANTERING fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Landstinget i Östergötland Landstingsfullmäktiges presidium Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Patientnämnden Trafiknämnden Regionsjukvårdsnämnden (1 ex till varje ledamot i LF:s presidium) (1 arkivex i pappersform) (1 arkivex i pappersform) (1 arkivex i pappersform) (1 arkivex i pappersform) (1 arkivex i pappersform) Gruppledarna för: (endast e-post) Socialdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet Moderaterna Vänsterpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Vrinnevilistan Sverigedemokraterna Landstingets ledningsgrupp och ledningsstab: (endast e-post) Landstingsdirektör Ekonomidirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Chefläkare/utvecklingsdirektör Vårddirektörer HR-direktör Landstingssekreterare Registrator Redovisnings- och finanschef

112 Produktionsenhetscheferna för: (endast e-post) Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärt- och medicincentrum Diagnostikcentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Tandvård Folktandvården i Östergötland Utbildning Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet i Östergötland Övrig verksamhet Centrum för hälso- och vårdutveckling FM-centrum IT-centrum Resurscentrum Upphandlingscentrum Katastrofmedicinskt centrum

113 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Josefin Bjäresten LiÖ Landstingsstyrelsen Revisionsrapport landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen Landstingets revisorer har gett PwC i uppdrag att genomföra en granskning av landstingsstyrelsens interna kontroll av byggprojekt. Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom PwC:s revisionsrapport. Bedömningen är att landstingsstyrelsen inte i alla delar har tillräcklig kontroll av byggprojekt. Revisorerna vill särskilt lyfta fram; Ledningsstabens kommentarer Ansvar och roller är tydliggjorda men det finns en inbyggd risk för jäv i projektorganisationen som mestadels består av externa konsulter. Fortsatta förebyggande åtgärder för att minska dessa risker behöver beaktas. Den interna kontrollen avseende beställning och attest är inte tillräcklig. Det förekommer jävsförhållanden vid attest. Beställnings- och attestregler avseende externa konsulter omnämns inte i landstingets reglemente för intern kontroll och styrning. Dokumenterade rutiner saknas för Ändrings-, Tilläggs- och Avgående arbeten. Formellt avtal rörande förändring av årsomsättningsrabatten och bonusmodellen har inte tecknats. Rapporteringen till landstigsstyrelsen behöver utvecklas. Det finns en risk att genomförda besparingar i byggprojektet kan leda till högre driftskostnader eller andra typer av verksamhetsrelaterade risker. På grund av den stora volymen byggprojekt bemannas landstingets byggprojekt delvis av externa konsulter. För att hantera eventuella risker för jäv i projektorganisationen ska FM centrum göra en översyn av detta i syfte att identifiera och förbättra förebyggande åtgärder. Rutiner för Ändrings-, Tilläggs- och Avgående arbeten finns i projektet. Dokumentation av rutinerna är påbörjad. Samtliga avtal rörande förändring av årsomsättningsrabatt, bonusmodell eller andra överenskommelser mellan landstinget och dess samarbetspartners kommer att dokumenteras. FM centrum kommer att se över nuvarande kontroller för att säkra att det inte förekommer jävsförhållande vid attest. Landstingets reglemente för intern

114

115

116 Revisionsrapport Bo Thörn Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stenehav Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor Februari 2014 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation Den interna kontrollen Landstinget i Östergötland

117 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Östergötland har PwC granskat landstingsstyrelsens interna kontroll av byggprojekt. Granskningen har avgränsats till etapp 1 av byggprojektet Framtidens US. Granskningen ska besvara den övergripande revisionsfrågan: Har landstingsstyrelsen en tillräcklig intern kontroll av byggprojekt? Vi bedömer att landstingsstyrelsen inte i alla delar har en tillräcklig kontroll av byggprojekt. Vi redovisar här våra bedömningar inom respektive kontrollområde i granskningen. Ansvar och roller Det finns ett tydligt ansvar och tydliga roller för genomförandet av projektet. Även om roller och ansvar är tydliga kommer risken i att anlita externa konsulter att finnas under hela projekttiden. Vi bedömer att: Förebyggande åtgärder för att minska risker för jävsförhållanden behöver beaktas även i fortsättningen. Beställning och attest Vi bedömer att den interna kontrollen avseende beställning och attest inte är tillräcklig. Det förekommer jävsförhållande vid attest. I reglementet för intern kontroll och styrning omnämns inte attestregler eller beställningsregler avseende externa konsulter. Vi bedömer att dessa delar i högre utsträckning bör regleras i landstingets interna kontroll reglemente med tanke på de risker som felaktigheter inom dessa områden kan innebära. Något formellt avtal har inte tecknats avseende förändringen av årsomsättningsrabatten och bonusmodellen med generalentreprenören, vilket vi inte bedömer är god intern kontroll och styrning. Dokumenterade rutiner om Ändrings-, Tilläggs- och Avgående arbeten saknas. Mötesstruktur och kommunikation Vi bedömer att den struktur och omfattning av mötesformer som finns i projektet är tillräckliga. Verksamheternas medverkan och påverkan i projekt Verksamhetens delaktighet är utvecklad. Enligt vår bedömning finns det förutsättningar för verksamheterna att inom projektorganisationen kunna framföra krav och önskemål för byggnationen av Framtidens US. Uppföljning och rapportering Vi bedömer att uppföljning och rapportering internt inom projektorganisationen och till tjänstemän är tillräcklig. Däremot: Behöver rapporteringen till landstingsstyrelsen utvecklas. Bedömer vi att det finns en risk att genomförda besparingar i byggprojektet kan leda till högre driftkostnader eller andra typer av verksamhetsrelaterade risker.

118 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND REVISIONSFRÅGA REVISIONSKRITERIER KONTROLLMÅL AVGRÄNSNING METOD 2 2. GRANSKNINGSRESULTAT ANSVAR OCH ROLLER LANDSTINGSSTYRELSEN LANDSTINGSSTYRELSENS SAMORDNINGSBEREDNING FM CENTRUM INTERN KONTROLL, ANSVAR FRAMTIDENS US INTERVJUER REVISIONELL BEDÖMNING BESTÄLLNING OCH ATTEST BESTÄLLNING ATTEST REVISIONELL BEDÖMNING MÖTESSTRUKTUR OCH KOMMUNIKATION FORMER INTERVJUER REVISIONELL BEDÖMNING VERKSAMHETERNAS MEDVERKAN OCH DELAKTIGHET I PROJEKTET FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN OCH GENERALPLAN STYRGRUPP VERKSAMHETERNA INTERVJUER REVISIONELL BEDÖMNING UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING REVISIONELL BEDÖMNING 17 Februari 2014 Landstinget i Östergötland PwC

119 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen 1. Inledning 1.1. Bakgrund Enligt Kommunallagen ska revisorerna pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Vidare framgår av lagen att det är nämnderna som har ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig. Ett arbete med en fastighetsutvecklingsplan för Universitetssjukhuset i Linköping (US) utfördes under 2009 och Arbetet bedrevs under ledning av FM centrum, dåvarande avdelningen Bygg och Fastighet, vårddirektören för US, universitetets lokalförsörjningsansvarige samt Linköpings kommuns planchef har ingått i en referensgrupp. År 2010 beslutade landstingsstyrelsen att fastställa fastighetsplanen för US och uppdrog till FM centrum att upprätta en generalplan för Framtidens US. Det framgår av fastighetsplanen att det parallellt med projektet Framtidens US ska genomföras ytterligare investeringar fram till och med 2020 till ett värde av 3300 mkr. Den totala investeringsplanens värde för byggnationen fram till 2020 uppgår till mkr. Investeringen vid Framtidens US sker i tre etapper. Den första etappen avser förberedande ombyggnationer och nybyggnation i anslutning till huvudblocket. Landstingsfullmäktige tog beslut den 15 februari 2010 om bygginvesteringen Framtidens US inom en total kostnadsram på mkr samt godkände en ökad investeringsram på totalt mkr under åren Samtidigt gav landstingsfullmäktige FM centrum i uppdrag dels att genomföra ny- och ombyggnationen dels att fortlöpande avrapportera till landstingsstyrelsen. En projektorganisation har tillsatts som till största delen består av externa konsulter. Vid årsskiftet 2012/2013 genomförde revisionen en förstudie inom området ny- och ombyggnation som pekade på några riskområden. Med anledning av storleken på bygginvesteringen och de risker som identifierades i förstudien beslutade revisorerna att genomföra en fördjupad granskning av den interna kontrollen av byggprojekt. Tre förtroendevalda revisorer, Eiwor Englund, Jan Widmark och Daniel Lundh, har följt granskningen Revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma den interna kontrollen. Utifrån syftet ska följande övergripande revisionsfråga besvaras: Har landstingsstyrelsen en tillräcklig intern kontroll av byggprojekt? 1

120 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen 1.3. Revisionskriterier Revisionskriterierna för granskningen utgörs av: Mål och budget Ekonomistyrningsregler Internkontrollreglemente Genomförd upphandling Projekthandbok Granskningen genomförs enligt revisionsplanen för 2013 och som utgår från en riskbedömning Kontrollmål Revisionsfrågan ska besvaras utifrån följande kontrollområden: Ansvar och roller Beställning och attest Mötesstruktur och kommunikation Verksamhetens medverkan och påverkan i projekt Uppföljning och rapportering (ekonomi och genomförande) 1.5. Avgränsning Granskningen avgränsas till byggprojektet Framtidens US, etapp 1. Granskningen avgränsas till 10 ÄTA-beställningar (ÄTA = Ändrings-, Tilläggs- och Avgående arbeten) Metod Granskningen har genomförts i tre steg. Steg 1. Avser en sammanfattande beskrivning av landstingets organisation som berör granskningen, projektorganisationen för Framtidens US samt roller och ansvar i genomförandet av projektet. En genomgång har gjorts av protokoll, dokumentation av beställningar för ÄTA-arbeten mm. Steg 2. Avser intervjuer och insamling av data samt registerkörning avseende attest. Tonvikten har legat på den praktiska tillämpningen av uppföljning och rapportering samt på underlag och verifiering i dessa. De personer vi intervjuat är: Landstinget i Östergötland Produktionsenhetschef, FM centrum Fastighetsutvecklingschef, FM centrum Ekonomidirektör Ekonomichef, FM centrum Vårddirektör, Universitetsjukhuset Projektansvarig Verksamhetsplanering, Framtidens US Representanter från landstingstyrelsens samordningsberedning (Sober) 2

121 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen Externa konsulter Projektchef Projektekonom I samband med intervjuerna har vi tagit del av dokumentation och riktlinjer som berör granskningens kontrollområden. Vidare har en granskning av processen som berör beställning av ÄTA-arbeten och attestförfarandet gjorts. Steg 3. Uppföljande intervjuer och sakavstämning. Ett utkast till revisionsrapporten har varit föremål för sakgranskning av berörda personer. 3

122 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen 2. Granskningsresultat 2.1. Ansvar och roller Landstingsstyrelsen Enligt landstingets reglemente (LiO ) är landstingsstyrelsen förvaltande organ och styrelse för landstingets samlade verksamheter. Landstingstyrelsen har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige. Landstingsstyrelsen ska bland annat: Fortlöpande följa upp och ange förutsättningarna för verksamheten vid landstingets egna produktionsenheter och bevaka att verksamheten kännetecknas av hög produktivitet, effektivitet och kvalitet. Vid behov inrätta arbetsgrupper och rapportörer för avgränsade uppgifter och begränsad tid Landstingsstyrelsens samordningsberedning Landstingsstyrelsens samordningsberedning (Sober) består av presidiet i styrelsen, presidiet i landstingsstyrelsens beredning för regional utveckling, presidiet i landstingsstyrelsens beredning för strategiska ägarfrågor, presidiet i trafiknämnden samt de politiska samordnare som är underställda styrelsen. Beredningen leds av landstingsstyrelsens ordförande. Beredningens uppgift är att bereda styrelsens verksamhetsplan och utgöra forum för diskussion av långsiktiga och strategiska frågor. Landstingsstyrelsen kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till beredningen. I landstingsstyrelsens protokoll anges vikten av en tydlig uppföljning av fastighetsinvesteringar. Landsstingsstyrelsen beslöt att låta Sober, utöver de informationer som ges i landstingsstyrelsen, vara det organ där dessa frågor diskusteras och följs upp Landstingsdirektören Enligt landstingets reglemente har landstingsdirektören ansvaret för den samlade produktionsorganisationen och ska säkerställa att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Landstingsdirektören har det övergripande ansvaret för att genom erforderliga verkställighetsbeslut tillse att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Vidare framgår att landstingsdirektörens styrning av produktionsenheterna ska utgå från decentraliseringsprincipen FM centrum FM centrum ska, enligt sin verksamhetsplan för 2013, tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och värdeskapande tjänster för landstingets verksamheter. FM centrum ska ta ett landstingsövergripande helhetsansvar för att landstingets fastigheter och lokaler, samt de servicetjänster som underlättar användandet av lokalerna, fungerar på ett optimalt sätt samt att landstingets investeringar i fastigheter behåller värde 4

123 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen och funktion över tiden. FM centrum ska bland annat ta ansvar för den ekonomiska såväl som den tekniska förvaltningen av landstingets fastigheter. Dåvarande avdelning Bygg och fastighet (nuvarande Avdelning Byggprojekt) har upprättat en projekthandbok ( ). Syftet med denna är bland annat ett stöd för att projekten struktureras och organiseras så att de uppnår sitt syfte och drivs på ett likvärdigt sätt med hög kvalitet. För bygg-, teknik- och underhållsprojekt som utförs av Avdelning Byggprojekt finns två olika alternativ till genomförande, Lokalprojekt respektive Teknik- och underhållsprojekt. Lokalprojekt är förändringar av lokaler som påverkar verksamheten. Teknik- och underhållsprojekt är projekt med åtgärder inom teknik eller underhåll som inte innebär några större förändringar av lokalernas utformning Intern kontroll, ansvar Landstinget har upprättat reglemente för intern kontroll ( ). Intern styrning och kontroll har definierats enligt följande: Intern kontroll kan övergripande definieras som en process, där såväl den politiska som den professionella ledningen samt övrig personal samverkar, vilken utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Reglementet för intern styrning och kontroll gäller samtliga landstingets verksamheter och avser de ekonomiska resurserna. Reglementet anger miniminivån inom landstinget och är därför formulerat som generella regler. Chef för produktionsenhet är huvudansvarig för att anpassa och vidareutveckla reglementet för sin verksamhet. Detta ska ske utifrån de tillämpningsanvisningar som godkänts av ledningsstaben. Med intern styrning och kontroll av ekonomiska resurser menas, enligt reglementet, att hålla uppsikt över och styra ekonomin. Detta innebär bland annat att bevaka att tillgångar förvaltas och skyddas samt att kostnader och intäkter står i överensstämmelse med beslutade intentioner. Ansvaret för detta ligger på produktionsenhetschefen vilket innebär att den interna organisationen och kompetensen måste vara anpassad så att uppföljning och internkontroll av ekonomiska resurser kan ske. FM centrum har fastställt olika typer av kontroller bl.a. kontroll av leverantörfaktura, faktureringssystem, inköp lager och förråd, investeringar, personaladministrativa system, utbetalning samt verksamhetens resultat Framtidens US Framtidens US är ett Lokalprojekt. Enligt projekthandboken anges de befattningar som finns i ett projekt och ansvaret i befattningarna. Projektchef och projektledare har bland annat ansvar för: Att prognoshantering fungerar. Att budget och prognoser upprättas, att verksamhet och dess resultat följs upp regelbundet samt vidta eventuella åtgärder. 5

124 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen Att Projekthandbokens arbetsgång, lagar, förordningar, rutiner och riktlinjer följs. Att arbetsmiljön och arbetsförhållandena på arbetsplatsen följer Arbetsmiljödelegeringen. Projektchefen ingår tillsammans med övriga projektchefer i en gemensam projektchefsgrupp. Projektchefen ska i detta sammanhang inte bara se till sitt projekt utan ta ansvar för helheten. Projektchef, (extern konsult), har mandat och befogenheter att inom sin projektledningsgrupp självständigt agera med syfte att nå beslutade mål, förutsatt att åtgärder kan ske inom beslutad budget. Projektchefen har utarbetat dokumentet Roll, ansvar och befattningsbeskrivning, projektledning FUS, etapp 1. I detta framgår ansvaret gentemot landstinget på en övergripande nivå och det ansvar som var och en har för att leva upp till vad landstinget kräver och förväntar sig. I dokumentet anges att projektledningen har ansvaret för att leda, styra och organisera projektet samt att byggledningsgruppen ansvarar för den operativa produktionen av hela projektet. Vidare framgår ansvaret för varje funktion i projektorganisationen. En översiktlig skiss över landstinget och projektorganisationen för projektorganisationen för Framtidens US framgår i nedanstående bild Intervjuer Enligt intervjuerna gör Landstinget i Östergötland en stark åtskillnad mellan politik och förvaltning. Av tradition följer landstingsstyrelsen inte enskilda investeringar eller byggprojekt. Sober uppges inte ha någon formell roll i styrningen av byggprojekt. I första hand uppges Sober vara ett forum för information om landstingets större fastighetsprojekt och investeringar. 6

125 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen Graden av decentralisering är stor och förutsätter en stark disciplin hos medarbetare för att ekonomi och verksamhet ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Tjänstemännens intentioner är att politiken inte ska ställas inför fullbordat faktum om ett projekt eller investering skulle avvika från de förutsättningar som getts. Därför krävs det att signaler om avvikelser i ett projekt lämnas på ett tidigt stadium. Enligt intervjuerna har projekt Framtidens US skötts bra och det har inte funnits anledning att lämna några rapporter om avvikelser. Projektchef och flertalet av funktionerna i projektledningsgruppen har bemannats med personer från externa företag. I projektledningsgruppen är endast 1 (processsamordnare tillika lokalplanerare) av 11 personer anställd inom landstinget. Enligt intervjuerna är detta ett medvetet val med motiveringen att behovet av personal i den omfattningen som projektet kräver avser en begränsad period. En målsättning är att de externa konsulterna som ingår i projektledningsgruppen endast ska ha landstinget som uppdragsgivare. Bland sakkunniga inom projektorganisationen finns externa konsulter som inte är engagerade på heltid i projektet och som utför uppdrag åt andra än landstinget. Företrädarna för FM centrum anger att de inte gör någon skillnad på personer som är anställda respektive anlitade av externa företag. Från FM centrums sida genomförs åtgärder för att jämställa dem med anställda av landstinget, bland annat genom att utarbeta befattningsbeskrivningar, ange rätten att fatta delegationsbeslut, genomföra introduktionsprogram, uppdragssamtal (motsvarar utvecklingssamtal), arbetsplatsträffar samt genomgång av landstingets policyer. I uppstarten anlitades en extern resurs för att bygga upp ett väl fungerande team. De vi intervjuat från landstinget och från externa företag anger att det ofta förekommer diskussioner om vilket perspektiv och vilka attityder som gäller i projektet, bland annat till de entreprenörer som anlitas. Detta beskrivs med uttrycket att ha landstingskepsen på. De externa personerna vi intervjuat anger att det i första hand är målet med projektet och deras professionella yrkesroll som avgör hur de ska agera. De intervjuade från landstinget anger att de känner sig trygga med de personer som arbetar i ledningen av projektet Revisionell bedömning Vi bedömer att rollerna i projektorganisationen och övriga funktioner i landstinget som berörs av projektet Framtidens US i huvudsak är tydliga. Ansvar och uppgifter för de personer som ingår i projektorganisationen har gjorts tydliga. Vidare är projektets relation till FM centrum tydlig. Landstinget har byggt in en risk för jäv i projektorganisationen genom att flertalet av de personer som ingår i projektets centrala funktion utgörs av externa konsulter. Vidare är det få personer i projektorganisationen i övrigt som är anställda av landstinget. Från FM centrums sida finns det en medvetenhet om riskerna och de har också genomfört åtgärder som kompenserar för de risker som finns inbyggda i projektorganisationen. Från intervjuerna har vi noterat att de externa personerna också nås och omfattas av dessa åtgärder. Vi bedömer att åtgärderna är väsentliga och väl utvecklade även om det vid granskningstillfället inte går att avläsa om åtgärderna är tillräckliga eller inte. 7

126 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen Enligt vår bedömning kommer risken med externa konsulter att finnas kvar under hela projekttiden fram till 2021, bland annat för att det kan finnas en viss omsättning bland konsulterna. Vi bedömer att FM centrum även i fortsättningen behöver vara uppmärksam på risken och genomföra förebyggande åtgärder för att minska de risker som finns i projektorganisationen. Det kan också hända att konsulter byter arbetsgivare under projekttiden. Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet rekommenderar en åtgärd som uppmärksammar de externt anlitade personer på att misstanke om jäv inte får förekomma. För att tydligt visa att jäv inte accepteras kan en blankett införas där de som ingår i projektorganisationen skriver på att de åtar sig att iaktta jävsbestämmelser på ett sådant sätt att deras objektivitet inte kan ifrågasättas Beställning och attest Beställning Landstinget har upphandlat NCC som generalentreprenör och i dennes åtagande ingår att samordna övriga sidoentreprenörer. De upphandlade entreprenörernas arbete definieras som tätt hus (grund, ytterväggar, fönster, tak). Enligt förfrågningsunderlaget avseende Generalentreprenad - Framtidens US, UC ( ) anges bland annat att årsomsättningsrabatter som avser material, varor och hjälpmedel tillfaller beställaren. Enligt uppgifter förhandlades anspråket på årsomsättningsrabatten bort i en överenskommelse i mars Förhandlingen medförde att uppdraget till NCC utökades och att målomsättningen höjdes från 400 mkr till 515 mkr och arvodet höjdes från 56 mkr (14 procent) till 66 mkr (12,8 procent). Den procentuella arvodesminskningen (från 14 till 12,8 procent) sägs bland annat förklara årsomsättningsrabatten. Enligt uppgifter föll årsomsättningsrabatten bort ur den skriftliga överenskommelsen med NCC. Någon överenskommelse har inte redovisats. Vidare avser beställaren (landstinget) att utforma ett program för bonus kopplat till projektets mål. Bonusnivån är max 2 procent av entreprenören fakturerat belopp och är kopplad till hela entreprenörsgruppen. Programmets utformning i detalj samt graden av måluppfyllelse ska utformas av parterna gemensamt. En matris togs fram som visade sig svår att följa upp. Våren 2013 kom landstinget och NCC överens om en ny bonusmodell. Frågan om bonus har behandlats på ett ekonomimöte i februari Någon överenskommelse avseende bonusmodellen har inte presenterats. Upphandling avseende sidoentreprenörer tätt hus i projektet uppgår till cirka 1000 mkr och avser entreprenad för stommen, rör, sprinkler, luft, el, styr och hiss. Genom ramavtal har även upphandling av stomkompletteringsentreprenader gjorts till ett värde av cirka 750 mkr för bygg, rör, el och ventilation. Konsulter i projektet avropas utifrån gällande ramavtal av projektchef, projektledaren eller byggprojektledare. Enligt uppgifter har kostnaderna för konsulter och projektörer varit högre än beräknat. I början av projektet fanns en större benägenhet att avropa konsulter och projektörer. Styrningen av dessa har förstärkts under projektet och kontrollen har utökats. 8

127 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen I samband med byggnationen tillkommer förändringar vilket medför nya beställningar. Förändringarna kan initieras av både entreprenören, byggledare eller projektledare. ÄTA-arbeten tätt hus uppgår till cirka 38 mkr ( ) och avser bland annat rivning, schaktarbeten, rörentreprenad, el, luftentreprenad och betongarbeten. Omfattningen bedöms från projektorganisation till cirka 8 procent av upphandlat belopp. Förklaringen till omfattningen av ÄTA-arbeten beror i hög utsträckning på att alla faktorer inte var kända när upphandling av entreprenörer tätt hus gjordes. Efter upphandling har kompletteringar gjorts allteftersom mer information tagits fram. Därför har en del entreprenaders summa blivit större, vilket till stor del följer den planerade strategin. Någon dokumentation avseende rutinen för ÄTA-arbeten har inte upprättats. När det finns behov av en förändring lämnas ett förslag till byggledaren som beslutar om hanteringen. Följande val förekommer: godkänna arbetet mot senare kostnadsredovisning ta in prisförslag innan beslut ta upp till projektledningen för vidare diskussion om utförande godkänna ändring men fastslå att den ej är kostnadsreglerande avslå förändringen Respektive byggledare namnger ÄTA-arbetet och redovisar eventuella kostnader i uppföljningssystemet. Byggledarna säkerställer redovisningen och vid behov bokas speciella genomgångar med entreprenören in. Entreprenören ska fylla i blanketten Frågor/svar där kostnad och omfattning specificeras. Enligt dokumentet Roll och befattningsbeskrivning, projektledningen FUS etapp 1 har byggledarna mandat att beställa arbeten upp till kronor. Beställningar över kronor ska förankras med projektledningsgruppens produktionschef och projektledningsgruppens ekonomiansvarige före beställningen. Projektledaren har enligt dokumentet Befattningsbeskrivning projektledare delegering att besluta om beställningar inom ramen för projektets uppdrag upp till 1 mkr. På motsvarande sätt har projektchefen, enligt Befattningsbeskrivning projektchef, delegering att besluta om beställningar upp till 20 mkr. Fastighetsutvecklingschefen beslutar om beställningar över 20 mkr. I styrprinciperna för landstingets fastighetsförvaltning (LiÖ ) beskrivs bl.a. att landstingsstyrelsen beslutar om fastighetsinvesteringar över 5 mkr. Investeringsram avseende FUS har beslutas i så väl landstingstyrelsen som fullmäktige om en total investeringsram på mkr samt att uppdra åt FM centrum att genomföra projektet inom nämnda kostnadsram. Byggledare redovisar överenskommelser med entreprenör vid de månadsvisa ekonomimöten inom byggledningsgruppen. Överstiger en ÄTA 1 mkr tas även dessa upp för diskussion och godkännande. Projektchefen närvarar vid ekonomimöten. Inom ramen för granskningen har vi granskat tio ändrings- och tilläggsarbeten. I tre fall sker inte specificering av namngiven ÄTA enligt landstingets anvisning. Anvisningarna beskriver att ÄTA får samfaktureras, dock ska dessa specificeras på fakturan (ex ÄTA 1, belopp xx kr, osv). 9

128 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen I ett fall har entreprenören skickat faktura innan arbete godkänts vid ekonomimöte Attest I projektorganisationen används landstingets ekonomisystem, Agresso Elektronisk Faktura Hantering. Ett attestregelsystem ingår i Agresso och attesterna sker elektroniskt. I det ordinarie flödet godkänns en leverantörsfaktura av två personer, huvudattest och utanordnare. Enligt landstingets reglemente för intern styrning och kontroll ( ) framgår att attestreglerna ska spegla ansvaret i organisationen. Vidare får inte utanordning utföras av den som själv berörs av den ekonomiska transaktionen, eller står i jävsförhållande till den som berörs av den ekonomiska transaktionen, utan att överordnad chef godkänner transaktionen. Ifall huvudattestant och leveransattestant är jävig ska kontrollansvaret lyftas till utanordnaren. Nedan beskrivs de olika rollerna och i tillämpningsanvisningarna tydliggörs eventuella tolkningar och godkända avvikelser. Moment Huvudattest Utanordning Kommentar Innebär godkännande av att en ekonomisk transaktion får påverka organisationsenheten. Huvudattestant kan överföra vissa kontrollåtgärder till attestant, som genom attest signerar bokföringsunderlaget innan huvudattestanten godkänner det. Innebär slutligt godkännande av den handling och de åtgärder som ligger till grund för utbetalning eller annan bokföringstransaktion. Utanordning får inte göras för ekonomiska transaktioner där huvudattest saknas. Utanordnaren är överordnad huvudattestanten. Utanordnaren ansvarar för ekonomisk uppföljning. Enligt landstingets Reglemente för uppföljning och internkontroll är det chefen för en produktionsenhet som har huvudansvaret för att den interna organisationen och kompetensen är sådan att uppföljning och intern kontroll i redovisning, administrativa system och rutiner kan genomföras. Vilka regler som gäller för externa konsulter framgår inte av dokumentet. I befattningsbeskrivningarna för projektchef och projektledare anges att dessa har rätt att huvudattestera fakturor för sina projekt. I projektet FUS etapp 1 ansvarar projektekonomen (extern konsult) för att fakturor stämmer med beställda och utförda tjänster. En rimlighetskontroll av fakturorna avseende, rätt personer som arbetat, timpris enligt avtal, fakturering enligt betalningsplan, lista på godkända ändringar och tilläggsarbeten görs. Projektledare eller projektekonom konterar även fakturan. Detta sker i enlighet med dokumentet Roll, ansvar och befattningsbeskrivning, Projektledningen FUS, etapp 1. Enligt attestförfarandet huvudattesterar projektchefen fakturorna i projektet och slutligen utanordnar landstingets fastighetsutvecklingschef fakturorna. Genom registerkörning av ekonomisystemets attestflöde noteras följande (per nov 2013): Projektekonom kontrollerar fakturor från konsultfirman där denne är anställd (89 mkr). Projektchef huvudattesterar fakturor från sitt egna företag (8 mkr). 10

129 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen Revisionell bedömning Attestförfarandet i projektet sker i huvudsak enligt landstingets interna regler (Landstingets reglemente för intern styrning och kontroll). Dessa är dock inte förenliga med god intern styrning och kontroll. Vi har i samband med registerkörning noterat att projektchefen huvudattesterar fakturor från sitt egna företag, vilket enligt vår mening innebär att endast en verklig attest sker. Vi anser att huvudattest inte utförs där det förekommer jävsförhållande till den som berörs av den ekonomiska transaktionen. I landstingets reglemente anges att undantag avseende jävsförhållanden kan ske. Enligt vår bedömning är undantaget inte förenligt med varken praxis eller god intern styrning och kontroll. Vi anser det heller inte lämpligt att projektekonomen kontrollerar leverantörsfakturor från företag där denne har sin anställning. Nuvarande kontroller behöver ses över. Något formellt avtal har inte tecknats avseende förändringen av årsomsättningsrabatten och bonusmodellen med generalentreprenören, vilket vi inte bedömer är god intern kontroll och styrning. Någon dokumenterad rutin avseende ÄTA-arbeten har inte upprättats. Vi bedömer att avsaknaden av dokumenterade rutiner kan bidra till en ökad risk för felaktigheter och ett arbetssätt som hämmar den interna kontrollen. Inom ramen för granskningen har vi granskat tio ändrings- och tilläggsarbeten. Vi konstaterar att det i huvudsak finns en överenstämmelse mellan beställning och faktura. Enligt befattningsbeskrivning utfärdade av FM centrums har projektchefen rätt att besluta om beställningar upp till 20 mkr och huvudattestera fakturor. I reglementet för intern kontroll och styrning omnämns inte attestregler eller beställningsregler avseende externa konsulter. Vi bedömer att dessa delar i högre utsträckning bör regleras i landstingets internkontroll reglemente med tanke på de risker som felaktigheter inom dessa områden kan innebära. Vi ser positivt på att projektledningen vidtagit åtgärder för att minska kostnaderna avseende konsulter och projektörer Mötesstruktur och kommunikation Former Följande sammanställning anger de mer centrala och återkommande mötena som förekommer inom projektet. Inriktning Typ av möten Verksamhet Projektgrupp avstämningsmöten varje månad med projektledning på byggsidan. Projektledning representanter för projektledning, verksamhetsplanering, universitetet och sjukhuset. Samordningsfrågor på övergripande nivå sker, till exempel mellan universitetet och byggprojektet och sjukhuset och byggprojektet. Varannan vecka. Avstämningsmöten mellan verksamhetsutvecklare och representanter för lokalplanering i byggprojektet. Samverkan med arkitekter 11

130 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen och personal varje vecka. Ekonomi Projektekonomens genomgång och avstämning med: projektchef, månadsvis byggchef FM centrum, kvartalsvis ekonomichef FM centrum, månadsvis byggledare, månadsvis investeringscontroller, kvartalsvis entreprenörer, månadsvis Byggprojekt Projektmöten projektledningens möten, är beslutande. Byggmöten avser den operativa produktionen, är beslutande. Byggledare avser samordning. Projektledningens genomgång av ÄTA-arbeten en gång per månad. Ämnesspecifika möten till exempel energi och miljö. Tidsplanering och koordinering. Förutom dessa formella och återkommande möten förekommer mer dagliga och informella diskussioner och avstämningar inom projektorganisationen och mellan personer i projektorganisationen och representanter för verksamheterna Intervjuer De insatser som genomförts med syfte att skapa ett väl fungerande team inom projektledningen anses ha betydelse för kommunikationen och samarbetet i projektet. De intervjuade anger att den kultur som skapats och den öppenhet som finns har central betydelse för att de som ingår i projektorganisationen ska arbeta tillsammans för att nå projektets mål. De personer vi intervjuat inom FM centrum och inom projektorganisationen anger att de mötesformerna som idag finns är tillräckliga och att samarbetet fungerar väl. De intervjuade från verksamheten anger att det är lätt att nå personer i projektorganisationen. De uppges vara lyhörda för behov av förändringar i projektorganisationen och är måna om att svara upp mot de krav som verksamheten för fram. Bland annat har projektansvarig inom US regelbundet möten med projektledningen för byggprojektet. Vid dessa tillfällen medverkar också representanter för fastighetsförvaltningen, universitet och sjukhuset Revisionell bedömning Vi bedömer att den struktur och omfattning av mötesformer som finns i projektet är tillräckliga. Strukturen stöds av en kultur där berörda personer i projektorganisationen tar ansvar för att samarbetet och utbytet av information sker. De avstämningar som sker inom projektorganisationen är tillräckliga för att kunna koordinera byggprocessen och för att samordna byggprocessen med verksamhetens behov. 12

131 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen 2.4. Verksamheternas medverkan och delaktighet i projektet Fastighetsutvecklingsplan och generalplan I Fastighetsutvecklingsplanen för Universitetssjukhuset i Linköping framgår att en referensgrupp bestående av representanter för huvudintressenterna medverkat. Vårddirektör, fastighetsförvaltare och lokalsamordnare från verksamheten har deltagit i referens- eller arbetsgrupp. Målsättningar som legat till grund för fastighetsutvecklingsplanen har bland annat varit: Patientens fokus prioriteras, till exempel har publika lokaler placerats i lägre plan. Långsiktig strategi kombineras med beredskap för snabba förändringar. Byggnationen gör det möjligt att göra omflyttningar. Lokalförsörjning effektiviseras. I framtagandet av Generalplanen för US har företrädare för samtliga produktionsenheter på US deltagit i analysen av lokalbehov, värderat dagens och förväntade framtida arbetsätt och nutida och framtida behov. I planen framgår verksamheternas lokalbehov. Största möjliga patientvärden har eftersträvats genom bland annat analys av volym-, kompetens- och tidsmässiga samband. Detta har lett fram till några principer för disponering av huvudblocket och nybyggnationsdelar: Separering, till exempel publika och icke publika ytor skiljs åt Samlokalisering, till exempel av akutintag, akutvård och diagnostik Integrering, till exempel samvårdsavdelning för att nå optimal vårdavdelningsstorlek För att säkra patientperspektivet har ett antal principer för prioritering av verksamhetslokalisering tillämpats, till exempel patientsäkerhet, orienterbarhet och hållbarhet Styrgrupp verksamheterna Verksamheternas inflytande under byggtiden sker, enligt projektorganisationen, genom styrgruppen. Följande skiss beskriver hur verksamheterna organiserat sitt arbete. 13

132 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen Styrgruppen leds av vårddirektören för US. I gruppen ingår berörda produktionsenhetschefer och andra nyckelfunktioner. Styrgruppen (US ledning) och verksamhetens projektledare träffas en gång per månad för avstämning med representanter för byggsidan i projektet och för att behandla statusrapporter. Kommunikationen med verksamheterna på sjukhuset sker via den Vårdverksamhetsföreträdargrupp som Styrgruppen har till sitt förfogande. I Vårdverksamhetsföreträdargruppen ingår representanter från varje berörd sjukvårdande produktionsenhet och Linköpings universitet samt verksamhetsutvecklare från sjukhusets centrala enhet Verksamhetsplanering. Verksamhetsutveckling leds av projektansvarig och i enheten finns tre verksamhetutvecklare samt en lokalsamordnare. Projektledare finns i verksamheterna och utgör Vårdverksamhetsföreträdargruppens kontaktyta ut i verksamheten. Projektledarna har tid avsatt för sin medverkan i projektet. I denna grupp behandlas verksamhetens frågor, till exempel vårdrutiner. Projektgruppen består av representanter för verksamheterna samt för IT-centrum, fastighetsförvaltning och försörjning. Gruppen hör specifikt inte till byggprojektet Framtidens US. Verksamheten är dock beroende av många funktioner och projektgruppen har därför uppgiften att samordna verksamheterna gentemot byggprojektet. Verksamheterna är också representerade i byggprojektets organisation genom: Processamordnare och Lokalplanerare, ingår i projektledningsgruppen Energicontroller Funktionsplanerare och Lokalsamordnare, ingår bland sakkunniga Intervjuer Enligt intervjuerna har verksamheterna varit delaktiga i arbetet redan från starten när fastighetsutvecklingsplan och generalplan togs fram. Samtliga företrädare för vårdproduktionscentra har varit överens om planernas förutsättningar och de behov hos verksamheterna som angetts. Under utarbetade verksamheten och FM centrum tillsammans standardlösningar för bland annat vårdrum. Projektorganisationen var inte helt utbyggd från början när det gäller verksamheternas representation. Verksamheterna framförde detta och organisationen har byggts ut efterhand. I gruppen behandlas de frågor som innebär någon form av vägval i projektet och som har konsekvenser för verksamheternas ekonomi. Vårddirektören har fått i uppdrag av landstingsdirektören att under byggprocessen effektivisera verksamheten vid sjukhuset. Verksamheten kommer att få 90 procent av hyresökningen täckt genom uppräkning av budgeten medan 10 procent förutsätts finansieras genom att verksamheten gör effektiviseringar. I princip kan verksamheten initiera nya önskemål som kan tillgodoses inom projektet. I de fall som önskemålen inte faller inom ramen för byggprojektet svarar verksamheten för finansieringen. 14

133 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen En central funktion under byggprocessen har projektansvarig inom Verksamhetsplanering på US. Verksamhetsutvecklarna inom US har regelbundna möten med projektsamordnare och lokalplanerare inom byggprojektet. Deras kontaktyta in i verksamheten anges underlätta möjligheterna att kanalisera verksamhetens behov till företrädare i projektorganisationen. Samverkan med byggprojektet anges vara omfattande. Projektchefen anger att verksamhetens möjlighet till påverkan är viktig och betraktar styrning för projektorganisationen som om det finns två uppdragsgivare FM centrum i fastighetsfrågor och styrgruppen i verksamhetsfrågor. Från projektledningen vänder man sig till styrgruppen i frågor som till exempel förändrad disponering av ytor, placering av förråd, personalens utrymmen för omklädning samt för att klargöra konsekvenser och förtydliga kostnader. Enligt intervjuerna är verksamhetens företrädare nöjda med samarbetet och det inflytande de har. Företrädare för verksamheten anger att projektet har två aspekter. Den ena rör nybyggnationen och den andra rör förändringar och effektivisering av verksamheten som initieras i samband med att ny- och ombyggnader sker Revisionell bedömning Enligt vår bedömning finns det idag förutsättningar inom projektorganisationen för verksamheten att framföra krav och önskemål för byggnationen av Framtidens US. Styrgruppen och de kanaler för samverkan och kommunikation som finns är tillräckliga för att det ska vara möjligt att beakta verksamhetens behov. Det finns också viss representation från verksamheten inom projektorganisationen i övrigt. Det är högst väsentligt med ett väl fungerande och konkret samarbete mellan de som svarar för byggnationen av Framtidens US och de som svarar för den framtida driften av verksamheten. De sparkrav som lagt på universitetssjukhuset gör det särskilt angeläget att skapa förutsättningar för en konstruktiv samverkan under byggprocessen. Verksamheten har varit delaktig i arbetet med att ta fram fastighetsplan och generalplan för Framtidens US. Möjligheterna för verksamhetens medverkan var från starten i byggprocessen inte helt tillgodosedda i projektorganisationen. Lyhördheten för verksamhetens behov har gjort att detta har tillgodosetts. Vårdverksamhetsföreträdargruppen och representanter från verksamheten (projektansvarig, verksamhetsutvecklare och projektsamordnare) har tillräckligt utrymme för sin uppgift och är förankrade inom sjukhuset, viket gör det möjligt att arbeta fram och lämna underlag till projektorganisationen. Med styrgruppen och övrig representation från verksamheten finns det en balans mellan intresset för byggnationen och intresset för verksamheten Uppföljning och rapportering Enligt befattningsbeskrivning ansvarar projektchefen för uppföljning av ekonomin samt ansvarar för helheten. Till sin hjälp har projektchefen projektledaren med ansvar för sina delar. Enligt intervjuerna tillämpas normen att ett projekt inte får 15

134 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen överskrida budget. Enligt den senaste prognosen ( ) beräknas kostnaderna för projektet understiga indexerad budget, även med hänsyn till osäkerhetsfaktorer. Ekonomisk uppföljning sker månadsvis till projektchefen. Rapporteringen innehåller bland annat beräknad prognos, kostnader avseende beräknade ÄTA-arbeten, nyckeltal och jämförelser mellan våningsplan och block. Vidare sker uppföljning månadvis med generalentreprenören. Varannan månad sker uppföljning med upphandlade entreprenörer. Kvartalsvisa avstämningar av ekonomin sker med landstingets investeringscontroller av likviditetsplanering på kort och lång sikt. Vidare sker en ekonomisk uppföljning och avstämning med fastighetsutvecklingschefen kvartalsvis. Särskild vikt läggs på vad som hänt sedan senaste avstämningen och vilka osäkerhetsfaktorer som föreligger. Sker större förändringar inom projektets ekonomi genomförs tätare uppföljning och rapportering. Vårddirektören samt berörda produktionsenhetschefer får månatligen en rapportering avseende byggets status, vad som hänt sedan sist och vad som händer i närtid. Enligt uppgifter har även landstingets ekonomidirektör regelbundet förberedande möten med chefen för FM centrum. Enligt uppgifter ökade kostnaderna under 2011 i en alltför hög takt. Projektchefen sammankallade samtliga berörda entreprenörer, projektledargruppen och fastighetsutvecklingschefen. Avsikten var att bromsa utvecklingen genom att ta fram kostnadsbesparingar i projektet. En bruttolista med möjliga besparingar på 68,5 mkr togs fram som projektgruppen sedan arbetat med. Vid granskningstillfället har besparingar på 54,5 mkr genomförts ( ). Dessa avser blanda annat förändringar av isolering, fasad, armering och brandsäkerhetsrelaterade åtgärder. Projektledningen anger att diskussioner om möjliga konsekvenser har förts inom projektorganisationen men någon dokumenterad konsekvensanalys har inte tagits fram. Projektledningsgruppen har i samband med projekteringen tagit fram möjliga risker, konsekvenser och eventuella åtgärder i projekteringen och produktionen. Dessa avser bland annat arbetsmiljö, byggnation, miljö logistik samt verksamhets- och patientrisker. Någon redovisning av riskerna har inte skett till landstingsstyrelsen eller Sober. Rapportering till landstingstyrelsen sker i samband med delårsbokslut och årsredovisning. FM centrum har också lämnat statusrapporter till landstingsstyrelsen. Tjänstemännen anger att de väljer om en fråga är tillräckligt angelägen för att göra landstingsstyrelsen uppmärksam. Landsstingstyrelsen beslöt ( ) att låta Sober vara det organ där fastighetsfrågor avseende bland annat Framtidens US diskuteras och följs upp. Enligt uppgifter deltar representanter från FM centrum varje gång Sober har möten, där information lämnas om bland annat byggets status, tidplaner och ekonomi. 16

135 Landstingets investeringar i ny- och ombyggnation den interna kontrollen I intervjun med Sober framkommer att rapporteringen behöver utvecklas och att en mer detaljerad rapportering är önskvärd. Ett antal ledamöter beskriver att de inte har får tillräckligt med information för att säkerställa sitt ansvar Revisionell bedömning Vi bedömer att uppföljningen av byggprojektet internt inom projektorganisationen och till tjänstemän inom landstinget i huvudsak är ändamålsenlig. Landstingstyrelsen får information i delårsboklut och årsbokslut, genom statusrapproter samt genom den dialog som Sober för med FM centrum. Från intervjuerna har vi noterat att rapporteringen behöver utvecklas. Vi bedömer det som allvarligt att ett antal ledamöter i Sober beskriver att de inte får tillräckligt med information för att säkerställa sitt ansvar. Vi bedömer att det finns en risk att genomförda besparingar i byggprojektet kan leda till högre driftkostnader eller andra typer av verksamhetsrelaterade risker. Vi anser att landstingstyrelsen ger FM centrum i uppdrag att ta fram vilka risker som kostnadsbesparingarna i projektet kan innebära för framtida driftkostnader och kvalitets- och verksamhetsrisker för verksamheten. Riskanalyser har genomförts i projektet och vi anser att denna även redovisas för landstingstyrelsen och Sober. Detta för att hålla ansvariga informerade och medvetna om de risker som kan finnas och vilka åtgärder som verksamheten har vidtagit. Vi bedömer att den ekonomiska uppföljningen i projektet i huvudsak fungerar väl. Det finns förutsättningar att följa upp de olika entreprenörerna. Det går vidare att jämföra vad de olika blocken och våningarna beräknas kosta. Variationen mellan dessa ska enligt uppgift inte väsentligt skilja sig åt. Vi gör bedömningen att projektledningen har en god bild av kostnaderna i projektet. 17

136 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Urban Svahn LiÖ Landstingsstyrelsen Revisionsrapport granskning av årsredovisning 2013, Landstinget i Östergötland Ledningsstabens kommentarer Landstingets revisorer har gett PwC i uppdrag att granska landstingets årsredovisning för år Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom PwCs revisionsrapport och konstaterar särskilt följande: Årsredovisningen redogör i all väsentlighet för verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Årsredovisningen har bra struktur och är informativ. Information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål är väl utvecklade. Redovisningen av utfallet, såväl ur ett verksamhetsperspektiv som ur ett ekonomiperspektiv, är väl utvecklad och tydlig. Landstinget har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år Det ekonomiska resultatet överstiger målsättningen enligt landstingsfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget , nämligen att resultatet bör motsvara två procent av verksamhetens nettokostnad. Kopplingen mellan landstingsfullmäktiges mål kring god ekonomisk hushållning och den utvärdering som görs i årsredovisningen av måluppfyllelsen avseende god ekonomisk hushållning bör dock förbättras. Landstinget uppfyller balanskravet. Det finns inga tidigare underskott att återställa. Räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande med undantag för att landstinget redovisar pensionsskulden enligt full fondering och marknadsvärdet av fondplaceringar. Revisorerna noterar att landstinget i stort följer de lagar och rekommendationer som gäller för ekonomiområdet och att de undantag som finns är tydligt beskrivna, både varför en avvikande metod används och vad alternativ metod ger för resultat. Landstingets uppfattning är att de undantag som tillämpas bidrar till en mer rättvisande ekonomisk redovisning. Revisorerna anser att kopplingen mellan landstingsfullmäktiges mål kring god ekonomisk hushållning och den utvärdering som görs i

137

138

139 Revisionsrapport Anders Larsson Cert. kommunal revisor Matti Leskelä Eva Andlert Cert. Kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2013 Landstinget i Östergötland 10 april 2014

140 Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Balanskrav God ekonomisk hushållning Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Produktionsenheternas årsredovisningar Rättvisande räkenskaper Balansräkning Resultaträkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar... 9 Landstinget i Östergötland PwC

141 Granskning av årsredovisning Sammanfattning Revisorerna i Landstinget i Östergötland granskar årligen landstingets årsredovisning. PwC har uppdraget att genomföra granskningen. Granskningen sker utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv och har bland annat till syfte att bedöma om årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunallagen, lag om kommunal redovisning och övrig normgivning. Vi bedömer att årsredovisningen inklusive den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av landstingets ekonomiska ställning och åtaganden. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning. Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Årsredovisningen redogör i all väsentlighet för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Landstinget har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år Det ekonomiska resultatet överstiger målsättningen enligt landstingsfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget , nämligen att resultatet bör motsvara två procent av verksamhetens nettokostnad. Kopplingen mellan landstingsfullmäktiges mål kring god ekonomisk hushållning och den utvärdering som görs i årsredovisningen av måluppfyllelsen avseende god ekonomisk hushållning bör dock förbättras. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Landstinget uppfyller balanskravet. Landstinget redovisar enligt blandmodellen ett balanskravsresultat uppgående till 629 miljoner kronor för år 2013 efter justering för reavinster och den sänkta diskonteringsräntan för pensioner. Det finns inga tidigare underskott att återställa. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Räkenskaperna avviker från lagar och rekommendationer vad gäller full fondering av pensioner och marknadsvärdering av fondplaceringar. I dessa avseenden är de inte rättvisande. En alternativ redovisning av pensioner enligt blandmodell finns i årsredovisningen. Vidare informeras om värdet av fondplaceringarna enligt lägsta värdets princip. Vid bokslutstillfället var detta värde 667 miljoner kronor lägre än det bokförda värdet. Avvikelserna kommenteras tydligt i årsredovisningen. Årsredovisningen överensstämmer i dessa avseenden med landstingets styrmodell och är kopplad till landstingsfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget. Landstinget i Östergötland 1 av 9 PwC

142 Granskning av årsredovisning Inledning 2.1. Bakgrund Den kommunala redovisningslagen reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Landstingsstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för landstingets årsredovisning. Vad gäller nämndernas redovisning, ska den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Den ställer också krav på angivande av mål och riktlinjer i budget, vilka är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om det redovisade resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Landstingets revisorer genomför årligen en granskning av landstingets årsredovisning. PwC har uppdraget att genomföra granskningen. Tre förtroendevalda revisorer, Eiwor Englund, Bo Lennhammar och Daniel Lundh, har följt granskningen Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning. Vidare ska revisorerna, enligt kommunallagen, avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Landstinget i Östergötland 2 av 9 PwC

143 Granskning av årsredovisning 2013 Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt landstingets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet samt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi granskat styrelsens/nämndernas och några produktionsenheters årsredovisningar. Följande produktionsenheter har valts: Närsjukvården i västra Östergötland, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Sinnescentrum, FM centrum, Finansförvaltningen och Pensionsförvaltningen. En översiktlig granskning har gjorts av övriga produktionsenheters förvaltningsberättelser. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. Bedömningen har gjorts mot kommunallagen (KL), kommunal redovisningslag (KRL) och av Rådet för kommunal redovisning (RKR) utfärdade rekommendationer samt landstingets anvisningar för bokslut och årsredovisning. Iakttagelser i samband med granskningen har diskuterats med berörda vid landstingets ledningsstab och valda produktionsenheter. Ett utkast till revisionsrapport har lämnats till berörda för synpunkter. Landstinget i Östergötland 3 av 9 PwC

144 Granskning av årsredovisning Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Enligt KRL ska förvaltningsberättelsen innehålla en översikt över utvecklingen av landstingets verksamhet, särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro, en samlad redovisning av landstingets investeringsverksamhet och hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Vidare ska den innehålla en utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning samt landstingsverksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Översiktlig utveckling av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin förväntas utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltningen. Under ekonomiperspektivet beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Vidare framgår den förväntade utvecklingen och hur denna kommer att påverka landstingets ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL, dvs frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt ålderskategori. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter avseende kompetensutveckling, arbetsmiljö, rehabilitering etc. Ytterligare information redovisas i statistikbilaga till årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av landstingets samlade verksamhet. I beskrivningen ingår också sådan verksamhet som utförs av privata vårdgivare som landstinget har avtal med. Vi bedömer att dessa ingår i rapporterad måluppfyllelse i rimlig omfattning. Rapporteringen av måluppfyllelse för landstingets företag är relativt väl utvecklad i de delar av landstingets årsredovisning, som avser regional utveckling. Vi anser att Landstinget i Östergötland 4 av 9 PwC

145 Granskning av årsredovisning 2013 informationen om landstingets företag kan utvecklas, där det även framgår hur deras verksamhet följer inriktning i ägardirektiv och andra styrdokument. Årsredovisningen har bra struktur och är informativ. Hur styrelse och nämnder arbetar med styrning och uppföljning framgår av förvaltningsberättelsen. Information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål är väl utvecklade. Förvaltningsberättelsen följer landstingets styrsystem med nyckelindikatorer och resultatmått inom flera perspektiv. Dessa kompletteras med nationella jämförelser. Sammantaget görs bedömningen att redovisningen av utfallet, såväl ur ett verksamhetsperspektiv som ur ett ekonomiperspektiv, är väl utvecklad och tydlig. Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsnivån understiger den budgeterade nivån. Avvikelser mot investeringsbudget finns förklarade. Orsaken anges vara förskjutningar i investeringar. Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Driftredovisningen är väl analyserad i årsredovisningen inom ekonomiperspektivet. De sjukvårdande produktionsenheternas resultat uppgick sammantaget till minus 71 miljoner kronor. Budgeterat resultat var 0 miljoner kronor. En fördjupad ekonomisk analys och en extern bedömning av verksamheten vid tre produktionsenheter genomfördes under Detta resulterade i att sammanlagt 140 miljoner kronor tillfördes dessa produktionsenheter. Två av dessa produktionsenheter uppvisade dock relativt stora underskott vid årsbokslutet 2013, varför ytterligare kostnadsreducerande åtgärder krävs Balanskrav Av KL framgår att negativa resultat ska regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen ska återställas. Underskott som uppstår ska återställas under de närmaste tre åren. Bedömning och iakttagelser Landstinget redovisar enligt blandmodellen för år 2013 ett balanskravsresultat uppgående till 629 miljoner kronor efter justering för reavinster och den sänkta diskonteringsräntan (rips). Det finns inga tidigare underskott att återställa. Av årsredovisningen framgår att landstinget uppfyller balanskravet. Landstinget i Östergötland 5 av 9 PwC

146 Granskning av årsredovisning God ekonomisk hushållning Enligt KRL ska årsredovisningen innehålla en utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att landstinget har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år Det ekonomiska resultatet överstiger målsättningen enligt landstingsfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget , nämligen att resultatet bör motsvara två procent av verksamhetens nettokostnad. Vidare har landstinget bedrivit en ändamålsenlig verksamhet, vårdat sina tillgångar, haft en god avkastning på förvaltade medel, vilket skett inom ramen för landstingets finanspolicy. Landstinget gör i utvärderingen av om målen för god ekonomisk hushållning i årsredovisningen en sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål. Något stöd för denna utvärdering av god ekonomisk hushållning framgår inte tydligt av fullmäktiges strategiska plan. Dessutom noterar vi att endast 7 av totalt 19 strategiska mål uppvisar tillfredsställande måluppfyllelse. Vi bedömer att kopplingen mellan landstingsfullmäktiges mål kring god ekonomisk hushållning och den utvärdering som görs i årsredovisningen av måluppfyllelsen avseende god ekonomisk hushållning bör förbättras. De finansiella målen är uppfyllda i varierande omfattning. Positivt är, förutom landstingets resultat, att det totalt sett var balans mellan kostnader och intäkter i produktionsenheternas verksamhet. Negativt är att de sjukvårdande enheterna sammantaget fortfarande är i ekonomisk obalans. Samma gäller för verksamhetsmålen, det vill säga de är uppfyllda i varierande omfattning. Tillfredsställande måluppfyllelse uppnås till exempel för tillgänglighet. Sämre resultat kan noteras när det gäller till exempel viss cancervård och vårdrelaterade infektioner Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Bedömning och iakttagelser Förutom landstingsstyrelsen finns följande nämnder vid landstinget: Hälso- och sjukvårdsnämnden, trafiknämnden, regionsjukvårdsnämnden och patientnämnden. Landstingsfullmäktige har fastställt strategiska mål i landstingets strategiska plan med treårsbudget I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot landstingets strategiska mål. För landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden samt trafiknämnden lämnas en samlad redovisning. Av denna framgår vilka delar i årsredovisningen som i huvudsak är kopplade till styrelsens respektive nämndernas ansvarsområden. Landstinget i Östergötland 6 av 9 PwC

147 Granskning av årsredovisning 2013 För regionsjukvårdsnämnden och patientnämnden finns särskilda avsnitt i årsredovisningen förutom att de har egen årsredovisning respektive årsrapport Produktionsenheternas årsredovisningar Bedömning och iakttagelser De granskade produktionsenheternas årsredovisningar följer landstingets anvisningar och håller, enligt vår bedömning, en god kvalitet. De utvalda produktionsenheternas årsredovisningar är i allt väsentligt rättvisande Rättvisande räkenskaper Balansräkning Balansräkningen skall redovisa landstingets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital vid räkenskapsårets utgång. Bedömning och iakttagelser Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna i allt väsentligt existerar och är fullständigt redovisade. Räkenskaperna avviker från lagar och rekommendationer vad gäller full fondering av pensioner och marknadsvärdering av fondplaceringar. I dessa avseenden är de inte rättvisande. En alternativ redovisning av pensioner enligt blandmodell finns i årsredovisningen. Vidare informeras om värdet av fondplaceringarna enligt lägsta värdets princip. Avvikelserna kommenteras tydligt i årsredovisningen. Årsredovisningen överensstämmer i dessa avseenden med landstingets styrmodell och är kopplad till landstingsfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget. Balansposter kommenteras nedan. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar Vi bedömer att kvalitén på hanteringen av kundfordringar är god på de granskade enheterna. Vårdavgiftsfordringar som hänförs till verksamhetsåret skrivs av med en schablon i enlighet med försiktighetsprincipen. Kortfristiga placeringar Huvuddelen av kortfristiga placeringar hanteras av externa förvaltare. Värdering av tillgångarna ska göras utifrån det lägsta av anskaffningspriset och marknadsvärdet (lägsta värdets princip). Landstinget tillämpar alternativregeln innebärande en kollektiv värdering för samma typ av finansiella instrument och förvaltare. En stor del av placeringarna har gjorts i aktie- och räntefonder. Landstinget har valt att ta upp fondplaceringarna till aktuellt marknadsvärde. Förklaringen till detta är att dessa är kopplade till pensionsskulden som redovisas till aktuellt värde, medan anskaffningsvärdena för fondplaceringarna inte förändras över tiden. Landstinget anger, i årsredovisningen, på ett tydligt sätt motiven för varför redovisningen avviker från gällande redovisningsprinciper. Vidare informeras i not om värdet enligt lägsta värdets princip. Vid bokslutstillfället var detta värde 667 miljoner kronor lägre än det bokförda värdet. Landstinget i Östergötland 7 av 9 PwC

148 Granskning av årsredovisning 2013 Vid bokslutstillfället var de externa förvaltarnas placeringar av landstingets medel i enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda finanspolicyn. Pensionsskuld inkl. löneskatt Den redovisade pensionsskulden utgår från KPA:s beräkning kompletterad med förhållanden som KPA inte haft kännedom om samt uppgifter från SPP. Landstingets bokslut och den sammanställda redovisningen redovisas enligt full fondering av pensionsskulden i enlighet med beslut av landstingsfullmäktige. Den sammanställda redovisningen redovisas även enligt blandmodellen för att uppfylla lagkravet. Detta framgår av landstingets årsredovisning. Övriga avsättningar Beträffande avsättningen till tågleasing har en marknadsvärdering gjorts inför bokslutet Denna innebar ingen förändring av den reserverade avsättningen på 97 miljoner kronor. Avtalet avseende tågleasing upphör 2014 varvid differensen mellan restvärde och marknadsvärde kommer att belasta landstingets resultat. Övriga skulder Enligt god redovisningssed ska kostnader och intäkter så långt som möjligt hänföras till det redovisningsår där motsvarande prestation hör hemma. Vi bedömer att periodiseringar av leverantörsfakturor, projektmedel mm är korrekt redovisade Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa landstingets samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL och interna transaktioner har justerats korrekt. Det finns utförliga kommentarer om väsentliga faktorer som påverkat det ekonomiska resultatet. Landstingets resultat enligt full fondering av pensionerna uppgår till 709 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet var 220 miljoner kronor. Resultatet enligt den sammanställda redovisningen med pensioner redovisade enligt blandmodell uppgår till 251 miljoner kronor. De redovisade resultaten är dock påverkade av de avvikelser som landstinget gör från lagar och rekommendationer, vilka redovisats i föregående avsnitt. I dessa avseenden är de inte rättvisande. Analysen av resultatet visar att en betydande del av det positiva resultatet beror på en god avkastning på placerade medel samt en engångsåterbetalning av sjukförsäkringsavgifter. Fortfarande redovisar några produktionsenheter betydande negativa resultat, vilka medför att sjukvårdsverksamheten sammantaget är i ekonomisk obalans. Enligt Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser (transparenslagen) ska landstingets revisorer årligen granska om redovisning har fullgjorts i enlighet med denna lag. Transparenslagens intentioner är att säkerställa tillgången till ekonomisk information för att motverka konkurrensproblem. Landstinget i Östergötland 8 av 9 PwC

149 Granskning av årsredovisning 2013 I dokumentet Landstingsfakta 2013 sker som tidigare år en särredovisning av det ekonomiska utfallet för vårdcentraler och för tandvårdsverksamheten. De konkurrensutsatta verksamheternas utfall särredovisas också i Folktandvårdens och närsjukvårdsenheternas årsredovisningar. Landstingets konkurrensutsatta verksamheter är enligt vår bedömning särredovisade på ett sådant vis att transparenslagens krav i allt väsentligt kan sägas vara uppfyllda Kassaflödesanalys I kassaflödesanalysen skall landstingets finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen uppfyller kraven enligt KRL och är upprättad enligt RKR Kassaflödesanalysen redovisar landstingets finansiering och investeringar och noter finns i tillräcklig omfattning Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av landstingets ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av landstingets ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter har beskrivits på ett korrekt sätt och hantering av olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter har angetts. Endast aktiebolag av väsentlig storlek och Regionförbundet Östsam konsolideras i koncernbokslutet. Samtliga företag inom landstinget kommenteras i årsredovisningen. Underlagen från företagen bygger på preliminära siffror Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed. Det innebär att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Landstinget i Östergötland 9 av 9 PwC

150

151

152 Delårsrapport 2014 (inkl helårsbedömning) januari - mars

153

154 Innehållsförteckning Sammanfattning I korthet 1 Medborgarperspektivet 3 Regional utveckling som bidrar till en hållbar välfärd 4 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 4 Bra och jämlik hälsa 5 Stort förtroende för hälso- och sjukvården 6 Nöjda patienter stor delaktighet 7 Trygg och likvärdig vård 7 Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården 7 Processperspektivet 11 Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet 11 Effektiv hälso- och sjukvård 14 Innovativt och systematiskt förbättringsarbete 17 Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan 18 Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft 18 Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling 18 Medarbetarperspektivet 19 Ett aktivt medarbetarskap 19 Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag 19 Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat 21 Ekonomiperspektivet 23 Ekonomi som ger handlingsfrihet 24 Ekonomi som inte belastar kommande generationer 28 Kostnadseffektiv verksamhet 29 Balanskravsutredning mm 29

155 Bilagor 1. Utfall nyckelindikatorer medborgarperspektivet 2. Utfall nyckelindikatorer processperspektivet 3. Utfall nyckelindikatorer medarbetarperspektivet 4. Utfall nyckelindikatorer ekonomiperspektivet 5. Helårsbedömning HSN 6. Helårsbedömning TN 7. Omfördelningar mm 8. Tillgänglighet faktiska väntetider 9. Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 10. Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 11. Tillgänglighet per centrum 12. Tillgänglighet per specialitet 13. Basfakta processperspektivet 14. Basfakta medarbetarperspektivet 15. Ekonomiperspektivet Resultat per nämnd/enhet 16. Lönekostnadsutveckling 17. Kostnadsutveckling läkemedel 18. Intäkts-/kostnadsutveckling 19. Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning

156 Medborgare DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - mars Sammanfattning Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. I februari kom 84 procent på besök inom 60 dagar patienter hade väntat längre. I februari fick 70 procent behandling inom 60 dagar. 832 patienter hade väntat längre. För att kvalificera för ersättning från kömiljarden krävs att 70 % av patienterna tas omhand inom 60 dagar. Se även bilagor Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under första kvartalet 2014 klarade i snitt 56 % av alla vårdcentraler tillgänglighetsmålen, vilket är en sjunkande trend. Sju av 43 vårdcentraler klarade att upprätthålla en tillgänglighet på 95 % eller mer. I bilden visas även den vårdcentral som varje kvartal har haft lägst tillgänglighet. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% besök behandling mål liö vårdgaranti ,0% Q ,0% 0,0% 95,0% 90,0% 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% tillgänglighet PV mål lägst tillgänglighet Process Medarbetare Ekonomi Produktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal läkarbesök, övriga öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen minskar i jämförelse med samma period föregående år. Även läkarbesök vid akutmottagningarna minskar i jämförelse med föregående år, vilket avviker från trenden de senaste fyra åren. DRGvikten, vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år till skillnad från en nedåtgående trend det senaste året. Antal anställda i heltidsmått I mars var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda har minskat med 58 heltidstjänster sedan årsskiftet. Anledningen till minskningen är effekten av hemsjukvårdsreformen som innebar att ett hundratal medarbetare övergick till kommunerna. Jämfört med motsvarande period föregående år har dock antalet anställda ökat med totalt 83 medarbetare (omräknat till heltidsmått). Köp från bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård har ökat med 31 procent jämfört med samma period föregående år. LiÖ:s samlade resultat Landstingets samlade resultat januari till och med mars är 304 mkr. Helårsbedömningen är ett resultat på 472 mkr. Verksamhetens resultat (inkl styrelse och nämnder) bedöms bli minus 15 mkr medan de landstingsgemensamma posterna är plus 487 mkr. Den största avvikelsen mot budget är att reserverade medel för pensioner inte bedöms behöva utnyttjas. Det påverkar resultatet positivt med 105 mkr. Kommande år kommer dock pensionskostnaderna att öka mer än tidigare bedömningar. Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på minus 96 mkr efter mars. Resultatet är en försämring med 48 mkr i jämförelse med föregående år (omräknat till nivå efter de beslutade resurstillskotten till CKOC, HMC och SC). Helårsbedömningen är totalt minus 102 mkr vilket är 67 mkr sämre än trenden och 80 mkr sämre än budget ,0% Trend baserad på årsresultat Helårsbedömning Ack 2014 mars Ack 2013 mars Procentuell förändring 2014/2013 Slutenvårdstillfällen ,1% DRG-vikt ,3% Vårdtid (dagar) ,7% Medelvårdtid 4,6 4,5 2,2% Läkarbesök ,4% -varav akutmottagning ,2% Övriga öppenvårdsbesök ,6% Utveckling sedan 2010 Förändring förra månaden Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Trend baserad på årsresultat Helårsbedömning 03 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec

157 Miljontal Miljontal Ekonomi DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - mars Sammanfattning HSN:s resultat HSN:s resultat till och med mars 56 mkr medan helårsbedömningen är ett nollresultat. Anledningen till överskottet är framför allt att målrelaterade ersättningar som ännu inte är mätta och inte utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare och utomlänsvård är lägre än de förväntade för perioden 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Produktivitet - kostnad per DRG-poäng (rullande 12- månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktiviteten inom landstinget har utvecklats sedan början av I slutet av 2011 syns ett trendbrott då produktiviteten från att ha förbättrats under 2011 successivt börjar försämras. Trenden fortsätter under 2013 och 2014, men med avtagande effekt Läkemedelskostnadsutveckling Även om läkemedelskostnaderna fluktuerar mellan månaderna visar den linjära trendkurva att kostnaderna totalt sett har legat på en relativt konstant nivå. Utfallet till och med mars visar en kostnadsökning på 2,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Helårsbedömningen är att kostnaderna kommer att öka med 1,3 %. Den främsta anledningen till att kostnadsutvecklingen bedöms dämpas är överenskommelsen mellan regeringen och Läkemedelsindustriföreningen (LiF) om en prissänkning av äldre receptläkemedel Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen är 6,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år (efter att hänsyn har tagits till överföring av hemsjukvården till kommunerna). Helårsbedömningen är dock en lönekostnadsutveckling på 5,7 procent medan produktionsenheterna bedömer en utveckling på 4,3 procent. Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen för hög i förhållande till landstingets ekonomiska förutsättningar. Ökade kostnader för köp från bemanningsföretag försvårar situationen ytterligare. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Total Index 2012: 2,5% uppräkning Index 2013: 2,7% uppräkning Index 2014: 2,75% uppräkning

158 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 1 I korthet Medborgarperspektivet För flertalet av de strategiska målen sker inga mätningar efter mars, men i texten beskrivs de aktiviteter som pågår inom respektive område. För de flesta områden inom kollektivtrafiken syns en positiv utveckling såsom fler registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas samt inom projektet ITIS (Intelligent Trafik Information System) utvecklas tjänster som syftar till att bidra till fler och nöjdare kunder bland annat genom förbättrad information inför och under resan. Inom ramen för ett hälsofrämjande arbetssätt pågår kontinuerlig dialog och uppföljning via bland annat Hälsorådet och flera olika insatser för att införliva rehabiliteringsgarantin. Flera aktiva sjukdomsförebyggande insatser pågår, däribland kontaktsjuksköterskor för cancersjuka med en täckningsgrad över länet på cirka 95 %. Må bra med kultur är ett komplement till vård och behandling som har visat sig framgångsrikt. Även hälsokommunikatörer och hälsoundersökningar visar på förhöjd kunskap hos målgruppen om hälsofrämjande förhållningssätt. Förtroendeskapande insatser genomförs via de fem brukardialogerna för att öka kunskaperna om patienter och medborgarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården. Nöjda patienter stor delaktighet skapas genom att arbeta med projektet Barn som anhöriga och genom att öka valfriheten för patienten, t ex inom primär hörselrehabilitering. Efter mars är det endast nyckelindikatorerna för det strategiska målet Hög tillgänglighet till Hälso- och sjukvård som mäts. Tyvärr uppvisar dessa resultat ett försämrat utfall i jämförelse med bokslutsvärden och i en majoritet av fallen uppnås inte målvärdet. Processperspektivet Uppföljning efter första kvartalet visar på ett fortsatt högt sjukvårdstryck, både inom primär- och slutenvården. Beläggningen på sjukhusen är fortsatt hög, främst på US kvarstår problemet med för många utlokaliserade patienter. Andelen patienter som återinläggs inom trettio dagar fortsätter långsamt att öka och ett signifikant antal vårdplatser är belagda av patienter som är utskrivningsklara. De utvecklingsprojekt som pågått, vilket innefattar utökning av antalet vårdplatser, har ännu inte kunnat vända situationen. Det pågår dock omfattande arbete med att utveckla det akuta omhändertagandet och förbättra omhändertagandet efter utskrivning från sjukhusen. De vårdrelaterade infektionerna (VRI), som utgör en stor del av vårdskadorna, ligger kvar på samma nivå som tidigare och därmed kvarstår tydligt behovet av både fortsatt satsning för att reducera VRI men också att nya angreppssätt måste implementeras. En viktig åtgärd är nu införandet av det s.k. Infektionsverktyget som ger alla verksamheter ett effektivare instrument för uppföljning och för att kunna identifiera olika åtgärder. Medarbetarperspektivet Under 2014 kommer treårsplanerna för arbetsgivarens aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet att följas upp och nya planer kommer att arbetas fram, vilket kommer att ge extra fokus åt framgångsfaktorn Bästa möjliga möten. Landstingets nya externa webbplats lanserades i januari och har som en av sina målgrupper presumtiva medarbetare och är därmed en viktig rekryteringskanal för landstinget. Även erbjudandet av sommarjobb ger ungdomar en inblick i landstingets verksamhet och därigenom kan väckas ett intresse för utbildningar inom hälso och sjukvård. Årets kompetensförsörjningsrapport visar att på fem års sikt kommer antalet anställda svagt öka med hänsyn tagen till ekonomiska ramar och obalanser inom flera kompetenser i kombination med pågående generationsväxling. Landstingets utmaningar gällande kompetensförsörjning visar sig även i att anlitandet av bemanningsföretag fortsätter att öka. Breddinförandet av IT-stödet Kompetensportalen är en viktig insats för att utveckla, stärka och bevara goda lärmiljöer. Ett arbete med befattningsutveckling för chefer har påbörjats i syfte att beskriva kompetenskrav och kompetensutveckling tydligare. En utmaning för landstinget är att skapa förutsättningar för såväl dagens som morgondagens chefer att kunna, orka och vilja anta utmaningen att leda verksamheter och medarbetare på

159 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 2 bästa sätt. Ett arbete startade i januari med ett seminarium riktat till HR-professionen om stresshantering både för medarbetare och chefer. Cheferna har både att hantera sin egen stress och medarbetarnas stress och behöver stöd och verktyg i båda aspekterna. Ekonomiperspektivet Helårsbedömningen visar på ett resultat på 472 mkr vid årets slut, vilket är 172 mkr bättre än budgeterat resultat. Verksamhetens (inkl nämnder och styrelse) samlade resultat bedöms bli minus 15 mkr vilket är 33 mkr sämre än godkänd budget (18 mkr i budget) medan de landstingsgemensamma posterna förbättras med 205 mkr (+280 mkr i budget). Underskotten finns inom de sjukvårdande enheterna som sammantaget prognostiserar ett negativt resultat på minus 102 mkr att jämföra med godkänd budget på minus 22 mkr. Resultatet från januari till mars är minus 96 mkr. Det är fyra produktionsenheter som bedömer ett negativt resultat vid årets slut: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -49 mkr Närsjukvården i östra Östergötland -25 mkr Närsjukvården i västra Östergötland -13 mkr Diagnostikcentrum -15 mkr Landstingsdirektören har kontinuerlig uppföljning och dialog med samtliga produktionsenheter där delårsboksluten indikerar en avvikelse. Jämfört med budget så avviker Trafiknämnden positivt med 66 mkr. Resultatet består av beslutat resultatkrav på 45 mkr och en positiv avvikelse i Östgötatrafikens helårsbedömning på 20,5 mkr. Det i sin tur beror främst på ökade biljettintäkter och lägre kostnader. Även Folktandvården bidrar positivt till resultatet med ett överskott på 19 mkr. Övriga produktionsenheter, förutom Katastrofmedicinskt centrum och Centrum för hälso och vårdutveckling, redovisar ett prognostiserat årsresultat i nivå eller något bättre än godkänd budget. De nämnda två har dock eget kapital som täcker årets resultat. Den enskilt största förbättringen inom de landstingsgemensamma posterna jämfört med budget är att reserverade medel för ökade pensionskostnader inte behöver utnyttjas under 2014, vilket innebär en minskad kostnad på 105 mkr jämfört med budget. Skatteintäkter och generella statsbidrag bedöms enligt prognosen från SKL i februari, bli 55 mkr högre än budgeterat. Av det svarar skatteintäkterna för 90 mkr. Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning innebär för Landstinget i Östergötland att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget också når goda resultat vad avser de verksamhetsmässiga målen. Landstingets långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och generella statsbidrag för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd. Landstingets resultat i helårsbedömningen på 472 mkr medför att nyckeltalet blir 4,2 procent. Därmed är både det kortsiktiga och det långsiktiga finansiella målet uppfyllt.

160 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 3 Medborgarperspektivet Strategiska mål Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Kollektivtrafiken - ett naturligt val vid resor Bra och jämlik hälsa Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Effektiva innovationsstrukturer En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla Tillförlitlighet i kollektivtrafiken Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Resultat Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Nöjda patienter stor delaktighet Trygg och likvärdig vård Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård God samverkan med nationella och regionala samhällsaktörer Lätt tillgänglig information och personliga tjänster Ett hälsofrämjande förhållningssätt Patientfokuserad hälso- och sjukvård Stor valfrihet för patienten Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt

161 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 4 Regional utveckling som bidrar till en hållbar välfärd Detta strategiska mål bedöms inte i denna delårsrapport. Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor Trafiknämnden ska under 2014 särskilt uppmärksamma dialog med medborgarna/resvaneundersökning och attitydpåverkan för ökat resande. Trafiknämnden har under perioden genomfört ett dialogmöte med fokus på landsbygdstrafik tillsammans med Linköpings kommun. Ytterligare möten planeras under våren. Arbete pågår för att hitta former för dialog med unga medborgare. Dock är det en utmaning att hitta långsiktiga frågor som kan engagera då de flesta primärt är intresserade av dagens trafik. Vidare har en resvaneundersökning upphandlats och kommer att genomföras under våren. Resultaten redovisas under hösten Vad gäller attitydpåverkan driver Östgötatrafiken ett arbete tillsamman med flera regionala aktörer under rubriken Hållbar arbetspendling i Östergötland (HAPÖ). Östgötatrafiken medverkar också i kommunala initiativ i syfte att påverka attityden hos bilister till förmån för kollektivtrafiken. Mottagandet har varit mycket positivt. En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Den positiva trend gällande resandet i kollektivtrafiken och antalet påstigande fortsätter under de första tre månaderna av 2014 då antalet påstigande har ökat jämfört med samma period Biljettintäkterna överstiger budget med 1,8 mkr till följd av ökat resande på Östgötapendeln, där trafiken Motala Mjölby är en bidragande faktor liksom fortsatt ökning på expresslinjerna. För att kunna göra en heltäckande bedömning av om kollektivtrafiken är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen behöver utvecklingen sättas i relation till bilresandet. Marknadsandelen gentemot bilen mäts genom ovan nämnda resvaneundersökning som kommer att genomföras under året. Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Under hösten 2014 påbörjas enligt planen utbyte av såväl biljettmaskiner som kreditkortsterminaler. Biljettmaskiner ska bytas i syfte att kunna erbjuda snabbare leverans av biljetter som köps via e-handel. Kreditkortsterminaler byts ut för att kunna erbjuda betalningar med kreditkort utan PIN-kod. Vidare pågår utveckling av köpfunktion i reseplanerar-appen för introduktion i de större tätorterna. Flera aktiviteter pågår för att göra det lättare och mer attraktivt att resa kollektivt. Mätning av nyckelindikatorer görs på helårsbasis. Lätt tillgänglig information och personliga tjänster Östgötatrafiken arbetar aktivt för att erbjuda situationsanpassad information och tjänster som möter kundernas krav på ett modernt och personligt sätt. Antalet registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas fortsätter att öka. Under första kvartalet 2014 registrerade sig nya kunder på mina sidor. Totalt innebär det att antalet registrerade kunder uppgår till nästan stycken per Inom projektet ITIS (Intelligent Trafik Information System) utvecklas tjänster som syftar till att bidra till fler och nöjdare kunder bland annat genom förbättrad information inför och under resan. Under perioden har det nya centralsystemet anskaffats och testats med positivt utfall. Data för realtidsinformation avseende tågtrafiken har testats och fungerar. Sammantaget pågår flera aktiviteter för att utveckla personliga tjänster varvid resultatet bedöms tillfredsställande.

162 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 5 I och med införandet av så kallad responsiv webb under slutet av 2013 har tillgängligheten ökat genom möjligheten att förstora eller få anpassad textstorlek oavsett om kunden använder mobil, platta eller dator. Införandet av automatiska hållplatsutrop (med bild och ljud) ombord på bussar fortsätter. I Motala kommun är det på plats. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla Att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla är en viktig framgångsfaktor för trafiknämnden. De nyckelindikatorer som avser spegla denna framgångsfaktor mäts alla på helårsbasis vilket gör en värdering av utvecklingen under årets första månader svår. Tillförlitlighet i kollektivtrafiken Punktlighet i kollektivtrafiken har förbättrats något i jämförelse med samma period föregående år och ligger fortsatt högt (90-97%). Andelen planerade turer som genomförs (regularitet) är fortsatt hög och ligger nära 100 %. I Norrköping har en extra spårvagn tillförts då det funnits problem med såväl punktlighet och regularitet. Detta gör sammantaget att resultatet bedöms vara tillfredsställande. Bra och jämlik hälsa Ett hälsofrämjande förhållningssätt Kontinuerlig dialog och uppföljning via bl.a. Hälsorådet sker för att skapa ett lärande mellan verksamheter om vad ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär. Dialogerna bidrar även till att belysa vilka sätt kunskaper och kompetenser inom området som kan tillämpas och fördjupas. Mot bakgrund av den kommande patientlagen, ökat fokus på personcentrerad vård och patientenkätens resultat kring bemötande är detta fortsatt ett viktigt fokus- och förbättringsområde. Rehabiliteringsgarantin För att kunna införliva rehabiliteringsgarantin har alla länets vårdcentraler tillgång till minst en terapeut med Kognitiv beteendeterapiutbildning (KBT) steg 1. Vissa vårdcentraler har även tillgång till psykoterapeuter (behandlare med steg 2-utbilning i KBT), men det finns fortsatt behov av förstärkning inom området. Andra insatser för att klara garantin är att närsjukvården utför multi modal rehabiliteringsbehandling (MMR) 1 medan MMR 2- behandling genomförs för hela landstinget på smärt- och rehabiliteringskliniken. I jämförelse med föregående år har MMR 1 minskat och MMR 2 har ökat, övriga behandlingar ligger i paritet med föregående år. I syfte att förebygga sjukskrivning och/eller korta sjukskrivningstiden genomförs ett antal aktiviteter: Tidig identifikation av riskpatienter för att tidigt kunna erbjuda KBT/IPT/MMR Systematisk analys av sjukskrivningar Utvärdera och skapa nya mötesplatser för dialog kring sjukskrivning och rehabiliteringsfrågor Utveckling av teamarbete i sjukskrivningsprocessen Utvecklingsarbete tillsammans med Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF) inom ramen för Tidig samverkan där tidig kontakt med arbetsgivaren finns med Aktiva sjukdomsförebyggande insatser För patienter med cancer väntar många möten i ett komplext vårdsystem. Patienterna har behov av en tydlig kontaktväg in i och genom vården, ett stöd för kommunikation om cancersjukdomen och hjälp med koordinering av kontakterna med andra involverade personer, mottagningar och avdelningar. För att stötta patienterna i detta erbjuds de

163 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 6 en namngiven kontaktsjuksköterska. Antalet kontaktsjuksköterskor har stadigt ökat och nu finns cirka 98 kontaktsjuksköterskor. Täckningsgraden över länet är cirka 95 procent. Arbetet med Hälsolyftet fortsätter under vårdcentraler har hittills skrivit på ett nytt avtal för 2014 att genomföra hälsosamtal med minst 100 medborgare. Sedan mars 2014 är det möjligt att ta ut statistik ur Hälsobladet i Cosmic avseende huruvida verksamheterna tar upp levnadsvanor i de patientmöten där det är relevant samt vilka åtgärder som har tillämpats. Förutom arbetet med levnadsvanor arbetar många verksamheter med att förebygga sjukdomar, bl.a. genom screening som t.ex. mammografi. Må bra med kultur är ett komplement till vård och behandling och är ett bra och hållbart koncept. Det visar resultaten från kontinuerliga utvärderingar från medarbetare, patienter och kulturaktörer. Utvecklingsmöjligheterna ligger framöver i att få till fler kulturaktiviteter och på fler orter för en mer jämlik vård. Ett mål är att erbjuda kvällsaktiviteter för patienter som arbetar. Detta för att förhindra sjukskrivning. En av insatserna under året blir att informera vårdpersonal. En annan är att öka användningen av konceptet genom att fler medarbetare med behandlingsansvar kan erbjuda patienter Må bra med kultur. Samverkan med Regionförbundet Östsam pågår för en gemensam handlingsplan för Kultur och hälsa. Hälsokommunikatörer Hälsokommunikatörerna träffar utrikes födda personer för att informera och utbilda i frågor om hälsa. Informationen sker på deltagarnas modersmål bland annat gällande tobaksavvänjning, kost, motion och kulturmöten i vården. Vidare fungerar hälsokommunikatörerna som rådgivare åt övriga verksamheter inom landstinget. Insatserna har bidragit till en förhöjd kunskap hos deltagarna kring hälsofrämjande förhållningssätt. Hälsoundersökningar Hälsoundersökningar erbjuds asylsökande och andra grupper av nyanlända. Genom hälsoundersökningarna kan sjukdomar och smittor upptäckas samt information kan ges om hälsofrämjande förhållningssätt och om hälso- och sjukvårdssystemet. En utmaning har varit att nå ut med erbjudandet på grund av oklara kontaktuppgifter. Under 2014 ska ett integrerat informationssystem mellan landstinget och Migrationsverket införas vilket gör att andelen som genomför hälsoundersökningar förväntas öka. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Hälso- och sjukvårdsnämndens fem beredningar för brukardialog arbetar systematiskt med att föra dialog med patienter, närstående och medborgare som en del i behovsstyrningen. Under 2014 arbetar de fem brukardialogberedningarna med följande områden; Missbruks- och beroendevård Egenvård Asylsökande/nyanlända Munhälsa för sköra äldre E-hälsa och nya kommunikationsvägar Medborgardialog om kommunikation och information Dialogerna ökar kunskaperna om patienter och medborgarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården och utgör en viktigt utgångspunkt för behovsstyrningen och underlag för den fortsatta processen med särskilda uppdrag i överenskommelserna. Landstingets Pensionärsråd och Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning är ytterligare exempel på mötesplatser där beslutsfattare regelbundet delger information och diskuterar med föreningsföreträdare kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvård.

164 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 7 Nöjda patienter stor delaktighet Patientfokuserad hälso- och sjukvård Barn som anhöriga Inom projektet Barn som anhöriga fortsätter informations- och utbildningssatsningar. Verksamheterna har fått söka av utvecklingsmedel för lokala projekt genom den s k Barnpotten. Cirka 2,2 miljoner kronor har fördelats till ett 25-tal enheter. Exempel på sådana utvecklingsarbeten är: utbildning till personal om hur man möter barn och uppmärksammar föräldraskapet vid sjukdom utarbetande av rutiner anhörigteam informationsmaterial till föräldrar och barn insatser för att bättre anpassa miljön för barn och unga som är anhöriga i vuxenvården möbler och lekmaterial i väntrum och på vårdavdelningar. Det varierar hur långt verksamheterna har kommit i sin implementeringsprocess. Utveckling av en särskild mall för dokumentation i patientjournalen pågår. En sådan kommer att öka möjligheten till systematisk uppföljning. En kartläggning har genomförts över hur behoven tillgodoses för barn vars föräldrar plötsligt avlider. Den visar på att det i hög grad är situationsbetingat vilket stöd som ges. Östra länsdelen intar en särställning genom sitt barntraumateam. Stor valfrihet för patienten Valfriheten har ökat genom att vårdval inom primärvård infördes i hela sjukvårdsregionen den 1 februari. Detta ger östgötarna möjlighet att välja vårdcentral även i Jönköpings och Kalmar län. För boende i gränstrakter, arbetspendlare m.fl. innebär detta ökade möjligheter att välja den vårdcentral som passar dem bäst. Ett arbete pågår för att ingå liknande gränsavtal bl.a. med landstingen i Sörmland och Örebro län. Även inom den öppna psykiatrin har patienter möjlighet att välja vårdgivare. Inom barnoch ungdomspsykiatrin finns privata aktörer i Åtvidaberg-Kisa och i västra länsdelen. Inom vuxenpsykiatrin har Capio det geografiska ansvaret för delar av Norrköping och Linköping. Inom vuxenpsykiatrin tenderar de svårast sjuka att välja den landstingsdrivna vården i högre utsträckning. Vårdval gäller också inom primär hörselrehabilitering från 1 oktober Målet var att öka tillgången på audionomer och att möjliggöra nya etableringar för en bättre spridning av hörselvård i länet. Målen är till viss del på väg att uppnås. En viss ökning av totala antalet verksamma audionomer i länet har skett. Fyra privata leverantörer av hörselvård har etablerat sig i östra och centrala delarna av länet. I västra länsdelen erbjuds hörselvård i landstingets egen regi vid Lasarettet i Motala. Trygg och likvärdig vård Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Jämlik vård En jämlik vård handlar om att hälso- och sjukvårdsinsatser genomförs utifrån de behov, kunskaper och resurser patienten eller målgruppen har och att sträva efter att resurser satsas på de områden eller målgrupper där behoven är störst. De verksamheter som har fått del av Hälsopotten 2014 för olika projekt är goda exempel på att kompletterande specifika satsningar på olika grupper bidrar till en mer jämlik vård. Inom ramen för Hälsorå-

165 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 8 det har under våren startats en dialog om jämlik vård och en kollegial granskning mellan centrumen kring hur man arbetar med jämlik vård i praktiken. Missbruks- och beroendevård Under 2013 togs en regional alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)-strategi för Östergötland fram i samarbete mellan länsstyrelse, landsting, polis, kommuner och regionförbund i länet. Strategin med tillhörande handlingsplan lanserades under början av 2014 och spridning och implementering kommer att fortsätta under året. Strategin utgår ifrån den nationella ANDT-strategin och syftar till att förverkliga målen som finns i den nationella strategin genom ökad kännedom om varandras uppdrag och arbete samt utvecklad samverkan mellan de olika aktörerna och organisationerna. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvård i så nära tid som möjligt Telefon- och besökstillgänglighet på vårdcentraler Möjligheterna att komma fram på telefon till vårdcentralerna har försämrats något under årets tre första månader jämfört med föregående kvartal. Den senaste mätningen visar att nio procent av patienterna fick beskedet att ringa nästföljande vardag (sju procent kvartalet innan). Elva vårdcentraler gav sådant besked till mer än 10 procent av patienterna och fyra vårdcentraler till mer än 20 procent. Även läkartillgängligheten för patienter med nya medicinska problem har försämrats under årets tre första månader då åtta procent av patienterna fick vänta mer än sju dagar (fem procent kvartalet innan). Primärvården i Östergötland har på olika sätt provat förändrade/utökade öppettider. Efter vad som framkommit i samband med vårdcentralsuppföljningarna är utökade öppettider på morgonen det som uppskattats mest av patienter. De försök som gjorts med förlängda öppettider har generellt sett inte fallit lika väl ut. Under det första kvartalet 2014 fick 95 % av patienterna tid till nybesök inom sju dagar. Besöks- och behandlingstillgänglighet inom specialiserad vård I den nationella tillgänglighetsuppföljningen är väntande patienter numera ett kvalificeringskrav för ersättning från kömiljarden (minst 70 procent av patienterna ska ha väntat högst 60 dagar). För landsting och regioner som klarar kvalificeringskravet avgörs ersättningens storlek av tillgängligheten till genomförda besök och behandlingar (minst 70 eller 80 procent av patienterna ska ha genomfört besök/behandling inom högst 60 dagar). Figur 1 visar hur Östergötland har levt upp till villkoren för statlig ersättning från kömiljarden januari 2013 februari Östergötland kla-

166 rade inte ersättningsvillkoren efter förra sommaren. Motsvarande problem inträffade med behandlingstillgängligheten efter jul- och nyårshelgen 2013/2014. De största problemen fanns inom CKOC, SC och Aleris Motala. Det är angeläget att så långt möjligt minimera sommarens negativa effekt på tillgängligheten. Redan nu före kommande sommar behöver fokus ökas på de patienter som redan har eller snart kommer att ha väntat över tidsgränsen 60 dagar. Landstingets långsiktiga mål är att patienter med en cancersjukdom i behov av operation ska få den genomförd inom tre veckor. Etappmålet är att minst 85 procent ska ha utförts inom målgränsen. Ledtiderna till canceroperation förkortades märkbart under 2013 och i synnerhet under årets sista kvartal, från 63 procent opererade inom tre veckor under tredje kvartalet 2013 till 72 procent under årets sista kvartal. Samtliga opererande centrum får en målrelaterad ersättning de första tre kvartalen, om de når det första etappmålet på 85 procent. CKOC har därutöver en målrelaterad ersättning för bröstcancer, cancer i övre matsmältningsorganen och cancer i urinvägarna. Dessa resultat har till DÅ 03 ännu inte kunnat mätas. Tillgängligheten till den öppna specialistpsykiatrin har förbättrats de senaste åren och är idag mycket god. Tillgänglighet på akutmottagningar Det långsiktiga målet i Östergötland är att alla patienter som tas emot på akutmottagning träffar läkare inom en timme och lämnar mottagningen inom fyra ( ett-fyra ). Delmålet för såväl ettan som fyran är att minst 80 procent av patienterna ska tas emot inom tidsgränserna. Resultatet under årets tre första månader har försämrats något jämfört med kvartalet innan. När resultaten för år jämförs pekar dock trenden i rätt riktning, det vill säga allt fler patienter tas emot inom tidsgränserna. På akutmottagningen i Linköping fick den högsta andelen patienter träffa läkare inom en timme följt av akutmottagningen i Motala. Patienternas totala vistelsetid på akutmottagningarna var kortast i Motala följt av Norrköping.

167

168 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 11 Processperspektivet Strategiska mål Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Delar av detta strategiska mål bedöms i årsredovisningen. Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Processorienterat arbetssätt Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Aktiv verksamhetsutveckling Systematisk avvikelse- och riskhantering Effektivt och systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen Strategier för att omsätta FOU-resultat i praktisk sjukvård Användning och omsättning av forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen Medicinska resultat redovisas främst i årsredovisningen och bygger till stor del på data från Öppna jämförelser. Under våren har SKL publicerat en indexrapport (Öppna jämförelser i överblick) som bygger på genomsnittliga resultat för tre områden, patientserfarenheter, tillgänglighet och medicinska resultat. När det gäller medicinska resultat enligt tillgängliga index så placerar sig landstinget som tidigare bland de med bäst resultat. Resultat

169 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 12 Medicinska resultat Detta är också fallet när de tre kvalitetsområdena (medicinska resultat, patienterfarenheter och tillgänglighet) viktas lika. Totalindex kvalitetsområden Rapporten visar också att spridningen avseende medicinska resultat i landet är mindre än för övriga kvalitetsområden. Det område där landstinget har sämst resultat gäller fortfa-

170 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 13 rande cancersjukvård och det hänför sig bl a till längre väntetider. Att förbättra vårdprocesserna inom cancersjukvården är fortsatt ett viktigt och prioriterat område. Uppföljning av bröstcancerprocessen visar dock på att flera kvalitetsindikatorer har förbättrats, t ex andel patienter som bedöms vid multidiciplinär konferens (MDK). Fler patienter opereras också inom uppsatt tid och vårdprocessen har blivit mera stabil och förutsägbar. Men fortfarande finns stora förbättringsområden inom cancersjukvården. Patientsäkerhetsområdet är högprioriterat och målet är att minska antalet undvikbara vårdskador. Färre allvarliga avvikelser och vårdskador leder till bättre kvalitet, resursutnyttjande och arbetsmiljö. Ett viktigt område är målet att reducera vårdrelaterade infektioner (VRI) samt att minska onödig antibiotikaanvändning. Senaste nationella mätningen av VRI (hösten 2013) visade en prevalens på 10 procent för LiÖ. Ny prevalensmätning genomfördes under mars 2014 och preliminära resultat pekar på ett liknande utfall. VRI prevalensen har legat på denna nivå, med viss variation, sedan lång tid tillbaka. Det innebär att landstinget måste fortsätta och utveckla sitt VRI förebyggande arbete och den viktigaste framgångsfaktorn är ett aktivt engagemang på alla ledningsnivåer. En viktig åtgärd inom VRI området är att ha en hög följsamhet till de basala hygienriktlinjerna. Under jan-mars så ligger resultaten konstant på cirka 95 procent följsamhet till klädriktlinjerna, vilket är acceptabelt. Följsamheten till övriga hygienriktlinjer har glädjande nog ökat något till c:a 86 % men målet är fortsatt att nå minst 95 %. Det är dock viktigt att komma ihåg att följsamhet till basala kläd- och hygienregler bara är en viktig bas i det förebyggande arbetet mot VRI och är i sig inte tillräckligt. Vidare pågår införandet av det s.k. Infektionsverktyget vilket ger alla verksamheter ett instrument för att följa VRI och identifiera olika åtgärder. Kläder Senaste fyra månaderna Närsjukvården i Finspång 93% 91% Närsjukvård i centrala Östergötland 87% 85% Närsjukvård i östra Östergötland 95% 84% Närsjukvård i västra Östergötland 98% 88% Hjärt- och medicincentrum 97% 86% Barn- o kvinnocentrum i Östergötland 98% 94% Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård 97% 78% Sinnescentrum 97% 87% Diagnostikcentrum 96% 92% Totalt 95% 86% * visar förhållandet mellan utfallen de fyra senaste månaderna Hygien Senaste fyra månaderna Ett nationellt mål är att minska förskrivningen av antibiotika i öppenvård. Syftet är att minska onödig antibiotikaanvändning för att bl a minska resistensutveckling. Landstinget har fortsatt att minska sin öppenvårdsförskrivning och minskningen var -6 % fram till mars 2014 jämfört med motsvarande föregående period. Ett prioriterat område är landstingets strokevård. Ett mått på strokevårdkedjans effektivitet är andelen patienter som behandlas med akut trombolys (propplösande behandling) vid stroke. Landstinget har jämfört med flertalet övriga regioner/landsting haft relativt få patienter som erhållit trombolysbehandling men vi ser en tydlig ökning och data från Öppna jämföresler 2013 visar att vi följer ökningen i landet men från ett lägre utgångsvärde. Samtidigt så är det ett svårvärderat då nya diagnostiska metoder (ex MR) används i större omfattning vilket försvårar jämförelse över tid men sammantaget så är bedömningen att strokevårdens effektvitet förbättras.

171 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 14 Effektiv hälso- och sjukvård Processorienterat arbetssätt Processorienterat arbetsätt för att skapa effektiv samverkan mellan landstingets enheter och med andra vårdgivare är nödvändigt för att utnyttja tillgängliga resurser optimalt. Effektiva vårdprocesser är resultat av både interna processer och att det föreligger en god samverkan med, främst, kommunerna. En indikator som följs är andel strukna operationer inom ANOP-verksamheten. Andelen var 5,2 % under årets första kvartal jämfört med 4,9 % samma tid förra året och 5,0 % på helåret De vanligaste orsakerna är att operationsindikationen omprövas på operationsdagen (24,4 %) eller att patienten inte bedöms vara i optimalt skick för att opereras (19,0 %). Andelen operationer som ströks som följd av att vårdavdelningarna var fullbelagda har ökat markant under årets första kvartal, vilket är ett viktigt observandum och en faktor som kan påverka den totala tillgängligheten till planerade operationer. Strykningsorsak LiÖ Januari-mars 2014 Antal strukna samma dag Andel av alla strykningar Operatör omprövat op-indikat ,4% Icke optimal patient 53 19,0% Operationsprogrammet fullt 36 12,9% Akut operation prioriteras 35 12,5% Akut sjukdom tillkommit 25 9,0% Ej plats på vårdavd. 15 5,4% Patient uteblev 13 4,7% Patient ångrat sig 10 3,6% Operatör förhindrad 6 2,2% Ej plats på IVA 4 1,4% Materiel saknas 4 1,4% Patient förhindrad 4 1,4% Gravid 3 1,1% Övrigt 3 1,1% Andel strukna samma dag av alla operationer 279 5,2% Andra viktiga indikatorer är beläggningsgraden på slutenvårdsavdelningarna och antal patienter som vårdas på annan avdelning än vad som är tänkt (utlokaliserade patienter). Bilden nedan visar den totala beläggningsgraden och beläggningsgraden inom akutvården. Som framgår är beläggningen högre inom akutvården än totalt och landstinget klarar inte att nå målen dvs 90 respektive 95 %. Diagrammet visar genomsnittliga månadsvärden men det föreligger även en betydande dag till dag variation så periodvis är beläggningstrycket på slutenvården mycket högt. Detta återspeglas också i uppföljningen av utlokaliserade patienter.

172 DELÅRSRAPPORT - januari - mars % Beläggningsgrad 105% 100% 95% 90% 85% 80% US - akut VIN -akut LIM - akut riktvärde - akut riktvärde - totalt alla sjukhus total beläggningsgrad Som framgår av bilden nedan är det nästan uteslutande på US som det förekommer utlokaliserade patienter vilket till del förklaras av det mer komplexa verksamhetsinnehållet/organisationen men det är också ett tecken till högt slutenvårdstryck. Fler vårdplatser har öppnats men tydliga effekter av detta kan inte ännu utläsas av uppföljningen. En viktig del i arbetet med att minska ett för högt tryck på slutenvården är att utveckla samverkan med kommunerna för att fler utskrivningsklara patienter fortare skall kunna lämna sjukhuset samt minska andelen patienter som återinläggs kort tid efter utskrivning från sjukhuset (se avsnittet God samverjan mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer ) Vårddygn utlokaliserade patienter 300 alla sjukhus US Mål Övriga nyckelindikatorer redovisas i delårsrapport 08 och i landstingets årsredovisning.

173 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 16 Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta I SKL s indexrapport utifrån Öppna jämförelser finns en beskrivning av resultat i relation till kostnader (effektivitet). Här sätts totalindex för samtliga kvalitetområden i relation till den s.k. strukturjusterade kostnaden. Figuren talar för landstinget (totalindex viktat enligt principen, medicinska resultat 60 %, patienterfarenheter 20 % och tillgänglighet 20%) har ett effektivt resursutnyttjande även i jämförelse med övriga landsting/regioner. God samverkan mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer Bilden visar antalet vårdtillfällen där en patient varit utskrivningsklar minst en dag samt antalet vårddagar som patienter varit utskrivningsklara. Om landstinget gemensamt med kommunerna kan minska denna vårdtid skulle tillgängliga vårdplatser kunna utnyttjas effektivare vilket skulle vara till stor fördel för både patienterna och för länets sjukvård. En annan viktig indikator är andelen patienter som återinläggs kort tid (30 dagar) efter utskrivning. Indikatorn är ett indirekt mått till hur väl fortsatt samordnad vård fungerar men kan också spegla om patienter, ex som följd av högt slutenvårdstryck, skrivs ut för tidigt. Som framgår av bilden nedan ser vi en långsam ökning av återinläggningarna.

174 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 17 18,0% Återinläggningar 65 år och äldre 17,5% 17,0% 16,5% 16,0% Totalt Mål Linjär (Totalt) 15,5% 15,0% 14,5% 14,0% För att både öka samverkan med kommunerna och ytterligare förbättra det fortsatt omhändertagandet efter utskrivning pågår ett flertal projekt såsom Säker hemgång, Aktiv hälsostyrning, satsning på akutvårdsflödet och en större satsning på att utveckla primärvården är under uppstart. Syftet med Säker hemgång är att öka patientnyttan genom att skapa en bättre överlämningsprocess vid utskrivning för patienter med hög risk för att bli återinlagda eftersom återinläggningar orsakar berörda patienter stora fysiska och psykiska negativa konsekvenser. Säker hemgång syftar också till att stärka samarbetet mellan primärvård och vårdgivare inom slutenvården i Östergötland för att skapa bättre förutsättningar att ta hand om vårdkrävande patienter. Målet är att införandet av Säker hemgång ska skapa faktiska resultat genom att reducera antalet oplanerade återinläggningar inom 30 dagar i länet. Ersättning finns kopplad till processen Säker hemgång och dess resultat för att tydligt markera att frågan kring sammanhållen vård är högt prioriterad i Landstinget i Östergötland. De patienter som är i behov av denna förstärkta utskrivningsprocess definieras enligt en checklista och benämns fokuspatienter. Arbetssättet är infört i hela landstinget från och med I de utvärderingar som hittills gjorts ser man att primärvården i hög utsträckning kontaktar fokuspatienterna inom stipulerade två dagar för att säkerställa att patienten får det fortsatta omhändertagandet som behövs för att undvika en onödig återinskrivning på sjukhus. En svårighet är att fånga dessa patienter vid utskrivningen, en process som slutenvården kommer att arbeta vidare med under året. Barn- och ungdomsuppdraget är ett utvecklingsarbete där landstinget tillsammans med länets kommuner (socialtjänst och skola) samverkar för att hitta gemensamma strukturer kring barn och unga. Under början av 2014 har barn- och ungdomsuppdraget framförallt arbetat med två områden: gränssnittsdokument, som beskriver gränserna mellan olika nivåer och olika verksamheter i såväl landsting och kommun läkarundersökningar för barn som placeras i samhällsvård Fortsatt arbete kommer att vara involvering i behovsanalysen kring asylsökande och nyanlända, med särskilt fokus på ensamkommande barn samt fortsatt fokus på skolnärvaro som indikator på psykisk hälsa. Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Under året planeras fler trafikförändringar som bedöms bidra till det strategiska målet

175 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 18 inom kollektivtrafiken. Bland förändringarna märks särskilt ökad turtäthet i Norrköpings och Linköpings tätorter. Vissa smärre linjeförändringar i Norrköpings tätort samt ett attraktivare utbud på relationerna Norrköping-Åby respektive Norrköping-Svärtinge. Vidare kommer ett Förändrat trafikupplägg på Östgötapendeln att genomföras i december om Trafikverket beviljar vår ansökan. När det gäller samverkan utanför länet fortsätter det fördjupade samarbetet inom Mälardalstrafik AB (MÄLAB) med sikte på en gemensam tågplan från Resultat inom detta strategiska mål bedöms inte i denna delårsrapport. Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Detta strategiska mål bedöms inte i denna delårsrapport. Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Detta strategiska mål bedöms inte i denna delårsrapport. Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling Detta strategiska mål bedöms inte i denna delårsrapport.

176 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 19 Medarbetarperspektivet Strategiska mål Ett aktivt medarbetarskap Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Ökad delaktighet Bästa möjliga möten En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Goda lärmiljöer En chefsroll med tydligt uppdrag Hållbara chefer Resultat Ett aktivt medarbetarskap Ökad delaktighet Under årets första månader har förberedelser gjorts för genomförandet av landstingets årliga medarbetaruppföljning. För att medarbetaruppföljningen ska fungera som ett verktyg för ökad delaktighet är det av stor vikt att alla chefer planerar och genomför gemensamt arbete med resultatet. Nytt för i år är att ett index som visar aktivt medarbetarskap kommer finnas för samtliga arbetsgrupper som uppnår minst fem svar på enkäten. Att använda indexet på arbetsgruppsnivå bedöms kunna bidra till ökad delaktighet och ökad förståelse för det aktiva medarbetarskapets betydelse för arbetsplatsens och verksamhetens utveckling. För att uppnå årets mål krävs en förbättring jämfört med föregående år. Insatserna på övergripande nivå förväntas tillsammans med det lokala arbetet bidra till att framgångsfaktorn för ökad delaktighet uppnås även detta år. Bästa möjliga möten Ett gott bemötande handlar bland annat om att respektera och värdesätta olikheter och att kunna se det som är unikt med varje individ. Detta är något som landstingets produktionsenheter kommer att ha ett extra fokus på under detta år då treårsplanerna med arbetsgivarens aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet ska följas upp och nya planer arbetas fram. För att uppnå årets mål krävs samma nivå på resultat som tidigare år vilket bedöms vara möjligt. Dock krävs för detta i första hand insatser på lokal nivå. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Vid utgången av mars månad var antalet anställda omräknat i heltidsmått Sedan års-

177 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 20 skiftet har antalet anställda minskat med 58 personer. Anledningen till minskningen är verksamhetsövergång i samband med hemsjukvårdsreformen som genomfördes under januari. Förändringar i olika yrkesgrupper redovisas i tabell nedan: Anställda i heltidsmått Mars 2014 Bokslut 2013 En attraktiv arbetsgivare för vilka många vill arbeta Bokslut 2012 Landstingets nya externa webbplats lanserades i januari 2014 och har som en av sina främsta målgrupper presumtiva medarbetare och är därmed en viktig rekryteringskanal för landstinget. På ingångsidan Jobb & studier finns en utmärkt möjlighet att kommunicera det som är positivt med att vara medarbetare i Landstinget i Östergötland. Detta sker till exempel genom korta filmer där medarbetare berättar om hur det är att jobba i landstinget. Landstinget fortsätter även 2014 med olika typer av marknadsföringsaktiviteter. Inför vårens rekrytering av AT-läkare till Linköping, Motala och Norrköping har deltagare funnits med på samtliga rekryteringsmässor som anordnas av Medicine Studerandes Förbund vid landets lärosäten med läkarutbildning. Söktrycket har även denna vår varit god och alla platser är tillsatta. En del av landstingets strategiska arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare är den årligen återkommande satsningen på sommarjobb för gymnasieungdomar. Syftet med sommarjobben är att ge ungdomarna en inblick i landstingets verksamhet och därigenom väcka intresset för utbildning och framtida arbete inom hälso- och sjukvård. Inför sommaren 2014 ansökte 1062 ungdomar om sommarjobb och av dessa erbjuds en plats till 115 ungdomar. För att uppnå årets mål krävs bibehållna och i viss mån förbättrade värden på bedömningar från medarbetare, sommarjobbande ungdomar och studenter som gör verksamhetsförlagd utbildning. I denna delårsrapport redovisas inga mätvärden och framgångsfaktorn bedöms därför ännu inte som uppfylld. Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Förändring mot bokslut Läkare Sjuksköterskor/motsv Övrig vårdpersonal Medicinsk/teknisk personal Social/terapeutisk personal Tandvårdspersonal Undervisnings-/kulturpersonal Driftservicepersonal Administrativ personal Övrig personal Totalt Utveckling sedan 2011 Under årets första månader har årets kompetensförsörjningsrapport färdigställts och redovisats. Rapporten visar att på 5 års sikt kommer antalet anställda svagt öka med hänsyn till ekonomiska ramar och obalans inom flera efterfrågade kompetenser i kombination med pågående generationsväxling. En central fråga för framtiden blir hur landstinget på bästa sätt tar tillvara den samlade kompetensen för att kunna möta ett prognostiserat växande personalbehov. Det finns

178 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 21 betydande skäl att initiera ändrade arbetsformer och att utveckla nya arbetssätt för att uppnå en tillgänglig och säker vård. Det handlar bland annat om att se över vårdplatsbemanningen, kompetensmix inom de vårdteam som finns, om arbetsuppgifter utförs av rätt yrkesgrupp/kompetens och om det finns ytterligare insatser att göra kring kompetensförskjutningar mellan olika yrkesgrupper. Samarbetet i den sydöstra sjukvårdsregionen kring kompetensförsörjning har också fortsatt och under första kvartalet detta år har en handlingsplan konkretiserats och tidsmässigt prioriterats. Landstingets utmaningar avseende kompetensförsörjning visar sig också i att anlitandet av bemanningsföretag fortsätter att öka jämfört med tidigare år. Första kvartalet har kostnader för bemanningsföretag uppgått till 17,8 mkr vilket är en 31 procents ökning jämfört med samma period förra året. Behov finns att komplettera denna framgångsfaktor med ytterligare mål för bättre uppföljning. Att ett strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning pågår på alla nivåer inom landstinget visar de delårsrapporter som inkommit från produktionsenheterna och framgångsfaktorn bedöms därför uppnås. Goda lärmiljöer Breddinförandet av IT-stödet Kompetensportalen är en viktig insats för att utveckla, stärka och bevara goda lärmiljöer i landstinget. På sikt ska Kompetensportalen användas i alla verksamheter. Portalen samlar information om alla kompetenser som finns i organisationen och blir också ett forum för webbaserade utbildningar. Alla medarbetare får en egen sida som till exempel visar vilka utbildningar man gått och vilka kompetenskort man har. Det blir också en plattform för att gå utbildningar som är webbaserade. Sedan årsskiftet finns Kompetensportalen på webben och kommer successivt att byggas ut under Det första kvartalet har präglats av utbildningar och visningar för att verksamheterna ska få de förutsättningar som behövs för att arbeta med portalen. Förberedelser har gjorts för att i år ta fram index i medarbetaruppföljningen för goda lärmiljöer på arbetsgruppsnivå med minst fem svarande. Det ger både chef och medarbetare möjlighet att fördjupa sig i upplevelsen av hur kompetens tas tillvara och utvecklas på arbetsplatsen, hur väl man lär av varandra och hur forskningsresultat används för att utveckla verksamheten. Utifrån resultaten kan arbetsgruppen identifiera styrkor som finns för lärande och vad som kan utvecklas och förbättras. För att uppnå årets mål krävs bibehållna och i viss mån förbättrade värden. Bedömningen är att framförallt lokalt arbete kan bidra till måluppfyllelse. Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat En chefsroll med tydligt uppdrag I samband med att en ny chefsmodell infördes i landstinget för ett par år sedan så tydliggjordes också vilka kompetenser som krävs för att vara chef inom landstinget. Ett arbete har nu påbörjats för att göra kompetenskrav och kompetensutveckling för chefer ännu tydligare genom att befattningsutveckling för chefer tas fram. Det blir en gemensam grundmodell för alla chefsnivåer som sedan kan byggas på utifrån respektive chefsnivå och befattning. I modellen tydliggörs kompetensen som krävs för chefsuppdraget i form av färdigheter, kunskaper och förmågor samt en beskrivning av hur kompetensen kan utvecklas. Behov finns att komplettera denna framgångsfaktor med ytterligare mål för bättre uppföljning. För att nå måluppfyllelse behövs ett något förstärkt arbete med individuella utvecklingsplaner för alla chefer något som bedöms kunna uppnås i år. Under januari- mars har satsningen på utbildning i verksamhetsstödjande lönesättning fortgått. Målet med insatsen är att stärka chefer och utveckla lokal lönebildning. Över trehundra chefer har nu genomgått utbildningen.

179 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 22 Landstingets lönekartläggning samt handlingsplan för jämställda löner är, tillsammans med övriga landstings lönekartläggningar, föremål för Diskrimineringsombudsmannens (DO) granskning. Landstinget mottog i mars ställningstagande från DO och arbetet med metodutveckling utifrån synpunkterna pågår. Hållbara chefer Resultatet av förra årets medarbetaruppföljning indikerade att upplevelsen av stress fortsatt är en realitet för många av landstingets chefer. Under 2014 kommer det att göras fortsatta insatser för att utveckla metoder, verktyg och stöd för stresshantering för landstingets chefer och ledningsgrupper. Arbetet startade i januari med ett seminarium riktat till HR om stresshantering både för medarbetare och chefer. Cheferna har både att hantera sin egen stress och medarbetarnas stress och behöver stöd och verktyg i båda aspekterna. Fokus i seminariet var erfarenhetsutbyte och mötet tog fram förslag till fortsatt arbete som ska genomföras under året. Behov finns att komplettera denna framgångsfaktor med ytterligare mål för bättre uppföljning. För att nå måluppfyllelse behövs förbättrade värden och i nuläget är bedömning att ytterligare insatser och tid kan behövs för att nå måluppfyllelsen.

180 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 23 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Helårsbedömningen visar ett resultat vid årets slut på 472 mkr, vilket är i nivå med budgeterat resultat. Produktionsenheternas (inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) sammantagna resultat bedöms bli minus 15 mkr vilket är en försämring med 33 mkr jämfört med budget. Resultat Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Ekonomi som inte belastar kommande generationer Avsättningar för framtiden Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Kostnadseffektiv verksamhet Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling HB Godkänd budget 2013 Janmars 2014 Jan - mars 2013 Bokslut 2013 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat Resultat i helårsbedömning, godkänd budget och utfall, mkr.

181 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 24 Det negativa resultatet för produktionsenheterna i helårsbedömningen vägs upp av ett överskott på landstingsgemensamma intäkter och kostnader. I tabellen nedan beskrivs avvikelse per område mot budget. Områden Avvikelse mot budget (finansplan) Nämnder och styrelse 45 Produktionsenheter -78 Skatteintäkter/generella statsbidrag 55 Pensionskostnader 22 Reservering pension (delvis upplöst) 105 Finansiellt netto 0 Statsbidrag 50 Fastighetskostnader -39 Övrigt 12 Summa 172 Resultat indelat per område jämfört med budget. Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan och intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheternas (exklusive nämnder och styrelse) godkända budgeterade resultat är minus 6 mkr. Enligt denna helårsbedömning uppnås inte godkänd nivå utan det bedömda totalresultatet är minus 84 mkr. Underskotten finns inom de sjukvårdande enheterna som sammantaget prognostiserar ett negativt resultat på minus 102 mkr att jämföra med godkänd budget på minus 22 mkr. Det är fyra produktionsenheter som redovisar underskott: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Diagnostikcentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) prognostiserar ett resultat på minus 49 mkr, vilket är 22 mkr sämre än godkänd budget. Försämringen förklaras av att flera av de risker och osäkerhetsfaktorer som angavs i verksamhetsplanen har fallit ut. Exempelvis räknar CKOC med viten och uteblivna målrelaterade ersättningar motsvarande 8 mkr, produktionsökningen inom kirurgin har fortsatt vilket beräknas medföra 10 mkr i ökade kostnader samt att Hematologen har haft höga behandlingskostnader. Kortsiktigt under 2014, bedömer CKOC att det svårt att identifiera åtgärder som kommer att ha effekt på årsresultatet. Långsiktigt kvarstår planerna på förbättrad tillgänglighet, avveckling av hyrläkare och satellitvård, poliklinisering, överföring av arbete från läkare till andra yrkesgrupper samt ordning och reda i form av produktionsplanering och operationsplanering. Helårsbedömningen för Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ) är minus 25 mkr. Underskottet förklaras av fortsatt hög patienttillströmning till medicin- och akutkliniken, obalans inom primärvården på grund av omställningskostnader och läkarbrist samt att planerade rationaliseringsåtgärder inte har gett avsedd effekt. NSÖ arbetar fortlöpande med handlingsplaner och åtgärdsförslag för att nå balans i ekonomin.

182 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 25 Helsårsbedömningen för Diagnostikcentrum är minus 15 mkr. Underskottet beror på obalans inom Klinisk Patologi, beroende på merkostnader för att möta tillgänglighetskrav samt snabbare och säkrare diagnostik men även av merkostnader för extern granskning inom Röntgenklinikerna. Underskottet förklaras även av tillfälliga kostnader inom Mikrobiologen i och med övergång till automatiserad analysverksamhet. Närsjukvården i västra Östergötland (NSV) prognostiserar ett resultat på minus 13 mkr. Underskottet kan till största delen hänföras till Medicinska specialistkliniken och förklaras av utebliven kompensation för neurologiska läkemedel och att handlingsplanerna inte har gett planerad effekt. Patientsäkerheten och förstudie LiM har prioriterats, men NSV beskriver att situationen är skör på grund av svårigheter att rekrytera och risk för försämrad attraktionskraft. Helårsbedömningen för Sinnescentrum är oförändrad i förhållande till budget, det vill säga ett nollresultat. Resultatet t.o.m. med mars uppgår till minus 23 mkr. Det negativa resultatet förklaras till stor del av att de utomregionala intäkterna har varit lägre än beräknat samt kostnader av engångskaraktär. Resultatutvecklingen förbättrades i mars och nuvarande underskott är i princip på samma nivå som efter februari. För att nå balans vid årets slut är Sinnescentrums bedömning att det krävs åtgärder motsvarande 25 mkr. Detta för att både möta bestående kostnadsökningar samt att återställa kostnader av engångskaraktär. Sinnescentrum framhåller att bedömningen är mycket osäker, att det krävs att insatta åtgärder ger maximal effekt samt att intäkterna närmar sig beräknad nivå. Katastrofmedicinskt centrum och Centrum för hälso och vårdutveckling redovisar resultat som är sämre än godkänd budget. Båda har dock eget kapital som täcker underskottet. Övriga produktionsenheter redovisar ett prognostiserat årsresultat i nivå eller något bättre än godkänd budget. För en komplett förteckning över samtliga produktionsenheters resultat och eget kapital se bilaga 5 i avsnittet fördjupade kommentarer. På nästa sida illustreras resultat och helårsbedömning per månad för samtliga produktionsenheter. Sammanfattningsvis krävs en dämpning av kostnadsutvecklingen jämfört med utfallet under årets första månader för några av de sjukvårdande produktionsenheterna. Landstingsdirektören har en kontinuerlig uppföljning och dialog med samtliga produktionsenheter där delårsboksluten indikerar en avvikelse. Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso och sjukvården bedömer ett nollresultat vid årets slut. Resultatet till och med mars är ett överskott på 56 miljoner kr. Anledningen till överskottet är framför allt att målrelaterade ersättningar som ännu inte är mätta och inte utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare och utomlänsvård är lägre än de förväntade för perioden. Balans mellan trafiknämndens intäkter och kostnader Trafiknämndens helårsbedömning efter första kvartalet är 65,5 mkr. Resultatet består av beslutat resultatkrav på 45 mkr och en positiv avvikelse i Östgötatrafikens helårsbedömning på 20,5 mkr. Överskottet inom Östgötatrafiken beror dels på en starkare intäktsutveckling än budgeterat med anledning av förväntat ökat resande och dels lägre trafikkostnader till följd av svag indexutveckling samt lägre drift och kapitalkostnader för Östgötapendeln.

183 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 26 Resultat och helårsbedömning per centrum Närsjukvården i Finspång Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Hjärt- och medicincentrum Barn- o kvinnocentrum i Österg Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Diagnostikcentrum Folktandvården Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Centrum för hälso- och vårdutveckling IT-centrum Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland Informationscentrum i Östergötland FM-centrum i Östergötland Upphandlingscentrum i Östergötland Resurscentrum i Östergötland -31,1 Helårsbedömning -15,4-22,7-12,3-9,4-0,6-1,0-3,9-1,1-0,9 0,5 0,8 2,8 0,7 0,0 0,0 0,4 5,1 7,7 Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs nettokostnadsutvecklingen. Även landstingets totala lönekostnadsutveckling och läkemedelskostnadsutveckling följs jämfört med föregående år. Nettokostnadsökningen i helårsbedömningen är 6,1 procent efter justering av jämförelsestörande poster (hemsjukvårdsreformen, AFA-medlen och sjukfrånvarostatsbidraget). Det kan jämföras med ett landstingsindex, dvs en beräknad kostnadsökning på 2,7 procent. En nyckelindikator är lönekostnadsutvecklingen som enligt den övergripande helårsbedömning beräknas till 5,7 procent efter hänsyn tagits till hemsjukvårdsreformen. I produktionsenheternas inrapporterade helårsbedömning är dock lönekostnadsökningen 4,3 procent. Kostnaderna för hyra av personal från bemanningsföretag är 30 procent högre årets första tre månader jämfört med motsvarande period föregående år. Däremot har det skett en minskning i förhållande till sista kvartalet Läkemedelsenhetens samlade bedömning är att kostnadsutvecklingen 2014 jämfört med 2013 ökar med 1,3 procent. Produktionsenheternas bedömning är en ökning med 1,1 procent. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel bedöms öka med 9,5 procent 2014 jämfört Det är cancerläkemedel, främst monoklonala antikroppar, som är den läkemedelsgrupp som bedöms stå för en stor del av kostnadsökningen. Samtidigt används numera allt fler så kallade särläkemedel i vården, vilka ofta innebär en hög kostnad per patient. Kostnaden för receptläkemedel bedöms dock minska med 2,6 procent. Främsta anledningen till att kostnaderna minskar är överenskommelsen mellan regeringen och Läkemedelsindustriföreningen (LiF) om en prissänkning av äldre receptläkemedel. Läkemedelskostnadsutvecklingen januari till och med mars jämfört med motsvarande period föregående år är en ökning med 2,0 procent. Volymökningen är 1,0 procent medan den i riket är 0,1 procent.

184 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 27 Avtalet avseende läkemedelsstatsbidraget för innevarande år är fortfarande inte klart och bedömningen bygger på preliminära bidrag för januari till och med mars. Helårsbedömning 03 Jämförelse Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Kostnadsutveckling jan-mars 2014 med jan-mars 2013 med 2014 med 2013 med jan-mars 2013 jan-mars Läkemedelsutveckling recept -1,7% 1,0% -2,6% 1,0% Läkemedelsutveckling enl rekvisition 11,5% -8,3% 9,5% -1,0% Läkemedelskostnad - totalt 2,0% -2,0% 1,3% 0,4% Läkemedelsstatsbidraget 0,7% -1,5% Helårsbedömningen för de landstingsgemensamma posterna är ett resultat på 487 mkr. Det är en avvikelse mot budget på 205 mkr. Utfallet till och med mars är ett överskott på 297 mkr. Kostnaderna varierar under året och nedan beskrivs främst helårsbedömningen HB Finansplan 2014 Differens HB03 och Finansplan Utfall jan mars 2014 (DÅ03) Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalat LT-bidrag, koncernbidrag mm) Totalt resultat/avvikelse i förhållande till budget. Värdeökningen på placerade medel (finansiellt netto) bedöms bli som i finansplanen. Utvecklingen på den finansiella marknaden var negativ i början på året men har återhämtat sig och utfallet till och med mars är 132 mkr. Pensionskostnaderna ligger 22 mkr under den budgeterade nivån. Bedömningen grundas på en bedömning gjord av KPA under april. Eftersom pensionskostnaderna bedömdes minska under 2014 reserverades medel inom finansförvaltningen. Dessa löses nu upp förutom 40 mkr. Se specifikationen av raden övrigt i tabellen nedan. Skatter och generella statsbidrag ökar med 2,4 procent januari till mars jämfört med motsvarande period föregående år. Den låga ökningen förklaras främst av skatteväxlingen med kommunerna med 25 öre för hemsjukvården. Jämfört med 2013 bedöms skatteintäkter och generella statsbidrag öka med 2,7 procent. Sjukfrånvarostatsbidraget har omdefinierats från generellt till specialdestinerat statsbidrag och omräkning har skett av föregående år. Om även hänsyn tas till hemsjukvårdsreformen bedöms skatter och generella statsbidrag öka med 4,8 procent jämfört med föregående år. På raden övrigt i tabellen ovan ingår ett antal poster som sammantaget påverkar resultatet positivt. De största posterna eller de som skulle visa stora över eller underskott specificeras nedan.

185 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 28 Specifikation av "övrigt" inom landstingsgemensamt Differens mellan bokslut och finansplan, mkr Statsbidrag tillgänglighet (från 2013) 2 Statsbidrag tillgänglighet 0 Övriga riktade statsbidrag 48 Rehabilitering (inkl medel från 2013) 6 Psykisk ohälsa 10 Patientsäkerhet 10 Äldre och tillgänglighet psykisk sjuka 2 Vårdval 5 Sjukfrånvaro (omdefinierat till specialdestinerat) 9 Övriga statsbidrag 6 Landstingsgemensamt - inbetalt och utnyttjat 25 Reserverade medel OF, allmän reserv, akutläkare mm 0 Reserverade medel avseende pensioner 105 Återföring netto från LS FoUU mm -20 Läkemedelskostnader 0 Fastighetskostnader inkl reserveringar -39 Övrigt 7 Summa 128 Riktade statsbidrag bedöms avvika med 50 mkr jämfört med budget. Avvikelsen beror på ökad kännedom om årets statsbidrag än när finansplanen togs fram. Den största posten är reserveringen för pensionskostnader som bidrar positivt till resultatet med 105 mkr. Enligt underlag från KPA under hösten 2013 skulle pensionskostnaderna bli låga under 2014 för att sedan åter öka. Anledningen var låg basbeloppsuppräkning och att bromsen påverkade skulden positivt. Av försiktighetsskäl reserverades 145 mkr inom finansförvaltningen. En ny pensionsskuldberäkning har gjorts av KPA under april och den bekräftar tidigare trend och medför att alla reserver utom 40 mkr löses upp i denna delårsrapport, dvs 105 mkr. Fastighetskostnaderna bedöms avvika negativt i förhållande till budget med 39 mkr. Främst beror det på att kapitalkostnaden som FM centrum betalar till finansförvaltningen bedöms bli 14 mkr lägre än budgeterat. Det i sin tur beror på att fastighetsinvesteringarna har förskjutits tidsmässigt. Övriga fastighetskostnader som avviker mot budget är den sammantagna bedömningen avseende bland annat nedskrivning, rivningskostnad, tvingande flyttar samt återföring av medel för underhåll som inte förbrukades under 2013 (25 mkr). Ekonomi som inte belastar kommande generationer Avsättningar för framtiden Det långsiktiga målvärdet för det finansiella nyckeltalet resultat i förhållande till skatt och generella statsbidrag är 2 procent. I helårsbedömningen bedöms nyckeltalet bli 4,2 procent, vilket är detsamma som årets målsättning på 2,7 procent. Därmed har både årets och det långsiktiga målvärdet uppnåtts. Om förväntad värdeökning av landstingets placeringar exkluderas blir det finansiella nyckeltalet 3,7 procent. Årets målsättning var 2,2 procent och både det och landstingets långsiktiga mål på 0,5 procent har därmed uppfyllts. Det egna kapitalet per bedöms bli minus 424 mkr. Om de budgeterade

186 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 29 resultat som anges i finansplanen för åren uppnås innebär det att det egna kapitalet i princip kommer att vara återställt Om övriga år blir i enlighet med finansplanen skulle det egna kapitalet vara närmare noll Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Produktiviteten (mätt som kostnad per DRG-poäng) har successivt minskat sedan slutet av 2011, men med avtagande effekt. Utvecklingen pekar på behovet av fortsatta analyser och åtgärder. Uppföljningen visar att DRG vikten har ökat 1,3 % i jämförelse med samma period 2013 och att slutenvårdstillfällena under samma period har minskat marginellt. Kostnad per DRG-poäng (Rullande medelvärden) Mars 2014 Mars 2013 Procentuell förändring 2014/2013 Utveckling sedan 2010 Förändring jmfrt förra månaden Närsjukvården i Finspång ,0% Närsjukvården i centrala Östergötland ,2% Närsjukvården i östra Östergötland ,0% Närsjukvården i västra Östergötland ,1% Hjärt- och medicincentrum ,0% Barn- o kvinnocentrum i Österg ,2% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,1% Sinnescentrum ,9% Totalt ,9% Produktiviteten inom Landstinget i Östergötland står sig dock väl i nationell jämförelse. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med mars 2013 har produktiviteten minskat med 1,9 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar för samtliga enheter, förutom för Närsjukvården i Finspång. Sett över 36 månader har kostnaderna ökat med 0,8 procent, dvs en något minskad produktivitet. I sammanfattningen visas hur landstingets totala produktivit en har utvecklats över tid. Balanskravsutredning mm Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år ska balansera kostnaderna, dvs vara lika stora eller större. Negativt resultat ska återställas inom tre år. Fr o m 2013 skärptes kraven och till exempel ska balanskravsutredning presenteras även i helårsbedömningarna. För landstinget gäller fullfondsmodellen (hela pensionsskulden) men även lagens krav på blandmodell (när endast pensioner intjänade fr o m 1998 ingår i pensionsskulden) presenteras nedan. Balanskravsutredning 2014 (enl 03) Fullfondering Blandmodell Årets resultat Avgår reavinst vid försäljning av anläggningstillg. 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Resultat att återställa 0 0 Årets balanskravsresultat Det lagstadgade balanskravet uppfylls både enligt fullfonderings och blandmodell.

187 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 30 Resultaträkning (mkr) Helårsbedömning Utfall Utfall Budget Budget Bokslut Bokslut (budget avser inkl koncernföretag) 03/2014 Jan-mars 2014 Jan-mars (LiÖ) (LiÖ) (LiÖ) LiÖ (koncern) (koncern) (LiÖ) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader1) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar (LiÖ) Helårsbedömning Budget Budget Balansräkning (mkr) 03/ (LiÖ) (LiÖ) Liö (koncern) (koncern) (LiÖ) Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Ersättningsreserv för patienskador Övriga långfristiga lån (inkl investeringsbidrag) kortfristiga skulder (LiÖ) Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet -3,0% -4,3% -2,3% -6,4% -4,9% -4,9% -6,4% Kommentar till redovisningen: Utgångspunkten är att samma regler för redovisning och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Hänvisning görs därför till värderingsprinciperna i föregående års årsredovisning. Krav på månadsbokslut medför att fakturering och kreditering sker månadsvis, personalskulder såsom semesterlöneskuld periodiseras, projekt periodiseras och avskrivningar med mera sker löpande. Månadsbokslut, men också automatiserade lösningar för periodisering, bidrar till att få rättvisande delårsresultat. Det finns dock avvikelser från de krav landstinget ställer på årsbokslut och årsredovisning: - att redovisningsperioden inte är öppen lika länge efter månadsskiftet som den är efter december, vilket leder till något sämre kvalitet. - att inga specifikationer till konton görs. - att inte alla korrigeringar av felaktigheter hinner att rättas på innevarande månad efter att avstämning skett. - att inte kravet på förvaltningsberättelse är lika hög som i årsredovisningen.

188 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 1 Medborgarperspektivet Strategiskt mål - Hög tillgänglighet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Lätt tillgänglig information och personliga tjänster Telefontillgängligheten till vårdcentralen Tillgängligheten till läkare vid vårdcentral (för patienter med nya medicinska problem eller kraftigt försämrad känd sjukdom) Tillgängligheten till nybesök inom specialiserad vård (faktisk väntetid) Tillgängligheten till behandling inom specialiserad vård (faktisk väntetid) Tillgängligheten på akutmottagningen (Träffat läkare inom 1 timma) Tillgängligheten på akutmottagningen (Lämnat mottagningen inom 4 timmar) Väntetid till primärcanceroperation Antal påstigande Antalet registrerade kunder i ÖstgötaTrafikens kunddatabas % % % % % % Dec % Jan % Dec % Jan % 2013 Q4 LiM 61% US 62% ViN 48% 2013 Q4 LiM 76% US 67% ViN 72% % % 2012: : : : % besvarade samtal 95% till besök inom 7 dagar Minst 80% av patienterna ska ha fått komma på besök inom 60 dagar Minst 80% av patienterna ska ha fått operation/åtgärd inom 60 dagar Minst 80% ska ha träffat läkare inom 1 timme Minst 80% ska ha lämnat mottagningen inom högst 4 timmar Minst 85% ska bli opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation Helårsbedömning 03/Utfall Måluppfyllelse 91% 92% 84% 70% 54% 68% - Ska öka Regularitet i kollektivtrafiken (dvs hur stor andel som avgår och inte är inställda ) Östgöta - pendeln 2012: 85,6% 2013: 97,4% Tätorts -trafik 2012: 99,7% 2013: 99,7% 98,5% 98,7% 100% 99,5% Tillförlitlighet i kollektivtrafiken Punktlighet i kollektivtrafiken Övrig buss -trafik 2012: 99,9% 2013: 99,9% Östgöta - pendeln 2012: 89,4% 2013: 87,6% Tätorts -trafik Linköping= 96,7% Tätorts -trafik Norrköping= 94,2% 100% 100,0% 95% 89,9% 97% 96,6% 95% 92,0%

189 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 2 Processperspektivet Strategiskt mål - Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse. Antibiotikaförskrivning Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) Andel trombolysbehandlade patienter vid akut stroke Hygien % % Klädregler % % 2013: 322 recept per 1000 inv 2012: 340 recept per 1000 inv ,7% ,0% ,3% ,3% 2013 Länet 7,5% 2012 Länet 6,6% Riket 10,3% Helårsbedömning 03/Utfall 95% 86% 95% 95% Minska jämfört med år 2013 Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Processorienterat arbetssätt Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende - Hygienregler - Klädregler Strategiskt mål - Effektiv hälso- och sjukvård Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta. God samverkan mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer Andel strukna operationer inom ANOPverksamheter Beläggningsgrad totalt Beläggningsgrad - akutvårdsflödet Utlokaliserade patienter, antal vårddygn/månad Andel uteblivna mottagningsbesök Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter >=65 år Antalet dagar som utskrivningsklara patienter väntat på utskrivning- (innefattar patienter utan och med kommunalt betalningsansvar kumulativt) ,5% ,2% ,8% % % Dec % Jan % Juli % 2013: 215 dygn/mån 2012: 300 dygn/mån Har tidigare inte följts upp systematiskt 2013: 17,0% 2012: 16,9% 2011: 16,9% 2013: : : : recept / 1000 inv <10% 10,0% 8% 7% Måluppfyllelse Helårsbedömning 03/Utfall Måluppfyllelse <4,5% 5,2% Riktvärde= 90% 92% 95% 95% <100 dygn/månad 182 dygn/mån < 5% - 15% 17,5% Ska minska 5 418

190 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 3 Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivet Strategiskt mål - Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Kostnaden för köpta tjänster från bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård 2013: 77 mkr 2012: 57 mkr 2011: 41 mkr 2010: 41 mkr 45 mkr 17,8 mkr (201303: 13,6) Färgsättning för måluppfyllse sker enligt: Tillfredställande resultat, uppfyllt mål Inte helt tillfredställande resultat, förbättrat resultat, men ännu inte uppfyllt mål Otillfredställande resultat, ingen måluppfyllelse och ingen förbättring Uppgift saknas/ej möjligt att mäta

191 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 4 Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl. styrelse, nämnder samt finans o pension) Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat Trafiknämndens ekonomiska resultat Landstingets totala lönekostnadsutveckling (löne- och personalförändringar) Alla produktionsenheter förutsätts inte ha angivet målvärde utan ska ta ställning till ett målvärde anpassat till de egna ekonomiska förutsättningarna. 2013: -27 mkr 2012: -116 mkr 2011: -161 mkr 2010: -170 mkr 2013: 7 mkr 2012: 6 mkr 2011: 49 mkr 2010: 11 mkr 2013: 19 mkr 2012: 4 mkr 2013: 6,4% 2012: 4,7% 2011: 4,1% 2010: 2,9% 2013: 1,0% 2012: -1,8% 2013: -1,0% 2012: 2,8% 2013: 0,4% 2012: -0,4% Helårsbedömning 03 >=0-84 mkr >=0 0 mkr +25 mkr 66 mkr <=2,5% 5,7% Receptläkemedel <=0% Rekvisition <=8,5% Totalt <=5,5% Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Landstingets samlade resultat i förhållande till nettokostnad Landstingets egna kapital Antal produktionsenheter som har ett positivt eget kapital 2013: 6,8% 2012: 2,7% 2011: 2,7% 2010: 4,9% mkr 2012: -585 mkr 2011: mkr 2010: -368 mkr 2013: 13 av : 15 av : 15 av 19-2,6% 9,5% 1,3% Måluppfyllelse Helårsbedömning 03 2,7% 4,2% -896 mkr i finansplanen - omräknat utifrån bokslut mkr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Läkemedelskostnadsutvecklingen Alla produktionsenheter förutsätts inte ha angivet målvärde utan ska ta ställning till vilket målvärde som krävs för att på ett rimligt sätt bidra till den landstingsövergripande måluppfyllelsen. Strategiskt mål - Ekonomi som inte belastar kommande generationer Avsättningar för framtiden Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Kostnad per DRG-poäng Andel köp från avtalsbundna leverantörer - antalet köp från leverantörer som har avtal med LiÖ i förhållande till det totala antalet köp kr kr kr -424 mkr 19 av av 19% Måluppfyllelse Helårsbedömning 03/Utfall Måluppfyllelse Ska inte öka kr 2013: 92% 95% -

192 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 5 Helårsbedömning HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2014, baserad på delårsbokslutet till och med mars, visar på en ekonomi i balans, det vill säga ett nollresultat, se tabell nedan. Område Helårsbedömning 2014 jan - mar 2014 Resultat avvikelse mot budget, miljoner kr jan - mar 2013 Bokslut 2013 Regionsjukvård -3,0-0,9 1,1-7,3 Närsjukvård 0,0 8,6 4,3 10,3 Länssjukvård 3,0 14,1 13,4 46,4 Utomlänsvård 0,0 8,3 9,5 5,5 Privata vårdgivare 15,0 12,7 13,8 25,2 Tandvård 0,0 5,4 0,4 0,4 Ambulanssjukvård och sjukresor 0,0 2,0 13,5 1,0 Smittskyddsverksamhet 0,0 1,7 2,8 11,5 Solidariskt finansierade läkemedel 0,0 7,3 0,0-13,7 Tillgänglighet CKOC -30,1 Övrigt -15,0-3,3-5,5-41,9 Totalt 0,0 55,9 53,3 7,3 I hälso och sjukvårdsnämndens delårsbokslut efter mars 2014 redovisas ett positivt resultat på 56 miljoner kr. Anledningen till överskottet är framför allt målrelaterade ersättningar som ännu ej är mätta och ej utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare och utomlänsvård är lägre än de förväntade för perioden.

193 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 6 Helårsbedömning TN Helårsbedömningen redovisar ett resultat för år 2014 på 65,5 mkr. Resultatet består av beslutat resultatkrav på 45 mkr och en positiv budgetavvikelse i Östgötatrafikens helårsbedömning på 20,5 mkr. I Östgötatrafikens helårsbedömning, som baserar sig på första kvartalets utfall samt kända förändringar resterande del av året, bedömer Östgötatrafiken en positiv budgetavvikelse på 20,5 mkr. Uppdraget som Östgötatrafiken har när det gäller allmän kollektivtrafik, motsvarande 576 mkr (se tabell sida 1), beräknas enligt Östgötatrafiken att gå med 19,5 mkr plus. Överskottet beror dels på en starkare intäktsutveckling än budgeterat med anledning av förväntat ökat resande, framför allt i trafik med tätare turtäthet och under högtrafik, och dels lägre trafikkostnader till följd av svag indexutveckling och lägre drift- och kapitalkostnader för Östgötapendeln. Driftkostnaderna på Östgötapendeln är lägre på grund av att all trafik inte kunnat utföras under första kvartalet samt svagare indexutveckling. Kapitalkostnaderna för Östgötapendeln är lägre till följd av erhållet statsbidrag i slutet av år Ökade kostnader beräknas för skärgårdstrafiken och underhåll av fordon för Kustpilen. Uppdraget som Östgötatrafiken har när det gäller länsfärdtjänst, motsvarande 37,7 mkr (se tabell sida 1), beräknas enligt Östgötatrafiken att gå med ett underskott, -1 mkr. Underskottet beror på dels övergången till ny beställningscentral och avveckling av den gamla och dels på omställningen till nytt trafikavtal från och med 1 juli i år. Östgötatrafiken har utöver kollektivtrafik och länsfärdtjänst också budgetmedel för verksamhetskostnader, motsvarande 143,6 mkr (se tabell sida 1). Östgötatrafiken bedömer att verksamhetskostnader kommer understiga budget med 2 mkr. Detta beror i huvudsak på lägre personalkostnader, dels efter anpassning av sociala avgifter och dels för att personalkostnaderna för beställningscentralen har beräknats efter faktiska förhållanden. Vad gäller trafiknämndens övriga budgeterade kostnader så kommer nämnden att innevarande år betala 0,4 mkr till AMT-projektet inom MÄLAB som syftar till att förbereda upphandling av tågfordon. Detta är en kostnad som inte finns medtagen som specifik budgetpost, men inräknas i trafiknämndens helårsbedömning.

194 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 7 Omfördelningar mm Investeringsbeslut I FUS-projektet har beslutats att de nya vårdrummen ska utrustas med separata spoldesinfektorer för att minimera smittspridning. Medicinsk teknik, inom Diagnostikcentrum DC, ska äga samtliga spolos. Beslutet om detta har tagits efter att DC:s investeringsplan för 2014 upprättats och godkänts. Diagnostikcentrums investeringsplan 2014 begärs utökad med tkr. I samband med sista delarna av generalplan LiM sker investering i byggnadsinventarier vid psykiatriska kliniken på LiM. Dessa bedömningar ingick inte i NSV:s investeringsplan för NSV begär att få utöka investeringsramen för 2014 med tkr. Katastrofmedicinskt centrum (KMC) budgeterade i samband med inflyttning i nya lokaler investeringar på 2 mkr för år Av dessa genomfördes 1,3 mkr under De resterande 0,7 mkr har nu istället genomförts under början av KMC har därutöver beräknat ett tillkommande investeringsbehov för 2014 på 0,6 mkr avseende teknikanpassning av den regionala ledningscentralen. KMC begär att få utöka investeringsramen för 2014 med tkr. Fastställda ALF-medel Enligt Regeringsbeslut I:17 har ALF-medel för 2014 till Linköpings Universitet fastställts till tkr (tidigare belopp tkr). Landstingsbidraget till Landstingsstyrelsen utökas med mellanskillnaden, tkr (landstingsbidrag): Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen LS Fordringar där bevakning upphör Närsjukvården i östra Östergötland begär att få upphöra med bevakning av två fordringar på andra landsting på kr respektive kr där fakturorna inte hade skickats inom 6 månader. Anledning uppges vara bristande rutiner för tillfälliga läkare. Dessa har skärpts efter det inträffade. Barn- och kvinnocentrum begär att få upphöra med bevakning av en fordran på ett annat landsting på kr. Fakturan hade inte skickats inom 6 månader. Landstinget har ingen möjlighet att påverka detta eftersom fakturering har skett försent och bevakning av ovanstående fordringar föreslås upphöra.

195 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 8 Tillgänglighet faktiska väntetider Figur 1: Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland % % % % % % % % % % % % % % Figur 2: Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland % % % % % % % % % % % % % % Grön del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (läkarbesök eller behandling) inom 60 dagar Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar

196 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 9 Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Väntande till besök och behandlingar CKOC 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök mer 25% än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar Väntande till besök och behandlingar SC 20% 15% 10% 45% 40% 35% 30% 25% Väntande till besök och behandlingar HMC 5% 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar 20% 15% 10% 5% 0% 45% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 25% andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök 40% mer än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar Väntande till besök och behandlingar HMC Väntande till besök och behandlingar BKC 35% 20% 30% 15% 25% 20% 10% 15% 5% 10% 5% 0% 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar

197 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 10 Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 16% Väntande till besök och behandlingar NSV 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 16% feb 14 Väntande till besök och behandlingar NSC andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 14% 60 dagar 12% 10% 8% 6% 4% 30% 25% Väntande till besök och behandlingar NSÖ 2% 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar 20% 15% 10% 5% 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 16% andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar 14% Väntande till besök och behandlingar NIF 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar

198 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 11 Tillgänglighet per centrum BESÖK Mål för samtliga Andel som varit på besök inom 60 dagar BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV mars 13 81% 97,4% 78,2% 84,0% 77,0% 100,0% 97,0% 96,0% 96,0% apr 13 81% 97,2% 74,0% 85,0% 80,0% 100,0% 94,0% 96,0% 95,0% maj 13 81% 96,2% 79,5% 83,0% 79,0% 98,0% 96,0% 91,0% 98,0% juni 13 81% 96,2% 78,3% 81,0% 77,0% 96,0% 92,0% 94,0% 90,0% juli 13 81% 95,5% 80,3% 81,0% 87,0% 90,0% 93,0% 96,0% 90,0% aug 13-91,0% 63,2% 62,0% 62,0% 87,0% 73,0% 87,0% 75,0% sept 13-90,7% 64,7% 79,0% 59,0% 91,0% 73,0% 98,0% 94,0% okt 13 81% 95,3% 76,7% 90,0% 71,0% 100,0% 85,0% 97,0% 97,0% nov 13 81% 94,8% 77,1% 80,0% 82,0% 100,0% 84,0% 98,0% 95,0% dec 13 81% 96,0% 84,0% 82,0% 86,0% 100,0% 88,0% 99,0% 99,0% jan 14-94,0% 70,0% 68,0% 81,0% 95,0% 80,0% 97,0% 88,0% feb 14 81% 95,0% 76,0% 81,0% 85,0% 96,0% 90,0% 96,0% 95,0% BEHANDLING Andel som fått behandling inom 60 dagar Mål för samtliga BKC HMC SC CKOC mars 13 71% 92,4% 80,1% 79,0% 71,6% apr 13 71% 95,8% 77,5% 77,3% 71,4% maj 13 73% 91,3% 78,9% 76,2% 70,9% juni 13 73% 96,6% 81,4% 80,9% 78,2% juli 13 73% 96,0% 84,6% 70,8% 93,5% aug 13-85,6% 70,7% 53,0% 55,8% sept 13-92,8% 66,5% 57,8% 55,7% okt 13 76% 97,6% 76,4% 78,0% 67,0% nov 13 76% 99,5% 80,3% 71,1% 71,4% dec 13 76% 98,0% 87,0% 76,0% 73,0% jan 14-97,0% 83,0% 63,0% 66,0% feb 14 71% 94,0% 80,0% 68,0% 58,0%

199 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 12 Tillgänglighet per specialitet Verksamhetsområde Besök Behandling jul13 aug13 sep 13 okt 13 nov13 dec13 jan14 feb14 jul13 aug13 sep 13 okt 13 nov13 dec13 jan14 feb14 Allergologi 66% 55% 67% 81% 79% 77% 69% 81% Barnmedicin 96% 83% 92% 99% 96% 96% 94% 94% Endokrinologi 93% 74% 73% 79% 75% 90% 77% 81% Gastroenterologi 87% 66% 71% 92% 80% 87% 84% 88% Geriatrik 100% 100% 88% 100% 100% 100% 69% 75% Hematologi 95% 93% 95% 100% 100% 100% 100% 95% Hudsjukvård 80% 64% 64% 75% 73% 82% 66% 75% Infektionssjukvård 96% 85% 86% 92% 94% 100% 95% 98% Kardiologi 86% 68% 71% 77% 84% 92% 91% 73% Koagulationsmottagning 95% 93% 100% 100% 100% 97% 97% 96% Lungmedicin 93% 72% 84% 97% 91% 92% 85% 83% Medicin 90% 80% 83% 100% 100% 100% 90% 100% Neurologi 70% 45% 64% 70% 72% 78% 63% 84% Njurmedicin 89% 60% 88% 88% 100% 100% 81% 84% Onkologi 100% 96% 91% 99% 92% 97% 89% 94% Rehabiliteringsmedicin 75% 40% 52% 100% 100% 100% 88% 100% Reumatologi 52% 33% 49% 55% 73% 68% 63% 48% Smärtverksamhet 98% 85% 93% 99% 99% 98% 96% 92% S:a medicinska specialiteter 84% 67% 71% 82% 82% 87% 77% 81% Mål 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% Gynekologi 96% 94% 92% 95% 96% 96% 93% 94% 96% 82% 91% 97% 100% 97% 97% 94% Handkirurgi 36% 21% 60% 84% 68% 64% 54% 55% 68% 52% 64% 67% 59% 62% 54% 50% Hjärtsjukvård 81% 68% 66% 76% 82% 86% 80% 75% Kirurgi 86% 61% 71% 78% 87% 91% 79% 86% 93% 72% 67% 80% 84% 84% 76% 74% Kärlkirurgi 96% 67% 67% 88% 96% 96% 79% 92% 56% 67% 36% 57% 68% 77% 81% 82% Neurokirurgi 76% 75% 90% 95% 88% 98% 95% 96% 98% 56% 68% 72% 68% 89% 61% 82% Ortopedi 74% 59% 53% 72% 79% 82% 84% 85% 84% 49% 54% 65% 61% 63% 51% 47% Ryggkirurgi 50% 25% 48% 63% 91% 72% 75% 78% 67% 16% 45% 50% 38% 49% 22% 9% Plastikkirurgi 67% 41% 61% 79% 81% 83% 69% 65% 60% 66% 54% 73% 61% 59% Hudtumörer 93% 81% 100% 84% 93% 93% 98% Urologi 92% 62% 75% 87% 90% 83% 64% 75% 100% 68% 66% 76% 81% 83% 84% 73% Ögonsjukvård 81% 61% 76% 90% 76% 83% 73% 84% 66% 43% 57% 82% 80% 87% 55% 68% Öron-näsa-halssjukvård 95% 89% 87% 95% 82% 68% 82% 73% 58% 56% 83% 75% 70% 78% 83% Hörcentral (hörselprov) 77% 69% 86% 91% 93% 80% S:a kirurgiska specialiteter 85% 66% 74% 85% 85% 87% 78% 84% 82% 61% 64% 78% 76% 79% 69% 70% Beroendevård 100% 97% 98% 100% 100% 100% 98% 93% Barn- o ungdomspsykiatri 99% 98% 100% 100% 100% 100% 97% 96% Flyktingmedicin 91% 92% 100% 100% 100% 100% 92% 100% Habilitering 100% 100% 100% 98% 100% 100% 100% 100% Neuropsykiatri barn 100% - 100% % 100% 100% Neuropsykiatri vuxna 100% 100% 100% 100% 100% 93% 100% 100% Ungdomshälsa/ungd.mottagn 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Vuxenpsykiatri 99% 96% 100% 99% 100% 99% 97% 96% TS-verksamhet VUP 33% 0% 0% - Ätstörningsverksamhet 100% 100% 100% 100% 100% 100% S:a psyk specialiteter 99% 98% 100% 99% 100% 100% 98% 98% TOTALT 86% 68% 76% 86% 85% 88% 79% 85% 82% 61% 64% 78% 76% 79% 69% 70% Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider)

200 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 13 Basfakta processperspektivet Mars 2014 Mars 2013 Utveckling (helår) Förändring mot mars 2013 Procentuell förändring föregående år Slutenvårdstillfällen ,1% DRG-poäng ,3% Läkarbesök ,4% - varav länscentra ,8% - varav närsjukvård ,9% - varav övriga ,8% Sjukv beh ,6% - varav länscentra ,7% - varav närsjukvård ,7% - varav övriga ,1% (endast östgötar) 2014 mars 2013 mars Procentuell förändring 2014/2013 Slutenvårdstillfällen ,4% - varav privata vårdgivare ,6% Läkarbesök ,3% - varav specialiserad vård ,8% - varav primärvård ,3% - varav privata vårdgivare ,9% Övriga öppenvårdsbesök ,7% - varav specialiserad vård ,9% - varav primärvård ,2% - varav privata vårdgivare ,6% Utveckling sedan 2010

201 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 14 Basfakta medarbetarperspektivet Mars 2014 Antal anställda (heltid) Bokslut 2013 Förändring 2013/2012 Utveckling sedan 2011 Nämnd/Styrelse Landstingsstyrelsen ,5% Sjukvård Närsjukvården i Finspång ,2% Närsjukvården i centrala Östergötland ,1% Närsjukvården i östra Östergötland ,2% Närsjukvården i västra Östergötland ,1% Hjärt- och Medicincentrum ,6% Barn- och kvinnocentrum ,3% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,3% Sinnescentrum ,0% Diagnostikcentrum ,8% Tandvård Folktandvården ,1% Utbildning Lunnevads folkhögskola ,0% Naturbruksgymnasiet Östergötland ,4% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland Centrum för Hälso- och Vårdutveckling ,9% FM centrum ,8% IT-centrum ,8% Upphandlingscentrum i Östergötland ,4% Resurscentrum i Östergötland ,7% TOTALT ,0% Sjukfrånvaro Förändring februari jmfrt m 2014 föreg månad

202 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 15 Ekonomiperspektivet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Helårsbedömning Godkänd budget 2014 Resultat jan-mars 2014 Resultat jan-mars 2013 Resultat bokslut 2013 HB03 Eget kapital Eget kapital Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 0,0 0,0 55,9 53,3 7,3 0,0 0,0 Landstingsstyrelsen 2,7 0,0-0,5 0,4 5,5 7,5 4,8 Trafiknämnden 65,5 23,6 32,2 0,0 18,7 65,5 0,0 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland 0,0 0,0-12,3-6,0 9,1 9,1 9,1 Närsjukvården i östra Östergötland -25,0 0,0-15,4-7,4-28,9-32,6-7,6 Närsjukvården i västra Östergötland -13,0 0,0-9,4-3,1-7,9-15,6-2,6 Närsjukvården i Finspång 0,0 0,0-0,6 0,1 5,8 12,2 12,2 Hjärt- och Medicincentrum 0,0 0,0-1,0-17,3 18,1 18,1 18,1 Barn- och kvinnocentrum 0,0 0,0 0,5-2,4 1,1 25,4 25,4 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -48,7-22,0-31,1-35,3-22,4-71,1-22,4 Sinnescentrum 0,0 0,0-22,7-14,3-40,5-43,5-43,5 Diagnostikcentrum -15,0 0,0-3,9 2,9-5,2-27,1-12,1 Summa sjukvård -101,7-22,0-95,9-82,8-70,8-125,1-23,4 Tandvård Folktandvården 19,1 19,0 7,7 14,2 34,8 33,0 13,9 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,0 0,0 0,8 0,0 0,8 6,2 6,2 Naturbruksgymnasiet 1,5-2,0-1,1-3,5-6,0 0,0-1,5 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum -0,6 0,1-0,9 4,0 0,3 5,5 6,1 FM centrum 1,0 1,0 5,1 9,1 11,0 6,0 5,0 IT-centrum 0,0 0,0 0,7 1,0 2,0 2,5 2,5 Centrum för hälso- och vårdutveckling -1,8-1,0 2,8 0,0 0,9 2,0 3,8 Upphandlingscentrum 0,0 0,0 0,0-0,8-0,7 0,0 0,0 Resurscentrum -1,0-1,0 0,4 1,4-0,8 2,6 3,6 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Enheter som upphört 1) 0,0 1,5 0,0 0,0 Summa -15,3 17,7 7,2-3,7 4,5 5,7 21,0 Finansförvaltningen 487,0 282,3 296,3 283,6 704,8-430,1-917,1 Summa 471,7 300,0 303,5 279,9 709,3-424,4-896,1 1) Informationscentrum ingår fr o m 2014 i Landstingsstyrelsen. År 2013 har produktionsenheternas egna kapital justerats med -19 mkr (-belopp nedan - återlämning av eget kapital): HMC 40,7, BKC -0,7, CKOC 46,9, SC 38,5, FTV -100,6 CHV -0,3 mkr Trafiknämnden -18,7, IC -2,0, LS -5,0, HSN -7,3, UC 0,7 och FC -11,0 mkr Finansförvaltningens egna kapital har påverkats med motsvarande belopp.

203 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 16 Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutveckling Ack tom mar 2014 jämfört samma period föregående år Ack tom feb 2014 jämfört samma period föregående år Nämnder och styrelse Landstingsstyrelsen 20,2% 18,1% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i Finspång -0,1% 0,4% Närsjukvården i centrala Östergötland 2,1% 2,0% Närsjukvården i östra Östergötland 0,7% 2,0% Närsjukvården i västra Östergötland 3,2% 2,4% Hjärt- och medicincentrum 3,2% 2,9% Barn- och kvinnocentrum 7,3% 6,0% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 8,0% 8,4% Sinnescentrum 4,7% 6,0% Diagnostikcentrum 7,1% 6,8% Tandvård Folktandvården 3,5% 4,8% Utbildning Lunnevads folkhögskola 8,2% 11,7% Naturbruksgymnasiet -5,1% -6,3% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 27,8% 31,1% FM centrum 10,5% 11,9% IT-centrum 16,2% 16,7% Centrum för hälso- och vårdutveckling 10,5% 9,9% Upphandlingscentrum -9,4% -2,1% Resurscentrum 7,7% 9,6% Lönekostnadstutvecklingen inom Landstingsstyrelsen beror framförallt på övertagande av verksamhet (Informationscentrum).

204 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 17 Kostnadsutveckling läkemedel Hälso- och sjukvård Receptläkemedel Ack tom mars 2014 jämfört samma period föregående år Rekvisitionsläkemedel Ack tom mars 2014 jämfört samma period föregående år Alla läkemedel Ack tom mars 2014 jämfört samma period föregående år Närsjukvården i Finspång -2,5% 15,3% -8,5% Närsjukvården i centrala Östergötland -0,2% 0,9% -0,1% Närsjukvården i östra Östergötland 0,6% 8,6% 0,1% Närsjukvården i västra Östergötland -5,2% -55,0% 1,8% Hjärt- och medicincentrum -8,3% 17,0% 10,2% Barn- och kvinnocentrum 11,5% 23,5% 2,5% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 5,6% 16,5% 19,7% Sinnescentrum -6,1% 15,1% 8,6% Nettobelopp ej särskild subvention (tkr) Mars 2014 Mars 2013 Förändring 2014/2013 Utveckling sedan 2011 A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning ,7% B Blod och blodbildande organ ,7% C Hjärta och kretslopp ,5% D Hudpreparat ,2% G Urin- och könsorgan samt könshormoner ,9% H Systemiska hormonpreparat, exkl. könshormoner och insuliner ,8% J Antiinfektiva medel för systemiskt bruk ,4% L Tumörer och rubbningar i immunsystemet ,8% M Rörelseapparaten ,6% N Nervsystemet ,9% R Andningsorgan ,8% S Ögon och öron ,5% Övriga ,8% ATC-grupper ,4%

205 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 18 Intäkts-/kostnadsutveckling Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Helårsbedömning 03 Utfall Jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan-mars 2014 jan-mars jfr Bokslut 2013 jan-mars 2013 jan-mars 2012 med 2013 Bokslut 2012 Nettokostnadsutveckling 4,2% 5,3% 4,8% 5,7% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 6,0% - 7,1% - Exkl hemsjukvård och AFA - 6,1% - Exkl AFA 2012 och ,4% Exkl AFA och resurstillskott (resursfördelning, vårdplatser) ,9% Skatter och generella statsbidrag 1) 2,4% 8,1% 2,7% 7,2% Lönekostnadsutveckling2) 6,5% 6,8% 5,7% 6,4% Lönekostnadsutveckling - rullande 12 månader 3) 6,4% 5,2% 5,7% 6,4% 1) Ökningen mellan 2013 och 2012 förklaras av skattehöjning med 65 öre. Den låg ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras av skatteväxling med kommunerna för hemsjukvården med 25 öre. Sjukskrivningsmiljarden har flyttats från generella till specialdestinerade statsbidrag. Justering har gjorts ) Lönekostnadsökning avser en rullande 12-månaders period jämfört med motsvarande föregående år. 4) Helårsbedömningen avser en central bedömning - PE:s sammantagna bedömning i HB03 baserad på mars är 4,3 %. 2) Vid beräkning av lönekostnadsökning har hänsyn tagits till lönekostnader för skatteväxlad verksamhet. 3) Vid beräkning av rullande tolv månader har även 2012 års lönekostnader reviderats utifrån förändringen på grund av skatteväxlingen för hemsjukvården.

206 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 19 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning sammanställd redovisning Resultaträkning 2014 Helårsbedömning 03 Kassaflödesanalys 2014 Helårsbedömning 03 Verksamhetens intäkter Tillförda medel Verksamhetens kostnader Avskrivningar -586 Årets resultat 472 Verksamhetens nettokostnad Just för av- och nedskrivningar 586 Just för gjorda avsättningar pensioner 45 Skatteintäkter Just för övriga avsättningar -120 Generella statsbidrag Just för ianspråktagna avsättningar Finansiella intäkter 215 Just för övriga ej likviditetspåverkande poster 18 Finansiella kostnader -145 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Resultat efter finansnetto 472 Ökning/minskning förråd 10 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 4 Extraordinära intäkter Ökning/minskning kortfristiga skulder -215 Extraordinära kostnader Kassaflöde från den löpande verksamheten 800 Årets resultat 472 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Noter Investering i immateriella anläggningstillgångar -8 1) I sammanställd redovisning har koncernens bedömda omslutning lagts till Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 500 mkr inom verksamhetens men resultatet har inte påverkats. Investering i materiella anläggningstillgångar Prel justering - anläggningstillgångar utifrån koncern Utgångspunkt har varit sammanställd redovisning Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kommentar: Mer information finns i resp. produktionsenhets delårsrapport FINANSIERINGSVERKSAMHETEN och i ärendet beskrivs avvikelser inom de landstinggemensamma posterna. Nyupptagna lån/investeringsbidrag 57 Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 57 Årets kassaflöde -948 Balansräkning Tillgångar Bokslut 2013 koncern Helårsbedömning Balansräkning Eget kapital, avsättningar och skulder Bokslut 2013 koncern Helårsbedömning Anläggningstillgångar Eget kapital Immateriell anläggningstillgångar Balanserat eget kapital Byggnader Justering ingående eget kapital Mark Årets resultat Pågående investeringar Summa eget kapital Inventarier Datorutrustning Avsättningar (endast finansfvt) Medicinteknisk apparatur Pensionsskuld Byggnadsinventarier Övriga avsättningar Bilar och andra transportmedel Summa avsättningar Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner 4 5 Konst Långfristig skuld till LÖF Investering i annans fastighet 5 5 Investeringsinkomster Byggn.invent ej egen fastighet 1 1 Övriga långfristiga skulder (koncernföretagen) Aktier, andelar, bostadsrätter 2 2 Långfristiga skulder Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Omsättningstillgångar Leverantörsskulder Förråd och lager Personalens skatter,avg o löneavdrag Kundfordringar Semesterlöneskuld, okomp övertid mm Övriga kortfristiga fordringar Upplupna kostn o förutbet intäkter Förutbet kostn o upplupna intäkter Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga placeringar Summa kortfristiga skulder Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa skulder Summa tillgångar Summa eget kap, avsättn o skulder

207

208 BESLUTSUNDERLAG 2(2) Ledningsstaben Henning Sand LiÖ Beslutet expedieras till: Prioriteringscentrum, Per Carlsson Socialstyrelsen, Bo Lindblom

209 Carl-Åke Elmersjö Joanna Hägg Fredrik Markstedt My Nyström Utvärdering av Prioriteringscentrum Mars 2014

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Regionförbundet Örebro län

Regionförbundet Örebro län Regionförbundet Örebro län för Regionförbundet Örebro län Innehållsförteckning Förbundets namn... 1 Förbundets säte... 1 Förbundets medlemmar...1 Förbundets ändamål... 1 Förbundets uppgifter... 1 Förbundsfullmäktige...

Läs mer

Förbundsordning för Region Värmland

Förbundsordning för Region Värmland KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2006-12-14 Ersätter: 2000-11-23 Gäller fr o m: 2006-12-14 Förbundsordning för Region Värmland Region Värmland -

Läs mer

Förbundets ändamål. Förbundets uppgifter

Förbundets ändamål. Förbundets uppgifter Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: Lagakraftvunnet beslut Beslut: KF 111, 2010-09-06, Reviderad: KF 118, 2011-09-05, KF 86 2012-06-18 Förbundsordning för Region Blekinge Region

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 (Godkänd av styrelsen den 2015-01-01, 8) Regionförbundet skall vara ett kommunalförbund enligt kommunallagen och bildas för obestämd tid. 1 Förbundets

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Köp av aktier i Almi Företagspartner Östergötland AB

Köp av aktier i Almi Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Richard Widén 2014-10-16 LiÖ 2014-957 Landstingsstyrelsen Köp av aktier i Almi Företagspartner Östergötland AB Bakgrund Landstinget i Östergötland övertar från och med

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland

Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-11-28 i (i) LS 1209-1261 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 2 *12-1 1 00 009 - Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1

Checklista inför beslut, BP1 Projektdirektiv 1(8) Projekt R2015 - Region i Örebro län Projektägare: Rickard Simonsson, landstingsdirektör Magnus Persson, regiondirektör Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Är projektmålen tydliga och

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Diarienummer Ärendemening. 1 Val av justerare. 2 KS.2013.4 Fastställande av dagordning. 3 KS.2013.1 Valärende

Diarienummer Ärendemening. 1 Val av justerare. 2 KS.2013.4 Fastställande av dagordning. 3 KS.2013.1 Valärende K O M M U N F U L L M Ä K T I G E i Gislaveds kommun kallas härmed till sammanträde som börjar torsdagen den 12 december 2013, klockan 17:00 i Samlingssalen, Gislaveds gymnasium för behandla följande ärenden:

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Ansökan till regeringen

Ansökan till regeringen Bilaga Ansökan till regeringen Till Regeringen Hemställan För att samordna och stärka det regionala tillväxtarbetet på bland annat de områden som här redovisas ansöker Örebro läns landsting om att från

Läs mer

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna Dnr RD 2005/176 Förbundsordning för Region Dalarna 1 Förbundets ändamål Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas län för att tillvarata länets

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 1(5) Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 Detta Samordningsförbund har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. UTKAST 2014-06-25 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsens organisation och övergripande uppgifter

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-10-01 RS130382 Ann-Mari Bartholdsson, Verksamhetschef Näringsliv 035-179887 Regionstyrelsen Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland

Läs mer

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Marie Nordström 2012-01-03 LiÖ 2012-69 Landstingsstyrelsen Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB Landstinget äger samtliga aktier i bolaget HjälpmedelsCentrum

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga Förbundsordning för Samordningsförbundet i Degerfors/Karlskoga i Örebro län Samordningsförbundet i Degerfors/Karlskoga i Örebro län (nedan kallat Förbundet) har inrättats med stöd av Lag om finansiell

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Samordningsförbundet Centrala Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är de fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB Organisationsnummer 556509-7663 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Näringslivs AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att allmänt främja

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND Dnr 51/2012 Antagen av direktionen 2012-11-30 46 FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND 1 Namn, säte och varaktighet Kommunalförbundets namn är Höglandets kommunalförbund. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund. Uppsala 2010-04-29. Näringsdepartementet

Sammanfattning. Bakgrund. Uppsala 2010-04-29. Näringsdepartementet Uppsala 2010-04-29 Näringsdepartementet Regeringen har begärt en nulägesrapport beträffande etablering av en regional kompetensplattformar till den 30 april 2010. Här följer en rapport för läget i Uppsala

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till stiftelsen för åren 2011-2014

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till stiftelsen för åren 2011-2014 KUN 2011-11-01, p 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2011-10-27 KUN 2011/472 Handläggare: Hans Ullström Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till

Läs mer

15. Ägardirektiv 2015 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB Dnr 2014/571-107

15. Ägardirektiv 2015 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB Dnr 2014/571-107 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (35) 2014-12-01 Ks 15. Ägardirektiv 2015 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB Dnr 2014/571-107 Västerviks kommun heläger Västervik Resort AB. Tillsammans

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Dnr 13/0293 2013-10-02 Helen Hägglund Tel. 0470-72 47 37 Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Ärendet Regional kulturplan för Kronobergs län

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET FJÄRDE STORSTADSREGIONEN.

FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET FJÄRDE STORSTADSREGIONEN. Bilaga 3 2012-11-22 2010-11-30 FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET FJÄRDE STORSTADSREGIONEN. 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Fjärde storstadsregionen, nedan benämnt förbundet.

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

2008-03-17 kl 13.15 14.30, Region Gävleborgs kansli, Gävle. Per-Olof Svensson, ordförande Ann-Margret Knapp, 2:e vice ordförande

2008-03-17 kl 13.15 14.30, Region Gävleborgs kansli, Gävle. Per-Olof Svensson, ordförande Ann-Margret Knapp, 2:e vice ordförande 2008-03-17 kl 13.15 14.30, Region Gävleborgs kansli, Gävle Per-Olof Svensson, ordförande Ann-Margret Knapp, 2:e vice ordförande Mats Törnquist Mats Fransson Maria Gelin-Axelsson Ann-Margret Knapp 9 12

Läs mer

Regionstyrelsen. Bildande av förening för sydsvensk region (RF) Regionstyrelsen

Regionstyrelsen. Bildande av förening för sydsvensk region (RF) Regionstyrelsen Regionstyrelsen BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-09-13 Dnr 1101007 1 (6) Regionstyrelsen Bildande av förening för sydsvensk region (RF) Ordförandens förslag 1. Regionfullmäktige godkänner det förslag till process

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

~~'~, LS G133. DNR /flji.la{)'"f!.~& " ;7. Uj Försäkringskassan ---------- PROTOKOLL ~ Boslutsdatum 2010-12-30. Lokala Försäkringscentra

~~'~, LS G133. DNR /flji.la{)'f!.~&  ;7. Uj Försäkringskassan ---------- PROTOKOLL ~ Boslutsdatum 2010-12-30. Lokala Försäkringscentra Uj Försäkringskassan Lokala Försäkringscentra Besl utsfattare Svante Borg Övriga närvarande Ale Friberg, föredragande 1:>'IlAGA LS G133 PROTOKOLL ~ Boslutsdatum 2010-12-30 Dlarlenr 5001-2010 ----------

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 1 (10) Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 2 (10) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten, sammanfattning...

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM)

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Styrande dokument Senast ändrad 2013-03-19 Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumentnamn Förbundsordning

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Bildande av Scenkonstbolag i Östergötland

Bildande av Scenkonstbolag i Östergötland TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-03-23 Kommunledningskontoret Dnr KS 2015-296 Susanne Aman Kommunstyrelsen Bildande av Scenkonstbolag i Östergötland KOMMUNLEDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad - Policy/riktlinjer/regler Gällande from 2014-06-05 Handläggare: Helena Mehner

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Utskriftsdatum Sid(or) 2013-09-19 1(5) Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund 1 Samordningsförbundets bildande Förbundet är ett samordningsförbund enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser,

Läs mer

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne Sandra Lindeskog Kompetenssamverkan Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av

Läs mer

Ärende 13 Remiss till kommunerna i Örebro län med anledning av förslag om att bilda region i Örebro län 2015

Ärende 13 Remiss till kommunerna i Örebro län med anledning av förslag om att bilda region i Örebro län 2015 Ärende 13 Remiss till kommunerna i Örebro län med anledning av förslag om att bilda region i Örebro län 2015 Tjänsteskrivelse 2012-06-27 KS 2012.0264 Handläggare: Lars Näsström Kommunstyrelsen Remissvar

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1 Förbundets namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. 2 Förbundets säte Förbundet har sitt

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll 1 (5) Plats och tid Stora sessionssalen, landstingshuset, Frösön den 26 februari 2002 kl 13.30 14.00 Beslutande Per-Owe Öberg Maidie Wiklund Mona Nyberg Thomas Hägg Bengt Bergqvist

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

2009-10-28. Medlemmar i kommunalförbundet är Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner.

2009-10-28. Medlemmar i kommunalförbundet är Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner. KOMMUNALFÖRBUNDSORDNING FÖR MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Denna kommunalförbundsordning har fastställts av kommunfullmäktige i Sundsvalls kommun 2009-12-14 665, kommunfullmäktige i Timrå kommun 2009-11-30

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer