Kommunstyrelsens sammanträde

Transkript

1 -3, KS :30 Kallelse till Kommunstyrelsens sammanträde kl i Domsalen

2 -2, KS :30 LEDAMÖTER AnnSofie Andersson, s, ordförande Anders Edvinsson, s, 1:e vice ordförande Per-Olof Persson, s Lisa Fröbel, s Kholod Mahmood, s Emil Burman, s Karin Thomasson, mp Christina Hedin, v Pär Jönsson, m, 2:e vice ordförande Tord Jemteborn, m Lise Hjemgaard Svensson, m Bosse Svensson, c Carina Asplund, c Pär Löfstrand, fp Peter Johansson, sd Niklas Daoson, s, ersättare Mona Modin Tjulin, s, ersättare Björn Sandal, s, ersättare Anton Waara, s, ersättare Ida Asp, s, ersättare Maria Nerpin, s, ersättare Från/ Närv OMRÖSTNINGAR JA NEJ JA NEJ JA NEJ

3 -2, KS :30 Florian Stamm, mp, ersättare Nisse Sandqvist, v, ersättare Joel Nordkvist, m, ersättare Ragna Unger, m, ersättare Emanuel Sandberg, kd, ersättare Magnus Andersson, c, ersättare Jonas Rask Samuelsson, c, ersättare Margareta Widell, fp, ersättare Åke Durre, sd, ersättare Inte tjänstgörande:

4 1, KS :30 KS: 1431/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bengt Marsh Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens roll beträffande beredning av ärenden till fullmäktige Frågan har uppkommit huruvida den rutin förvaltningen tillämpar för beredning av ärenden är rättsenlig, ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Kommunledningsförvaltningen har därför gått igenom rutinen och konstaterar att frågan om kommunstyrelsens beredning kan ske på flera sätt men att den rutin förvaltningen tillämpar vilar på stabil grund. Förvaltningen föreslår därför att nuvarande rutin tillämpas även fortsättningsvis. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Rättsutredning SKL s underlag för lokala bedömningar avseende reglemente för styrelsen och övriga nämnder (ej bifogat av utrymmesskäl), december 2014 Administrativa rutiner för ärendehantering inom kommunledningsförvaltningen (ej bifogat av utrymmesskäl) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna den lämnade redovisningen från kommunstyrelsen och fastställer rutinen enligt detta förslag. Bakgrund I kommunfullmäktige har frågan om kommunstyrelsens beredning av ärenden varit föremål för diskussion varför kommunledningsförvaltningen på eget initiativ gjort en översyn av nuvarande rutiner och arbetssätt. Frågeställningen kan sammanfattas på följande sätt; skall kommunstyrelsen alltid vara huvudförslagsställare till fullmäktige eller skall de enskilda facknämnderna vara huvudförslagsställare och kommunstyrelsen då enbart avge ett yttrande och vilken rutin är den mest ändamålsenliga och kostnadseffektiva? Det finns sannolikt en risk att frågan uppfattas som akademisk men eftersom frågan återkommer i fullmäktige finns det anledning för förvaltningen få ett klarläggande om man från de förtroendevalda vill godkänna rutinen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

5 1, KS :30 KS: 1431/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Rättsutredning från juristenheten Juristenheten vid kommunledningsförvaltningen har gjort en rättsutredning varvid kan konstateras att kommunstyrelsen ostridigt har den ledande rollen i den kommunala beslutsprocessen. Det konstateras bl a Beslutsförslagen från kommunstyrelsen är nästan alltid att betrakta som huvudförslag i ett ärende. Det är också möjligt att den nämnd som berett ärendet avger huvudförslaget till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen endast yttrar sig i ärendet.. Kommunstyrelsen har alltid det yttersta ansvaret att se till att det föreligger ett förslag till beslut. Om man skulle välja alternativet att nämndförslaget skulle vara huvudförslaget till kommunfullmäktige uppstår en otydlighet i hanteringen, enligt rättsutredningen, och man konstaterar därför av praktiska skäl såväl i enlighet med lagstiftarens intentioner är det kommunstyrelsens beslutsförslag som skall vara huvudförslaget. I KL 5 kap 28 anges att styrelsen alltid skall ges tillfälle yttra sig i ett ärende som beretts av annan nämnd eller fullmäktigeberedning. Styrelsen skall också lägga fram förslag till beslut i ett ärende om inte någon annan nämnd eller fullmäktigeberedning har gjort det. Enligt SKL s kommentar till kommunallagens regler om beredning av fullmäktiges ärenden finns emellertid inget hinder för kommunstyrelsen att lägga ett eget förslag till beslut i ett ärende på grund av att en annan nämnd gjort det. SKL s anvisningar för reglemente för styrelsen och övriga nämnder SKL har i anvisningar från december 2014 föreslagit att man i reglemente för styrelsen skriver in att kommunstyrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragningen mellan nämndernas kompetens samt att styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls. Av kommentarerna till 3 KL om styrelsens övergripande uppgifter framgår bland annat; Om fullmäktige inte har beslutat något annat avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen har ett helhetsansvar, en sammanhållande roll, men tar inte över nämndernas primära verksamhetsansvar. Det är ju inte heller aktuellt i denna fråga utan mer hur ärendehantering skall fungera på ett ändamålsenligt sätt. SKL s förslag bilägges detta ärende och utsändes på begäran. Utredningen om ny kommunallag (SOU 2015:24) I mars i år presenterades förslag till ny reviderad kommunallag av en statlig utredning. Utredningens förslag är nu ute på remiss och Östersunds kommun har beretts tillfälle svara på remissen. Förslag till yttrande avses redovisas till kommunstyrelsen under september månad. Det - i detta samman- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

6 1, KS :30 KS: 1431/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr hang - intressanta i utredningen är att utredningen föreslår en ytterligare förstärkt ställning för kommunstyrelsen. Någon skillnad i själva formuleringen har inte föreslagits; Styrelsen ska särskilt bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige.. Styrelsen får emellertid befogenhet att under vissa villkor ingripa och fatta beslut när det gäller andra nämnders verksamhet. Det innebär naturligtvis inte att styrelsen kan ingripa i ärenden som rör myndighetsutövning eller påverka enskilda ärenden hos förvaltningsnämnderna. I denna fråga är det bara att konstatera att utredningen föreslår en förstärkt ställning för styrelsen och inte en minskad uppsikt. Det torde kunna förstås som att mer talar för att nuvarande rutin med kommunstyrelsens förslag som huvudförslag är mer korrekt än någon annan ordning. Bakgrunden till nuvarande ordningen Bakgrunden till nuvarande ordningen skedde i samband med återgången till traditionell nämndorganisation 2003 efter erfarenheterna från 1999 då såväl Omsorgsnämnden som Kommunstyrelsen fick revisionsanmärkningar. Omsorgsnämnden erhöll anmärkning för budgetöverskridanden och Kommunstyrelsen för sin bristande uppsiktsplikt. I den nya organisationen tillfördes resurser för att kommunstyrelsen genom sin förvaltning skulle kunna upprätthålla uppsiktsplikten, förändringar i reglementen infördes, mm. Kommunledningsförvaltningen tog också fram olika ärendehanteringsrutiner för att se till att kommunstyrelsen fick ett gott underlag för kommande beslut och på ett bättre sätt skulle klara sin uppsiktsplikt. Rutinen biläggs ärendet och utsändes på begäran. Sammanfattning Frågan om det är kommunstyrelsen eller en facknämnd som svarar för huvudförslaget till kommunfullmäktige är ju egentligen ingen politisk fråga utan mer en fråga om ändamålsenlighet och effektivitet i hanteringen. Förvaltningens rättsutredning konstaterar att Det finns inget hinder för kommunstyrelsen att lägga fram ett eget förslag till beslut även om nämnden redan lämnat ett beslutsförslag, det är en lämplighetsfråga hur kommunstyrelsen önskar hantera ärendet. Det viktiga är att fastslå att den nuvarande rutinen som kommunstyrelsen tillämpat är fullt ut i enlighet med lag och lagkommentar och också helt i överensstämmelse med kommunstyrelsens viktiga samordnande roll, också när det gäller uppsiktsplikten. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

7 1, KS :30 KS: 1431/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Av vad som redovisats i detta tjänsteutlåtande är det en avvägning som står kommunfullmäktige fritt att avgöra. Våra jurister förordar den nuvarande ordningen ur såväl rättssynpunkt som effektivitetsskäl. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

8 1, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag Dnr TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bengt Marsh Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens roll beträffande beredning av ärenden till fullmäktige Frågan har uppkommit huruvida den rutin förvaltningen tillämpar för beredning av ärenden är rättsenlig, ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Kommunledningsförvaltningen har därför gått igenom rutinen och konstaterar att frågan om kommunstyrelsens beredning kan ske på flera sätt men att den rutin förvaltningen tillämpar vilar på stabil grund. Förvaltningen föreslår därför att nuvarande rutin tillämpas även fortsättningsvis. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Rättsutredning SKL s underlag för lokala bedömningar avseende reglemente för styrelsen och övriga nämnder (ej bifogat av utrymmesskäl), december 2014 Administrativa rutiner för ärendehantering inom kommunledningsförvaltningen (ej bifogat av utrymmesskäl) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna den lämnade redovisningen från kommunstyrelsen och fastställer rutinen enligt detta förslag. Bakgrund I kommunfullmäktige har frågan om kommunstyrelsens beredning av ärenden varit föremål för diskussion varför kommunledningsförvaltningen på eget initiativ gjort en översyn av nuvarande rutiner och arbetssätt. Frågeställningen kan sammanfattas på följande sätt; skall kommunstyrelsen alltid vara huvudförslagsställare till fullmäktige eller skall de enskilda facknämnderna vara huvudförslagsställare och kommunstyrelsen då enbart avge ett yttrande och vilken rutin är den mest ändamålsenliga och kostnadseffektiva? Det finns sannolikt en risk att frågan uppfattas som akademisk men eftersom frågan återkommer i fullmäktige finns det anledning för förvaltningen få ett klarläggande om man från de förtroendevalda vill godkänna rutinen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

9 1, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag Dnr TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Rättsutredning från juristenheten Juristenheten vid kommunledningsförvaltningen har gjort en rättsutredning varvid kan konstateras att kommunstyrelsen ostridigt har den ledande rollen i den kommunala beslutsprocessen. Det konstateras bl a Beslutsförslagen från kommunstyrelsen är nästan alltid att betrakta som huvudförslag i ett ärende. Det är också möjligt att den nämnd som berett ärendet avger huvudförslaget till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen endast yttrar sig i ärendet.. Kommunstyrelsen har alltid det yttersta ansvaret att se till att det föreligger ett förslag till beslut. Om man skulle välja alternativet att nämndförslaget skulle vara huvudförslaget till kommunfullmäktige uppstår en otydlighet i hanteringen, enligt rättsutredningen, och man konstaterar därför av praktiska skäl såväl i enlighet med lagstiftarens intentioner är det kommunstyrelsens beslutsförslag som skall vara huvudförslaget. I KL 5 kap 28 anges att styrelsen alltid skall ges tillfälle yttra sig i ett ärende som beretts av annan nämnd eller fullmäktigeberedning. Styrelsen skall också lägga fram förslag till beslut i ett ärende om inte någon annan nämnd eller fullmäktigeberedning har gjort det. Enligt SKL s kommentar till kommunallagens regler om beredning av fullmäktiges ärenden finns emellertid inget hinder för kommunstyrelsen att lägga ett eget förslag till beslut i ett ärende på grund av att en annan nämnd gjort det. SKL s anvisningar för reglemente för styrelsen och övriga nämnder SKL har i anvisningar från december 2014 föreslagit att man i reglemente för styrelsen skriver in att kommunstyrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragningen mellan nämndernas kompetens samt att styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls. Av kommentarerna till 3 KL om styrelsens övergripande uppgifter framgår bland annat; Om fullmäktige inte har beslutat något annat avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen har ett helhetsansvar, en sammanhållande roll, men tar inte över nämndernas primära verksamhetsansvar. Det är ju inte heller aktuellt i denna fråga utan mer hur ärendehantering skall fungera på ett ändamålsenligt sätt. SKL s förslag bilägges detta ärende och utsändes på begäran. Utredningen om ny kommunallag (SOU 2015:24) I mars i år presenterades förslag till ny reviderad kommunallag av en statlig utredning. Utredningens förslag är nu ute på remiss och Östersunds kommun har beretts tillfälle svara på remissen. Förslag till yttrande avses redovisas till kommunstyrelsen under september månad. Det - i detta samman- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

10 1, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag Dnr TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr hang - intressanta i utredningen är att utredningen föreslår en ytterligare förstärkt ställning för kommunstyrelsen. Någon skillnad i själva formuleringen har inte föreslagits; Styrelsen ska särskilt bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige.. Styrelsen får emellertid befogenhet att under vissa villkor ingripa och fatta beslut när det gäller andra nämnders verksamhet. Det innebär naturligtvis inte att styrelsen kan ingripa i ärenden som rör myndighetsutövning eller påverka enskilda ärenden hos förvaltningsnämnderna. I denna fråga är det bara att konstatera att utredningen föreslår en förstärkt ställning för styrelsen och inte en minskad uppsikt. Det torde kunna förstås som att mer talar för att nuvarande rutin med kommunstyrelsens förslag som huvudförslag är mer korrekt än någon annan ordning. Bakgrunden till nuvarande ordningen Bakgrunden till nuvarande ordningen skedde i samband med återgången till traditionell nämndorganisation 2003 efter erfarenheterna från 1999 då såväl Omsorgsnämnden som Kommunstyrelsen fick revisionsanmärkningar. Omsorgsnämnden erhöll anmärkning för budgetöverskridanden och Kommunstyrelsen för sin bristande uppsiktsplikt. I den nya organisationen tillfördes resurser för att kommunstyrelsen genom sin förvaltning skulle kunna upprätthålla uppsiktsplikten, förändringar i reglementen infördes, mm. Kommunledningsförvaltningen tog också fram olika ärendehanteringsrutiner för att se till att kommunstyrelsen fick ett gott underlag för kommande beslut och på ett bättre sätt skulle klara sin uppsiktsplikt. Rutinen biläggs ärendet och utsändes på begäran. Sammanfattning Frågan om det är kommunstyrelsen eller en facknämnd som svarar för huvudförslaget till kommunfullmäktige är ju egentligen ingen politisk fråga utan mer en fråga om ändamålsenlighet och effektivitet i hanteringen. Förvaltningens rättsutredning konstaterar att Det finns inget hinder för kommunstyrelsen att lägga fram ett eget förslag till beslut även om nämnden redan lämnat ett beslutsförslag, det är en lämplighetsfråga hur kommunstyrelsen önskar hantera ärendet. Det viktiga är att fastslå att den nuvarande rutinen som kommunstyrelsen tillämpat är fullt ut i enlighet med lag och lagkommentar och också helt i överensstämmelse med kommunstyrelsens viktiga samordnande roll, också när det gäller uppsiktsplikten. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

11 1, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag Dnr TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Av vad som redovisats i detta tjänsteutlåtande är det en avvägning som står kommunfullmäktige fritt att avgöra. Våra jurister förordar den nuvarande ordningen ur såväl rättssynpunkt som effektivitetsskäl. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

12 2, KS :30 KS: 1173/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 Datum: Dnr Magnus Andersson Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan Östersunds kommun och Jämtlands Gymnasieförbund angående vuxenutbildning Den 19 mars 2015 fattade kommunfullmäktige beslut om att anta en ny förbundsordning för Jämtlands gymnasieförbund som möjliggör utförande av vuxenutbildning. Kommunfullmäktige fattade även beslut att ge kommunstyrelsen uppdrag att ingå eventuella samverkansavtal avseende vuxenutbildning. Östersunds kommun har nu genom rektorn för vuxenutbildningen och Jämtlands Gymnasieförbund tagit fram ett samverkansavtal som reglerar överlåtelse avseende huvudmannaskapet för vissa utbildningar. Underlag för beslut 1. Samverkansavtal angående vuxenutbildning enligt 23 kap 8 Skollagen Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Östersunds kommun överlåter genom bifogat samverkansavtal huvudmannaskapet för vissa av kommunens vuxenutbildningar till Jämtlands Gymnasieförbund. Bakgrund Skolinspektionen beslutade den 20 augusti 2014 att förelägga Jämtlands gymnasieförbund att bland annat upphöra med vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna då nuvarande organisering av utbildningen strider mot skollagens regler och då det inte tillräckligt tydligt framgår av förbundsordningen att förbundet fått mandat att utföra vuxenutbildning. Den 11 november 2014 fattade kommunstyrelsen beslut om att Östersunds kommun har för avsikt att behålla huvuddelen av huvudmannaskapet avseende vuxenutbildningen i Östersund och dels att till Jämtlands gymnasieförbund överlåta huvudmannaskapet för den verksamhet som förbundet idag bedriver. Den 19 mars 2015 fattade kommunfullmäktige beslut om att anta en ny förbundsordning för Jämtlands gymnasieförbund som möjliggör utförande av vuxenutbildning. Kommunfullmäktige fattade även beslut att ge kommunstyrelsen uppdrag att ingå eventuella samverkansavtal avseende vuxenutbildning. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

13 2, KS :30 KS: 1173/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 Datum: Dnr Rektorn för vuxenutbildningen och företrädare för Jämtlands Gymnasieförbund har nu förhandlat fram ett samverkansavtal som bland annat reglerar vilka vuxenutbildningar förbundet ska vara huvudman för fram till De utbildningar som kommunen överlåter huvudmannaskapet för är detsamma som förbundet tidigare har varit utförare av. Skillnaden är nu att skollagens regler efterlevs och ansvaret övergår till förbundet. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen överlåter huvudmannaskapet för de i avtalet angivna utbildningar till förbundet på de villkor som anges i avtalet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh, kommundirektör Beslutet skickas till Utdrag till Jämtlands Gymnasieförbund Åsa Brandelius, områdeschef Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

14 2, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 Datum: Dnr Magnus Andersson Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan Östersunds kommun och Jämtlands Gymnasieförbund angående vuxenutbildning Den 19 mars 2015 fattade kommunfullmäktige beslut om att anta en ny förbundsordning för Jämtlands gymnasieförbund som möjliggör utförande av vuxenutbildning. Kommunfullmäktige fattade även beslut att ge kommunstyrelsen uppdrag att ingå eventuella samverkansavtal avseende vuxenutbildning. Östersunds kommun har nu genom rektorn för vuxenutbildningen och Jämtlands Gymnasieförbund tagit fram ett samverkansavtal som reglerar överlåtelse avseende huvudmannaskapet för vissa utbildningar. Underlag för beslut 1. Samverkansavtal angående vuxenutbildning enligt 23 kap 8 Skollagen Förslag till beslut 1. Östersunds kommun överlåter genom bifogat samverkansavtal huvudmannaskapet för vissa av kommunens vuxenutbildningar till Jämtlands Gymnasieförbund. Bakgrund Skolinspektionen beslutade den 20 augusti 2014 att förelägga Jämtlands gymnasieförbund att bland annat upphöra med vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna då nuvarande organisering av utbildningen strider mot skollagens regler och då det inte tillräckligt tydligt framgår av förbundsordningen att förbundet fått mandat att utföra vuxenutbildning. Den 11 november 2014 fattade kommunstyrelsen beslut om att Östersunds kommun har för avsikt att behålla huvuddelen av huvudmannaskapet avseende vuxenutbildningen i Östersund och dels att till Jämtlands gymnasieförbund överlåta huvudmannaskapet för den verksamhet som förbundet idag bedriver. Den 19 mars 2015 fattade kommunfullmäktige beslut om att anta en ny förbundsordning för Jämtlands gymnasieförbund som möjliggör utförande av vuxenutbildning. Kommunfullmäktige fattade även beslut att ge kommunstyrelsen uppdrag att ingå eventuella samverkansavtal avseende vuxenutbildning. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

15 2, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 Datum: Dnr Rektorn för vuxenutbildningen och företrädare för Jämtlands Gymnasieförbund har nu förhandlat fram ett samverkansavtal som bland annat reglerar vilka vuxenutbildningar förbundet ska vara huvudman för fram till De utbildningar som kommunen överlåter huvudmannaskapet för är detsamma som förbundet tidigare har varit utförare av. Skillnaden är nu att skollagens regler efterlevs och ansvaret övergår till förbundet. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen överlåter huvudmannaskapet för de i avtalet angivna utbildningar till förbundet på de villkor som anges i avtalet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh, kommundirektör Beslutet skickas till Utdrag till Jämtlands Gymnasieförbund Åsa Brandelius, områdeschef Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

16 2, KS :30 / Bilaga: Samverkansavtal angående vuxenutbildning Dnr Samverkansavtal angående vuxenutbildning enligt 23 kap 8 Skollagen 1. Parter Östersunds kommun, Rådhuset Östersund och Jämtlands Gymnasieförbund, ÖSTERSUND 2. Utgångspunkt Östersunds kommun har enligt Skollagens regler ansvar för anordnande av vuxenutbildning. Jämtlands gymnasieförbund kan enligt förbundsordningen vara en samverkanspart i enlighet med 23 kap 8 Skollagen och ta på sig huvudmannaskapet för medlemskommunernas vuxenutbildning. Genom detta samverkansavtal överlåter Östersunds kommun huvudmannaskapet för genomförandet av vissa av kommunens vuxenutbildningar. Östersunds kommun med Lärcentrum har fortsatt ansvaret för beslut om antagning, elevregistrering samt för vägledning inför utbildningsval. Lärcentrum hanterar och prioriterar användningen av budgeterade medel enligt Östersund kommuns direktiv. 3. Uppdrag Jämtlands gymnasieförbund ska vara huvudman för följande vuxenutbildningar; Vuxenutbildning på grundläggande nivå Särskild utbildning för vuxna Yrkeskurser för Bygg- och anläggningsprogrammet Yrkeskurser för El- och energiprogrammet (exkl. installationselektrikerutbildningen), ej distansutbildning Yrkeskurser från Fordons- och transportprogrammet, exklusive förarutbildning Yrkeskurser från Hantverksprogrammet, exklusive mediakurser Kurser från estetiska programmet

17 2, KS :30 / Bilaga: Samverkansavtal angående vuxenutbildning Yrkeskurser från Naturbruksprogrammet Yrkeskurser från VVS- och fastighetsprogrammet Kurspaket Maskinförare Till respektive vuxenutbildning ska tillhörande orienteringskurser tillhandahållas. Jämtlands gymnasieförbund ska såsom huvudman ansvara för de åtaganden som åligger en huvudman enligt skolförfattningarna och därtill hörande styrdokument för verksamheten. Östersunds kommun ansvarar dock för antagning, elevregistrering samt vägledning inför utbildningsval. Den utbildning som förbundet har att svara kan ske inom förbundet eller via entreprenad med andra utbildningsanordnare i enlighet med gällande lagstiftning. 4. Ansvar Jämtlands gymnasieförbund svarar för eventuella skadestånd som kan komma att förpliktigas utges till tredje man och som uppstått vid verkställande av uppgifter enligt detta avtal. Jämtlands gymnasieförbund svarar för att erforderliga försäkringar tecknas såsom olycksfallsförsäkring, ansvarsförsäkring, tjänstereseförsäkring etc. 5. Ersättning och omfattning Ersättning och omfattning utgår enligt, bilaga Övrigt Parterna ska skapa effektiva processer för olika former av ledning, administration samt studie- och yrkesvägledning. Eventuella merkostnader i samband med detta ska fördelas enligt en särskild överenskommelse. 7. Avtalsperiod Avtalet gäller från och med till och med Om avtalet inte sägs upp minst 6 månader före avtalets utgång förlängs avtalet 1 år. Sida 2 av 4

18 2, KS :30 / Bilaga: Samverkansavtal angående vuxenutbildning Tvist Tvist med anledning av detta avtal ska i första hand lösas av parterna. Kan parterna inte nå en överenskommelse ska tvisten lösas av allmän domstol. Östersund den / 2015 Östersund den / 2015 För Östersunds kommun För Jämtlands Gymnasieförbund Sida 3 av 4

19 2, KS :30 / Bilaga: Samverkansavtal angående vuxenutbildning Bilaga 1. Ersättning och omfattning För utbildningar inom gymnasial vuxenutbildning utgår ersättning utifrån avropade utbildningar under avtalsperioden. Avrop sker enligt ekonomiskt utrymme och efterfrågan på utbildningsplatser. Östersunds kommun lämnar inga garantier för avrop. Ersättning utgår enligt följande: Yrkeskurser från Bygg- och anläggningsprogrammet Yrkeskurser från El- och energiprogrammet (exkl. installationselektrikerutbildning) Yrkeskurser från Fordons- och transportprogrammet (exkl. förarutbildningar) Yrkeskurser från Hantverksprogrammet Yrkeskurser från Naturbruksprogrammet Yrkeskurser från VVS- och fastighetsprogrammet Kurspaket Maskinförare 127 kr per poäng 66 kr per poäng 138 kr per poäng 61 kr per poäng 143 kr per poäng 87 kr per poäng 143 kr per poäng För utbildningar inom grundläggande vuxenutbildning utgår ersättning utgår ersättning utifrån en beräknad utbildningsvolym på lägst 60 heltidsplatser per år vilket motsvarar verksamhetspoäng per år. Ersättning utgår enligt följande: Vuxenutbildning på grundläggande nivå kr per år För utbildningar inom särskild utbildning för vuxna utgår ersättning utifrån att minst 30 elever erbjuds undervisning varje termin. Ersättning utgår enligt följande: Särskild utbildning för vuxna kr per år Sida 4 av 4

20 3, KS :30 KS: 1185/2015 PROTOKOLL Arbetsutskottet Aktieägaravtal och bolagsordning för Mid Sweden Science Park (MSSP) Kommunstyrelsen har den 12 maj 2015 tillstyrkt föreslagna förändringar av verksamhet och ägande när det gäller Mid Sweden Science Park. Kommunstyrelsen gav också ett fortsatt uppdrag till kommundirektören att företräda kommunen i förhandlingar kring verksamhetens utformning, ekonomiska förutsättningar, mm samt återkomma med förslag till ytterligare beslut och eventuella ekonomiska åtaganden. Kommunledningsförvaltningen redovisar nu förslag till aktieägaravtal, bolagsordning samt en medfinansiering för att kunna driva MSSP vidare under höst Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till aktieägaravtal Förslag till bolagsordning Samling Näringsliv förslag till affärsplan för framtida MSSP Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner förslag till nytt aktieägaravtal mellan parterna Samling Näringsliv Jämtlands län Ek förening samt kommunerna Östersund, Åre och Krokom samt Region Jämtland Härjedalen. 2. Kommunfullmäktige godkänner på motsvarande sätt förslag till bolagsordning mellan berörda parter. Arbetsutskottets beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner en medfinansiering för att kunna driva MSSP vidare under hösten Medfinansieringen uppgår till kr under förutsättning att Region Jämtland Härjedalen och Samling Näringsliv medverkar på motsvarande sätt. Utdrag till Mid Sweden Science Park Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

21 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Bengt Marsh Kommunstyrelsen Aktieägaravtal och bolagsordning för Mid Sweden Science Park (MSSP) Kommunstyrelsen har den 12 maj innevarande år tillstyrkt föreslagna förändringar av verksamhet och ägande när det gäller Mid Sweden Science Park. Kommunstyrelsen gav också ett fortsatt uppdrag till kommundirektören företräda kommunen i förhandlingar kring verksamhetens utformning, ekonomiska förutsättningar, mm samt återkomma med förslag till ytterligare beslut och eventuella ekonomiska åtaganden. Kommunledningsförvaltningen redovisar nu förslag till aktieägaravtal, bolagsordning samt en medfinansiering för att kunna driva MSSP vidare under höst Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till aktieägaravtal Förslag till bolagsordning Samling Näringsliv förslag till affärsplan för framtida MSSP Förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner förslag till nytt aktieägaravtal mellan parterna Samling Näringsliv Jämtlands län Ek förening samt kommunerna Östersund, Åre och Krokom samt Region Jämtland Härjedalen. 2. Kommunfullmäktige godkänner på motsvarande sätt förslag till bolagsordning mellan berörda parter. Förslag till arbetsutskottet 3. Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner en medfinansiering för att kunna driva MSSP vidare under hösten Medfinansieringen uppgår till kr under förutsättning att Region Jämtland Härjedalen och Samling Näringsliv medverkar på motsvarande sätt. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

22 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Bakgrund Efter samråd mellan den s k Näringslivsplattformen och kommunerna Åre, Östersund och Krokom samt Region Jämtland Härjedalen har Samling Näringsliv övertagit de 55 % av aktiekapitalet som tidigare innehafts av Peak Business and Sports (PBS AB) respektive Vehicle Technical Centre (VTC). Övriga aktier innehas av Östersunds kommun (15 %), Region Jämtland Härjedalen (15 %) samt kommunerna Åre och Åre (vardera 7,5 %). Ägandet på den offentliga sidan kan komma att förändras under hösten då det är osäkert om Region Jämtland Härjedalen avser kvarstår som ägare. En ny bolagsstämma är därför planerad till hösten. Förslag till nytt aktieägaravtal har utarbetats av revisorn Claes Göran Carlsson, Deloitte AB vari ingår regler för styrelserepresentation, hembudsklausul, mm. Kommunledningsförvaltningen har inga erinringar mot förslaget som bör antas av kommunfullmäktige. Förslag till ny bolagsordning har också utarbetats av Deloitte AB. Inte heller här har förvaltningen några erinringar. Även bolagsordningen bör antas av kommunfullmäktige för att slutligen antas av bolagsstämman för Mid Sweden Science Park under hösten. När den nya organisationen trädde i kraft efter de förändrade ägarförhållandena den 28 maj i år så är fortfarande många frågor olösta. Det gäller t ex hur strategiska besöksnäringsfrågor skall hanteras (dvs hur skall samarbetet mellan MSSP och Destination Östersund AB DOAB samt bolaget Visit Östersund). Det senare ägs till 51 % av DOAB och 49 % av kommunen. En annan fråga som är under utredning hösten 2015 är hur näringslivskontoret i Östersund skall fungera tillsammans med MSSP. Här pågår ett gemensamt processarbete. Slutligen skall Samling Näring Näringsliv enligt sin målsättning också arbeta med infrastrukturfrågor. Hur detta skall ske i samverkan är ännu inte löst. Det finns en viss osäkerhet om och i vilken omfattning företagen i Åre och Krokom ansluter sig till Samling Näringsliv i Jämtland. Då kan intresset för kommunerna vara begränsat. Så här långt är emellertid samtliga tre kommuner och Regionen med som fullvärdiga parter. Finansieringen av den nya Näringslivsplattformen (MSSP) har sin förebild i Luleå Näringsliv AB (LNAB). Finansieringen av verksamheten i Luleå sker med 75 % av kostnaderna (9 mkr) och näringslivet i övrigt. Några sådana förhandlingar - som i så fall avser verksamheten 2016 har ännu inte påbörjats mellan parterna. Det kan emellertid konstateras att nuvarande verksamhet för MSSP framstår som anorektisk och inte hållbar när det gäller bygga upp en ny gemensam verksamhet. Med den ekonomi som MSSP förfogar över i dag räcker medlen högst till 2 halvtidsbefattningar (administratör respektive Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

23 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG processledare. Detta är en ohållbar situation har parterna gemensamt kommit fram till och efter förhandlingar så föreligger ett förslag där vardera parten Region Jämtland Härjedalen, näringslivet och Östersunds kommun står för kr vardera. Detta hjälper upp verksamheten något men innebär ingen lösning på problemen. Detta får emellertid lösas i förhandlingarna om verksamheten Den ekonomiska situationen måste emellertid klaras snarast då nytt hyresavtal går ut 30 juni i år, anställningar upphör efter 31 juli, mm. Ärendet har redovisats för såväl kommunstyrelsen som dess arbetsutskott vid flera tillfällen under våren Finansieringen av 2016 års verksamhet måste diskuteras snarast under hösten. Kommunledningsförvaltningen tillstyrker den ytterligare medfinansieringen och ser ingen annan utväg än att samtliga tre parter kliver in och tar ansvaret för verksamheten. Det bör noteras att såväl Östersunds kommun som Krokom och Åre samt Region Jämtland Härjedalen redan tidigare medverkat i finansieringen av verksamheten 2015 för MSSP. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

24 3, KS :30 / Bilaga: 47, AU PROTOKOLL Arbetsutskottet Aktieägaravtal och bolagsordning för Mid Sweden Science Park (MSSP) Kommunstyrelsen har den 12 maj 2015 tillstyrkt föreslagna förändringar av verksamhet och ägande när det gäller Mid Sweden Science Park. Kommunstyrelsen gav också ett fortsatt uppdrag till kommundirektören företräda kommunen i förhandlingar kring verksamhetens utformning, ekonomiska förutsättningar, mm samt återkomma med förslag till ytterligare beslut och eventuella ekonomiska åtaganden. Kommunledningsförvaltningen redovisar nu förslag till aktieägaravtal, bolagsordning samt en medfinansiering för att kunna driva MSSP vidare under höst Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till aktieägaravtal Förslag till bolagsordning Samling Näringsliv förslag till affärsplan för framtida MSSP Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner förslag till nytt aktieägaravtal mellan parterna Samling Näringsliv Jämtlands län Ek förening samt kommunerna Östersund, Åre och Krokom samt Region Jämtland Härjedalen. 2. Kommunfullmäktige godkänner på motsvarande sätt förslag till bolagsordning mellan berörda parter. Arbetsutskottets beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner en medfinansiering för att kunna driva MSSP vidare under hösten Medfinansieringen uppgår till kr under förutsättning att Region Jämtland Härjedalen och Samling Näringsliv medverkar på motsvarande sätt. Utdrag till Mid Sweden Science Park Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

25 3, KS :30 / Bilaga: Förslag till aktieägaravtal

26 3, KS :30 / Bilaga: Förslag till aktieägaravtal

27 3, KS :30 / Bilaga: Förslag till aktieägaravtal

28 3, KS :30 / Bilaga: Förslag till aktieägaravtal

29 3, KS :30 / Bilaga: Förslag till bolagsordning

30 3, KS :30 / Bilaga: Förslag till bolagsordning

31 3, KS :30 / Bilaga: Förslag till bolagsordning

32 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP Vi har valt att fokusera på det affärsmässiga som styrkan i det som näringslivet kan bidra med och därför valt att benämna arbetet med att samla näringslivets engagemang för: Samling Näringsliv i Jämtlands län Affärsplan för tillväxt. I affärsplanen ingår Tydliga mål för arbetet. En tydlig avsändare som har en bred förankring. En enkel och tydlig kommunikation. En långsiktighet i verkstaden som motsvarar Åre-Östersund Näringsliv AB och som är den plattform där det praktiska arbetet ska bedrivas. Andra goda exempel där vi hämtat inspiration: Luleå näringsliv med sin tydliga verksamhet, en dörr in eller som de själva skriver En kanal för kontakt med rätt aktör Västerås som också benämnder sitt gemensamma utvecklingsarbete just som Affärsplan för tillväxt Trondheim som har hela 1400 medlemmar i sin Näringsförening med sin vision Vi har plass til flere 1

33 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP Denna bild kan antingen visas eller annars användas som pratmanus för att berätta om varför föreningen bildades Initialt Det kan också här vara lämpligt att påminna om initiativtagarna Pia Sandvik, Länsförsäkringar Jämtland Anders Eriksson, Jämtkraft AB Nils-Åke Hallström, Hallströms verkstäder AB Per Nilsson, Attacus AB Roger Nöjdh, Andritz Hydro AB Bob Persson, Björn Rentzhog, Persson Invest AB Knut Rost, Diös AB Stefan Ryckenberg, Saab AB Claes-Göran Carlsson, Deloitte AB Medverkande från det offentliga Anders Byström, Regionförbundet Ola Skyllbäck, Anna-Karin Svedén, Krokoms kommun Bengt Marsh, Johan Redhe, Östersunds kommun Richard Högström 2

34 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP Denna bild beskriver föreningens Mission (varför finns vi) och Vision (vart vill vi gå) Genom att Samling näringsliv kan vara affärsmässiga är det lättare att våga/kunna både involvera och prioritera utan att riskera att ständigt hamna i politiska dilemman. Samling Näringsliv i Jämtlands län avser vara just det Samlade Näringslivets röster frågor som beslutats av föreningen. 3

35 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP Affärsidé (verksamhet) för Samling Näringsliv i Jämtland 4

36 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP Förslaget till övergripande mål är taget ur Östersunds kommuns tillväxtplan. Målen kommer att sättas i samarbete med det utvecklingsarbete som drivs av Regionförbundet tillsammans med just Östersund, Krokoms och Åres kommuner. Delmålen ur de intervjuer genomfördes under framtagande av modellen för Samling Näringsliv där man fått ange det man sett som viktiga framgångsfaktorer alternativt viktigast att uppnå. 5

37 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP En bild av Verkstaden och VAD som ska göras. Bolaget arbetar med det övergripande målet att skapa MER TILLVÄXT I REGIONEN genom att Arbeta med Kompetensförsörjningsfrågor område Science Park Branschråd och Fokusfrågor tex infrastruktur område Näringslivsutveckling Bilden av regionen område Destinationsutveckling Bolaget arbetar inom de 3 affärsområden med utsedda verksamhetsledare och en engagerad referensgrupp från näringslivet besående av minst 3 deltagare/område. Inom ramen för de olika affärsområdena kommer även ytterligare engagemang från näringslivet ges. Ledning, ekonomi samt projektadministration är en stödfunktion till de olika affärsområdena. Styrelsen består av 9 ordinarie ledamöter 5 från Näringsliv (inkl ordförandeposten) och 4 från det offentliga samt minst 4 suppleanter. 6

38 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP På kort sikt. 1. Arbeta med ett antal Branschråd som har fokus på Näringslivets behov och som leds av Näringslivsrepresentant med administrativt stöd från området. Det offentlighet och universitet medverkar aktivt. 2. Stötta företaga genom en aktiv lotsning i de kommunala och regionala systemen 3. Analysera behov, omvärldsbevaka för att initiera nya Branschråd/Fokusområden efterhand. Identifierade initiativ/branscher som finns idag mer eller mindre bearbetade av olika Via näringslivskontor/kommuner IT Statlig verksamhet Ekonomi och finans Green Highway (S-Ö-T) Inom MSSP Turism Idrott Frilufsliv (PEAK) Fordonsindustri (VTC) Inom Destinationsutveckling City Convention Evenemang Besöksnäring Tänkbara kommande Fastighet Energi Infrastruktur Befintliga övriga ej aktuella för SN i dagsläget Tillverkningsindustri i huvudsak - Z-group Gröna näringar LRF Grönt center mfl Mat och gastronomi JHT, LRF 7

39 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP På kort sikt. IT/Data företagarna svarar för en träff var under 2015 där intressanta föreläsare inbjuds. Syfte är att få blivande- (gymnasister) och IT studenter att komma men även de som är allmänt intresserade av IT / Data utveckling. Tänkbara föreläsare kan komma från t.ex. Google m.fl. Roadshow vid universiteten från Luleå till Lund - i syfte att lyfta fram Östersund och rekrytera studenter till företagen regionen Ta fram förslag/plan hur företagarna tillsammans med offentliga skall gå ut i skolorna - främst gymnasieskolorna - och väcka intresse för att läsa vidare inom IT/Data på universitetsnivå. 8

40 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP Professionellt husera Innovation- och utvecklingsprojekt Tex PEAK Innovation Prospektering/Nya projekt Finansiering Ledning/Rapportering/Utvärdering 9

41 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP Tanken är att även fortsättningsvis kunna erbjuda två nivåer för Inkubation En Start Up s nivå med mer traditionell rådgivning och öppen för alla En Premiumnivå där ett urval sker mha erfarna entreprenörer och rådgivare som också är beredda att satsa vidare på bolaget i nästa steg. 10

42 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP På kort sikt. Analysera besökares och invånares upplevelse av Destinationen Aktivt medverka i utvecklingen av Destinationens innehåll och erbjudande Involvera Näringsliv, Offentlighet, Ideell sektorn och Universitetet i arbetet Arbeta med påverkan av olika målgrupper på regional och nationell nivå 11

43 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP Det stora evenemanget LOCALS ONLY som genomförts i Östersund men med övriga grann kommuner och evenemang inbjudna för att visa upp för hemmapubliken vad vi har att vara stolta över för att inifrån skapa goda ambassadörer är ett gott exempel hur vi vill arbeta vidare. 12

44 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP STRATEGI: Börja med att erbjuda ägare i VTC samt PBS i samband med aktieköp därefter DOABs medlemmar Utöver det börja uppifrån med dvs värva verksamhet år 1 med fler är 20 anställda år 2 med fler än 5 anställda Totalt behövs ca 3 milj kr från Näringslivet 2016 enligt denna modell därutöver kan enskilda projekt behöva mer finansiering. Finansieringsidé från 2016 (fördelning 1:näringsliv x 3:offentlighet) Basbehov: 12 miljoner Ledning, styrning, administration: 2,2 Science Park 4,9 Näringslivsutveckling: Helt kommunala tjänster tills vidare Destinationsutveckling 4,9 Projektfinansiering: PEAK XXX 13

45 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP Process för att nå/vara i gång med en långsiktigt lösning för näringslivets engagemang för fortsatt tillväxt i Jämtland

46 3, KS :30 / Bilaga: Samling Näringslivs förslag till affärsplan för framtida MSSP Denna bil behöver inte visas men kan vara bra att ha i bakfickan för att förklara processen. 15

47 4, KS :30 KS: 1216/2015 PROTOKOLL Arbetsutskottet Dnr Alternativ placering av ny förskola "Hofvallen" Med anledning av bebyggelse av fd I5-området Tallbacken och därmed ökat behov av barnomsorg beslutade KS att ge igångsättningstillstånd för projektering av en 4 avdelningsförskola på Hofvallens B-plan (Som senare ändrades till en 6-avdelning). Beslut var också projektering skulle ske i samarbete med Jamtli i syfte att förskolan skulle vara ett komplement till Jamtlis 70-tals miljö. P g a markförhållanden, rivning och återuppbyggnad av befintlig byggnad, och kostsam VA-anslutning gör att kostnaderna överstiger tidigare beräkningar och gör att byggnaden bör placeras på annat mer lämpligt område, bättre anpassad för att bebyggas. Den ursprungliga tanken att byggnaden skulle komplettera 70-tals miljön har visat sig, med dagens krav på förskolemiljö och därmed utformning av byggnad, svår att uppfylla. Den samsyn man gemensamt i projektet kommit fram till, är att en del av en avdelning kan "lånas" under några sommarveckor och inredas med 70-talsmöbler. En alternativ lösning föreslås vara Jägarvallen som ligger i området Tallbacken. Det är en markyta som i Översiktsplan är ämnad som förskoletomt. Den är för upptagningsområdet mer centralt belägen genom att boendebebyggelse kommer att omge den nya förskolan. Markförhållande på Jägarvallen kommer att utredas under V 27. Dessutom undviks en riskabel passage över Trondheimsvägen med denna nya placering. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kalkyl, bilaga 1. Karta, bilaga 2 Ritningar, bilaga 3 och 4. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Den planerade förskolan vid Hofvallen förläggs till området Tallbacken (Jägarvallen). 2. Visar det sig i den fortsatta utredningen att Jägarvallen är olämplig förläggs förskolan vid Hofvallen. Utdrag till Jan Högberg Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

48 4, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Jan Högberg Kommunstyrelsen Alternativ placering av ny förskola "Hofvallen" Med anledning av bebyggelse av fd I5-området Tallbacken och därmed ökat behov av barnomsorg beslutade KS att ge igångsättningstillstånd för projektering av en 4 avdelningsförskola på Hofvallens B-plan (Som senare ändrades till en 6-avdelning). Beslut var också projektering skulle ske i samarbete med Jamtli i syfte att förskolan skulle vara ett komplement till Jamtlis 70-tals miljö. P g a markförhållanden, rivning och återuppbyggnad av befintlig byggnad, och kostsam VA-anslutning gör att kostnaderna överstiger tidigare beräkningar och gör att byggnaden bör placeras på annat mer lämpligt område, bättre anpassad för att bebyggas. Den ursprungliga tanken att byggnaden skulle komplettera 70-tals miljön har visat sig, med dagens krav på förskolemiljö och därmed utformning av byggnad, svår att uppfylla. Den samsyn man gemensamt i projektet kommit fram till, är att en del av en avdelning kan "lånas" under några sommarveckor och inredas med 70-talsmöbler. En alternativ lösning föreslås vara Jägarvallen som ligger i området Tallbacken. Det är en markyta som i Översiktsplan är ämnad som förskoletomt. Den är för upptagningsområdet med centralt belägen genom att boendebebyggelse kommer att omge den nya förskolan. Markförhållande på Jägarvallen kommer att utredas under V 27. Dessutom undviks en riskabel passage över Trondheimsvägen med denna nya placering. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kalkyl, bilaga 1. Karta, bilaga 2 Ritningar, bilaga 3 och 4. Förslag till beslut 1. Den planerade förskolan vid Hofvallen förläggs till området Tallbacken (Jägarvallen). Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

49 4, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Visar det sig i den fortsatta utredningen att Jägarvallen är olämplig förläggs förskolan vid Hofvallen. Bakgrund Förutsättning för projektet har varit ända sedan beslutet av KS att placering ska vara på Hofvallens B-plan och att det föranleds av ett samarbete med Jamtli. Att förskolan ska vara ett komplement i Jamtlis satsning på en 70-talsmiljö. Underlag till beslut KS igångsättningstillstånd Efterhand som projekteringen har fortskridit har det blivit mer och mer uppenbart att läget av byggnaden gör att kostnaden för projektet blir högre än "normala" kostnader. Med normala kostnader menas i detta fallet kostnader för de 4 senaste förskoleprojekten i Östersunds kommun. Underlag för aktuell budget bygger på dessa projektkostnader. Total projektkostnad var beräknad till preliminärt 42 milj.kr. Storleken för det som nu är projekterat är 1891 BTA. Det är i paritet med några av de senast byggda, men något högre än den som valts som referensobjektet, Lövsta fsk. Ett mått som används är yta per barn. De senast byggda har m2/barn BTA, (BRA m2/barn). Ex. Lövsta 16 m2/barn. Under projekteringens gång har projektgruppen tittat på olika lösningar som kan bidra till minskad kostnad bl a: - Att så mycket som möjligt av byggnaden ska ligga på yta med bra markförhållande har försök gjorts att låta hämta/lämna zon och personalparkering förläggas på befintlig asfaltyta/p-yta i anslutning till fastigheten. Det visade sig inte vara en framkomlig väg. Alla funktioner ska ligga inom fastighetsgräns. - Markytan ger inte många alternativa möjligheter till placering men byggnad har under projekteringen flyttats runt inom fastigheten för att hitta optimal placering både ur verksamhet och ekonomi. Kostnadsdrivande är t ex: - Markarbeten (mycket dåliga markförhållande som kräver omfattande urgrävning och återfyll). - Pumpstation för VA (marken ligger här lägre än ledningsnät) - Riva befintlig byggnad och återuppbygga delar. - Ökade krav brandskydd Det finns ytterligare delar i projekteringen som projektgruppen måste analysera. Men det bedöms inte påverkar totalkostnaden mer än marginellt. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

50 4, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Alternativa lösningar Flytta byggnaden till annan plats: Jägarvallen I översiktsplanen finns ett alternativt läge i närområdet. Som väl också ur verksamhetens perspektiv är ett betydligt bättre placering. Det är ytan i översiktsplan som benämns Jägarvallen. Se bilaga. Det finns flera positiva inslag i detta alternativ: - Närmare den målgrupp som ska ha sina barn på förskolan. - Barnen behöver inte passera den livligt trafikerade Trondheimsvägen (Troligen har det av föräldrar till barnen ställts krav på någon under/över passage för passage av Trondheimsvägen. Vilket kostar någon miljon kr att genomföra) -Den kostnad som läggs ner kommer till verksamhetens behov av bra lokaler i stället för kostsamma markarbeten. Merkostnad för projektering blir begränsad eftersom samma projekteringsunderlag nyttjas. Minska byggnadens storlek Om kostnadsnivån inte får överstiga den tidigare kalkylerade 42 milj.kr måste byggnaden göras mindre och därmed avsevärt minska flexibiliteten som av BUN och i Översiktsplan anses vara ett viktigt krav. I bifogad kalkyl finns alternativet "mindre" byggnad kostnadsberäknat. Tider Att ändra placering förskjuter tidplanen något för en färdig förskola. Om detaljplan görs som enkelt förfarande och processen startar omedelbart, och projektering och upphandling görs parallellt, är det vara möjligt att byggstart kan ske mars 2016 med inflyttning hösten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör Utdrag till Jan Högberg Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

51 4, KS :30 / Bilaga: 44, AU PROTOKOLL Arbetsutskottet Dnr Alternativ placering av ny förskola "Hofvallen" Med anledning av bebyggelse av fd I5-området Tallbacken och därmed ökat behov av barnomsorg beslutade KS att ge igångsättningstillstånd för projektering av en 4 avdelningsförskola på Hofvallens B-plan (Som senare ändrades till en 6-avdelning). Beslut var också projektering skulle ske i samarbete med Jamtli i syfte att förskolan skulle vara ett komplement till Jamtlis 70-tals miljö. P g a markförhållanden, rivning och återuppbyggnad av befintlig byggnad, och kostsam VA-anslutning gör att kostnaderna överstiger tidigare beräkningar och gör att byggnaden bör placeras på annat mer lämpligt område, bättre anpassad för att bebyggas. Den ursprungliga tanken att byggnaden skulle komplettera 70-tals miljön har visat sig, med dagens krav på förskolemiljö och därmed utformning av byggnad, svår att uppfylla. Den samsyn man gemensamt i projektet kommit fram till, är att en del av en avdelning kan "lånas" under några sommarveckor och inredas med 70-talsmöbler. En alternativ lösning föreslås vara Jägarvallen som ligger i området Tallbacken. Det är en markyta som i Översiktsplan är ämnad som förskoletomt. Den är för upptagningsområdet med centralt belägen genom att boendebebyggelse kommer att omge den nya förskolan. Markförhållande på Jägarvallen kommer att utredas under V 27. Dessutom undviks en riskabel passage över Trondheimsvägen med denna nya placering. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kalkyl, bilaga 1. Karta, bilaga 2 Ritningar, bilaga 3 och 4. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Den planerade förskolan vid Hofvallen förläggs till området Tallbacken (Jägarvallen). 2. Visar det sig i den fortsatta utredningen att Jägarvallen är olämplig förläggs förskolan vid Hofvallen. Utdrag till Jan Högberg Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

52 4, KS :30 / Bilaga: Bilaga 1, Kalkyl

53 4, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2, Karta

54 4, KS :30 / Bilaga: Bilaga 3-4, Ritningar

55 4, KS :30 / Bilaga: Bilaga 3-4, Ritningar

56 5, KS :30 KS: 1241/2015 PROTOKOLL Arbetsutskottet Dnr Anläggande av kaj vid Storsjö Strand Detaljplanen för etapp 1 förväntas vinna laga kraft senast under hösten/vintern 2015 eftersom mark- och miljödomstolen denna vecka avslog överklagandet. För att kunna bygga kvarteren B och C krävs att befintliga ledningar flyttas ut något i sidled, vilket planerades ske i våras när Storsjön stod som lägst. Det har dock visat sig teknisk omöjligt att flytta vatten- och avloppsledningar på Storsjö Strand utan att genomföra en spontning och byggande av en kaj i betong. Detta är en dyrare investering initialt, men innebär att kommunen får en konstruktion som planeras få en livslängd om år jämfört med den träkaj som hittills planerats, vilken skulle ha haft betydligt högre underhållskostnader. Merkostnaden för en betongkaj bedöms uppgå till ca 13 miljoner kronor. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunledningsförvaltningen får igångsättningstillstånd för att påbörja anläggandet av en betongkaj i etapp 1 på Storsjö Strand för en total kostnad om 13 miljoner kronor. 2. Pengarna belastar exploateringsprojekt Storsjö Strand. 3. Upphandling genomförs med förutsättning att kommunstyrelsen fattar slutgiltigt beslut om igångsättningstillstånd. Beslutet skickas till kommunledningsförvaltningen, mark och exploatering Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

57 5, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Anne-Katrin Ångnell Kommunstyrelsen Anläggande av kaj vid Storsjö Strand Detaljplanen för etapp 1 förväntas vinna laga kraft senast under hösten/vintern 2015 eftersom mark- och miljödomstolen denna vecka avslog överklagandet. För att kunna bygga kvarteren B och C krävs att befintliga ledningar flyttas ut något i sidled, vilket planerades ske i våras när Storsjön stod som lägst. Det har dock visat sig teknisk omöjligt att flytta vatten- och avloppsledningar på Storsjö Strand utan att genomföra en spontning och byggande av en kaj i betong. Detta är en dyrare investering initialt, men innebär att kommunen får en konstruktion som planeras få en livslängd om år jämfört med den träkaj som hittills planerats, vilken skulle ha haft betydligt högre underhållskostnader. Merkostnaden för en betongkaj bedöms uppgå till ca 13 miljoner kronor. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till beslut 1. Kommunledningsförvaltningen får igångsättningstillstånd för att påbörja anläggandet av en betongkaj i etapp 1 på Storsjö Strand för en total kostnad om 13 miljoner kronor. 2. Pengarna belastar exploateringsprojekt Storsjö Strand. Bakgrund Detaljplanen för etapp 1 på Storsjö Strand anger att strandpromenaden ska vara minst 15 meter bred. För att uppnå 15 meter måste kajen breddas framför de två första kvarteren, B och C. I förprojekteringen av etapp 1 har det planerats för en träkaj för att uppfylla det kravet och det är också den lösningen som finns kostnadsberäknad i antagen exploateringskalkyl för Storsjö Strand. För att exploatering av kvarter B och C ska kunna genomföras behövde befintliga vatten- och avloppsldningar förflyttas och ersättas med nya ledningar. Detta arbete kan bara utföras under den period då Storsjöns vattenstånd är som lägst vilket är i slutet av april varje år. Arbetet fortskred i våras enligt plan fram till att den nya vattenledningen skulle kopplas in på den ledning som går till Frösön. Storsjön hade vid den tidpunkten stigit oväntat Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

58 5, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr mycket och Vatten Östersund gjorde bedömningen att det ej var säkert ur hygienisk synpunkt att kapa befintlig ledning. Arbetet fick därför avbrytas. Eftersom byggherrarna räknar med byggstart under hösten/vintern 2015 så snart detaljplanen vinner laga kraft så måste ledningarna ha flyttats innan dess. Projektgruppen har därför tittat på olika möjliga lösningar och ser ingen annan möjlighet än att projektera för en betongkaj vilket möjliggör att omläggningen av VA-ledningarna kan utföras under hösten. En betongkaj är initialt en dyrare investering än den tänkta träkajen men en betongkaj reducerar behovet av löpande underhåll och har en betydligt längre livslängd på år. Åtgärden som planeras i höst är att i första hand driva ner den stålspont som behövs för att sen bygga själva kajen. När sponten väl är på plats kan vi på ett säkert sätt slutföra VA-omläggningen och den nya inkopplingen på vattenledningen till Frösön. År 2016 kommer nästa steg som innebär själva färdigställandet av kajen. Kostnaden för detta bedöms till ca 13 miljoner kronor och finns inte med i den antagna exploateringskalkylen. Detta bedöms dock täckas av att exploateringsgraden bedöms bli högre än vad som antogs när exploateringskalkylen antogs. Om samma exploateringsgrad antas för resten av Storsjö Strand som för den första etappen, så skulle inkomsterna från tomtförsäljningar komma att bli omkring 70 miljoner kronor högre. Nu är bedömningen att det inte är möjligt att ha en sådant hög exploateringstal längs hela stranden och det är mer sannolikt att inkomsterna kommer att bli omkring miljoner högre än de 178 miljoner kronor som antagits i exploateringskalkylen. Kostnaderna belastar exploateringsprojekt Storsjö Strand. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Anne-Katrin Ångnell Beslutet skickas till kommunledningsförvaltningen, mark och exploatering Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

59 5, KS :30 / Bilaga: 49, AU PROTOKOLL Arbetsutskottet Dnr Anläggande av kaj vid Storsjö Strand Detaljplanen för etapp 1 förväntas vinna laga kraft senast under hösten/vintern 2015 eftersom mark- och miljödomstolen denna vecka avslog överklagandet. För att kunna bygga kvarteren B och C krävs att befintliga ledningar flyttas ut något i sidled, vilket planerades ske i våras när Storsjön stod som lägst. Det har dock visat sig teknisk omöjligt att flytta vatten- och avloppsledningar på Storsjö Strand utan att genomföra en spontning och byggande av en kaj i betong. Detta är en dyrare investering initialt, men innebär att kommunen får en konstruktion som planeras få en livslängd om år jämfört med den träkaj som hittills planerats, vilken skulle ha haft betydligt högre underhållskostnader. Merkostnaden för en betongkaj bedöms uppgå till ca 13 miljoner kronor. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunledningsförvaltningen får igångsättningstillstånd för att påbörja anläggandet av en betongkaj i etapp 1 på Storsjö Strand för en total kostnad om 13 miljoner kronor. 2. Pengarna belastar exploateringsprojekt Storsjö Strand. 3. Upphandling genomförs med förutsättning att kommunstyrelsen fattar slutgiltigt beslut om igångsättningstillstånd. Beslutet skickas till kommunledningsförvaltningen, mark och exploatering Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

60 6, KS :30 KS: 817/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Sylvia Nord Kommunstyrelsen Nyttjanderätt - Östersundshjärtat Snöhjärtat lanserades i samband med Skidskytte-VM Kommunikationsbyrån Syre äger upphovsrätten och Svenska Skidskytteförbundet samt Östersunds kommun har nyttjanderätten. Destination Östersund AB föreslås få motsvarande nyttjanderätt. Dessa fyra parter vill nu att tredje part företag, organisationer och föreningar ska få rätten att nyttja hjärtat för att sprida en positiv bild av Östersund. Snöhjärtat byter samtidigt namn till Östersundshjärtat. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Bilaga 1 Riktlinjer för användning av Östersundshjärtat Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat Bilaga 3 Certifikat Östersundshjärtat Bilaga 4 Överenskommelse om snöhjärtat (Komplettering till ursprungsavtal) Bilaga 5 Avtal mellan Syre AB och Östersunds kommun (Ursprungsavtal, Dnr 673/2008) Bilaga 6 Avtal mellan Svenska skidskytteförbundet och Östersunds kommun (Ursprungsavtal, Dnr 673/2008) Förslag till beslut 1. Snöhjärtat byter namn till Östersundshjärtat. 2. Kommunstyrelsen godkänner överenskommelsen om Östersundshjärtat. 3. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunikationschefen att besluta om riktlinjer och manualer samt framtida revideringar av dessa dokument. Bakgrund Snöhjärtat lanserades i samband med Skidskytte-VM Kommunikationsbyrån Syre äger upphovsrätten och Svenska Skidskytteförbundet samt Östersunds kommun har nyttjanderätten. Destination Östersund AB föreslås få motsvarande nyttjanderätt. Dessa parter vill nu att tredje part företag, organisationer och föreningar ska få rätten att nyttja hjärtat för att sprida en positiv bild av Östersund. Snöhjärtat byter samtidigt namn till Östersundshjärtat. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

61 6, KS :30 KS: 817/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Såsom existerande avtal anger har endast Syre AB, Östersunds kommun (inklusive helägda dotterbolag) och Svenska skidskytteförbundet rätten att nyttja snöhjärtat. I existerande avtal mellan Syre AB och Östersunds kommun ( ) framgår att Östersunds kommuns helägda bolag, däribland Östersunds Turist & Kongressbyrå AB, har samma rättigheter till användning av snöhjärtat som kommunen själv har. Ägarförhållandena i Visit Östersund AB (tidigare Östersunds Turist & Kongressbyrå AB) har ändrats. Numera ägs bolaget till 51 % av Destination Östersund AB och 49 % av Östersunds kommun. Med anledning av att Visit Östersund AB inte är ett av kommunen helägt dotterbolag och därmed inte omfattas av ovanstående avtal - förslår kommunledningsförvaltningen att Destination Östersund AB ska ha samma rättigheter som tidigare tillkom Turist & Kongressbyrå AB. Det vill säga samma nyttjanderätt av snöhjärtat som kommunen har. Snöhjärtat, som i sin utformning knyter samman budskap om kärlek, vinter och värme, har blivit mycket omtyckt. Kännedomen är stor och många vill bära det med stolthet. Det är något unikt. Och något vi ska ta vara på. Kännedomen om hjärtat bland svenska folket var hösten %. Om fler skulle samverka och använda hjärtat skulle det stärka Östersund som varumärke. De fyra parterna vill att hjärtat ska vara symbolen för Östersund och målet är att hjärtat ska associeras till Östersund på samma sätt som Dalahästen associeras till Dalarna, bocken till Gävle och solen till Karlstad. Därför vill de fyra parterna ge företag, organisationer och föreningar möjlighet att använda hjärtat för att visa tillhörighet till och sprida en positiv bild av Östersund. En manual och tydliga riktlinjer har tagits fram som reglerar användandet. Tredje part får ansöka om att nyttja hjärtat och de tilldelas ett certifikat vid godkänd ansökan. I samband med detta föreslås också att hjärtat byter namn till Östersundshjärtat. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Eva Larsson Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

62 6, KS :30 KS: 817/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Utdrag med tjänstemannaförslag och bilaga 4 till Anna Wersén, Håkan Blidberg, Kjell Lundberg och Göran Bärnsten. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

63 6, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Sylvia Nord Kommunstyrelsen Nyttjanderätt - Östersundshjärtat Snöhjärtat lanserades i samband med Skidskytte-VM Kommunikationsbyrån Syre äger upphovsrätten och Svenska Skidskytteförbundet samt Östersunds kommun har nyttjanderätten. Destination Östersund AB föreslås få motsvarande nyttjanderätt. Dessa fyra parter vill nu att tredje part företag, organisationer och föreningar ska få rätten att nyttja hjärtat för att sprida en positiv bild av Östersund. Snöhjärtat byter samtidigt namn till Östersundshjärtat. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Bilaga 1 Riktlinjer för användning av Östersundshjärtat Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat Bilaga 3 Certifikat Östersundshjärtat Bilaga 4 Överenskommelse om snöhjärtat (Komplettering till ursprungsavtal) Bilaga 5 Avtal mellan Syre AB och Östersunds kommun (Ursprungsavtal, Dnr 673/2008) Bilaga 6 Avtal mellan Svenska skidskytteförbundet och Östersunds kommun (Ursprungsavtal, Dnr 673/2008) Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner överenskommelsen om snöhjärtat. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunikationschefen att besluta om riktlinjer och manualer samt framtida revideringar av dessa dokument. Bakgrund Snöhjärtat lanserades i samband med Skidskytte-VM Kommunikationsbyrån Syre äger upphovsrätten och Svenska Skidskytteförbundet samt Östersunds kommun har nyttjanderätten. Destination Östersund AB föreslås få motsvarande nyttjanderätt. Dessa parter vill nu att tredje part företag, organisationer och föreningar ska få rätten att nyttja hjärtat för att sprida en positiv bild av Östersund. Snöhjärtat byter samtidigt namn till Östersundshjärtat. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

64 6, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Såsom existerande avtal anger har endast Syre AB, Östersunds kommun (inklusive helägda dotterbolag) och Svenska skidskytteförbundet rätten att nyttja snöhjärtat. I existerande avtal mellan Syre AB och Östersunds kommun ( ) framgår att Östersunds kommuns helägda bolag, däribland Östersunds Turist & Kongressbyrå AB, har samma rättigheter till användning av snöhjärtat som kommunen själv har. Ägarförhållandena i Visit Östersund AB (tidigare Östersunds Turist & Kongressbyrå AB) har ändrats. Numera ägs bolaget till 51 % av Destination Östersund AB och 49 % av Östersunds kommun. Med anledning av att Visit Östersund AB inte är ett av kommunen helägt dotterbolag och därmed inte omfattas av ovanstående avtal - förslår kommunledningsförvaltningen att Destination Östersund AB ska ha samma rättigheter som tidigare tillkom Turist & Kongressbyrå AB. Det vill säga samma nyttjanderätt av snöhjärtat som kommunen har. Snöhjärtat, som i sin utformning knyter samman budskap om kärlek, vinter och värme, har blivit mycket omtyckt. Kännedomen är stor och många vill bära det med stolthet. Det är något unikt. Och något vi ska ta vara på. Kännedomen om hjärtat bland svenska folket var hösten %. Om fler skulle samverka och använda hjärtat skulle det stärka Östersund som varumärke. De fyra parterna vill att hjärtat ska vara symbolen för Östersund och målet är att hjärtat ska associeras till Östersund på samma sätt som Dalahästen associeras till Dalarna, bocken till Gävle och solen till Karlstad. Därför vill de fyra parterna ge företag, organisationer och föreningar möjlighet att använda hjärtat för att visa tillhörighet till och sprida en positiv bild av Östersund. En manual och tydliga riktlinjer har tagits fram som reglerar användandet. Tredje part får ansöka om att nyttja hjärtat och de tilldelas ett certifikat vid godkänd ansökan. I samband med detta föreslås också att hjärtat byter namn till Östersundshjärtat. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Eva Larsson Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

65 6, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Utdrag med tjänstemannaförslag och bilaga 4 till Anna Wersén, Håkan Blidberg, Kjell Lundberg och Göran Bärnsten. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

66 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 1 Riktlinjer för användning av Östersundshjärtat Östersundshjärtat lanserades i samband med Skidskytte-VM Kommunikationsbyrån Syre äger upphovsrätten till symbolen och Svenska Skidskytteförbundet, Östersunds kommun samt Destination Östersund AB har nyttjanderätten (i detta dokument kallas de ägarna). Svenska Skidskytteförbundet använder det fotografiska snökristallhjärtat för Världscup och VM, medan Östersunds kommun och Visit Östersund använder en stiliserad verison av hjärtat för att profilera Vinterstaden Östersund. RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV ÖSTERSUNDSHJÄRTAT Östersundshjärtat, som i sin utformning knyter samman budskap om kärlek, vinter och värme, har blivit mycket omtyckt. Kännedomen är stor långt utanför kommunen och många vill bära det med stolthet. Det är något unikt. Och bra. För om fler samverkar och använder hjärtat kommer det att stärka Östersund som varumärke. Därför vill vi ge företag, organisationer och föreningar möjlighet att använda hjärtat för att visa tillhörighet till och sprida en positiv bild av Östersund.»

67 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 1 Riktlinjer för användning av Östersundshjärtat RIKTLINJER All användning av Östersundshjärtat ska godkännas av ägarna. Ägarna har tagit fram nedanstående riktlinjer för användning av Östersundshjärtat. Det finns även en manual som grafiskt illustrerar några av nedanstående riktlinjer. 1. Östersundshjärtat ska betraktas som en gemensam budbärare och inte som en gemensam avsändare. 2. Östersundshjärtat består av en symbol och ordet Östersund. Symbolen är fri att använda med eller utan ordet Östersund, enligt det grafiska manéret. Östersundshjärtat får dock inte användas med annat ord än Östersund i direkt anslutning. 3. Östersundshjärtat ska användas i sammanhang som stödjer Östersund på ett positivt och respektfullt sätt. 4. Östersundshjärtat ska inte ersätta företagens, organisationernas eller föreningarnas varumärken eller grafiska profiler. Det ska användas på ett sådant sätt att det tydligt framgår vem som är avsändare. Avsändarens logotyp ska alltså vara avsändaren. 5. Det är den stiliserade versionen av Östersundshjärtat som företag, organisationer och föreningar får rätten att använda. 6. Östersundshjärtat ska vara vitt eller, om bakgrunden är vit, grått eller silverfärgat. Färgkoder får företaget/ organisationen när ansökan godkänts. 7. Östersundshjärtat får inte modifieras på något sätt. Detta innefattar bland annat, skevning, toning, skuggning och andra effekter. Det är inte heller tillåtet att skriva till en payoff, byline eller slogan. Det får däremot skalas för att bli större eller mindre och placeras så att det blir utfallande. Dock ska hjärtformen kunna utläsas och hjärtat ska vara synligt till minst två tredjedelar. 8. Östersundshjärtat får inte i reklamsammanhang användas på ett sådant sätt att den dominerar budskapet på den yta som är aktuell. Den kan följaktligen inte utgöra ett huvudbudskap. Undantag från denna regel kräver särskilt beslut. 9. Användande av Östersundshjärtat som ensam symbol på en produkt kan ske, när hjärtat exponeras utan kompletterande budskap. 10. Östersundshjärtat ska vara fritt från sammanhang, det vill säga det får inte sättas in i löpande text, ersätta bokstäver i rubriker, på bilder, i logotyper eller andra texter. Undantag från denna regel kräver särskilt beslut. 14. Östersundshjärtat får inte användas av verksamheter som har ett politiskt eller religiöst budskap. Symbolen får inte heller användas i verksamhet som kan uppfattas som omoralisk, oetisk eller förknippas med droger/brottslig verksamhet. Detsamma gäller för verksamheter vars företrädare förknippas med något av detta. Bedömningen av om viss verksamhet faller in under de kriterier som uppräknas under denna punkt görs av ägarna. Ledord för godkännandet är också: Kvalitet, seriositet och gynnsamt för Östersund. 15. Verksamheten ska ha en tydlig koppling till Östersund. 16. Ägarna kan förvägra rätten att använda symbolen. Ägarna förbehåller sig rätten att ålägga det företag, den organisation eller förening som nyttjar Östersundshjärtat på ett felaktigt sätt, att vidta åtgärder så att felaktigt nyttjande upphör. Om vidtagna åtgärder inte godtas av ägarna har de rätt att förbjuda användningen av symbolen. Oavsett om en ansökan uppfyller samtliga kriterier i riktlinjerna har ägarna ensam beslutanderätt om nyttjandet av Östersundshjärtat. 17. Certifikatinnehavare ska följa de senast uppdaterade riktlinjerna. Ägarna ansvarar för att förmedla uppdaterade riktlinjer till certifikatinnehavarna. ANSÖKAN OCH CERTIFIERING Ansökan fylls i på eller Ägarna gör en bedömning av ansökan och vid godkännande får sökanden ett certifikat och tillgång till originalfiler. Certifikatet visar att företaget, organisationen eller föreningen fått godkännande att använda Östersundshjärtat och certifikatet får gärna också användas för att visa stolthet och tillhörighet i sig. Certifikatet löper tills vidare men ägarna har rätten att säga upp certifikatet med sex månaders uppsägningstid. Från den tidpunkten ett certifikat upphör får företaget, organisationen, föreningen inte ta fram nytt material med snöhjärtat. 11. Om Östersundshjärtat används för marknadsföringen av ett event, ska eventet äga rum i Östersunds kommun. 12. En förutsättning för användande av Östersundshjärtat är att ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation följs: Ägarna ansvarar för Östersundshjärtats förvaltning, det vill säga skydd, utveckling och bevakning. Svenska Skidskytteförbundet

68 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat PROFILMANUAL ÖSTERSUNDSHJÄRTAT

69 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat Östersundshjärtat lanserades i samband med Skidskytte-VM Kommunikationsbyrån Syre äger upphovsrätten till symbolen och Svenska Skidskytteförbundet, Östersunds kommun samt Destination Östersund AB har nyttjanderätten. Svenska Skidskytteförbundet använder det fotografiska snökristallhjärtat för Världscup och VM, medan Östersunds kommun och Visit Östersund använder en stilisterad verison av hjärtat för att profilera Vinterstaden Östersund. Det är också den som avses i den här manualen. MÅNGA HAR TAGIT SYMBOLEN TILL SITT HJÄRTA Östersundshjärtat, som i sin utformning knyter samman budskap om kärlek, vinter och värme, har blivit mycket omtyckt. Kännedomen är stor långt utanför kommunen och många vill bära det med stolthet. Det är något unikt. Och bra. För om fler samverkar och använder hjärtat kommer det att stärka Östersund som varumärke. Därför vill vi ge företag, organisationer och föreningar möjlighet att använda hjärtat för att visa tillhörighet till och sprida en positiv bild av Östersund. Så nu är det helt i sin ordning att använda Östersundshjärtat i olika sammanhang. Det finns förstås några riktlinjer att hålla sig till och dem kan du läsa mer om på följande sidor.

70 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat ÖSTERSUNDSHJÄRTAT SKA ANVÄNDAS I SAMMANHANG SOM STÖDJER ÖSTERSUND PÅ ETT POSITIVT OCH RESPEKTFULLT SÄTT.

71 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat 1 DELAR Östersundshjärtat består av två delar: Symbolen Texten ÖSTERSUND Hjärtat får användas både med och utan texten. Hjärtat finns som två filer en med och en utan texten. Om texten ska vara med får endast originalfilen användas. Det är alltså inte tillåtet att skriva till ordet ÖSTERSUND själv.

72 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat 2 FÄRGER Östersundshjärtat ska i första hand vara vitt och ligga mot färgad bakgrund eller på en bild. Bakgrundsfärgen är valfri. Om bakgrunden är vit kan i andra hand ljusgrå eller silver användas. Inga andra färger på hjärtat är tillåtna. Silver = Pantone 877 Ljusgrå = max 15 % svart

73 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat 3 UTSEENDE Östersundshjärtat får inte ändras på något sätt. Detta innefattar till exempel förändring av proportioner, skevning, toning, skuggning, andra färger eller effekter. Det är heller inte tillåtet att skriva till en payoff, byline eller slogan. Det enda som får stå i anslutning till hjärtat är ordet ÖSTERSUND och då endast enligt originalfilen. Östersund här finns det hjärterum

74 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat 4 PROPORTIONER Östersundshjärtat får inte i reklamsammanhang användas på ett sådant sätt att det dominerar budskapet på den yta som är aktuell. ÖSTERSUNDS FOTBOLLSTURNERING STORA FOTBOLLSPLANEN LÖRDAG 27 JULI KL Det kan alltså inte utgöra ett huvudbudskap. Nullore essinimus dolum qui natem fugit milliaectem volorem iliqui aut re, officae. Nam que et aboria sand ebis doloreicae excerum. Nullore essinimus dolum qui natem fugit milliaectem volorem iliqui aut re, officae. BK BOLLEN ÖSTERSUNDS FOTBOLLSTURNERING STORA FOTBOLLSPLANEN LÖRDAG 27 JULI KL Nullore essinimus dolum qui natem fugit milliaectem volorem iliqui aut re, officae. Nam que et aboria sand ebis doloreicae excerum. Nullore essinimus dolum qui natem fugit milliaectem volorem iliqui aut re, officae. BK BOLLEN

75 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat 5 PRODUKTER Att ta fram produkter med Östersundshjärtat på för försäljning eller som give aways kan godkännas. Då får dock enbart hjärtat eller hjärtat med texten ÖSTERSUND användas, enligt originalfilerna. Inget annat budskap är tillåtet.

76 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat 6 AVSÄNDARE Östersundshjärtat ska inte ersätta företagets/organisationens/föreningens varumärke eller grafiska profil. Det ska användas på ett sådant sätt att det tydligt framgår vem som är avsändare. ROCK fes Nullore essinimus dolum qui natem fugit milliaectem volorem iliqui aut re, officae. Nam que et aboria sand ebis doloreicae excerum. Nullore essinimus dolum qui natem fugit milliaectem volorem iliqui aut re, officae. natem fugit milliaectem volorem iliqui aut re, officae. natem fugit milliaectem volor TIva len JAÄMTKRAFT ARENA JUNI ROCK fes TIva len JAÄMTKRAFT ARENA JUNI Nullore essinimus dolum qui natem fugit milliaectem volorem iliqui aut re, officae. Nam que et aboria sand ebis doloreicae excerum. Nullore essinimus dolum qui natem fugit milliaectem volorem iliqui aut re, officae. natem fugit milliaectem volorem iliqui aut re, officae. natem fugit milliaectem volor

77 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat 7 FRISTÅENDE Östersundshjärtat är en skyddad symbol. Det betyder att det inte får placeras direkt in i löpande text, ersätta bokstäver i rubriker eller andra texter. Östersundshjärtat får heller inte vara del av en annan logotype. Undantag från detta kräver särskilt tillstånd. Bosses Blommor

78 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat 8 ÖVRIGT ÖVRIGA RIKTLINJER Östersundshjärtat ska betraktas som en gemensam budbärare och inte som en gemensam avsändare. Det är den stiliserade versionen av Östersundshjärtat som företag och organisationer får rätten att använda. Om Östersundshjärtat används för marknadsföring av ett event, ska eventet äga rum i Östersunds kommun. En förutsättning för användande av Östersundshjärtat är att ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation följs: Ägarna ansvarar för Östersundshjärtats förvaltning, d v s skydd, utveckling och bevakning. Ägarna förbehåller sig rätten att ålägga det företag som nyttjar Östersundshjärtat på ett felaktigt sätt, att vidta åtgärder så att felaktigt nyttjande upphör. Östersundshjärtat får inte användas av verksamheter som har ett politiskt eller religiöst budskap. Symbolen får inte heller användas i verksamhet som kan uppfattas som omoralisk, oetisk eller förknippas med droger/brottslig verksamhet. Detsamma gäller för verksamheter vars företrädare förknippas med något av detta. Bedömningen av om viss verksamhet faller in under de kriterier som uppräknas under denna punkt görs av ägarna. Ägarna kan förvägra rätten att använda symbolen. Ägarna förbehåller sig rätten att ålägga det företag, den organisation eller förening som nyttjar Östersundshjärtat på ett felaktigt sätt, att vidta åtgärder så att felaktigt nyttjande upphör. Om vidtagna åtgärder inte godtas av ägarna har de rätt att förbjuda användningen av symbolen. Oavsett om en ansökan uppfyller samtliga kriterier i riktlinjerna har ägarna ensam beslutanderätt om nyttjandet av Östersundshjärtat. Certifikatinnehavare ska följa de senast uppdaterade riktlinjerna. Ägarna ansvarar för att förmedla uppdaterade riktlinjer till certifikatinnehavarna. Verksamheten ska ha en tydlig koppling till Östersund. LEDORD FÖR GODKÄNNANDE Kvalitet Seriositet Gynnsamt för Östersund ANSÖKAN OCH CERTIFIERING Ansökan fylls i på eller Ägarna gör en bedömning av ansökan och vid godkännande får sökanden ett certifikat och tillgång till originalfiler. Certifikatet visar att företaget, organisationen eller föreningen fått godkännande att använda Östersundshjärtat och certifikatet får gärna också användas för att visa stolthet och tillhörighet i sig. Certifikatet löper tills vidare men ägarna har rätten att säga upp certifikatet med sex månaders uppsägningstid. Från den tidpunkten ett certifikat upphör får företaget, organisationen, föreningen inte ta fram nytt material med snöhjärtat. CERTIFIKAT... Eva Larsson Östersunds kommun äger rätten att använda Östersundshjärtat Certifikatet är giltigt från och med... Anna Wersén Destination Östersund Svenska Skidskytteförbundet Håkan Blidberg Svenska Skidskytteförbundet Göran Bärnsten Syre

79 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 2 Profilmanual Östersundhjärtat Svenska Skidskytteförbundet

80 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 3 Certifikat Östersundshjärtat CERTIFIKAT... äger rätten att använda Östersundshjärtat Certifikatet är giltigt från och med... Svenska Skidskytteförbundet Eva Larsson Östersunds kommun Anna Wersén Destination Östersund Håkan Blidberg Svenska Skidskytteförbundet Göran Bärnsten Syre

81 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 4 Överenskommelse om snöhjärtat Överenskommelse om snöhjärtat mellan Syre AB, Östersunds kommun, Svenska skidskytteförbundet och Destination Östersund AB Bakgrund Syre AB har skapat symbolen snöhjärtat. Genom avtal mellan Syre AB och Svenska Skidskytteförbundet (datum), mellan Syre AB och Östersunds kommun ( Dnr 673/2008) samt mellan Östersunds kommun och Svenska Skidskytteförbundet ( Dnr 673/2008) har rättigheterna att använda snöhjärtat reglerats. Denna överenskommelse är ett tillägg till ovanstående avtal. I avtalet mellan Syre AB och Östersunds kommun framgår att Östersunds kommuns helägda bolag, däribland Östersunds Turist & Kongressbyrå AB, har samma rättigheter till användning av snöhjärtat som kommunen själv har. Ägarförhållandena i Visit Östersund AB (tidigare Östersunds Turist & Kongressbyrå AB) har ändrats. Numera ägs bolaget till 51 % av Destination Östersund AB och 49 % av Östersunds kommun. Överenskommelse 1. Destination Östersund AB ska ha samma rättigheter att använda snöhjärtat som tidigare tillkom det helägda bolaget Turist & Kongressbyrå AB i avtalet mellan Östersunds kommun och Syre AB daterat , dvs samma rättigheter som ett helägt kommunal bolag. 2. Syre AB, Östersunds kommun, Svenska Skidskytteförbundet och Destination Östersund AB har upprättat riktlinjer för att även andra företag, föreningar och organisationer ska få möjlighet att använda det stiliserade snöhjärtat, med syfte att profilera Östersund. Det är dessa fyra aktörer som har beslutanderätt gällande riktlinjernas utformande och anges i riktlinjerna som ägare till snöhjärtat. Överenskommelsen i punkten 1 i detta avtal och tidigare avtal om nyttjanderätt av snöhjärtat gäller dock fortfarande, dvs Östersunds kommun och Destination Östersund AB har rätt att använda den stiliserade versionen samt den fotografiska versionen och Svenska Skidskytteförbundet har rätt att använda den fotografiska versionen. I och med denna överenskommelse får Svenska skidskytteförbundet rätten att även använda den stiliserade versionen av hjärtat. 3. Östersunds kommun och Destination Östersund AB har, var för sig, rätten att utge certifikat till tredje part. Certifikatet ger tredje part rätten att nyttja hjärtat enligt framtagna riktlinjer. 4. I samband med detta byter symbolen namn från snöhjärtat till Östersundshjärtat. Östersund den 2015 Göran Bärnsten Håkan Blidberg Syre AB Svenska Skidskytteförbundet Bengt Marsh Östersunds kommun Anna Wersén Destination Östersund AB

82 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 5 Avtal mellan Syre AB och Östersunds kommun

83 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 5 Avtal mellan Syre AB och Östersunds kommun

84 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 5 Avtal mellan Syre AB och Östersunds kommun

85 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 6 Avtal mellan Svenska skidskytteförbundet och Öste... dstensunos Overenskommelse om sntihj iirtat mellan Svenska Skidskytteltirbundet och Ostersunds kommun Syre reklambyr6 har pa eget initiativ skapat symbolen sndhjiirtat. Svenska Skidskytteftirbundet valde sn<ihjiirtat som symbol ftir biathlon-vm Sndhjiirtat har iiven anv:ints av Ostersunds turistbyri som symbol fijr produkten Vinterstaden utan skiftligt altal eller ekonomisk reglering, men med muntligt tillstind frin Syre reklambyra att anviindas vid marknadsftiring av Ostersund. Kommunfullmiiktige fattade 30 november 2006 beslut om en kommunikationsplattform ftir Ostersunds kommun d2ir man slog fast att man vill anta en profil som sammanfattas med begreppet Vinterstaden och stddbegreppen Kompetens, Upplevelse, Livskvalitet. DA symbolen med sndhjiirtat redan lanns underscikte Ostersunds kommun m6jlighetema att fe nyttjanderiitt till symbolen. Enligt ftirslag fran Syre Reklambl,rA fick kommunen kdpa ny.ttjanderiitten till sndhjiirtat i betydelsen "orten dstersund och dess fina uppskattade vinter" av Syre reklambyrb ltir kronor. Reklambyr&n har tidigare genom artal upplitit till Svenska Skidskytteftjrbundet rafien att anviinda sndhjiirtat mot ersattning. Denna ratt 2ir inte begriinsad till viss tid eller liir visst Zindamil. I det avtalet har partema {tjrklarat sin acceptans av Ostersunds Turistbyris anviindning. Man har iiven ft)rklarat sig ha en positiv instiillning till en framtida anviindning av sndhjiirtat fiir Ostersunds kommun. Om Syre Reklambyri, med Svenska Skidskytteftrbundets godkiinnande, iiven upplater it kommunen en rafi att nlttja sndhjiirtat blir denna riitt saledes inte exklusiv. Med andra ord, Svenska Skidskytteftirbundet kommer att, parallellt med kommunen, kunna anviinda sndhj iirtat. Att Svenska Skidskltteftrbundet anviinde sig av symbolen i VM 2008 gav kommunen en unik mdjlighet till lansering av symbolen och ett avstamp in{br framtida profilering och marknadsftiring. Sn6hjiirtat IEr genom Svenska Skidskltteftirbundet stor intemationell exponering och association till Ostersund, vilket kommunen betraktar som en mcijlighet att skapa ett immateriellt viirde i gengild Itir de ekonomiska satsningar pi skidstadion, med mera, som kommunen g<ir. Bide kommunen och Svenska Skidskytteftirbundet har stor nytta och draghjiilp av att den andra parten nl.ttjar symbolen. Till exempel {tir att g6ra Ostersund som en permanent anangdrsort {tir viirldscupstiivlingar. Kommunen har ocksi tagit fram en si kallad "tag", ett miirke med symbolen sndhjiirtat, som erbjuds andra parter, fbretag och organisationer, som dessa fer anviinda i sin marknadsftiring i betydelsen Ostersund, se bilaga 1. Det iir ett slutet miirke, utan mdjlighet att grira varianter, eller kombinera med egna Iiiretags-slogans. Fler anviindare ger styrka och det iir en vinna-vinna-situation.

86 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 6 Avtal mellan Svenska skidskytteförbundet och Öst... Efter diskussioner har bade kommunen och Svenska Skidsk).tteftirbundet kommit dverens om att sndhjiirtat star ftir orten dstersund - och dess fina uppskattade vinter, eller arrangemang som sker i Ostersund. Till exempel ftir kommande viirldscuper och rullskidtiivlingar i 0stersund, eller ftir den delen kommunens Vinterfestival. Aven om partemas respektive al'tal med Syre Reklambyr6 ger miijlighet iiven till andra anvandningar itverenskommer partema htirmed att endast anviinda snrihjzirtat pi ovan angivet satt. Svenska Skidskyneftirbundet har upplatit viss ratt att anviinda snilhj iirtat tilt Biathlon Events AB. Fdrbundet Atar sig att vidta skaliga itgiirder ftr att Biathlon Events AB och de andra bolag eller andra associationer som Ibrbundet har upplitit eller kommer att upplata nyttjanderiitt till, anv2inder sndhjartat i enlighet med denna riverenskommelse. Pe samma satt Atar sig kommunen aft vidta skiiliga atgarder ltir att de parter som kommunen enligt ovan erbjuder sndhjartat anvzinder symbolen i enlighet med denna civerenskommelse. Denna <iverenskommelse iir en bekriiftelse pi partemas tidigare muntliga 6verenskommelse 0stersund r) v1 Bjrirn Bettner Svenska Skidsk),ttefttrbundet ft;d^,*.-l- Ostersunds kommun

87 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 6 Avtal mellan Svenska skidskytteförbundet och Öst...

88 6, KS :30 / Bilaga: Bilaga 6 Avtal mellan Svenska skidskytteförbundet och Östersunds kommun Bilaga 1.,$s 'q$- Sn6hj irtat som sk "tag", ett slutet mdrke utan mojlighet att gdra fordndringar.

89 7, KS :30 KS: 1352/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Ingrid Mars Kommunstyrelsen Kommunal serviceplan I det Regionala Serviceprogrammet finns inskrivet om kommunerna som viktiga aktörer i servicefrågor. Dels genom offentliga servicefunktioner inom skola, vård och omsorg samt genom planeringsansvar för tillväxtfrågor och för näringslivs- och landsbygdsutveckling. I det nya Landsbygdsprogrammet finns även medtagit att det är en fördel för serviceanordnare om deras kommun har en kommunal serviceplan. Kommunfullmäktige beslutade i mars 2014 om en Landsbygdsstrategi En av de prioriterade utvecklingsområdena är "service och välfärd". För att strategiskt arbeta med servicefrågorna söktes medel från Länsstyrelsen för att ta fram ett förslag till Kommunal serviceplan, se bilaga. Östersunds kommuns landsbygdsdelegerade har deltagit i framtagandet av underlaget. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunala serviceplanen för Östersunds kommun fastställs. 2. För att finansiera planerade aktiviteter söks medel från Landsbygdsprogrammet Bakgrund Kommunens tillväxtplan antogs i kommunfullmäktige i mars Tillväxtplanen fokuserar på tillväxtfaktorerna : Välkomnande, Företagsamhet, Kreativitet, Kunskap, Omtanke, Kultur och Attraktiva Boenden. De övergripande målen i tillväxtplanen är att bli fler invånare, att fler jobb ska skapas och att fler bostäder ska kunna byggas. En förutsättning för att skapa tillväxt är god tillgång till offentlig och kommersiell service. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

90 7, KS :30 KS: 1352/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Service är en viktig del av att skapa attraktiva miljöer och möjlighet till arbetstillfällen. Östersunds kommun ska vara en attraktiv plats att bo, leva, verka och växa i oavsett om det är i staden eller på landsbygden. Kommunen har nyligen framtagna strategidokument som anger riktningen i kommunens utvecklingsarbete och kopplat till attraktiv landsbygd är det Landsbygdsstrategin som är det bärande dokumentet. Landsbygdsstrategin som av kommunfullmäktige i mars 2014, och är en del av nya Tillväxtplanen I förslaget till kommunal serviceplan finns bland annat tre aktiviteter som ska finansieras genom att söka medel från landsbygdsprogrammet; 1) Arbeta med serviceorter och servicepunkter 2) Genomföra en kvalitativ analys om livsvillkor på landsbygden ur ett jämställdhetsperspektiv 3) Utveckla digitala servicekartan med kommersiell service för Östersunds kommuns attraktiva landsbygd. Syftet med projektet är att stärka Östersunds attraktionskraft såväl för kommunens medborgare som besökare, genom att arbeta för en god service för alla som bor, besöker och driver företag i Östersunds kommun med särskilt fokus på kommunens landsbygdsområden. Det finns ett behov av att definiera begreppen serviceort och lokal servicepunkt. Serviceorter med omland, inklusive servicepunkter, är viktiga för utvecklingen av landsbygden. I projektet ska en dialog ske för att utarbeta dessa orter/punkter. Dialogen ska ske med olika grupperingar såsom boende på landsbygden, förtroendevalda, och tjänstemän. Dessutom ska en fördjupad kvalitativ analys om livsvillkor på landsbygden ur ett jämställt perspektiv genomföras, där undersöks det hur kvinnor och män, likväl som företagare upplever att servicetillgången sätter ramar för livsvillkor på landsbygden. När de två aktiviteterna (delprojekt serviceorter/punkter samt delprojekt kvalitativ analys) är genomförda ska resultaten redovisas i en digital servicekarta för kommersiell service. Målsättningen är att det ska det finnas god service för alla som bor, besöker och verkar i Östersunds kommun med särskilt fokus på kommunens landsbygdsområden. Målet är att servicenivån ska hålla en sådan nivå att den bidrar till att den kan attrahera fler människor att bo, besöka och verka i kommunen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Ingrid Mars Näringslivssekreterare Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

91 7, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Ingrid Mars Kommunstyrelsen Kommunal serviceplan I det Regionala Serviceprogrammet finns inskrivet om kommunerna som viktiga aktörer i servicefrågor. Dels genom offentliga servicefunktioner inom skola, vård och omsorg samt genom planeringsansvar för tillväxtfrågor och för näringslivs- och landsbygdsutveckling. I det nya Landsbygdsprogrammet finns även medtagit att det är en fördel för serviceanordnare om deras kommun har en kommunal serviceplan. Kommunfullmäktige beslutade i mars 2014 om en Landsbygdsstrategi En av de prioriterade utvecklingsområdena är "service och välfärd". För att strategiskt arbeta med servicefrågorna söktes medel från Länsstyrelsen för att ta fram ett förslag till Kommunal serviceplan, se bilaga. Östersunds kommuns landsbygdsdelegerade har deltagit i framtagandet av underlaget. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till beslut 1) Kommunala serviceplanen för Östersunds kommun fastställs. 2) För att finansiera planerade aktiviteter söks medel från Landsbygdsprogrammet Bakgrund Kommunens tillväxtplan antogs i kommunfullmäktige i mars Tillväxtplanen fokuserar på tillväxtfaktorerna : Välkomnande, Företagsamhet, Kreativitet, Kunskap, Omtanke, Kultur och Attraktiva Boenden. De övergripande målen i tillväxtplanen är att bli fler invånare, att fler jobb ska skapas och att fler bostäder ska kunna byggas. En förutsättning för att skapa tillväxt är god tillgång till offentlig och kommersiell service. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

92 7, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Service är en viktig del av att skapa attraktiva miljöer och möjlighet till arbetstillfällen. Östersunds kommun ska vara en attraktiv plats att bo, leva, verka och växa i oavsett om det är i staden eller på landsbygden. Kommunen har nyligen framtagna strategidokument som anger riktningen i kommunens utvecklingsarbete och kopplat till attraktiv landsbygd är det Landsbygdsstrategin som är det bärande dokumentet. Landsbygdsstrategin som av kommunfullmäktige i mars 2014, och är en del av nya Tillväxtplanen I förslaget till kommunal serviceplan finns bland annat tre aktiviteter som ska finansieras genom att söka medel från landsbygdsprogrammet; 1) Arbeta med serviceorter och servicepunkter 2) Genomföra en kvalitativ analys om livsvillkor på landsbygden ur ett jämställdhetsperspekti 3) Utveckla digitala servicekartan med komersiell service för Östersunds kommuns attraktiva landsbygd. Syftet med projektet är att stärka Östersunds attraktionskraft såväl för kommunens medborgare som besökare, genom att arbeta för en god service för alla som bor, besöker och driver företag i Östersunds kommun med särskilt fokus på kommunens landsbygdsområden. För att vara en attraktiv kommun finns behov av att arbeta fram begreppen serviceort och lokal servicepunkt. Serviceorter med omland, inklusive servicepunkter, är viktiga för utvecklingen av landsbygden. I projektet ska en dialog ske för att utarbeta dessa orter/punkter. Dialogen ska ske med olika grupperingar såsom boende på landsbygden, förtroendevalda, och tjänstemän. Dessutom ska en fördjupad kvalitativ analys om livsvillkor på landsbygden ur ett jämställt perspektiv genomföras, där undersöks det hur kvinnor och män, likväl som företagare upplever att servicetillgången sätter ramar för livsvillkor på landsbygden. När de två aktiviteterna (delprojekt serviceorter/punkter samt delprojekt kvalitativ analays) är genomförda ska resultaten redovisas i en digital servicekarta för kommersiell service. Målsättningen är att det ska det finnas god service för alla som bor, besöker och verkar i Östersunds kommun med särskilt fokus på kommunens landsbygdsområden. Målet är att servicenivån ska hålla en sådan nivå att den bidrar till att den kan attrahera fler människor att bo, besöka och verka i kommunen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Ingrid Mars Näringslivssekreterare Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

93 7, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns serviceplan Östersunds kommun IM Östersunds kommuns serviceplan en av handlingsplanerna för genomförandet av landsbygdsstrategin Inledning En förutsättning för att skapa tillväxt är god tillgång till offentlig och kommersiell service. Service är en viktig del av att skapa attraktiva miljöer och möjlighet till arbetstillfällen. Tillväxtanalys har konstaterat att faktorer som är avgörande för en orts utveckling är bra infrastruktur, god offentlig service, närhet till arbetsmarknader, attraktivt boende och goda sociala strukturer. Både boende och företag behöver en god service för att vardagen ska fungera. 1 Göra ärenden på Internet eller träffa sin banktjänsteman, behov av att handla mat, eller hämta barn på skolan är lika oavsett om människor bor på landsbygden eller i staden. Men förutsättningarna för vardagssysslorna skiljer sig åt. Landsbygden präglas av glesare strukturer som påverkar det mesta som sker där, inte minst påverkar det tillgängligheten till service och infrastruktur. Ökande avstånd till service måste dock inte betyda sämre tillgänglighet för medborgaren. Tillgängligheten kan till och med öka trots längre avstånd till service. Vissa medborgare har blivit mer rörliga och det ökade pendlandet minskar till exempel problemet med tillgång till service och varor nära boendet, i och med att service kan nyttjas innan eller efter arbetsdag. För vissa medborgare, som är mindre rörliga, blir dock tillgängligheten försämrad om servicen koncentreras. 2 Förändrade köpmönster, e-handel, serviceutbud, demografiska utvecklingen det finns många omvärldsfaktorer som påverkar både behoven av service men även utbudet av service. Östersunds kommun präglas av en stad med stort utbud av service och tjänster med omgivande landsbygdsområden. En viktig strategi för kommunen är att verka för att upprätthålla en god service i hela kommunen. Kommunen ska även arbeta för att läns- och kommungränser inte är ett hinder för tillgång till en god service för de som bor och verkar i kommunen. Det regionala serviceprogrammet Regionalt serviceprogram som tagits fram av länsstyrelsen Jämtlands län med syfte att styra insatser för en god servicenivå i Jämtlands län lyfter fram kommunerna som viktiga aktörer i servicefrågor. Målet är att kvinnor och män, oavsett etnicitet och ålder, ska ha likvärdig tillgång till dagligvaror och drivmedel. 3 Landsbygdsstrategin , som antogs av kommunfullmäktige i mars 2014, är en del av nya Tillväxtplanen Målet är att Östersunds kommun ska vara en bättre plats att bo, leva, verka och växa i oavsett om det är i staden eller på landsbygden. 1 Regionalt serviceprogram Jämtlands län , länsstyrelsen Jämtlands län 2 Landsbygdsstrategi för Örnsköldsviks kommun Regionalt serviceprogram Jämtlands län , länsstyrelsen Jämtlands län 1

94 7, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns serviceplan Östersunds kommun IM Landsbygdsstrategin ska fungera som ett stöd för hur invånare och företagare på landsbygden kan arbeta för en långsiktig utveckling på landsbygden. Ett av de prioriterade utvecklingsområdena i landbygdsstrategin är Service och välfärd. Upprätthållandet av en god service utgör därför en strategisk faktor för Östersunds kommuns utveckling, såväl i staden som på landsbygden. Kommunen har därför identifierat ett behov av att utveckla en handlingsplan för serviceplanering som en del av genomförandet av kommunens landsbygdsstrategi. 1.1 Avgränsningar I planen ingår inte verksamhet som är ålagda kommunen via lagstiftning. Östersunds kommun har flera dokument som behandlar servicen till exempel Bredbandsstrategin och Översiktsplan Arbete pågår också i kommunen med att utveckla samordnad varudistrubition. I serviceplanen ingår inte service som behandlas i dessa dokument. Kommunen tog beslut i februari 2015 om en tillgänglighetsstrategi Ett Östersund för Alla - en strategi för ett inkluderande samhälle genom Design för alla som kommer att påverka denna plan. 1.2 Definitioner Denna handlingsplan omfattar både kommersiell och offentlig service. Med kommersiell service menas framför allt tillgång till dagligvaror som livsmedel och förbrukningsvaror i hushållet, ställen för post- och paketärenden, bank, apotek och drivmedel. Utöver dessa finns mobiltelefoni, bredband och transport/logistik som inte är en funktion utan ett medel som binder samman service på landsbygd. Den offentliga servicen kan vara både statlig och kommunal. Den statliga servicen kan vara tillgång till arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skatteverket, sjukvård och polis. Den kommunala servicen gäller till exempel tillgång till förskolor och grundskolor, äldrevård, bibliotek och bredbandsfrågor. Den landstingskommunala servicen gäller exempelvis tillgång till akutsjukvård, hälsovård och kollektivtrafik. Handlingsplanen behandlar kommersiell service förutom bredband och mobiltelefoni som finns i kommunens bredbandsstrategi. I Östersunds kommuns offentliga servicekarta finns uppgifter om den kommunala servicen som också ligger till grund för denna plan. I planen används begreppen serviceort och lokal servicepunkt. Serviceorter med omland, inklusive servicepunkter, är viktiga för utvecklingen av landsbygden. Serviceorterna ska erbjuda attraktiva boendemiljöer samt grundläggande servicefunktioner, offentliga och 2

95 7, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns serviceplan Östersunds kommun IM kommersiella, som är stödjande för omlandet. I serviceorter ska förutsättningar skapas för följande när det gäller kommersiell och offentlig verksamhet och service: - Livsmedelsbutik - Drivmedel - Annan kommersiell service utifrån lokala förutsättningar som till exempel apotek, café, frisör - Förskola/skola/fritidshem - Bibliotek/skolbibliotek - Anläggningar, lokaler och spår för idrott och motion hela året. - Samlingslokaler för kultur- och föreningsaktiviteter - Omsorg och stöd till äldre och personer med funktionsnedsättning - Räddningstjänst Det kan även handla om att samordna kommunens verksamhet vid serviceorterna. Vidare kan medborgare förvänta sig att kommunen arbetar för samordning och samverkan mellan olika aktörer kring hälso-och sjukvård samt tandvård. I kommunen är Lit och Brunflo serviceorter. Lokala servicepunkter är ett sätt att arbeta för utökad service på landsbygd främst med fokus på tillgänglighet till dagligvaror och drivmedel. En servicepunkt är oftast förlag till dagligvarubutik alternativt drivmedelsförsäljning där man till exempel kan ta en kopp kaffe, göra ärenden över nätet. Servicepunkten kan vara den naturliga mötesplatsen i en by/ort. En servicepunkt kan ge mervärde i form av ökad besöksanledning till butiken eller drivmedelsförsäljning och ger därmed ökad möjlighet till merinköp och merförsäljning samt fungera som mötesplats. 4 I Östersunds kommun är Orrviken, Fåker, Häggenås och Tandsbyn lokala servicepunkter. Landsbygd Inom kommunala serviceplanen är landsbygden i fokus och samma avgränsning som i landbygdsstrategin har tillämpats. För Östersunds kommuns del innebär det att hela området utanför Östersunds stad omfattas. 2. Mål och syfte Övergripande mål Det ska finnas en god service för alla som bor, besöker och verkar i Östersunds kommun, i denna plan särskilt fokus på kommunens landsbygdsområden. Målet är att servicenivån ska hålla en sådan nivå att den bidrar till att den kan attrahera fler människor att bo, besöka och verka i kommunen. 4 Landsbygdsstrategi för Örnsköldsviks kommun

96 7, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns serviceplan Östersunds kommun IM Delmål Säkerställa att erforderlig /nödvändig service finns på landsbygden. Utveckla Lit och Brunflo som serviceorter. Utveckla Orrviken, Fåker, Häggenås och Tandsbyn som lokala servicepunkter. Två nya hållbara servicelösningar på landsbygden som testas. Syfte Serviceplanens insatser ska leda till ett ökat engagemang, förståelse och kunskap kring service som en del av kommunens arbete med näringslivs- och landsbygdsutveckling så att servicens funktioner konkret vägs in i kommunernas långsiktiga och strategiska planering. Den ska även vara ett verktyg för att öka handlingsberedskapen i servicefrågor. 3. Åtgärder I landsbygdsområdena i kommunen är tillgång till service relativt sett god. Även om tillgången till servicen är relativt god så är det också sårbart där det finns bara en butik och/eller drivmedelsstation. Därför är det av stor vikt att kommunen arbetar förebyggande och innovativt för att hitta samordningslösningar och nya sätt att lösa tillgängligheten till service. För att kunna göra det behöver kommunen löpande ha en uppdaterad bild av behoven av service i landsbygdsområdena samt diskutera lösningar med bland annat lokala utvecklingsgrupper. För att utveckla servicen har i ett första steg följande åtgärder identifierats: Åtgärd Ansvarig Finansiering Mål: Öka/bibehålla tillgänglighet till service på landsbygden Externa åtgärder: 1. Informera näringsidkare på landsbygden om olika stödmöjligheter som finns till kommersiell service. 2. Kommunen stödjer ett fortsatt hemsändningsbidrag 5. Interna åtgärder: 1. Utveckla kommunens servicekarta med kommersiell service för bättre samhällsplanering 2. Kommunen ska vid revidering av till exempel översiktsplan och tillväxtplan integrera ytterligare landsbygdsservicefrågorna. Näringslivskontoret Tjänst på Näringslivskontoret Näringslivskontoret Tjänst på Näringslivskontoret Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Utvecklingsenheten Samhällsbyggnad Extern finansiering Utvecklingsen heten Samhällsbygg nad 5 Hemsändningsbidraget kan sökas från kommunen av de butiker som upprätthåller hemsändning av varor till kunder som har svårt att själva ta sig till butiken. 4

97 7, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns serviceplan Östersunds kommun IM Projekt kring samordnad varudistrubtion pågår i kommunen. Delta i arbetsgrupp kopplat till projektet. Mål: Utveckla Lit och Brunflo som serviceorter. Utveckla Orrviken, Fåker och Häggenås som servicepunkter. 1.I de planerade dialogerna kring landsbygdsstrategin med lokala utvecklingsgrupper och företagare uppdatera behovsbilden av service i landsbygdsområdena. 2. Dialogmöten med servicegivare på berörda orter. Näringslivskontoret Näringslivskontoret Beslut tas Under 2016 Näringslivskontoret Tjänst på Näringslivskontoret Extern finansiering Näringslivskontoret Tjänst på Näringslivskontoret Extern finansiering Mål: Två nya hållbara servicelösningar på landsbygden testas. 1. Utifrån en fördjupad kvalitativ analys om livsvillkor på landsbygden ur ett jämställt perspektiv genomförs en ny servicelösning. Den fördjupade analysen har undersökt hur kvinnor och män, likväl som företagare upplever att servicetillgången sätter ramar för livsvillkor på landsbygden. 2. Stödja utvecklingen av lokala servicelösningar där intresse och underlag för sådana finns. Det kan också vara flera intressenter som tillsammans över ett geografiskt område tillhandhåller olika slag av service. Näringslivskontoret Extern finansiering Näringslivskontoret Extern finansiering 5

98 7, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns serviceplan Östersunds kommun IM Riskanalys En risk kan definieras som något oönskat eller oplanerat som kan äventyra planen och åtgärderna. Att arbeta med riskanalys innebär att identifiera risker som kan finnas och utföra olika analyser och sedan ta beslut om åtgärder. Därför kommer det att i samband med åtgärdernas genomförande belysas vilka risker som åtgärden innebär (se mall bilaga 2). Det är även viktigt vid riskanalysen att identifiera och beakta de eventuella begränsningar som finns i ett område för utveckling av verksamhet som till exempel renhållning, vatten och avlopp. 5. Uppföljning/utvärdering Ansvar och kostnader Varje nämnd och styrelse ansvarar för att inom sitt ansvarsområde vidta åtgärder i planen och budgeterar för de kostnader som åtgärderna medför. Kommunstyrelsen har ett samordningsansvar för att handlingsplanen genomförs. Uppföljning och utvärdering Genom att följa upp och utvärdera kommunala serviceplanen går det att se om målen nås och om medel används på rätt och effektivt sätt. Utvärdering av kommunala serviceplanen sker i samband med landbygdsstrategins utvärdering. Det innebär en halvtidsutvärdering år 2016 samt en utvärdering när planen löper ut år Kommunstyrelsens uppgift är att varje år följa upp genomförda åtgärder. Indikatorer - Antal dagligvarubutiker - Antal försäljningsställen för drivmedel - Antal apotek och apoteksombud - Tillgång till grundläggande betaltjänster - Tillgänglighet i form av restid till närmaste butik och försäljningsställe av drivmedel - Antal dialogmöten med lokala utvecklingsgrupper samt företagare, samt hur ser representationen ut (ålder, kön, turister, bofasta, inflyttare med mera) 6

99 7, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns serviceplan Östersunds kommun IM BILAGA 1 1. Nulägesbeskrivning Av Östersunds kommuns invånare bor cirka 25 % på landsbygden, det vill säga utanför Östersunds stad. De största orterna är Häggenås, Lit, Fåker, Tandsbyn, Brunflo och Orrviken. Tätorterna, speciellt Lit och Brunflo, är serviceorter för den omgivande landsbygden. Inflyttning och bostadsbyggande kan komma att påverka kommande servicestrukturer och nya orter kan bli aktuella. Sammanfattningsvis vad det gäller service på landsbygden i Östersunds kommun så är den relativt god. Vissa delar har dock låg servicenivå i form av tillänglighet (restid) till dagligvaror, drivmedel och skolor. Några orter där t ex drivmedelsstationerna och dagligvarubutikerna är en på orten är det extra sårbart om denna servicefunktion/punkt försvinner. Metod Det har varit relativt svårt att få fram aktuell och relevant fakta. Information om fysiska servicefunktioner när det gäller kommersiell service finns till viss del på nationell och regional nivå (dock inte med årsaktuella uppgifter) men sällan möjlig att bryta ned till kommunnivå eller/och landsbygdsområdsnivå. Därför har det varit svårt att få en aktuell nulägesbild. Under arbetet med framtagandet av den lokala serviceplanen har behov av att se de fysiska servicepunkterna i förhållande till hur invånarna bor, åldersstrukturen och vilka pendlingsmöjligheter som finns med mera blivit tydliga. Det har dock inte funnits tillgång till dessa uppgifter under arbetets gång. Diskussion har även förts kring hur det går på ett systematiskt och strukturerat sätt synliggöra behoven av service både hos invånare och företagare sett ur ett jämställdhetsperspektiv, samt fånga in nyinflyttarnas preferenser. När det gäller den kommunala servicen har kommunen utvecklat en servicekarta som finns tillgänglig via kommunens externa hemsida. Det är en karta med aktuell information om t ex grundskolor, förskolor, motionsspår, idrottsanläggningar, sophämtning och särskilda boenden. För att få en aktuell nulägesbeskrivning kring den kommunala servicen kan det utläsas via kommunens servicekarta. För att få en komplett bild över servicen på landsbygden bör kommunens servicekarta kompletteras med kommersiell service. Nedan redovisas delar av den kommersiell service på landsbygdsområdena. 1.1 Dagligvaruhandel De senaste åren har livsmedelsbutikerna på landsbygden blivit färre och trenden ser inte ut att vända. Anledningarna är negativ befolkningsutveckling i områden och även till viss del ändrade inköpsmönster. I definierat landsbygdsområde finns följande dagligvarubutiker 6 år Definitionerna av dagligvarubutiker, se bilaga. 7

100 7, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns serviceplan Östersunds kommun IM Dagligvarubutiker 2014 Butiksnamn Ort Typ av varubutik Nära Dej Orrviksbua Orrviken Servicebutik Macken Lit Lit Servicebutik OKQ8 Brunflo Brunflo Trafikbutik ICA Supermarket Brunflo Brunflo Dagligvarumarknad ICA Fåker Fåker Dagligvaruhall ICA Nära Litshallen Lit Övrig dagligvarubutik ICA Nära Häggenås Övrig Livs Häggenås dagligvarubutik COOP Konsum Brunflo Dagligvaruhall Källa: Tillväxtanalys I Östersunds kommun har de flesta invånare i landsbygdsområdena mindre än 20 minuters restid till en dagligvaruhandel. 1.2 Drivmedel Att ha tillgång till bil, drivmedel och ett bra vägnät är viktigt för människor för att kunna förflytta sig på landsbygden. Landsbygdsbor kör mer bil och har fler bilar än stadsbefolkningen. Nedan visas försäljningsställen år Försäljningsställen innefattar alla typer av försäljningsställen dvs även enbart en tank eller automatstation (inte bemannad) som säljer t.ex. enbart diesel. Laddningsstationer för elbilar finns i Östersund och Brunflo. 7 Ort Fåker Grönviken Häggenås Brunflo Lit Brunflo Ålsta Orrviken Brunflo Alltank Försäljningsställe OKQ8 Preem Gulf Statoil OKQ8 Hälsingeoljor Hälsingeoljor TRB Källa: Tillväxtanalys 7 Källa: 8

101 7, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns serviceplan Östersunds kommun IM Post, apotek och apoteksombud Postens verksamhet omstrukturerades under början av 2000-talet. Strukturomvandlingen ledde till ett ökat antal servicepunkter med i många fall längre öppethållandetider än tidigare. Postens lantbrevbärare når ut till i stort sett alla befolkade delar av länet för bland annat utdelning av brev och paket. Lantbrevbärarservicen fyller därför en funktion i kommunen. Apoteksmarknaden i Sverige började avregleras år Därför är det intressant att se både apotek och apoteksombud. Förutom i staden Östersund finns det apotek i Lit och Brunflo, samt ett apoteksombud i Fåker. 8 Förutom det finns det ett stort antal försäljningsställen för receptfria läkemedel. 1.4 Grundläggande betaltjänster När det gäller kontantuttag 9 och betalningsförmedling 10 är det möjligt i Lit och Brunflo. Dagkassehantering 11 finns enbart i Brunflo Källa Tillväxtanalys år Fysiska platser där uttag av kontanter kan göras 10 Fysiska platser där kontakta betalningar eller transfereringar från konton kan göras till andra mottagare 11 Fysiska platser där kontanter från ex närings- eller föreningsverksamhet kan tas emot 12 Källa Pipos betalanalys 1.0 Tillväxtanalys år

102 7, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns serviceplan Östersunds kommun IM BILAGA 2. (Bilaga i Länsstyrelsens slutrapport) Processen vid framtagande av utkast till handlingsplan service Näringslivssekretare har ansvarat för framtagandet av förslag till den kommunala serviceplanen som är en av handlingsplanerna för genomförandet av kommunens landsbygdsstrategi. Arbetet har stämts av med ansvarig handläggare vid länsstyrelsen Jämtlands län. Kontakter har skett med några förvaltningar inom kommunen. Kontakter har även tagits med Tillväxtverket, Tillväxtanalys och Jordbruksverket kring faktainsamling. Dokument och planer från andra kommuner har fungerat som inspirationsunderlag. Kontakter: Li Engström Hedberg Ann Isaksson Anne Sörensson Fredrik Kilander Peter Malmsten, Christer Lindberg Johan Holmer Erik Fransson Stefan Stålbring handläggare länsstyrelsen Jämtlands län statistiker Östersunds kommun klimatsamordnare/projektledare Grön trafik Östersunds kommun upphandlingschef Östersunds kommun analytiker Tillväxtanalys handläggare Tillväxtverket statistiker Jordbruksverket analytiker Tillväxtanalys GIS-ingenjör Östersunds kommun Dokument: Regionalt serviceprogram Jämtlands län , Länsstyrelsen Jämtlands län Landsbygdsstrategi Östersunds kommun Bredbandsstrategi Östersunds kommun Tillväxtplan Mer Östersund en plan för hållbar tillväxt i ett attraktivt Östersund Östersund Översiktsplan Vingåkers kommunala serviceplan Slutrapport Service på landsbygden - Ett samarbetsprojekt mellan kommunerna Bengtsfors, Gullspång, Munkedal med samordning via Dalslandskommunernas kommunalförbund. Febr 2012 Serviceplan, Falun kommun Landsbygdsstrategi för Örnsköldsviks kommun Landsbygdsnätverket nyhetsbrev nr Lokala hållbara servicelösningar 2011, Hela Sverige ska leva Lokal serviceplan för Vansbro kommun Västerås stad Översiktsplan med utblick mot 2050 Kungälvs kommun Översiktsplan 2010 Andra källor: Jordbruksverkets databas Allt om landet Tillväxtanalys Pipos Betal

103 7, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns serviceplan Östersunds kommun IM BILAGA 3 Mall för riskanalys: Risk Konsekvens Sannolikhet Så här reducerar vi risken Detta gör vi om risken blir verklighet Ansvarig Noteringar 11

104 7, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns serviceplan Östersunds kommun IM BILAGA 4 KODFÖRKLARING TYPER LIVSMEDELSBUTIKER (Källa Tillväxtanalys) BUTIKSTYP - Klassificering enligt HUI. Kod Butikstyp STORMARKNAD - minst 2500 kvm säljyta, externt läge och varuhussortiment (minst 20 % av omsättningen utgörs av specialvaror). VARUHUS - minst 1500 kvm säljyta, varuhussortiment och som ej är stormarknad. VARUMARKNAD - livsmedelsbutik (butik där minst 50 % av omsättningen utgörs av livsmedel och som ej är varuhus eller stormarknad) med minst 800 kvm säljyta och där minst 20% av säljytan (alt. 10% av omsättningen) utgörs av specialvaror. DAGLIGVARUMARKNAD - livsmedelsbutik med minst 800 kvm säljyta och som ej är varumarknad. VARUHALL - livsmedelsbutik med kvm säljyta där minst 20% av säljytan (alt. 10% av omsättningen) utgörs av specialvaror. DAGLIGVARUHALL - livsmedelsbutik med kvm säljyta och som ej är varuhall. SERVICEBUTIK - livsmedelsbutik med högst 250 kvm säljyta, öppen på söndagar samt minst 70 timmar per vecka - eller som tillhör vissa kedjor med svh-profil. TRAFIKBUTIK - servicebutik i anslutning till bensinstation. ÖVRIGA DAGLIGVARUBUTIKER - livsmedelsbutik med högst 399 kvm säljyta och som ej är servicebutik. SÄSONGSBUTIK - livsmedelsbutik som endast är öppen del av året. ÖVRIG LIVS - begränsat dagligvarusortiment (ett fåtal enheter, ej Dagligvarubutik) 12

105 8, KS :30 KS: 1110/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Liselotte Halvarsson Kommunstyrelsen Världscupen i skidskytte 2015 Svenska Skidskytteförbundet och dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB genomför världscupen i skidskytte i Östersund den 29 november till den 6 december Arrangören och kommunen är överens om att fortsätta samarbetet kring världscuptävlingarna. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att Östersunds kommun lämnar ett fortsatt ekonomiskt bidrag för genomförandet av 2015 års världscup i skidskytte samt att kommunen tillhandahåller Östersunds skidstadion hyresfritt till arrangören under tävlingarna. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden får bidrag med kronor för att möjliggöra tecknande av arrangemangsavtal med Svenska Skidskytteförbundet och dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB, utöver arrangemangs- och representationsstöd, för genomförande av världscupen i skidskytte i november/december Kultur- och fritidsnämnden beviljas ett bidrag med kronor för att täcka nämndens kostnader för drift och verksamhet vid Östersunds skidstadion i samband med världscupen i skidskytte i november/december Det avsätts kronor för att kommunen ska kunna genomföra aktiviteter för sin egen personal under världscupveckan. 4. Pengarna tas från kommunstyrelsens anslag för stora arrangemang, ansvar 010, verksamhet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

106 8, KS :30 KS: 1110/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bakgrund Svenska Skidskytteförbundet har av Internationella Skidskytteförbundet tilldelats världscuptävlingar i skidskytte åren Svenska Skidskytteförbundet med dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB och kommunens representanter har träffats och är överens om att fortsätta samarbetet kring arrangemanget för att närmast genomföra världscupen i skidskytte den 29 november till den 6 december Från kommunens sida är det angeläget att få fler internationella arrangemang av världsklass till Östersund. Det visar att Östersund som arrangemangsort har förmågan att arrangera bra tävlingar av hög standard. Ett arrangemangsstöd från Östersunds kommun ingår som en del i en långsiktig satsning tillsammans med fortsatta investeringar vid Östersunds skidstadion. Kultur- och fritidsförvaltningen har under våren fört en dialog med arrangören kring arrangemangsavtalet och redovisat förutsättningarna för kommunens fortsatta medverkan och stöd till årets världscuptävling. För 2015 föreslås en sänkning av kommunens bidrag med kronor jämfört med föregående år. Orsaken är att arrangören inte längre har kostnader för att hyra lokaler av Vericate AB för media och dopingkontroller, när det nu har uppförts ett mediacenter på skidstadionområdet. Det ekonomiska stödet till arrangören föreslås att för 2015 uppgå till kronor. Utöver det ekonomiska bidraget tillhandahåller kultur- och fritidsnämnden Östersunds skidstadion hyresfritt till arrangören. Det utökade världscuparrangemanget kommer i likhet med föregående år att innefatta en tidsmässigt förlängd tävlingsvecka, det vill säga från söndag till söndag. Det innebär utökade driftkostnader för kultur- och fritidsnämnden och dess utförare teknisk förvaltning/arenabyn. Tävlingsarenan med sina funktioner ska vara igång under en längre tid, vilket inkluderar alla permanenta och provisoriska byggnader, full tävlingsbelysning, spårpreparering, skötsel av skjutvallen, sandning/skottning och sophämtning med mera. Arrangemangsavtalet som ska tecknas mellan Östersunds kommun och S- venska Skidskytteförbundet med dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB ska tas upp för beslut i kultur- och fritidsnämnden under september Kommunens totala ekonomiska stöd till världscuptävlingen beräknas uppgå till cirka 2,5 miljoner kronor. Kommunens kostnader föreslås fördelas enligt följande: - Driftkostnader för arenan kr - Konstsnö kr - Arrangemangsbidrag kr - Representationsbidrag kr - Informationsaktiviteter kr - Personalaktiviteter kr Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

107 8, KS :30 KS: 1110/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bidrag till arrangören kr kr Kommentarer till ovan beskrivna kostnader: - Kommunens driftkostnader för att tillhandahålla skidstadion med tillhörande lokaler, skidskyttebana och tävlingsspår med mera under världscupen i skidskytte får uppgå till högst kronor. Kultur- och fritidnämnden har sedan tidigare ett utrymme på cirka kronor inom sin ordinarie budget för att täcka en del av dessa kostnader. Ett tilläggsanslag på kronor föreslås lämnas till kultur- och fritidsnämnden för att klara de övriga kostnaderna. - Kostnaden för tillverkning, lagring och uttransport av konstsnö till skidstadion och tävlingsspåren uppgår till kronor. Kultur- och fritidsnämnden har sedan tidigare fått motsvarande summa i utökat anslag i sin budgetram, varför kostnaden på kronor får täckas inom kultur- och fritidsnämndens egen budget. - Enligt kommunens policy för arrangemangsbidrag föreslås Svenska Skidskytteförbundet och dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB erhålla maximalt belopp i arrangemangsbidrag, det vill säga kronor, för genomförandet av den internationella världscuptävlingen i skidskytte. Arrangemangsbidraget tas från kultur- och fritidsnämndens egen budget. - Arrangören föreslås dessutom beviljas kronor i representationsbidrag. - Kommunens egna informationsinsatser i samband med världscuptävlingarna beräknas uppgå till kronor. - Internationella Skidskytteförbundet har ställt krav på arrangören att öka publiksiffrorna under tävlingarna. Det kommer enligt Biathlon Events i Sverige AB att bli en av de avgörande frågorna för om Östersund kommer att beviljas ytterligare världscuptävlingar under åren Östersunds kommun ser därför en möjlighet att öka nyttjandet av arenan under världscupveckan för att genomföra aktiviteter för kommunens egen personal. Ett ökat deltagande från kommunens personal skulle då även kunna bidra till att öka besökssiffrorna under tävlingarna. Det föreslås avsättas kronor för genomförande av personalaktiviteter. - Representationsbidraget på kronor, kronor för kommunens egna informationsinsatser samt kronor till aktiviteter under världscupveckan för kommunens egen personal tas från kommunstyrelsens budget. - Kultur- och fritidsnämnden föreslås få ett bidrag med kronor för att möjliggöra tecknandet av arrangemangsavtal med Svenska Skid- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

108 8, KS :30 KS: 1110/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr skytteförbundet och dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB. Utifrån ovanstående föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen beviljar kultur- och fritidsnämnden ett bidrag med kronor för att möjliggöra tecknande av arrangemangsavtal med Svenska Skidskytteförbundet och dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB samt ett bidrag med kronor för att täcka nämndens kostnader för drift och verksamhet vid Östersunds skidstadion i samband med världscupen i skidskytte i november/december Dessutom avsätts kronor för att kommunen ska kunna genomföra aktiviteter för sin egen personal under världscupveckan. Personalaktiviteterna genomförs inom kommunstyrelsens budget. Pengarna föreslås tas från kommunstyrelsens anslag för stora arrangemang, ansvar 010, verksamhet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Utdrag med tjänstemannaförslag till Svenska Skidskytteförbundet, Biathlon Events i Sverige AB, kultur- och fritidsnämnden och teknisk förvaltning/arenabyn. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

109 8, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Liselotte Halvarsson Kommunstyrelsen Världscupen i skidskytte 2015 Svenska Skidskytteförbundet och dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB genomför världscupen i skidskytte i Östersund den 29 november till den 6 december Arrangören och kommunen är överens om att fortsätta samarbetet kring världscuptävlingarna. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att Östersunds kommun lämnar ett fortsatt ekonomiskt bidrag för genomförandet av 2015 års världscup i skidskytte samt att kommunen tillhandahåller Östersunds skidstadion hyresfritt till arrangören under tävlingarna. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden får utökad budgetram med kronor för att möjliggöra tecknande av arrangemangsavtal med Svenska Skidskytteförbundet och dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB, utöver arrangemangs- och representationsstöd, för genomförande av världscupen i skidskytte i november/december Kultur- och fritidsnämnden beviljas ett ekonomiskt tillskott med kronor för att täcka nämndens kostnader för drift och verksamhet vid Östersunds skidstadion i samband med världscupen i skidskytte i november/december Det avsätts kronor för att kommunen ska kunna genomföra aktiviteter för sin egen personal under världscupveckan. 4. Pengarna tas från kommunstyrelsens anslag för stora arrangemang, ansvar 010, verksamhet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

110 8, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bakgrund Svenska Skidskytteförbundet har av Internationella Skidskytteförbundet tilldelats världscuptävlingar i skidskytte åren Svenska Skidskytteförbundet med dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB och kommunens representanter har träffats och är överens om att fortsätta samarbetet kring arrangemanget för att närmast genomföra världscupen i skidskytte den 29 november till den 6 december Från kommunens sida är det angeläget att få fler internationella arrangemang av världsklass till Östersund. Det visar att Östersund som arrangemangsort har förmågan att arrangera bra tävlingar av hög standard. Ett arrangemangsstöd från Östersunds kommun ingår som en del i en långsiktig satsning tillsammans med fortsatta investeringar vid Östersunds skidstadion. Kultur- och fritidsförvaltningen har under våren fört en dialog med arrangören kring arrangemangsavtalet och redovisat förutsättningarna för kommunens fortsatta medverkan och stöd till årets världscuptävling. För 2015 föreslås en sänkning av kommunens bidrag med kronor jämfört med föregående år. Orsaken är att arrangören inte längre har kostnader för att hyra lokaler av Vericate AB för media och dopingkontroller, när det nu har uppförts ett mediacenter på skidstadionområdet. Det ekonomiska stödet till arrangören föreslås att för 2015 uppgå till kronor. Utöver det ekonomiska bidraget tillhandahåller kultur- och fritidsnämnden Östersunds skidstadion hyresfritt till arrangören. Det utökade världscuparrangemanget kommer i likhet med föregående år att innefatta en tidsmässigt förlängd tävlingsvecka, det vill säga från söndag till söndag. Det innebär utökade driftkostnader för kultur- och fritidsnämnden och dess utförare teknisk förvaltning/arenabyn. Tävlingsarenan med sina funktioner ska vara igång under en längre tid, vilket inkluderar alla permanenta och provisoriska byggnader, full tävlingsbelysning, spårpreparering, skötsel av skjutvallen, sandning/skottning och sophämtning med mera. Arrangemangsavtalet som ska tecknas mellan Östersunds kommun och S- venska Skidskytteförbundet med dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB ska tas upp för beslut i kultur- och fritidsnämnden under september Kommunens totala ekonomiska stöd till världscuptävlingen beräknas uppgå till cirka 2,5 miljoner kronor. Kommunens kostnader föreslås fördelas enligt följande: - Driftkostnader för arenan kr - Konstsnö kr - Arrangemangsbidrag kr - Representationsbidrag kr - Informationsaktiviteter kr - Personalaktiviteter kr - Bidrag till arrangören kr kr Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

111 8, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kommentarer till ovan beskrivna kostnader: - Kommunens driftkostnader för att tillhandahålla skidstadion med tillhörande lokaler, skidskyttebana och tävlingsspår med mera under världscupen i skidskytte får uppgå till högst kronor. Kultur- och fritidnämnden har sedan tidigare ett utrymme på cirka kronor inom sin ordinarie budget för att täcka en del av dessa kostnader. Ett tilläggsanslag på kronor föreslås lämnas till kultur- och fritidsnämnden för att klara de övriga kostnaderna. - Kostnaden för tillverkning, lagring och uttransport av konstsnö till skidstadion och tävlingsspåren uppgår till kronor. Kultur- och fritidsnämnden har sedan tidigare fått motsvarande summa i utökat anslag i sin budgetram, varför kostnaden på kronor får täckas inom kultur- och fritidsnämndens egen budget. - Enligt kommunens policy för arrangemangsbidrag föreslås Svenska Skidskytteförbundet och dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB erhålla maximalt belopp i arrangemangsbidrag, det vill säga kronor, för genomförandet av den internationella världscuptävlingen i skidskytte. Arrangemangsbidraget tas från kultur- och fritidsnämndens egen budget. - Arrangören föreslås dessutom beviljas kronor i representationsbidrag. - Kommunens egna informationsinsatser i samband med världscuptävlingarna beräknas uppgå till kronor. - Internationella Skidskytteförbundet har ställt krav på arrangören att öka publiksiffrorna under tävlingarna. Det kommer enligt Biathlon Events i Sverige AB att bli en av de avgörande frågorna för om Östersund kommer att beviljas ytterligare världscuptävlingar under åren Östersunds kommun ser därför en möjlighet att öka nyttjandet av arenan under världscupveckan för att genomföra aktiviteter för kommunens egen personal. Ett ökat deltagande från kommunens personal skulle då även kunna bidra till att öka besökssiffrorna under tävlingarna. Det föreslås avsättas kronor för genomförande av personalaktiviteter. - Representationsbidraget på kronor, kronor för kommunens egna informationsinsatser samt kronor till aktiviteter under världscupveckan för kommunens egen personal tas från kommunstyrelsens budget. - Kultur- och fritidsnämnden föreslås få en utökad budgetram med kronor för att möjliggöra tecknandet av arrangemangsavtal med Svenska Skidskytteförbundet och dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

112 8, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Utifrån ovanstående föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen beviljar kultur- och fritidsnämnden en utökad budgetram med kronor för att möjliggöra tecknande av arrangemangsavtal med Svenska Skidskytteförbundet och dess arrangemangsbolag Biathlon Events i Sverige AB samt ett ekonomiskt tillskott med kronor för att täcka nämndens kostnader för drift och verksamhet vid Östersunds skidstadion i samband med världscupen i skidskytte i november/december Dessutom avsätts kronor för att kommunen ska kunna genomföra aktiviteter för sin egen personal under världscupveckan. Pengarna föreslås tas från kommunstyrelsens anslag för stora arrangemang, ansvar 010, verksamhet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Utdrag med tjänstemannaförslag till Svenska Skidskytteförbundet, Biathlon Events i Sverige AB, kultur- och fritidsnämnden och teknisk förvaltning/arenabyn. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

113 9, KS :30 US: 696/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Maria Werner Kommunstyrelsen Servicedeklarationer för serviceförvaltningen - kundcenter Kundcenter har tagit fram förslag till en servicedeklaration för verksamheten. Servicedeklarationen utgår från kommunens antagna kvalitetsdimensioner; tillgång och tillgänglighet, kompetens, bemötande samt inflytande. Utförarstyrelsen har godkänt servicedeklarationen den 9 april Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Utförarstyrelsens beslut, Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag Servicedeklaration kundcenter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1.Servicedeklarationen för kundcenter godkänns. 2. Servicedeklarationen för kundcenter börjar att gälla från och med den 1 september Bakgrund Kundcenter har tagit fram förslag till en servicedeklaration för verksamheten. Utgångspunkten är kommunens kvalitetsdimensioner; tillgång och tillgänglighet, kompetens, bemötande samt inflytande. Servicedeklarationen är utformad så att den går att följa upp, bland annat genom måtten i kommunens kvalitet i korthet som mäter tillgänglighet och bemötande. Kommunledningsförvaltningen föreslår att servicedeklarationen för kundcenter godkänns och börjar gälla från den 1 september KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Unto Järvirova Biträdande kommundirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

114 9, KS :30 US: 696/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Utdrag till Utförarstyrelsen samt Agneta Nilsson kundcenter. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

115 9, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Maria Werner Kommunstyrelsen Servicedeklarationer för serviceförvaltningen - kundcenter Kundcenter har tagit fram förslag till en servicedeklaration för verksamheten. Servicedeklarationen utgår från kommunens antagna kvalitetsdimensioner; tillgång och tillgänglighet, kompetens, bemötande samt inflytande. Utförarstyrelsen har godkänt servicedeklarationen den 9 april Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Utförarstyrelsens beslut, Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag Servicedeklaration kundcenter Förslag till beslut 1.Servicedeklarationen för kundcenter godkänns. 2. Servicedeklarationen för kundcenter börjar att gälla från och med den 1 september Bakgrund Kundcenter har tagit fram förslag till en servicedeklaration för verksamheten. Utgångspunkten är kommunens kvalitetsdimensioner; tillgång och tillgänglighet, kompetens, bemötande samt inflytande. Servicedeklarationen är utformad så att den går att följa upp, bland annat genom måtten i kommunens kvalitet i korthet som mäter tillgänglighet och bemötande. Kommunledningsförvaltningen föreslår att servicedeklarationen för kundcenter godkänns och börjar gälla från den 1 september KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Unto Järvirova Biträdande kommundirektör Utdrag till Utförarstyrelsen samt Agneta Nilsson kundcenter. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

116 9, KS :30 / Bilaga: 18, US PROTOKOLL Utförarstyrelsen Dnr Servicedeklarationer för serviceförvaltningen - kundcenter Kommunfullmäktige har beslutat att nämndsspecifika servicedeklarationer ska utformas. Deklarationerna ska följa de fyra kvalitetsdimensioner som kommunen antagit; tillgång & tillgänglighet, bemötande, inflytande och kompetens. Serviceförvaltningen har tagit fram en servicedeklaration för kundcenter. Underlag för beslut Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag Servicedeklaration kundcenter Nisse Sandqvist, v: I Servicedeklarationen för kundcenter ändras ordet skall till ska i löpande text under "kommunens ansvar" med lydelse: "Som invånare ska du enkelt kunna komma i kontakt med kommunen och dess verksamheter på ett sätt som passar dig." Proposition Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att utförarstyrelsen antar det. Utförarstyrelsens beslut 1. I Servicedeklarationen för kundcenter ändras ordet "skall" till ska i löpande text under "kommunens ansvar" med lydelse: "Som invånare ska du enkelt kunna komma i kontakt med kommunen och dess verksamheter på ett sätt som passar dig." 2. Servicedeklaration kundcenter godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Utdrag med tjänstemannaförslag till serviceförvaltningen, Agneta Nilsson och område administration vid kommunledningsförvaltningen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

117 9, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Agneta Nilsson Utförarstyrelsen Servicedeklarationer för serviceförvaltningen - kundcenter Kommunfullmäktige har beslutat att nämndsspecifika servicedeklarationer ska utformas. Deklarationerna ska följa de fyra kvalitetsdimensioner som kommunen antagit; tillgång & tillgänglighet, bemötande, inflytande och kompetens. Serviceförvaltningen har tagit fram en servicedeklaration för kundcenter. Underlag för beslut Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag Servicedeklaration kundcenter Förslag till beslut Servicedeklaration kundcenter godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. SERVICEFÖRVALTNINGEN Sven-Ove Nilsson Tf förvaltningschef Utdrag med tjänstemannaförslag till serviceförvaltningen, Agneta Nilsson och område administration vid kommunledningsförvaltningen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

118 9, KS :30 / Bilaga: Servicedeklaration kundcenter Servicedeklaration Kundcenter

119 9, KS :30 / Bilaga: Servicedeklaration kundcenter Kommunens ansvar Östersunds kommun erbjuder en väg in till kommunen via vårt kundcenter. Som invånare ska du enkelt kunna komma i kontakt med kommunen och dess verksamheter på ett sätt som passar dig. Kundcenter kan kontaktas via telefon på , e-post kundcenter@ostersund.se, webbformulär på genom att komma på besök eller via Facebook. Vad kan du förvänta dig av oss? Att du får ett bra bemötande från professionell, kunnig och serviceinriktad personal. Att du kan komma i kontakt med oss alla vardagar mellan Att vi besvarar ditt samtal inom maximalt två minuter alternativt att du får erbjudande om att bli uppringd för att slippa vänta kvar i telefonkö. Att du får återkoppling på din fråga eller synpunkt inom maximalt två arbetsdagar. Att vi registrerar och vidarebefordrar dina synpunkter till berörd verksamhet. Att du förutom på svenska, även kan få hjälp med ditt ärende på engelska och sydsamiska. Vad förväntar vi oss av dig? Att du lämnar ifrån dig dina kontaktuppgifter om du vill ha återkoppling på ditt ärende. Att du lämnar ifrån dig den information eller de underlag som behövs för att vi ska kunna behandla ditt ärende. Tala om vad du tycker! Om vi inte lever upp till vad vi lovar vill vi gärna att du meddelar oss detta. På kundcenter tar vi emot synpunkter som rör alla kommunens verksamheter. Du kan även registrera dina synpunkter i vårt formulär på En servicedeklaration beskriver vad du som medborgare kan förvänta dig när du nyttjar kommunala tjänster. Kvalitet i Östersunds kommun Vår kvalitetspolicy innehåller områden som kommunen ska arbeta med för att förbättra kvaliteten på den kommunala servicen. Alla nämnder och förvaltningar ska arbeta med dessa områden. Syftet med policyn är att skapa en gemensam grund för arbetet med kvalitet i Östersunds kommun. Kommunfullmäktige har fastställt fyra kvalitetsdimensioner: Tillgång och tillgänglighet Alla som vänder sig till kommunen upplever att tillgängligheten är god. Vi ger all information på ett sådant sätt att den uppfattas som tydlig och begriplig. Bemötande De vi är till för upplever att de bli lyssnade till och bemöts personligt med respekt och engagemang. Inflytande Vi underlättar för medborgare att vara delaktiga och ha inflytande när det gäller kommunens utbud och utförande av tjänster. Kompetens De vi är till för upplever att våra uppdrag utförs med rätt kompentens. På så sätt skapar vi förtroende för kommunens verksamheter. Kvalitet är att tillgodose behov och infria realistiska förväntningar, såväl medborgarnas som personalens och de förtroendevaldas. sept Infobyrån

120 10, KS :30 KS: 1303/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Hannele Lanner Johansson Theresia Grön Tobias Lundberg Kommunstyrelsen Tillväxtplan - Strategiska satsningar för ökad tillväxt Östersunds kommuns tillväxtplan 2014-beslutades den 20 mars 2014 i Kommunfullmäktige efter en bred dialog med representanter från till exempel näringslivet, akademin, den ideella sektorn och kommunens invånare. De sju tillväxtfaktorer som prioriterades fram är välkomnande, mer kreativitet, mer företagsamhet, mer kunskap, mer omtanke, mer kultur och mer attraktiva boenden. Arbetet med att komma fram till hur tillväxtplanens målsättningar ska förverkligas har utkristalliserats genom att en workshop genomförts för varje tillväxtfaktor. Dessa workshops har pågått under perioden september 2014 till och med april unika deltagare som representerar olika delar av samhället har bidragit med sina idéer och tankar. Det som framkommit har sammanställts, bearbetats och resulterat i dokumentet Strategiska satsningar för ökad tillväxt. Remissversionen av Strategiska satsningar för ökad tillväxt har varit utsänd på remiss under tiden 29 april till och med 9 juni Remissen har sänts till berörda myndigheter, organisationer, politiska partier, kommunala nämnder samt till alla som deltagit på workshoparna. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Strategiska satsningar för ökad tillväxt, version Sammanställning av remissvar Finansieringsbilaga Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Strategiska satsningar för ökad tillväxt med tillhörande finansieringsbilaga godkänns. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

121 10, KS :30 KS: 1303/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bakgrund Östersunds kommuns tillväxtplan 2014-beslutades den 20 mars 2014 i Kommunfullmäktige efter en bred dialog med representanter från till exempel näringslivet, akademin, den ideella sektorn och kommunens invånare. De sju tillväxtfaktorer som prioriterades fram är välkomnande, mer kreativitet, mer företagsamhet, mer kunskap, mer omtanke, mer kultur och mer attraktiva boenden. Arbetet med att komma fram till hur tillväxtplanens målsättningar ska förverkligas har utkristalliserats genom att en workshop genomförts för varje tillväxtfaktor. Dessa workshops har pågått under perioden september 2014 till och med april unika deltagare som representerar olika delar av samhället har bidragit med sina idéer och tankar. Vid varje workshop fick deltagarna uppgiften att tillsammans föreslå satsningar som kommer att leda till exempelvis ett Mer välkomnande Östersund. Satsningarna har sedan bearbetats utifrån vilka som bedömts möjliga att ta vidare i ett nästa steg, vilket resulterat i 64 stycken olika satsningar som sammanställts i dokumentet Strategiska satsningar för ökad tillväxt. Utgångspunkten har varit att utifrån varje tillväxtfaktor ta fram gemensamma och konkreta satsningar att arbeta vidare med för att nå målen i Tillväxtplanen. Med varje satsning följer ett förslag till åtgärd på hur arbetet med att fullfölja satsningen ska tas vidare, tidplan samt vilken part som är ansvarig. Gemensamt för alla satsningar är också att de ska passa in i arbetet för ett demokratiskt, ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart Östersund. Det skiljer sig i hur satsningarna ska finansieras. Vissa satsningar kommer att genomföras inom ramen för den ansvarige aktörens budget. Andra satsningar kommer att finansieras inom projekt med externa projektmedel från exempelvis EU:s diverse fonder, där några projekt redan är igång, några kommer att sökas och övriga kan sökas inom perioden Många av förslagen som inte har klar finansiering behöver utredas vidare och sedan beslutas av den ansvariga aktören. En övergripande finansieringsbilaga har tagits fram, som visar vart pengarna för de olika satsningarna ska tas. Remissversionen av Strategiska satsningar för ökad tillväxt har varit utsänd på remiss under tiden 29 april till och med 9 juni Remissen har sänts till berörda myndigheter, organisationer, politiska partier, kommunala nämnder samt till alla som deltagit i referensgruppen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

122 10, KS :30 KS: 1303/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Beslutet skickas till Samtliga nämnder, förvaltningsekonomen Hannele Lanner Johansson Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

123 10, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Hannele Lanner Johansson Theresia Grön Tobias Lundberg Kommunstyrelsen Tillväxtplan - Strategiska satsningar för ökad tillväxt Östersunds kommuns tillväxtplan 2014-beslutades den 20 mars 2014 i Kommunfullmäktige efter en bred dialog med representanter från till exempel näringslivet, akademin, den ideella sektorn och kommunens invånare. De sju tillväxtfaktorer som prioriterades fram är välkomnande, mer kreativitet, mer företagsamhet, mer kunskap, mer omtanke, mer kultur och mer attraktiva boenden. Arbetet med att komma fram till hur tillväxtplanens målsättningar ska förverkligas har utkristalliserats genom att en workshop genomförts för varje tillväxtfaktor. Dessa workshops har pågått under perioden september 2014 till och med april unika deltagare som representerar olika delar av samhället har bidragit med sina idéer och tankar. Det som framkommit har sammanställts, bearbetats och resulterat i dokumentet Strategiska satsningar för ökad tillväxt. Remissversionen av Strategiska satsningar för ökad tillväxt har varit utsänd på remiss under tiden 29 april till och med 9 juni Remissen har sänts till berörda myndigheter, organisationer, politiska partier, kommunala nämnder samt till alla som deltagit på workshoparna. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Strategiska satsningar för ökad tillväxt, version Sammanställning av remissvar Finansieringsbilaga Förslag till beslut 1. Strategiska satsningar för ökad tillväxt med tillhörande finansieringsbilaga godkänns. Bakgrund Östersunds kommuns tillväxtplan 2014-beslutades den 20 mars 2014 i Kommunfullmäktige efter en bred dialog med representanter från till exempel näringslivet, akademin, den ideella sektorn och kommunens invånare. De sju tillväxtfaktorer som prioriterades fram är välkomnande, mer kreati- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

124 10, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr vitet, mer företagsamhet, mer kunskap, mer omtanke, mer kultur och mer attraktiva boenden. Arbetet med att komma fram till hur tillväxtplanens målsättningar ska förverkligas har utkristalliserats genom att en workshop genomförts för varje tillväxtfaktor. Dessa workshops har pågått under perioden september 2014 till och med april unika deltagare som representerar olika delar av samhället har bidragit med sina idéer och tankar. Vid varje workshop fick deltagarna uppgiften att tillsammans föreslå satsningar som kommer att leda till exempelvis ett Mer välkomnande Östersund. Satsningarna har sedan bearbetats utifrån vilka som bedömts möjliga att ta vidare i ett nästa steg, vilket resulterat i 64 stycken olika satsningar som sammanställts i dokumentet Strategiska satsningar för ökad tillväxt. Utgångspunkten har varit att utifrån varje tillväxtfaktor ta fram gemensamma och konkreta satsningar att arbeta vidare med för att nå målen i Tillväxtplanen. Med varje satsning följer ett förslag till åtgärd på hur arbetet med att fullfölja satsningen ska tas vidare, tidplan samt vilken part som är ansvarig. Gemensamt för alla satsningar är också att de ska passa in i arbetet för ett demokratiskt, ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart Östersund. Det skiljer sig i hur satsningarna ska finansieras. Vissa satsningar kommer att genomföras inom ramen för den ansvarige aktörens budget. Andra satsningar kommer att finansieras inom projekt med externa projektmedel från exempelvis EU:s diverse fonder, där några projekt redan är igång, några kommer att sökas och övriga kan sökas inom perioden Många av förslagen som inte har klar finansiering behöver utredas vidare och sedan beslutas av den ansvariga aktören. En övergripande finansieringsbilaga har tagits fram, som visar vart pengarna för de olika satsningarna ska tas. Remissversionen av Strategiska satsningar för ökad tillväxt har varit utsänd på remiss under tiden 29 april till och med 9 juni Remissen har sänts till berörda myndigheter, organisationer, politiska partier, kommunala nämnder samt till alla som deltagit i referensgruppen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Beslutet skickas till Samtliga nämnder, förvaltningsekonomen Hannele Lanner Johansson Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

125 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Strategiska satsningar för ökad tillväxt - Östersunds kommun SAMMANSTÄLLNING AV YTTRANDEN FRÅN REMISS Remissversionen av dokumentet har varit utsänd på remiss under tiden 29 april till och med 9 juni I remissversionen presenteras de förslag som kommit fram under de sju workshops som hållits för varje tillväxtfaktor. Efter bearbetning lyfts de satsningar som bedömts som möjliga att ta vidare i ett nästa steg. Till varje satsning finns förslag på ansvarig organisation och tidsplan för satsningen. Utgångspunkten har varit att utifrån varje tillväxtfaktor ta fram gemensamma och konkreta satsningar att arbeta vidare med för att nå målen i Tillväxtplanen. Det kan vara satsningar som genomförs av förvaltningarna inom Östersunds kommun men det är även aktiviteter som genomförs i samverkan med, eller helt av, externa aktörer. I de fall där en extern aktör står angiven som ansvarig för genomförandet av ett förslag, har satsningen ofta föreslagits från den ansvariga aktören under någon av de sju workshoparna. Gemensamt för alla föreslagna satsningar är att de ska passa in i arbetet för ett demokratiskt, ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart Östersund. Remissen har sänts till berörda myndigheter, organisationer, politiska partier, kommunala nämnder samt till alla som deltagit i referensgruppen. SAMRÅDSYTTRANDEN 16 skriftliga synpunkter har kommit in till kommunen. Yttrandena refereras nedan i korthet. SAMMANFATTNING Intresset för att delta i tillväxtarbetet har varit stort. Totalt har 127 unika deltagare bidragit med sina tankar och idéer för hur Östersund ska utvecklas till en Mer attraktiv och hållbar kommun. Av de 127 deltagarna var 57 % kvinnor och fördelningen av deltatagande aktörer såg ut enlig nedan: Tjänstemän - Offentlig sektor: 39 Privatpersoner: 7 Utbildningssektorn: 15 Förtroendevalda: 9 Företagare: 33 Föreningar: 24 Alla deltagare har inbjudits att svara på remissen varav yttranden har inlämnats från följande aktörer/personer: STATLIGA OCH REGIONALA MYNDIGHETER Region Jämtland Härjedalen Jämtlands Gymnasieförbund Mittuniversitetet 1

126 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ KOMMUNALA NÄMNDER, FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG Socialnämnden Utförarstyrelsen Miljö- och samhällsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Integrationsservice Näringslivskontoret ORGANISATIONER/FÖRENINGAR Jamtli Ung Företagsamhet POLITISKA PARTIER Miljöpartiet Socialdemokraterna PRIVATPERSONER Ingvar Svanborg REMISSVAR STATLIGA OCH REGIONALA MYNDIGHETER - Region Jämtland Härjedalen Vi är medvetna om att den nu remissade åtgärdsstrategin är ett resultat av vad deltagarna vid olika workshops bidragit med. Trots detta vill vi ännu en gång poängtera betydelsen av att en väl fungerande transportinfrastruktur är avgörande för länets tillväxt. Det bör således avspeglas tydligare än enbart i form av deltagande i lobbyaktiviteter inom åtgärderna 27 och 29. Detsamma gäller att en nödvändig omställning kopplat till resurshushållning kan skapa såväl tillväxt som är en viktig del i uppnåendet av visionen om ett demokratiskt, ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart Östersund. Ett flertal av de åtgärdsförslag som föreslås i remissen pekar ut Region Jämtland Härjedalen som ansvarig aktör. Vi tycker att det är bra att såväl kommuner som region har förmågan att se över administrativa gränser för att nå maximalt genomslag för de prioriteringar respektive part lyfter fram som prioriteringar. Det är genom samverkan länet kan bibehålla befolkning, locka till nyetablering och allmänt skapa attraktionskraft. nr 2 Mat som verktyg I arbetet med att integrera nyanlända finns en rad olika förslag och arbetssätt där civilsamhället har en viktig roll. Mat har en central social funktion för 2

127 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ människan och att använda de i regionen redan upparbetade kompetenserna och modellerna kring t ex matarrangemang är ett smart och bra sätt för att skapa det sociala "kitt" som är nödvändigt för en bra integration. Det behöver dock sättas in i ett sammanhang och vara en del i fler åtgärder som skapar sociala strukturer och ett välkomnande klimat. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd. I inledningen beskrivs att samtliga satsningar och åtgärder framkommit under utförda workshops där utgångspunkten har varit att ta fram konkreta satsningar. Andra utvecklingsprojekt pågår parallellt kopplat till i det här fallet integration och behöver synkas på bästa sätt. Övriga projekt redovisas inte i dokumentet. nr 14 Att stötta och utveckla innovationsstödssystemet Sedan förra året, 2014, driver Region Jämtland Härjedalen ett tvåårigt projekt - Innovativa Jämtland Härjedalen 2025 med stöd från Tillväxtverket, som har omfattat framtagandet av en innovationsstrategi och också framtagande av aktiviteter som kan implementera strategin i samhället så att innovationsarbetet i regionen/länet stärks. Under senare delen av detta år, 2015, är det meningen att den gemensamt framtagna strategin aktiviteter skall implementeras och därigenom förbättra strategiarbetet i länet. Redan idag stöttar Region Jämtland Härjedalen specifika intresseområden som finns i länet, via projektmedel och företagsstöd. T.ex. medfinansierar Region JH MSSP ABs projekt Peak innovation likväl som basfinansiering av MSSP ABs arbete med t.ex. inkubatorerna. Turismen är ett annat område som under årens lopp har erhållit stöd för att utveckla länets destinationer och där även företag erhållit stöd för att utveckla sitt produktutbud. IUC Z-Group ABs arbetet med medlemsföretagens tillverkande industri är också en sammanslutning som är viktig för länets utveckling. Såväl organisationen som de enskilda medlemsföretagen har under åren fått stöd och är även i fortsättningen viktiga att stödja för utvecklingen i vår region.. Region JH har tagit initiativet tillsammans med länets kommuner och deras näringslivschefer för att skapa ett bättre etableringsarbete för att locka nya företag att etablera sig i länet. Tillsammans drivs sedan alldeles nyligen projektet Etableringsfrämjande samverkan i regionen Jämtland Härjedalen. Ett gemensamt projekt att skapa bättre förutsättningar för företag att flytta in i vår region och etablera verksamhet. För att länet skall klara sig i den alltmer hårdnande konkurrensen om etableringar och nya arbetstillfällen är det därför av största vikt att regionens företrädare samarbetar kring att förstärka de starka områden vi redan idag har och också gemensamt ser de utvecklingsmöjligheter som finns för regionen. Ett helikopterperspektiv över regionens styrkor, svagheter, möjligheter och hot blir därför viktigare att alltfler politiker och tjänstemän har för att kunna ta tillvara den potential som regionen har. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Regionen bekräftar sitt samordningsansvar av det regionala innovationsstödssystemet. Ingen åtgärd krävs. 3

128 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ nr 17 Klusteranalys Om man utgår från att Ett näringslivskluster eller bara kluster är en geografiskt avgränsad miljö, inom vars gränser företag inom liknande branscher, under konkurrens och samverkan, producerar en "speciell" slutprodukt. så är det viktigt att de valda satsningar som samhället är beredd att göra utgår från de företag och företagssammanslutningar som finns i regionen/länet. Där vi idag ser eller anar att produktionen av den vara eller tjänst som produceras, eller kommer att produceras, får ett större värde genom detta samarbete eller den konkurrens som ett kluster kan skapa. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Kommentaren föranleder ingen åtgärd. nr 19 Ta fram en regional IT-struktur som ett första steg i att utveckla en IT-kultur i världsklass En regional digital agenda är under framtagande, som följd av den avsiktsförklaring som dåvarande landstinget, regionförbundet och primärkommunala nämnden undertecknade i januari Remissvar på en första utgåva är under bearbetning med målet att en slutlig version ska läggas fram för beslut i regionfullmäktige i oktober Handlingsplaner för olika insatsområden ska följa därpå. Den regionala digitala agendan är en strategi för hur Jämtland Härjedalen på bästa sätt ska ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Den är framtagen i bred samverkan med aktörer från olika samhällssektorer och fyra prioriterade områden har identifierats; infrastruktur, digital kompetens, expertis och samverkan. Dessa områden har bäring på samtliga sju prioriteringar som lyfts fram i den regionala utvecklingsstrategin och kommer även att kunna stödja ambitionen att utveckla en IT-kultur i världsklass. Härav ser Region Jämtland Härjedalen inga direkta behov av att utforma ytterligare en strategi på det regionala planet, däremot finns behov av samverkan kring kommande handlingsplaner och vi välkomnar en fortsatt dialog. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses genom att satsningen tas bort. Region Jämtland Härjedalen ansvarar för att ta fram en digital agenda för regionen, där Östersunds kommun kommer att vara delaktig i processen. nr 21 Goda förutsättningar vid rekrytering eller inflyttning Region Jämtland Härjedalen arbetar tillsammans med länets kommuner, andra myndigheter samt näringslivets organisationer för att hantera den demografiska utmaningen. Ett av de spår vi arbetar efter är att etablera en medflyttarfunktion Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Regionen instämmer med förslaget. Ingen åtgärd krävs. 4

129 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ nr 25 Fler program på Östersunds gymnasieskolor Först är det överhuvudtaget viktigt att behålla de gymnasieprogram vi har och helst utöka dem. Flera program har under senare år lagts ner till följd av för litet elevantal. Med tanke på länets attraktionskraft och kompetensförsörjning är detta mycket viktigt. Det är förstås mycket bra att kunna erbjuda Ung Företagsamhet i synnerhet i de program där ett eget företagande kan vara ett alternativ. Överhuvudtaget är det mycket viktigt att öka och intensifiera kontakterna mellan skolan och arbetslivet. Detta kan ske på många sätt genom studiebesök, praktik, företag i skolan så att skolans undervisning i högre utsträckning har koppling till den verklighet eleverna kommer att möta i arbetslivet. Så denna prioritering bör enligt vår mening breddas att gälla en fördjupad kontakt mellan företag/näringsliv/samhälle och skolan på alla nivåer. Ung Företagsamhet är en bra och viktig verksamhet som behöver kompletteras med ytterligare insatser. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses delvis genom att satsningen kvarstår men med område tillväxt som ensam ansvarig part. Nr 27: Ett regionalt lobbyarbete och en bättre samordning för infrastrukturfrågorna 1. Påverka och för dialog med riksdagsledamöter och beslutsfattare. Detta görs kontinuerligt och i den omfattning resurserna tillåter. Samsyn råder. 2. Arbeta för en långsiktigt hållbar järnväg över Stora Helvetet, på plats till VM Stora Helvetet öppnades för trafik i januari 2015, den långsiktiga lösningen utreds f n (maj 2015). Utgångspunkten i den utredningen är att järnvägen ska vara öppen för trafik utan avbrott även när bandelen byggs om och elektrifieras. 3. Östersunds kommun går in med ekonomiska och personella resurser i samverkansprojekt som syftar till att utveckla länets infrastruktur. Regionens resurser för att arbeta med länets infrastruktur är mycket begränsade, de ekonomiska ramarna sätts av staten. Tillskott av ekonomiska och personella resurser är angeläget, men förutsätter att det inte råder intressekonflikter mellan regionens syn på hur infrastrukturen ska utvecklas. 4. Fortsätta arbetet med att förverkliga Atlantbanan, Trondheim-Stockholm, med kortare restider till respektive stad. Samsyn råder, det nuvarande projektet pågår t o m Därefter planeras för förlängning i etapper Region Jämtland Härjedalen och Region Gävleborg och berörda kommuner är parter i projektet. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd. Samsyn råder och ett lobbyarbete pågår kontinuerligt. Det är dock viktigt att betona att kommunens roll endast kan vara frågan om lobbyarbete. Nr 29: Arbeta för att vi har kvar konkurrerande flygbolag och den dagliga snabbtågsförbindelsen till och från Östersund. 5

130 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Samsyn råder och ett lobbyarbete pågår kontinuerligt. Det är dock viktigt att betona att det endast kan vara frågan om lobbyarbete. Trafiken är kommersiell och därmed har operatören bestämmanderätten. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. Förtydliga att det är genom samordnat lobbyarbete som arbetet ska ske. nr 37 Samordnad rekrytering på lärosätenas mässor Bra om detta kan samordnas regionalt t ex inom ramen för MSSP och kompetensplattformen Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd. Kommentaren tolkas som att den ligger i linje med förslaget. Nr 48: Kulturell infrastruktur, konserthall m.m. Länskulturen är positiv till planering av konserthall och samlokalisering bibliotek och vi har tidigare lämnat synpunkter kring den regionala kulturens behov i samband med detta. Vi ser gärna att dialogen med Länskulturen och dess verksamheter fortsätter, inte minst med Estrad Norr, både vad gäller kompetens och rollen som en viktig aktör i en framtida konserthall. Remissutgåvan har pekat ut Region Jämtland Härjedalen och Länskulturen som en av de ansvariga när det gäller stöd till fria kulturutövare. Då dokumentet beskriver kommunens strategiska insatser så ser vi hellre att Länskulturen står som samverkanspart istället för ansvarig. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget tillgodoses genom att det ändras till att kultur- och fritidsförvaltningen står som ensamt ansvariga för satsning Nr 50: Goda förutsättningar för arrangörer Länets arrangörer är avgörande för tillgången till kultur och de är viktiga mottagare av den regionala kulturens verksamhet. Ett breddat stödsystem för icke föreningsaktiva är en viktig åtgärd men de aktiva arrangörerna behöver även fortsatt stöd och kompetensutveckling. Där finns möjligheter till samverkan mellan Länskulturen och kommunen. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd. Förslaget att utveckla stöd till föreningar och andra arrangörer ses som något som pågår i ordinarie verksamhet. Detta förslag avser en annan målgrupp. Nr 57: Investera i infrastruktur när det gäller kulturevenemang Stärkt kulturell infrastruktur är en prioritering i den regionala Kulturplanen och Länskulturen deltar gärna i dialoger som syftar till att stärka och utveckla detta. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd. Kommentaren ligger i linje med förslaget. 6

131 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Nr 60: Bejaka företag inom kulturella och kreativa näringar De positiva erfarenheterna av samarbetet inom Drivkraft för kulturella och kreativa näringar är ett exempel på fruktbara samarbeten mellan kommun och region. Länskulturen är positiv till fortsatt samverkan kring de kulturella och kreativa näringarna, med det långsiktiga målet att skapa en gemensam bild om framtida inriktning inom kultur och kreativa näringar genom regional, nationell och internationell samverkan. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget tillgodoses så långt det är möjligt inom ramen för kommunens arbete med utvecklingsåtgärder inom kulturdriven företagsutveckling att i samverkan med Länskulturen stötta kompetens- och kunskapshöjande åtgärder som riktar sig till aktörer inom kultur och kreativa näringar. 7

132 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Jämtlands Gymnasieförbund 8

133 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Satsning : Synpunkterna har delvis tillgodosetts genom föreslå att barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att göra en utredning kring hur samverkansformerna kan utvecklas. Där förutsätter vi att rektorerna har ett reellt inflytande. 9

134 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Mittuniversitetet Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget tillgodoses. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd. Kommentaren ligger i linje med förslaget. 10

135 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd. Kommentaren ligger i linje med förslagen. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses delvis genom att satsningen skrivs om för att fokusera på att hitta nya former av samverkan mellan de olika nivåerna i utbildningssystemet. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses genom att satsningen flyttas till Mer välkomnande, samt att Mittuniversitetets kommunikationsavdelning samt Studentkåren skrivs in som samarbetspartners. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd. Kommentaren ligger i linje med förslaget. 11

136 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd. Kommentaren ligger i linje med förslaget. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses genom att Mittuniversitetet stryks som en av de ansvarige parterna i satsningen. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd. Kommentaren ligger i linje med förslaget. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses genom att texten ändras för att påtala de pågående samarbetsformerna. 12

137 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd. Kommentaren ligger i linje med förslaget. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd KOMMUNALA NÄMNDER, FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG - Socialnämnden Prioritering: Innovationsupphandling som ska öka möjligheterna till nya lösningar Förslaget om att öka kunskap om upphandling i allmänhet samt möjligheterna med att ställa sociala krav i upphandlingsarbetet (förslag 16) ser Socialnämnden som intressant och då specifikt formuleringen "... att ställa sociala krav i upphandlingsarbetet". Upphandlingskontoret ansvarar för denna åtgärd men Socialnämnden önskar en dialog om vad sociala krav kan innebära i ett upphandlingsarbete. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd, däremot kommer aktiviteter att genomföras inom detta område där socialförvaltningen kommer att vara representerade. Prioritering: Att skapa goda förutsättningar för att välfärdens medarbetare ska kunna leverera en så god kvalitet som möjligt 13

138 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Bland dessa förslag (förslag 40, 41, 42, 43 samt 44) ser Socialnämnden att medarbetare inom vård- och omsorgssektorn prioriteras. Här skulle Socialnämnden vilja uppmärksamma de socialsekreterare som arbetar inom Östersunds kommun. Denna yrkesgrupps arbetsvillkor har under senare tid uppmärksammats i nationellt och det har talats om resursbrist, hög arbetsbelastning, etc. Östersunds kommuns Socialnämnd vill motverka att förvaltningen förlorar erfarna medarbetare och utifrån det föreslås att Socialnämnden inkluderas i förslag 42. I detta förslag anges att personalens trivsel är viktig och verksamheter kan ta del av goda exempel på verksamheter med ett gott personalvårds arbete. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget tillgodoses genom att socialförvaltningen inkluderas i förslag 41, när det gäller förslag 42 föreslås socialförvaltningen ta kontakt med vård- och omsorgsförvaltningen angående möjligheten att ingå i deras planerade projektansökan. Prioritering: Att skapa förutsättningar för ett brett utbud av konstnärliga uttryck av hög kvalité En meningsfull fritid är en skyddsfaktor mot utanförskap. Socialnämnden ser positivt på att en digital plattform utvecklas innehållande en utbudskalender (förslag 51). Vid skapandet av denna bör evenemang som riktar sig mot målgruppen ungdomar ingå (exempelvis samtliga fritidsgårdars evenemang). Idag finns ingen gemensam plattform för evenemang som vänder sig till ungdomar. Att ungdomars arrangemang skulle samsas på samma plattform skulle även ge föräldrar större möjlighet till "kontroll" (utegångstider/var ungdomen vistas etc.). Att föräldrar har "koll" på vart barnet befinner sig (och vilka denne umgås med) är av stor vikt. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd eftersom den tänkta plattformen inte kommer att utgå från en specifik målgrupp. Prioritering: Att skapa nya och utveckla befintliga mötesplatser och scener för att producera och utöva kultur där olika aktörer och finansiärer samverkar Socialnämnden välkomnar arrangemang på torget (förslag 54). Detta då vi ser att alla grupper av människor kan mötas och vara delaktiga i ett kulturliv. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd. - Utförarstyrelsen Teknisk förvaltning och Serviceförvaltningen lämnar följande förslag till yttrande: 15:1 Ändra formuleringen " Östersunds kommuns upphandlingsenhet" till "Upphandlingskontoret" - Östersund har ingen specifik upphandlingsenhet utan 14

139 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ upphandlingskontoret jobbar på uppdrag av Gemensamma Nämnden för upphandlingssamverkan i hela länet. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget tillgodoses Upphandlingskontoret kan ges uppdrag (av Östersunds kommun) att genomföra utbildning av nyckelpersoner men ansvaret för att punkten planeras och genomförs bör ligga på kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget tillgodoses Samma som punkt 15:2 Ingenting i skrivelsen berör det ekologiska hållbarhetsperspektivet. Alla aktiviteter bör utgå ifrån resurshushållning, minimering av avfall samt att det avfall som uppstår tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Och den inställningen ska vara synlig Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget föranleder ingen åtgärd. I inledningen sidan 3, beskrivs att samtliga aktiviteter och åtgärder ska ha utgångspunkt i samtliga hållbarhetsdimensioner, varav det ekologiska perspektivet ingår. - Miljö- och samhällsnämnden I dokumentet "Strategiska insatser för ökad tillväxt" föreslås totalt 65 olika insatser inom de sju tillväxtfaktorer som anges i kommunens tillväxtplan. Inom miljö- och samhällsnämndens ansvarsområde finns det föreslaget fyra insatser som beskrivs på sidorna 9, 34 och 35 och ser ut enligt följande: 10. Mötesplatser i tätort och landsbygd. Samhällsbyggnad tycker att föreslagen åtgärd är bra och ligger i linje med det uppdrag som miljö- och samhällsnämnden har för ansvarstagande av allmän platsmark. Avdelningen för trafik, park och lantmäteri föreslås ta med insatsen i höstens verksamhetsplanering i syfte att i samverkan planera åtgärder med början Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten ligger i linje med remissförslaget och föranleder därför ingen åtgärd. 63. Ta fram en gemensam strategi för Östersund avseende bostadsbyggandet kopplat till tillväxtplanen. Samhällsbyggnad ser det som självklart att miljö- och samhällsnämnden har ansvar och uppdrag inom ramen för bostadsförsörjning och det är därför en naturlig del av verksamhetsplanering och samverkan att arbeta med en bostadsförsörjningsplan. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten ligger i linje med remissförslaget och föranleder därför ingen åtgärd. 15

140 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Ta fram ett underlag som visar möjligheten att skapa nya bostäder genom att renovera vindsvåningar och andra lokaler i centrala Östersund. Samhällsbyggnad har redan genomfört ett välbesökt allmänt möte med fastighetsägare och andra intresserade medborgare och planerar genomföra fler både enskilda och allmänna möten. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten ligger i linje med remissförslaget och föranleder därför ingen åtgärd. 65. Frigör mark i centrala Östersund som skulle kunna användas till bostadsbyggande. Samhällsbyggnad ser inga hinder att genomföra föreslagen insats. Miljö- och samhällsnämnden har genom ÖP 2040 ett tydligt uppdrag att bidra till en förtätning av kommunens centrala delar och i det uppdraget ligger att genomföra det som föreslås i insatsen. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten ligger i linje med remissförslaget och föranleder därför ingen åtgärd. - Vård- och omsorgsnämnden Förslag till handlingsplan för "Strategiska satsningar för ökad tillväxt" tillstyrks. Vård- och omsorgsförvaltningen har deltagit i de workshops som haft mest beröring med Vård- och omsorgsnämnden verksamhet. De satsningar som ingår i handlingsplanen och som Vård- och omsorgsförvaltningen har ansvar för är: Punkt 40. Utökat samarbete med Mittuniversitetet för att attrahera fler sjuksköterskor till äldreomsorgen i Östersunds kommun. Punkt 41. Kvalitetssäkrad inkludering inom vård och omsorg. Punkt 42. Uppmärksamma goda exempel och uppmuntra verksamheter inom vård- och omsorgssektorn att ta del, och lära, av dessa. Punkt 43. Vidareutveckling av entreprenörskap inom vårdsektorn. Punkt 44. Skapa ett forum för verksamhetsutveckling och välfärdsteknologi inom vårdsektorn. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Vård- och omsorgsnämndens yttrande föranleder ingen åtgärd. - Kultur- och fritidsnämnden Detta yttrande fokuserar enbart på området Mer Kultur där de föreslagna prioriteringarna rör Kultur- och fritidsförvaltningen och där ansvaret för att genomföra dem vilar på nämnden eller förvaltningen. 16

141 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Att skapa förutsättningar för ett brett utbud av konstnärliga uttryck av hög kvalitet där skapandet av en kulturell infrastruktur ska prioriteras. Där kan konstateras att aktiviteterna har påbörjats med arbetet kring en ny konserthall samlokaliserat med bibliotek. Prioriteringarna under punkt 53 ingår i denna process i utvecklingsarbetet Framtidens bibliotek". Arbetet med ombyggnad av Storsjöteatern pågår och beräknas genomföras under Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd. 50. Förutsättningar för kulturarrangörer att genomföra arrangemang. Under workshopen poängterades åter igen att allt färre engagerar sig ideellt och det försvårar för föreningslivet som ofta är arrangörer. Kultur- och fritidsnämnden ser över möjligheterna att bredda stödsystemet för de icke föreningsaktiva. Kultur- och fritidsförvaltningen har i uppdrag att se över bidragssystemet och komma fram med förslag till möjliga förbättringar. Kultur- och fritidsnämnden har också prioriterat resurser till en kultursamordnare som i del av sin tjänst arbetar med att stötta den ideella sektorn. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses genom att texten har uppdaterats enligt förslaget ovan. 52. Att synliggöra det kulturella mötesplatser som finns idag anser förvaltningen hör ihop med 51. där den digital plattform som Destinations Östersund ansvarar för idag måste ses över och där det två prioriteringarna kan samlas och utvecklas. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses genom att satsning 51 slås ihop och blir en del av satsning Att investera i infrastruktur gällande kulturevenemang. Kultur- och fritidsförvaltningen står som ansvariga att kalla Utvecklingsenheten, Länskulturen, Destination Östersund och evenemangsaktörer till ett gemensamt möte för att se över möjligheter kring ett gemensamt projekt inom denna prioritering. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd. 58. Att bevara Östersunds attraktiva kulturmiljöer och tillhandahålla en god infrastruktur för kultur kommer Kultur- och fritidsförvaltningen genomföra en förstudie kring att lyfta fram Frösöns historia och kultur under perioden

142 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd. Löpande arbetar Kultur- och fritidsförvaltningen med att stötta initiativ från fria kulturutövare och vidareutveckla den kulturell infrastruktur. Kultur- och fritidsförvaltningen anser att uppgiften att se helheten inom kulturområdet oavsett konstform eller genre och att dessa ovan nämnda prioriteringsområden bara är en liten del av vårt uppdrag och vad som förvaltningen arbetar med. - Barn- och utbildningsnämnden Övergripande tankar från BoUF Barn och utbildningsförvaltningen (BoUF) är en viktig aktör i Östersunds möjlighet att skapa och vidmakthålla ökad tillväxt. Det är viktigt att de föreslagna satsningar som berör BoUF, går i linje med det långsiktiga arbete som Barn- och utbildningsnämnden leder sin förvaltning i just nu. BoUF arbetar utifrån idén att vi ska erbjuda attraktiv och likvärdiga förskolor och skolor av högsta kvalitetet. I det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå har tre prioriterade områden identifierats. Dessa tre områden kommer att vara fokus i flera år framöver och ses som avgörande för att inriktningsmålen i Plan för kunskap och lärande (från kommunfullmäktige) så väl som grundidén för BoUF ska kunna nås. Dessa områden med tillhörande vision är: Flerspråkighet: Alla barn/elever möter personal med god kompetens i flerspråkighet och pedagoger med ett språkutvecklande arbetssätt på sin förskola/skola som leder till ökad språk- och kunskapsutveckling Digitalisering: Alla barn/elever är i en modern digital lärmiljö där det finns god pedagogisk kompetens som skapar ökat lärande Systematiskt kvalitetsarbete (SKA): Alla barn/elever befinner sig i en miljö där SKA bidrar till ständig utveckling av verksamheten Ett annat steg mot att skapa förskolor och skolor som är likvärdiga och attraktiva är det uppdrag BoUF har fått i Långsiktig planering för goda lärmiljöer i förskola och skola, om enligt KF-beslut oktober 2013 ska utgå från Tillväxtplanen. Syftet med uppdraget är: Att bli en attraktiv skolkommun som erbjuder goda, attraktiv och ändamålsenliga lärmiljöer i förskola och skola. Dessutom skall Barn- och utbildningsförvaltningen vara en attraktiv arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behåll kompetenta medarbetare (hämtat ur Arbetsmiljöpolicy för Östersunds kommun). Mer offensivt möta framtida behov, barn och elevprognoser samt kommunens tillväxtplan med ett helhetstänk för lokaler och organisation/struktur för både förskola och skola för att skapa bra pedagogiska miljöer där behöriga pedagoger är en förutsättning. Arbeta i enlighet med statliga styrdokument för verksamheten uppdrag, Skolplan med Vision Kunskap med lustfyllt lärande där alla lyckas och inriktningsmål. Under aug aug 2016 kommer projektledare Mathias Larsson, BoUF, att ansvara för att ta fram en långsiktig plan för detta arbete och det är möjligt att några av nedanstående strategiska satsningar kommer ha en naturlig plats i den planen. 18

143 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Samordning Det är flera av satsningarna under olika rubriker i remissunderlaget som kräver samverkan av samma aktörer. Det finns t.ex. ett antal satsningar som på olika sätt berör samverkan mellan närings-, förenings-, kulturliv och olika utbildningsinstanser i regionen - förskola, skola, gymnasieskola och universitet (nr 7, 8, 10, 11, 14 c, 19, 25, 30-32, 36, 48 m.fl.). Ett sätt att försöka minimera risken för parallellprojekt och stuprör skulle kunna vara att identifiera sådana övergripande spår och se över möjligheter för en form av styrgrupp med representanter från nämnda aktörer som samordnar de olika satsningarna och underlättar samarbete. Nedan följer kommentarer uppdelat per rubrik och nummer i remissen: Inledning I remissen står att finansiering för de olika satsningarna ser väldigt olika ut. En del ska ingå i förvaltningarnas befintliga budgetramar, en del finansieras tillsammans med andra aktörer eller genom t.ex. EU-bidrag, medan många av förslagen som inte har klar finansiering behöver utredas vidare och sedan beslutas av den ansvariga aktören.. Dock framgår det inte i remissen vilka av satsningarna som tillhör vilken kategori. Det är viktigt att respektive nämnd och förvaltning finns med i resonemang kring finansiering för olika strategiska satsningar innan beslut fattas om genomförande. Förslag till åtgärd: Synpunkten anses tillgodosedd genom att en finansieringsbilaga är framtagen på uppdrag av kommunledningsförvaltningen som specificerar vart kostnader för satsningarna ska tas, eller om det kommer att behöva sökas extern finansiering för åtgärden. Finansieringsbilagan kommer att följa med som en bilaga till det färdiga dokumentet. Mer (välkomnande) 7. Social inkludering: Här skulle även förskolor och skolor kunna fungera som mötesplatser på olika sätt. Kan samverkan förening och förskola/skola uppmuntras? Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. 8. Checklista för att undanröja hinder: I uppdraget Långsiktig planering för goda lärmiljöer i förskola och skola kommer en lokalanalys för nämnden samtliga lokaler att genomföras. En del i lokalanalysen utgör avstämning mot Design for all. Det innebär att samtliga förskolor och skolor kommer att gås igenom utifrån tillgänglighetskriterier. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Kommentaren ligger i linje med förslaget och föranleder ingen åtgärd. Mer (kreativitet) 10. Mötesplatser i tätort och landsbygd: Se även över vilka förskolor/skolor med respektive utemiljö som är möjliga att nyttjas i detta syfte. 19

144 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. 11. Mötesplatser för barn och unga: Viktigt med samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen i denna fråga. Hur kan befintliga förskolor och skolor nyttjas? Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. 14.c Mid Sweden Science Park och Hus U: Denna satsning skulle med fördel kunna kombineras med satsning nr 30 om ett samverkansforum för entreprenörskap och innovation i förskola/skola/gymnasium. Hus U och Mid Sweden Science Park skulle kunna vara mötesplats. Detta kan även synkroniseras med den förstudie som inleds med flertalet aktörer från regionen kring ett gemensamt Science Center (inklusive kulturperspektiv)i regionen. Se mer under satsning nr Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd. Mid Sweden Science Park skulle kunna vara en fysisk arena för ett sådant forum där flertalet aktörer redan finns idag. Däremot bör det vara en fråga för kommande utredning. Mer (företagsamhet) 19. Regional IT-strategi: Viktigt att denna IT-strategi för-/utarbetas tillsammans med alla nämnder och förvaltningar. Ett av Barn- och utbildningsförvaltningens prioriterade områden är digitalisering och en röd tråd i regionen vore önskvärd och gynnsam. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Satsningen kommer att tas bort då Region Jämtland Härjedalen ansvarar för att ta fram en digital agenda för region där Östersunds kommun kommer att vara delaktig i processen. 20. Kommunicera och förstärk Östersunds framgångar: BoUF har i denna anda tagit fram Pedagog Östersund (pedagog.ostersund.se), ett öppet forum med syfte att sprida och synliggöra goda exempel från förvaltningens olika verksamheter. Det är viktigt att den goda bilden av Östersunds verksamheter blir synlig och att nya kontaktytor skapas. Här finns möjligheter att skapa ett ökat samarbete med Mittuniversitetet för att kunna tillgängliggöra relevant forskning och pågående samverkansprojekt. Även annan samverkan kopplat till barn- och utbildning kan synliggöras i detta forum. Kontakt: utvecklingsgruppen, BoUF. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses inom ordinarie verksamhet och skrivs därför inte in som en av de strategiska satsningarna. Område tillväxt kommer med hjälp av område kommunikation att sprida goda exempel på tillväxtsatsningar som görs internt inom kommunen på olika sätt. 25. Gymnasieskolor och ung företagsamhet: 20

145 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Under workshopen kring Mer (Kunskap) medverkade representanter från näringsliv, Ung Företagsamhet, gymnasieskola, grundskola och förskola. Där uttrycktes vikten av att inleda arbete med entreprenörskap och företagsamhet tidigare än i gymnasiet. Det vore därför önskvärt att samverkan med Barn- och utbildningsförvaltningen i denna fråga ses över. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. Mer (kunskap) 30. Samverkansforum i form av en labbmiljö för att testa nya arbetssätt och innovationsutveckling: Förslaget som diskuterades under workshopen handlade om två delar: behovet av ett forum där alla medspelare i regionens arbete med entreprenörskap och innovationer träffas återkommande för att skapa och samordna insatser med detta fokus (som medspelare nämndes t.ex. Mittuniversitetet, Gymnasieförbund, Barn- och utbildningsförvaltningen, representanter för näringsliv, kulturliv, föreningsliv). En plats där förskol-/skolpersonal och andra relevanta aktörer kan få prova på olika typer av kreativa lärprocesser och arbetssätt som de sedan kan använda i sina egna verksamheter. Detta bör i efterhand kunna samordnas med satsning 14 c (se ovan) och även synkroniseras med förstudie av ett möjligt Science Center i regionen. En förstudie om ett Science Center har initierats i flertalet forum, bl.a. genom Jamtli och Region Jämtland Härjedalen (Elin Mattsson). Det kan finnas vinster med att detta inte görs till en barn- och utbildningsfråga (genom att ägandeskapet landar hos BoUF) utan redan i uppstart är en samhällsinvestering och därför samverkanssatsning. Om den här satsningen trots allt ska genomföras och läggas på BoUF bör beslut tas i Barn- och utbildningsnämnden där finansiering tydliggörs. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Eftersom förslaget är att ansvaret bör ligga på regional nivå bör en fortsatt dialog föras med Region Jämtland Härjedalen och Ung företagsamhet. Satsningen läggs på is och tas vidare först då en ansvarig aktör tar täten för att genomföra satsningen. 31. Öka elevers intresse för entreprenörskap och innovation Barn är i grunden innovativa och kreativa. Dock visar studier att för varje skolår minskar kreativiteten. Ett sätt att komma åt detta skulle kunna vara det som nämns i satsning 30 (kreativt forum för vidareutbildning av skolpersonal). Ett annat sätt skulle kunna vara att systematiskt arbeta med förebildlighet och samarbete på barn/elevnivå, t.ex. genom att hitta naturliga vägar där förskolor och skolor har kontakt med elever på gymnasiet i dessa frågor. Kontakt med Jämtlands Gymnasieförbund har redan tagits från utvecklingsgruppen, BoUF och ansvaret borde delas mellan dessa två instanser. 21

146 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses delvis genom att JGY läggs in som samverkanspart. 32. Skapa fler kontaktytor mellan skola och omgivande samhälle Denna fråga har redan i liten skala initierats av utvecklingsgruppen, BoUF genom att bjuda in näringsliv att samverka med skola genom arbetet med NTA (Natur och teknik för alla). NTA är en skolutvecklingsmetod kopplat till de naturvetenskapliga ämnena samt teknik, som har använts i kommunen under många år. Det finns exempel på kommuner i Sverige som använt NTAstrukturen för att öka näringslivets koppling till skola, bl.a. genom att koppla företag till de olika temalådorna som finns inom NTA. Beroende på företagets inriktning och kompetens kan utbyte skapas på rätt nivå det kan vara allt ifrån att ta emot studiebesök, företag som kommer ut till skolor eller ställer upp för elever som vill ställa frågor om just deras tema. Kontakt har även tagits med Mittuniversitetet för att se över möjligheter att hitta samverkansformer kring t.ex. fortbildning. Dock är ej gymnasieförbundet med i samtalet ännu. I remissen föreslås på detaljnivå hur slutresultat för aktiviteten ska se ut. Detta behöver samverkan parter få diskutera och avgöra. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. 36. Skapa en årlig student summit Önskvärt att Barn- och utbildningsförvaltningen bjuds in i denna process för att främja det som nämns i punkt Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd. Satsningen avser specifikt universitetsstudenter. Mer (omtanke) Skola nämns i ingressen men finns inte med i någon av satsningarna. BoUFs uppdrag Långsiktig planering för goda lärmiljöer i förskola och skola skulle kunna ses som en del av detta. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd. Mer (kultur) 48. Kulturell infrastruktur Se över möjligheten väva samman den kulturella infrastrukturen med önskemål om ett vetenskapscentrum, i form av ett Science Center, i regionen. En gemensam mötesplats med flera syften skulle kunna binda samman regionen och också vara ekonomiskt hållbart. Andra kommuner i Sverige har med gott resultat lyckats kombinera platser för kulturella uttryck och upplevelser, med center för naturvetenskap, teknik och innovation. 22

147 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Integrationsservice Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd, utan lämnas till Barn- och utbildning att driva vidare. 53. Utveckla biblioteken Samverkan med Barn- och utbildningsförvaltningen kring skolbibliotek och användningen av webbplattformen Skolarena är viktig. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. 54. Fler arrangemang på torget för naturlig mötesplats Se över samverkan med Barn- och utbildningsförvaltningen och dess förskolor/skolor. Varje år genomförs t.ex. en mängd Skapande skola-aktiviteter som skulle kunna användas för att levandegöra torget och hela staden. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. 60. Östersunds kommun bejakar företag inom kultur och kreativa näringar och erbjuder kreativa miljöer Skulle detta kunna kopplas samman med det arbete Barn- och utbildningsförvaltningen har initierat för att utreda möjligheten att skapa en Kulturgaranti för våra barn och unga i skolan, i samverkan med bl.a. Kultur- och fritidsförvaltningen, Regionförbundet och regionala kulturutövare? Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd, då förslaget riktar sig till det privata näringslivet. Slutkommentar För att det ska bli en bra fortsatt process behövs både en ytterligare sortering och därefter en prioritering göras. Barn- och utbildningsnämnden har ett pågående arbete inom ramen för Långsiktig planering där Tillväxtplanen är en utgångspunkt. Dialog om hur Barn- och utbildningsnämnden kan bidra till Tillväxtplanens intentioner. Det pågår parallella processer som behöver samordnas och kopplas till pågående utvecklingsprocesser inom nämnden. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Slutkommentarerna föranleder ingen åtgärd. Det pågår en lång rad olika aktiviteter på kommunens olika förvaltningar och ambitionen är inte att allt arbete ska beskrivas i detta dokument. Istället ska förvaltningarnas arbete beskrivas i exempelvis verksamhetsplaner eller annan långsiktig planering. Huvudsaken är att planerna inte är motstridiga utan pekar mot samma mål. Mat som verktyg för möten mellan kulturer Embryot till det framlagda förslaget i tillväxtplan finns redan som borde ges mera näring i form av bättre resurser (personal och finansiellt) i syftet att genomföra det årligen återkommande evenemanget mera professionellt och attraktivt. Det pågår nämligen ett samarbete mellan City Östersund/Företagarförening i Östersunds City och Östersunds 23

148 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Näringslivskontoret kommun/integrationsservice sedan 3 år. Detta har skett i samband med Storgatadagarna som i regel återkommer den 3:e veckan i september. Förslag: 1. Stärk ovan nämnda samarbete som återkommer varje år i september (19 eller 20). Under Storgatadagarna har människor av utländsk bakgrund (15 matlag det senaste året) lagat mat från sina respektive hemländer som besökarna har kunnat smaka på med stor belåtenhet. Tillströmning av besökare ism det senaste evenemanget visar att mat kan med fördel användas som verktyg för integration i kommande integrations- och demografiarbete som drivs av Regions Jämtland Härjedalen". Även Jamtli har nu fört samtal med Integrationsservice för att ta tillvara den potential som syntes vid årets Locals Only på Stortorget. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. Utveckla Vägvisare & Vän som bedrivs av Integrationsservice (detta pågår) i syftet att skapa arenor där de etablerade Östersundsborna kan komma i kontakt med de nyanlända utländska medborgare som varje år tas emot i vår kommun. Verksamheten bedrivs med kommunstyrelsens goda minnen. Verksamheten som ett verktyg som får både svenskar/etablerade svensktalande att underlätta de nyanländas etablering. Kommunen vill genom denna verksamhet skapa goda förutsättningar för de nyanlända att bo kvar i Östersund, utbilda sig och arbeta samt skaffa sig nya vänner och bidra till dess fortsätta utveckling. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Utveckling av Vägvisareoch vän är en viktig del av Östersunds utvecklingen det är en pågående process inom ordinarie verksamhet. Föranleder därför ingen åtgärd. Stärka Mittuniversitets mentorskap för studenter så att den vänder sig till studenter av utländsk bakgrund i betydligt större omfattning än nu. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses genom att satsningen skrivs in under Mer kunskap. Mer företagsamhet 19. TA FRAM EN REGIONAL IT-STRATEGI SOM ETT FÖRSTA STEG I ATT UTVECKLA EN IT-KULTUR I VÄRLDSKLASS Vad innebär denna insats? Ska en helt ny IT-strategi tas fram? Kan punkten vara en del av bredbandsstrategin eller av den digitala agendan? Alternativt att tydligt redovisa skillnaden. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Satsningen tas bort då Region Jämtland Härjdedalen ansvarar för att ta fram en digital agenda för region där Östersunds kommun kommer att vara delaktig i processen. 22. NYA VÄGAR ATT STÖDJA NYA IDÉER 24

149 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ I redovisningens förslag till åtgärd komplettera även texten enligt nedan; Genomför en utredning som innehåller framtagande av de bästa exemplen på hur andra kommuner och regioner jobbar framgångsrikt med stöd till olika typer av företag, med särskild fokus på kreativa näringar, gröna näringar ex småskaliga mathantverkare etc socialt företagande och "mindre vanliga" företagsformer som till exempel kooperativ. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd. Gröna näringar inklusive småskaligt mathantverk främjas på ett bra sätt via till exempel Torsta AB, Eldrimner med flera. Ett samlat lobbyarbete där kommunen, regionala aktörer och näringslivet tillsammans arbetar för att påverka nationella beslut om infrastruktur och kommunikationer inklusive utveckling av bredbandsnätet Komplettera prioriteringen med mobilnät; utveckling av mobil- och bredbandsnätet Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. Generellt ändras inte prioriteringsformuleringar såsom beslutats i Tillväxtplanen men detta förtydligande är så pass viktigt att ett undantag görs i denna handlingsplan. 27. ETT SAMLAT REGIONALT LOBBYARBETE OCH EN BÄTTRE SAMORDNING FÖR INFRASTRUKTURFRÅGORNA Pendlingsmöjligheter till, från och inom länet är en viktig gemensam fråga för hela regionen. Östersund har en viktig roll och ett ansvar i att fortsätta stärka arbetsmarknadsregionen. Komplettera texten med Östersund har en viktig roll och ett ansvar i att fortsätta stärka arbetsmarknadsregionen regionalt och lokalt. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. 28. FÖRBÄTTRA STANDARDEN FÖR MOBILTÄCKNING OCH BREDBAND I KOMMUNEN Om det är bredbandsansvariga som ska arbeta med frågarna så bör det förtydligas: Ansvar: Östersunds kommun, Bredbandsgruppen Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. Mer kunskap Komplettera texten med fler aktörer och tydliggör Mittuniversitetets roll enligt nedan; I Östersund omsätts kunskap till kompetens, utveckling och delaktighet. I Östersund erbjuds en bra utbildning för våra barn och ungdomar. Fokus ligger på att alla, oavsett bakgrund och förmågor, ska få förutsättningar till att lyckas med att nå en kunskapsnivå som möjliggör en fortsatt positiv väg in i 25

150 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ vuxenlivet. En hög kvalité i vuxenutbildnings- och yrkesutbildningssystemen är viktig, liksom Yrkeshögskoleutbildningarna. Mittuniversitetets har en strategisk roll som regional tillväxtmotor. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. 37. SAMORDNAD REKRYTERING PÅ LÄROSÄTENAS ARBETSMARKNADSMÄSSOR Här kommer IT företagen gemensamt med kommunen och regionen genomföra en liknande satsning i Sundsvall. Detta får vi samordna Näringslivskontoret ansvarar för denna del. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd, då detta ligger inom ramen för liggande förslag. 53. UTVECKLA BIBLIOTEKEN Biblioteken har ett stort antal besökare varje dag utveckla målgruppsanpassade verksamheter och aktiviteter. Finns tankar med om de digitala biblioteken som informationsplatser mm? Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd. Utvecklingsarbetet inrymmer det digitala perspektivet. 58. ANVÄNDA KULTURMILJÖER I NYA SAMMANHANG Förslag till åtgärd: Genomför en förstudie kring att lyfta fram Frösöns historia och kultur. Kultur och fritidsnämnden har fått i uppdrag att genomföra en övergripande utredning/förstudie, Idag pågår ett LONA- projekt inom ovanstående område. I det arbetet ingår även vandrings- och cykelleder. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses delvis genom att LONA projektet omnämns i text. Mer attraktiva boenden I Östersund finns tillgång till attraktiva boenden både i stad och på landsbygd. För att Östersund ska kunna växa behöver det skapas plats och utrymme för fler människor. De bostäder som byggs ska vara både attraktiva och ändamålsenliga för den mångfald av människor som Östersund består av idag och i framtiden, oavsett bakgrund och förmåga. Det saknas prioriteringar inom området landsbygd. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd. I det planerade bostadsbyggande finns även planer på landsbygden till exempel Knytta. 26

151 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ PRIORITERING: Att skapa förutsättningar för boendemiljöer i de lägen som är utmärkande för Östersunds kommun alt hela Östersund, med attraktivitet och hållbarhet som drivkrafter Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd. Prioriteringens benämning kvarstår såsom skrivet i Tillväxtplanen, beslutad i KF 20 mars PRIORITERING: Att skapa ytterligare förutsättningar för förtätning, nybyggnation samt omformning av befintliga fastigheter till bostäder som efterfrågas i livets olika skeden både i tätorten och på landsbygden Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses inte. Prioriteringens benämning kvarstår såsom skrivet i Tillväxtplanen, beslutad i KF 20 mars I är enbart fokus på centrala Östersund. Det finns en stor efterfrågan men inte enbart i staden. För att vi ska klara av att erbjuda boende till alla målgrupper och behov saknas ett eget förslag kring områdena utanför. Det har idag börjat ske förändringar på efterfrågan på områden utanför. Handlingsplanen bör även kompletteras med text kring serviceorter/punkter från förslaget till kommunal serviceplan. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. ORGANISATIONER OCH FÖRENINGAR - Jamtli På sidan 28 och kommande sidorna kan vi läsa om satsningar på kulturområdet. Det ser spännande ut alltihop! Men varför nämnas Nationalmuseum Norr inte? Vill inte det vara passande? Det vill vara bra för Stiftelsen Jamtli om kommunen inkluderar detta som en viktig strategisk satsning. Jag tror näringslivet och många invånare i kommunen och regionen ser det som så och kan vara förvånad när det inte finns med i detta viktiga dokument. Jag undrar om inte ni kan hjälpa till att få Nationalmuseum Norr med här som en del av den infrastruktur för kultur man satsar på. Kommunen har ju visat det genom sina beslut och senast i flott samarbete med stiftelsen kring detaljplan, så det verkar naturligt att också här vidkänna sig satsningen. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. - Ung Företagsamhet Jämtland Sammanfattningsvis anser vi att framförallt åtgärden 31 behöver omarbetas och förtydligas med ett konkret hur arbetet ska gå till. 27

152 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Inom ramen för Ung Företagsamhets verksamhet arbetar vi dagligen med åtgärd 31, i dagsläget endast på gymnasiet men vi kommer att inrikta oss även mot grundskolan från och med hösten I början av remissen gladdes vi åt att se hur Ung Företagsamhet först omnämns som en viktig aktör när det gäller kreativitet och innovation (åtgärd 14 c under satsning kreativitet) och sedan har en egen åtgärd (25) som betraktas som viktigt för Östersunds framtida företagsamhet. Men när vi kommer till kunskap och utbildningssystemet har vi helt fallit bort som tilltänkt aktör trots att det är där vi verkar dagligen. Vi håller mer än gärna en fortsatt dialog och kommer bevaka arbetet kring denna prioritering då den ligger oss väldigt varmt om hjärtat och vi anser att åtgärderna behöver utvecklas och förtydligas. Strategisk satsning, Mer [kreativitet] Prioritering: Att aktivt stötta och utveckla innovationsstödsystemet, det vill säga de aktörer och nätverk som har i uppdrag att stödja innovation Åtgärd 14 c. Utveckla Mid Sweden Science Park och hus U på Campus till att bli en komplett samlingsplats för människor med idéer Vi är glada att bli omnämnda som viktig aktör kring kreativitet och innovation i samband med denna satsning. Möjligen saknar vi ett hur kring arbetet med att få in fler aktörer i miljön samt vilka det är man upplever att man saknar i dagsläget. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder ingen åtgärd. Hur arbetet ska konkretiseras måste samverkansparterna tillsammans komma överens om. Östersunds kommun bekräftar i detta dokument sin ståndpunkt om vad som är viktigt och att kommunen kommer att stå bakom en utveckling i den inriktningen. Strategisk satsning, Mer [företagsamhet] Prioritering: Att i samverkan med andra aktörer förbättra förutsättningar för kvinnor, personer med utländsk bakgrund och unga att kunna starta och driva företag. Åtgärd 25. Fler program på Östersunds gymnasieskolor ska erbjudas Ung Företagsamhet i sin utbildning. Vi önskar att nuvarande förslaget till åtgärd konkretiseras till något mer än enbart en diskussion, samt att vi tar för givet att vi får vara en del av dialogen både i arbetet med åtgärden från kommunens sida och även vid de faktiska möten med skolledningar som vi förväntar oss kommer äga rum. Nytt förslag till åtgärd 25. I samarbete med gymnasiecheferna på Östersunds samtliga gymnasieskolor konkretisera möjligheterna att öka antalet gymnasieprogram som erbjuder processutbildningen UF-företagande Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. Stretegisk satsning, Mer [kunskap] 28

153 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Prioritering: Erbjuda en bra utbildning för våra barn och ungdomar, där entreprenörskap samt kreativa och innovativa lösningar främjas genom hela utbildningssystemet Vi upplever viss förvirring i ansvarsfödelningen och mer eller mindre svaga förslag till åtgärder kring dessa punkter. Dessutom tolkar vi tidplanen som att det enda man ska åstadkomma under fem års tid är påbörjade utredningar Åtgärderna inom ramen för prioriteringen känns inte färdiga att kunna fatta beslut kring. Åtgärd 30. Skapa ett samverkansforum i form av en labbmiljö för att testa nya arbetssätt och innovationsutveckling. Synpunkt gällande punkten 30.: Detta är något vi gärna är med och arbetar för, vi tycker att vi är självklara som aktör i ett liknande forum. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Förslaget tillgodoses genom att satsningen tas bort på grund av att ingen aktör har tagit på sig ansvaret. Åtgärd 31. Öka elevers intresse för entreprenörskap och innovation Synpunkter gällande punkten 31.: Hur ökar elevers intresse för entreprenörskap och innovation genom att de samverkar med andra elever inom skolan? Vet man att det gör det? Är detta en beprövad eller en ny metod, finns det belägg för att detta skulle vara ett framgångsrikt arbetssätt? Detta är något vi arbetar med dagligen, trots det är vi inte tilltänkta som aktör i någon form inom åtgärden, något vi ställer oss frågande till Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses genom att förslaget omarbetas, där Ung Företagsamhet nämns som en viktig part. Förslaget i sig lämnades på en workshop där Barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsgrupp deltog. Åtgärd 32. Skapa fler kontaktytor mellan skola och omgivande samhälle Synpunkt gällande punkten 32.: Vi förstår inte riktigt vårt ansvar under denna punkt? Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses genom att Ung Företagsamhet stryks som ansvarig part. 29

154 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ POLITISKA PARTIER - Miljöpartiet de gröna 16. ÖKA KUNSKAP OM UPPHANDLING I ALLMÄNHET SAMT MÖJLIGHETERNA MED ATT STÄLLA SOCIALA OCH MILJÖMÄSSIGA KRAV I UPPHANDLINGSUNDERLAG Kompetensutveckla nyckelpersoner inom Östersunds kommun inom området upphandling samt möjligheten att ställa sociala och miljömässiga krav i upphandling. Ansvar: Östersunds kommun, Upphandlingskontoret Tidplan: Löpande under perioden Kommentar: Lägg till "och miljömässiga krav". Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. 26. FÖRBÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVINNOR ATT DRIVA FÖRETAG GENOM ATT SE ÖVER KOMMUNENS ARBETSMETODER Kommentar: Se gärna över vad som redan har gjorts, till exempel inom ramen för satsningen Främja Kvinnors Företagande. Viktigt att förstärka det som har varit bra och avbryta det som inte visar potential. Förslag på åtgärd: Synpunkten lämnas utan åtgärd. Åtgärden handlar om att se över Näringslivskontorets arbetssätt, inte om vilka allmänna stödåtgärder riktade till kvinnliga företagare som tidigare genomförts. 27. ETT SAMLAT REGIONALT LOBBYARBETE OCH EN BÄTTRE SAMORDNING FÖR INFRASTRUKTURFRÅGORNA Kommentar: Angeläget att arbeta mot ytterligare försämringar av tågtrafiken och förlängning av restiden mellan Östersund och Stockholm. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses. Mer Kunskap Kommentar: Här saknas en skrivning om att fler ungdomar ska välja att läsa vidare efter gymnasiet, på universitet, högskola eller folkhögskola (oavsett om de kommer från akademiker hem eller ej). Detta är en viktig åtgärd för att öka individers karriärvalmöjligheter, minska ungdomsarbetslöshet och bidra till länets utveckling. Här finns det befintliga initiativ som drivs av bland annat Mittuniversitet som kommunen kan bli mer engagerad i och stötta. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten föranleder inget åtgärd. Förslaget är övergripande och det är svårt att se kommunens roll. 30

155 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ Socialdemokraterna Remissvar "Strategiska satsningar för ökad tillväxt" Socialdemokraterna tackar Tillväxtkontoret för det gedigna arbetet med seminarierna med fokus på de sju tillväxtfaktorerna i "MER Östersund". Sammanställningen av seminariernas prioriteringar kring faktorerna har, som framgår av missivet, bearbetats och bedömts som möjliga att gå vidare med. Även möjliga aktörer har utpekats. De allra flesta prioriteringar och insatser som finns med är vällovliga och relevanta på många sätt och det finns inget att påpeka kring dem i sig. Det som dock slår en är att flera av dessa prioriteringar förefaller vara lika med (i del eller som helhet) många frågor som redan pågår i någon form i kommunens regi, vilket också påpekas i rapportens inledning. Så länge det bevakas att insatserna inte dubbleras av olika aktörer har Socialdemokraterna inget övrigt att tillägga. En fråga som dock infinner sig är vem eller vilka som ska stå för den bevakningen? Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Som svar på frågan vem som bevakar insatserna i handlingsplanen så ansvarar Område Tillväxt för detta. ENSKILDA AKTÖRER OCH FÖRETAG - Ingvar Svanborg, Innovation Z Ingvar skriver i Remissyttrande betona hur viktigt det är med innovationer för tillväxt. Bifogat remissyttrandet fanns ett projektförslag. En bärande faktor i förslaget är att uppfinnare och andra med idéer till produkter och tjänster får lära sig hur det går till att förvandla idéer i någons huvud till produkter man tjänar pengar på. Forskare påstår att det är minst 285 olika faktorer inblandade i processerna. Det räcker inte med att idéhavarna får utbildning. Det är nödvändigt att även handläggare får samma utbildning så att man förstår varandra. Därefter lämnar Ingvar exempel på personer som kan utbilda uppfinnare; Vårt intresse är att lära uppfinnarna att göra affärer kring sina idéer, inte att söka bidrag. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten lämnas utan åtgärd i och med att förslaget delvis anses tillgodosett genom åtgärd nr 14; stötta och utveckla innovationsstödssystemet, utveckla nyckelpersoner inom östersunds kommun inom området innovationsupphandling, samt nr 46: erbjud utbildning till särskilt intresserade medarbetare. Vidare tas inte enskilda projektansökningar in i detta dokument. ÖVRIGA KOMMUNLEDNINGSGRUPPEN 31

156 10, KS :30 / Bilaga: Sammanställning av remissvar_ På kommunledningsgruppens sammanträde den 26 juni, lämnades följande synpunkt av förvaltningschefen för kultur- och fritidsförvaltningen: Åtgärd 47:3: Stötta initiativ från fria kulturutövare som vill skapa kulturell infrastruktur. Med begreppet fria kulturutövare anses väl de yrkesverksamma kulturutövarna. Nu står kultur- och fritidsförvaltningen som ensamt ansvariga. Eftersom vi sagt att ansvaret frågor som ligger inom de kulturella och kreativa näringarna ska ligga vid näringslivskontoret så bör ju de ha ansvaret för denna punkt. Kommunledningsförvaltningens förslag till åtgärd: Synpunkten tillgodoses genom att område tillväxt läggs till som ansvarig part tillsammans med kulturoch fritidsförvaltningen 32

157 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Remissutgåva Strategiska satsningar för ökad tillväxt 1

158 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Innehåll INLEDNING STRATEGISKA SATSNINGAR...4 Mer välkomnande...4 Mer kreativitet...9 Mer företagsamhet...14 Mer omtanke...24 Mer kultur...28 Mer attraktiva boenden...33 FRAMGÅNGSFAKTORER...36 Kommunikation och ansvarsfördelning...36 Projekt och omvärldsbevakning...36 Uppföljning

159 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt INLEDNING Att skapa ett välmående och attraktivt samhälle där människor trivs och mår bra är ett långsiktigt arbete där alla samhällsmedborgare spelar en viktig roll. Oavsett vilken roll vi har delar vi alla på ett gemensamt ansvar i att utveckla Östersund till en bättre plats att leva, verka, vistas och växa i. Vi behöver helt enkelt skapa framtidens Östersund tillsammans. Östersunds kommuns tillväxtplan innehåller tillväxtidén Mer [*] Östersund. Stjärnan [*] symboliserar det Östersund behöver mer av för att bli en ännu attraktivare och mer hållbar plats. Utgångspunkten är att tillväxtidén Mer [*] Östersund ska inspirera kommunens medborgare till att fylla stjärnan med det som de brinner allra mest för och tycker att Östersund behöver mer av. Det är också viktigt att prioritera gemensamma inriktningar. I en bred dialog med representanter från näringslivet, akademin, den ideella sektorn och kommunens invånare prioriterades sju tillväxtfaktorer som ska göra Östersund till en mer hållbar och attraktiv plats. Dessa är mer välkomnande, mer kreativitet, mer företagsamhet, mer kunskap, mer omtanke, mer kultur och mer attraktiva boenden. Arbetet med att komma fram till HUR tillväxtplanens målsättningar ska förverkligas finns presenterade i detta dokument. För att komma fram till detta har en workshop genomförts för varje tillväxtfaktor. 127 unika deltagare som representerar olika delar av samhället har bidragit med sina idéer och tankar. Vid varje workshop fick deltagarna uppgiften att tillsammans föreslå satsningar som kommer att leda till exempelvis ett Mer välkomnande Östersund. Satsningarna har sedan bearbetats utifrån vilka som bedömts möjliga att ta vidare i ett nästa steg, vilket resulterat i 64 stycken olika satsningar. Med varje satsning följer ett förslag till åtgärd på hur arbetet med att fullfölja satsningen ska tas vidare. Gemensamt för alla satsningar är också att de ska passa in i arbetet för ett demokratiskt, ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart Östersund. Det är viktigt att påpeka att de olika satsningarnas karaktär skiftar en hel del. Vissa satsningar är enklare och mindre omfattande medan andra kommer att kräva mer resurser och ett väl fungerande samarbete mellan flera olika aktörer. En del av satsningarna som föreslagits under workshoparna utförs redan av olika verksamheter idag, vilket kan ses som ett kvitto på en bra verksamhet. Det kan vara aktiviteter som genomförs av förvaltningarna inom Östersunds kommun men även aktiviteter som genomförs i samverkan med andra aktörer. Område tillväxt på Östersunds kommun har ett övergripande processansvar för att satsningarna följs upp och utvärderas. Däremot kan ansvaret för att utföra arbetet variera beroende på vilken aktör ansvarar för satsningen. En grundpelare i arbetet är att ansvar och delaktighet bygger på ett engagemang hos aktören. Det skiljer sig också i hur satsningarna ska finansieras. Vissa satsningar kommer att genomföras inom ramen för den ansvarige aktörens budget. Andra satsningar kommer att finansieras inom projekt med externa projektmedel från exempelvis EU:s diverse fonder, där några projekt redan är igång, några kommer att sökas och övriga kan sökas inom perioden Många av förslagen som inte har klar finansiering behöver utredas vidare och sedan beslutas av den ansvariga aktören. Det är viktigt att arbetet med att förverkliga tillväxtplanens målsättningar är dynamiskt och att satsningar kan justeras om förutsättningar ändras. Sist men inte minst: Tillsammans skapar vi Mer [*] Östersund! 3

160 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 64 STRATEGISKA SATSNINGAR Här presenteras de förslag på satsningar som kommit fram under de workshops som genomförts kopplat till de sju tillväxtfaktorerna. Mer välkomnande När vi själva trivs och känner stolthet, blir det lätt att också välkomna andra hit. Värdskap blir bäst när det kommer från hjärtat. I Östersund är alla en viktig del av samhället, oavsett vilka vi är, vilken bakgrund vi har eller vilka drömmar vi har om framtiden - allt börjar hemma. Den 2 oktober 2014 anordnades en workshop på temat Mer välkomnande. Cirka 35 personer från näringsliv, civilsamhället samt förtroendevalda och tjänstemän från offentliga aktörer deltog på workshopen. Utgångspunkten var att utifrån tillväxtfaktorn Mer Välkomnande arbeta fram konkreta handlingar att arbeta vidare med, utifrån de olika roller och mandat man själv sitter på. Tillväxtfaktor Mer välkomnande innehåller fyra tydliga delar: värdskap, tillgänglighet, integration och inkludering, samt kommunikationer. Av denna anledning utgick workshopen från dessa fyra tydligt identifierade områden, snarare än de prioriteringar som pekats ut i Tillväxtplanen. Utifrån förslagen på workshopen har materialet kategoriserats, analyserats och genomarbetats. Förslagen nedan är de satsningar som bedömts som genomförbara, effektiva och strategiska för att nå målen i Tillväxtplanen till PRIORITERING: Värdskap 1. VÄLKOMSTFEST FÖR NYA STUDENTER OCH MEDBORGARE På hösten flyttar cirka 500 studenter, tillika nya medborgare, till Östersund för att läsa på Mittuniversitetet. Förutom att fungera som framtida kompetens till regionens arbetsmarknad så förgyller studenterna staden genom att bland annat ta del av stadens nöjesutbud. Detta skulle kunna uppmärksammas med en välkomstfest för alla nya medborgare, inklusive nyanlända och människor som flyttat till Östersund av andra anledningar. På samma sätt som att handlare, restauranger med flera samlas i samband med t ex Melodifestivalen, Locals Only skulle detta kunna fungera här då alla nya medborgare välkomnas till Östersund genom erbjudanden och en välkomstceremoni. Förslag till åtgärd: Ta fram ett koncept för en välkomstfest som genomförs under höstterminsstart Ansvar: Östersunds kommun i samarbete med Mittuniversitetets kommunikationsavdelning, studentkåren och Destination Östersund Tidplan: En första välkomstfest genomförs

161 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 2. DET SKA SYNAS OCH MÄRKAS PÅ STAN ATT DET PÅGÅR ETT EVENEMANG! Arbeta med tillgänglighet kopplat till bemötande. Exempelvis genom att, likt Karlstad under kirurgveckan, sluta upp bakom större konvent som till exempel Storsjöcupen eller skidskyttet. Detta genom att samordna så att butikspersonal och hotellpersonal går klädda i blågula kläder, skiddräkter eller fotbollskläder. Boende och besökare ska märka att här händer grejer. Förslag till åtgärd: 1. Samordning krävs för hur utklädnad ska gå till. Destination Östersund, kommunen och företagarna behöver hjälpas åt att ta fram till exempel dräkter eller flaggor. Ansvar: Samordning sker via Destination Östersund. Tidplan: Klart under Under Melodifestivalen 2015 "Mellofierades" Östersund. Skapa en modell kring hur organiseringen av att -fiera ett evenemang genom exemplet Melodifestivalen. Ansvar: Samordning sker via Destination Östersund i samarbete med område tillväxt, Östersunds kommun. Tidplan: Klart under Pågående och kommande arrangemang ska synas vid Östersunds infarter. Ansvar: Östersunds kommun, Område Kommunikation och Visit Östersund Tidplan: Nya infartsskyltar utreds under 2015 och etableras under 2016, vilket projektleds av Område kommunikation. Ska sedan driftas av Visit Östersund. 3. MAT SOM VERKTYG FÖR MÖTEN MELLAN KULTURER Mat är något som förenar och som väcker nyfikenhet på andra kulturer. Genom matarrangemang kan mötesplatser, kulturella utbyten och integration skapas. Förslag till åtgärd: 1. Använd mat som verktyg för integration i kommande integrations- och demografiarbete som drivs av Region Jämtland Härjedalen. Ansvar: Region Jämtland Härjedalen Tidplan: Löpande under perioden Östersunds kommun är utsedd till Creative City of Gastronomy. I linje med detta stöttas projekt och initiativ som syftar till att skapa möten mellan kulturer med mat i fokus. Ett exempel är det regionala matprojektet Creative region of Gastronomy håller på att sökas där gastronomi kopplat till integration ingår. Ansvar: Östersunds kommun, Utvecklingsenheten Tidplan: Löpande under perioden Fortsätt att utveckla evenemanget på storgatan i september. Ta vara på 5

162 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt erfarenheter från det projektet för att stärka andra evenemang. Ansvar: Östersunds kommun, Integrationsservice i samverkan med City Östersund Tidplan: Löpande under perioden FÖRLÄNG ÖPPETTIDER VID STÖRRE ARRANGEMANG Staden blir mer öppet och välkomnande för besökare, samtidigt som näringslivet lockar fler besökare till affärer, restauranger, caféer med mera. Inför en prova-på-period under juli. Förslag till åtgärd: Destination Östersund AB initierar en testperiod för ökade öppettider. Utvärdera till exempel genom studentuppdrag eller konsultuppdrag. Ansvar: Östersund handel/destination Östersund AB Destination Östersund AB Tidplan: löpande under perioden UTBILDA VÅRA FÖRETAG OCH MEDBORGARE OM KULTURARVET GENOM ATT BYGGA IN KULTURARVS- OCH HISTORIEKOMPETENS I VÄRDSKAPSUTBILDNINGAR Förslag till åtgärd: Titta på förutsättningarna att lägga in ett block om detta i det värdskapssamarbetet som inletts mellan Östersunds kommun och Destination Östersund AB. Ansvar: Östersunds kommun och Destination Östersund AB Tidplan: Senast färdigt december 2015 PRIORITERING: Integration och inkludering 6. KOMPETENSBANK TA VARA PÅ KOMPETENSEN TIDIGT Många av våra nyanlända har spännande kompetenser som Östersunds företag, myndigheter och organisationer behöver nu och i framtiden. Det behöver göras en tydlig kartläggning av de nyanländas kompetens. Kartläggningen bör göras samlad där alla intressenter (Östersunds kommun, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket) är inblandade. Informationen bör sedan sammanställas i en gemensam kompetensbank där företag, myndigheter och organisationer kan söka efter kompetens. Kommunens kompetensbank kan fungera som underlag som går att utveckla. Förslag till åtgärd: 1. Frågan lyfts in i den operativa arbetsgrupp som har startats där Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Näringslivskontoret ingår. Målet är att redan under asyltiden på förläggningsboenden hitta fungerande metoder och samverkansformer mellan berörda aktörer för att tidigt tillvara viktig kompetens för kommunen/regionen. Ansvar: Operativa arbetsgruppen (Östersunds kommun, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket), i samverkan med integrationsservice Tidplan: Görs löpande under Se över möjligheten att utveckla ett webbverktyg med färdiga 6

163 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 7. SAMLADE INFORMATIONSINSATSER kompetensinventeringsmallar som kan användas under såväl asylprocess som efter kommunplacering i syfte att tidigt möjliggöra för individen att påbörja sin egen process i att synliggöra och kommunicera sin samlade kompetens. Ansvar: Östersunds kommun, Område Styrning Tidplan: Start hösten 2015 Det behövs en attitydförändring hos många organisationer när det gäller att anställa personer med utländsk bakgrund. Därför behöver de goda exemplen som sänker tröskeln för en potentiell anställning lyftas, information över hur de upplevda hindren kan monteras ner och en sammanlänkning av de olika aktiviteter som pågår för att förbättra integrationen i Östersund synliggöras. När alla arbetar åt samma håll som en helhet inom integration blir det lättare att gå ut med bra och tydlig information både till de nyanlända och till arbetsgivare. Förslag till åtgärd: Frågan lyfts in och konkretiseras i den operativa arbetsgrupp som har startats där Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Näringslivskontoret, eventuellt också en person på Arbetsmarknadsenheten, ingår. Eventuellt kan detta även kopplas samman med pågående arbete inom ramen för Region Jämtland Härjedalen. Man kan till exempel arbeta med film som media för att lyfta goda exempel etc. 8. SOCIAL INKLUDERING Ansvar: Operativa arbetsgruppen (Östersunds kommun, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket), i samverkan med integrationsservice Tidplan: Görs löpande under En viktig faktor för att våra nya invånare ska trivas och vilja stanna i länet är att de välkomnas och inkluderas in i vårt samhälle. Det behövs bra och öppna mötesplatser där naturliga möten sker. Föreningsverksamhet inom kultur och idrott samt förskolor och skolor är bra exempel på mötesplatser. Förslag till åtgärd: 1. Östersunds kommun ser över möjlighet att dela ut ett stipendium varje år till en förening som på ett framgångsrikt sätt arbetat med integrationsfrämjande insatser. Ansvar: Östersunds kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen Tidplan: En utredning genomförs Se över hur en förbättrad och utvecklad samverkan skulle kunna gå till mellan skolan och föreningslivet. Ansvar: Östersunds kommun, barn- och utbildningsförvaltningen Tidplan: En utredning genomförs

164 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt PRIORITERING: Tillgänglighet 9. TOPP 10 CHECKLISTA FÖR ATT UNDANRÖJA HINDER Östersunds kommun tar fram en checklista enligt Design för alla-modellen (Avser fysiska hinder, språk/information med mera). Förslag till åtgärd: Checklistan tas fram under våren 2015 av kommunens tillgänglighetsgrupp. Checklistan kommuniceras ut till näringslivet via Visit Östersund och Destination Östersund, samt Östersunds handel. Tillgänglighetsstrategen och en handläggare från plan- och bygg besöker näringsidkare och informerar ytterligare. Ansvar: Östersunds kommun, Tillgänglighetsgruppen Tidplan: Aktiviteten är inplanerad i Utvecklingsforum Tillgänglighets handlingsplan för ÖSTERSUND SKA BLI LEDANDE PÅ TILLGÄNGLIGA EVENEMANG Att skapa tillgängliga och användbara evenemang möjliggör för fler att ta del av vad Östersund har att erbjuda. Östersunds kommun, med Visit Östersund och Jamtli, är sedan 2014 medlemmar i stiftelsen Design for All Foundation. Förslag till åtgärd: 1. Checklista inför varje evenemang läggs in i evenemangshandboken och tillgänglighetsperspektivet förtydligas för att kunna få arrangemangsbidrag. Ansvar: Östersunds kommun, Tillgänglighetsstrateg och Event- och besöksnäringsstrateg i samverkan Tidplan: Arbetet påbörjas hösten 2015, för införande från och med Ansök om Design för alla-mässa och -konferens i Östersund. Östersunds kommun ansöker om Design for All konferens år I samband med konferensen anordnas seminarier som till exempel föreläsningar med olika teman, workshops, studiebesök på Vintersportcentrum samt våra idrottsarenor. Ordna mässa med utställare av design för alla-produkter och tjänster, däribland alla som utsetts till Good Practice av Design for All Foundation. Prisutdelning av International Design for All Foundation Good Practice Award 2017, med utländska deltagare samt öppet för allmänheten Ansvar: Östersunds kommun i samverkan med Destination Östersund (Östersund Conventions Bureau) Tidplan: Beslut om att ansöka om konferensen tas i samverkan mellan kommunen och destinationsbolaget hösten Planering under 2016 och genomförande vårvinter

165 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt er kreativitet I Östersund är kreativitet en stark drivkraft för att skapa innovativa lösningar som gör att vi tryggt kan möta framtidens utmaningar genom en smart och hållbar tillväxt för alla. Det är viktigt att Östersund erbjuder en kreativ och attraktiv miljö med intressanta mötesplatser, där en mångfald av människor trivs, oavsett bakgrund och funktionsförmåga. Innovationer möjliggörs genom att människor använder sin uppfinningsrikedom och sitt engagemang för att utveckla vårt samhälle. Östersund är beroende av att det finns människor som vågar, vill och kan vara företagsamma. Workshop mer Kreativitet hölls den 28 januari Cirka 25 personer från näringsliv, civilsamhället samt förtroendevalda och tjänstemän från offentliga aktörer deltog. Utifrån förslagen på workshopen har materialet kategoriserats, analyserats och genomarbetats. Förslagen nedan är de satsningar som bedömts som genomförbara, effektiva och strategiska för att nå målen i Tillväxtplanen till PRIORITERING: Utveckling av attraktiva och tillgängliga mötesplatser både på landsbygd och i staden 11. MÖTESPLATSER I TÄTORT OCH LANDSBYGD Möjlighet till spontanidrott och mötesplatser utomhus ger möjlighet till möten. Vid till exempel boulebanor, kälkbackar och hockeyrinkar träffas man över generationsgränser och det skapar sammanhållning. Också viktigt att kunna nyttja sådana arenor/mötesplatser utanför föreningssammanhang, alltså helt spontant. Se även över vilka förskolor/skolor med respektive utemiljö som är möjliga att nyttjas i detta syfte. Förslag till åtgärd: Genomför en kartläggning av vilka spontanidrottsytor som finns, hur de används samt vilka områden som inte är mötesplatser idag men som har potential att utvecklas till detta. Ansvar: Östersunds kommun, Trafik, Park och Lantmäteri i samverkan med folkhälsostrategen, kultur och fritidsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Tidplan: Påbörjas

166 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 12. FLER MÖTESPLATSER FÖR BARN OCH UNGA Fler mötesplatser för barn och ungdomar behövs, och det innebär både fysiska lokaler och ekonomiska resurser att anställa personal. Förslag till åtgärd: 1. Se över möjligheter för utveckling av mötesplatser för barn- och unga. Beakta även hur befintliga förskolor och skolor kan nyttjas. Ansvar: Östersunds kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen Tidplan: Löpande under perioden En ungdomssamordnare tillsätts och genomför en övergripande utredning krig ungdomars fritid och behov av mötesplatser. Ansvar: Östersunds kommun, Kommunledningsförvaltningen Tidplan: Genomförs 2017 PRIORITERING: Internationella samarbeten som stärker strategiskt viktiga näringar för Östersunds utveckling och tillväxt 13. BREDDA PROFILEN OCH MARKNADSFÖR ÖSTERSUND OCH LÄNET SOM EN KREATIV OCH HÅLLBAR REGION Länet har länge marknadsförts genom tystnad, snö, norrsken, ren luft. Denna profil är värdefull men behöver kompletteras med perspektiven hållbart och kreativt Östersund. Som exempel kan nämnas nätverket Hungrig vars medlemmar bland annat arrangerat länets första TED X-event eller Popgeni som är en kulturförening som arrangerat många uppskattade musikarrangemang. Förslag till åtgärd: 1. Utred möjligheten att använda storytelling för att stärka Östersunds profil med budskapet om Östersund som en kreativ och hållbar plats. För att stärka profilen i denna riktning behöver marknadsföringen breddas och ta fasta på ambassadörer, nätverk och företeelser som stärker denna bild. Ansvar: Östersunds kommun, Område kommunikation i samverkan med Destination Östersund AB Tidplan: Löpande under Se över möjligheten att: Skapa innehåll till storytelling genom att bygga en portabel installation av snöhjärtat i ett extra ordinärt utseende och placeras på estetiskt vackra platser, som lockar till fotografering och spridning i sociala medier Ansvar: Östersunds kommun, Område kommunikation Tidplan: påbörjas under Använd Creative Cities Network-konferensen för att stärka regionens och Östersunds image som kreativ region. I september 2016 kommer Östersund och länet att anordna UNESCO:s 10 årskonferens. Detta innebär att delegationer från hela världen (cirka städer) kommer till länet under ett 10

167 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt antal dagar. Ansvar: Östersunds kommun, Område tillväxt i samverkan med Region Jämtland Härjedalen Tidplan: Årskonferensen genomförs september MER OMVÄRLDSBEVAKNING GENOM INTERNATIONELLA UTBYTEN Det är viktigt att delta på den internationella arenan. Nyttan med internationella utbyten måste tydliggöras genom att lyfta fram vinsterna med till exempel studieresor, för att undvika missnöje och kritik som kan vara hämmande för Östersunds utveckling. Förslag till åtgärd: 1. En kommunikationsplan med generella budskap för internationella utbyten tas fram av Område Kommunikation. Kommunikationsplanen syftar till att vara ett stöd i hur resultatet och lärandet ska kommuniceras och implementeras. Ansvar: Östersunds kommun, Område Kommunikation Tidplan: Klart december Avsätt/sök resurser att möjliggöra omvärldsbevakning, internationella utbyten och studieresor för att kompetensutveckla kommunens olika förvaltningar. Dessa resurser ska vara möjlig för förvaltningar att söka. Ansvar: Östersunds kommun, område tillväxt Tidplan: utreds under 2016 PRIORITERING: Att aktivt stötta och utveckla innovationsstödsystemet, det vill säga de aktörer och nätverk som har i uppdrag att stödja innovation 15. ATT STÖTTA OCH UTVECKLA INNOVATIONSSTÖDSSYSTEMET Det är viktigt att innovationsstödsystemet tydliggörs och förenklas med utgångspunkt på användaren, som kan vara ett företag eller en privatperson med en idé som hen vill förverkliga. Detta uppdrag har Region Jämtland Härjedalen idag. Förslag till åtgärd: Östersunds kommun ska som aktiv 1 medfinansiär till det regionala innovationsstödsystemet verka för att: a: Stärka viktiga nischade samverkansområden inom innovationsstödsystemet. Till exempel inom sport, friluftsliv och outdoor där Peak Innovation är en viktig aktör. Det kan till exempel vara att utbilda fler rådgivare att bli experter inom det området för att kunna stödja idéer inom området mer aktivt. På så vis kan vi som Region sticka ut tydligare med att vi är duktiga på att stötta idéer inom området. Se över eventuella andra områden som regionen väljer att prioritera. 1 Med aktiv medfinansiär menas att stöd kan ges både genom såväl personella som finansiella resurser. 11

168 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt b: Aktörerna inom stödsystemet träffas oftare, och i fler sammanhang, för att lära känna dess respektive roller bättre. På så vis kan de ge företaget/privatpersonen ett bättre stöd genom att kunna hjälpa denne till rätt aktör. Som exempel kan nämnas värdskap inom besöksnäringen, där alla aktörer ser gästen i första hand och guidar gästen rätt utifrån vad gästen vill göra. Ledarskapet från Region Jämtland Härjedalen är viktigt i detta. c: Utveckla Mid Sweden Science park och hus U på Campus till att bli en komplett samlingsplats för människor med idéer. Idag finns några stödaktörer samlade i hus U på Campus. Till exempel: Peak Innovation, Inkubatorn, Ung Företagsamhet, MIUN Innovation. Fler aktörer skulle kunna finnas i miljön. Ansvar: Östersunds kommun ska som aktiv medfinansiär stötta det regionala innovationsstödsystemet. Tidplan: Löpande under perioden PRIORITERING: Innovationsupphandling som ska öka möjligheterna till nya lösningar 16. ÖKA KUNSKAP OM INNOVATIONSUPPHANDLING Det är viktigt att även näringslivet är med och kommer in med sin kunskap och visar på möjligheterna, och på så sätt bidrar med input inför kommande upphandlingar. För att skriva bra underlag för innovationsupphandling behövs bra system för att fånga upp behov och förslag på lösningar från hela verksamheten. Fokus ska vara att beskriva behovet och problemet som ska lösas. Förslag till åtgärd: 1. Upphandlingskontoret och Näringslivskontoret för dialog med näringslivet inför vissa strategiska upphandlingar. Dialogen kan föras på till exempel Näringslivsträffar och Företagsfrukostar. Ansvar: Östersunds kommun, Näringslivskontoret Tidplan: Löpande under perioden Kompetensutveckla nyckelpersoner inom Östersunds kommun inom området innovationsupphandling. Ansvar: Östersunds kommun, kommunledningsförvaltningen ger Upphandlingskontoret ett uppdrag Tidplan: Löpande under perioden

169 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 17. ÖKA KUNSKAP OM UPPHANDLING I ALLMÄNHET SAMT MÖJLIGHETERNA MED ATT STÄLLA SOCIALA OCH MILJÖMÄSSIGA KRAV I UPPHANDLINGSUNDERLAG Förslag till åtgärd: 1. Kompetensutveckla nyckelpersoner inom Östersunds kommun inom området upphandling samt möjligheten att ställa sociala och miljömässiga krav i upphandling. Ansvar: Östersunds kommun, kommunledningsförvaltningen ger Upphandlingskontoret ett uppdrag Tidplan: Löpande under perioden

170 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt tagsamhet Att vi har företag och arbetsplatser i Östersund är själva grunden för hållbar tillväxt. Ett gott företagsklimat är därför viktigt och det skapas bland annat genom goda relationer och en positiv inställning till och förståelse för företagens utmaningar. Merre Den 3 september 2014 anordnades en Workshop på temat Företagsamhet. Cirka 40 personer deltog från aktörer inom näringsliv, civilsamhället samt förtroendevalda och tjänstemän från offentliga aktörer. Utgångspunkten var att, utifrån tillväxtfaktorn Mer Företagsamhets prioriteringar, i grupper arbeta fram konkreta handlingar att arbeta vidare med utifrån de olika roller och mandat man själv sitter på. Utifrån de förslag som inkom har materialet kategoriserats, analyserats och genomarbetats. Förslagen nedan är de som bedömts som mest genomförbara, effektiva och viktiga strategiska satsningarna för att nå målen i Tillväxtplanen till PRIORITERING: Utveckling av företagskluster där företagsgrupperingar kan expandera, förnyas och kontinuerligt vidareutveckla sin konkurrenskraft 18. TA FRAM EN GEMENSAM DEFINITION AV KLUSTER OCH SE ÖVER VILKA KLUSTER SOM FINNS I LÄNET IDAG, SAMT VILKA FÖRETAGSGRUPPERINGAR SOM HAR POTENTIAL ATT KUNNA UTVECKLAS TILL KLUSTER Det finns behov av att bestämma inriktning regionen bör satsa på ett antal klusterinriktningar och även våga välja bort andra, och politiskt våga satsa på det. Kluster- samt branschanalys är upphandlad och utförd inom ramen för förstudien Strategiska satsningar för ökad tillväxt. Efter att genom en klusteranalys identifierat vilka potentiella kluster eller klusterliknande samarbeten som ska prioriteras på krävs samverkan med offentliga aktörer för att styra offentliga medel i linje med detta. Förslag till åtgärd: 1. Det fortsatta arbetet sker utifrån den kluster- och branschanalys som tagits fram i samklang med den Regionala utvecklingsstrategin. De klusterbildningar som arbetas med idag som till exempel Peak Innovation, The Power Region, IT, Teknik, beaktas i arbetet. Ansvar: Östersunds kommun, Näringslivskontoret i samverkan med Region Jämtland Härjedalen Tidplan: Löpande under perioden Fortsätt att stärka myndighetsklustret genom den handlingsplan som är framtagen. Efter försvarsnedläggningen har Östersund blivit tilldelad flera statliga myndighetsetableringar. Det har skapat kvalificerade arbetstillfällen som är viktiga för hela länet. Ansvar: Östersunds kommun, Näringslivskontoret 14

171 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Tidplan: Löpande under perioden PRIORITERING: Att skapa goda förutsättningar för nyetableringar genom bland annat paketering av erbjudanden och aktiv marknadsföring 19. FORTSATT STRATEGISKT ARBETE MED ATT ATTRAHERA STÖRRE DATACENTERETABLERINGAR Förslag till åtgärd: Östersunds kommun har tillsammans med Krokoms kommun och Jämtkraft sökt projektmedel från strukturfonderna för att fortsätta arbetet kring datacentersatsningar. Förutsatt att projektet beviljas innebär denna satsning ett strategiskt arbete för att stärka lokala företags möjlighet att bilda ett ekosystem kring datacenteretableringar och deras konkurrenskraft i branschen. Nya potentiella sajter för etableringar kommer att utvecklas och satsningar på marknadsföring ska fortsätta genom det nya varumärket The Power Region. Ansvar: Östersunds kommun, Näringslivskontoret i samverkan med Krokoms kommun och Jämtkraft. Tidplan: Löpande under perioden 20. KOMMUNICERA OCH FÖRSTÄRK ÖSTERSUNDS FRAMGÅNGAR Just nu upplevs det för många att Östersund har medvind, med bland annat ökat antal invånare, pågående byggprojekt och genom starka och populära evenemang i olika storlek som VM i skidskytte, Bluesfestivalen, Locals Only, Storsjöyran och Storsjöcupen. Denna medvind bör kommuniceras och stärkas genom att förstärka den urbana känslan med tätt mellan tunga evenemang. Känslan ska vara: I Östersund har vi utveckling! Förslag till åtgärd: 1. Gör fler insatser som visar på den positiva utveckling som sker genom till exempel kanaler som Facebook, ostersund.se, jamtland.se, visitostersund.se men också under pågående evenemang. Prioritera satsningar utifrån evenemangsstrategin. Ansvar: Östersunds kommun, näringslivskontoret i samarbete med Destination Östersund Tidplan: Start 2015 med en långsiktig plan till Synliggöra positiva initiativ genom att hissa varandra med utmärkelser likt som de gjort i Västerås med deras arbete för att bli årets stadskärna. Ansvar: Destination Östersund AB Tidplan: Start 2015 med långsiktig plan mot

172 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 21. RIGGA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HELA FAMILJEN VID REKRYTERING ELLER INFLYTTNING Förslag till åtgärd: Utveckla en metod för medflyttarservice genom att bland annat arbeta med utveckling av företagsregistret ForReg. Ett förslag på en regional arbetsmetod håller på att tas fram. Ansvar: Region Jämtland Härjedalen i samverkan med länets kommuner och Z- Group. Tidplan: Förslag på arbetsmetod är klart i juni Arbetet pågår sedan löpande under PRIORITERING: Att förenkla för och stötta entreprenörer som vill starta och driva företag. Fokus läggs på att underlätta för företag som har vilja och drivkraft att utveckla samt utöka verksamheten 22. NYA VÄGAR ATT STÖDJA NYA IDÉER Vi behöver innovativt tänkande för hur vi ska stötta nya idéer och företag. Former för hur vi stöttar nyföretagande och nya idéer idag behöver ses över. Nuvarande modeller över hur företag startar och drivs behöver ses över och uppdateras. Förslag till åtgärd: Genomför en utredning som innehåller framtagande av de bästa exemplen på hur andra kommuner och regioner jobbar framgångsrikt med stöd till olika typer av företag, med särskild fokus på kreativa näringar, socialt företagande och "mindre vanliga" företagsformer som till exempel kooperativ. Dialog förs med Nyföretagarcentrum, ALMI, Uppfinnarverkstan, Coompanion och övriga företagsstödjande verksamheter om hur stödåtgärder till företag gemensamt kan spetsas ytterligare. Ansvar: Östersunds kommun, Näringslivskontoret Tidplan: Start våren STÖDÅTGÄRDER FÖR VIDAREUTVECKLING AV FÖRETAG Det finns idag mycket hjälp att få i nystartsfasen för ett företag. Däremot upplevs det vara svårare att få tillgång till bra stöd när det kommer till vidareutveckling av företag. Här skulle nya insatser kunna göra mycket för att hjälpa företag att ta nya steg, och på så sätt skapa tillväxt för sig själva och samhället. Förslag till åtgärd: Genom näringslivskontorets företagsbesök kommer ett arbete att initieras för att identifiera vilka hinder som företagarna ser för att kunna ta nästa steg och växa. Utifrån denna inventering kan nya initiativ för att riva hindren startas bland annat med hjälp av strukturfondsmedel. Ansvar: Östersunds kommun, Näringslivskontoret Tidplan: Pågår löpande under perioden

173 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt PRIORITERING: Att i samverkan med andra aktörer förbättra förutsättningar för kvinnor, personer med utländsk bakgrund och unga att kunna starta och driva företag 24. TRAINEEPROGRAM DÄR NYANLÄNDA HITTAR FRAMTIDA KARRIÄRER I ETABLERADE FÖRETAG Målet är att ta tillvara på en mångfald av talanger, kompetenser och utbildningar som står beredda. Syftet är att individen ska lära sig företagets verksamhet för att efter avslutad traineeperiod kunna få en nyckelroll i företaget och en fast anställning efter programmets slut. Förslag till åtgärd: Frågan samordnas med arbetet att ta fram en integrationsstrategi. Ansvar: Östersunds kommun, Område Styrning Tidplan: Start FLER PROGRAM PÅ ÖSTERSUNDS GYMNASIESKOLOR SKA ERBJUDAS UNG FÖRETAGSAMHET UNDER SIN UTBILDNING Förslag till åtgärd: I samarbete med gymnasiecheferna på Östersunds samtliga gymnasieskolor konkretisera möjligheterna att öka antalet gymnasieprogram som erbjuder processutbildningen UF. Dessutom förs en dialog med barn- och utbildningsförvaltningen om hur intresset för Ung företagsamhet kan väckas redan under grundskolan. Ansvar: Östersunds kommun, Område Tillväxt i samarbete med Region Jämtland Härjedalen, berörda gymnasieskolor samt barn- och utbildningsförvaltningen. Tidplan: löpande under perioden

174 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 26. FÖRBÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVINNOR ATT DRIVA FÖRETAG GENOM ATT SE ÖVER KOMMUNENS ARBETSMETODER Förslag till åtgärd: 1. Jämställdhetsanalys över näringslivskontorets verksamhet: vilka som besöks under företagsbesök, vilka företagsgrupperingar som premieras, osv. Använd exempelvis den modell som kultur- och fritidsnämnden använt. Ansvar: Östersunds kommun, Näringslivskontoret, genom upphandlad konsult. Tidplan: Start våren Specifika företagsträffar för kvinnliga företagare anordnas. Ansvar: Östersunds kommun, Näringslivskontoret Tidplan: en eller flera träffar planeras in under perioden PRIORITERING: Ett samlat lobbyarbete där kommunen, regionala aktörer och näringslivet tillsammans arbetar för att påverka nationella beslut om infrastruktur och kommunikationer inklusive utveckling av mobil- och bredbandsnätet 27. ETT SAMLAT REGIONALT LOBBYARBETE OCH EN BÄTTRE SAMORDNING FÖR INFRASTRUKTURFRÅGORNA Pendlingsmöjligheter till, från och inom länet är en viktig gemensam fråga för hela regionen. Östersund har en viktig roll och ett ansvar i att fortsätta stärka arbetsmarknadsregionen regionalt och lokalt. Det är även viktigt att politiken, oberoende av parti, kan samsas om gemensamma frågor och ha en gemensam röst i generella frågor som rör till exempel järnvägsförbindelser och övrigt infrastruktur, för att främja företagarna i länet och allmän kommunikation. Våra viktigaste järnvägsförbindelser är till Trondheim samt Stockholm. Vi har flygplatser vars potential inte kan utnyttjas fullt ut på grund av vår infrastruktur. Vi behöver svara upp Norges arbete med SÖTsträckan. Förslag till åtgärd: 1. Påverka och för dialog med riksdagsledamöter och beslutsfattare. 2. Arbeta för en långsiktigt hållbar järnväg över Stora Helvetet, på plats till VM Östersunds kommun går in med ekonomiska och personella resurser i samverkansprojekt som syftar till att utveckla länets regionala infrastruktur. 4. Fortsätta arbetet med att förverkliga Atlantbanan, Trondheim Stockholm, med kortare restider till respektive stad. 5. Motarbeta försämringar av tågtrafiken och förlängning av restiden mellan Östersund och Stockholm. Ansvar: Region Jämtland Härjedalen har ett tydligt regionalt ansvar där Östersunds kommun är delaktig i lobbyarbetet. 18

175 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Tidplan: Löpande under perioden FÖRBÄTTRA STANDARDEN FÖR MOBILTÄCKNING OCH BREDBAND I KOMMUNEN Östersunds kommun har antagit en bredbandsstrategi för Aktiviteten är en del av tillhörande handlingsplan: Alla fasta hushåll och arbetsställen ska ha tillgång till bredband. Förslag till åtgärd: Genomför aktiviteter i bredbandsstrategins handlingsplan som syftar till att: År 2020 ska alla ha tillgång till minst 100 Mbit/s. Alla som bor, verkar och vistas i Östersunds kommun bör har tillgång till Internet för enklare tjänster oavsett var de befinner sig. Bredbandsutbyggnad ska prioriteras både i staden, tätorterna och på landsbygden. Ansvar: Östersunds kommun, Bredbandsgruppen Tidplan: Löpande under perioden ARBETA FÖR ATT VI HAR KVAR KONKURRERANDE FLYGBOLAG OCH DEN DAGLIGA SNABBTÅGSFÖRBINDELSEN TILL OCH FRÅN ÖSTERSUND Att ha goda och snabba kommunikationer är en viktig faktor för attraktivitet och tillgänglighet både för besökare och för arbetsmarknadsregionen. Förslag till åtgärd: Genom samordnad lobbying verka för att bibehålla flyg och snabbtåg. Dialog med SJ om snabbtåg förs främst genom Atlantbaneprojektet. Ansvar: Region Jämtland Härjedalen har ett tydligt regionalt ansvar där Östersunds kommun är delaktig i lobbyarbetet. Tidplan: Löpande under perioden

176 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Mer kunskap I Östersund omsätts kunskap till kompetens, utveckling och delaktighet. I Östersund erbjuds en bra utbildning för våra barn och ungdomar. Fokus ligger på att alla, oavsett bakgrund och förmågor, ska få förutsättningar till att lyckas med att nå en kunskapsnivå som möjliggör en fortsatt positiv väg in i vuxenlivet. En hög kvalité i vuxenutbildnings- och yrkesutbildningssystemen liksom Yrkeshögskoleutbildningarna är viktig. Mittuniversitetet har en strategisk roll som regional tillväxtmotor. Workshop mer Kunskap hölls den 25 mars Cirka 25 personer från näringsliv, civilsamhället samt förtroendevalda och tjänstemän från offentliga aktörer deltog. Utifrån förslagen på workshopen har materialet kategoriserats, analyserats och genomarbetats. Förslagen nedan är de satsningar som bedömts som genomförbara, effektiva och strategiska för att nå målen i Tillväxtplanen till PRIORITERING: Erbjuda en bra utbildning för våra barn och ungdomar, där entreprenörskap samt kreativa och innovativa lösningar främjas genom hela utbildningssystemet 30. ÖKA ELEVERS INTRESSE FÖR ENTREPRENÖRSKAP OCH INNOVATION För att få elever intresserade av entreprenörskap och idéer behöver åtgärder sättas in tidigt. Förslag till åtgärd: Utred förutsättningarna att olika program på gymnasiet paras ihop med lågstadie- och mellanstadieskolor för att utbyta erfarenhet och idéer kopplat till entreprenöriellt tänkande. Avstämning med Ung Företagsamhet och JGY ska genomföras. Ansvar: Östersunds kommun, Barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsgrupp Tidplan: Påbörjas under perioden SKAPA FLER KONTAKTYTOR MELLAN SKOLA OCH OMGIVANDE SAMHÄLLE Det behöver skapas fler kontaktytor mellan skola och omgivande samhälle. Arbetslivsanknytning och koppling till Mittuniversitetet kan förbättras genom att samtliga grund- och gymnasieskolor får en representant från Mittuniversitet, näringslivet och en representant för Östersunds kommun som kan kontaktas när eleverna jobbar med vissa teman eller ämnen. Denna fråga har redan i liten skala initierats av utvecklingsgruppen, BoUF genom att bjuda in näringsliv att samverka med skola genom arbetet med NTA (Natur och teknik för alla). Beroende på företagets inriktning och kompetens kan 20

177 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt utbyte skapas på rätt nivå det kan vara allt ifrån att ta emot studiebesök, företag som kommer ut till skolor eller ställer upp för elever som vill ställa frågor om just deras tema. Förslag till åtgärd: Utred hur de befintliga samverkansformerna kan utvecklas i samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen, gymnasieförbundet, Mittuniversitetets samverkansavdelning och Ung Företagsamhet. Ansvar: Östersunds kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen Tidplan: Påbörjas under perioden PRIORITERING: Ökad samverkan mellan arbetsgivare, Mittuniversitetet, och andra utbildningssamordnare för utveckling och marknadsföring av Östersund som en attraktiv studentstad, samt att möjliggöra för fler studenter att arbeta i Östersund efter sin examen 32. NYHETSBREV TILL ALUMNER MED AKTUELLA JOBB, BOSTÄDER, NYTT I KOMMUNEN, MED MERA Har du någon gång studerat på Mittuniversitetet är du alltid en alumn. Det finns ett stort antal alumner som studerat på Mittuniversitetet i Östersund men som flyttat efter sin utbildning. Många av dessa alumner har Mittuniversitetet kontakt med och här finns det en möjlighet att eventuellt locka tillbaka tidigare studenter till Östersund genom att marknadsföra vilka arbetstillfällen som finns i Östersund kopplat till alumnernas intresseområden. Förslag till åtgärd: Skapa ett nyhetsbrev med en lista på lediga jobb tillsammans med information om bostadsmöjligheter som kan skickas ut till Mittuniversitetets alumnnätverk. Ansvar: Östersunds kommun, Område Tillväxt i samverkan med Mittuniversitetets alumnikoordinator Tidplan: Start våren KOMMUNIKATION AV ÖSTERSUND SOM UNIVERSITETSSTAD Östersund som student- och universitetsstad behöver kommuniceras på ett mer målinriktat sätt. Både till nya tänkbara studenter, men även till oss själva för att stärka Östersunds identitet som universitets- och studentstad. Förslag till åtgärd: En kommunikationsplan för Östersund som studentstad tas fram. 34. SKAPA EN ÅRLIG STUDENT SUMMIT Ansvar: Östersunds kommun, Område Tillväxt i samverkan Mittuniversitetet Tidplan: Inleds under hösten 2015 Studenterna bör betraktas som en värdefull och kreativ resurs i samhällsutvecklande processer. Ett årligt återkommande evenemang där ett stort antal studenter samlas för att hitta lösningar på samhällsproblem kan vara ett sätt att systematiskt använda den resurs som studenterna är i sammanhanget. Från Mittuniversitetets perspektiv betraktas detta som en arbetslivskopplande 21

178 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt aktivitet. Varje tillfälle kan ha ett tema (exempelvis utifrån tillväxtplanens tillväxtfaktorer) och studenterna angriper uppgiften i tvärvetenskapliga team. Förutom studenter bör förtroendevalda och tjänstemän, företag och medborgare involveras i evenemanget. Förslag till åtgärd: Utveckla och testa ett evenemang där studenter involveras som resurser i samhällsutvecklande processer. Ansvar: Mittuniversitetets samverkansavdelning, genom det som i samverkansavtalet refereras till som MIUN Innovation Tidplan: September-december 2015 (möjlig förlängning 2016) 35. VIDARE UTVECKLING AV MENTORSPROGRAM Mentorprogrammet för studenter inklusive utländska akademiker som utförs i samarbete mellan Östersunds kommun, Mittuniversitetet och Folkuniversitetet är en pågående satsning som kommer att utvärderas och utvecklas ytterligare. Förslag till åtgärd: Utveckla konceptet ytterligare. Ansvar: Östersunds kommun, utvecklingsenheten i samverkan med Mittuniversitetet och Folkuniversitetet Tidplan: 2016 PRIORITERING: Att skapa goda förutsättningar för kunskapsintensiva företag, det vill säga företag med koppling till forskning och utveckling, att växa och etablera sig i Östersund 36. SAMORDNAD REKRYTERING PÅ LÄROSÄTENAS ARBETSMARKNADSMÄSSOR Vi behöver locka välutbildad arbetskraft till de jämtländska företagen. Regionen kan tillsammans med kommunerna ta ett ansvar och vara sammanhållande organisatör och erbjuda länets företag att delta på rekryteringsmässor på universitet runt om i landet (och kanske även utomlands, till exempel i Norge). För företagen själva är det ofta för resurskrävande att delta på egen hand. Detta kan skräddarsys emot målgrupper som attraheras av den livsmiljö som regionen erbjuder. Förslag till åtgärd: Erbjuda länets företag att delta på rekryteringsmässor på universitet runt om i landet. 37. MÖTESPLATS CAMPUS (studenter) Ansvar: Region Jämtland Härjedalen Tidplan: Löpande under perioden med start under hösten Studenterna värderar arbetslivsanknytning högt och behöver en stark arbetslivsanknytning för att förstå och stärka värdet av sin kompetens på arbetsmarknaden och för att bygga nätverk under studietiden. Samtidigt efterfrågar det omgivande samhället studenternas kompetens både under och i direkt anslutning till studierna, och i egenskap av såväl anställda som entreprenörer/innovatörer. 22

179 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Studenterna kan få arbetslivskontakter genom inslag i utbildningen såsom praktik och examensjobb som skrivs kopplat till ett företag. Arbetslivskontakter och samverkan mellan studenter och omgivande samhälle kan även stimuleras och initieras av lärosätet genom olika typer av aktiviteter där studenter möter potentiella arbetsgivare vid sidan av studierna. Förslag till åtgärd: Utveckling och test av ett aktivitetskoncept i lättsamt format vars syfte är att stimulera och initiera nätverk mellan studenter och näringslivet, där studenter är den inbjudande avsändaren riktat mot kommunens näringsliv. 38. MÖTESPLATS CAMPUS (forskare) Ansvar: Mittuniversitetets samverkansavdelning, genom det som i samverkansavtalet refereras till som MIUN Innovation Tidplan: September-december 2015 (möjlig förlängning 2016) Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap har konstaterats vara en pådrivande faktor för lokal och regional utveckling. Inom Mittuniversitetet tas idag flera initiativ att stötta nyttiggörandeprocessen och bidra till såväl nya kunskapsintensiva företag som utveckling i befintliga företag. Samverkan för nyttiggörande kan stimuleras genom att skapa mötesplatser där näringslivets företrädare och företagare får chansen att träffa forskare/forskarmiljöer vid Mittuniversitet. Förslag till åtgärd: Utveckling och test av ett aktivitetskoncept vars syfte är nyttiggörande av forskningsbasread kunskap, där forskare är inbjudande avsändare riktat mot kommunens näringsliv. Ansvar: Mittuniversitetets samverkansavdelning, genom det som i samverkansavtalet refereras till som MIUN Innovation Tidplan: September-december 2015 (möjlig förlängning 2016) 23

180 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Mer omtanke I Östersund är mänsklig omtanke drivkraften i omsorgen under livets alla skeden. Det innebär högsta möjliga kvalitet inom vård, skola och omsorg. Den enskilda medarbetaren har en avgörande betydelse för hur kvaliteten i välfärdstjänsterna upplevs av medborgarna. Därför ska medarbetarna ges förutsättningar att utföra sitt arbete där bemötande och omtanke är i fokus, och där nya innovationer uppmuntras och tas tillvara. Östersund är tillgängligt för alla. Workshop mer Omtanke hölls den 24 februari Cirka 20 personer från näringsliv, civilsamhället samt förtroendevalda och tjänstemän från offentliga aktörer deltog. Utifrån förslagen på workshopen har materialet gåtts igenom och genomarbetats. Förslagen nedan är de satsningar som bedömts som genomförbara, effektiva och strategiska för att nå målen i Tillväxtplanen till PRIORITERING: Att skapa goda förutsättningar för att välfärdens medarbetare ska kunna leverera en så god kvalitet som möjligt 39. UTÖKAT SAMARBETE MED MITTUNIVERSITETET FÖR ATT ATTRAHERA FLER SJUKSKÖTERSKOR TILL ÄLDREOMSORGEN I ÖSTERSUNDS KOMMUN Det är brist på sjuksköterskor inom äldreomsorgen, specifikt under sommaren, då många tvingas arbeta övertid vilket kan leda till fler sjukskrivningar under hösten. Bristen skapar stress hos befintlig personal och försämrar förutsättningarna att kunna leverera en god kvalitet. Förslag till åtgärd: Ta vara på och utveckla samarbetet mellan kommunen och Mittuniversitetets sjuksköterskeprogram för att göra det mer attraktivt att arbeta som sjuksköterska inom kommunen. Erbjudande om praktik, extrajobb, uppsatssamarbeten, mentorskap med mera för att knyta fler sjuksköterskestudenter närmare äldreomsorgen. Även privata utförare kan ingå i samverkan. Ansvar: Östersunds kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen i samverkan med Mittuniversitetet Tidplan: Löpande under perioden KVALITETSSÄKRAD INKLUDERING INOM VÅRD- OCH OMSORG (KIVO) Arbetsförmedlingen har identifierat stora rekryteringsbehov inom vård- och omsorgsbranchen och samtidigt står många utlandsfödda utanför arbetsmarknaden. Därför har många utlandsfödda 24

181 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt personer erbjudits utbildning inom vård- och omsorg, men det finns fortfarande hinder för många utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden. Förslag till åtgärd: Att genomföra KIVO-projektet som innebär kvalitetsförbättrande åtgärder som kan underlätta för utlandsfödda att få anställning inom vård- och omsorgssektorn. Ansvar: Östersunds kommun, vård- och omsorgsförvaltningen Tidplan: Påbörjas under perioden UPPMÄRKSAMMA GODA EXEMPEL OCH UPPMUNTRA VERKSAMHETER INOM VÅRD- OCH OMSORGSSEKTORN SAMT INOM SOCIALFÖRVALTNINGEN OCH ATT TA DEL OCH LÄRA AV DESSA Personalens trivsel är viktig för att kvaliteten ska bli god. Det finns gott om goda exempel på hur verksamheter arbetar med personalvård och ett gott värdegrundsarbete som ger resultat. Här kan privata och kommunala verksamheter ha mycket att lära av varandra. Förslag till åtgärd: 1. I enlighet med vård- och omsorgsnämndens långsiktiga strategi ges medarbetare (baspersonal) inom vård- och omsorgsförvaltningen möjlighet att ta del av och berätta om goda lokala utvecklingsarbeten. Aktiviteten sker i samarbete med Region Jämtland Härjedalen och Vårdoch omsorgscollege. Ansvar: Östersunds kommun, vård- och omsorgsförvaltningen. Tidplan: Maj Socialförvaltningens medarbetare ges möjlighet att ta del av och berätta om goda lokala utvecklingsarbeten. Ansvar: Östersunds kommun, socialförvaltningen Tidplan: under perioden VIDAREUTVECKLING AV ENTREPRENÖRSKAP INOM VÅRDSEKTORN Idag har sjuksköterskestudenter på Mittuniversitetet genom MIUN Innovation möjlighet att lära sig om entreprenörskap för att skapa framtidens välfärdsprodukter eller -tjänster. Detta bör också kunna möjliggöras för befintlig omsorgspersonal. Till exempel som en kompetenshöjande utbildning som kan erbjudas till vårdpersonal i samverkan med Mittuniversitetet. Förslag till åtgärd: I enlighet med vård- och omsorgsnämndens långsiktiga strategi söks ett projekt för att utveckla metoder, förhållningssätt och tekniska lösningar genom medarbetardriven och brukardriven innovationsutveckling tillsammans med akademin. Ansvar: Östersunds kommun, vård- och omsorgsförvaltningen Tidplan: Beror på om och när projektet beviljas. 43. SKAPA ETT FORUM FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING OCH VÄLFÄRDSTEKNOLOGI INOM VÅRDSEKTORN 25

182 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Det finns en efterfrågan från verksamheterna att ha en samverkansplattform som fokuserar på verksamhetsutveckling och välfärdteknologi. Detta utifrån våra demografiska utmaningar och möjligheten med nya teknologier. Förslag till åtgärd: Skapa ett forum för verksamhetsutveckling och välfärdsteknologi Ansvar: Östersunds kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Tidplan: utredning påbörjas under perioden PRIORITERING: Att underlätta och erbjuda samhällsinformation på olika språk visar omtanke för både våra invånare och besökare 44. PRIORITERA VILKEN SAMHÄLLSINFORMATION SOM SKA ÖVERSÄTTAS TILL OLIKA SPRÅK PÅ KOMMUNENS WEBBSIDA Förslag till åtgärd: 1. Område kommunikation gör en kartläggning i samverkan med integrationsservice och externa aktörer. I och med kartläggningen görs även en översyn av de aktuella texterna kopplat till klarspråk. Ansvar: Östersunds kommun, Område styrning. Tidplan: Klart december 2015 i enlighet med handlingsplanen för integration Se över möjligheten att i samband med kartläggningen projektanställa nyanlända som översättare eller korrekturläsare. Ansvar: Östersunds kommun, Område Styrning Tidplan: Påbörjas 2016 PRIORITERING: Att utveckla sociala innovationer inom välfärdssektorn, som leder till mer effektiva arbetsmetoder och ökad kvalité för invånarna 45. SKAPA ETT MER TILLÅTANDE KLIMAT I OFFENTLIG SEKTOR FÖR ATT TILLVARATA GODA IDÉER Chefer och medarbetare behöver ges möjlighet att ta tillvara kreativa idéer för att utveckla verksamheten. Förslag till åtgärd: 1. Erbjud utbildning till särskilt intresserade medarbetare där de själva får testa på och utveckla sina entreprenöriella förmågor utifrån sina intresseområden. Ansvar: Östersunds kommun, HR ansvarar för att ta fram förslag på lämpliga utbildningsinsatser, i samverkan med Utvecklingsenheten Tidplan: Påbörjas Kommunicera och informera kommunens olika förvaltningar om vilka möjligheter som finns kopplat till idéutveckling, till exempel kommunens utvecklingsmedel samt EU-medel. 26

183 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Ansvar: Östersunds kommun, Utvecklingsenheten tar fram en sida på kommunens intranät som kommunicerar olika ansökningsmöjligheter. Tidplan: Klar I enlighet med vård- och omsorgsnämndens långsiktiga strategi kommer ett idéhanteringssystem att tas fram. Ansvar: Östersunds kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Tidplan: inom tidsramen vård- och omsorgsnämndens långsiktiga strategi PRIORITERING: Att det offentliga, privata och den ideella sektorn samverkar för att det ska vara möjligt för alla att ta del av de upplevelser, produkter och tjänster som Östersund har att erbjuda 46. SKAPA FOKUSGRUPPER SOM KARAKTÄRISERAS AV MÅNGFALD FÖR ALLA STÖRRE INVESTERINGAR I NYA VERKSAMHETER, BÅDE KOMMUNALA OCH INOM NÄRINGSLIVET Fokus- och referensgrupperna karaktäriseras av mångfald och bottnar i ett gemensamt intresse för den specifika frågan. Förslag till åtgärd: Tillgänglighetsstrategen ansvarar för metodframtagning, till exempel med utgångspunkt i de referensgrupper och den digitala panelen som bildades vid projekteringen av Östersund Arena. Metoden får sedan användas av alla, och sprids genom Destination Östersunds kanaler. Tillgänglighetsstrategen är kommunens kontaktperson. Ansvar: Östersunds kommun, Utvecklingsenheten Tidplan: metoden tas fram 2015, för att kunna använda metoden från 2016 och framåt. 27

184 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt kultur De kulturella och kreativa näringarna är en viktig del av den ekonomiska tillväxten. I Östersund är kulturen en drivkraft för utveckling där alla har tillgång till upplevelser och möjlighet att själva skapa och uttrycka sig. Workshop mer Kultur hölls den 2 oktober Cirka 35 personer från näringsliv, civilsamhället samt förtroendevalda och tjänstemän från offentliga aktörer deltog på workshopen. Många av deltagarna var regionala företrädare. Tillväxtfaktor Mer Kultur utgick från de fem prioriteringar som pekats ut i Tillväxtplanen. Utifrån förslagen på workshopen har materialet kategoriserats, analyserats och genomarbetats. Förslagen nedan är de satsningar som bedömts som mest genomförbara, effektiva och strategiska för att nå målen i Tillväxtplanen till PRIORITERING: Att skapa förutsättningar för ett brett utbud av konstnärliga uttryck av hög kvalitet 47. PRIORITERA SKAPANDE AV KULTURELL INFRASTRUKTUR, DET VILL SÄGA PLATSER SOM KONSERTHALL, KONSTHALL MED MERA Mer Förslag till åtgärd: 1. Aktiviteten har påbörjats genom att ett projektdirektiv har skrivits fram angående en ny konserthall med placering på biblioteksfastigheten, samlokaliserat med framtidens bibliotek. Arbetet förväntas resultera i ett beslutsunderlag som innehåller: ett lokalprogram, framtaget i bred samverkan med olika referensgrupper investerings- och driftkostnader för redovisade förslag underhållskostnader för biblioteksfastigheten verksamhetskostnader för en konsertlokal samlokaliserat med biblioteket förslag på hur ett framtida bibliotek kan utformas Ansvar: Östersunds kommun, kommunledningsförvaltningen Tidplan: enligt beslutat projektdirektiv 2. Ombyggnad av Storsjöteatern för att tillgodose behov för talteater, dans och operauppsättningar. Fokus för ombyggnad är en förbättrad scen för dans. Ansvar: Östersunds kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen Tidplan: Ombyggnad är planerad att genomföras

185 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 3. Stötta initiativ från fria kulturutövare som vill skapa kulturell infrastruktur. Ansvar: Östersunds kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen i samverkan med område tillväxt Tidplan: Löpande under perioden Etablering av Nationalmuseum norr på Jamtli. Om allt går enligt plan kommer Nationalmuseum Norr att stå färdigt och invigas år Museet kommer att bli ett värdefullt besöksmål för såväl Östersundsborna som för Östersunds besökare och kommer att bidra till att öka Östersunds attraktivitet som destination. Totalt beräknas bygget och etableringen kosta 40 miljoner kronor. Östersunds kommun har avsatt 4 miljoner kronor till investeringen samt kr/år i ökat driftanslag till Jamtli. Ansvar: Stiftelsen Jamtli 48. TILLGÄNGLIGGÖRA KULTURUPPLEVELSER PÅ LANDSBYGDEN GENOM ATT NYTTJA DIGITAL TEKNIK, TILL EXEMPEL BIO MED UPPKOPPLINGAR TILL VÄRLDENS SCENER Förslag till åtgärd: Arbeta för ökad digitalisering på landsbygden, exempelvis bygdegårdar, vilket i de fall det saknas kräver bredbandsutbyggnad. Arbetet sker inom ramen för kommunens landsbygdsstrategi och bredbandsstrategi. Ansvar: Östersunds kommun, Näringslivskontoret Tidplan: Löpande under perioden DET MÅSTE FINNAS GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KULTURARRANGÖRER ATT GENOMFÖRA ARRANGEMANG Förslag till åtgärd: 1. Allt färre engagerar sig ideellt och det försvårar för föreningslivet som ofta är arrangörer. Kultur- och fritidsförvaltningen har fått i uppdrag från kultur- och fritidsnämnden att se över bidragssystemet och komma fram med förslag till möjliga förbättringar. Kultur- och fritidsnämnden har också prioriterat resurser till en kultursamordnare som i del av sin tjänst arbetar med att stötta den ideella sektorn. Ansvar: Östersunds kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen Tidplan: Löpande under perioden PRIORITERING: Att skapa nya och utveckla befintliga mötesplatser och scener för att producera och utöva kultur där olika aktörer och finansiärer samverkar 50. SYNLIGGÖR DE KULTURELLA MÖTESPLATSER SOM FINNS IDAG Förslag till åtgärd: 1. Destination Östersund ser över befintlig evenemangs- och utbudskalender för att göra den mer användarvändarvänlig. Ansvar: Destination Östersund AB 29

186 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 51. UTVECKLA BIBLIOTEKEN Tidplan: Våren Det pågår initiativ från ideella och privata aktörer kring att utveckla en mer målgruppsanpassad digital plattform, som lyfter fram och marknadsför 3. Inled ett samarbete kring hur och vart Östersunds kulturella mötesplatser ska lyftas och synliggöras. Åtgärden omfattar de offentliga, privata och ideella mötesplatserna, för att förbättra kommunikationen gentemot medborgarna. Ansvar: Östersunds kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen i samarbete med Område tillväxt och Destination Östersund AB Tidplan: Biblioteken har ett stort antal besökare varje dag utveckla målgruppsanpassade verksamheter och aktiviteter. Förslag till åtgärd: Utvecklingsarbetet Framtidens bibliotek ingår i pågående konserthall och biblioteksutredningen som pågår till och med Samverkan med Barn- och utbildningsförvaltningen kring skolbibliotek och användningen av webbplattformen Skolarena är en viktig del. Ansvar: Östersunds kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen i samverkan med Barn- och utbildningsförvaltningen Tidplan: Utredningen klar UTVECKLA ÄNNU FLER ARRANGEMANG PÅ TORGET SÅ ATT DET BLIR EN NATURLIG MÖTESPLATS Förslag till åtgärd: Arbeta med att nyttja Stortorget till fler event; matmarknader, digitala livesändningar av kulturevent Bio (Monty Pythons livesändning på Storbildsskärm, på Stortorget sommaren 2014 är ett exempel), Drive in bio. Detta skulle göra Stortorget mera levande samtidigt som kultur tillgängliggörs för fler. Se över samverkan med Barn- och utbildningsförvaltningen och dess förskolor/skolor. Varje år genomförs t.ex. en mängd Skapande skola-aktiviteter som skulle kunna användas för att levandegöra torget och hela staden. Ansvar: Destination Östersund AB i samverkan med Östersunds kommun Tidplan: Pågår under perioden PRIORITERING: Arrangemang, evenemang och attraktioner som både besökare och invånare kan använda och ha glädje av. För att göra detta möjligt behöver näringslivet, ideella sektorn och regionala organisationer samverka och bidra med finansiering 53. UPPMUNTRA EN MÅNGFALD I KULTURELLA UTTRYCK 30

187 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Människor från olika delar av världen flyttar in till Östersund. Bara under 2015 beräknas Östersund ta emot drygt 600 flyktingar. Det innebär att många olika typer av kulturer samlas i vår stad vilket är en stor tillgång. Förslag till åtgärd: Locals Only kan vara en arena där ett samlat grepp om detta skulle kunna tas. Att genom evenemanget visa upp olika kulturyttringar som en del av mångfalden i Östersund. Ansvar: Destination Östersund AB i samverkan med Östersunds kommun Tidplan: Start 2015 avslutas LÅT KULTURUTÖVARE NYTTJA OUTHYRDA LOKALER FÖR ATT MÖJLIGGÖRA EN STÖRRE BREDD AV KULTURARRANGEMANG Förslag till åtgärd: Destination Östersund AB får i uppdrag att kontakta fastighetsägare om de har intresse/möjlighet att se över detta förslag. Ansvar: Destination Östersund AB Tidplan: genomförs under perioden ATT INVESTERA I INFRASTRUKTUR NÄR DET GÄLLER KULTUREVENEMANG Vanligtvis läggs en stor del av budgeten inför ett evenemang på att bygga upp infrastrukturen på ett evenemang (scener, staket med mera). Det finns en struktur i Östersund och nationellt där stora satsningar görs för att säkra upp infrastrukturen kring stora idrottsevenemang, i de ofta kommunalt ägda anläggningarna. När det kommer till kulturevenemang får ofta arrangörerna själva stå för merparten av infrastrukturen själva vilket ställer större krav på borgensåtagande med mera inför evenemanget. En större jämvikt när det gäller stöttning av olika typer av evenemang efterfrågas. Det bör undersökas om möjligheterna att hitta finansiering till investeringar via EU:s fonder på samma sätt som det har gjorts för till exempel skidstadion. Förslag till åtgärd: Utvecklingsenheten, Kultur- och fritidsförvaltningen, Länskulturen, Destination Östersund och evenemangsaktörer samlas till ett gemensamt möte för att se över möjligheter kring ett gemensamt projekt avseende kulturell infrastruktur; vad som behöver utvecklas, hur ett eventuellt gemensamt projekt skulle se ut, hur medfinansieringsmöjligheten ser ut. Ansvar: Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för att kalla till avstämningsmöte. Tidplan: Våren 2016 PRIORITERING: Att bevara Östersunds attraktiva kulturmiljöer och tillhandahålla en god infrastruktur för kultur 56. ANVÄNDA KULTURMILJÖER I NYA SAMMANHANG Förslag till åtgärd: Kultur- och fritidsförvaltningen har fått i uppdrag av kultur- och fritidsnämnden att genomföra en förstudie kring att lyfta fram Frösöns historia och kultur under perioden Det pågår även andra initiativ som exempelvis Lona - 31

188 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Projektet "Vidgade vyer på Stocke Titt" som handlar om att Återskapa de vida vyerna över Storsjöbygden, Oviks- och Årefjällen från den klassiska utsiktspunkten Stocke Titt. Ansvar: Östersunds kommun, kultur och fritidförvaltningen Tidplan: under perioden PRIORITERING: Initiativ från näringsliv, kulturinstitutioner samt ideell sektor för att utveckla de kreativa näringarna 57. UTVECKLA STORGATAN TILL ÖSTERSUNDS MEST KREATIVA GATA Storgatan består mest av affärslokaler som inte är särskilt attraktiva för handelskedjor. Just nu är det flera lokaler som står utan hyresgäster. Att skapa en gata fylld med små modebutiker, gallerier, caféer, pop up stores, drejerier med mera, skulle ge centrum en kreativ prägel och ett attraktivt besöksmål. För att nå framgång med denna idé krävs politiska initiativ samt en vilja och gemensamt mål hos företagarna och fastighetsägarna. Förslag till åtgärd: Arbeta inom ramen för Centrumutvecklingsplanen. Ansvar: Östersunds kommun, Mark och exploatering i samverkan med Destination Östersund Tidplan: ÖSTERSUNDS KOMMUN BEJAKAR FÖRETAG INOM KULTUR OCH KREATIVA NÄRINGAR OCH ERBJUDER KREATIVA MILJÖER Förslag till åtgärd: Östersunds kommun avsätter resurser för att i samverkan med Länskulturen stötta kompetens- och kunskapshöjande åtgärder som riktar sig till aktörer inom kultur och kreativa näringar. Ansvar: Östersunds kommun, Område Tillväxt Tidplan: Löpande under perioden

189 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt attraktiva boenden I Östersund finns tillgång till attraktiva boenden både i stad och på landsbygd anpassade för livets olika faser. För att Östersund ska kunna växa behöver det skapas plats och utrymme för fler människor. De bostäder som byggs ska vara både attraktiva och ändamålsenliga för den mångfald av människor som Östersund består av idag och i framtiden, oavsett bakgrund och förmåga. Workshop mer Bostäder hölls den 3 december Cirka 25 personer från näringsliv, civilsamhället samt förtroendevalda och tjänstemän från offentliga aktörer deltog. Många av deltagarna var fastighetsägare eller företrädare för byggbranschen. Utifrån förslagen på workshopen har materialet analyserats och genomarbetats. Förslagen nedan är de satsningar som bedömts som genomförbara, effektiva och strategiska för att nå målen i Tillväxtplanen till PRIORITERING: Att skapa förutsättningar för boendemiljöer i de lägen som är utmärkande för Östersund, med attraktivitet och hållbarhet som drivkrafter 59. BYGG FÖR ATT KLARA STUDENTBOSTADSBEHOVET. TÄNK ÄVEN PÅ ATT DET ÄR FAMILJER SOM FLYTTAR HIT FÖR ATT STUDERA, OCH DE BEHÖVER STÖRRE BOENDE Mer Förslag till åtgärd: Östersunds kommun och Östersundshem för en dialog för att se över förutsättningarna att tillgängliggöra ett antal större lägenheter för de studenter som har behov av detta. Ansvar: Östersunds kommun, område tillväxt Tidplan: Påbörjas I VÄNTAN PÅ PERMANENTA HUS PÅ STORSJÖSTRAND, KAN ÖSTERSUND GÅ I FRONTEN OCH SKAPA TILLFÄLLIGA BOSTÄDER DÄR GENOM CONTAINERBYGGE? Förslag till åtgärd: Fortsatt samverkan kring utvecklingsprojektet Green Park Östersund. Ansvar: Östersunds kommun, Mark och exploatering ansvarar för samordning Tidplan: Löpande under perioden

190 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt PRIORITERING: Att skapa ytterligare förutsättningar för förtätning, nybyggnation samt omformning av befintliga fastigheter till bostäder som efterfrågas i livets olika skeden 61. TA FRAM EN GEMENSAM STRATEGI FÖR ÖSTERSUND AVSEENDE BOSTADSBYGGANDET KOPPLAT TILL MÅLSÄTTNINGEN I TILLVÄXTPLANEN I Umeå har man en tydlig strategi för bostadsbyggande där i princip all nybyggnation av bostäder ska ske inom en radie av 3 km från centrum. Umeå har även gjort vissa undantag från riksintressen, hisskrav, våningshöjder, ljudisolering, parkeringskravet med mera. Östersund behöver ta fram en strategi för ökad förtätning och bostadsbyggande som samtidigt säkerställer ett hållbart och tillgängligt bostadsbestånd. Förslag till åtgärd: En strategi förslås tas fram för Östersund för att möte de stora utmaningar vi står inför med nuvarande bostadsbrist. En bostadsförsörjningsplan tas fram. Ansvar: Östersunds kommun, Mark och exploatering i samverkan med Samhällsbyggnadsförvaltningen och tillgänglighetsstrategen Tidplan: framtagande av bostadsförsörjningsplan pågår 62. TA FRAM ETT UNDERLAG SOM VISAR MÖJLIGHETEN ATT SKAPA NYA BOSTÄDER GENOM ATT RENOVERA VINDSVÅNINGAR OCH ANDRA LOKALER I CENTRALA ÖSTERSUND Förslag till åtgärd: Arbeta genom åtgärdsförslagen i Plan för Centrumutveckling. Samhällsbyggnadsförvaltningen informerar fastighetsägare om möjligheter till fler bostäder i befintliga byggnader bland annat kopplat till sänkt krav på antalet parkeringar samt det nya lagförslaget kring att vindsvåningar som är under 35 kvm inte behöver ha tillgång till hiss. Ansvar: Östersunds kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Tidplan: Våren FRIGÖR MARK I CENTRALA ÖSTERSUND SOM SKULLE KUNNA ANVÄNDAS TILL BOSTADSBYGGANDE För att klara av en förtätning och ett bostadsbyggande, i riktning med tillväxtplanens målsättningar, behöver detaljplanering av centrala markområden ses över i syfte att använda marken mer effektivt för att möjliggöra byggbar mark. Östersund behöver fortsätta erbjuda attraktiva boendemiljöer, speciellt den typen av boendemiljöer som inte erbjuds i länets övriga delar. Exempel på markområden att se över kan vara Busstorget, Rådhusgatan, Körfältsvägen, gräsytorna på Remonthagen, strandområdet nedanför Jamtli, med flera. Förslag till åtgärd: Mark- och exploatering och Samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att uppdatera inventering av centrala markområden. Ansvar: Östersunds kommun, Mark och exploatering och Samhällsbyggnadsförvaltningen 34

191 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Tidplan: genomförs KARTLÄGG OLIKA FINANSIERINGSLÖSNINGAR OCH STÖD SOM FINNS FÖR ATT BYGGA PÅ LANDSBYGDEN OCH SPRID TILL DE SOM ÄR INTRESSERADE AV ATT BYGGA. Förslag till åtgärd: Näringslivskontorets landsbygdssamordnare ser över vilka finansieringsmöjligheter och stöd som finns för nybyggnation på landsbyggd Ansvar: Östersunds kommun, Näringslivskontoret i samverkan med mark och exploateringskontoret Tidplan:

192 10, KS :30 / Bilaga: Strategiska satsningar för ökad tillväxt -remissupplaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt FRAMGÅNGSFAKTORER Kommunikation och ansvarsfördelning En förutsättning för ett framgångsrikt utvecklingsarbete är att det finns en stark gemensam vilja hos olika aktörer att genomföra förändring tillsammans. För att skapa en hållbar och inkluderande tillväxt är det av stor vikt att tillväxtarbetet präglas av delaktighet. För att samarbeten ska bli framgångsrika är det viktigt att tydliggöra de olika roller som olika intressenter har. Genomförda workshops har varit utgångspunkten i arbetet för att bena ut olika roller och ansvarsområden. Ansvarsområdena kan se olika ut, kommunen har till exempel en avgörande nyckelroll för hur välfärdstjänsterna levereras och en mer stödjande roll när det gäller affärs- och företagsutveckling. I tillväxtplanen står angivet att kommunikationen av tillväxtarbetet ska utgå från modellen med de tre i:na: informera, inspirera och involvera. Arbetet med att ta fram strategiska åtgärder för att genomföra Tillväxtplanens mål och prioriteringar har därför haft detta som tydlig utgångspunkt. I kommande och fortsatta arbetet med de olika tillväxtfaktorerna är en fortsatt tydlig, involverande och inspirerande kommunikation avgörande framgångsfaktorer för Tillväxtplanens genomförande. Projekt och omvärldsbevakning Den omvärldsanalys som genomfördes inför framtagandet av tillväxtplanen visar på vikten av bevakning av trender och händelser i vår omvärld och dess påverkan på regionens tillväxtmöjligheter. I tillväxtplanen och tillhörande handlingsplan har olika offentliga, ideella och privata aktörer varit delaktiga i att både ta fram och påverka tillväxtfaktorernas innehåll. Att driva eller medfinansiera olika typer av projekt som gör det möjligt att uppnå de prioriteringar och satsningar som tagits fram gemensamt kommer är avgörande för att kunna realisera flera av de strategiska satsningar som arbetats fram i handlingsplanen. EU:s fonder och program är en viktig källa till medfinansiering. Det regionala näringslivet och olika offentliga aktörer behöver samverka i gemensamma projektsatsningar. I Tillväxtplanen står dessutom angivet att projekt som genomförs i samverkan med flera aktörer kommer att prioriteras. Uppföljning Satsningarna följs upp årligen och presenteras för Kommunstyrelsen samt på ett Tillväxt-event, där alla intressenter inklusive media bjuds in. Vid detta event presenteras måluppfyllelse, goda exempel och dialog kring nya satsningar förs. Tillväxt-eventet ska ses som ett tillfälle att bygga vidare på den dialog och det engagemang som genomsyrat processen med framtagande av Tillväxtplan och Strategiska satsningar förökad tillväxt. Ansvarig för uppföljningen är Tillväxtchefen. 36

193 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Bilaga 1: Finansiering av strategiska satsningar för ökad tillväxt I detta dokument presenteras finansiering av de förslag till åtgärder som kommit fram under de workshops som genomförts kopplat till de sju tillväxtfaktorerna. Vissa satsningar är enklare och kräver mindre resurser i tid och finansiering, medan andra satsningar kommer att kräva större resurser och ett väl fungerande samarbete mellan flera olika aktörer. Det skiljer sig i hur satsningarna ska finansieras. Vissa satsningar kommer att genomföras inom ramen för den ansvarige aktörens budget. Andra satsningar föreslås att finansieras genom externa projektmedel från exempelvis EU:s olika fonder och program. Att driva eller medfinansiera olika typer av projekt som gör det möjligt att uppnå de prioriteringar och satsningar som tagits fram gemensamt är avgörande för att kunna realisera flera av de strategiska satsningar som arbetats fram i handlingsplanen. 1

194 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 65 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR ÖKAD TILLVÄXT Värdskap Satsning Ansvar Finansiering 1 VÄLKOMSTFEST FÖR NYA STUDENTER OCH MEDBORGARE Östersunds kommun i samarbete med Mittuniversitetets samverkansavdelning, studentkåren och Destination Östersund Satsningen föreslås finansieras genom samverkansavtalet 2 DET SKA SYNAS OCH MÄRKAS OM DET PÅGÅR ETT EVENEMANG I STAN Destination Östersund, Östersunds kommun och företagarna tar fram till exempel dräkter eller flaggor Samordning sker via Destination Östersund Ansvarig part söker externa projektmedel för satsningen, alternativt finansieras genom att aktiviteten ingår i budgetering inför större evenemang Skapa en modell kring organiseringen av att -fiera ett evenemang, genom erfarenhet från Melodifestivalen Destination Östersund i samarbete med Utvecklingsenheten, Östersunds kommun Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid Pågående och kommande arrangemang ska synas vid Östersunds infarter Östersunds kommun, Område Kommunikation och Visit Östersund 2015 är kronor budgeterade från kommunstyrelsens budget, 2016 är kronor budgeterat från kommunstyrelsens budget 3 MAT SOM VERKTYG FÖR MÖTEN MELLAN KULTURER Använd mat som verktyg för integration. Region Jämtland Härjedalen Region Jämtland Härjedalen planerar att söka externa projektmedel för satsningen I linje med Creative City of Gastronomy stöttas projekt och initiativ som skapar möten mellan kulturer med mat i fokus Östersunds kommun, Utvecklingsenheten Genom de medel som sökts för matprojektet Creative Region of Gastronomy 2

195 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Fortsätt att utveckla evenemanget på Storgatan i september. Ta vara på erfarenheter från det projektet för att stärka andra evenemang. Ansvar: Östersunds kommun, Integrationsservice i samverkan med City Östersund Ansvarig part söker externa projektmedel för satsningen, alternativt budgeterar/söker från ansvarig nämnd 4 FÖRLÄNG ÖPPETTIDER VID STÖRRE ARRANGEMANG Destination Östersund AB initierar en testperiod för ökade öppettider Östersund handel/destination Östersund AB Destination Östersund AB Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid 5 UTBILDA VÅRA FÖRETAG OCH MEDBORGARE OM KULTURARVET Titta på förutsättningarna att lägga in detta i värdskapssamarbetet Östersunds kommun och Destination Östersund AB Kommunen planerar att tillsammans med Destination Östersund söka externa projektmedel för satsningen Integration och inkludering Satsning Ansvar Finansiering 6 KOMPETENSBANK TA VARA PÅ KOMPETENSEN TIDIGT Frågan lyfts till operativa arbetsgruppen och integrationsservice (Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Näringslivskontoret) Operativa arbetsgruppen Föreslås finansieras inom kommunstyrelsens budget för integrationsfrämjande åtgärder Se över möjligheten att utveckla ett webbverktyg med färdiga kompetensinventeringsmallar Östersunds kommun, Område Styrning Föreslås finansieras inom kommunstyrelsens budget för integrationsfrämjande åtgärder 7 SAMLADE INFORMATIONSINSATSER Östersunds kommun ser över möjlighet att dela ut ett stipendium varje år till en förening som på ett framgångsrikt sätt arbetat med integrationsfrämjande insatser Östersunds kommun, Kulturoch fritidsförvaltningen Föreslås finansieras inom kommunstyrelsens budget för integrationsfrämjande åtgärder 8 SOCIAL INKLUDERING Östersunds kommun ser över möjlighet att dela ut ett stipendium varje år till en förening som på ett framgångsrikt sätt arbetat med integrationsfrämjande insatser. Ansvar: Östersunds kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen Finansiering: föreslås finansieras inom kommunstyrelsens budget för integrationsfrämjande arbete 3

196 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Se över hur en förbättrad och utvecklad samverkan skulle kunna gå till mellan skolan och föreningslivet. Ansvar: Östersunds kommun, barn- och utbildningsförvaltningen Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid Tillgänglighet 9 TOPP 10 CHECKLISTA FÖR ATT UNDANRÖJA HINDER Östersunds kommun tar fram en checklista enligt Design för alla-modellen Östersunds kommun, Tillgänglighetsgruppen Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid 10 ÖSTERSUND SKA BLI LEDANDE PÅ TILLGÄNGLIGA EVENEMANG Checklista inför varje evenemang läggs in i evenemangshandboken och tillgänglighetsperspektivet förtydligas. Östersunds kommun, Tillgänglighetsstrateg och Event- och besöksnäringsstrateg Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid Ansök om Design för alla-mässa och - konferens i Östersund Östersunds kommun i samverkan med Destination Östersund (Östersund Conventions Bureau) Ansvarig part söker externa projektmedel för satsningen, alternativt budgeterar/söker från ansvarig nämnd Utveckling av attraktiva och tillgängliga mötesplatser både på landsbygd och i staden Satsning Ansvar Finansiering 11 MÖTESPLATSER I TÄTORT OCH LANDSBYGD Trafik och park genomför tillsammans med folkhälsostrategen en kartläggning av bland annat de spontanidrottsytor som finns Östersunds kommun, Trafik, Park i samverkan med Område Tillväxt Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid 12 FLER MÖTESPLATSER FÖR BARN OCH UNGA Se över möjligheter för utveckling av mötesplatser för barn- och unga Östersunds kommun, Kulturoch fritidsförvaltningen Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid En ungdomssamordnare tillsätts och genomför en övergripande utredning krig ungdomars fritid och behov av mötesplatser Östersunds kommun, Kommunledningsförvaltningen Satsningen finns med i majoritetens budget, finansiering behöver budgeteras/ sökas av ansvarig nämnd 4

197 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Internationella samarbeten som stärker strategiskt viktiga näringar för Östersunds utveckling och tillväxt 13 BREDDA PROFILEN OCH MARKNADSFÖR ÖSTERSUND OCH LÄNET SOM EN KREATIV OCH HÅLLBAR REGION Utred möjligheten att använda storytelling för att stärka Östersunds profil som en kreativ och hållbar plats Östersunds kommun, Område Kommunikation i samverkan med Destination Östersund AB Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid Bygg en portabelt installation av snöhjärtat. Östersunds kommun, Område Kommunikation Genom att ansvarig part söker externa projektmedel för satsningen alternativt sökas av ansvarig nämnd Använd Creative Cities Networkkonferensen för att stärka regionens och Östersunds image som kreativ region Östersunds kommun, Område Kommunikation i samverkan med Region Jämtland Härjedalen Finansieras genom budgeterade medel för Creative Cities Network konferensen 2016, samt genom samverkan med externa offentliga, ideella och privata aktörer 14 MER OMVÄRLDSBEVAKNING GENOM INTERNATIONELLA UTBYTEN En kommunikationsplan för internationella utbyten tas fram Östersunds kommun, Område Kommunikation Inom ordinarie budget. Avsätt/ sök medel för att möjliggöra omvärldsbevakning, internationella utbyten och studieresor Östersunds kommun, Område tillväxt Genom att ansvarig part söker externa projektmedel för satsningen alternativt sökas av ansvarig nämnd Att aktivt stötta och utveckla innovationsstödsystemet, det vill säga de aktörer och nätverk som har i uppdrag att stödja innovation 15 ATT STÖTTA OCH UTVECKLA INNOVATIONSSTÖDSSYSTEMET Östersunds kommun i samverkan med Region Jämtland Härjedalen Östersunds kommun tar beslut om medfinansiering vid inkomna ansökningar Innovationsupphandling som ska öka möjligheterna till nya lösningar Satsning Ansvar Finansiering 16 ÖKA KUNSKAP OM INNOVATIONSUPPHANDLING Upphandlingskontoret och Näringslivskontoret för dialog med näringslivet inför vissa strategiska Östersunds kommun, kommunledningsförvaltningen ger Upphandlingskontoret ett Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid 5

198 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt upphandlingar uppdrag Kompetensutveckla nyckelpersoner inom Östersunds kommun inom området innovationsupphandling Östersunds kommun, Upphandlingskontoret Budgeteras av ansvarig nämnd 17 ÖKA KUNSKAP OM UPPHANDLING I ALLMÄNHET SAMT MÖJLIGHETERNA MED ATT STÄLLA SOCIALA OCH MILJÖMÄSSIGA KRAV I UPPHANDLINGSUNDERLAG Kompetensutveckla nyckelpersoner inom Östersunds kommun inom området upphandling Östersunds kommun, kommunledningsförvaltningen ger Upphandlingskontoret ett uppdrag Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid 6

199 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Utveckling av företagskluster där företagsgrupperingar kan expandera, förnyas och kontinuerligt vidareutveckla sin konkurrenskraft Satsning Ansvar Finansiering 18 TA FRAM EN GEMENSAM DEFINITION AV KLUSTER OCH SE ÖVER VILKA KLUSTER SOM FINNS I LÄNET IDAG, SAMT VILKA FÖRETAGSGRUPPERINGAR SOM HAR POTENTIAL ATT KUNNA UTVECKLAS TILL KLUSTER Ta vidare resultatet från den Klustersamt branschanalys som är upphandlad och utförd genom förstudien Strategiska satsningar för ökad tillväxt Östersunds kommun, Näringslivskontoret i samverkan med Region Jämtland Härjedalen Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid Fortsätt att stärka myndighetsklustret genom den handlingsplan som är framtagen Östersunds kommun, Näringslivskontoret Satsningen innebär ingen kontant finansiering, däremot arbetstid Att skapa goda förutsättningar för nyetableringar genom bland annat paketering av erbjudanden och aktiv marknadsföring FORTSATT STRATEGISKT ARBETE MED ATT ATTRAHERA STÖRRE DATACENTERETABLERINGAR KOMMUNICERA OCH FÖRSTÄRK ÖSTERSUNDS FRAMGÅNGAR Östersunds kommun, Näringslivskontoret i samverkan med Krokoms kommun och Jämtkraft Kommunen har tillsammans med samverkande aktörer sökt externa projektmedel för satsningen, beslut väntas 10 juni Gör fler insatser som visar på den positiva utveckling som sker Östersunds kommun, Näringslivskontoret i samarbete med Destination Östersund Insatser genomförs med resurser från respektive organisationers ordinarie budget Synliggöra positiva initiativ genom att hissa varandra med utmärkelser Destination Östersund AB Föreslås finansieras genom ansvarig parts budget 21 RIGGA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HELA FAMILJEN VID REKRYTERING ELLER INFLYTTNING Ett förslag på en regional arbetsmetod för medflyttarservice håller på att tas fram Region Jämtland Härjedalen i samverkan med länets kommuner och Z-Group Föreslås finansieras genom ansvarig parts budget 7

200 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Att förenkla för och stötta entreprenörer som vill starta och driva företag. Fokus läggs på att underlätta för företag som har vilja och drivkraft att utveckla samt utöka verksamheten Satsning Ansvar Finansiering 22 NYA VÄGAR ATT STÖDJA NYA IDÉER Genomför en utredning som innehåller framtagande av de bästa exemplen på hur andra kommuner och regioner jobbar framgångsrikt med stöd till olika typer av företag Östersunds kommun, Näringslivskontoret Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid 23 STÖDÅTGÄRDER FÖR VIDAREUTVECKLING AV FÖRETAG Utifrån en inventering kan nya initiativ, för att riva hindren som företagen ser för att ta nästa steg och växa, startas bland annat med hjälp av strukturfondsmedel Östersunds kommun, Näringslivskontoret Ansvarig part söker externa projektmedel för satsningen Att i samverkan med andra aktörer förbättra förutsättningar för kvinnor, personer med utländsk bakgrund och unga att kunna starta och driva företag 24 TRAINEEPROGRAM DÄR NYANLÄNDA HITTAR FRAMTIDA KARRIÄRER I ETABLERADE FÖRETAG Frågan samordnas med arbetet att ta fram en integrationsstrategi Östersunds kommun, Område Styrning Föreslås finansieras inom kommunstyrelsens budget för integrationsstrategi 25 FLER PROGRAM PÅ ÖSTERSUNDS GYMNASIESKOLOR SKA ERBJUDAS UNG FÖRETAGSAMHET UNDER SIN UTBILDNING I samarbete med gymnasiecheferna på Östersunds samtliga gymnasieskolor konkretisera möjligheterna att öka antalet gymnasieprogram som erbjuder processutbildningen UF. Dessutom förs en dialog med barn- och utbildningsförvaltningen om hur intresset för Ung företagsamhet kan väckas redan under grundskolan. Ansvar: Östersunds kommun, Område Tillväxt i samarbete med Region Jämtland Härjedalen, berörda gymnasieskolor samt barn- och utbildningsförvaltningen. Budgeteras/söks av ansvarig nämnd 8

201 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 26 FÖRBÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVINNOR ATT DRIVA FÖRETAG GENOM ATT SE ÖVER KOMMUNENS ARBETSMETODER Jämställdhetsanalys över Näringslivskontorets verksamhet Östersunds kommun, Näringslivskontoret, genom upphandlad konsult Budgeteras/ söks av ansvarig nämnd Ett samlat lobbyarbete där kommunen, regionala aktörer och näringslivet tillsammans arbetar för att påverka nationella beslut om infrastruktur och kommunikationer inklusive utveckling av mobil och bredbandsnätet Satsning Ansvar Finansiering 27 ETT SAMLAT REGIONALT LOBBYARBETE OCH EN BÄTTRE SAMORDNING FÖR INFRASTRUKTURFRÅGORNA Region Jämtland Härjedalen har ett tydligt regionalt ansvar där Östersunds kommun är delaktig i lobbyarbetet. Finansiering av åtgärderna innebär främst en gemensam lobbying i form av arbetstid, för att få mer ekonomiska resurser till regionen, medfinansiering av projekt i form av ekonomiska resurser kommer också att krävas 28 FÖRBÄTTRA STANDARDEN FÖR MOBILTÄCKNING OCH BREDBAND I KOMMUNEN Genomför aktiviteter i bredbandsstrategins handlingsplan Östersunds kommun, Bredbandsgruppen Genom att externa projektmedel för satsningen söks externt eller av ansvarig nämnd 29 ARBETA FÖR ATT VI HAR KVAR KONKURRERANDE FLYGBOLAG OCH DEN DAGLIGA SNABBTÅGSFÖRBINDELSEN TILL OCH FRÅN ÖSTERSUND Region Jämtland Härjedalen har ett tydligt regionalt ansvar där Östersunds kommun är delaktig i lobbyarbetet Finansiering av åtgärd innebär främst en gemensam lobbying i form av arbetstid, i syfte att få mer ekonomiska resurser till regionen Erbjuda en bra utbildning för våra barn och ungdomar, där entreprenörskap samt kreativa och innovativa lösningar främjas genom hela utbildningssystemet Satsning Ansvar Finansiering 30 ÖKA ELEVERS INTRESSE FÖR ENTREPRENÖRSKAP OCH INNOVATION Östersunds kommun, Barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsgrupp Resurser budgeteras/ söks av ansvarig nämnd 9

202 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 31 SKAPA FLER KONTAKTYTOR MELLAN SKOLA OCH OMGIVANDE SAMHÄLLE Utred hur de befintliga samverkansformerna kan utvecklas i samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen, gymnasieförbundet, Mittuniversitetets samverkansavdelning och Ung Företagsamhet. Östersunds kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen i Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid Ökad samverkan mellan arbetsgivare, Mittuniversitetet, och andra utbildningssamordnare för utveckling och marknadsföring av Östersund som en attraktiv studentstad, samt att möjliggöra för fler studenter att arbeta i Östersund efter sin examen Satsning Ansvar Finansiering 32 NYHETSBREV TILL ALUMNER MED AKTUELLA JOBB, BOSTÄDER, NYTT I KOMMUNEN, MED MERA Östersunds kommun, Område Tillväxt Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid 33 KOMMUNIKATION AV ÖSTERSUND SOM UNIVERSITETSSTAD 34 En kommunikationsplan tas fram Östersunds kommun, Område Tillväxt i samverkan Mittuniversitetet SKAPA EN ÅRLIG STUDENTSUMMIT Mittuniversitetets samverkansavdelning Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid Satsningen föreslås finansieras genom samverkansavtalet 35 VIDARE UTVECKLING AV MENTORSPROGRAM Östersunds kommun i samverkan med Mittuniversitetet och Folkuniversitetet Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid Att skapa goda förutsättningar för kunskapsintensiva företag, det vill säga företag med koppling till forskning och utveckling, att växa och etablera sig i Östersund 36 SAMORDNAD REKRYTERING PÅ LÄROSÄTENAS ARBETSMARKNADSMÄSSOR Region Jämtland Härjedalen Region och kommuner lägger resurser i form av arbetstid, ansvarig part kan även söka externa projektmedel för satsningen 37 MÖTESPLATS CAMPUS ( STUDENTER) Mittuniversitetets samverkansavdelning, genom det som i samverkansavtalet refereras till som MIUN Innovation Satsningen föreslås finansieras genom samverkansavtalet 10

203 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 38 MÖTESPLATS CAMPUS ( FORSKARE) Mittuniversitetets samverkansavdelning, genom det som i samverkansavtalet refereras till som MIUN Innovation Satsningen föreslås finansieras genom samverkansavtalet Att skapa goda förutsättningar för att välfärdens medarbetare ska kunna leverera en så god kvalitet som möjligt Satsning Ansvar Finansiering 39 UTÖKAT SAMARBETE MED MITTUNIVERSITETET FÖR ATT ATTRAHERA FLER SJUKSKÖTERSKOR TILL ÄLDREOMSORGEN I ÖSTERSUNDS KOMMUN Östersunds kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen i samverkan med Mittuniversitetet Resurser budgeteras/ söks av ansvarig nämnd 40 KVALITETSSÄKRAD INKLUDERING INOM VÅRD- OCH OMSORG (KIVO) Att genomföra KIVO-projektet kan underlätta för utlandsfödda att få anställning inom vård- och omsorgssektorn Östersunds kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Genom att ansvarig part söker externa projektmedel för satsningen alternativt söks av ansvarig nämnd 41 UPPMÄRKSAMMA GODA EXEMPEL OCH UPPMUNTRA VERKSAMHETER INOM VÅRD- OCH OMSORGSSEKTORN ATT TA DEL OCH LÄRA AV DESSA Aktiviteten sker i samarbete med Region Jämtland Härjedalen och Vårdoch omsorgscollege Östersunds kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Genom att ansvarig part söker externa projektmedel för satsningen alternativt söks av ansvarig nämnd 42 VIDAREUTVECKLING AV ENTREPRENÖRSKAP INOM VÅRDSEKTORN Östersunds kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Genom att ansvarig part söker externa projektmedel för satsningen alternativt söks av ansvarig nämnd 43 SKAPA ETT FORUM FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING OCH VÄLFÄRDSTEKNOLOGI INOM VÅRDSEKTORN Östersunds kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Genom att ansvarig part söker externa projektmedel för satsningen alternativt söks av ansvarig nämnd 11

204 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Att underlätta och erbjuda samhällsinformation på olika språk visar omtanke för både våra invånare och besökare Satsning Ansvar Finansiering 44 PRIORITERA VILKEN SAMHÄLLSINFORMATION SOM SKA ÖVERSÄTTAS TILL OLIKA SPRÅK PÅ KOMMUNENS WEBBSIDA Område Kommunikation gör en kartläggning i samverkan med Integrationsservice och externa aktörer Östersunds kommun, Område Styrning Föreslås finansieras inom kommunstyrelsens budget för integrationsfrämjande åtgärder Se över möjligheten att projektanställa nyanlända som översättare eller korrekturläsare Östersunds kommun, Område Styrning Föreslås finansieras inom kommunstyrelsens budget för integrationsfrämjande åtgärder Att utveckla sociala innovationer inom välfärdssektorn, som leder till mer effektiva arbetsmetoder och ökad kvalité för invånarna 45 SKAPA ETT MER TILLÅTANDE KLIMAT I OFFENTLIG SEKTOR FÖR ATT TILLVARATA GODA IDÉER Erbjud utbildning till särskilt intresserade medarbetare Östersunds kommun, HR ansvarar för att ta fram förslag på utbildningsinsatser, i samverkan med Utvecklingsenheten samt Mittuniversitetets samverkansavdelning Genom att ansvarig part söker externa projektmedel för satsningen alternativt söks av ansvarig nämnd Kommunicera och informera kommunens olika förvaltningar om vilka möjligheter som finns kopplat till idéutveckling Östersunds kommun, Utvecklingsenheten tar fram en sida på kommunens intranät som kommunicerar olika ansökningsmöjligheter Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid I enlighet med Vård- och omsorgsnämndens långsiktiga strategi kommer ett idéhanteringssystem att tas fram Östersunds kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Resurser budgeteras/ söks av ansvarig nämnd Att det offentliga, privata och den ideella sektorn samverkar för att det ska vara möjligt för alla att ta del av de upplevelser, produkter och tjänster som Östersund har att erbjuda Satsning Ansvar Finansiering 46 SKAPA FOKUSGRUPPER SOM KARAKTÄRISERAS AV MÅNGFALD FÖR ALLA STÖRRE INVESTERINGAR I NYA VERKSAMHETER, BÅDE Östersunds kommun, Utvecklingsenheten Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid 12

205 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt KOMMUNALA OCH INOM NÄRINGSLIVET Att skapa förutsättningar för ett brett utbud av konstnärliga uttryck av hög kvalitet 47 PRIORITERA SKAPANDE AV KULTURELL INFRASTRUKTUR; DET VILL SÄGA PLATSER SOM KONSERTHALL, KONSTHALL M.M. Aktiviteten har påbörjats genom att ett projektdirektiv har skrivits fram angående en ny konserthall med placering på biblioteksfastigheten Östersunds kommun kommunstyrelsen Finansiering enligt projektdirektiv för kulturhusutredning konserthall och framtidens bibliotek Ombyggnad av Storsjöteatern för att tillgodose behov för talteater, dans och operauppsättningar Östersunds kommun, Kulturoch fritidsförvaltningen Finansiering enligt projektdirektiv och projekterade medel Stötta initiativ från fria kulturutövare som vill skapa kulturell infrastruktur. Östersunds kommun, Kulturoch fritidsförvaltningen och Område tillväxt Finansiering kan ske på olika sätt: finansieras inom kommunstyrelsens budget för kulturdriven företagsutveckling, resurser sökas av kultur- och fritidsnämnden och/ eller Region Jämtland Härjedalen, eller genom att ansvariga parter söker externa projektmedel Etablering av Nationalmuseum norr Stiftelsen Jamtli Totalt beräknas bygget och etableringen kosta 40 miljoner kronor. Östersunds kommun har avsatt 4 miljoner kronor i medfinansiering till investeringen samt kr/år i ökat driftanslag till Jamtli. 48 TILLGÄNGLIGGÖRA KULTURUPPLEVELSER PÅ LANDSBYGDEN GENOM ATT NYTTJA DIGITAL TEKNIK, TILL EXEMPEL BIO MED UPPKOPPLINGAR TILL VÄRLDENS SCENER Östersunds kommun, Näringslivskontoret Genom att ansvarig part söker externa projektmedel för satsningen alternativt söks av ansvarig nämnd 49 DET MÅSTE FINNAS GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KULTURARRANGÖRER ATT GENOMFÖRA ARRANGEMANG Östersunds kommun, Kultur- och fritidsnämnden Satsningen innebär främst resurser i form av arbetstid 13

206 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt Att skapa nya och utveckla befintliga mötesplatser och scener för att producera och utöva kultur där olika aktörer och finansiärer samverkar Satsning Ansvar Finansiering 50 SYNLIGGÖR DE KULTURELLA MÖTESPLATSER SOM FINNS IDAG Destination Östersund ser över befintlig evenemangs- och utbudskalender för att göra den mer användarvändarvänlig. Destination Östersund AB Satsningen innebär i ett inledande skede främst resurser i form av arbetstid Det pågår initiativ från ideella och privata aktörer kring att utveckla en mer målgruppsanpassad digital plattform, som lyfter fram och marknadsför Östersunds kommun, Kulturoch fritidsförvaltningen i samarbete med Område Tillväxt och Destination Östersund AB Satsningen innebär i ett inledande skede främst resurser i form av arbetstid Inled ett samarbete kring hur och vart Östersunds kulturella mötesplatser ska lyftas och synliggöras. Åtgärden omfattar de offentliga, privata och ideella mötesplatserna, för att förbättra kommunikationen gentemot medborgarna. Östersunds kommun, Kulturoch fritidsförvaltningen i samarbete med Område Tillväxt och Destination Östersund AB Satsningen innebär i ett inledande skede främst resurser i form av arbetstid 51 UTVECKLA BIBLIOTEKEN Östersunds kommun, Kulturoch fritidsförvaltningen i samverkan med Barn- och utbildningsförvaltningen Inom ramen för budgeterade medel och projektdirektiv: Konserthall och framtidens bibliotek 52 UTVECKLA ÄNNU FLER ARRANGEMANG PÅ TORGET SÅ ATT DET BLIR EN NATURLIG MÖTESPLATS Destination Östersund AB i samverkan med Östersunds kommun Resurser budgeteras/ sökas av ansvarig nämnd eller finansieras genom externa projektmedel Arrangemang, evenemang och attraktioner som både besökare och invånare kan använda och ha glädje av. För att göra detta möjligt behöver näringslivet, ideella sektorn och regionala organisationer samverka och bidra med finansiering Satsning Ansvar Finansiering 53 UPPMUNTRA EN MÅNGFALD I KULTURELLA UTTRYCK Destination Östersund AB i samverkan med Östersunds kommun Föreslås ingå i budget för arrangemanget Locals Only 54 LÅT KULTURUTÖVARE NYTTJA OUTHYRDA LOKALER FÖR ATT MÖJLIGGÖRA EN STÖRRE BREDD AV KULTURARRANGEMANG Destination Östersund AB får i uppdrag att kontakta fastighetsägare Satsningen innebär i ett inledande skede främst resurser i form av arbetstid 14

207 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt 55 INVESTERA I INFRASTRUKTUR NÄR DET GÄLLER KULTUREVENEMANG Samla till ett gemensamt möte för att se över möjligheter kring ett gemensamt projekt avseende kulturell infrastruktur Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för att kalla till avstämningsmöte I ett första steg innebär främst resurser i arbetstid. Om vi går vidare med gemensam projektansökan föreslås satsningen finansieras genom att söka externa projektmedel Att bevara Östersunds attraktiva kulturmiljöer och tillhandahålla en god infrastruktur för kultur 56 ANVÄNDA KULTURMILJÖER I NYA SAMMANHANG Genomför en förstudie kring att lyfta fram Frösöns historia och kultur Kultur och fritidsförvaltningen Inom nämndens ordinarie budget Initiativ från näringsliv, kulturinstitutioner samt ideell sektor för att utveckla de kreativa näringarna 57 UTVECKLA STORGATAN TILL ÖSTERSUNDS MEST KREATIVA GATA Arbeta inom ramen för Centrumutvecklingsplanen Östersunds kommun, Mark och exploatering i samverkan med Destination Östersund Inom ramen för Centrumutvecklingsplanen 58 ÖSTERSUNDS KOMMUN BEJAKAR FÖRETAG INOM KULTUR OCH KREATIVA NÄRINGAR OCH ERBJUDER KREATIVA MILJÖER Östersunds kommun, Område Tillväxt Föreslås finansieras inom kommunstyrelsens budget för kulturell företagsutveckling Att skapa förutsättningar för boendemiljöer i de lägen som är utmärkande för Östersund, med attraktivitet och hållbarhet som drivkrafter Satsning Ansvar Finansiering 59 BYGG FÖR ATT KLARA STUDENTBOSTADSBEHOVET. TÄNK ÄVEN PÅ ATT DET ÄR FAMILJER SOM FLYTTAR HIT FÖR ATT STUDERA, OCH DE BEHÖVER STÖRRE BOENDE Östersunds kommun, Område tillväxt I ett första steg innebär satsningen främst resurser i arbetstid 60 I VÄNTAN PÅ PERMANENTA HUS PÅ STORSJÖSTRAND, KAN ÖSTERSUND GÅ I FRONTEN OCH SKAPA TILLFÄLLIGA BOSTÄDER Östersunds kommun, Mark och exploatering ansvarar för Föreslås finansieras genom att ansvarig part söker externa 15

208 10, KS :30 / Bilaga: Finansieringsbilaga Strategiska satsningar för ökad tillväxt DÄR GENOM CONTAINERBYGGE? samordning projektmedel för satsningen Att skapa ytterligare förutsättningar för förtätning, nybyggnation samt omformning av befintliga fastigheter till bostäder som efterfrågas i livets olika skeden 61 TA FRAM EN GEMENSAM STRATEGI FÖR ÖSTERSUND AVSEENDE BOSTADSBYGGANDET KOPPLAT TILL MÅLSÄTTNINGEN I TILLVÄXTPLANEN Östersunds kommun, Mark och exploatering i samverkan med Samhällsbyggnadsförvaltningen och tillgänglighetsstrategen Satsningen innebär främst resurser i arbetstid 62 TA FRAM ETT UNDERLAG SOM VISAR MÖJLIGHETEN ATT SKAPA NYA BOSTÄDER GENOM ATT RENOVERA VINDSVÅNINGAR OCH ANDRA LOKALER I CENTRALA ÖSTERSUND Östersunds kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Satsningen innebär främst resurser i arbetstid 63 FRIGÖR MARK I CENTRALA ÖSTERSUND SOM SKULLE KUNNA ANVÄNDAS TILL BOSTADSBYGGANDE Uppdatera inventering av centrala markområden Östersunds kommun, Mark och exploatering och Samhällsbyggnadsförvaltningen Satsningen innebär främst resurser i arbetstid 64 KARTLÄGG OLIKA FINANSIERINGSLÖSNINGAR OCH STÖD SOM FINNS FÖR ATT BYGGA PÅ LANDSBYGDEN OCH SPRID TILL DE SOM ÄR INTRESSERADE AV ATT BYGGA. Ansvar: Östersunds kommun, Näringslivskontoret i samverkan med mark och exploateringskontoret Tidplan: 2017 Satsningen innebär främst resurser i arbetstid 16

209 11, KS :30 KS: 1207/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Theresia Grön Kommunstyrelsen Bidrag till TEDx-event i Östersund 2016 Föreningen TEDxÖstersund ansöker om kronor i ekonomiskt stöd för att genomföra evenemanget TEDX i september 2016 och som en del av licensieringen resa till TEDs konferens i Genève i december 2015 eller Vancouver Kommunledningsförvaltningen föreslår att TedXÖstersund beviljas kronor i medfinansiering. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Ansökan om bidrag TEDx-event Östersund Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Föreningen TEDxÖstersund får bidrag med kronor. 2. Pengarna tas ur kommunstyrelsens anslag för utvecklingsmedel, ansvar 01000, verksamhet Medfinansiering sker under förutsättning att TedXÖstersund även marknadsföras som en del av kringaktiviteterna under Creative Cities Network konferensvecka Om kostnaden för arrangemanget blir mindre än vad som angivits i beslutet ska Östersunds kommuns medfinansiering minskas i motsvarande grad. 5. Östersunds kommuns logotype ska vara synlig i annonsering och marknadsföring 6. Arrangören ska lämna information om arrangemanget till Visit Östersund 7. Ekonomisk redovisning ska lämnas in senast två månader efter arrangemangets genomförande. Bakgrund Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

210 11, KS :30 KS: 1207/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr TED (Technology, Entertainment, Design) är en amerikansk organisation som via sin plattform TED.com sprider idéer över hela världen i ett förutbestämt föreläsningsformat. TEDs koncept TEDx syftar till att lokala aktörer kan anordna event i TEDs anda under en licens från TED som sökes därifrån. Med licensen kommer ett antal förpliktelser och regler. TED och TEDx länkar ett världsomspännande nätverk och sammanhang till lokala aktörer. Det är ett helt ideellt anordnat evenemang som visar på engagemang och drivkraft men även teknisk spetskompetens. Arrangemanget ger möjlighet att lyfta lokala talanger och forskare från t ex Mittuniversitetet och Nationellt Vintersportcentrum på ett professionellt sätt men även plocka in influenser från andra delar av världen till regionen. Enligt sökande är syftet med evente att: bidra till utbudet av evenemang för att öka inresandet och Östersunds erbjudande att om Östersund som stad och dess invånare ska utvecklas behövs kompetensförsörjning och innovation. TEDx är ett bredvetenskapligt och lättsmält sätt att lyfta fram brillianta idéer till en bred publik som vi anser saknas. att samla engagerade eldsjälar i Östersunds näringsliv i ett gemensamt ideellt projekt (i projektgruppen ingår t. ex. 6 olika byråer som vanligtvis är konkurrenter). Engagemanget kring eventet från deltagande ideella krafter, sponsorer och talare bygger på en vilja att utveckla regionen och staden. I november 2014 godkändes licensansökan för TEDxÖstersund till Maria Svensson Wiklander som ingår i föreningen. Samma dag påbörjades arbetet och antalet intresserade volontärer uppgick redan första dagen till runt 50 personer. Det första TEDxÖstersund gick av stapeln den 28 februari 2015 på OSD i Östersund med stor framgång. TEDxÖstersund blev i februari ideell förening med eget organisationsnummer. Inför 2016 års evenemang vill sökande utöka arrangemanget: Fler internationella talare kommer att plockas in års begränsning på 100 platser i publiken tog slut på 15 minuter vid biljettsläppet. Därför kommer en av de viktigaste aktiviteterna inom ramen för projektet TEDxÖstersund vara att skicka licenstagaren till TEDs konferens i Genève i december 2015 eller till Vancouver i februari 2016, för att på så vis få en utökad licens. Ambitionen är att släppa upp till 1000 biljetter beroende på vilken lokal som kan nyttjas. Talarna för TEDxÖstersund 2016 kommer, enligt koncept att vara bredvetenskapliga. Ingen bestämd inriktning eller tema får sättas. Preliminär budget TEDxÖSTERSUND 2016 Utgifter Licensiering stort Ted (resa, boende, uppehälle) Resor Boende Ljud/ljus Lokal Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

211 11, KS :30 KS: 1207/2015 Video Mat/Fika Marknadsföring Dekor Övrigt TOTALT: kr Intäkter evenemang Sponsring Biljettintäkter Östersunds kommun TOTALT: kr TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kommunledningsförvaltningens synpunkter Kommunledningsförvaltningen anser att ett TedX arrangemanget har en tydlig koppling till kommens Tillväxtplans tillväxtfaktorer Mer kreativitet och Mer kultur. Exempelvis prioriteringen initiativ från näringsliv, ideell sektor och kulturinstitutioner. Ett TEDx Östersund 2016 anses skapa mervärden till kommunen. Både vad gäller lokal spendering i form av exempelvis besökare och hotellnätter i samband med evenemanget. Ett annat mervärde anses vara marknadsföring för Östersund, breddning av Östersunds varumärke och förväntad stor spridning i sociala medier. I september 2016 är Östersunds kommun tillsammans med Region Jämtland Härjedalen värd för en stor internationell kulturkonferens Unesco Creative Cities Network Som en del av konferensen kommer flertalet arrangemang och kringaktiviteter inom kultur och kreativa näringar att anordnas. Sökande anger att TEDx arrangemanget kommer att läggas i anslutning till konferensen. Detta är kommunledningsförvaltningen positiv till och anser att TEDx arrangemanget kan bidra till att lyfta denna vecka ytterligare. Kommunledningsförvaltningen är också positiv till att sökande söker sponsring för stor del av arrangemangskostnaderna och involverar flera ideella aktörer i arrangerandet. Däremot anses den ansökta summan från Östersunds kommun vara jämförelsevis hög. Exempelvis brukar kultur- och fritidsförvaltningens arrangemangsbidrag vara upp till kronor, där kravet på sökande förening är att den ska ha funnits i minst 1 år och ha stadgar som innebär att föreningen är öppen för alla. Föreningen TedXÖstersund har funnits i mindre än ett år. Ett annat exempel är Guldgalan där kommunen medfinansierar med kronor. I jämförelse med ovanstående exempel anses i medfinansiering vara en förhållandevis hög summa. Sökande anger att syftet bland annat är att utveckla staden och regionen. Förvaltningen ser gärna att TEDXÖstersund även söker medfinansiering från andra offentliga aktörer såsom exempelvis Region Jämtland Härjedalen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

212 11, KS :30 KS: 1207/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Förvaltningen anser ändå att en högre medfinansiering är motiverad utifrån att arrangemanget har en så tydlig koppling till flertalet prioriteringar i kommunens Tillväxtplan Mer Östersund, samt att sponsring kommer att sökas i hög utsträckning. Mot denna bakgrund föreslår kommunledningsförvaltningen att TedXÖstersund beviljas kronor i medfinansiering. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Beslutet skickas till Maria Wiklander: maria@nocweb.se Kommundirektören Förvaltningsekonomen Johan Palm, Kultur och fritidsförvaltningen Tjänstemannaförslaget bifogas Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

213 11, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Theresia Grön Kommunstyrelsen Bidrag till TEDx-event i Östersund 2016 Föreningen TEDxÖstersund ansöker om kronor i ekonomiskt stöd för att genomföra evenemanget TEDX i september 2016 och som en del av licensieringen resa till TEDs konferens i Genève i december 2015 eller Vancouver Kommunledningsförvaltningen föreslår att TedXÖstersund beviljas kronor i medfinansiering. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Ansökan om bidrag TEDx-event Östersund Förslag till beslut 1. Föreningen TEDxÖstersund får bidrag med kronor. 2. Pengarna tas ur kommunstyrelsens anslag för utvecklingsmedel, ansvar 01000, verksamhet Medfinansiering sker under förutsättning att TedXÖstersund även marknadsföras som en del av kringaktiviteterna under Creative Cities Network konferensvecka Om kostnaden för arrangemanget blir mindre än vad som angivits i beslutet ska Östersunds kommuns medfinansiering minskas i motsvarande grad. 5. Östersunds kommuns logotype ska vara synlig i annonsering och marknadsföring 6. Arrangören ska lämna information om arrangemanget till Visit Östersund 7. Ekonomisk redovisning ska lämnas in senast två månader efter arrangemangets genomförande. Bakgrund TED (Technology, Entertainment, Design) är en amerikansk organisation som via sin plattform TED.com sprider idéer över hela världen i ett förutbe- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

214 11, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr stämt föreläsningsformat. TEDs koncept TEDx syftar till att lokala aktörer kan anordna event i TEDs anda under en licens från TED som sökes därifrån. Med licensen kommer ett antal förpliktelser och regler. TED och TEDx länkar ett världsomspännande nätverk och sammanhang till lokala aktörer. Det är ett helt ideellt anordnat evenemang som visar på engagemang och drivkraft men även teknisk spetskompetens. Arrangemanget ger möjlighet att lyfta lokala talanger och forskare från t ex Mittuniversitetet och Nationellt Vintersportcentrum på ett professionellt sätt men även plocka in influenser från andra delar av världen till regionen. Enligt sökande är syftet med evente att: bidra till utbudet av evenemang för att öka inresandet och Östersunds erbjudande att om Östersund som stad och dess invånare ska utvecklas behövs kompetensförsörjning och innovation. TEDx är ett bredvetenskapligt och lättsmält sätt att lyfta fram brillianta idéer till en bred publik som vi anser saknas. att samla engagerade eldsjälar i Östersunds näringsliv i ett gemensamt ideellt projekt (i projektgruppen ingår t. ex. 6 olika byråer som vanligtvis är konkurrenter). Engagemanget kring eventet från deltagande ideella krafter, sponsorer och talare bygger på en vilja att utveckla regionen och staden. I november 2014 godkändes licensansökan för TEDxÖstersund till Maria Svensson Wiklander som ingår i föreningen. Samma dag påbörjades arbetet och antalet intresserade volontärer uppgick redan första dagen till runt 50 personer. Det första TEDxÖstersund gick av stapeln den 28 februari 2015 på OSD i Östersund med stor framgång. TEDxÖstersund blev i februari ideell förening med eget organisationsnummer. Inför 2016 års evenemang vill sökande utöka arrangemanget: Fler internationella talare kommer att plockas in års begränsning på 100 platser i publiken tog slut på 15 minuter vid biljettsläppet. Därför kommer en av de viktigaste aktiviteterna inom ramen för projektet TEDxÖstersund vara att skicka licenstagaren till TEDs konferens i Genève i december 2015 eller till Vancouver i februari 2016, för att på så vis få en utökad licens. Ambitionen är att släppa upp till 1000 biljetter beroende på vilken lokal som kan nyttjas. Talarna för TEDxÖstersund 2016 kommer, enligt koncept att vara bredvetenskapliga. Ingen bestämd inriktning eller tema får sättas. Preliminär budget TEDxÖSTERSUND 2016 Utgifter Licensiering stort Ted (resa, boende, uppehälle) Resor Boende Ljud/ljus Lokal Video Mat/Fika Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

215 11, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> Marknadsföring Dekor Övrigt TOTALT: kr Intäkter evenemang Sponsring Biljettintäkter Östersunds kommun TOTALT: kr TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kommunledningsförvaltningens synpunkter Kommunledningsförvaltningen anser att ett TedX arrangemanget har en tydlig koppling till kommens Tillväxtplans tillväxtfaktorer Mer kreativitet och Mer kultur. Exempelvis prioriteringen initiativ från näringsliv, ideell sektor och kulturinstitutioner. Ett TEDx Östersund 2016 anses skapa mervärden till kommunen. Både vad gäller lokal spendering i form av exempelvis besökare och hotellnätter i samband med evenemanget. Ett annat mervärde anses vara marknadsföring för Östersund, breddning av Östersunds varumärke och förväntad stor spridning i sociala medier. I september 2016 är Östersunds kommun tillsammans med Region Jämtland Härjedalen värd för en stor internationell kulturkonferens Unesco Creative Cities Network Som en del av konferensen kommer flertalet arrangemang och kringaktiviteter inom kultur och kreativa näringar att anordnas. Sökande anger att TEDx arrangemanget kommer att läggas i anslutning till konferensen. Detta är kommunledningsförvaltningen positiv till och anser att TEDx arrangemanget kan bidra till att lyfta denna vecka ytterligare. Kommunledningsförvaltningen är också positiv till att sökande söker sponsring för stor del av arrangemangskostnaderna och involverar flera ideella aktörer i arrangerandet. Däremot anses den ansökta summan från Östersunds kommun vara jämförelsevis hög. Exempelvis brukar kultur- och fritidsförvaltningens arrangemangsbidrag vara upp till kronor, där kravet på sökande förening är att den ska ha funnits i minst 1 år och ha stadgar som innebär att föreningen är öppen för alla. Föreningen TedXÖstersund har funnits i mindre än ett år. Ett annat exempel är Guldgalan där kommunen medfinansierar med kronor. I jämförelse med ovanstående exempel anses i medfinansiering vara en förhållandevis hög summa. Sökande anger att syftet bland annat är att utveckla staden och regionen. Förvaltningen ser gärna att TEDXÖstersund även söker medfinansiering från andra offentliga aktörer såsom exempelvis Region Jämtland Härjedalen. Förvaltningen anser ändå att en högre medfinansiering är motiverad utifrån att arrangemanget har en så tydlig koppling till flertalet prioriteringar i kommunens Tillväxtplan Mer Östersund, samt att sponsring kommer att sö- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

216 11, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr kas i hög utsträckning. Mot denna bakgrund föreslår kommunledningsförvaltningen att TedXÖstersund beviljas kronor i medfinansiering. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Beslutet skickas till Maria Wiklander: maria@nocweb.se Kommundirektören Förvaltningsekonomen Johan Palm, Kultur och fritidsförvaltningen Tjänstemannaförslaget bifogas Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

217 11, KS :30 / Bilaga: Ansökan

218 11, KS :30 / Bilaga: Ansökan

219 11, KS :30 / Bilaga: Ansökan

220 11, KS :30 / Bilaga: Ansökan

221 12, KS :30 KS: 1142/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Theresia Grön Kommunstyrelsen Medfinansiering - utvecklingsprojekt - Kulturkraften Nationellt centrum för kulturarvspedagogik (NCK) ansöker om medfinansiering av projektet Kulturkraften. Projektet är ett treårigt projekt som syftar till att utveckla de kulturella och kreativa näringarna i länet. Av projektets totala budget på kronor söks totalt kronor från Östersunds kommun. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ansökan om medfinansiering av projektet Kulturkraften godkänns. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Ansökan Projektsammanställning Budget Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att medfinansiera Nationellt centrum för kulturarvspedagogiks projektansökan med kr. 2. Pengarna utbetalas med kr per år under perioden och kr år 2018, efter godkänd rekvisition. 3. Pengarna tas från utvecklingsmedel/kulturdriven näringslivsutveckling ansvar 1610, verksamhet Medfinansiering sker under förutsättning att övrig finansiering sker enligt plan. 5. Om kostnaden för projektet blir lägre än vad som angivits i beslutet ska Östersunds kommuns medfinansiering minskas i motsvarande grad. Bakgrund Projektet bygger bland annat på den slutrapport som tagits fram i dialog med företrädare för kultur och kreativa näringar (KKN) i länet och bygger Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

222 12, KS :30 KS: 1142/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr vidare på bland annat Drivkraftprojektet som kommunen tidigare medfinansierat. Kulturkraftprojektet kommer att samarbeta med Jämtland Härjedalen, projekt Turism 2030, Länskulturen, Länsstyrelsen, Härjedalen fjällmuseum och Gaaltije. Motivet bakom den förstudie som under hösten 2014 har bedrivits av NCK har varit att tillsammans med KKN-sektorn skapa en strategi för gemensam utveckling av Kultur och kreativa näringar inom kommande ramperiod. Sökande baserar sin ansökan på en genomförd förstudie och slutrapport som visar att regionens KKN sektor omfattar över personer. Därmed räknas den som en av regionens största näringar. Vidare visar slutrapporten som bland annat hänvisar till det tidigare regionala KKN-projektet Drivkraft, att satsningar på KKN gynnar glesbygden och engagerar en hög grad av kvinnliga företagare. Genom bred dialog med verksamma aktörer inom branschen undersöktes vilka insatser som behövs för att skapa optimal tillväxt och utveckling i deras verksamheter. Samtidigt som KKN-sektorn rymmer en potential för samhällelig utveckling och entreprenörskap riskerar dess många delbranscher att leda till splittring, enligt rapporten. För att dra nytta av det samhälleliga stöd som finns behöver sektorn samordnas och fokuseras, därav denna projektansökan. Det främsta behovet hos företagare inom regionens kreativa näringar, är enligt förstudien att öka omsättningen.. Projektet kommer därför att fokusera på följande 6 områden: Lokala klusterbildningar: Produktutveckling och marknadskommunikation genom samverkan Företagsstödjande åtgärder: En relativt stor del av de KKNverksamma efterfrågar företagsstödjande funktioner som rör själva företaget och företagandets ekonomiska eller juridiska delar, såsom arbete med att ta en idé till en säljbar produkt eller mentorskap Produktutveckling och marknadsanpassning: Denna aktivitet kommer att vara fördelad på fler än en part (under förutsättning att inkubatorn vid MIUN, MSSP, existerar i den form den gjort fram till nu kommer de att hänvisa deltagare med behov av produktutveckling till deras utbildningar) Utveckling av besöksmål avseende kultur och kulturarv: Arbeta med regionens kulturarv i flera olika sammanhang. Ett samarbete mellan KKN-sektorn och besöksnäringen bör initieras eller förstärkas. Genom att utveckla den verksamhet som rör kulturlandskapet gynnas även destinationerna och KKN-verksamma i dess närhet. Marknadskommunikation: Plattformar för gemensam marknadsföring och/eller ökade kunskaper i marknadskommunikation. Kunskapsspridning Projektet omfattar totalt kronor, varav kronor sökas från Östersunds kommun. Medfinansiering söks i form av kontanta medel från kommunen och Region Jämtland Härjedalen och EU:s regionala Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

223 12, KS :30 KS: 1142/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr strukturfondsprogram. Medfinansiering i form av tid går följande aktörer in med: Jamtli, Länskulturen, Härjedalen fjällmuseum AB, Naturrum Vålådalen och Landsarkivet. Se budget i bilaga. Kommunledningsförvaltningens synpunkter De kulturella och kreativa näringarna är en resurs och en motor i utvecklingen av Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun. Östersunds kommun har i Tillväxtplan pekat ut kultur och kreativitet som två av de sju viktigaste faktorerna för ökad tillväxt. I Tillväxtplanen, område Mer kreativitet står angivet att: Projekt inom kreativa näringar där flera parter och sektorer samverkar prioriteras. I avsnittet Mer företagsamhet prioriteras att: i samverkan med andra aktörer förbättra förutsättningarna för kvinnor, att kunna starta och driva företag, samt: Utveckling av företagskluster där företagsgrupperingar kan expandera, förnyas och kontinuerligt vidareutveckla sin konkurrenskraft Kommunledningsförvaltningen anser att projekt ligger i linje med dessa prioriteringar. Förvaltningen är även positiv till att projektet bygger på och tar tillvara på erfarenheter från tidigare projekt kopplat till kultur och kreativa näringar, samt att ambitionen är att samverka med besöksnäringen i hög utsträckning. Under 2016 står Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen värd för UNESCO:s Creative Cities Network årskonferens. Kommunledningsförvaltningen anser att detta kan innebära att ett högre antal ansökningar kopplat till kultur och kreativa näringar. Förvaltningen ser gärna att projektet Kulturkraften samverkar och bidrar med kompetens och engagemang kopplat till de olika kringaktiviteter som planeras i samband med Creative Cities Network årskonferens Mot denna bakgrund föreslår förvaltningen att projektet Kulturkraften medfinansieras med kronor; kronor per år , och kronor år KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Beslutet skickas till Anna Hansen, NCK: anna.hansen@nckultur.org, Carina Otterfalk, näringslivskontoret, Johan Palm, kultur- och fritidsförvaltningen, Theresia Grön Tjänstemannaförslaget skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

224 12, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Theresia Grön Kommunstyrelsen Medfinansiering - utvecklingsprojekt - Kulturkraften Nationellt centrum för kulturarvspedagogik (NCK) ansöker om medfinansiering av projektet Kulturkraften. Projektet är ett treårigt projekt som syftar till att utveckla de kulturella och kreativa näringarna i länet. Av projektets totala budget på kronor söks totalt kronor från Östersunds kommun. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ansökan om medfinansiering av projektet Kulturkraften godkänns. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Ansökan Projektsammanställning Budget Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att medfinansiera Nationellt centrum för kulturarvspedagogiks projektansökan med kr. 2. Pengarna utbetalas med kr per år under perioden och kr år 2018, efter godkänd rekvisition. 3. Pengarna tas från utvecklingsmedel/kulturdriven näringslivsutveckling ansvar 1610, verksamhet Medfinansiering sker under förutsättning att övrig finansiering sker enligt plan. 5. Om kostnaden för projektet blir lägre än vad som angivits i beslutet ska Östersunds kommuns medfinansiering minskas i motsvarande grad. Bakgrund Projektet bygger bland annat på den slutrapport som tagits fram i dialog med företrädare för kultur och kreativa näringar (KKN) i länet och bygger vidare på bland annat Drivkraftprojektet som kommunen tidigare medfinansierat. Kulturkraftprojektet kommer att samarbeta med Jämtland Härjeda- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

225 12, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr len, projekt Turism 2030, Länskulturen, Länsstyrelsen, Härjedalen fjällmuseum och Gaaltije. Motivet bakom den förstudie som under hösten 2014 har bedrivits av NCK har varit att tillsammans med KKN-sektorn skapa en strategi för gemensam utveckling av Kultur och kreativa näringar inom kommande ramperiod. Sökande baserar sin ansökan på en genomförd förstudie och slutrapport som visar att regionens KKN sektor omfattar över personer. Därmed räknas den som en av regionens största näringar. Vidare visar slutrapporten som bland annat hänvisar till det tidigare regionala KKN-projektet Drivkraft, att satsningar på KKN gynnar glesbygden och engagerar en hög grad av kvinnliga företagare. Genom bred dialog med verksamma aktörer inom branschen undersöktes vilka insatser som behövs för att skapa optimal tillväxt och utveckling i deras verksamheter. Samtidigt som KKN-sektorn rymmer en potential för samhällelig utveckling och entreprenörskap riskerar dess många delbranscher att leda till splittring, enligt rapporten. För att dra nytta av det samhälleliga stöd som finns behöver sektorn samordnas och fokuseras, därav denna projektansökan. Det främsta behovet hos företagare inom regionens kreativa näringar, är enligt förstudien att öka omsättningen.. Projektet kommer därför att fokusera på följande 6 områden: Lokala klusterbildningar: Produktutveckling och marknadskommunikation genom samverkan Företagsstödjande åtgärder: En relativt stor del av de KKNverksamma efterfrågar företagsstödjande funktioner som rör själva företaget och företagandets ekonomiska eller juridiska delar, såsom arbete med att ta en idé till en säljbar produkt eller mentorskap Produktutveckling och marknadsanpassning: Denna aktivitet kommer att vara fördelad på fler än en part (under förutsättning att inkubatorn vid MIUN, MSSP, existerar i den form den gjort fram till nu kommer de att hänvisa deltagare med behov av produktutveckling till deras utbildningar) Utveckling av besöksmål avseende kultur och kulturarv: Arbeta med regionens kulturarv i flera olika sammanhang. Ett samarbete mellan KKN-sektorn och besöksnäringen bör initieras eller förstärkas. Genom att utveckla den verksamhet som rör kulturlandskapet gynnas även destinationerna och KKN-verksamma i dess närhet. Marknadskommunikation: Plattformar för gemensam marknadsföring och/eller ökade kunskaper i marknadskommunikation. Kunskapsspridning Projektet omfattar totalt kronor, varav kronor sökas från Östersunds kommun. Medfinansiering söks i form av kontanta medel från kommunen och Region Jämtland Härjedalen och EU:s regionala strukturfondsprogram. Medfinansiering i form av tid går följande aktörer in med: Jamtli, Länskulturen, Härjedalen fjällmuseum AB, Naturrum Vålådalen och Landsarkivet. Se budget i bilaga. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

226 12, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kommunledningsförvaltningens synpunkter De kulturella och kreativa näringarna är en resurs och en motor i utvecklingen av Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun. Östersunds kommun har i Tillväxtplan pekat ut kultur och kreativitet som två av de sju viktigaste faktorerna för ökad tillväxt. I Tillväxtplanen, område Mer kreativitet står angivet att: Projekt inom kreativa näringar där flera parter och sektorer samverkar prioriteras. I avsnittet Mer företagsamhet prioriteras att: i samverkan med andra aktörer förbättra förutsättningarna för kvinnor, att kunna starta och driva företag, samt: Utveckling av företagskluster där företagsgrupperingar kan expandera, förnyas och kontinuerligt vidareutveckla sin konkurrenskraft Kommunledningsförvaltningen anser att projekt ligger i linje med dessa prioriteringar. Förvaltningen är även positiv till att projektet bygger på och tar tillvara på erfarenheter från tidigare projekt kopplat till kultur och kreativa näringar, samt att ambitionen är att samverka med besöksnäringen i hög utsträckning. Under 2016 står Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen värd för UNESCO:s Creative Cities Network årskonferens. Kommunledningsförvaltningen anser att detta kan innebära att ett högre antal ansökningar kopplat till kultur och kreativa näringar. Förvaltningen ser gärna att projektet Kulturkraften samverkar och bidrar med kompetens och engagemang kopplat till de olika kringaktiviteter som planeras i samband med Creative Cities Network årskonferens Mot denna bakgrund föreslår förvaltningen att projektet Kulturkraften medfinansieras med kronor; kronor per år , och kronor år KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Beslutet skickas till Anna Hansen, NCK: anna.hansen@nckultur.org, Carina Otterfalk, näringslivskontoret, Johan Palm, kultur- och fritidsförvaltningen, Theresia Grön Tjänstemannaförslaget skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

227 12, KS :30 / Bilaga: Ansökan

228 12, KS :30 / Bilaga: Projektsammanfattning Kulturkraften: Strategi för de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen Ett starkt samband mellan hög ekonomisk tillväxt och en vital KKN-sektor har poängterats i den regionala utvecklingsstrategin för Jämtland/Härjedalen Också i Planen för hållbar tillväxt i Östersunds kommun är de kulturella och kreativa näringarna av central betydelse. I syfte att skapa kreativa lösningar, entreprenörskap och miljövinster vill man lyfta traditionella kunskaper och kultur. På så vis hoppas man bidra till attraktiva mötesplatser på landsbygden och i staden. Kulturkraften finns överallt, men den måste medvetandegöras och förädlas för att ge önskvärda, samhällsekonomiska effekter. Med NCK:s förstudie Underlag för en KKNstrategi lades grunden för ett mer omfattande regionalt stöd- och utvecklingsprojekt för regionens kulturella och kulturella näringar. Genom bred dialog med verksamma inom KKN undersöktes vilka insatser som behövs för att skapa optimal tillväxt och utveckling i deras verksamheter. Under arbetets gång växte insikten om att regionens KKN har åtskilligt att vinna på ett samarbete med regionens besöksnäring. Förhållandet gäller även omvänt. Det främsta behovet hos företagare inom regionens KKN är enligt förstudien att öka omsättningen i sina företag. På en mer detaljerad nivå kan behoven delas upp i 6 olika områden där det finns möjligheter att med små insatser skapa stora förändringar. I flera fall är åtgärderna gemensamma för verksamma inom såväl KKN som besöksnäring. 1) Lokala klusterbildningar: Produktutveckling och marknadskommunikation genom samverkan För att öka omsättningen i sina företag efterfrågar många informanter bättre kunskaper i marknadsföring. Behovet kan delvis tillmötesgås genom utbildning i marknadskommunikation. Än mer betydelsefullt är dock att regionens KKN blir synligare i varumärket Jämtland-Härjedalen. Motsvarande behov kommer också till uttryck inom besöksnäringen, där en önskan att lyfta kultur och kulturarv i besöksmålen nyligen framkommit i flera förstudier. Region Jämtland-Härjedalen är ett vidsträckt område med stora avstånd. Därför finns ett behov av att skapa och stärka lokala kluster av företagare och verksamheter som samverkar utifrån gemensamma teman och målbilder. Det är särskilt angeläget att skapa en större kunskap om kulturens och kulturarvets värden och hur de på ett hållbart sätt kan brukas i kommersiella verksamheter. Utöver rent ekonomiska aspekter finns dessutom hälso-, miljöoch sociala aspekter att ta vara på i sammanhanget. Genom att lyfta bygdens kultur och kulturarv skapas mervärden i besöksmålen, vilket leder till nya besöksanledningar. Här finns stora möjligheter för produkt- och tjänsteutveckling mellan KKN och besöksnäring. För Östersunds del ser vi bl.a. en potential i att utveckla verksamheter med utgångspunkt i kulturarvet på Frösön. En initial kontakt har i detta avseende tagits med Gunnar Hjelm och Johan Palm vid Östersunds kommun. 2) Företagsstödjande åtgärder En relativt stor del av de KKN-verksamma efterfrågar företagsstödjande funktioner som rör själva företaget och företagandets ekonomiska eller juridiska delar. Här föreslår vi följande aktiviteter: a) arbete med att ta en idé till en säljbar produkt, b) mentorskap, eventuellt med särskild inriktning mot den specifika företagsgruppen inom KKN och besöksnäring, c) personlig utveckling, d) möjlighet att ta del av ett stort nätverk inom företagsvärlden. Aktiviteterna finns i dag bl.a. att tillgå hos inkubatorn på MSSP samt Almi. Vi ser även att en

229 12, KS :30 / Bilaga: Projektsammanfattning fortlöpande kontakt med Företagarna kan vara av intresse för projektet. Under förutsättning att JHT:s projekt Turism 2030 beviljas av Tillväxtverket kommer våra projektdeltagare i möjligaste mån att delta i de företagsstödjande aktiviteter som erbjuds företagare inom deras projekt. 3) Produktutveckling och marknadsanpassning Som en särskild del i strategin för regionens KKN fokuserar vi på produktutveckling och marknadsanpassning. Den här verksamheten kommer att vara fördelad på fler än en part: a) under förutsättning att inkubatorn vid MIUN, MSSP, existerar i den form den gjort fram till nu kommer vi att hänvisa deltagare med behov av produktutveckling till deras utbildningar, b) arbete med produktutveckling och varumärkesbyggande med utgångspunkt i kulturarvet kommer att erbjudas i form av seminarier/workshops hos NCK, Jamtli och Landsarkivet, c) produkt och företagsutveckling för KKN-verksamma kommer att erbjudas genom Länskulturens aktivitet Business Lab på Designcentrum. 4) Utveckling av besöksmål avseende på kultur och kulturarv I enlighet med erfarenheter från tidigare projekt, samt utifrån önskemål som framkommit i vår dialog med KKN-sektorn, ser vi ett behov av att arbeta kring regionens kulturarv i flera olika sammanhang. Det gäller bl.a. kulturarvet som en resurs i varumärkesbyggande och produktutveckling enligt ovan. Inte minst handlar det om en utveckling och marknadsföring av regionens besöksmål. Vi menar att ett samarbete mellan KKN-sektorn och besöksnäringen bör initieras eller i förekommande fall förstärkas. Genom att utveckla den verksamhet som rör kulturlandskapet gynnas även destinationerna och KKN-verksamma i dess närhet. Åtgärden består av följande aktiviteter: a) inventering av kulturhistoriskt intressanta platser i samtliga kommuner, b) lyfta kulturhistoriskt intressanta platser och aktiviteter med utgångspunkt i nuvarande besöksmål samt tidigare gjord inventering av skyltade platser (NCK, Jamtli och Länsstyrelsen i samverkan), c) bygga på med nya platser och aktiviteter, bl.a. från samiskt område, d) utveckla centrala försäljningsplatser av produkter och tjänster från KKN-företagare, t.ex. vår- och julmarknader, e) samlad marknadsföring av regionen och dess kluster i nära samarbete med JHT och deras destinationsbolag. 5) Marknadskommunikation Flera av de KKN-verksamma efterfrågar plattformar för gemensam marknadsföring och/eller ökade kunskaper i marknadskommunikation. För att tillmötesgå denna önskan föreslår vi: a) utbildning i marknadsföring, inkluderande sociala medier, b) samlad marknadsföring av regionens KKN och besöksnäring. 6) Kunskapsspridning Förundersökningen har påvisat ett behov av kunskapsspridning kring de KKN-verksammas förutsättningar, villkor och drivkrafter. De verksamma framhåller en särskild önskan om att politiker och tjänstemän inom region, kommun och olika företagsstödjande instanser görs medvetna om styrkorna hos KKN-företagen samt på vilka sätt de bidrar till ett samhälles hållbara tillväxt. Ett framtida stöd och utvecklingsprojekt för KKN bör därför innefatta en informationsfunktion. Projektledaren bör fungera som en förmedlande länk mellan KKNsektorn och det omgivande samhället. NCK vill i sitt kommande projekt Kulturkraften arbeta med ovanstående insatsområden. Eftersom kompetensen inom de olika områdena finns hos olika aktörer kommer nära samverkan att ske med MSSP, Almi, Länskulturen/Designcentrum, Jamtli, Fjällmuseet, Naturrum Vålådalen, JHT med flera. NCK bidrar med sin omfattande erfarenhet av projektledning och koordinering av insatser, samt med kunskapsinnehåll i produktutveckling baserad på kulturarv, klusterbildning, kunskapsspridning och utveckling av besöksmål.

230 12, KS :30 / Bilaga: Projektsammanfattning

231 12, KS :30 / Bilaga: Budget Kulturkraften År 1 År 2 År 3 TOTALT FAKTISKA KOSTNADER PERSONAL personal på Jamtli som medfinansieras personal på Länskulturen som medfinansieras personal på Naturrum Vålådalen som medfinansieras personal på Härjedalens fjällmuseum som medfinansieras personal Landsarkivet (medfinansiering) personal Landsarkivet personal jamtli personal länskulturen personal fjällmuseet personal NCK EXTERNA TJÄNSTER Föreläsare mm KKN-företagare OH-kostnader NCK Länskulturen Jamtli landsarkivet Härjedalens fjällmuseum AB RESOR Resor (besöka KKN-företag) Övriga kostnader Kostnader för workshops Informationsmaterial Hyra Designcentrum (medfinansiering) Totalt

232 12, KS :30 / Bilaga: Budget Kulturkraften FINANSIERING KONTANT Region JH Östersunds kommun DIREKTFINANSIERING Hyra Designcentrum 1 dag per vecka månader per år Jamtli Länskulturen Naturrum Vålådalen Landsarkivet Fjällmuseet AB Total finansiering utan EU-bidrag EU-finansiering SUMMA FINANSIERING

233 13, KS :30 KS: 1282/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Theresia Grön Kommunstyrelsen Bidrag - skydd för fjällräven Länsstyrelsen Jämtlands län och Miljodirektoriatet Trondheim ansöker om medfinansiering av Interregprojektet Felles Fjellrev 2. Medsökande och partners är Länsstyrelsen Västerbottens län, Stockholm universitet och Världsnaturfonden. Projektet är tänkt att pågå mellan och omfattar totalt kronor, varav totalt kronor ( per år) söks från Östersunds kommun. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ansökan om medfinansieing avslås med hänvisning till att projektaktiviteterna inte ligger inom ramen för kommunens Tillväxtplan, Översiktsplan eller geografiska område. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Ansökan: Bidrag rädda Fjällräven Projektbeskrivning Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Ansökan om medfinansiering avslås. Bakgrund Projekt Felles Fjellrev II är i grunden två projekt ett i Norge (Trøndelag och Nordland) och ett i Sverige (Jämtlands och Västerbottens län). De båda projekten har varsina budgetar och samordnar sina insatser i ett gemensamt Interregprojekt med gemensam projektledning och projektledare. Projektet är en uppföljning av Felles Fjellrev Huvuddelen av budgeten kommer att användas till konkreta åtgärder som ska förbättra förutsättningarna för fjällrävarna att öka i antal och att sprida sig till områden där de en gång har funnits, men där de sedan länge har varit borta. Några exempel på aktiviteter i projektet är: Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

234 13, KS :30 KS: 1282/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Stödutfodring av fjällrävar i Jämtlands och Västerbottens län Viss rödrävsjakt i områden som är särskilt viktiga för fjällräven, där rödräven riskerar att ta över fjällrävslyor och ibland också döda fjällrävar. Årlig inventering av föryngring i hela projektområdet för att konstatera hur många kullar som föds Märkning av fjällräv för att studera rörelsemönster, åldersfördelning, hur rävarna sprider sig till olika områden m m. Transporter och resekostnader för alla dessa insatser. Genetiska analyser av insamlat biologiskt material Anordnande av ett fjällrävsseminarium i samarbete med våra norska kollegor. Deltagande i en internationell fjällrävskonferens där projektet kommer att redovisas. Finansiering, totalt under 4 år Lst Jämtland Projektägare Lst Västerbotten Medsökande WWF Sverige Medsökande Stockholms universitet Medsökande kr kr kr kr STF Västjämtland kr 6 Kommuner i Z län ( kr per kommun) kr 5 Kommuner i AC län( kr per kommun) kr Bidrag från Interreg/EU kr Total projektbudget kr Kommunledningsförvaltningens synpunkter I kommunens Översiktsplan lyfts vikten av att bevara den biologiska mångfalden fram, men detta avser främst de skogar och naturområden inom kommunens avgränsning. Enligt Världsnaturfonden WWF lever Fjällräven på kalfjäll och tundra. Östersunds kommuns geografiska område omfattas inte av fjäll. Skydd av fjällräven är viktigt ur ett biologiskt och ekologiskt perspektiv och dessutom är fjällmiljö och fjällturism viktigt för Östersunds kommun ur flera avseenden. Däremot anser förvaltningen att medfinansiering av projektet inte ligger inom ramen för kommunens Tillväxtplan, Översiktsplan eller geografiska område. Mot denna bakgrund föreslår kommunledningsförvaltningen att ansökan om medfinansiering avslås. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

235 13, KS :30 KS: 1282/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bengt Marsh Kommundirektör Beslutet skickas till Sökande, Mats Ericson; mats@taigaphoto.se tjänstemannaförslaget skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

236 13, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Theresia Grön Kommunstyrelsen Bidrag - skydd för fjällräven Länsstyrelsen Jämtlands län och Miljodirektoriatet Trondheim ansöker om medfinansiering av Interregprojektet Felles Fjellrev 2. Medsökande och partners är Länsstyrelsen Västerbottens län, Stockholm universitet och Världsnaturfonden. Projektet är tänkt att pågå mellan och omfattar totalt kronor, varav totalt kronor ( per år) söks från Östersunds kommun. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ansökan om medfinansieing avslås med hänvisning till att projektaktiviteterna inte ligger inom ramen för kommunens Tillväxtplan, Översiktsplan eller geografiska område. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Ansökan: Bidrag rädda Fjällräven Projektbeskrivning Förslag till beslut 1. Ansökan om medfinansiering avslås. Bakgrund Projekt Felles Fjellrev II är i grunden två projekt ett i Norge (Trøndelag och Nordland) och ett i Sverige (Jämtlands och Västerbottens län). De båda projekten har varsina budgetar och samordnar sina insatser i ett gemensamt Interregprojekt med gemensam projektledning och projektledare. Projektet är en uppföljning av Felles Fjellrev Huvuddelen av budgeten kommer att användas till konkreta åtgärder som ska förbättra förutsättningarna för fjällrävarna att öka i antal och att sprida sig till områden där de en gång har funnits, men där de sedan länge har varit borta. Några exempel på aktiviteter i projektet är: Stödutfodring av fjällrävar i Jämtlands och Västerbottens län Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

237 13, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Viss rödrävsjakt i områden som är särskilt viktiga för fjällräven, där rödräven riskerar att ta över fjällrävslyor och ibland också döda fjällrävar. Årlig inventering av föryngring i hela projektområdet för att konstatera hur många kullar som föds Märkning av fjällräv för att studera rörelsemönster, åldersfördelning, hur rävarna sprider sig till olika områden m m. Transporter och resekostnader för alla dessa insatser. Genetiska analyser av insamlat biologiskt material Anordnande av ett fjällrävsseminarium i samarbete med våra norska kollegor. Deltagande i en internationell fjällrävskonferens där projektet kommer att redovisas. Finansiering, totalt under 4 år Lst Jämtland Projektägare Lst Västerbotten Medsökande WWF Sverige Medsökande Stockholms universitet Medsökande kr kr kr kr STF Västjämtland kr 6 Kommuner i Z län ( kr per kommun) kr 5 Kommuner i AC län( kr per kommun) kr Bidrag från Interreg/EU kr Total projektbudget kr Kommunledningsförvaltningens synpunkter I kommunens Översiktsplan lyfts vikten av att bevara den biologiska mångfalden fram, men detta avser främst de skogar och naturområden inom kommunens avgränsning. Enligt Världsnaturfonden WWF lever Fjällräven på kalfjäll och tundra. Östersunds kommuns geografiska område omfattas inte av fjäll. Skydd av fjällräven är viktigt ur ett biologiskt och ekologiskt perspektiv och dessutom är fjällmiljö och fjällturism viktigt för Östersunds kommun ur flera avseenden. Däremot anser förvaltningen att medfinansiering av projektet inte ligger inom ramen för kommunens Tillväxtplan, Översiktsplan eller geografiska område. Mot denna bakgrund föreslår kommunledningsförvaltningen att ansökan om medfinansiering avslås. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

238 13, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bengt Marsh Kommundirektör Beslutet skickas till Sökande, Mats Ericson; mats@taigaphoto.se tjänstemannaförslaget skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

239 13, KS :30 / Bilaga: Bidragsansökan

240 13, KS :30 / Bilaga: Bidragsansökan

241 13, KS :30 / Bilaga: Bilaga: Projektbeskrivning

242 13, KS :30 / Bilaga: Bilaga: Projektbeskrivning

243 13, KS :30 / Bilaga: Bilaga: Projektbeskrivning

244 13, KS :30 / Bilaga: Bilaga: Projektbeskrivning

245 14, KS :30 KS: 1361/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Bengt Marsh Kommunstyrelsen Bidrag - evenemanget Sveriges Innovationsriksdag 5-6 april 2016 Östersunds kommun, Åre kommun, Länsstyrelsen, Region Jämtland Härjedalen, Mittuniversitetet, Åre Destination AB, VM-bolaget i Åre tillsammans med Peak Innovation och MSSP har inbjudit Sveriges Innovationsriksdag att avhålla årskonferensen Innovationsriksdagen 2016 i Åre vilket också blivit församlingens beslut. Sveriges innovationsriksdag är den nationella branschföreningen Swedish Incubators & Science Parks (SISPs) årskonferens. Som medarrangörer till konferensen återfinns bl a Tillväxtverket, Vinnova, ALMI, RISE, Teknikföretagen och Företagarna. Konferensen avhålls i anslutning till Åre kapitalmarknadsdagar som äger rum 7-8 april Arrangörerna har nu vänt sig till kommunen med önskemål om ekonomiskt stöd på kr för att genomföra arrangemanget. Kommunledningsförvaltningen föreslår i tjänstemannaförslag ett bidrag till arrangemanget med kr. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Ansökan Sveriges Innovationsriksdag 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att medge bidrag till Mid Sweden Science Park med kr exklusive moms för genomförande av Innovationsriksdag 2016 i Åre. 2. Kostnaden belastar kommunstyrelsens anslag för bidrag vid arrangemang, Verksamhet 12023, ansvar Bakgrund Företrädare för MSSP och Peak Innovation har tillsammans med ett antal lokala och regionala organisationer inbjudit till årskonferens 2016 med Sveriges inkubatorer och science parks. Man har också erhållit värdskapet efter beslut från SISPs årsmöte Innovationsriksdagen genomförs av SISP med stöd av Tillväxtverket, Teknikföretagen, Företagarna, Vinnova, Rise Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

246 14, KS :30 KS: 1361/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG och ALMI som ju i sig bildar en garanti för kvalitet och ekonomisk bärkraft. Innovationsriksdagen 2016 är tänkt att hållas i samband med Åre kapitalmarknadsdagar som är 7-8 april Innovationsriksdagen är 5-6 april men är också tänkt kunna starta redan på måndagen den 4 april med besök på nationalarenan för skidskytte i Östersund. Från MSSPs sida har man utbett sig om ett arrangemangsbidrag från Östersunds kommun på kr. Enligt uppgift kommer länsstyrelsen i Jämtlands län, Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun stå för motsvarande bidrag. Även Mittuniversitetet och idrottsrörelsen finns bland arrangörerna. Flera företag i regionen kommer att inbjudas medverka med talare och presentationer. Huvudtemat för konferensen blir forskning, innovation och affärsutveckling inom turism, sport och friluftsliv. Man kommer också enligt inbjudan fokusera på innovationssystemens ledarskap, innovation i offentliga verksamheter, samhällets utmaningar och de nya innovationsbegreppens möjligheter. Kommunledningsförvaltningens bedömning Det är en stabil och hållbar grund för genomförandet av Innovationsriksdagen genom sina samarbetspartners och medarrangörer. Ett väl genomfört arrangemang torde också stärka Mid Sweden Science Park i dess arbete med innovationsutveckling i länet. Det kan också vara en möjlighet för företag i regionen att utväxla erfarenheter och kunskap inom verksamhetsområdet. Samtidigt måste förvaltningen konstatera att det egentligen inte på något sätt mer än ett besök på skidskyttestadion en dag före konferensen är ett Östersundsarrangemang. Av naturliga skäl är Åre kommun och länsstyrelsen och regionen fullt rimliga medfinansiärer med kr vardera. Det kan finnas anledning att Östersund på grund av sin storlek i regionen och betydelse för teknikparken att finnas med som medfinansiär. Med tanke på den begränsade effekt som konferensen trots allt får för kommunen torde dock en insats på kr vara tillräcklig. Också ur budgetsynpunkt finns anledning vara återhållsam med kommunens insats. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

247 14, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Bengt Marsh Kommunstyrelsen Bidrag - evenemanget Sveriges Innovationsriksdag 5-6 april 2016 Östersunds kommun, Åre kommun, Länsstyrelsen, Region Jämtland Härjedalen, Mittuniversitetet, Åre Destination AB, VM-bolaget i Åre tillsammans med Peak Innovation och MSSP har inbjudit Sveriges Innovationsriksdag att avhålla årskonferensen Innovationsriksdagen 2016 i Åre vilket också blivit församlingens beslut. Sveriges innovationsriksdag är den nationella branschföreningen Swedish Incubators & Science Parks (SISPs) årskonferens. Som medarrangörer till konferensen återfinns bl a Tillväxtverket, Vinnova, ALMI, RISE, Teknikföretagen och Företagarna. Konferensen avhålls i anslutning till Åre kapitalmarknadsdagar som äger rum 7-8 april Arrangörerna har nu vänt sig till kommunen med önskemål om ekonomiskt stöd på kr för att genomföra arrangemanget. Kommunledningsförvaltningen föreslår i tjänstemannaförslag ett bidrag till arrangemanget med kr. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Ansökan Sveriges Innovationsriksdag 2016 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att medge bidrag till Mid Sweden Science Park med kr exklusive moms för genomförande av Innovationsriksdag 2016 i Åre. 2. Kostnaden belastar kommunstyrelsens anslag för bidrag vid arrangemang, Verksamhet 12023, ansvar Bakgrund Företrädare för MSSP och Peak Innovation har tillsammans med ett antal lokala och regionala organisationer inbjudit till årskonferens 2016 med Sveriges inkubatorer och science parks. Man har också erhållit värdskapet efter beslut från SISPs årsmöte Innovationsriksdagen genomförs av SISP med stöd av Tillväxtverket, Teknikföretagen, Företagarna, Vinnova, Rise och ALMI som ju i sig bildar en garanti för kvalitet och ekonomisk bärkraft. Innovationsriksdagen 2016 är tänkt att hållas i samband med Åre ka- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

248 14, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG pitalmarknadsdagar som är 7-8 april Innovationsriksdagen är 5-6 april men är också tänkt kunna starta redan på måndagen den 4 april med besök på nationalarenan för skidskytte i Östersund. Från MSSPs sida har man utbett sig om ett arrangemangsbidrag från Östersunds kommun på kr. Enligt uppgift kommer länsstyrelsen i Jämtlands län, Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun stå för motsvarande bidrag. Även Mittuniversitetet och idrottsrörelsen finns bland arrangörerna. Flera företag i regionen kommer att inbjudas medverka med talare och presentationer. Huvudtemat för konferensen blir forskning, innovation och affärsutveckling inom turism, sport och friluftsliv. Man kommer också enligt inbjudan fokusera på innovationssystemens ledarskap, innovation i offentliga verksamheter, samhällets utmaningar och de nya innovationsbegreppens möjligheter. Kommunledningsförvaltningens bedömning Det är en stabil och hållbar grund för genomförandet av Innovationsriksdagen genom sina samarbetspartners och medarrangörer. Ett väl genomfört arrangemang torde också stärka Mid Sweden Science Park i dess arbete med innovationsutveckling i länet. Det kan också vara en möjlighet för företag i regionen att utväxla erfarenheter och kunskap inom verksamhetsområdet. Samtidigt måste förvaltningen konstatera att det egentligen inte på något sätt mer än ett besök på skidskyttestadion en dag före konferensen är ett Östersundsarrangemang. Av naturliga skäl är Åre kommun och länsstyrelsen och regionen fullt rimliga medfinansiärer med kr vardera. Det kan finnas anledning att Östersund på grund av sin storlek i regionen och betydelse för teknikparken att finnas med som medfinansiär. Med tanke på den begränsade effekt som konferensen trots allt får för kommunen torde dock en insats på kr vara tillräcklig. Också ur budgetsynpunkt finns anledning vara återhållsam med kommunens insats. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

249 15, KS :30 KS: 1273/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Krister Frykberg Kommunstyrelsen Medfinansiering - projekt Funktionella Mittstråket Funktionella Mittstråket är ett samverkansprojekt med EU-medel ur den regionala fonden, med Länsstyrelsen i Västernorrland som stödmottagare. Trafikverket, Åre kommun, Östersunds kommun och Sundsvalls kommun är medfinansiärer och samverkanspartners med åtaganden enligt samverkansavtal. Krokoms Kommun, Bräcke Kommun, Ånge Kommun, Region Jämtland Härjedalen och Landstinget Västernorrland medfinansierar projektet men är inte samverkansparter i formell mening. Projektperioden är Den övergripande målbilden är att stärka Mittstråket som ett funktionellt och hållbart gränsöverskridande transportstråk som främjar utvecklingen i Mittnorden. Delmålen i projektet är att stärka Mittstråket genom: 1. Kortare restider. 2. Ökad kapacitet för gods. 3. Förbättrad trafiksäkerhet. 4. Gemensam vision, strategi och handlingsplan för Mittstråkets fortsatta utveckling. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Ansökan om medfinansiering Projektbudget Karta med planerade expresscykelvägar Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Östersunds kommun medfinansierar projektet Funktionella mittstråket och åtar sig att vara samverkanspartner enligt samverkansavtal. 2. Basfinansieringen i projektet kronor tas från anslaget för infrastruktur med kronor per år 2016, 2017, 2018 och Investering i åtgärden expresscykelvägar, sammanlagt 15,3 miljoner kronor ingår i miljö- och samhällsnämndens förslag till investeringsbudget för åren Bakgrund Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

250 15, KS :30 KS: 1273/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Under våren och försommaren har de tio intressenterna bedrivit ett intensivt samverkansarbete för att formulera en ansökan för EU-projektet Funktionella Mittstråket. Projektets totala budget är kronor, där intressenterna föreslås gå in med kronor (52,1%) och där bidraget från EU:s regionalfond förväntas bli kronor (47,9%). Ansökan ska vara inlämnad hos Tillväxtverket senast den 10 september. Projektets tyngdpunkt är investeringar i järnväg och väg som ger stora effekter för stråket som helhet, där kortare restider är särskilt viktigt. Det långsiktiga målet är att restiden Östersund Sundsvall inte ska överskrida två timmar. Tyngdpunkterna i åtgärderna ligger på Mittbanan sträckan Stöde-Sundsvall där hastigheten idag är låg på grund av dålig banstandard. På sträckan Östersund-Åre innebär projektet också en viss restidsförkortning samt att pendlingsmöjligheterna förbättras i Jämtlandsstråket genom att Nälden får ett tågstopp. Planerade aktiviteter inom Jämtlands geografi är för järnväg: - Ny tågstation i Nälden - Korsningsåtgärder Trångsviken- Duved - Två gångtunnlar i Åre För väg: - Expresscykelvägar i Östersund. - Gång och cykelväg i Brunflo (kort sträcka mellan Opevägen och jvgöverfart till Lund) - Stigningsfält E14 i Undersåker och Rännbergsbacken. - Gång- och cykelväg Vik-Frönäset - Pendlarparkering Undersåker. Trafikverket är huvudman för merparten av investeringarna. Det är en klar fördel att projektet innehåller en stor del statliga medel, som därigenom låses upp att användas inom regionen och inte riskerar att flyttas någon annanstans. Projektets förväntade resultat är snabbare resor efter Mittbanan och att fler människor reser kollektivt, framförallt med tåget. Vidare ökar kapaciteten på E14 och Mittbanan och förenklar för godstransportörer att använda Mittstråket. Kompletterande insatser i infrastrukturen lokalt och regionalt gynnar ett hela-resan perspektiv där cykel, buss, tåg och bil kompletterar varandra. Projektet ska leda till utvecklade former av samverkan mellan ansvariga parter, vilket främjar framtida den utvecklingen av Mittstråket. Genom samordnad planering på kommunal, regional och nationell nivå skapas bättre förutsättningar för framtida investeringar. Ett syfte är också att beslutsfattare på nationell och internationell nivå ska ges större kunskap om Mittstråket och Mittbanan och göra det tydligt att investeringar i stråket skapar förutsättningar för regional, nationell och internationell utveckling och tillväxt. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

251 15, KS :30 KS: 1273/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Det är viktigt att framhålla att Mittstråket inte är en återvändsgränd utan har en fortsättning till Tröndelag och Atlanten. Projektet kan i den meningen stimulera arbetet med att fullfölja upprustningen av Meråkerbanen och E14 i sin helhet. Kommunens medfinansiering består av två delar, en basfinansiering som en del i projektet som helhet och hel finansiering av en av projektets åtgärder. Basfinansieringen ska täcka projektadministration, utredningar, kommunikation, samverkan och påverkansarbete och fördelas efter de sex kommunernas invånarantal. För Östersunds kommuns del är medfinansieringen kronor att fördelas lika under 2016, 2017, 2018 och 2019 med kronor per år. Östersunds kommun ansvarar själv för investeringsåtgärden expresscykelvägar i Östersund, rad 42 i bilagd budget. Den sammanlagda investeringen uppgår till 15,3 miljoner kronor och avser sträckorna Brunflovägen, Trondheimsvägen, Genvägen samt Krondikesvägen. Expresscykelvägar är gena, säkra cykelvägar med hög framkomlighet och standard som är separerade från både motorfordonstrafik och gångbanor och som lever upp till målsättningarna i översiktsplanen; - Kommunen ska utforma cykelhuvudstråken för expresscykling - Kommunen ska främja cykelpendling på längre sträckor. Expresscykelvägar främjar ökad cykling och kombinerade resor och bidrar därigenom till kommunens målsättning om att bli fossilfri och energieffektiv till år Investeringen på 15,3 mkr fördelas med 8 mkr år 2016, 2,3 mkr 2017 samt 5 mkr EU bidrar med kronor, alltså 49 % av investeringen, vilket gör att kommunens nettokostnad för cykelsträckorna blir kronor. Expresscykelsträckorna ingår i cykeltrafikprogrammet och är upptagna i miljö- och samhällsnämndens förslag till investeringsbudget för åren Projektledare och ekonom utses inom samhällsbyggnadsförvaltningen, för vilka en ersättning motsvarande en deltid utgår från projektet. Kommunens medfinansiering netto blir sammantaget precis 10 miljoner kronor (basfinansiering plus investering i expresscykelvägar minus bidraget från EU = 10 miljoner kronor). Kommunledningsförvaltningen anser att projektet kommer att gynna kommunen och hela regionen genom påtagliga standardförbättringar på Mittbanan och E 14, med kortare restider som följd. Samtidigt ger det möjlighet att genomföra angelägna åtgärder i Östersunds cykelvägnät, med omfattande stöd av EU-pengar. Kommunen medfinansierar alltså projektet med netto 10 miljoner kronor och får ut nyttan av en total satsning på 335 miljoner kronor i Mittstråket. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

252 15, KS :30 KS: 1273/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bengt Marsh Kommundirektör Krister Frykberg Beslutet skickas till Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand, ange dnr Samhällsbyggnad Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

253 15, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Krister Frykberg Kommunstyrelsen Medfinansiering - projekt Funktionella Mittstråket Funktionella Mittstråket är ett samverkansprojekt med EU-medel ur den regionala fonden, med Länsstyrelsen i Västernorrland som stödmottagare. Trafikverket, Åre kommun, Östersunds kommun och Sundsvalls kommun är medfinansiärer och samverkanspartners med åtaganden enligt samverkansavtal. Krokoms Kommun, Bräcke Kommun, Ånge Kommun, Region Jämtland Härjedalen och Landstinget Västernorrland medfinansierar projektet men är inte samverkansparter i formell mening. Projektperioden är Den övergripande målbilden är att stärka Mittstråket som ett funktionellt och hållbart gränsöverskridande transportstråk som främjar utvecklingen i Mittnorden. Delmålen i projektet är att stärka Mittstråket genom: 1. Kortare restider. 2. Ökad kapacitet för gods. 3. Förbättrad trafiksäkerhet. 4. Gemensam vision, strategi och handlingsplan för Mittstråkets fortsatta utveckling. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Ansökan om medfinansiering Projektbudget Karta med planerade expresscykelvägar Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Östersunds kommun medfinansierar projektet Funktionella mittstråket och åtar sig att vara samverkanspartner enligt samverkansavtal. 2. Basfinansieringen i projektet kronor tas från anslaget för infrastruktur med kronor per år 2016, 2017, 2018 och Investering i åtgärden expresscykelvägar, sammanlagt 15,3 miljoner kronor ingår i miljö- och samhällsnämndens förslag till investeringsbudget för åren Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

254 15, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bakgrund Under våren och försommaren har de tio intressenterna bedrivit ett intensivt samverkansarbete för att formulera en ansökan för EU-projektet Funktionella Mittstråket. Projektets totala budget är kronor, där intressenterna föreslås gå in med kronor (52,1%) och där bidraget från EU:s regionalfond förväntas bli kronor (47,9%). Ansökan ska vara inlämnad hos Tillväxtverket senast den 10 september. Projektets tyngdpunkt är investeringar i järnväg och väg som ger stora effekter för stråket som helhet, där kortare restider är särskilt viktigt. Det långsiktiga målet är att restiden Östersund Sundsvall inte ska överskrida två timmar. Tyngdpunkterna i åtgärderna ligger på Mittbanan sträckan Stöde-Sundsvall där hastigheten idag är låg på grund av dålig banstandard. På sträckan Östersund-Åre innebär projektet också en viss restidsförkortning samt att pendlingsmöjligheterna förbättras i Jämtlandsstråket genom att Nälden får ett tågstopp. Planerade aktiviteter inom Jämtlands geografi är för järnväg: - Ny tågstation i Nälden - Korsningsåtgärder Trångsviken- Duved - Två gångtunnlar i Åre För väg: - Expresscykelvägar i Östersund. - Gång och cykelväg i Brunflo (kort sträcka mellan Opevägen och jvgöverfart till Lund) - Stigningsfält E14 i Undersåker och Rännbergsbacken. - Gång- och cykelväg Vik-Frönäset - Pendlarparkering Undersåker. Trafikverket är huvudman för merparten av investeringarna. Det är en klar fördel att projektet innehåller en stor del statliga medel, som därigenom låses upp att användas inom regionen och inte riskerar att flyttas någon annanstans. Projektets förväntade resultat är snabbare resor efter Mittbanan och att fler människor reser kollektivt, framförallt med tåget. Vidare ökar kapaciteten på E14 och Mittbanan och förenklar för godstransportörer att använda Mittstråket. Kompletterande insatser i infrastrukturen lokalt och regionalt gynnar ett hela-resan perspektiv där cykel, buss, tåg och bil kompletterar varandra. Projektet ska leda till utvecklade former av samverkan mellan ansvariga parter, vilket främjar framtida den utvecklingen av Mittstråket. Genom samordnad planering på kommunal, regional och nationell nivå skapas bättre förutsättningar för framtida investeringar. Ett syfte är också att beslutsfattare på nationell och internationell nivå ska ges större kunskap om Mittstråket och Mittbanan och göra det tydligt att investeringar i stråket skapar för- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

255 15, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr utsättningar för regional, nationell och internationell utveckling och tillväxt. Det är viktigt att framhålla att Mittstråket inte är en återvändsgränd utan har en fortsättning till Tröndelag och Atlanten. Projektet kan i den meningen stimulera arbetet med att fullfölja upprustningen av Meråkerbanen och E14 i sin helhet. Kommunens medfinansiering består av två delar, en basfinansiering som en del i projektet som helhet och hel finansiering av en av projektets åtgärder. Basfinansieringen ska täcka projektadministration, utredningar, kommunikation, samverkan och påverkansarbete och fördelas efter de sex kommunernas invånarantal. För Östersunds kommuns del är medfinansieringen kronor att fördelas lika under 2016, 2017, 2018 och 2019 med kronor per år. Östersunds kommun ansvarar själv för investeringsåtgärden expresscykelvägar i Östersund, rad 42 i bilagd budget. Den sammanlagda investeringen uppgår till 15,3 miljoner kronor och avser sträckorna Brunflovägen, Trondheimsvägen, Genvägen samt Krondikesvägen. Expresscykelvägar är gena, säkra cykelvägar med hög framkomlighet och standard som är separerade från både motorfordonstrafik och gångbanor och som lever upp till målsättningarna i översiktsplanen; - Kommunen ska utforma cykelhuvudstråken för expresscykling - Kommunen ska främja cykelpendling på längre sträckor. Expresscykelvägar främjar ökad cykling och kombinerade resor och bidrar därigenom till kommunens målsättning om att bli fossilfri och energieffektiv till år Investeringen på 15,3 mkr fördelas med 8 mkr år 2016, 2,3 mkr 2017 samt 5 mkr EU bidrar med kronor, alltså 49 % av investeringen, vilket gör att kommunens nettokostnad för cykelsträckorna blir kronor. Expresscykelsträckorna ingår i cykeltrafikprogrammet och är upptagna i miljö- och samhällsnämndens förslag till investeringsbudget för åren Projektledare och ekonom utses inom samhällsbyggnadsförvaltningen, för vilka en ersättning motsvarande en deltid utgår från projektet. Kommunens medfinansiering netto blir sammantaget precis 10 miljoner kronor (basfinansiering plus investering i expresscykelvägar minus bidraget från EU = 10 miljoner kronor). Kommunledningsförvaltningen anser att projektet kommer att gynna kommunen och hela regionen genom påtagliga standardförbättringar på Mittbanan och E 14, med kortare restider som följd. Samtidigt ger det möjlighet att genomföra angelägna åtgärder i Östersunds cykelvägnät, med omfattande stöd av EU-pengar. Kommunen medfinansierar alltså projektet med netto 10 miljoner kronor och får ut nyttan av en total satsning på 335 miljoner kronor i Mittstråket. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

256 15, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Beslutet skickas till Krister Frykberg Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand, ange dnr Samhällsbyggnad Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

257 15, KS :30 / Bilaga: Ansökan

258 15, KS :30 / Bilaga: Ansökan

259 15, KS :30 / Bilaga: Projektbudget Fördelning per medfinansiär Insats Lst V-norrland Region J/H Trafikverket Landst V-norrland Sundsvalls kmn Ånge kmn Bräcke kmn Krokom kmn Östersund kmn Åre kmn Total finansiering EU Budget Aktiviteter Aktivitetsbudget Investeringar i järnväg och väg Korsningsåtgärder Nedansjö-Stöde Sundsvall V-Töva Ytterån-Duved gångtunnlar Åre kommun, Frönäset och Olofssons väg Åtgärd Västra Station Sundsvall Kvarstående trimning (flytt av signaler) Plankorsning Nacksta - bomanläggning + stängsling Plattformsbommar + gångstråk Upprustning plattform Uppställningsspår Övriga åtgärder Västra station Nälden Tågstopp Nälden Åtgärd E 14 E14 Undersåker (stigningsfält) E14 Rännbergsbacken (stigningsfält) Pendlarpakering Åre kommun, Undersåker Expresscykelvägar E14 GC-väg Brunflo E14 GC-väg Vik-Frönäset, Åre Östersund Åtgärd Ånge Bangård Ny anslutning till spår

260 15, KS :30 / Bilaga: Projektbudget STAX 25 på östra delen Analys och kommunikation Kommunikation & samverkan Kommunikationsinsatser Samordning och samverkan (även med norska sidan) Kommunikation och påverkansarbete Samordnad planering Trondheim-Sundsvall Utredningar järnväg Funktionsutredning Restider Storlien-Ånge-Sundsvall Nodinventering (Person- och godstrafik) Omledning av godstransporter Stationslägesstrategi (ex matfors-vattjom) Utreda flaskhalsar i systemet Utredning spårrätning Utredning Triangelspår Bräcke Utredning Stöde-Sundsvall Sundsvall västra, Utredning Projektkostnader Följeforskare Personal, schablon Totalsumma

261 15, KS :30 / Bilaga: Projektbudget % fördelning 12,2% 5,9% 25,3% 0,6% 3,2% 0,7% 0,1% 0,7% 3,0% 0,4% 52,1% 47,9% 100,0% Insats medfinansiärer Insats EU

262 15, KS :30 / Bilaga: Projektbudget

263 15, KS :30 / Bilaga: Karta med planerade expresscykelvägar

264 16, KS :30 KS: 1375/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Dan Osterling Kommunstyrelsen Överenskommelse om partnerskap för barnets rättigheter Östersunds kommun deltar tillsammans med tio andra kommuner i "Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken". Den nu gällande överenskommelsen avser tiden och förslag har upprättats för perioden Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till överenskommelse om partnerskap Sammanfattande rapport från kollegial granskning november Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1 Östersunds kommun deltar i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Anslag för kostnaden med högst kronor per år för deltagande anvisas från verksamhet förebyggande verksamhet. Bakgrund Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken bildades 2004 och består i dag av Borlänge, Angereds stadsdel/göteborg, Gävle, Haninge, Karlskoga/Degerfors, Trelleborg, Uppsala, Västerås, Örebro och Östersunds kommuner. Tanken med partnerskapet är att arbetet med barnkonventionen ska utvecklas i respektive kommun. Ett partnerskap är mer strukturerat och kräver mer av deltagarna än ett mera löst sammansatt nätverk. I partnerskapet deltar en förtroendevald och en tjänsteman från varje kommun. Partnerskapet träffas två gånger om året och mötena är förlagda till de olika kommunerna. Däremellan träffas tjänstemännen för erfarenhetsutbyte och förberedelsearbete. Samordningen av partnerskapet sköts genom ett samarbete mellan tre av kommunernas tjänstemän enligt ett rullande schema. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

265 16, KS :30 KS: 1375/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr De kostnader som uppstår i partnerskapet är medel för samordning, möten och administration samt viss spridning av partnerskapets erfarenheter. Respektive kommun står för de egna kostnaderna inom befintlig budget för resor och uppehälle vid partnerskapets träffar. Den kommun som arrangerar ett möte för förtroendevalda och tjänstemän står för kostnaderna i samband med värdskapet. Östersunds kommun planeras att svara för värdskapet för Partnerskapets möte våren För kostnader för samordning och administration anslår varje kommun högst kronor per år. Partnerskapet har bland annat genomfört tre kollegiala granskningar av de deltagande kommunernas arbete med Barnkonventionen. Granskningen har skett genom intervjuer och samtal med förtroendevalda, förvaltningsledningar samt verksamhetsnära personal. Genom denna metod har kunskaper och insikter tillförts i vårt arbete med barnrättsfrågor. Den senaste kollegiala granskningen genomfördes i slutet av Den sammanfattande rapporten biläggs detta ärende. Kommunernas arbete med barnrättsfrågor kommer att ställas inför nya krav. Barnkonventionen förväntas inkorporeras i svensk lagstiftningen inom de närmaste åren. FN:s Barnrättskommitté har i år granskat Sverige och har lämnat ett antal skarpa rekommendationer för det kommande arbetet. Länsstyrelserna har vidare fått i uppdrag att vara regional stödstruktur för kommunerna. Ett fortsatt medlemskap i Partnerskapet bedöms vara ett viktigt stöd för det kommande arbetet med barnrättsfrågor. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Beslutet skickas till Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer Dan Osterling Kanslichef Folkhälsostrateg och samtliga nämnder. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.

266 16, KS :30 KS: 1375/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

267 16, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Dan Osterling Kommunstyrelsen Överenskommelse om partnerskap för barnets rättigheter Östersunds kommun deltar tillsammans med tio andra kommuner i "Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken". Den nu gällande överenskommelsen avser tiden och förslag har upprättats för perioden Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till överenskommelse om partnerskap Sammanfattande rapport från kollegial granskning november Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1 Östersunds kommun deltar i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Anslag för kostnaden med högst kronor per år för deltagande anvisas från verksamhet förebyggande verksamhet. Bakgrund Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken bildades 2004 och består i dag av Borlänge, Angereds stadsdel/göteborg, Gävle, Haninge, Karlskoga/Degerfors, Trelleborg, Uppsala, Västerås, Örebro och Östersunds kommuner. Tanken med partnerskapet är att arbetet med barnkonventionen ska utvecklas i respektive kommun. Ett partnerskap är mer strukturerat och kräver mer av deltagarna än ett mera löst sammansatt nätverk. I partnerskapet deltar en förtroendevald och en tjänsteman från varje kommun. Partnerskapet träffas två gånger om året och mötena är förlagda till de olika kommunerna. Däremellan träffas tjänstemännen för erfarenhetsutbyte och förberedelsearbete. Samordningen av partnerskapet sköts genom ett samarbete mellan tre av kommunernas tjänstemän enligt ett rullande schema. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

268 16, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr De kostnader som uppstår i partnerskapet är medel för samordning, möten och administration samt viss spridning av partnerskapets erfarenheter. Respektive kommun står för de egna kostnaderna inom befintlig budget för resor och uppehälle vid partnerskapets träffar. Den kommun som arrangerar ett möte för förtroendevalda och tjänstemän står för kostnaderna i samband med värdskapet. Östersunds kommun planeras att svara för värdskapet för Partnerskapets möte våren För kostnader för samordning och administration anslår varje kommun högst kronor per år. Partnerskapet har bland annat genomfört tre kollegiala granskningar av de deltagande kommunernas arbete med Barnkonventionen. Granskningen har skett genom intervjuer och samtal med förtroendevalda, förvaltningsledningar samt verksamhetsnära personal. Genom denna metod har kunskaper och insikter tillförts i vårt arbete med barnrättsfrågor. Den senaste kollegiala granskningen genomfördes i slutet av Den sammanfattande rapporten biläggs detta ärende. Kommunernas arbete med barnrättsfrågor kommer att ställas inför nya krav. Barnkonventionen förväntas inkorporeras i svensk lagstiftningen inom de närmaste åren. FN:s Barnrättskommitté har i år granskat Sverige och har lämnat ett antal skarpa rekommendationer för det kommande arbetet. Länsstyrelserna har vidare fått i uppdrag att vara regional stödstruktur för kommunerna. Ett fortsatt medlemskap i Partnerskapet bedöms vara ett viktigt stöd för det kommande arbetet med barnrättsfrågor. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Beslutet skickas till Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer Dan Osterling Kanslichef Folkhälsostrateg och samtliga nämnder. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.

269 16, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

270 16, KS :30 / Bilaga: Överenskommelse om partnerskap Överenskommelse om partnerskap Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Bakgrund Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken kommer från en vilja att skapa styrprocesser för att säkra barns och ungas rättigheter i kommunerna. Tanken med partnerskapet är att lyfta fram och organisera ett idé- och erfarenhetsutbyte kring olika metoder lokalt för att nå de mål som riksdag och regering beslutat om. Ambitionen är också att försöka hitta sektorsövergripande insatser för att olika huvudmän ska kunna samverka och förverkliga gemensamma mål. Sedan 2004 har ett antal kommuner enats om en gemensam överenskommelse och bildat ett partnerskap kring barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Överenskommelsen har antagits i respektive kommun. Socialdepartementet och Barnombudsmannen har sedan starten varit delaktiga i partnerskapets arbete för att utveckla arbetet i kommunerna. Samarbetet har lett till lokal utveckling och en förbättrad och fördjupad kunskap. Genom deltagande i partnerskapet har arbetet i kommunerna stärkts bland annat genom utbyte av erfarenheter och kollegiala granskningar, 1 en metod för att utvärdera, som har arbetats fram genom åren. Samarbetet har visat på ett framgångsrikt arbetssätt att göra barnets rättigheter till en viktig kommunal angelägenhet. En erfarenhet är att det fordras ett långsiktigt arbete innan det går att mäta effekt. Kommunerna som deltar i partnerskapet är: Borlänge, Angereds stadsdel/göteborg, Gävle, Haninge, Karlskoga/Degerfors, Trelleborg, Uppsala, Västerås, Örebro, Östersund. 1 Kollegial granskning, se Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel/göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund 1 (3)

271 16, KS :30 / Bilaga: Överenskommelse om partnerskap Grund för samverkan Varje kommun i Partnerskapet utgår från sina egna förutsättningar och prioriteringar. Deltagandet bekräftas genom en politiskt förankrad och beslutad överenskommelse som bygger på samverkan och samarbete mellan förtroendevalda och tjänstemän. Ett viktigt styrdokument är riksdagens Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Avsikten med strategin är att offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Vidare förutsättningar för det fortsatta arbetet är: - Barnkonventionen ska bli svensk lag (Barnrättighetsutredningen) - FN:s Barnrättskommittés kommentarer, samlade synpunkter och kritik på Sveriges arbete - Länsstyrelsernas uppdrag om en regional stödstruktur för barnets rättigheter, lokalt och regionalt Partnerskapets strategi Partnerskapets arbete syftar till att skapa en långsiktig och hållbar struktur i kommunerna för barnkonventionen. Fokus för Partnerskapet är erfarenhetsutbyte, kompetens- och metodutveckling. Under ett antal arbetskonferenser formar de förtroendevalda och tjänstemännen gemensamt strategier, mål och prioriteringar. I arbetet tas en verksamhetsplan fram med verksamhetsidé, syfte och mål. Partnerskapet är ett så kallat arbetande partnerskap, vilket innebär att idéer och beslut omsätts i praktisk handling i de deltagande kommunerna. Partnerskapet möts vid två tillfällen per år à 2 dagar, samt att tjänstemännen träffas inför varje partnerskapsträff för att prioritera tema och förbereda dagarna. Partnerskapet är medaktör till andra myndigheter såsom Barnombudsmannen, Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting. Områden som Partnerskapet främst ska koncentrera sig på är: Kommunala styrprocessen - Mål, styrning och ledning - Barnkonsekvensanalyser - Uppföljning/återkoppling - Årsbokslut Nationell styrning - Barnkonventionen som lag och dess påverkan på det lokala perspektivet - Nationella strategin - FN:s barnrättskommittés rekommendationer Praktiskt arbete - Metodutbyte delaktighet och inflytande - Gemensam aktivitet - Metod för återkoppling lokalt på såväl tjänstemannanivå som bland de förtroendevalda - Utbildning/fortbildning - Spridning av kunskap om konkreta arbetssätt eller speciella projekt, inom såväl som utanför partnerskapet Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel/göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund 2 (3)

272 16, KS :30 / Bilaga: Överenskommelse om partnerskap Överenskommelse Partnerskapskommunerna ingår i fortsatt samarbete En verksamhetsplan tas fram, följs upp och revideras efter två år Kommunen bidrar med en lokal kontaktperson som inom ramen för sin tjänst får uppdrag att aktivt medverka i partnerskapets utvecklingsarbete Kommunen utser en förtroendevald på kommunstyrelse/stadsdelsnivå som representerar kommunen i partnerskapets arbete Partnerskapet möts vid två tillfällen per år à 2 dagar Kommunen står för egna kostnader (kost, resa och logi) som uppstår när partnerskapet möts, samt en årlig kostnad för samordning av partnerskapet om kronor per år Möten i Partnerskapet med tillhörande konferenskostnader förläggs i de olika kommunerna där respektive kommun står för värdskapet Östersund (datum) Östersund (datum) AnnSofie Andersson Bengt Marsh Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel/göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund 3 (3)

273 16, KS :30 / Bilaga: Granskning Ösd 2013 sammanfattning Kollegial granskning 2013 Östersunds kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Sammanfattande rapport För Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Granskare: Katharina Eisen, Gävle kommun Sören Berglund, Haninge kommun Sekreterare: Göran Qvarnström Kommunrepresentant: Dan Osterling Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel i Göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund