Generellt lokalprogram särskilt boende för äldre.

Transkript

1 Generellt lokalprogram särskilt boende för äldre. Version 4 1

2 GENERELLT LOKALPROGRAM SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE....1 MÅL OCH VISION FÖR LOKALERNAS UTFORMNING OCH FUNKTION...4 SYFTE MED ETT LOKALPROGRAM...4 DEFINITIONER OCH BEGREPP INOM ÄLDREOMSORG...5 FUNKTIONSKRAV PÅ BRUKARENS BOSTAD...5 LÄGENHETEN I SIN HELHET... 5 FÖRVARING... 6 KÖK/PENTRY... 6 FUNKTIONER KRING BRUKARENS SÄNG... 7 UTRYMME FÖR PERSONLIG MÖBLERING... 8 HYGIENUTRYMME... 8 UTRYMMEN GEMENSAMMA FÖR EN AVDELNING...9 KÖK OCH MATRUM, KÖKSFÖRRÅD VARDAGSRUM ENTRÉ OCH BALKONG/ UTEPLATS TVÄTTSTUGA SPOLRUM STÄDRUM AVDELNINGSFÖRRÅD SOPRUM FÖR KÄLLSORTERING UTRYMMEN GEMENSAMMA FÖR TVÅ AVDELNINGAR PÅ SAMMA VÅNINGSPLAN SKÖTERSKERUM/EXPEDITION OCH DOKUMENTATIONSRUM, MÖTESRUM UTRYMMEN GEMENSAMMA FÖR HELA ÄLDREBOENDET KOMMUNIKATIONER Version 4 2

3 LÄKEMEDELSRUM TVÄTTSTÄLL STÄDCENTRAL FÖR GEMENSAMMA YTOR PERSONALUTRYMMEN KONTOR, SAMTALSRUM OCH KONFERENSUTRYMME FUNKTIONSKRAV FÖR YTTRE UTFORMNING SAMT ENTRÉ ENTRÉMILJÖN VARUINTAG OCH INLASTNING FÖRRÅD FUNKTIONSKRAV PÅ FÄRGSÄTTNING OCH MATERIALVAL FÄRGSÄTTNING MATERIALVAL LJUS OCH FÖNSTERMILJÖ LJUS OCH BELYSNING FUNKTIONSKRAV PÅ TEKNIK OCH SÄKERHET BRANDSKYDD EL/TELE/LARM/DATA LJUDKRAV VENTILATION, VATTEN OCH TEMPERATUR LÅSSYSTEM FUNKTIONSKRAV PÅ UTEMILJÖ OCH SOPHANTERING UTEMILJÖ TILLGÄNGLIGHET OCH PARKERING SOPHANTERING ÖVRIGA FUNKTIONER UTOMHUS LOKALPROGRAM AREOR REFERENSER FRAMTAGANDE Version 4 3

4 Mål och vision för lokalernas utformning och funktion Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver att kommunen ansvarar för att den som bor och vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Målet för äldreomsorgen i Sundbyberg är att de äldre ska kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Särskilt boende för äldre är bostäder speciellt avsedda och utformade för äldre med personalbemanning dygnet runt. Det består av bostäder som upplåts med hyresrätt till varje enskild boende. Bostadens standard är sådan att brukaren kan bo kvar så länge den önskar även om behovet av stöd ökar. Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom plats i småskaligt särskilt boende, upp till tio brukare per enhet, i en hemlikt utformad och berikande miljö, samt att personer som har behov av utevistelse ges möjlighet till detta. Den psykosociala boendemiljön kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och personer med demenssjukdom kan där få uppleva ett meningsfullt innehåll i sin tillvaro. Boendet ska också vara en attraktiv och väl fungerande arbetsmiljö som bidrar positivt i konkurrensen om arbetskraft. Målsättningen i detta lokalprogram är att ett särskilt boende för äldre bör bestå av 4-5 avdelningar med 7-9 lägenheter i varje avdelning. Detta ger ett totalt antal lägenheter i boendet på 28 till 45. Syfte med ett lokalprogram Detta generella lokalprogram är avsett som ett underlag vid planeringen av om- och nybyggnad av äldreboenden i Sundbybergs stad. Ju längre en byggprocess pågår, desto svårare och dyrare är det att ändra förutsättningarna. Därför är det viktigt att tidigt belysa så många aspekter som möjligt som är styrande för areabehov och funktionssamband. Avsikten är att använda detta program som en checklista för alla inblandade i processen. Observera att lokalprogrammet inte kan vara heltäckande eftersom specifika förutsättningar och önskemål som inte går att förutse ändå uppkommer i de flesta projekt. Sist i detta lokalprogram återfinns ett Version 4 4

5 areaprogram där ett förslag till antal kvadratmeter per rum/funktion och summan av dessa anges. Definitioner och begrepp inom äldreomsorg Nyttjare är huvudman för driften, kommunal eller privat. Brukare eller boende är de boende på det särskilda boendet. Funktionskrav på brukarens bostad Brukarens bostad ska uppfylla alla normala boendekrav och önskemål på en privatbostad men med särskilt fokus på äldre boende och utformning som stödjer personer med nedsatt fysisk och/eller psykisk funktion. Eftersom bostaden också är en arbetsplats ska den uppfylla utformnings- och utrymmeskrav för en god arbetsmiljö. Av praktiska och kostnadsskäl ska den enskilda bostaden rymmas inom cirka 30-35m 2 inklusive hygienutrymme. Det är önskvärt att ha 20-25% av rummen med förbindelsedörr som möjliggör parboende i intilliggande rum. Lägenheten i sin helhet Hela bostaden ska vara tillgänglig och framkomlig med olika hjälpmedel i form av till exempel rullstol, rullator, duschstol/duschvagn och taklyft/travers. Vid stort vårdbehov ska det finnas plats för två personal att samtidigt ge omvårdnad. Trösklar får inte förekomma. Dörr till lägenheten ska vara med dubbla dörrblad där gångdörren är tillräckligt bred för att fungera för rullstol, passagemått minst 800mm när dörrbladet är uppställt 90 och för säng vid båda dörrbladen uppställda. Dörren ska förses med namnskylt eller liten anslagstavla. Dörren ska vara ljuddämpande och tystmanövrerad så att personal inte väcker den boende i onödan nattetid. Ytskikt ska väljas för hög slitstyrka och god hygien samt för att ge en trivsam hemliknande miljö. Utåtgående vägghörn ska vara förstärkta på ett diskret sätt. Fönster ska ge gott ljusinsläpp och ha låg bröstning för möjlighet till utblickar från sittmöbel och säng. Vädringsmöjlighet ska finnas och vara Version 4 5

6 säkert utformad även till exempel för boende med demenssjukdom. Fönsterbänkar ska finnas, mindre kompletterande fönster kan undantas. Förvaring Garderob och linneskåp, litet städskåp och en mindre kapphylla ska finnas i lägenhetens entré. Under hatthyllan kan det vara praktiskt om det går att förvara rullstol/rullator. Förvaring av sänglinne, vikta kläder, kläder på galge samt viss förvaring av hygienartiklar och personliga ting ska tillgodoses. Ett förvaringsskåp i hygienutrymmet kan ersätta del av förvaring i entrén. Ett mindre städskåp eller del av garderob med plats för enkel städutrustning ska finnas. Ett låsbart läkemedelsskåp placeras för säker och välbelyst läkemedelshantering, till exempel inne i väggskåp i pentry. Värdefack för den boende kan monteras inne i en garderob. För att ge en mer praktisk och trivsam miljö kan förvaringen med fördel utformas som en helhet, gärna med plats för personliga föremål i öppen hylldel mot rum. Förvaringslängder enligt Svensk standard :2006 överstiger i de flesta fall behoven, och tar en oproportionerligt stor del av bostaden i anspråk (5 stycken 60cm-garderober plus kapphylla och 1m 2 förråd samt plats för en rullstol/cykel/rullator och en barnvagn). Därför bör särskild vikt läggas vid framtagandet av lämpliga förvaringsenheter. Det är också bra att gemensamt ta fram en tydlig motivering/förklaring till hur man uppfyllt förvaringsbehovet och därmed BBR:s krav eftersom man med mindre mängder än SS avviker från BBR:s råd. Kök/pentry Bostad ska vara inredd med kök/pentry för att betraktas som enskild bostad. Pentry ska ha kokplattor med timer och nyckelavstängning. För korttidsboende accepteras mindre pentry om 60cm bredd. Version 4 6

7 Funktioner kring brukarens säng Lägenhetens bostadsrum har lyfthjälpmedel (i första hand skena över sängplatsen, i särskilda fall taktravers; där till exempel flera alternativa placeringar av sängen kan vara aktuell) monterad i tak. Säng inklusive madrass med mått 1000x2100mm tillhandahålls av vårdgivaren. Sängen ska kunna placeras i för åtkomst från bägge sidor med minst 80cm arbetsbredd för personalen, alternativt mot vägg. Väggarna bakom sängen bör vara särskilt tåliga. Plats för ett nattduksbord. Illustration bostadsenhet Version 4 7

8 Utrymme för personlig möblering Det ska finnas plats för den boende att möblera med några egna möbler. Till exempel fåtölj eller mindre sittgrupp, en byrå, tv etc. Vid korttidsboende möbleras ej med egna möbler. Hygienutrymme Planskissen visar ett normalstort rum med hygienutrymme på basnivå. Vid behov av duschmöjlighet på brits, krävs större utrymme alternativt komplettering med ett gemensamt större hygienutrymme för avdelningen. Utanpåliggande skjutdörr alternativt rotationsdörr till hygienutrymme kan vara positivt genom att dörrbladet inte inkräktar på friytor. Utformningen av hygienutrymmet ska ge förutsättningar för att brukaren klarar sin hygien så långt som möjligt själv genom färgsättning som vägleder och anpassad utrustning. Hygienutrymmet om 6-8 m 2, ska ha god tillgänglighet för brukaren men även utgöra en god arbetsmiljö för personalen. Modell och placering av all fast inredning och utrustning ska godkännas av nyttjaren. Hygienutrymmets utformning ska tillgodose utrymme för två personal att från var sin sida hjälpa en brukare i olika situationer såsom toalettbesök och dusch. Personal ska även kunna passera bakom brukare i rullstol som sitter framför handfat. Färg och materialval ska förstärka och vägleda till toalett och handfat. Väggmonterad utrustning i badrummet som är placerad så att den kan användas som stöd ska tåla att användas som sådant. Vred och handtag ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning. Ovan handfat monteras spegel i höjd för stående så väl som sittande brukare samt gärna en mindre hylla för personliga hygienartiklar. Toalettstol ska ha resningsstöd monterat på toalettstolen. Av hygienskäl önskas väggmonterad toalettstol. Handikappanpassad blandare placeras 70 centimeter från hörn i dusch och i ergonomisk höjd för rullstolsburen. Flera sorters duschhandtag/munstycke kan vara aktuella. Golv av plastmatta ska vara halkskyddat. Golvet kan med fördel göras enligt särskild fallplan med större lutning vid duschplats och mindre lutning för övrigt golv och särskilt Version 4 8

9 närmast tvättställ så att rullstolsburen kan sitta still utan att bromsa. Väggar ska vara våtrumsvägg enligt godkänt våtrumssystem. Hygienutrymmet ska utrustas med ett låsbart och fukttåligt skåp för förvaring av hygien- och desinfektionsprodukter samt inkontinenshjälpmedel. Skåp ska vara lätt nåbart från rummet, gärna möjlighet till genomräckning. Många inredningsdetaljer är nödvändiga för att få ett fungerande hygienrum, därför utrustas de med vägghängd sopkorg, toalettpappershållare på vägg och på resningsstöd, krokar för handduk vid handfat, krokar för avhängning, stång för badhandduk/handdukstork (placeras så att det ej misstas för handtag), fäste för upphängning av gummiskrapa vid dusch, korg för schampo och tvål, uttag för rakapparat och hårtork på lämplig höjd, bygelhandtag på vägg och dörr (ej vid skjutdörr). Höj- och sänkbart handfat ger möjlighet till individuell anpassning till den boendes rörlighet och längd. Alternativa utrustningar för hygienrum kan tillhandahållas av speciella leverantörer. Till exempel kan man med motoriserad utrustning uppnå högre grad av självständighet för den boende och bättre arbetsmiljö på mindre yta. Observera att detta ofta förutsätter upphandling av systemlösning som kan begränsa urval vid framtida ändringar. Plats för tvättmaskin i hygienutrymmet kan delvis ersätta kapacitet i avdelningstvättstugor. Observera ökade utrymmeskrav samt hantering/service av dessa maskiner. Utrymmen gemensamma för en avdelning Dagtid vistas 7-9 boende tillsammans med 2-3 personal i de gemensamma utrymmen där man äter gemensamma måltider samt har aktiviteter och socialt umgänge. Kvällstid finns 2-3 personal samtidigt inom enheten. Enhetens korridor ska inte vara möblerbar men tillräckligt bred för att två personer med hjälpmedel kan mötas. Korridoren ska tillgodose svängradie Version 4 9

10 för bår eller säng framför lägenhetsdörr. Ledstång ska finnas på vägg i korridor. En boendeenhet innehåller utrymmen såsom kök, samvaro, tvätt, spolrum, närförråd, städrum, källsorteringsrum, personalwc samt en balkong eller uteplats. Utformningen ska vara estetiskt tilltalande och ha god överblickbarhet med enkla rumssamband samt gärna korta överblickbara korridorer. Brukaren ska uppleva trygghet utanför sin lägenhet vilket betyder att gemensamma ytor ska ligga så centralt som möjligt i förhållande till lägenheterna. Boendeenheten ska ha dagsljusinsläpp i alla gemensamma ytor såsom kök, samvaro och delar av korridor. Färgsättning ska vägleda och utgöra en lättillgänglig miljö. Trösklar får inte förekomma. Utrymmen för stadigvarande vistelse ska vara minst 2,70m höga. Dörrar till utrymmen där dörrbladet riskerar att knuffa passerande, till exempel städrum, tvättstuga, spolrum och kök, förses med fönster. Kök och matrum, köksförråd I köket bereds frukost, eftermiddagskaffe samt mellan- och kvällsmål. Lunch och middag levereras varm eller för uppvärmning så köket utformas som mottagningskök. Ett tillagningskök medför ökade krav på hygien och utrustning som medför ökade ytor, ökad personalkompetens, ett separat wc för kökspersonal mm. Utformningen ska främja möte mellan personal och boende vid måltidsserveringen. Utformningen av köket ska även tillgodose tillräcklig förvaring av både torra livsmedel och färskvaror för ett veckobehov. Köket ska vara tydligt indelad i ren sida för livsmedelshantering och smutsig sida för diskhantering. Köksinredningen ska ha två låsbara lådor. Kyl och frys ska vara utformade för effektiv förvaring av större förpackningar och brickor. Ugn ska vara ergonomiskt placerad och av professionell standard. Diskmaskin ska vara snabbgående modell med diskbackar av professionell typ och placerad ergonomiskt i kökets inredning. Plats med eluttag för varmhållningsvagnar i de fall mat ska levereras varm. Plastmatta på golv i kök, ej för hårt golv för ergonomisk Version 4 10

11 arbetsmiljö. Boendet ska erbjuda en god måltidsmiljö som bör kännetecknas av en hemtrevlig atmosfär. Möjlighet att möblera på olika sätt, till exempel med lugnare del för varierande verksamheter är värdefullt. 12 bordsplatser för 7-9 boende ska finnas i matrum. Bord ska vara 1m djupa och utrymme för bordsplatser mellan borden ska vara minst 2m. Förvaring för städutrustning endast avsedd för kök. Vardagsrum Samvaroutrymmet ska ligga i direkt anslutning till köket och skapa god överblick av enhetens gemensamma ytor. Samvaron ska ge möjligheten att möblera med såväl sittgrupp och tv som fåtöljer i ett mer avskilt läge. Entré och balkong/ uteplats Entrén till boendeenheten ska upplevas trevlig och välkomnande från våningsplanet men vara något anonymare från insidan för att inte skapa oro för brukaren. Varje enhet ska ha balkong eller altan med plats för både en större altanmöbel och tillgänglighet för rullstolar. Uteplatsen ska vara säkrad även för boende med demenssjukdom. Var noggrann med materialval, utformning av staket eller dylikt samt nivåskillnaden mellan ute och inne för att minimera risker för fall och skada. Tvättstuga Placering av tvättstuga/klädvård i enheten ska inte förläggas för avskilt så att personalen tappar kontakt med de boende. Smutstvätt bör inte passera utanför kök och matrum. Utrymmet ska utformas med en ren och en smutsig sida. Materialval i tvättstugan ska vara halksäker matta, vara lätt att hålla rent och klara starka rengöringsprodukter. Tvättstugan utrustas med två tvättmaskiner varav en med större tvättvolym, torktumlare och torkskåp. Val av maskiner för tvätt och tork ska utgöra långsiktigt hållbara produkter anpassade för intensiv användning. Utrymmet ska även ha låst förvaring, tvättbänk, arbetsbänk med hyllplan, montering av hållare för klädgalgar, en sträcka lätt samt ett handfat komplett med hållare för tvål Version 4 11

12 och desinfektionsmedel. Tvättstugan har höga krav på ventilation och ljudisolering för att fungera att placeras i en boendeenhet. Spolrum Avståndet mellan lägenheter och spolrum ska vara kortast möjligt för att undvika smittspridning. Smutsiga instrument och föremål bör inte i onödan behöva passera nära kök och matrum. Spolrum förses med spoldesinfektor (golvvariant) för 10-litershink. I ett av spolrummen på hela boendet ska det dessutom finnas en diskdesinfektor av bänkmodell. Fri golvyta, dvs den golvyta som fast och lös utrustning inte upptar, bör vara minst 2 m bred. Ytskikt på väggar, golv och inredning ska tåla rengöring med sprit/desinfektionsmedel. Städrum Städrum förses med utslagsvask och handfat, hyllor och hållare för förvaring av städutrustning, plats för städvagn. Låsbart skåp för rengöringsmedel. Avdelningsförråd Ett förråd för förbrukningsvaror ska finnas inne på varje avdelning. Soprum för källsortering Mellanlagring av sopor kan förekomma i källsorteringsutrymmet. Soprummet bör inte vara för stort för att undvika lång förvaring. Sopstört för våta sopor är fördelaktigt och bidrar till minskade transporter och lokal lagring av sopor. Version 4 12

13 Utrymmen gemensamma för två avdelningar på samma våningsplan Ett våningsplan bör bestå av minst två enheter för att möjliggöra en flexibel bemanning utifrån de boendes behov. Bra överblickbarhet ger ökad säkerhet. Mellan två enheter finns ett antal funktioner som är gemensamma för båda enheterna. Entrén från trapphus eller hiss in till ett våningsplan ska upplevas välkomnande och ljus med informationsmöjlighet som orienterar besökaren till rätt enhet och lägenhet. Sköterskerum/expedition och dokumentationsrum, mötesrum Sköterskerum/expedition med en arbetsplats förläggs mellan två avdelningar för gemensam användning och ska ha plats för förvaring av facklitteratur och informationsmaterial. Även ett dokumentationsrum med 2 arbetsplatser plus ett arkivförråd ska finnas. Vid avdelning för korttidsboende ska en inskrivningsexpedition finnas nära entrén, samt ett större förråd för förvaring av utrustning och hjälpmedel. Mötesrum och RWC utförs med central placering gemensamt för två avdelningar. Utrymmet utrustas med telefon, data och tv-uttag. Utrymmen gemensamma för hela äldreboendet Kommunikationer Korridorer är praktiska, men kan även ge en oönskad institutionskänsla. De bör därför minimeras i längd, och gärna ha dagsljus, direkt eller indirekt, vilket förbättrar orienterbarheten och trivseln. Trösklar ska inte finnas. Vid boende i flera våningar ska det finnas hiss för sängtransporter. Observera Version 4 13

14 att utrymningsplanen kan medföra särskilda krav på trapphusets utformning och mått. Läkemedelsrum Läkemedelsrum ska vara placerat centralt och skyddat men ej undanskymt. Gärna nära sjuksköterskeexpeditionerna. Ett vanligt kylskåp med temperaturindikation på utsidan ska finnas. Observera att beräknad hyllmeter per brukare i läkemedelsutrymmet är cirka 50 cm med en fri höjd på 30 cm. I utrymmet ska finnas plats att placera en dator för dokumentation utan att vara utformat som en permanent arbetsplats. Tvättställ Tvättställ med tvål- och handspritbehållare, torkpappershållare och papperskorg ska finnas i städrum, tvättstuga, spolrum, soprum och kök. Version 4 14

15 I alla utrymmen med vattentillgång ska det monteras en torkpappershållare. Vid tvättställ i de boendes gemensamma utrymmen får ej spritbehållare förekomma. Illustration tvättställ med handsprit Version 4 15

16 Städcentral för gemensamma ytor Städcentral förses med plats för städmaskin med tappställe med slang för påfyllning och tömning av städmaskin, samt rengöring av vattenbehållare till denna. Golvbrunn, utslagsback, hylla och hållare med plats för rengöringsutrustning, plats för tvätt- och avfallssäckar, tvättställ med tillhörande utrustning, diskbänk, plats för handskar, plastförkläde, visir och ytdesinfektionsmedel i låsbart skåp. Personalutrymmen Omklädningsrum för damer och herrar med duschmöjlighet och närhet till RWC ska finnas. Låsbara skåp med ren och smutsig del, för förvaring av arbetskläder och personliga tillhörigheter, cirka 40cm per anställd. Lunchrum och vilrum i lugnt läge och med närhet till wc. Kontor, samtalsrum och konferensutrymme Kontor för verksamhetschef och eventuell assistent samt separat kopierings- och skrivarrum neutralt åtkomligt. Konferensrum med sittmöblering för ca personer, även för användning för boendeaktiviteter, högtidsfirande och träning. Inredning med tränings- och rehabiliteringsutrustning såsom ledstång på vägg och ribbstolar kan vara lämpligt. Placering avgörs under projektering. Möbelförråd för sittmöblerna. Köksbänk med diskho och plats i skåp för eventuellt porslin, engångsartiklar etc., men inte kyl/frys/ugn/spis, för kaffeservering och uppläggning i anslutning till konferensrummet. Funktionskrav för yttre utformning samt entré Entrémiljön Vindfång och skärmtak skyddar väntande och marken närmast från regn och vind. Ytor närmast entré ska vara lättskötta och genomtänkta för tillgänglighet med rullstol. Väntplats med sittmöjlighet ska finnas. Plats för byte mellan inne- och uterullstolar, gärna med avspolningsmöjlighet, intill Version 4 16

17 förvaringsutrymme med plats för rullstolar, rullatorer, transportrullstol och eluttag för laddning. Porttelefon för besökare. Närhet till trapphus och hiss. En välkomnande och högkvalitativ utformning och en ljus entré ger ett positivt första intryck av hela anläggningen. En mängd krav utöver grundfunktionerna kan tillkomma för entréutrymmet. I lokalprogrammet ingår ej areor för dessa. Exempelvis önskas ofta samvarofunktioner i entrén, café, datorer, läshörna. Rumssamband till exempel till verksamhetschefen bör vara enkla. Eventuellt övernattningsrum kan tillkomma. Skyltning ska ge besökaren snabb vägledning. Posten hanteras genom att de levereras buntvis i lådor i entrén och sorteras och delas ut till de boende av personalen utan att enskilda brevlådor behövs. I anslutning till entrén kan även externa verksamheter såsom fotvård, frisör mm behöva utrymmen. Varuintag och inlastning Varuintag placeras nära, men avskilt från entrén, samt med närhet till hiss. Uppackningsutrymme med arbetsbänk ska finnas. Det ska finnas en genomtänkt logistik för hantering av till exempel förbrukningsmateriel, livsmedel och uppvärmd mat. Porttelefon till personalen underlättar leveranser. Denna utgång kan även fungera som en alternativ utväg för transporter vid dödsfall, beroende på entrésituationen. Förråd Centralförråd för hjälpmedel, madrasser mm med lämplig inredning i form av hyllor och närhet till varuintag och inlastning. Säsongförråd för utemöbler och dynor, julgran och belysning etc. Närförråd se Utrymmen gemensamma för en avdelning. Funktionskrav på färgsättning och materialval Version 4 17

18 Materialval ska ske utifrån förutsättningen att det är högt slitage på ett äldreboende, men även ge en hemliknande miljö. Utrustning som ofta transporteras (sängar och andra möbler), olika hjälpmedel och städmaskin gör att golv och väggar och särskilt utåtgående hörn är extra utsatta. I kommunikationsutrymmen ska avbärare finnas som väggskydd. Detta kan eventuellt utgöras av/ samordnas med ledstång. Ytskikt på golv ska tillgodose krav på halksäkerhet, ergonomisk arbetsmiljö och inte ge för högt rullmotstånd. Färgsättning Färgsättning ska ge lugn och används även för att vägleda personer med olika grader av funktionsnedsättning. Kulörer och kontraster hjälper den boende att orientera sig i miljön och skapar en harmonisk helhet. Exempelvis kan motstående väggar i olika kulör och/eller ljushet stödja rumsuppfattningen. Kontraster underlättar orienteringsförmågan och rummets gränser uppfattas bättre. Avvikande kulörer på snickerier kan förstärka och förtydliga rummets form. Viktigt är att dörrar kan urskiljas från vägg, använd dörrbladsfärg skild från vägg alternativt avvikande färgparti på vägg runt dörr. På liknande sätt kan dörrar till utrymmen som inte används av de boende målas in i samma kulör som väggen. Kulörstarka färger bidrar till tydlighet. Röda och gula färger är lättare att urskilja och nyansskillnader upptäcks bättre när kulörerna är mer färgstarka. Signalfärger ska dock användas sparsamt för att inte skapa en orolig miljö. Matt kakel kan vara att föredra på grund av avsaknad av störande reflexer. Undvik mörka golv. Materialval Även om det finns höga krav på slitstyrka, städbarhet och säkerhet är det viktigt med material som utöver synen även stimulerar andra sinnen såsom hörsel, känsel och doft. Till exempel trä, läder, textil och metall ger tydliga sinnesintryck som kan hjälpa till med orientering och minne. Version 4 18

19 Ljus och fönstermiljö Tillgång till dagsljus och utblickar är av största betydelse för människans allmänna välbefinnande. Därför ska rum för stadigvarande vistelse samt delar av korridorer vara dagsljusbelysta från fönster som är tillräckligt stora för att uppfylla BBR:s råd om dagsljusbelysning. Motljus kan dock skapa bländning, vilket kan verka desorienterande. Vid nyproduktion ska fönsterbröstning i bostadsrum vara låg för att möjliggöra utblickar även för sängliggande. Beroende på utblickar kan bröstning mellan 55-70cm vara lämplig. Fönster och glaspartier i allmänna utrymmen i söder- och västerfasad ska vid behov förses med utvändig solavskärmning. Varje lägenhet ska ha minst ett öppningsbart fönster. Vädringsbeslag med spärrläge ska finnas för att undvika olycksfall. Fönster i hygienrum där insyn kan förekomma ska förses med insynsskydd. Ljus och belysning Utgångspunkten för en funktionell belysning är att de boende ska ha god bländfri belysning med hemliknande karaktär. Personalen ska ha god allmänbelysning, dag som natt, samt kompletterande arbetsbelysning, vid exempelvis omläggningar i brukarens lägenhet. Lågt placerad och infälld nattbelysning vid ingången till bostädernas badrum skapar säkrare miljö för de boende. Kontorsmiljöer ska ha god allmänbelysning samt armatur efter arbetsplatsens utformning. I brukarens lägenhet ska det finnas fast hall- och badrumsarmatur, arbetsbelysning i tak ovanför sängplats samt uttag för fönsterbelysning både vid golv och ovan fönster. Armaturer på vägg ska placeras så att brukare inte skadas. Möjlighet till dimring av ljus i korridorer och gemensamma utrymmen nattetid är en energisparande och trivselskapande åtgärd. Nöd- och belysningssystem för vägledande skyltning utförs i samråd med brandkonsult. Ljus & Rum, planeringsguide för belysning inomhus, rekommenderas för projekteringsskede. Version 4 19

20 Funktionskrav på teknik och säkerhet Tekniska utrustningar ska placeras och monteras diskret för att inte förstöra hemkänslan. Brandskydd Brandskyddsdokumentation ska tas fram av sakkunnig som underlag för projektering. Vårdboende utformas efter BBR:s verksamhetsklass 5B. Sprinkler ska finnas. Beakta utrymningsvägars längd vid utformningen för att undvika extra brandavskiljningar. El/Tele/Larm/Data I lägenheter utförs telekommunikationssystem, typ kat.6, gemensamt för telefoni, data och TV från centralt placerad korskopplingspunkt. Denna ansluts till Sundbyberg Stadsnäts fibernät. För verksamheten utförs ett separat telekommunikationssystem, typ lika ovan, som ansluts till Sundbybergs Stads fibernät. För entré- och passerkontroll till anläggningen, mellan avdelningar och till verksamhetens olika rum ska anläggningen förses med kodlås kombinerat med elektroniskt beröringsfritt nyckelsystem, se låssystem. För passerkontroll till lägenheter ska beröringsfritt låsningssystem typ hotellöppning utföras tillsammans med system för trygghetslarm. Till trygghetslarmsystem ska RWC- respektive vilrumslarm anslutas. Porttelefonsystem från huvudentré till reception/respektive avdelning utförs. Särskilt boende ska förses med ett heltäckande brand- och utrymningslarmsystem. Anläggning utförs enligt SBF 110:6. Brandlarm ska styra magnetuppställda branddörrar. Utrymningslarm ska larma i aktuell lokal samt personal. Version 4 20

21 Ljudkrav Lägenheterna ska uppfylla ljudkrav inklusive stegljudsisolering enligt BBR. Kontor/samtalsrum, tvättstuga och personalrum ska ljudmässigt avskiljas så att överhörning och ljudstörningar minimeras. Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) krav på stegljuds- och bullernivåer ska följas. Ljudabsorbenter i tak ska monteras där så krävs för att uppfylla ljudkrav och i gemensamma utrymmen för att ge en god akustisk miljö för de boende som har nedsatt hörsel. Komplett hörslingesystem, vilket inkluderar ljudanläggning och förstärkare, ska monteras i enheternas mat/samvarorum samt i entréns ytor för samvaro och övriga publika utrymmen. Ventilation, vatten och temperatur Ventilationsflöde i tvättstuga anpassas efter tillverkarens rekommendationer dock min 50/50 l/s. I spolrum ska ventilation ha undertryck mot omkringliggande lokaler via överluftsdon över dörr, minimiflöde 30/60 l/s. Läkemedelsrum ska ha ventilation med 30/30 l/s i minimiflöde. Generellt dimensioneras ventilationen för 7 l/s*person + 0,35 l/s*m2, dock minst 15 l/s per fast arbetsplats och 25 l/s för två personers rum. Matrum och personalrum dimensioneras för 5 l/s*m2. Respektive lägenhet, och allmänna ytor förses med för avstängningsventiler/fördelningsskåp placerade lätt åtkomligt från allmänna ytor. Skydd för legionella med max 5 m längd för tempererat varmvatten ca 38 C. Systemet utformas efter Säker vattens anvisningar. Rumstemperaturen dimensioneras så att max temperatur för sanitär olägenhet ej överskrids. Samtliga rum förses med självverkande ventiler som maxbegränsar temperaturen i rummet. Version 4 21

22 Låssystem Låssystem ska uppfylla höga krav för såväl byggnadens yttre skal såväl som de enskilda avdelningarna och bostäderna. Låsningsfunktionerna varierar över dygnet. Vid passage in och ut ur fastigheten används RFID-tag. Porttelefon ska finnas för de som inte har RFID-tag. Inpassage till avdelningarna sker med RFID-tag och utpassage med RFID eller kod som står anslagen ovanför koddosa. Personalen har en personlig RFID-tag för att ta sig in på jobbet och inga nycklar behöver lämna fastigheten. Låssystem och funktioner ska godkännas av brandskyddsansvariga så att fungerande utrymning säkerställs. Inne i varje avdelning ska det i köket finnas minst två låsbara lådor för vassa knivar och dylikt. Låsbart skåp ska finnas i tvättstugan. Låsbar dörr till balkong eller altan i varje boendeenhet. I varje lägenhet finns ett låsbart medicinskåp samt ett värdefackskåp. Den boende, en anhörig eller delegerad personal kan ha tillgång till värdeskåpet. I badrummet finns ett låsbart skåp, alternativt skåp med låsbar del. Lägenheterna utrustas med lås så att boende inte kan ta sig in i fel lägenhet, men utrymning alltid är möjlig, liknande hotellås. Funktionskrav på utemiljö och sophantering Utemiljö Utemiljön för de boende ska uppfylla många krav på liten yta. Miljön ska ge associationer, minnen, tankar men också upplevas och ge möjlighet till aktivitet eller avskildhet och vila. Utemiljön är en plats för samvaro och gemenskap för alla som bor, besöker och arbetar. Alla utemiljöer i markplan ska vara omgärdade och säkert utformade för att brukare ska kunna röra sig fritt utan att kunna lämna miljön eller skada sig. Atriumformade uterum ger brukare möjligheter att vistas ute på egen hand. I utemiljön ska det finnas Version 4 22

23 träd, buskar, växter, upphöjd odlingsyta alternativt plats för odlingslådor samt utrymme för sittgrupper och aktiviteter, till exempel utegym. Gångstråk i utemiljön ska vara tillgängliga för brukare med rullator eller rullstol och ge de boende möjlighet att på eget initiativ vistas utomhus. Övergång mellan inne och ute ska vara rullbar enligt BBR och minimera risken för snubbling. Varje boendeenhet ska ha tillgång till egen uteplats/balkong, gärna med utgång från enhetens vardagsrum. Uteplatsen ska vara säker även för boende med demenssjukdom. Var noggrann med materialval, utformning av staket och andra avgränsningar. Tillgänglighet och parkering Angöring ska vara god, även för rullstolsburna gäster. Eventuella krav på parkeringsplatser projektanpassas utifrån möjligheter och önskemål. Sophantering Källsortering sker på respektive avdelning. Soprum för sorterade sopor ska finnas i anslutning till inlastning. Där ska även finnas anvisad plats för pallar och emballage. Hämtningsavstånd och -möjligheter ska beaktas. Kommunens gällande avfallshanteringsregler ska följas. Övriga funktioner utomhus Verksamhetsförråd för förvaring av trädgårdsmöbler, krukor och odlingsbord, aktivitetsmaterial för utomhusbruk mm är önskvärt. Utomhus i trädgård och vid entrén ska finnas vattenutkastare (avspolning rullstolar/bevattning). Flaggstång och eluttag för julgran ska finnas på lämpligt ställe. Utemiljön utformas ibland som en terapeutisk och upplevelseinriktad sinnenas trädgård. Version 4 23

24 Lokalprogram areor Rumstyp Övergripande funktion, samband Antal Area m 2 Summa LÄGENHET Bostadsrum Boenderum 24 Wc/dusch Hygienutrymme med förvaringsenhet. 7,5 SUMMA 7-9 rum per avdelning, 4-5 avdelningar , LOKALER GEMENSAMMA FÖR EN AVDELNING Vardagsrum Centralt i avdelning 35 Matrum Öppet förhållande till vardagsrum 25 Kök Mottagningskök för en avd 12 Köksförråd Livsmedel med lång hållbarhet m.m. nära kök 4 Sköljrum Spolrum, skölj och sterilisering. Centralt, 6 undvik trafik nära matrum. Närförråd Förråd hygienartiklar. Gärna flera små. 10 Tvättstuga Central placering, undvik trafik nära matrum 14 Städrum Plats för städvagn, utslagsback. 2,5 Wc personal Liten wc inne på avdelning. 1,5 Soprum Källsortering samt mellanstation sopor. 5 SUMMA Antal avdelningar LOKALER GEMENSAMMA FÖR 2 AVDELNINGAR Sköterskerum, expedition Placeras centralt mellan 2 avd. 10 Dokumentationsrum 2 arbetsplatser plus arkivförråd 12 Pausrum Personalens fikarum, mötesrum. 16 Rwc, personal Rwc 2,2x2,2m nära pausrum. 5 SUMMA Antal grupper om två avdelningar LOKALER GEMENSAMMA FÖR HELA ANLÄGGNINGEN Entréhall Huvudentré med vindfång vid behov 20 Kontorsrum Verksamhetschef och assistent. 16 Kopiering Kopiator/skrivare - avskiljbart placerad 3 Läkemedelsrum Nära central kommunikation 6 Samlingsrum Samlingsrum för upp till pers. vid bord 80 Kök till samlingsrum Kök i storlek som bostadskök 12 Möbelförråd Förråd för stolar och bord till samlingsrum. 12 Handikapp-wc Besökstoalett, 2,2x2,2 m 5 Omklädning D 24 personer skåpsbredd 400 mm 20 Omklädning H 12 personer skåpsbredd 400 mm 10 Wc i omkl. 1 standardtoalett, 1 rwc till omklädningsrum. 5 Dusch i omkl. Min 1 dusch i slutet rum, totalt antal enl. normkrav 2 Version 4 24

25 Vilrum personal Placeras i lugnt läge nära wc 7 Tvätt personalens kläder Placeras nära eller i omklädningsrum 5 Varuintag Direkt utifrån nära hiss, avskiljt från entré 5 Uppackning Direktkontakt med varumottagning 5 Centralförråd Nära varuintag. 20 Säsongsförråd Säsongsförvaring, trädgårdsförråd 20 Rullstolstvätt Vid huvudentré avskiljd från denna 5 Städcentral Städutrustning för gemensamma ytor 7 Soprum Sorterade sopor, nedkast vid högre byggnad 25 Lunchrum personal Med standardkök 25 Rwc personal Nära lunchrum. 5 SUMMA DRIFTUTRYMMEN Fläktrum Storlek/placering i samråd med vvs-konsult 100 Undercentral-vs Storlek /placering i samråd med vvs-konsult 25 Elrum Storlek/placering i samråd med el-konsult 5 Telerum Storlek/placering i samråd med el-konsult 5 SUMMA KOMMUNIKATION, KONSTRUKTION, SCHAKT Cirka 25% för kommunikation och innerväggar. Summa m 2 Totalt Nyckeltal: Total m 2 genom antal boende exklusive driftsutrymmen, 79 m 2 med 28 lägenheter och 69,5 m 2 med 45 lägenheter. Version 4 25

26 Referenser Ewa Krynicka Att planera demensboenden byggnader som blir ett språk och stöd för kommunikation då sinnena sviktar, Uppsats KTH Arkitektur Om utformning av äldreboende utifrån sinnesupplevelser för de boende. För att skapa en trygg och stimulerande miljö, samt att utnyttja alla möjligheter till sinnesintryck i gestaltningen (syn, hörsel, lukt, smak, känsel). ARJO Guidebok för arkitekter och konsulter Om utformning av hygienutrymmen, kommersiell information. Rumsfunktionsprogram särskilt boende för äldre. Umeå kommun 2012 Ekerö kommun: Program för särskilt boende för äldre Byggenskap och vårdhygien. Svensk Förening för Vårdhygien, Riktlinje. Vårdhygieniska aspekter vi om-, till- och nybyggnad av vårdlokaler. Locum Framtagande Lokalprogrammet är framtaget 2013 av Bergkrantz Arkitekter i Stockholm på uppdrag av och i nära dialog med Sundbybergs stad, äldreförvaltningen och stadsbyggnads- och miljöförvaltningen. Den revidering som har skett 2014 har gjorts av Sundbybergs stad. Det generella lokalprogrammet är utformat utifrån nu gällande regler från Arbetsmiljöverket, bl.a. AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning och AFS 2012:2 Belastningsergonomi. Version 4 26