Visioner om konstens framtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Visioner om konstens framtid"

Transkript

1 Visioner om konstens framtid Handlingsprogram för bildkonstområdet i Västernorrland

2

3 Konsten är en angelägenhet för alla och en demokratifråga. Den är också ett viktigt verktyg för att hålla det offentliga samtalet levande, synliggöra och ifrågasätta lokala, nationella, samhälleliga och existentiella ämnen. 1

4 Deltagare i arbetsgruppen för detta handlingsprogram har varit Kiki Hammarström och Mats de Vahl, Landstinget, Barbro Björk och Gunilla Stillström, Sundsvalls Museum, Jörgen Nilsson och Lisa W Carlson från Konstnärernas Centralorganisation (KRO) och Ann-Sofie Ingman från Länsmuseet. Det slutliga redaktionella arbetet efter remissbehandling har gjorts av Kiki Hammarström, Mats devahl och Lisa W Carlson. Västernorrland juni

5 Innehåll Inledning Konst i ett regionalt perspektiv 1:1 Regionalt konstansvar 1:2 Konstkonsulent 1:3 Resurscentrum för samtidskonst Mötesplatser för konst 2:1 Konsthallar och museum 2:2 Konstsamlingar 2:3 Gallerier, privata och föreningsdrivna 2:4 Konstens nya rum och uttryck 2:5 Konsthändelser (vernissager, evenemang, öppna ateljéer, salonger, bienaler/ konstfestivaler) Offentlig konst 3:1 Kommunerna 3:2 Regionen 3:3 Staten Konstförmedling 4:1 Konstpedagogik i länet Barns och ungdomars kontakter med konst (konstnärer i skolan, kulturskolor, vidareutbildning av lärare) 4:2 Konstföreningar, studieförbund, Konstfrämjandet 4:3 Information och media, konsttidningen VOLYM Skola/Utbildning 5:1 Förberedande konstskolor Ålstas konstlinje, Sundsvalls konstskola 5:2 Mittuniversitetet, gymnasieskolan, folkhögskolor, KY-utbildningar Konstnärernas villkor/ arbetsvillkor 6:1 Konstnärernas arbetsvillkor 6:2 Ateljéstöd 6:3 Ateljéföreningar 6:4 Kollektivverkstäder 6:5 Utställningsersättning 6:6 Konstnärsorganisationer (KRO, KC, KIF, BUS m fl) 6:7 Stipendier, donationer Internationellt utbyte 7:1 Internationella/nationella kontakter 7:2 Gästateljéer/artist in residence Turism/näringsliv 8:1 Besöksmål 8:2 Näringslivets medverkan Sammanfattning Bilagor 3

6 Inledning I samband med att ett kulturpolitiskt handlingsprogram antogs av Landstinget Västernorrland 1996 Kulturpolitik inför 2000-talet startade en dialog mellan landstinget och länets kommuner tillsammans med länsstyrelsen och Mitt Sverige Turism. Detta skedde för att få till stånd en samsyn på hur kulturen ska leva och utvecklas i Västernorrland. Denna dialog har varit levande sedan dess genom regelbunden samverkan i nätverket Regional sammanhållen kulturplanering, som är unik i landet och som från och med 2004 övergår från projektform till samrådsorganet Kulturforum Västernorrland. Det har lett till en gemensam syn och strategi på flera kulturområden som kulturmiljön, kulturturism, musik m m. och att ett antal stora gemensamma projekt med strukturfondsmedel har kunnat förverkligas. Ett sådant projekt Konst i Västernorrland genomfördes av landstinget med länsstyrelsen som medfinansiär. I övrigt har bildkonsten inte tidigare varit i fokus för en regional översyn. På det nationella planet har krav också ställts på strategiska handlingsprogram med länsperspektiv som en förutsättning för statliga anslag. Från regionalt håll har det efterlysts översyn och strategier inom bildkonstområdet, bl a från länsstyrelsen i visionsarbetet Vision 2005 där tillväxtfrågor och identitet står i fokus. Liknande handlingsprogram har antagits i ett antal län och kommuner i landet. I denna anda och eftersom länet saknar en given regional aktör på konstområdet har landstinget satt till en arbetsgrupp som gjort en inventering och tagit fram ett förslag till handlingsprogram för bildkonstområdet Visioner om konstens framtid. Detta program har varit ute på bred remissomgång i länet under hösten Synpunkter från remissyttranden har vägts in, redigerats och sammanställts i den nu föreliggande Visioner om konstens framtid, som godkändes av landstingets Kultur-utbildnings- och forskningsdelegation och som kommer att ingå i programarbetet med nytt kulturpolitiskt program i länet under tiden

7 Konsten är en angelägenhet för alla och en demokratifråga. Den är också ett viktigt verktyg för att hålla det offentliga samtalet levande, synliggöra och ifrågasätta lokala, nationella, samhälleliga och existentiella ämnen. Ur regional synpunkt har konsten betydelse för den bild vi förmedlar av länet i ett nationellt och internationellt perspektiv. Konsten kan spegla både historiska och kulturella dimensioner, vilket ger den en möjlighet att vara brobyggare mellan människor med olika kulturell bakgrund. Man kan även nämna konstens betydelse för att attrahera unga människor att flytta till eller bo kvar i länet, med stöd av undersökningar som pekar på att tillgång till kultur är en viktig faktor för var man bosätter sig. Detsamma gäller också vid etablering av företag i en region. Detta påpekas i skrivningar om kulturens roll i Regionalt Tillväxtprogram för Västernorrland och Vision Att i en gemensam strategi bidra till goda förutsättningar för att professionellt utöva konst och annan samtidskultur är en viktig uppgift för flera aktörer i länet, framför allt de offentliga företrädarna inom kommuner, landsting, länsstyrelse och konstinstitutioner. Här kommer man in på konstnärernas arbetsvillkor men även vikten av utrymme för amatörkulturen liksom barns och ungdomars rätt till kreativt skapande och möten med konst. Tillgänglighetsaspekten kommer att bli ännu viktigare i framtiden både vad gäller lagstiftning på handikappområdet och ur demokratisk aspekt. Bildkonsten har flera samverkansområden där design, arkitektur men även kulturarvet är naturliga samverkanspartner i Västernorrland. Samband med ABM-arbetet som bedrivs av Länsmuseet, landsarkivet och länsbiblioteket är intressant för tillgängligheten till länets konstsamlingar. Konstens roll i besöksnäringen kan vidareutvecklas där länet har goda förebilder i Mannaminne i Häggvik och nya exempel där konst avspeglas i världsarvet Höga Kusten, industrihistoria vid Ådalen, Nätradalens donationsfond för offentliga konst m m. Närmandet till näringslivet är en viktig fråga för hela kulturområdet där bildkonsten har förutsättningar att spela en viktig roll. Samordning av regionala satsningar på respektive område bör undersökas för ett optimalt utnyttjande av resurser och kompetens. Konstens roll och betydelse 5

8 Länet har en rikedom i mötesplatser för konst, vilket avspeglas i den bifogade artikeln av Margareta Klingberg om Västernorrlands Konstmuseum den multilokala institutionen. Ett övningsfält, som bör ges goda förutsättningar att verka och som kan driva på en kvalificerad diskussion, i avvaktan på ett arkitektonisk nytt konstmuseum för Västernorrland i framtiden. Handlingsprogrammet bifogar artikeln som ett debattinlägg och tar inte ställning för eller emot ett nytt museum men pekar på vikten av bra förutsättningar för de befintliga konstaktörerna. Omvärlden förändras dock med en fart som är svår att förutse och vid ingången av 2004 är några av de nämnda konsthallarna i farozonen med hot om nedläggning eller omstrukturering. Arbetets avgränsningar och omfång I handlingsprogrammet har inte mycket utrymme ägnats åt beskrivning av de museer, konsthallar, gallerier, övriga konstaktörer och samlingar som finns i länet, utöver den bifogade enkät med schematiska fakta som besvarats av respektive verksamhet. Behovet av en informativ och lockande sammanställning av länets olika mötesplatser och verksamheter för konst framkommer i flera remissvar och kan bli en uppgift att producera inom ramen för andra samverkansprojekt i länet. Hänsyn är tagen till genusperspektivet i beskrivning av länets konstliv liksom det mångkulturella samhället. Tillgänglighetsaspekten till möten med konst och konstnärernas arbetsvillkor är andra viktiga faktorer. Det konstliv som lever genom privata initiativ och satsningar eller är av temporär karaktär, vid sidan av den offentliga konsten och utan stöd från samhället, är inte behandlat i detta handlingsprogram. Det finns inga ekonomiska beskrivningar av förslag eller verksamheter i handlingsprogrammet, vilket är medvetet av flera skäl. Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Sundsvalls museum, Länsmuseet Västernorrland, Landstinget samt två konstnärer under ledning av konstkonsulenten. Synpunkter har också inhämtats från andra aktörer i regionens konstliv. Det är vår förhoppning att programmet ska fungera som en sammanställning av länets olika resurser och aktörer på konstområdet och inspirera till utveckling och en gemensam syn på strategiska satsningar i framtiden. Arbetsgruppen genom Mats de Vahl, konstkonsulent. Mars

9 Konst i regionalt perspektiv Nuläge Konstkartan för Västernorrland är annorlunda än övriga regioner i Norrland. Inom konstområdet och i samhällsstrukturen för övrigt saknas det ett naturligt centrum i denna del av landet. Västernorrland har idag inget renodlat konstmuseum med länsansvar. Länsmuseet har idag formellt det regionala konstansvaret där Statens Kulturråd bidrar med statliga insatser för detta länsansvar. Länsmuseet visar idag sporadiskt konstutställningar. Där finns en unik utställningshall med en storlek som svårligen kan mätas i övriga Norrland. Tidigare har man inom Sundsvalls Kommun diskuterat bygget av ett konstmuseum men planerna är i dagsläget skjutna på framtiden. Sundsvalls Museum har betydande samlingar och en utställningsverksamhet som utforskar viktiga delar av samtidskonsten. Under två års tid ( ) har ett länsövergripande konstprojekt, Konst i Västernorrland, finansierat av strukturfondsmedel Mål 1 Södra skogslänsregionen samt länsstyrelsen och landstinget, initierat mindre konstprojekt och gett stöd och kompetensutveckling till länets konstliv. Landstinget var varit projektansvarig med konstkonsulenten som projektledare. Som ett resultat av projektet har samarbetet med länsstyrelsen utvecklats. Konstområdet och flera konstnärer har blivit tagna i anspråk i länsutveckling, t ex i länsstyrelsens arbete med Världsarvet Höga Kusten. 1:1 Regionalt konstansvar Vision Inom länet bör det utvecklas samverkansformer för att stärka den kvalitativa konstens ställning och öka dess tillgänglighet över hela länet. Det regionala samarbetet måste sträva efter att inbegripa alla länets kommuner. Där har Länsmuseet med sitt nya länsansvar för konstområdet en viktig roll. Ett nätverkssamarbete bör utvecklas för att kvalitetshöja och tillgängliggöra länets konstliv till gagn för länets invånare och för de olika konstaktörerna. Konstkonsulenten, landstingets kultursekreterare och Länsmuseets 7

10 konstantikvarie/intendent bör samordna arbetet och samarbeta med kommunernas konstansvariga och regionens övriga aktörer inom konstlivet. Nätverket Konst i Västernorrland bör sträva efter att förankra regional, nationell och internationell samtida konst av hög kvalitet i regionen. Målet är att initiera och bidraga till vidareutbildning av länets konstnärer, konstintendenter och kulturpolitiker samt sträva efter att förstärka marknadsföringen av konsten inom och utom länet. Konst i Västernorrland bör arbeta vidare med länsstyrelsen i länsutvecklingsfrågor där man nu i tillväxtprogrammet betonar kultursektorn som utvecklingsresurs. Institutionernas handläggning av konstärenden inklusive konstpedagogik måste vara professionell där de yrkesverksamma konstnärerna får adekvata ekonomiska ersättningar för utfört arbete. Det är också mycket viktigt att visa och bevara regionens konsthistoriska kulturarv. Nätverket bör ha ekonomiska resurser att stödja och även själva driva utvecklingsprojekt. På sikt bör ett renodlat konstmuseum bildas i Västernorrland och bli ett av naven för länets konstliv i vid mening. Även sedan ett sådant bildats kommer Konst i Västernorrland ha en viktig funktion som en friare aktör än enskilda institutioner. 1:2 Konstkonsulenten Nuläge Statens Kulturråd har initierat och stödjer i dagsläget konstkonsulentverksamheten i regionerna över hela landet. Västernorrland har haft konstkonsulenttjänst sedan Som i de flesta län är landstinget huvudman, vilken står för drygt hälften av kostnaderna. I vårt län är också Länsmuseet medfinansiär. Under länskonstnärens, som tjänsten då benämndes, första år var Sundsvalls och Örnsköldsviks kommuner medfinansiärer. Konstkonsulenterna har en nyckelroll när det gäller att främja människors möjlighet att möta konst på olika sätt. Konstkonsulentens uppgifter är att bygga upp nätverk mellan aktörer inom konstområdet så som konstnärer, konstinstitutioner, konstföreningar, skolan, näringsliv, kommuner och övrig offentlig sektor. En annan viktig arbetsuppgift är att genom olika konstprojekt ge konstnärerna möjlighet att verka i samhället och skapa en god arbetssituation där konstnärernas möjlighet till överlevnad i yrket ökas. Förutsättningarna för konstkonsulenterna kan komma att förändras efter att utvärdering om konsulenternas verksamhet lagts fram för Kulturrådet under hösten Utvärderingen föreslår att Moderna museet, 8

11 Riksutställningar och andra nationella institutioner tar ett större ansvar för att stärka bildkonsten i regionerna samt att konstkonsulentverksamheten i framtiden får de regionala museerna som bas för verksamheten. Frågan om huvudmannaskap ligger än så länge inom varje regional huvudmans beslutsområde och styrs av varje läns specifika förutsättningar och förhållanden. Tilläggas kan att Statens Kulturråds ekonomiska åtagande i finansieringen är fortsatt viktigt samt dess stöd till konstkonsulenterna med kompetenshöjning och omvärdsorientering har varit betydelsefullt för verksamhetens utveckling. Vision Det är i första hand viktigt att säkerställa det statliga stödet till konstkonsulenttjänsterna. Därutöver måste regionen utveckla och ge fortsatt stöd till konstkonsulentens arbete inom konstområdet, både med det konstpedagogiska arbetet gentemot konstpubliken, konstföreningar, skolan och att involvera näringsliv och samhälle i samarbete med konstnärer. Nuvarande organisationsform med landstinget som huvudman i samverkan med Länsmuseet passar Västernorrland bäst som förutsättningarna ser ut idag. Konstkonsulenten bör vara en naturlig del av Konst i Västernorrland (se 1:1) och där arbeta tillsammans med landstingets kultursekreterare och Länsmuseets konstantikvarie med konst i hela regionen. Konstkonsulenten bör leda det resurscentrum inom konstområdet som föreslås (se 1:3). 9

12 1:3 Resurscentrum för konst Nuläge Konstområdet har en svag struktur, är splittrat och i viss mån eftersatt. Det finns idag dåligt utvecklade former för att föra ut samtidskonsten och ta konstnärerna i anspråk i samhället. De flesta yrkesverksamma konstnärer är anslutna till AF-Kultur (Arbetsförmedlingen) men deras insatser räcker inte. Det som sker i övrigt idag är enskilda kontakter och initiativ där landstinget och några kommuner arbetar med konstnärer på olika sätt. De kontakter som tas gentemot näringslivet är också av enskild/privat karaktär. Vision Nya förhållanden måste skapas för större intresseväckande utställningar och projekt, men även för konstnärers möjligheter till samarbete och utveckling. Ett resurscentrum kan vara en framkomlig väg för att bygga strukturer och nätverk inom konsten i länet. Behov finns av en brygga mellan olika samarbetspartner där bildkonst kan möta sin publik, näringsliv och offentlig sektor. Bildkonsten i länet behöver denna typ av nätverk för att vidareutvecklas och för att skapa och möta sambandet mellan kultur och sysselsättning, detta kommer att höja bildkonstens status och gynna det konstnärliga utvecklingsarbetet. Ett resurscentrum bör fungera som ett kontaktskapande nätverk mellan kulturinstitutioner, konstföreningar, näringsliv, Arbetsförmedlingen Kultur, konstnärsorganisationer och konstnärer. Det kan vara ett nav för kompetensutveckling, fortbildningskurser, seminarium och idéutveckling. Detta resurscentrum behövs för att tillvarata, utveckla och marknadsföra den konstnärliga kompetensen i Västernorrland och därigenom profilera länet, nationellt och internationellt. 10

13 11

14 Mötesplatser för konst 2:1 Museer Konsthallar Nuläge Det finns ett livaktigt, stort och vitt förgrenat konstintresse i Västernorrlands län, men det saknas f n en större renodlad konstinstitution. Att möta konsten på konsthallar och konstmuseer har ett stort värde ur flera synpunkter. All personal och alla faktorer samlas kring ett gemensamt konstnärligt syfte som genomsyrar inte enbart utställningsverksamheten utan också pedagogiken, programverksamheten, nätverksbyggandet, formgivningen, ev butik, café m m. Till sådana konstinstitutioner kan också läggas välutrustade konstnärsverkstäder och pedagogiska verkstäder där det är möjligt att arbeta i flera medier. Det är viktigt att varje region har miljöer för konstutställningar och konstprojekt motsvarande vår tids tekniska krav. Konstutställningsinstitutionerna i Sverige har under de senaste 20 åren professionaliserats när det gäller lokalernas utformning, säkerhet, teknisk utrustning, belysning, klimat och ledning. Bifogad redovisning i tabellform av länets lokaler för konstutställningar samt konstsamlingar bygger på arrangörernas egna enkätsvar (se bilaga 1). Huvudmännen för de redovisade lokalerna är kommuner, stiftelser, konstföreningar, kulturföreningar eller konstnärssammanslutningar. Privata gallerier finns inte med i denna enkät utan behandlas på annan plats i denna utredning (se 3:3). En del av utställningsarrangörerna har sin huvudsakliga verksamhet förlagd till sommarsäsongen, t ex Box Kraftverk och Mannaminne. Professionell konst, där det ingår i det konstnärliga konceptet att den kräver den vita kuben, dvs det flexibla och specialanpassade utställningsrummet på en konstinstitution, har rätt att kräva att den presenteras i en sådan professionell miljö. När det gäller klimat är det bara Midlanda konsthall och Länsmuseet Västernorrland som har klimatiserade utställningslokaler som motsvarar de värden som krävs för att få visa konstverk av större värde från museer som t ex Nationalmuseum och Moderna Museet. 12

15 Sedan några år finns det på en del konstinstitutioner s k projektrum som fungerar som en öppen ateljé där besökarna kan följa hur konstnären bygger upp en utställning eller en installation för just detta rum. Man talar också om olika typer av processkonst där skapandet blir öppet och variabelt och där det finns en dialog mellan konstnär och publik. Liknande arbetssätt har också praktiserats i vårt län, dock utan att permanenta projektrum har funnits. Konstföreningar, kulturföreningar, konstnärssammanslutningar och enskilda konstnärer spelar en stor roll som handhavare av utställningsverksamheterna i länet. Detta gäller även kommunala institutioner som Härnösands Konsthall och Rådhusets konsthall i Örnsköldsvik, båda institutioner där det även finns professionell chef/intendent anställd, samt Kramfors konsthall. Totalt drivs inte mindre än tolv av utställningslokalerna helt eller delvis av föreningar och/eller konstnärer. På Midlanda konsthall, Bildens Hus och Sundsvalls museum ansvarar helt och hållet tjänstemän med konstvetenskaplig utbildning för verksamheterna. Medlen för verksamheten är, även för de större institutionerna, mycket små, vilket försvårar planering och samarbete med likvärdiga institutioner i andra regioner. Flera av länets utställningslokaler får antas överleva främst tack vare ideella insatser. Utställningsersättning till konstnärer betalas av enstaka institutioner och i begränsad omfattning (se 6:5). Visioner För att driva och försvara konstens plats i länet är det viktigt att verksamheten drivs med hög konstkompetens. En stark konstnärlig och politisk ledning är nödvändig för att strukturerna inte ska bli vildvuxna och för att konsten ska få den politiska och ekonomiska grund den behöver för att skapa kontinuitet, lyskraft och status åt konstlivet och göra det likvärdigt med teater, musik och dans. Möjligheterna att locka kvalificerad konstvetenskaplig personal att arbeta på konstinstitutioner i Norrland kan minska om strukturen domineras av mindre verksamheter med otrygga, knappa och oklara arbetsförhållanden, vilka fram för allt inte kommer att attrahera yngre generationer av konstvetare. Ur tillväxtsynpunkt är det också viktigt att länet profilerar sig som ett län där kulturen har en självklar plats och med ett konstutbud som är intressant också för bildmedvetna ungdomar och unga vuxna. 13

16 Med Musik i Västernorrland, Teater Västernorrland och Norrdans har dessa tre konstarter egna institutioner med hög professionalitet och inarbetade strukturer i länet. Något motsvarande för konsten är önskvärt, inte minst ur publiksynpunkt. Liksom musikskolor, konsertföreningar, teatergrupper, teaterföreningar, dansskolor, dansföreningar osv ger bredd åt musiken, teatern och dansen kan konstnärsgrupper, konstföreningar, lokala konsthallar, bild- och konstskolor, kulturhistoriska museer m fl också i fortsättningen spela en viktig roll för länets konstliv. Det är av stor vikt att vårt län har miljöer för konstutställningar och konstprojekt motsvarande tidens krav och för länets egna konstnärer, men det är också en förutsättning för att länets invånare även hemmavid skall få möjlighet att ta del av det aktuella konstlivet utanför regionen. I avvaktan på ett regionalt konstmuseum bör befintliga institutioner ges möjlighet att bedriva konstverksamhet i det regionala perspektivet med hög konstnärlig kompetens. Samverkansformer och nätverksbyggande för att utveckla verksamheten inom konstområdet måste ökas för att maximalt utnyttja de begränsade resurserna inom det offentliga konstlivet. Möjligheter att söka externt stöd till dylika försöksprojekt bör också utnyttjas. Tankar kring att utveckla hela regionen finns i Margareta Klingbergs text (se:bilaga 2). Formerna för museers och konsthallars utställningsersättning till konstnärerna måste ses över och förbättras (se:6:5). 2:2 Konstsamlingar Nuläge Större konstsamlingar finns på några platser i länet. På Länsmuseet Västernorrland finns framför allt kyrklig konst med tyngdpunkt på träskulpturer och en konstsamling som till större delen innehåller äldre verk av lokala konstnärer från regionen. Det gäller också Örnsköldsviks museum. Sundsvalls museums konstsamling, som är länets största, utgörs fram för allt av konst från 1960-talet och framåt med inslag av enskilda verk från tidigare 1900-tal. Länets residens rymmer en stor konstsamling som ägs av Statens konstråd, Länsmuseet Västernorrland och Länsstyrelsen. Sundsvalls museum och Majoren i Sollefteå (en samling som ägs av Sollefteå kommun och landstinget), har samlingar av nutida konst. Härnösands Konsthall, har en egen profil, med Qvistska donationen som innehåller många internationellt stora namn. Dessa institutioner visar ständigt urval ur sina samlingar. 14

17 Konstsamlingen på Österåsens hälsohem innehåller de främsta Norrlandskonstnärerna från och 1900-talen och visas permanent i lokalerna. Kommunerna och Landstinget Västernorrland äger betydande samlingar av fast och lös konst. Mannaminne i Nordingrå har en konstsamling med verk av konstnärer som Anders Åberg haft kontakt med genom åren. Permanenta utställningar ur samlingar över enskilda konstnärer med regional anknytning finns i Örnsköldsvik (Bror Marklund, Gösta Werner, Hans Hedberg, Nisse Strinning), på Technichus i Härnösand och Midlanda konsthall (Bengt Lindström) och på Sundsvalls museum (Carl Friesendahl). Länets kyrkor äger en betydande samling konst från medeltiden och framåt. Den konsten fungerar fortfarande i sina ursprungliga sammanhang och är alltid tillgänglig då kyrkorna är öppna. Verk av de mest namnkunniga konstnärerna i länets samlingar lånas ofta ut till utställningar inom och utom landet. Då det är regel att offentliga ägare alltid anges i utställningskataloger innebär detta att den utlånande institutionen och länet syns på ett positivt sätt i offentliga sammanhang utanför regionen. Visioner Länets konstsamlingar är en viktig del av länets kulturarv. Deras fortbestånd och tillgänglighet måste tryggas med professionell hantering och med säkra och klimatiserade magasin och utställningslokaler. Förteckningar över samlingarna bör göras tillgängliga på nätet och bildmaterial vara tillgängligt på institutionerna. Det är också av stor vikt att avtal sluts med Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) så att publicering av samlingarna kan ske. På minst en konstinstitution i länet bör man bygga upp bibliotek och arkiv om länets konsthistoria och nutida konstliv. Man bör där också arbeta aktivt för att göra dokumentationer. Arkivet och biblioteket skall vara öppet för både fackfolk, skolor och den intresserade allmänheten. Resurser för samlingarnas vård och adekvata förvaring måste säkras. Den konstpedagogiska verksamheten i länet måste arbeta med att levandegöra det konstarv som samlingarna rymmer. Utlåning av konstverk från samlingarna till professionella utställningar i andra delar av landet och världen bör underlättas, då man därigenom gör reklam för samlingarna och länet i andra regioner. Näringsliv och offentlig förvaltning bör sträva efter att uppmärksamma länets konstsamlingar i egna trycksaker. 15

18 Privata gallerier 2:3 Gallerier, privata och föreningsdrivna Nuläge I länet finns idag få privata gallerier. Flest i sundsvallsområdet men även i Sollefteå och Örnsköldsvik är några gallerister verksamma. Kvaliteten på den konst som visas på gallerierna är varierande. Sommartid öppnas på flera platser runt Höga Kusten, Härnösand och Sundsvall flera gallerier. För konstnärerna spelar de privata gallerierna en viktig roll där möjligheten ges för konstpubliken att se och köpa konst. En av galleristernas viktigaste uppgift är att vara en länk mellan konstnärer och konstintresserade både mot enskilda och företag. Då det gäller framtiden för privata gallerier är det inget som handlingsprogrammet kan staka ut. Vision Från kommuner och landsting bör man uppmuntra seriöst arbetande gallerister och samarbeta med att publicera utställningar i kalendarium, bevaka utställningarna och att göra eventuella inköp och i övrigt ge goda förutsättningar för deras arbete bl a med att visa deras verksamhet i de trycksaker som produceras. Konstnärsdrivna gallerier m m Nuläge Konstnärsdriven utställningsverksamhet finns i olika former i länet. Flera föreningar och enskilda konstnärer visar konst i skiftande lokaler. Allt från industrilokaler, verkstäder, specialuppbyggda hus, till egna ateljéer. Mannaminne i Häggvik är ett stort konstnärsdrivet projekt med flera utställningar av många olika konstnärer varje säsong. Mannaminne började byggas 1980 och då var tanken ett litet café med ett utställningsrum. Idag består Mannaminne av över 50 byggnader med flera utställningar och mycket stora besökssiffror. Box Kraftverk är ett konstnärsdrivet galleri. Utställningsverksamheten bedrivs sommartid med 2-3 utställningar. Box skulpturpark med ett 30-tal utställda verk ligger i anslutning. Inriktningen är att visa konst i ett nationellt/internationellt perspektiv. Statens Kulturråd har gett stöd till verksamheten under några år. 16

19 Kollektivverkstäderna i Härnösand, Örnsköldsvik och Sundsvall fungerar periodvis som utställningsplatser för egna medlemmar. Stöde Form verkar också med konstnärer som initiativtagare. Flera konstnärer i området öppnar sina ateljéer för utställningar mest under sommarmånaderna och i samband med ideellt arrangerade konst rundor Vision Det är viktigt att de konstnärs- eller föreningsdrivna initiativen stöds och får utrymme att utvecklas. De platser som konstnärerna själva förfogar över är viktiga för hela länets konstnärliga utveckling. Det är viktigt att ta vara på kompetensen som konstnärerna har och stödja den här typen av utställningsverksamhet som breddar utbudet av god konst i regionen. Nuläge Sedan 1980-talet finns det många exempel, både nationellt och internationellt, på att äldre lågstatusbyggnader från industrialismens tid har tagits i bruk för konstutställningar; fabriker, elverk, pannhus m m. Sundsvalls museums flyttning i mitten på 1980-talet till stadens hamnmagasin är en del i denna trend. I avfolkningsbygder i Sverige och andra länder har tomma industribyggnader ofta fått stå kvar eftersom de inte har behövt rivas för att ge plats åt annan verksamhet. I vår landsända används dessa byggnader främst under den varma årstiden, medan man t ex i Stockholm har byggt om en gammal Nobelfabrik till Skulpturens Hus. Som stora konstmagneter fungerar den nyligen öppnade konsthallen Baltic Mill i hamnstaden Gateshead i Newcastles industriregion, inrymd i en ombyggd kvarn, och Röda Sten i Göteborg, inrymd i ett hamnmagasin. Konsthändelserna i nya miljöer har innehållit ett överraskningsmoment som varit stimulerande för både publik och konstnärer. Ibland har konstnedslagen också uppvärderat miljöer och historier som varit bortglömda eller undervärderade. Därmed har konsten kunnat tillgodoräkna sig en positiv inställning hos lokalbefolkningen och även betytt något för den lokala ekonomin och självkänslan. 2:4 Konstens nya rum och uttryck 17

20 Ett nytt rum för konsten finns också på Internet. Denna möjlighet kan användas för konventionella bildpresentationer och filmer eller för konst som enbart är utformad för nätet. På Länsmuseet har BeeOff sänt realtidskonst över Internet under ett par år och sedan 2002 pågår en satsning på konst med ny teknik tillsammans med konstkonsulenten. Under det senaste decenniet har vi i Västernorrland kunnat möta en hel del tidsbegränsade konstprojekt på platser utanför de traditionella utställningssalarna. Som exempel på sådana platser kan nämnas nordingrålandskapet i Höga Kusten, en höskulle utanför Sollefteå, åkrarna vid Nordviks lantbruksskola, en livsmedelsbutik i Härnösand, en arbetsförmedling samt en brandgavel i Sundsvall, industrihistoriska platser längs Ångermanälven, butiksfönster, en herrgårdspark i Svartvik m m. Det har handlat om installationer utomhus och inomhus, interaktiv social konst, skulpturer, videofilmer, ljudkonst m m. Delvis har konsten varit platsspecifik och skilt sig från den konst som visas i traditionella utställningsrum. Delvis har det handlat om konst som också visas och kan visas i institutionernas vita kub. Projekten har genomförts av konstnärer bosatta i länet och med stöd bl a från landstinget, Konst i Västernorrland, Arbetarförmedlingen Kultur i Umeå, enskilda kommuner och privata sponsorer. Dessutom har en hel del kulturevenemang, där bildkonstnärer och/eller konststuderanden spelat en avgörande roll, genomförande av t ex dansföreställning med skulptur, performance med sång och skulptur, eldskulpturer, snöskulpturer och isskulpturer. Mannaminne med sin utställningsmiljö är exempel på hur konstens nya rum kan se ut. Industrihistoriska miljöer har också tagits i bruk för kontinuerlig utställningsverksamhet t ex i Box Kraftverk och Brynge konsthall. Vision För samtida konstnärer, med intresse för att agera interaktivt och på nya platser med många sociala kontakter, kan det vara intressant med någon typ av växelbruk. Det kan innebära att konstnären, förutom i möten på oförutsedda platser, ibland går in i institutionens vita kub där det finns den personal och den utrustning som konstprojektet kräver. Det är därför viktigt att dessa institutioner har den tekniska utrustning som krävs för dessa nya konstformer. De oförutsedda platserna kan vara miljöer som genom konstprojekt tas i anspråk i oväntade former och som därmed laddas med helt nya värden. 18

Visioner om konstens framtid

Visioner om konstens framtid Visioner om konstens framtid Handlingsprogram för bildkonstområdet i Västernorrland Konsten är en angelägenhet för alla och en demokratifråga. Den är också ett viktigt verktyg för att hålla det offentliga

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

RESURSCENTRUM KONST VÄSTERNORRLAND

RESURSCENTRUM KONST VÄSTERNORRLAND RESURSCENTRUM KONST VÄSTERNORRLAND 2 Innehållsförteckning sammanfattning 3-5 bakgrund 6-7 beskrivning 8 målgrupper 9 konsten som regional utvecklings- och tillväxtfaktor 11 kommunikation 11 uppdragsförmedling

Läs mer

En undersökning om konstnärskap i Västmanland

En undersökning om konstnärskap i Västmanland Information från Kulturutveckling konst En undersökning om konstnärskap i Västmanland 2014-04-08 Under våren 2014 har tretton konstnärer svarat på frågor kring sitt konstnärskap och arbete som konstnär.

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER INFORMATION FÖR KONSTNÄRER Vill du vara med? Om du är konstnär och vill vara med på hemsidan Konst i Västmanland, eller ändra dina befintliga uppgifter, är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Resurscentrum Konst 2012-2015. Slutrapport / utvärdering

Resurscentrum Konst 2012-2015. Slutrapport / utvärdering Resurscentrum Konst 2012-2015 Slutrapport / utvärdering Innehållsförteckning Slutrapport 3 Utvärdering 9 Bilagor Ekonomi 39 Kronologi 40 Fördelade projektmedel 42 Internationellt/AIR 43 Barn o unga 44

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

1% KONST SOM GÖR SKILLNAD. roland persson att flyga Skulptur (del av verk). Emmaskolan.

1% KONST SOM GÖR SKILLNAD. roland persson att flyga Skulptur (del av verk). Emmaskolan. 1% KONST SOM GÖR SKILLNAD roland persson att flyga Skulptur (del av verk). Emmaskolan. roland borén uppochner Skulptur, färgad betong. Höjd 3 m. Ramsdalsskolan. theo ågren hur gick det sen? Skulptur, lackerad

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Vill du vara med? Kontakt & frågor

Vill du vara med? Kontakt & frågor Vill du vara med? Är du yrkesverksam konstnär/konsthantverkare och vill vara med på webbplatsen Konst i Örebro län är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom att fylla i formulären Examen/meriter

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Utredning om regional bildkonstverksamhet i Uppsala län MAN SER DET MAN VET

Utredning om regional bildkonstverksamhet i Uppsala län MAN SER DET MAN VET Utredning om regional bildkonstverksamhet i Uppsala län MAN SER DET MAN VET Pia Sörås Staflin 2006 Innehåll 1. INLEDNING...4 1.1 Syfte...4 1.2 Metod...4 1.3 Upplägg...4 1.4 Begrepp...5 1.5 Sammanfattning

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Röda Sten Konsthall 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Röda Sten Konsthall 2015-2017 1 (13) Långsiktigt uppdrag till Röda Sten Konsthall 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 23 oktober 2014, dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post:

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen Projekt Sörmlands museum Spelhagen vision maj 2010 Ett öppet hus för mångfald, möten och delaktighet där många olika människor kan mötas, delta, göra och uppleva. Ett hus för möten mellan historia, nutid

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA INNEHÅLL Kulturpolitisk bakgrund...3 Kulturens roll i samhället...4 Vision & ledord...6 Sammanfattning...6 Kulturpris och Kulturstipendium...7 Kulturarvet...7 Biblioteket...8 Barn- och Ungdomskulturen...8

Läs mer

Konstorganisationer i Skåne

Konstorganisationer i Skåne KulturSkåne Konstorganisationer i Skåne Innehåll Inledning 4 Institutet för konstnärer och konstförmedlare 5 Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare 6 Svenska

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

MOTIONER TILL KONSTNÄRSCENTRUM ÖST ÅRSMÖTE 2015

MOTIONER TILL KONSTNÄRSCENTRUM ÖST ÅRSMÖTE 2015 MOTIONER TILL KONSTNÄRSCENTRUM ÖST ÅRSMÖTE 2015 Kulturrådet poängterar angående bidragen till Konstnärscentrum att man vill ha en gemensam ansökan från KC- regionerna, och man påpekar att samordning och

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola KONSTSKOLAN UTBILDNING Grundutbildning, konstlinje och kurser startade som en kvällskola 1963 och formades om till en dagskola 1967. Västerås Konstskola har under 50-års tid utbildat personer till konstnärliga-

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Färdplan Gräfsnäs slottsruin & park

Färdplan Gräfsnäs slottsruin & park Färdplan Gräfsnäs slottsruin & park 2009-2011 Bakgrund I Gräfsnäsparken finns ett pågående arbete att utveckla parkens attraktionskraft. Det organiseras i den så kallade Gräfsnäsgruppen som består av representanter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2015 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

GÖTEBORG KONST. mette dalsgård souvenirs no 2,1 Objekt, 49 cm. mette dalsgård

GÖTEBORG KONST. mette dalsgård souvenirs no 2,1 Objekt, 49 cm. mette dalsgård GÖTEBORG KONST mette dalsgård souvenirs no 2,1 Objekt, 49 cm. mette dalsgård daniel ekta götesson self contained Målning, 77 x 55 cm. daniel ekta götesson göran lantz den röda stugan Målning, 56 x 72 cm.

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06)

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06) (2014-10-06) Ansökan om utställningsersättning 2015 Ansökan, i original, skickas senast en månad före aktuell utställning till: Sveriges Konstföreningar, Tegnérgatan 60 A, 216 12 Limhamn. För sent inkommen

Läs mer

Stöd till residenscentra

Stöd till residenscentra 1. Grundläggande information 1.1. Konstnärsresidenscentrets namn 0/100 1.2. Residensprogrammets eventuella namn 0/100 1.3. En kort engelskspråkig beskrivning av verksamheten som stöd söks för: 0/500 Ifall

Läs mer

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Kulturupplevelser talar till flera av våra sinnen och ger oss möjlighet att förstå och beröras på flera nivåer. Det är viktigt att man både får uppleva

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS KONStpedagogiskt program 2012 BROR HJORTHS HUS LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M 1 AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M mellan svenska staten, representerad av Statens kulturråd å ena sidan och Konstnärernas Riksorganisation,

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer