DEL 1: KARTLÄGGNING AV SÖT-REGIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEL 1: KARTLÄGGNING AV SÖT-REGIONEN"

Transkript

1

2 INLEDNING EuroFutures har fått uppdraget att kartlägga och översiktligt analysera Sundsvall, Östersund och Trondheim (SÖT-kommunerna) ur ett regionalt perspektiv, där regionbegreppet syftar på den funktionella regionen. Kartläggningen kommer att användas som underlag i arbetet med att ta fram en strategi för SÖT-kommunernas utvecklingsarbete i Mittnordenregionen. En beskrivning av nuläget ska ge en grund för konkret samarbete med mål att uppnå regionförstoring och regional utveckling. Uppdraget är tudelat. I ett första steg beskrivs regionerna Sundsvall, Östersund och Trondheim med avseende på yta, befolkning och befolkningstäthet, arbetsliv, näringsliv samt utbildning och inkomst. Statistik har tagits fram för respektive region, för hela SÖT-regionen, för ingående kommuner samt för riksgenomsnittet i Sverige och Norge. Uppgifter redovisas med uppdelning på kön i de fall detta är möjligt. För variablerna beskrivs såväl nivå som trend. Särskild vikt har lagts vid att göra statistiken jämförbar för hela SÖT-regionen, vilket har föranlett vissa anpassningar av grunddata, som i huvudsak insamlats från SCB och SSB. För vissa områden har kompletterande statistik inhämtats från ITPS, AMS och HSV i Sverige samt NEF och NIFU i Norge. Fokus har lagts på utvecklingen under 2000-talets inledande år. Detta beror till viss del på tekniska skäl, eftersom en del statistikvariabler omdefinierats omkring sekelskiftet i såväl Norge som i Sverige, vilket försvårar jämförbarheten över en längre tidsperiod. Det främsta skälet till val av studieperiod är dock att det bör vara den nu rådande utvecklingen som styr utformningen av åtgärder för regionförstoring och regional utveckling inte den som var kännetecknande för föregående decennium. I en andra del behandlas SÖT-kommunernas funktion som motor i sina respektive regioner idag. Regionerna Sundsvall, Östersund och Trondheim är i hög grad beroende av hur väl SÖTkommunerna fungerar som motor i respektive region. I denna del studeras således de tre kommunerna/regionerna med avseende på inom vilka områden de redan idag är framgångsrika och inom vilka områden förbättringar kan ske. Granskningen sker med utgångspunkt i de framgångsfaktorer som Nutek och Almi redovisar i sin rapport från 2002, Starka regioner för nationell tillväxt i en global ekonomi, närmare bestämt följande: Kompetenskapital i form av högre utbildning och forskning Påskyndandet och möjliggörandet av regionförstoring Attraktiva boendemiljöer Riktlinjer för samspel och de regionala aktörernas agerande Granskningen utgår från det material uppdragsgivaren tillhandahållit för respektive kommun/region, visst kompletterande material från offentliga källor samt den statistik som tagits fram i del ett. 2

3 DEL 1: KARTLÄGGNING AV SÖT-REGIONEN YTA, BEFOLKNING OCH BEFOLKNINGSTÄTHET SÖT-regionens landyta uppgår till nära kvadratkilometer, vilket motsvarar knappt sju procent av Sveriges och Norges sammanlagda landyta. Regionens storlek är därmed jämförbar med länder som Estland, Nederländerna, Schweiz, Kroatien m fl. Invånartätheten är emellertid betydligt lägre i SÖT-regionen, som med sina invånare har 11 invånare per kvadratkilometer att jämföra med Estlands 33, Nederländernas 424, Schweiz 176 och Kroatiens 83. Riksgenomsnittet i Sverige och Norge låg år 2004 på 22 resp. 15 invånare per kvadratkilometer. SÖT-regionens andel av Sveriges och Norges sammanlagda befolkning uppgick år 2004 till ca fyra procent. Av SÖT-regionens tre delregioner, Sundsvall, Östersund och Trondheim, är Sundsvallsregionen och Trondheimregionen av ungefär samma storlek, med knappt resp drygt kvadratkilometer landyta. Invånarantalet är dock betydligt större i Trondheimregionen och uppgick i slutet av år 2004 till invånare medan Sundsvallsregionen hade invånare. Detta innebär att antalet invånare per kvadratkilometer var högre i Trondheimregionen än i Sundsvallsregionen, 26 jämfört med 16. Östersundsregionen hade invånare på en yta av nära kvadratkilometer, vilket betyder att Östersundsregionen är den mest glesbefolkade delen av SÖT-regionen med endast fyra invånare per kvadratkilometer. Även SÖT-kommunerna är tämligen olika varandra. Medan Sundsvall och Östersund är ytmässigt stora, resp kvadratkilometer landyta, har Trondheim en landyta på endast 321 kvadratkilometer. Samtidigt har Trondheim den klart största befolkningen, invånare år 2004 (medräknat de studenter som bor i Trondheim men som inte är skrivna där uppgår befolkningen till närmare invånare) att jämföra med Sundsvalls och Östersunds , och därmed även den överlägset högsta invånartätheten med hela 486 3

4 invånare per kvadratkilometer mot Sundsvalls 29 och Östersunds 26. Detta speglar skillnaderna i kommunstruktur mellan Norge och Sverige, där de svenska kommunerna i högre grad sammanfaller med den funktionella regionen och är ytmässigt stora, medan kommunerna i Norge som regel är mindre delar av sammanhållna funktionella regioner. Landyta, folkmängd, invånare per km² samt befolkningsändring Kommun/region Landyta (km²) Bef 2004 Inv per km² Bef ändring Sundsvall ,6% Sundsvallsregionen ,5% Östersund ,4% Östersundsregionen ,8% Trondheim ,0% Trondheimregionen ,7% SÖT-regionen ,4% Sverige ,4% Norge ,3% SÖT-regionens befolkningsutveckling har varit positiv under det senaste decenniet men i synnerhet under perioden , då regionen ökade sin befolkning med 1,4 procent. Detta beror framför allt på att Trondheim och Trondheimregionen utvecklats starkt, 4 resp. 3,7 procents ökning, men även kommunerna Sundsvall och Östersund uppvisar viss tillväxt för perioden med 0,6 resp. 0,4 procents ökning. Till skillnad från Trondheimregionen, där flertalet kommuner ökat sin befolkning, har övriga kommuner i Sundsvallsregionen och Östersundsregionen som regel haft ett minskande befolkningstal. Utvecklingen i Sverige och Norge som helhet var under perioden positiv, med 1,4 resp 2,3 procents befolkningsökning. Befolkningsutveckling < 0 % 0-1 % > 1 % Norge Sverige SÖT-regionen Trondheimregionen Trondheim 3D modelleringen illustrerar folkmängden i respektive kommun (höjden är proportionerlig mot folkmängden år 2004) Östersundsregionen Östersund Sundsvallsregionen Sundsvall -2,0% 0,0% 2,0% 4,0% 6,0% Befolkningstillväxten i såväl Trondheim och Trondheimregionen som Norge förklaras till stor del av en hög nativitet och ett betydande födelseöverskott. Det genomsnittliga födelsenettot för åren i relation till medelfolkmängden under samma period uppgick i Trondheim till 0,5 procent, Trondheimregionen 0,4 procent och Norge 0,3 procent, med motsvarande bidrag till den årliga befolkningsökningen. I såväl Sundsvall och Östersund som Sverige låg motsvarande värde på 0 procent medan regionerna Sundsvall och Östersund som helhet båda hade ett negativt 4

5 värde på -0,2 procent. Tack vare Trondheimregionens stora födelseöverskott uppvisar även SÖT-regionen ett positivt värde för det genomsnittliga födelsenettot åren , närmare bestämt 0,1 procent. Flytt- och födelsenetto som andel av folkmängd, snitt Inrikes flyttnetto Födelsenetto Norge Sverige SÖT-regionen Trondheimregionen Trondheim Östersundsregionen Östersund Sundsvallsregionen Sundsvall -1,0% -0,5% 0,0% 0,5% 1,0% I kommunen/regionen Trondheim har även en nettoinflyttning från övriga landet bidragit till befolkningsökningen. Åren uppgick flyttöverskottet i relation till folkmängden i genomsnitt till 0,2 procent per år för såväl kommunen som regionen. Sundsvall och Östersund har däremot haft viss nettoutflyttning till övriga landet, något som gäller såväl kommunerna som regionerna som helhet med värden kring -0,1 till -0,3 procent. Detta gäller dock inrikes flyttnetto. Om man lägger till invandringen från utlandet är flyttnettot i flera fall positivt, vilket förklarar befolkningsökningen i både Sundsvall och Östersund. Sett till olika åldersgrupper har kommunerna/regionerna Sundsvall och Östersund ökat sin befolkning i åldrarna 0-19 år samt 65 år eller äldre. Däremot har befolkningen i de produktiva åldrarna år minskat. I kommunen/regionen Trondheim ökar däremot befolkningen både i åldrarna 0-19 år och i åldrarna år men minskar i åldersgruppen 65 år eller äldre. Även SÖT-regionen som helhet liksom Norge har ökat sin befolkning i de yngre åldersgrupperna medan antalet invånare 65 år eller äldre minskat något. Sverige ökar sin befolkning i alla åldersgrupper. De könsmässiga skillnaderna är överlag tämligen små. Befolkningsutveckling fördelat på åldersgrupper och kön Kommun/region 0-19 år år 65+ år Män Kvinnor Sundsvall 3,3% -1,0% 2,6% 0,4% 0,9% Sundsvallsregionen 0,3% -1,2% 0,5% -0,5% -0,6% Östersund -0,7% 0,5% 1,2% 0,1% 0,6% Östersundsregionen -1,9% -0,1% -1,6% -1,0% -0,7% Trondheim 3,6% 5,3% -1,0% 4,6% 3,4% Trondheimregionen 3,4% 4,7% -0,4% 4,0% 3,3% SÖT-regionen 1,5% 1,8% -0,3% 1,5% 1,2% Sverige 0,9% 1,7% 1,5% 1,7% 1,2% Norge 2,6% 2,8% -0,2% 2,4% 2,2% 5

6 Befolkningsandel per åldersgrupp år år år 65+ år Norge Sverige SÖT-regionen Trondheimregionen Trondheim Östersundsregionen Östersund Sundsvallsregionen Sundsvall 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% ARBETSLIV Även om utbudet av arbetstillfällen och sysselsättningsutvecklingen i SÖT-regionen på många vis avspeglar kommunernas folkmängd och befolkningsutveckling finns några avgörande skillnader. För det första har kommunerna/regionerna Sundsvall och Östersund haft en betydligt starkare sysselsättnings- än befolkningsutveckling under inledningen av 2000-talet. Efter talets nedgång har en återhämtning skett där kommunerna/regionerna utvecklats klart bättre än Sverige i genomsnitt. I synnerhet Östersunds ökning av antalet arbetstillfällen i kommunen med 4,3 procent överstiger vida landets genomsnittliga ökning om 0,8 procent, men även Sundsvalls ökning med 2,5 procent står sig väl i nationell jämförelse. Ökningen inträffade dock mellan åren 2000 och 2002 medan 2003 förde med sig en viss tillbakagång. Sysselsättningsförändring < 0 % 0-1 % > 1 % Norge Sverige SÖT-regionen Trondheimregionen Trondheim 3D modelleringen illustrerar antalet arbetstillfällen i respektive kommun (höjden är proportionerlig mot antalet arbetstillfällen år 2003) Östersundsregionen Östersund Sundsvallsregionen Sundsvall -1,0% 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% Ökningen inom regionerna Sundsvall och Östersund har varit koncentrerad till regioncentrum, medan övriga kommuner till största delen haft fortsatt svårt att behålla eller utveckla sysselsättningen, turismkommunen Åre och residensstaden Härnösand undantaget. Detta beror på att ökningen främst har skett inom den offentliga tjänsteproduktionen, som i hög grad är lokaliserad till regioncentrum. Dessa investeringar har sedan gett kringeffekter inom framför allt 6

7 handel och kommersiell service med ytterligare arbetstillfällen som följd. För kommuner med hög andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin har utvecklingen i flertalet fall varit den motsatta. För det andra är sysselsättningsutvecklingen i Trondheimregionen inte lika entydigt positiv som befolkningsutvecklingen. Kommunen Trondheim har förvisso haft en lika stark sysselsättningssom befolkningsutveckling men många andra kommuner i regionen uppvisar ett minskat antal arbetstillfällen. Detta beror på samma vis som för Sundsvall och Östersund på att det som växer främst är den offentliga och privata tjänsteproduktionen i regioncentrum. Ökningen i antalet förvärvsarbetande är däremot inte lika markant koncentrerat till regioncentrum, vilket innebär att nya arbetstillfällen i Trondheim även kommer arbetstagare boende i närliggande kommuner till del genom arbetspendling. För Norge har utvecklingen under inledningen av 2000-talet varit i princip konstant till följd av att sysselsättningen varit kontinuerligt på en hög nivå och nytillskottet av arbetskraft från utlandet begränsat. Sysselsatta (tusental), bef år efter arbetskommun Totalt Män Kvinnor Kommun/region 2003 Ändr Ändr Ändr Sundsvall 47 2,5% 24 1,6% 23 3,5% Sundsvallsregionen 87 1,2% 45 0,4% 42 2,1% Östersund 31 4,3% 16 5,1% 15 3,6% Östersundsregionen 47 2,2% 24 2,9% 23 1,5% Trondheim 92 4,4% 49 4,5% 43 4,2% Trondheimregionen 135 3,0% 71 2,5% 64 3,7% SÖT-regionen 269 2,3% 140 1,9% 129 2,8% Sverige ,8% ,1% ,8% Norge ,1% ,3% ,3% Nya arbetstillfällen uppkommer således främst i SÖT-regionens tre regioncentrum, dvs SÖTkommunerna. Genom arbetspendling kommer dessa även människor boendes i intilliggande kommuner till godo. Detta gäller framför allt i Trondheimregionen men även Östersunds kommun har ett betydande sysselsättningsöverskott, dvs fler arbetstillfällen än arbetstagare. I Sundsvallsregionen utgör kommunerna däremot i högre grad egna lokala arbetsmarknadsregioner med ett balanserat förhållande mellan antal arbetstillfällen och antal förvärvsarbetande, Timrå och Nordanstig undantaget. Sysselsättningsöverskott (arbetstillfällen per arbetstagare, bef år) Benägenhet att resa Hög < 0,9 0,9-1,1 > 1,1 Låg Restid i minuter 7

8 Kommunikationerna och restiderna avgör till stor del i vilken grad arbetspendling är möjligt. Forskning visar att benägenheten att arbetspendla sjunker dramatiskt när restiden överstiger 60 minuter. I regionen Trondheim är möjligheterna till arbetspendling över kommungränserna goda, medan Sundsvall är en så ytmässigt stor kommun i sig själv att pendlingsmöjligheterna till och från angränsande kommuner är begränsade. Detta gäller i synnerhet möjligheterna att pendla från inlandet till Sundsvall, medan kommunikationerna och interaktionen i nord-sydlig riktning är betydligt bättre resp. större. Att regionen Östersund relativt sett har ett något större pendlingsutbyte med intilliggande kommuner än vad Sundsvall har, beror dels på överkomliga restider till Östersund från flera större tätorter i angränsande kommuner och dels på att de angränsande kommunerna är mer beroende av Östersund än vad kommuner i Sundsvallsregionen är beroende av Sundsvall. Sundsvall är helt enkelt mer av en flerkärnig region än vad Östersund är, med exempelvis länsadministrationen liksom delar av universitetet lokaliserad till Härnösand och där industrin har ett nästan lika starkt fäste i Hudiksvall som i Sundsvall. Sysselsättningsöverskott (arbetstillfällen per arbetstagare), bef år Totalt Män Kvinnor Kommun/region Sundsvall 1,06 1,07 1,06 1,07 1,06 1,07 Sundsvallsregionen 0,98 0,99 0,98 0,98 0,99 0,99 Östersund 1,09 1,12 1,09 1,14 1,08 1,10 Östersundsregionen 0,98 1,00 0,97 1,00 1,00 1,00 Trondheim 1,16 1,18 1,18 1,21 1,14 1,15 Trondheimregionen 1,00 1,01 0,99 1,00 1,01 1,02 SÖT-regionen 0,99 1,00 0,98 1,00 1,00 1,01 I Sundsvall står inpendlare för 16 procent av arbetstillfällena i kommunen och utpendlarna för 10 procent av de förvärvsarbetande som bor i kommunen. Motsvarande värden för Östersund är 20 resp. 10 procent och för Trondheim 25 resp. 11 procent. Dessa siffror visar tydligt att Östersund och Trondheim har en mer påtaglig roll som regioncentrum än vad Sundsvall har i respektive del av SÖT-regionen. Entydigt för hela SÖT-regionen är emellertid att männen står för en klart större andel av pendlingen än kvinnorna. Inpendling Volym samt ökning Utpendling Volym samt ökning < 0 % 0-10 % > 10 % Arbetspendling till/från SÖT-kommunerna Kommun Inpendling Utpendling Nettopendling Inpendling Utpendling Nettopendling Sundsvall Östersund Trondheim

9 Pendlingsberoende Inpendling / arbetstillfällen Utpendling / arbetstagare Kvinnornas andel av pendling 2003 Kommun Inpendling Utpendling Sundsvall 16% 16% 10% 10% 39% 34% Hudiksvall 12% 12% 11% 13% 39% 36% Härnösand 14% 15% 18% 19% 43% 33% Nordanstig 13% 14% 36% 37% 40% 38% Timrå 29% 31% 51% 51% 34% 44% Ånge 12% 12% 12% 12% 34% 31% Östersund 18% 20% 11% 10% 40% 38% Berg 17% 15% 24% 27% 42% 36% Bräcke 16% 12% 28% 30% 36% 36% Krokom 19% 22% 44% 44% 41% 43% Ragunda 15% 16% 20% 19% 37% 35% Åre 14% 16% 22% 21% 41% 38% Trondheim 24% 25% 11% 11% 39% 39% Frosta 11% 12% 26% 29% 40% 27% Klæbu 27% 29% 70% 68% 43% 41% Leksvik 15% 14% 24% 25% 44% 41% Levanger 22% 24% 22% 25% 56% 35% Malvik 30% 38% 72% 73% 55% 42% Meldal 17% 16% 29% 33% 44% 35% Melhus 27% 29% 56% 58% 41% 39% Meråker 13% 13% 15% 18% 33% 32% Midtre Gauldal 17% 18% 24% 25% 42% 34% Orkdal 20% 23% 24% 25% 41% 35% Rennebu 17% 18% 25% 29% 28% 40% Rissa 14% 15% 22% 25% 32% 36% Selbu 10% 12% 28% 29% 35% 32% Skaun 20% 21% 64% 67% 41% 43% Stjørdal 18% 21% 29% 31% 34% 37% Förutom en lägre geografisk rörlighet på arbetsmarknaden har kvinnor därtill en lägre förvärvsfrekvens än männen något som gäller över hela SÖT-regionen men framförallt i kommunen/regionen Trondheim. För regionerna Sundsvall och Östersund är skillnaderna något mindre än vad som är fallet för Sverige i genomsnitt. Förvärvsfrekvens, bef år efter bostadskommun Totalt Män Kvinnor Ändring 00- Ändring 00- Ändring 00- Kommun/region Sundsvall 65% 1,4 66% 1,1 63% 1,7 Sundsvallsregionen 63% 0,9 64% 0,4 61% 1,5 Östersund 64% 0,4 66% -0,1 63% 0,9 Östersundsregionen 63% 0,5 64% -0,1 62% 1,0 Trondheim 70% -0,3 73% -1,3 67% 0,6 Trondheimregionen 70% -0,4 74% -1,2 67% 0,4 SÖT-regionen 66% 0,3 69% -0,4 64% 0,9 Sverige 63% -0,5 66% -1,2 61% 0,2 Norge 70% -1,2 73% -2,2 67% -0,2 9

10 Förvärvsfrekvensen, uttryckt som andelen av befolkningen år, var 66 procent i SÖTregionen år 2003 att jämföra med 63 procent i Sverige och 70 procent i Norge. Den höga sysselsättningsnivån i Norge råder även i Trondheimregionen och drar upp genomsnittet för SÖT-regionen. I regionerna Sundsvall och Östersund ligger förvärvsfrekvensen på samma nivå som Sverige i genomsnitt, dvs 63 procent. Kommunerna Sundsvall och Östersund ligger dock något högre 65 resp 64 procent år Återhämtningen på arbetsmarknaderna i Sundsvall och Östersund, som beskrivits tidigare, avspeglas i en positiv förändring av förvärvsfrekvensen mellan åren 2000 och I synnerhet Sundsvallsregionen har upplevt en klar förbättring av förvärvsfrekvensen. Förvärvsfrekvens år 2003, bef år < 60 % % > 70 % Norge Sverige SÖT-regionen Trondheimregionen Trondheim Östersundsregionen Ändring i förvärvsfrekvens Östersund Sundsvallsregionen Sundsvall < 0 %-enheter 0-1 %-enheter > 1 %-enheter 55% 60% 65% 70% 75% På samma vis var även arbetslösheten lägre år 2004 än vad den var år 2000 i regionerna Sundsvall och Östersund, men de senaste åren har arbetslösheten vänt uppåt igen en utveckling som regionerna delar med landet i genomsnitt. Sundsvallsregionen har den högsta arbetslösheten i SÖT-regionen, tätt följd av Östersundsregionen som också ligger klart över den genomsnittliga arbetslösheten i Sverige. Trots en ökning av antalet arbetstillfällen finns således en betydande arbetskraftsreserv kvar att disponera i regionerna Sundsvall och Östersund. I regionen Trondheim råder däremot hög sysselsättning i likhet med Norge i övrigt och arbetslösheten är på mycket låga nivåer i alla kommuner utom Rissa. Dock ökade arbetslösheten något i Trondheimregionen och Norge åren 2002 och 2003 och stod år 2004 kvar på en något högre nivå än år Arbetslösheten är klart högre bland männen än bland kvinnorna i alla tre kommunerna/regionerna, Sundsvall och Östersund och Trondheim Arbetslösa (öppet + i åtgärder) i % av bef år Totalt Män Kvinnor Kommun/region Sundsvall 8,3% 7,6% 9,7% 9,0% 6,9% 6,2% Sundsvallsregionen 8,9% 8,0% 10,2% 9,4% 7,5% 6,5% Östersund 7,7% 7,8% 9,0% 9,0% 6,5% 6,6% Östersundsregionen 7,8% 7,4% 9,2% 8,6% 6,2% 6,1% Trondheim 3,8% 4,7% 4,2% 5,3% 3,4% 4,0% Trondheimregionen 3,7% 4,5% 4,1% 5,0% 3,2% 4,0% SÖT-regionen 6,2% 6,2% 7,2% 7,2% 5,3% 5,2% Sverige 6,1% 6,1% 6,7% 6,7% 5,7% 5,4% Norge 3,3% 4,5% 3,7% 5,0% 2,8% 3,9% 10

11 Total arbetslöshet år 2004 i % av bef år Norge Sverige SÖT-regionen Trondheimregionen Trondheim Östersundsregionen < 5 % 5-7 % > 7 % Östersund Sundsvallsregionen Sundsvall 0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% NÄRINGSLIV Näringsstrukturen är till stora delar likartad i regionerna Sundsvall, Östersund och Trondheim. Produktionsområdet handel, kommersiell service och kommunikationer står för den största sysselsättningsandelen med procent högst i Trondheimregionen och lägst i Östersundsregionen. Den lokalmarknadsorienterade produktionen har således stor betydelse för regionernas sysselsättning och inkomst. Det är även inom denna branschgrupp merparten av turismsysselsättningen återfinns. Sysselsättning per bransch år 2003, totalt efter arbetskommun Norge 14% 7% 30% 12% 7% 8% 18% Jordbruk, skogsbruk, jakt o fiske Sverige 19% 6% 26% 13% 6% 11% 17% Industriell verksamhet SÖT-regionen 14% 6% 27% 13% 7% 11% 19% Byggverksamhet Trondheimregionen Östersundsregionen 11% 14% 7% 6% 29% 24% 14% 6% 11% 12% 9% 12% 19% 20% Handel, kommersiell service, kommunikationer Finansiella tjänster, företagstjänster Sundsvallsregionen 17% 6% 25% 11% 7% 11% 19% Myndigheter, försvar, int org. Trondheim 10% 7% 31% 17% 6% 11% 17% Utbildning Östersund 12% 5% 25% 14% 12% 11% 20% Sundsvall 15% 6% 27% 14% 7% 10% 18% Hälso o sjukvård 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Den offentliga tjänsteproduktionen och då framför allt inom sektorerna utbildning samt hälsooch sjukvård står likaledes för en stor och i flertalet fall växande sysselsättningsandel. Östersundsregionen har därtill en mycket hög andel sysselsatta inom området myndigheter, försvar och internationella organisationer. Samtidigt som nedläggningen av försvarsverksamheten kommer att medföra förlust av arbetstillfällen inom denna sektor i 11

12 Östersund, kan planerade statliga ersättningsjobb till stor del komma att kompensera förlusten och sysselsättningsandelen kvarstå på en hög nivå. Industrisysselsättningen är högst i Sundsvallsregionen medan Östersundsregionen och Trondheimregionen har relativt låga andelar sysselsatta inom industrin. Här återfinns även de generellt största avvikelserna mot respektive riksgenomsnitt industrisysselsättningen ligger betydligt högre i såväl Sverige som Norge. SÖT-regionen kan således beskrivas som en tjänsteintensiv region med tämligen låg andel sysselsatta inom industriverksamheter. Inom varje delregion finns emellertid kommuner med mycket höga andelar sysselsatta inom industrin, i vissa fall andelar över 25 procent. Detsamma gäller näringsgruppen jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske som i enstaka fall, främst i kommuner i regionerna Östersund och Trondheim, står för en hög sysselsättningsandel men som totalt sett står för en liten andel av den totala sysselsättningen i SÖT-regionen i likhet med Sverige och Norge i genomsnitt. Inom området finansiella tjänster och företagstjänster står sig kommunen/regionen Trondheim väl medan regionerna Sundsvall och Östersund ligger något under riksgenomsnittet i Sverige. Sett enbart till kommunerna Sundsvall och Östersund är andelen dock aningen högre än riksgenomsnittet, som är något högre i Sverige än i Norge. Även byggsektorn är mest utvecklad i Trondheimregionen, vilket kan förklaras med den starka befolkningsutvecklingen och medföljande behov av byggande av bostäder och annan infrastruktur. Könsmässigt skiljer sig sysselsättningsfördelningen mycket åt mellan kvinnor och män. Männen arbetar främst inom industrin, byggverksamhet och den privata tjänstesektorn medan kvinnor till största delen återfinns inom offentlig tjänsteproduktion samt delar av den privata tjänstesektorn. Könsmönstret är detsamma i SÖT-regionen som Sverige och Norge som helhet. Sysselsättning per bransch och kön år 2003, män och kvinnor efter arbetskommun Män Kvinnor Norge Sverige SÖT-regionen Trondheimregionen Östersundsregionen Sundsvallsregionen Trondheim Östersund Sundsvall Norge Sverige SÖT-regionen Trondheimregionen Östersundsregionen Sundsvallsregionen Trondheim Östersund Sundsvall Jordbruk, skogsbruk, jakt o fiske Industriell verksamhet Byggverksamhet Handel, kommersiell service, kommunikationer Finansiella tjänster, företagstjänster Myndigheter, försvar, int org. Utbildning Hälso o sjukvård 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Näringsbredden, dvs antalet näringar på 5-siffers nivå med minst fem anställda som finns representerade i respektive kommun i SÖT-regionen, speglar till stor del kommunernas folkmängd. Trondheim, Sundsvall och Östersund hade klart flest näringar, 431, 392 resp 344 år 2003, medan övriga kommuner placerade sig ungefär i fallande ordning efter folkmängd. Antalet näringar per tusen invånare var emellertid högst i de mindre kommunerna, bl a 12

13 Rennebu, Meråker och Frosta, medan medelstora kommuner som Levanger, Krokom, Åre och Bräcke hade den högsta ökningstakten gällande antalet näringar i kommunen. Näringsbredd år 2003 samt ökning Ökning < 0 % 0-5 % > 5 % Antal näringar med minst fem sysselsatta år 2003 Folkmängd år 2004 (separata skalor) Näringsbredd (antal näringar på 5-siffers nivå med minst 5 sysselsatta) kommun Ändring Bef 2003 Näringar per 1000 inv Trondheim % Sundsvall % Östersund % Hudiksvall % Härnösand % Stjørdal % Levanger % Timrå % Krokom % Melhus % Malvik % Ånge % Orkdal % Nordanstig % Åre % Berg % Bräcke % Rissa % Skaun % Ragunda % Midtre Gauldal % Klæbu % Meldal % Selbu % Leksvik % Rennebu % Meråker % Frosta % Som tidigare nämnts är det i stor utsträckning den offentliga sektorn som ökar sin sysselsättningsandel i regionerna Sundsvall och Östersund, medan förhållandet mellan privat 13

14 och offentlig verksamhet är i princip konstant i Trondheimregionen liksom för SÖT-regionen som helhet där regionen Trondheim väger tyngst. Utvecklingen ligger i linje med den generella bilden i respektive land. Andelen offentlig verksamhet är dock betydligt högre i kommunerna/regionerna Sundsvall och Östersund än i Sverige i genomsnitt och detsamma gäller även kommunen/regionen Trondheim i jämförelse med Norge. Omkring 40 procent av sysselsättningen i kommunen/regionen Östersund var år 2003 inom offentlig verksamhet. Sundsvall hade 35,3 procent av sysselsättningen inom offentlig sektor medan Sundsvallsregionen som helhet låg något högre på 38,2 procent. Riksgenomsnittet i Sverige var samma år 31,4 procent. I Trondheim var andelen 31,2 procent, i Trondheimregionen 32,7 procent och i Norge 29,9 procent. Sysselsättning per sektor, bef år efter arbetskommun Kommun/region Offentlig Privat Offentlig Privat Sundsvall 34,4% 65,6% 35,3% 64,7% Sundsvallsregionen 37,4% 62,6% 38,2% 61,8% Östersund 40,6% 59,4% 41,3% 58,7% Östersundsregionen 39,3% 60,7% 40,1% 59,9% Trondheim 31,0% 69,0% 31,2% 68,8% Trondheimregionen 32,9% 67,1% 32,7% 67,3% SÖT-regionen 35,5% 64,5% 35,8% 64,2% Sverige 30,7% 69,3% 31,4% 68,6% Norge 29,6% 70,4% 29,9% 70,1% Svårigheten att skapa förnyelse och utveckling inom den privata sektorn i regionerna Sundsvall och Östersund illustreras väl av ett lågt nyföretagande i jämförelse med riksgenomsnittet i Sverige. Medan nyetableringarna i Trondheim årligen uppgick till nära 15 procent av företagsstocken perioden 2002 till 2004 i genomsnitt låg motsvarande värde på 2,9 procent i Sundsvallsregionen och 2,7 procent i Östersundsregionen. Riksgenomsnittet i Sverige var 4,3 procent och i Norge 13,9 procent. Skillnaderna är likartade även när man sätter nyetableringarna i relation till antalet invånare i åldrarna år, med undantag för Östersundsregionen som för det måttet nästan når upp till riksgenomsnittet i Sverige. Ökningstakten för antalet nyetableringar är emellertid högst i Sundsvallsregionen. Nyetableringar och konkurser, genomsnitt Nyetabl/företagsstock Nyetabl/ 1000 inv år Kommun/region Sundsvallsregionen 2,9 4,5 5,6 0,7 1,1 11,6 3,4 Östersundsregionen 2,7 6,3 0,7 0,6 1,3-19,5 5,0 Trondheimregionen 14,8 12,6 3,9 9,7 8,2-7,1 4,3 SÖT-regionen 8,6 8,7 3,9 5,0 4,6-3,0 4,2 Sverige 4,3 6,4 1,8 0,9 1,4 5,3 5,0 Norge 13,9 13,6 5,2 9,7 9,5-6,7 4,1 Ökningstakt Konk/företagsstock Konk/ 1000 inv år Ökningstakt Nettonyföretagande per 1000 inv år Samtidigt som nyetableringarna var på en avsevärt högre nivå i regionen Trondheim och Norge än vad de var i regionerna Sundsvall och Östersund samt i Sverige var även konkurserna det. Konkurserna har därtill minskat kraftigt i Östersundsregionen men ökat i Sundsvallsregionen. 14

15 Trondheimregionen och Norge ligger båda på en ensiffrig minskningstakt medan Sverige upplevt en viss ökning av antalet konkurser under åren 2001 till Det genomsnittliga nettotillskottet av företag var för åren enligt statistiken högst i Östersundsregionen följt av Trondheimregionen och sist Sundsvallsregionen liksom högre i Sverige än i Norge. Regionen Östersund låg över riksgenomsnittet för Sverige medan regionen Sundsvall låg klart under. Trondheimregionen hade ett något högre nettonyföretagande än Norge i genomsnitt medan SÖT-regionen som helhet låg i nivå med det norska genomsnittet. Det finns emellertid osäkerheter i jämförbarheten mellan svensk och norsk statistik inom detta område och nyföretagsstatistiken är därtill förenad med tolkningssvårigheter där bl a arbetsmarknadspolitiska åtgärder som starta eget kurser kan få betydande genomslag. Nettonyföretagande per 1000 inv år Norge Sverige SÖT-regionen Trondheimregionen Östersundsregionen Sundsvallsregionen 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Företagsstrukturen inom det privata näringslivet och förekomsten av stora dominerande arbetsgivare som erbjudit sysselsättning under lång tid kan vara en förklaring till att nyföretagandet är lägst i Sundsvallsregionen, räknat i antal nyetableringar per invånare i åldrarna år. År 2004 stod emellertid regionens tio största företag för inte mer än 12,4 procent av den privata sysselsättningen medan motsvarande värde för Östersundsregionen var 9,7 procent och för Trondheimregionen 8,7 procent. Regionens tio största privata arbetsgivare år 2004 Sundsvallsregionen Östersundsregionen Trondheimregionen Anställda 2004 Företag Företag Företag SCA Graphic Solectron 570 Sintef Iggesund Paperboard Konsum Jämtland 375 COOP TRONDHEIM OG OMEGN Metso Paper 725 Föreningssparbanken 350 FOKUS BANK ISS Sverige 575 Milko 325 GILDE BØNDERNES SALGSLAG 898 Kubikenborg Aluminium 525 Z-Lyften 240 TINE MIDT-NORGE 882 Hiab 425 Assistanslotsen 225 Sparebanken Midt Norge 592 Konsum Nord 400 Din Assistans i Östersund 225 Nidar 591 Distr.centralen i Västernorrland 400 ACB Laminat 225 REINERTSEN ANLEGG 567 Teliasonera 400 Grannskapsservice i Sverige 200 TEAM TRAFIKK 544 Casco Products 375 Tradimus (Compeer) 200 PGS PRODUCTION 511 Summa: Summa: Summa: Andel av regionens privata sysselsättning 12,4% 9,7% 8,7% Anställda 2004 Anställda

16 UTBILDNING OCH INKOMST Den formella utbildningsnivån är relativt hög i SÖT-kommunerna, men som regel på en tämligen låg nivå bland övriga kommuner i SÖT-regionen. Östersund och Trondheim ligger båda över respektive riksgenomsnitt vad gäller andelen invånare med genomgången utbildning på högskole-/universitetsnivå. Sundsvall ligger däremot något under riksgenomsnittet i Sverige. Regionen Trondheim ligger klart över riksgenomsnittet i Norge. Regionerna Sundsvall och Östersund ligger däremot under riksgenomsnittet i Sverige men på en likvärdig nivå som Trondheimregionen då Sverige har en högre andel högutbildade än vad Norge har. Norge har däremot en lägre andel med enbart grundskoleutbildning. Att utbildningsnivån är som högst i SÖT-regionens tre regioncentra förklaras av att såväl utbildningsinstitutioner som arbetsplatser med höga formella kompetenskrav är koncentrerade till dessa. I kommunerna/regionerna Sundsvall och Östersund har kvinnorna en betydligt högre formell utbildningsnivå än männen ett förhållande som även präglar Sverige som helhet. I kommunen/regionen Trondheim liksom Norge är andelen högutbildade däremot ungefär lika stor för männen som för kvinnorna. Då det är något vanligare med enbart grundskoleutbildning bland kvinnorna har männen emellertid en något högre formell utbildningsnivå i regionen Trondheim och Norge som helhet. Utbildningsnivån stiger inom samtliga grupper och i alla delar av SÖT-regionen i takt med att högskole-/universitetsutbildning allt mer blir en naturlig fortsättning på gymnasialstadiet. Befolkningen år (Norge 16+) efter högsta utbildningsnivå Grundskola Totalt Män Kvinnor Gymnasium Universitet/ högskola Grundskola Kommun/region Sundsvall 27% 47% 26% 25% 48% 27% 27% 49% 25% 23% 47% 30% Sundsvallsregionen 30% 48% 22% 27% 49% 24% 29% 50% 21% 25% 48% 27% Östersund 22% 48% 30% 21% 48% 32% 22% 49% 29% 19% 47% 35% Östersundsregionen 26% 49% 25% 24% 50% 26% 27% 50% 23% 21% 49% 30% Trondheim 18% 53% 29% 16% 53% 31% 13% 55% 32% 19% 51% 30% Trondheimregionen 20% 56% 24% 18% 56% 26% 15% 59% 25% 21% 53% 26% SÖT-regionen 24% 52% 24% 22% 53% 25% 22% 55% 24% 22% 51% 27% Gymnasium Universitet/ högskola Grundskola Gymnasium Universitet/ högskola Grundskola Gymnasium Universitet/ högskola Sverige 28% 46% 26% 26% 46% 29% 27% 47% 26% 24% 45% 31% Norge 22% 56% 22% 20% 56% 24% 18% 59% 23% 22% 54% 24% Inkomstmässigt spelar såväl den generella utbildningsnivån som förekomsten av kapitalintensiv industri en betydande roll. Sundsvall har i likhet med Sverige som helhet både en betydande andel högutbildade och en industrisektor som genererar stora värden, vilket avspeglas i en hög bruttoregionprodukt per capita och per sysselsatt. Den genomsnittliga förvärvsinkomsten i Sundsvall ligger på samma nivå som riksgenomsnittet och detsamma gäller för lönesumman per sysselsatt. Tillväxttakten för dessa var mellan åren 2001 och 2003 emellertid något högre i Sundsvall än övriga landet. Även för regionen Sundsvall var tillväxttakten relativt hög, men inkomstnivåerna betydligt lägre än vad som gäller för enbart kommunen Sundsvall. 16

17 Bef år (Norge 16+) efter högsta utbildningsnivå år 2003 Grundskola Gymnasium Universitet/ högskola Norge 20% 56% 24% Sverige 26% 46% 29% SÖT-regionen 22% 53% 25% Trondheimregionen 18% 56% 26% Trondheim 16% 53% 31% Östersundsregionen 24% 50% 26% Östersund 21% 48% 32% Sundsvallsregionen 27% 49% 24% Sundsvall 25% 48% 27% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Östersund har förvisso en större andel högutbildade än Sundsvall, men inte närmelsevis lika mycket kapitalintensiv industri och även en betydligt lägre bruttoregionprodukt i synnerhet räknat per sysselsatt men också per capita. Inkomstnivåerna ligger konsekvent under riksgenomsnittet för Sverige men tillväxttakten för medelinkomsten och lönesumman per sysselsatt är i likhet med Sundsvall högre än vad som är fallet för riket som helhet. Bruttoregionprodukt (köpkraftsjusterad) BRP per invånare BRP per sysselsatt Norge exkl ekstrafylket Norge Sverige SÖT-regionen Trondheimregionen Östersundsregionen Östersund Sundsvallsregionen Sundsvall tkr (SEK) Trondheimregionen har en bruttoregionprodukt per capita som är lägre än Sundsvallsregionens, högre än Östersundsregionens, men under riksgenomsnittet för Norge även om extrafylket exkluderas (till extrafylket räknas inkomster från kontinentalsockeln och Svalbard - till stor del oljeinkomster). Medräknat extrafylket har Norge en inkomst per capita som nominellt ligger ca 50 procent över Sveriges. Köpkraftsjusterat är skillnaden ca 35 procent. Orsaken till Norges höga BNP per capita står att finna i intäkterna från oljeindustrin, som till stora delar är off-shore baserad. Oljesektorn och den höga sysselsättningsnivån ger även höga medelinkomster i såväl Trondheim som Norge i genomsnitt. Lönesumman per sysselsatt är enligt statistiken däremot 17

18 lägre i Norge än i Sveriges, vilket är orimligt med tanke på att lönenivåerna generellt sett är betydligt högre i Norge än i Sverige. Sannolikt är statistiken inom detta område inte helt jämförbar mellan länderna. Att medelinkomsten är högre i Trondheimregionen än i regionerna Sundsvall och Östersund samt högre i Norge än i Sverige beror i betydande utsträckning på att Trondheimregionen och Norge har en betydligt större andel av befolkningen i arbete. Att männen har högre inkomster än kvinnorna gäller dock i samtliga delar av SÖT-regionen liksom i både Sverige och Norge. Köpkraftsjusterad medelinkomst år 2003, bef 16+ (Norge 17+) Medelink 2003 Ändr ,0% ,0% tkr (SEK) ,0% 6,0% 4,0% 50 2,0% 0 0,0% < 200 tkr tkr > 250 tkr Sundsvall Sundsvallsregionen Östersund Östersundsregionen Trondheim Trondheimregionen SÖT-regionen Sverige Norge Medelinkomst, bef 16+ (Norge 17+). Köpkraftsjusterade värden i tusen SEK Totalt Män Kvinnor Kommun/region Ändr Ändr Ändr Sundsvall ,8% ,1% ,4% Sundsvallsregionen ,9% ,2% ,4% Östersund ,9% ,0% ,3% Östersundsregionen ,6% ,9% ,8% Trondheim ,3% ,2% ,8% Trondheimregionen ,5% ,9% ,9% SÖT-regionen ,5% ,1% ,2% Sverige ,0% ,1% ,5% Norge ,3% ,1% ,6% 18

19 DEL 2: SÖT-KOMMUNERNAS FUNKTION SOM MOTOR FÖR DEN REGIONALA UTVECKLINGEN ALLMÄNT OM REGIONFÖRSTORING OCH REGIONAL UTVECKLING Den lokala arbetsmarknadens storlek har visat sig vara den variabel som främst förklarar regionala skillnader avseende befolkningsutveckling, sysselsättning och inkomst i Sverige och samma mönster gäller i stor utsträckning även i Norge. Vikten av goda strukturförhållanden föranledde den regionalpolitiska utredningen att förorda insatser av generell karaktär för den framtida regionalpolitiken, exempelvis regionförstoring genom förbättrade kommunikationer. Generellt sett gäller att ju större en funktionell region är desto bättre är möjligheterna till diversifiering av näringslivet liksom möjligheterna att interagera med omvärlden genom väl utbyggd kommunikationsinfrastruktur. I mindre regioner är specialisering ofta nödvändig för att uppnå en kritisk massa och bli konkurrenskraftig regionens resurser räcker helt enkelt inte till för en alltför diversifierad näringsstruktur. De framgångsfaktorer Nutek och Almi redovisar i sin rapport från 2002, Starka regioner för nationell tillväxt i en global ekonomi, överensstämmer väl med denna bild. Goda kommunikationer, regionförstoring, infrastruktur för kompetensförsörjning och kunskapsackumulering, attraktiva boendemiljöer och samverkan mellan företag och samhälle lyfts i denna rapport fram som särskilt viktiga att arbeta med för att nå framgång. Av detta kan uttolkas att strukturella förhållanden har stor inverkan på en regions utveckling, men även att förvaltandet av de lokala förutsättningarna och människors initiativkraft har betydelse. En fundamental utgångspunkt för en regions utveckling är att individer vill bo just där och att de ser en möjlighet att göra det. Människors val av boende- och verksamhetsort är i mångt och mycket en fråga om individuella preferenser i relation till strukturella förhållanden - människor väljer både med utgångspunkt i vad de själva vill och vad som är praktiskt möjligt. En regions attraktivitet och utvecklingsmöjligheter fastställs således både på strukturell och individuell grund. Kännetecknande för den regionala utvecklingen under 1990-talet i både Sverige och Norge var en stark polariseringstrend driven av fortsatt rationalisering inom primärnäringarna, intensiv strukturomvandling inom tillverkningsindustrin, utbyggnad av högskoleväsendet och tillväxt inom den kunskapsintensiva tjänsteekonomin, primärt lokaliserad till större befolkningscentra. Försörjningsmöjligheterna i glesbygden försämrades och ungdomar flyttade i ökad utsträckning till utbildning eller arbete i de större städerna. Idealbilden av den självförverkligande, moderna storstadsmänniskan samverkade på det individuella planet med dessa strukturfaktorer och bidrog till en acceleration av den sedan industrialiseringens begynnelse fortgående urbaniseringen. Även om denna utveckling i mångt och mycket fortsatt under 2000-talets inledande år, finns tydliga tecken på att intensiteten minskat. Nedgången inom IT- och telekomsektorn drabbade i störst utsträckning de större städerna medan mindre arbetsmarknadsregioner många gånger klarade sig relativt sett bättre. Regionaliseringen av högskolan och det utökade antalet studieplatser har bidragit till att minska trycket på storstadsregionerna och i flera högskoleorter har investeringarna medfört positiva utvecklingsspiraler med nya arbetsplatser som följd. Den utpräglade glesbygdens positioner är dock i stort oförändrade, med stora svårigheter att behålla eller locka ungdomar och unga vuxna liksom att attrahera investerare. 19

20 Den hårda internationella konkurrensen upplevs många gånger som ett hot mot den befintliga sysselsättningen i Sveriges och Norges kommuner och regioner. Arbetstillfällen flyttas successivt till lågkostnadsländer i bl a Östeuropa och Asien. Ofta är det små arbetsmarknadsregioner som drabbas, där de som förlorar jobben har svårt att hitta ny sysselsättning, vilket leder till en minskad förvärvsfrekvens och inkomstbortfall. I denna strukturomvandling kan enskilda nedläggningar få dramatiska konsekvenser för sysselsättningen i en kommun eller region. Även förändringar inom offentlig sektor, till exempel försvarsnedläggningar eller centralisering av offentlig service såsom sjukvård, får omfattande konsekvenser i de områden som berörs. Kommuner och regioner med stark småföretagartradition klarar sig vanligtvis bättre genom denna strukturomvandling medan kommuner/regioner som är starkt beroende av en större arbetsgivare ofta har ett mer utsatt läge. Förmåga till förnyelse är avgörande i dagens avreglerade ekonomi utsatt för intensiv internationell konkurrens. Samtidigt utgör de snabbväxande ekonomierna ibland annat Östeuropa och Asien en stor marknadspotential för företag i Sverige och Norge. Industriexporten hade ett mycket starkt år 2004 och konjunkturläget ser fortsatt gynnsamt ut, även om tecken finns på viss avmattning. Mycket av tillväxten inom industrin är dock så kallad jobblös tillväxt där kraftiga produktivitetsökningar skapat expansionsutrymme inom ramen för befintliga resurser. För att industriproduktion i högkostnadsländer ska klara sig i den internationella konkurrensen krävs ständiga produktivitetsökningar och industrisysselsättningen kommer realistiskt sett att fortsätta krympa i såväl Sverige som Norge. Istället är det tjänstenäringarna som förväntas skapa de nya jobben, där storstadsregionerna samt universitets- och högskoleorterna har det bästa utgångsläget. Dessa har vanligtvis en väl utbyggd kommunikationsinfrastruktur och det efterfrågade kunskapskapitalet likväl som attraktiva livsmiljöer med stort utbud av offentlig och kommersiell service. Urbaniseringen kommer med all säkerhet att fortsätta och sambandet mellan regionstorlek och utveckling att kanske än mer stärkas. Frågan är hur regionerna Sundsvall, Östersund och Trondheim klarar sig i denna verklighet och i vilken grad SÖT-kommunerna kan agera motor för utvecklingen i respektive region? I det efterföljande beskrivs de tre regionerna utifrån ett regionförstoringsperspektiv samt områdena kompetenskapital, attraktiv livsmiljö och riktlinjer för samspel och regionala aktörers agerande. SÖT-kommunernas funktion som motor i den regionala utvecklingen är i hög grad avhängig omgivningens möjligheter och behov av att ta del av regioncentrums utbud av arbetstillfällen, kommunikations- och kunskapsinfrastruktur, serviceutbud mm samt finna avsättning för sina produkter och tjänster i regioncentrum. Motorfunktionen definieras således både av regioncentrums utbud och efterfrågan på olika nyttigheter, storleksordningen av dessa och i vilken mån detta utbud och denna efterfrågan är tillgänglig för omgivningen och är av stor betydelse för dess utveckling. Regionförstoring är ett nyckelbegrepp när det gäller omgivningens möjligheter att ta del av regioncentrums utbud och efterfrågan, men motorfunktionen kan även betraktas som en realitet även i de fall en inomregional omflyttning av resurser sker för att tillgodose behov i regioncentrum. Motorfunktionen förutsätter således inte per definition en rumslig spridning utan kan tvärtom lika gärna realiseras genom rumslig koncentration, men sker då till priset av en mer polariserad utveckling i regionen som helhet. SUNDSVALL Sundsvallsregionen, med invånare, består idag av fyra lokala arbetsmarknadsregioner och sammanlagt sex kommuner. Sundsvalls arbetsmarknadsregion (Sundsvall och Timrå) är störst med nästan 60 procent av befolkningen i hela Sundsvallsregionen, medan Ånges region är minst med andel om drygt 5 procent. Arbetsmarknadsregionen i Hudiksvall (Hudiksvall och Nordanstig) är näst störst med andel om 25 procent. Inpendlingen i relation till antalet 20

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Sundsvall och omvärlden

Sundsvall och omvärlden Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun Sundsvall och omvärlden April 2014 1 Planeringsförutsättningarna är sammanställda

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Statistikinfo 2014:11

Statistikinfo 2014:11 Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Tillväxtindikatorer Fyrbodal Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Företagsamheten 2011 Västernorrlands län

Företagsamheten 2011 Västernorrlands län Företagsamheten 2011 Västernorrlands län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Västernorrland. Under året ökade antalet företagsamma personer med 300 personer, det vill

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Företagsamheten 2011 Jämtlands län

Företagsamheten 2011 Jämtlands län Företagsamheten 2011 Jämtlands län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Jämtland. Under året ökade antalet företagsamma personer med drygt 300 personer, det vill säga

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Regionalt nätverk 6 februari 2013

Regionalt nätverk 6 februari 2013 Regionalt nätverk 6 februari 2013 Bilden av Halland Halland är ett litet län Halland är en hyfsat stor region med en låg inkomstnivå Halland har en hög inkomstnivå och en låg utbildningsnivå Halland har

Läs mer

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1 Perspektiv Sysselsättning 2015 nr1 2016 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgick till 67 900 i 2014 Flest sysselsatta finns inom handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom fastighetsverksamhet

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västernorrlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal

Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal 4 2012 Flera ljuspunkter i en fortsatt osäker ekonomisk omvärld Det är ingen överdrift att påstå att 2012 kännetecknades av stor ekonomisk oro på flera olika

Läs mer

Strategidokumentet fastställdes vid Jobbkommissionens sammanträde den 14 oktober 2011.

Strategidokumentet fastställdes vid Jobbkommissionens sammanträde den 14 oktober 2011. Strategidokument 2011-10-24 Jobbkommissionen strategidokument Diarienummer KS-626/2011 Strategidokumentet fastställdes vid Jobbkommissionens sammanträde den 14 oktober 2011. Om strategidokumentet Jobbkommissionen

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Att sätta sin region i ett sammanhang

Att sätta sin region i ett sammanhang Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige A2002:006 Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige Preliminär beskrivning, våren 2002 ITPS Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 063-166600 Telefax: 063-166601 E-post: info@itps.se www.itps.se

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive Meet and Eat 14 september 2016 CreActive LIU RELATION/Susanne Pettersson 2 FÖRENA Företag når akademisk kompetens LIU RELATION/Susanne Pettersson 16-09-14 3 Projekttid: 160501-171115 Tillväxtverket 8 lärosäten

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Planering Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Utredningar och rapporter från Planering, nr 4, juni 2013 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte 3 2. PENDLING TILL OCH FRÅN UMEÅ 4 Total

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

2009:10. Befolkning i Västmanlands län Prognoser för länets kommuner Författare: Christer Carmegren. Samhällsutvecklingsenheten

2009:10. Befolkning i Västmanlands län Prognoser för länets kommuner Författare: Christer Carmegren. Samhällsutvecklingsenheten Samhällsutvecklingsenheten Västerås Hallstahammar- Surahammar Sala KAK Prognos 2008-2015 FNS Västmanlands län -1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Befolkning i Västmanlands län 2015 Prognoser för länets kommuner 2009-2030

Läs mer

Kompetensförsörjning Nyckelfråga för lokal och regional tillväxt! Trysil 24 oktober 2013 Per Sandgren

Kompetensförsörjning Nyckelfråga för lokal och regional tillväxt! Trysil 24 oktober 2013 Per Sandgren Kompetensförsörjning Nyckelfråga för lokal och regional tillväxt! Trysil 24 oktober 2013 Per Sandgren Norden En del av en alltmer komplex värld Globalisering några trender kopplat till kompetensförsörjning

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Arbetsledardagar 1-2 oktober Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Omvärldsanalys Vad i omvärlden påverkar Tingsryds möjligheter att stärka sin attraktivitet

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Alternativa regionbildningar

Alternativa regionbildningar Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015

Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015 Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region Forum för fysisk planering, 16 december 215 Utgångspunkter - regional tillväxt Fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning nationellt Pendlingsregionen

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer