Lokala miljöinvesteringar ger globala avtryck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala miljöinvesteringar ger globala avtryck"

Transkript

1 Rapport 5806 Lokala miljöinvesteringar ger globala avtryck - en utvärdering av information, kommunikation och spridning från de lokala investeringsprogrammen

2 Lokala miljöinvesteringar ger globala avtryck! En utvärdering av information, kommunikation och spridning från de lokala investeringsprogrammen (LIP) NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2008 Text: Peter Kempinsky, Markus Burman, Andreas Johansson FBA Holding AB Tryck: CM Gruppen AB Omslag: IdéoLuck AB

4 Förord Naturvårdsverket har gett FBA Holding AB i uppdrag att genomföra en utvärdering av hur kunskaper, erfarenheter och resultat från de lokala investeringsprogrammen (LIP) spridits och i vilken omfattning projektresultaten har tagits tillvara och lett till att liknande projekt genomförts. Uppdraget bestod också i att utvärdera hur arbetet med kommunikation och information med syfte att sprida och etablera teknik, kunskap och arbetssätt generellt fungerat inom LIP. Utvärderingen har byggt på 21 fallstudier av LIP-program eller åtgärder som sammanlagt omfattar cirka 60 delåtgärder. Utvärderingen har genomförts av ett konsultteam bestående av Peter Kempinsky (uppdragsledare), Markus Burman (projektledare) och Andreas Johansson från FBA Holding AB. Naturvårdsverket vill varmt tacka alla de intervjupersoner som varit knutna till de LIP-projekt som är grunden för denna utvärdering och andra som lämnat underlag till utvärderingsarbetet. Som beställarrepresentant och Naturvårdsverkets ansvarige för arbetet har Ulf E Andersson, vid Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram, fungerat. Författarna svarar ensamma för rapportens innehåll och slutsatser. Stockholm februari 2008 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 KORT SAMMANFATTNING 6 ABSTRACT 9 SAMMANFATTNING 11 INLEDNING BAKGRUND, UPPDRAG OCH UTVÄRDERINGSMODELL 23 ATTENTION AKTIVA INSATSER 31 INTEREST SÖK/SPRIDNINGSVÄGAR 45 DESIRE TECKEN PÅ EFTERFRÅGAN 64 ACTION NYTTJANDE/TILLVARATAGANDE 70 SLUTSATSER OCH LÄRDOMAR FÖR FRAMTIDEN 85 BILAGA 1- INTERVJUPERSONER 99 BILAGA 2 - INTERVJUGUIDE 102 BILAGA 3 - URVAL AV LIP-ÅTGÄRDER 106 BILAGA 4. REFERENSER 110 5

7 Kort sammanfattning Bakgrund och syfte Stödet till lokala investeringsprogram (LIP) var en bärande del i den tidigare regeringens satsning på Hållbara Sverige som inleddes med vårpropositionen Sammanlagt beviljades ,2 miljarder kronor i statliga bidrag med syftet att få fart på den ekologiska omställningen genom att använda kommunerna som motor. Denna utvärdering syftar till att klarlägga vad som uppnåtts i LIP avseende information, kommunikation och spridning. Fokus ligger dock främst på spridning. Resultat och lärdomar Det viktigaste övergripande resultatet från utvärderingen är att spridningen från de utvärderade åtgärderna inom LIP varit god. Detta trots att man från programnivån endast i begränsad utsträckning styrt för att uppnå spridning som ett mål och syfte med programmen. Många åtgärdsansvariga har tvekat på frågan om de haft till uppgift att sprida och det har som regel inte funnits någon egentlig strategi eller utarbetad tanke om hur, varför, var och till vem åtgärderna skulle kunna spridas. Spridning har kommit till stånd genom en efterfrågan som funnits och vuxit fram hos intressenter utanför åtgärdsmiljöerna samt från återkommande spridare 1 som konsulter, nätverk/ branschorganisationer, olika företag, forskare och medier. Detta får dock inte tolkas som att det strategiska spridningsarbetet inte behöver prioriteras i framtida liknande satsningar och i det fortsatta arbetet med LIP och Klimp. Tvärtom bör man fundera över vilka vinster för miljö och tillväxt som går förlorade om man inte på ett strukturerat sätt förmår ta tillvara en stark efterfrågan. Utvärderingen visar att 17 av 21 åtgärder/åtgärdsmiljöer i det aktuella urvalet kan rankas som antingen lyckade eller tillfredställande ur ett spridningsperspektiv. Fyra åtgärder bedöms som mindre lyckade. Intervjumaterialet visar också att det sällan handlar om replikering eller direkt kopiering av en helhet utan mer om inspiration samt överföring av arbetssätt, delar av koncept/tekniker eller lärdomar. Mottagarnas motiv för att omsätta resultat i ny handling är dock högst specifika och beroende på åtgärdens art. Materialet visar också att de aktiva åtgärder som vidtagits i åtgärdsmiljöerna i syfte att sprida teknik, arbetssätt och resultat utanför den ursprungliga miljön främst varit traditionella instrument för information och kommunikation, men att mer innovativa informationsåtgärder också förekommit. Omfattningen på insatserna har också varierat mellan olika miljöer. 1 Tanken om återkommande eller naturliga spridare utvecklas bland annat i kapitlet Interest sök- /spridningsvägar. 6

8 En slutsats som utvärderingsteamet dragit är dock att man bör skilja aktiva informations- och kommunikationsinsatser från hur det faktiskt går till när exempelvis miljöteknik sprids. I enlighet med detta lyfter vi i rapporten fram nio sök-/ spridningsvägar som viktiga - för hur det faktiskt gått till - från och till de undersökta LIP-åtgärderna. Speciellt viktiga har dock studiebesöken visat sig vara. Gemensamt för de åtgärder som varit attraktiva för besökare har bland annat varit att de haft någon form av helt system eller en hel miljö att visa upp, ett helt kretslopp (som Västerås Biogassatsning), ett helt bostadsområde (Augustenborg eller Kvarteret Inspektoren) eller en fullskalig hållbar trafikplanering synlig i det offentliga rummet (LundaMats). LIP har varit en bred satsning innehållsmässigt och därmed har det yttre intresset för programmets satsningar kommit från många olika håll. Från den svenska arenan har miljöerna besökts bl.a. av lokala och nationella politiker och tjänstemän. Vad gäller de internationella besökarna har de kommit från en rad olika länder, med tyngdpunkten förlagd till Europa, Ryssland, Nordamerika och i vissa fall Asien (Kina, Japan och Australien). En indikator på det intresse åtgärdsmiljöerna rönt är också det relativt omfattande vetenskapliga intresse som riktats mot miljöerna och FBA bedömer att genomslaget i media varit gott, speciellt i olika lokala medier och i olika bransch- och sektorsmedia. Kritiska faktorer och lärdomar Den mest grundläggande spridningsfrämjande faktor som konstaterats i utvärderingen är styrkan i själva projekten. En hindrande faktor i LIP har i linje med detta varit den låga medvetandenivån om spridningens potential när det gäller att åstadkomma miljöeffekter, samhälleliga effekter men också ekonomiska tillväxteffekter. Det är också en kritisk faktor att skapa medvetenhet om kommersiell potential tidigt i framtida program och att inte helt överlåta strategiarbete och analys om detta till enskilda program/projekt eller åtgärdsägare lokalt. En starkt främjande kritisk faktor för spridningsarbete är också att analysera hur det går till när spridningen sker naturligt utifrån efterfrågan, utan att åtgärds-/ projekt- eller programägare aktivt eller strategiskt sprider och sedan ta tillvara den kunskapen. Att samverka med rätt aktörer framstår också det som en viktig kritisk faktor och något som tydligt talar för behovet att involvera näringsliv, företag och marknadens drivkrafter i arbetet. Främjande för spridning är också om politiker och högre tjänstemän verkligen lyfter konkreta strategiska miljösatsningar i olika sammanhang. Ett tydligt resultat i utvärderingen är också att fokus på helhetslösningar och det vi vill kalla skyltfönster för svensk miljöteknik och arbetssätt varit en främjande kritisk faktor när sådana funnits. Hammarby Sjöstad och Bo01 i Malmö tycks när detta fungerat som bäst ha fungerat som 7

9 skyltfönster för svensk miljöteknik och svenska holistiska lösningar för hållbart boende. 8

10 Abstract Background and purpose LIP (Local Investment Programmes) was the largest single programme for ecological sustainability under the last Swedish Government. Two hundred and twenty-one programmes, comprising over 1,800 projects and with a total budget of SEK 6.2 billion ( 670 million), were launched in the years from 1998 to The present evaluation examines the achievements of LIP in terms of information, communication and diffusion of results, with particular emphasis on diffusion. Outcomes and lessons The most important conclusion of the evaluation overall is that the diffusion of results emerging from LIP was successful. This was the case even though programme managers rarely saw diffusion as a major goal, and some even questioned whether it was part of their task at all. In general, programmes lacked strategies for diffusion and had no clearly defined concept of how, why or where outcomes should be diffused. The diffusion that nevertheless took place was driven by existing and emerging demand from stakeholders outside the programmes, as well as by natural diffusers such as consultants, professional networks and organisations, businesses, researchers and the media. Its success should not, of course, be taken as an excuse for neglecting diffusion strategies in future programmes or in the continuing LIP and Klimp programmes. On the contrary, important environmental and economic opportunities may be missed unless there is a structured response to this strong demand. Out of twenty-one projects selected for evaluation, seventeen were ranked as either successful or satisfactory in terms of diffusion while four were assessed as less than satisfactory. Our interviews revealed that projects are rarely replicated or copied whole; rather they serve as sources of inspiration, providing examples of practices, concepts, technologies and lessons that are re-applied in new contexts. Recipients motives for turning diffused results into action are highly specific and dependent on the project at hand. The interviews show that most projects relied on traditional means of information and communication for diffusing technologies, practices and results beyond their original contexts, though more innovative methods were developed in a few cases. The effort devoted to diffusion varied greatly among different projects. One important conclusion of the evaluation team is that a distinction should be made between, on the one hand, deliberate information and communication 9

11 measures, and on the other hand the way environmental and other technologies actually are diffused. Accordingly, we highlight in our report nine paths to and from the LIP projects studied which we found to be important for diffusion in practice. One which we found to be of particular importance was study visits. Some projects attract more visitors than others. A common theme among the more attractive projects was that they could demonstrate a complete system or environment. Examples are the Västerås Biogas Project, featuring a full ecological cycle; the housing projects at Augustenborg and Inspektoren; and LundaMats, a fullscale, sustainable traffic management system, visible in the public sphere. LIP is a wide-ranging programme that attracts interest far and wide. Swedish visitors include local and national politicians and public officials. International visitors come from many parts of the world, particularly Europe, Russia, North America, but also from as far afield as China, Japan and Australia. Significantly, the projects have also aroused widespread scientific interest. It was further noted that they have had a strong media impact, particularly in local media and in some business and sectorial media. Critical factors and lessons for diffusion The most basic determinant of the effectiveness of diffusion was found to be the intrinsic strength of the project itself. A factor tending to inhibit diffusion has been a low awareness within LIP of the potential of diffusion to produce not only environmental and social outcomes but also economic growth. It is a critical task to foster awareness of the commercial potential of future programmes at an early stage of the process. Implementing strategies and analysis should not be left entirely to the individual programme/project or to local project owners. A critical task for the effectiveness of diffusion is to analyse what happens when diffusion takes place naturally in response to demand, in the absence of active or strategic diffusion by project or programme owners and to put this knowledge into practice. Another critical factor is to work with the right players. It is essential to get the business sector, companies, and market mechanisms involved in future programmes/ projects. Diffusion can also be promoted by endorsement of strategically chosen environmental projects from politicians and senior officials in appropriate contexts. Finally, the evaluation shows clearly that the showcasing of holistic solutions and of Swedish environmental technologies and practices is a positive factor in projects where it has occurred. The authors have the sole responsibility for the content of the report and as such it can not be taken as the view of the Swedish Environmental Protection Agency. 10

12 Sammanfattning Bakgrund Naturvårdsverket har gett FBA Holding AB i uppdrag att genomföra en utvärdering av hur kunskaper, erfarenheter och resultat från de lokala investeringsprogrammen (LIP) spridits och i vilken omfattning projektresultaten har tagits tillvara och lett till att liknande projekt genomförts. Uppdraget bestod också i att utvärdera hur arbetet med kommunikation och information med syfte att sprida och etablera teknik, kunskap och arbetssätt generellt fungerat inom LIP. Stödet till lokala investeringsprogram (LIP) var en del i den dåvarande regeringens satsning på Hållbara Sverige som inleddes med vårpropositionen Sammanlagt beviljades under perioden ,2 miljarder kronor i statliga bidrag till 211 investeringsprogram omfattande ungefär åtgärder i 161 kommuner och två kommunalförbund. Syftet var att få fart på den ekologiska omställningen genom att använda kommunerna som motor. I efterhand gjordes också ett tillägg i Förordningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala investeringsprogram där man sa att en kommun kan få bidrag till lokala informations- och folkbildningsinsatser som syftar till att sprida information om ett kommande eller pågående lokalt investeringsprogram 2. I efterhand och genom detta tillägg har det vuxit fram en ambition att LIP ska sprida tekniker, arbetssätt och lärdomar från programmen. Utvärderingens metod och genomförande Utvärderingen har byggt på fallstudier av ett 60-tal LIP-åtgärder och en viktig tanke har varit att resultaten ska kunna generaliseras till andra liknande satsningar. Urvalet har fokuserat mer på starka, intressanta åtgärder med möjlig spridningspotential än en absolut representativitet för LIP som helhet. Empirin har bestått av cirka 80 kvalitativa telefonintervjuer, en sammanställning av skriftligt material (främst Naturvårdsverkets tidigare utvärderingar av LIP, se Bilaga 4) samt internetsökningar. Tanken har varit att följa spridningskedjor genom så kallad snöbollsteknik och låta en intervju, via intervjupersonens rekommendationer, leda vidare till nästa. I utvärderingen har FBA använd sig av den så kallade AIDA-modellen när vi försökt förstå och analysera information, kommunikation och spridning i LIP. AIDA står för Attention (uppmärksamhet), Interest (intresse), Desire (önskan) och Action (handling) och modellen är tänkt att beskriva ett typiskt förlopp som en konsument går igenom när han eller hon utsätts för information och påverkan i form av exempelvis marknadskommunikation. Utvärderingens syfte har varit både formativt (lärande) och summativt (konstat- 2 Förordning (1999:755). 11

13 erande) och tanken har bland annat varit att bedöma hur och i vilken omfattning projekt-resultat har spridits och lett till att liknande projekt genomförs. Presentationen av utvärderingsrapportens resultat görs nedan utifrån AIDAmodellens faser. Under attention beskriver vi vad man gjort i och runt åtgärder för att teknik, arbetssätt och resultat skall spridas och komma till användning. Under interest beskriver och exemplifierar vi vägarna för sökande och spridning, under desire beskrivs viktiga resultat som exemplifierar efterfrågan och under Action beskrivs konkreta resultat och den spridning som skett när teknik/arbetssätt/ upplägg kommit till aktiv användning utanför den ursprungliga miljön. Men också när teknik/arbetssätt/upplägg kan förväntas komma till användning/nyttjande/tillvaratagande som exempelvis företagsnytta. För att gå direkt på resultaten börjar vi dock nedan med Action och först därefter följer Attention, Interest och Desire. Action nyttjande/tillvaratagande Vad kan vi då se för konkreta resultat som spridning? Vad/hur/vilka? Det viktigaste övergripande resultatet från utvärderingen är att spridningen från de utvärderade åtgärderna i LIP varit god - trots allt. Trots att ansvariga statliga parter i låg utsträckning styrt för att uppnå spridning som ett mål och syfte med programmen, trots att så många åtgärdsansvariga tvekat på frågan om de haft till uppgift att sprida och trots att det som regel inte funnits någon egentlig strategi eller utarbetad tanke om hur, varför, var/till vem åtgärderna skulle kunna spridas. Spridning har istället kommit till stånd genom en efterfrågan som funnits och vuxit fram hos intressenter utanför åtgärdsmiljöerna samt från återkommande spridare som konsulter, nätverk/branschorganisationer, företag, forskare och medier. Men också från mottagare som haft liknande satsningar på gång, som velat fånga upp ny teknik eller nya arbetssätt eller som kunnat nyttja åtgärderna för att göra gröna affärer. Spridningen har också i visa fall varit resultat av en successivt framväxande strategi när efterfrågan och möjlighetsfönster efterhand blivit mer uppenbara. Det paradoxala i resultaten är bland annat att LIP i de studerade åtgärderna tycks ha lyckats bra med något man från början inte föresatt sig att göra. Man har nått resultat man inte initialt tänkt sig arbeta för och ansvariga började sedan sakta men säkert inse att viktiga saker åstadkommits via delvis oförutsedda sidoeffekter. Detta får inte tolkas som att det strategiska spridningsarbetet inte behöver prioriteras i framtida liknande satsningar och i det fortsatta arbetet med LIP och Klimp. Tvärtom bör man fundera över vilka vinster för miljö och tillväxt som går förlorande om man inte på ett strukturerat sätt förmår ta tillvara en stark efterfrågan och ett gyllene tillfälle! FBA har också gjort en tentativ bedömning av åtgärderna/åtgärdsmiljöerna och hur lyckade de varit ur ett spridningsperspektiv. Åtgärderna/åtgärdsmiljöerna kunde i bedömningen vara antingen 1) lyckade ur ett spridningsperspektiv, 2) OK ur ett spridningsperspektiv eller 3) inte fullt så lyckade. Resultaten blev att 17 av 21 åt- 12

14 gärder/åtgärdsmiljöer rankats som antingen 1) lyckade eller 2) tillfredställande ur ett spridningsperspektiv, medan fyra åtgärder bedöms som 3) mindre lyckade. FBA:s bedömning är också att stora åtgärder generellt haft en större spridning samtidigt som mindre åtgärder ibland haft starka spridningsresultat givet insatsen. Som grupp tycks bland annat byggnadsåtgärderna i urvalet ha varit speciellt lyckade. Intervjumaterialet visar också att det sällan handlar om replikering eller direkt kopiering av en helhet utan mer om inspiration samt överföring av arbetssätt, delar av koncept/tekniker eller lärdomar. Samtidigt finns det också exempel där enskilda lösningar i det närmaste kopierats, där inspirationen är tydlig och stark eller där ett flertal komponenter förts över. Vi har också kunnat se hur olika företag haft en nytta som legat utanför det direkta deltagandet genom nya affärsmöjligheter, tjänste- och produktutveckling, stärkta referenser, företagsinternt lärande, publicitet och marknadsföring. Tre exempel på god spridning Hammarby Sjöstad är ett exempel där materialet pekat på flera positiva resultat ur ett spridningsperspektiv: man har haft ett mycket stort antal besökare (inklusive många toppolitiker) men också ett relativt stort antal avslutade, pågående och troliga framtida byggnationsprojekt runt om i världen som låtit sig inspireras av sättet att planera ett bostadsområde och som plockat enskilda lösningar. Flera företag har också kunnat dra nytta av satsningen. Även den LIP-finansierade mobility management-åtgärden LundaMats har enligt vad FBA kan bedöma nått en mycket god spridning både inom Sverige och internationellt. Stockholm blev med åtgärden Byte till lysdiod i signalanläggning en föregångare avseende lysdioder i signalanläggningar i Sverige (och till en del även internationellt). Ett resultat av åtgärden, upphandlingsstrategierna i och runt åtgärden samt det nätverkande som uppstod mellan involverade experter blev sannolikt att de mer miljövänliga lysdioderna blev mer eller mindre standard. Andra åtgärder ur urvalet med intressanta spridningsresultat är: - Kretsloppsystem Kosteröarna - Energisamverkan Järnverket Hagfors stad - Augustenborg gröna tak - Utvinning av Energi och Närsalter ur Rötslam KREPRO - Gasåtervinning vid utlastning av bensin till fartyg - Biogasanläggning för vallgröda och avfall - Kylsystem Sundsvalls sjukhus Varför? FBA:s bild är som nämnts att åtgärderna främst spridits för att det funnits en tydlig efterfrågan på i sig ofta starka projekt. Mottagarnas motiv för att omsätta resultat i ny handling är dock högst specifika och beroende på åtgärdens art. Även tidsandan får antas spela viss roll. Den politiska och kommersiella viljan är just nu stark i många länder som efterfrågat åtgärder från LIP. Spridning och efterfrågan tycks också ha varit stark för åtgärder som förmått visa upp någon form av hela miljöer eller hela system. Åtgärderna i LIP finns också med som idéer, tekniker och arbetssätt i ett större sammanhang där etablerade teser om innovationsspridning kanske kan ge ledtrådar till varför-frågan. Forskning på innovationsspridningsområdet 13

15 poängterar bland annat olika teknikers mognadsgrad (technology maturity), tiden som faktor och olika sociala (och delvis politiska) dimensioner. Viktigt är också social/politisk acceptans eller erkännande av en problembeskrivning (exempelvis kring global uppvärmning). Detta handlar om att möjlighetsfönster kan öppnas för nya och gamla lösningar och tekniker vid en specifik historisk tidpunkt när en problembeskrivning eller nulägesanalys blivit viktig eller dominerande i delar av eller hela samhället. Attention aktiva insatser Vad/hur? Materialet visar att de åtgärder som vidtagits i åtgärdsmiljöerna i syfte att sprida teknik, arbetssätt och resultat utanför den ursprungliga miljön i huvudsak varit traditionella instrument för information och kommunikation, men att mer innovativa åtgärder också förekommit. Omfattningen på det informationsinriktade arbetet har dock, av naturliga skäl, varierat mellan olika miljöer. Informations- och kommunikationsinsatserna som genomförts kan i huvudsak sorteras in under följande kategorier: - Presentationer på Internet - Tryckt material - Kontakter med media - Arrangemang av studiebesök - Samrådsmöten och dylikt - Nätverksdeltagande - Ovanliga/innovativa insatser Åtgärdsmiljöerna har alltså använt sig av ett flertal kanaler för att informera och kommunicera runt åtgärderna. Grovt handlar det om kanaler för envägs riktad information, alternativt (potentiell) kommunikation. Vad gäller enkelriktad informationsspridning har flera miljöer i urvalet satsat på att bygga hemsidor för presentation av satsningar. Utöver hemsidorna, som är specifikt knutna till enskilda miljöer och samverkanssatsningar, beskrivs satsningarna ofta även på kommunernas egna hemsidor. FBA har också hittat relativt många företag som nämner LIP-satsningar i marknadsföringssyfte på sin webb. För att exemplifiera vad en projektspecifik LIP-portal kan erbjuda har vi i rapporten bland annat tittat närmare på som ger information om bostadsområdena Bo01 och Augustenborg i Malmö. Tryckt informationsmaterial har varit en annan viktig och vanligt förekommande form för informationsspridning om den egna åtgärden. I princip samtliga åtgärder har sökt nå ut till allmänhet, intresserade eller specifika målgrupper genom sådant. En vanlig form för att sprida information om satsningarna har också varit massmedia som tidningar, radio och TV. 14

16 Det har också förekommit arbetssätt som möjliggjort kommunikation, bl.a. nätverksdeltagande, studiebesök och samrådsmöten, dörrknackning, studiecirklar och informationsmöten. Här har åtgärdsmiljöerna dels kommunicerat egna aktiviteter, dels har intresserade givits möjlighet att interagera med projektägare och andra till åtgärderna knutna aktörer. De kommunikativa insatserna har också spelat en viktig roll för förankringen i fler undersökta åtgärder och intervjupersonerna är överens om den betydelse personliga möten har för att intressenter ska kunna ges fördjupad och precis information om metod, teknik och upplägg i arbetet för en hållbar utveckling. Vid sidan av mer traditionella informationskanaler har FBA även observerat andra kanske mer ovanliga och innovativa sätt att sprida information om satsningarna. Hit hör exempelvis åtgärden Framtid Gamlebyvikens ansats att visa kretsloppsanpassad avloppsteknik genom att man vid Lysingebadet, en stor kommunal semesteranläggning i Västervik, uppfört kretsloppsanpassade uthyrningsstugor. Vilka? Intressant i intervjumaterialet är att åtgärdsägarna sällan uppfattat att de haft till uppgift att sprida teknik, arbetssätt och resultat utanför åtgärdsmiljön. Något man också kan diskutera om de verkligen haft, givet bland annat att ansvariga statliga aktörer i låg utsträckning styrt åtgärderna på detta. Det har också varit en bred uppsättning aktörer som deltagit i informationsarbetet runt satsningarna, inte endast offentliga organisationer eller åtgärdsansvariga. Även företag och intresseorganisationer har aktiverat sig, något som till en del påverkat hur informationsoch kommunikationsinsatserna kommit att genomföras i de undersökta åtgärdsmiljöerna. Varför? De aktiva informations- och kommunikationsinsatserna har tydligt påverkats av att det funnits ett intresse från det omgivande samhället och andra länder att tillägna sig information och kunskap om de aktiviteter som bedrivits i olika LIP-miljöer men också att det funnits pengar att söka i programmet. Intervjuerna tyder också på att insatserna bl.a. kan kopplas ihop med den ökade medvetenheten i samhället om miljöfrågans allt mer kritiska karaktär. Att arbeta med att söka ställa om samhället i hållbar(are) riktning kan ge legitimitet till kommunen och öka dess attraktivitet. Miljöarbete handlar inte bara om att göra något utan också om att tydligt visa att man gör något. Insatserna har ett slags signalvärde. FBA har i andra sammanhang observerat hur begrepp som livsmiljö och attraktivitet blivit viktigare i kommuners arbete för att dels få invånare att stanna kvar i kommunen, dels få nya att flytta in. Även ett framsynt miljöarbete kan vara en del av en sådan kommunikativ strävan. 15

17 Interest sök/spridningsvägar Vad/hur/vilka? Övergripande vill vi lyfta fram nio sök-/spridningsvägar som viktiga i de undersökta LIP-åtgärderna: 1. Spridning via studiebesök 2. Spridning via konsulter 3. Spridning som referens 4. Spridning inom nätverk och sektorer 5. Spridning via EU, internationella organisationer och/eller myndigheter i utlandet 6. Spridning via olika media 7. Spridning via konferenser 8. Spridning via politiker eller andra centralt drivande personer 9. Spridning via exportsatsningar eller andra delvis strategiska spridningsinsatser Olika typer av studiebesök har varit en viktig väg för spridning av åtgärderna i materialet och intressant är också att ansvariga i åtgärderna i flera fall tycks ha blivit överraskade av det stora intresset utifrån för att komma på besök. Intressant är också att konsulter tycks ha spelat en roll för spridningen av LIPfinansierade lärdomar, teknik och arbetssätt. Detta genom att de hela tiden för med sig kunskap om teknik och arbetssätt och även ibland utvecklar den i mötet med ett nytt sammanhang, en ny kund eller dylikt. Några exempel på LIP-åtgärder där konsulter varit viktiga för spridningen är LundaMats, Kretsloppssystem Kosteröarna, Kylsystem på Sundvalls sjukhus och Hammarby Sjöstad. Detta verkar också gälla biogassatsningarna generellt och i viss mån också för boende/byggnationsprojekten. Relaterat till, och ofta kopplat till spridning via konsulter, har teknik, arbetssätt och upplägg också spridits som referenser i olika former. Ett av flera tydliga exempel i materialet är företaget Envac som är specialiserade på automatiserade avfallshanteringssystem och som efter att ha installerat sådana i Hammarby Sjöstad aktivt och framgångsrikt kunnat använda sjöstaden som referens. Materialet visar också att olika former av aktörer som är engagerade i och runt åtgärderna också ofta finns och verkar i specifika bransch- eller intressespecifika sammanhang och nätverk. Biogasen har sin värld, VA sin, fjärrvärme, trafikplanering och byggbransch sin etc. Inom dessa världar, sektorer eller sammanhang finns i regel ofta effektiva former och verktyg för spridning av information, kunskap och goda exempel. Flera LIP-åtgärder har också spridits genom att de presenterats i olika EU-projekt och nätverk. Ett exempel är Kvarteret Inspektoren som fungerat som förebild i 16

18 SUREURO (Sustainable Refurbishment Europe) men även exempelvis LundaMats har presenterats i och spridits på detta sätt. Klart är också att massmedier som tidningar, radio, TV men också andra medier som broschyrer och andra trycksaker, Internet, DVD-skivor etc. spelat en roll för spridningen av LIP-åtgärder. En annan vanlig form för spridning av teknik, lärdomar och arbetssätt från LIPåtgärderna har varit konferenser: svenska och utländska, branschkonferenser, forskningskonferenser men också exempelvis de LIP-konferenser som anordnats av Naturvårdsverket. Den spridningsform som varit minst vanlig bland de vi nämner, men som ändå är intressant är den som sker via politiker och olika eldsjälar. Politikerspridningen har tydliggjorts genom Internetsökningar där vi kunnat konstatera att olika lokalt, regionalt och nationellt aktiva politiker ibland hittar enskilda åtgärder använder dem i sin politiska gärning och därmed med utgångspunkt i den egna plattformen som opinionsbildare kunnat lyfta åtgärderna, bedriva politisk polemik utifrån dem etc. Som konstaterats har en relativt liten del av spridningen från LIP skett genom mer strategiska och planerade insatser. Samtidigt tycks det också ibland som att exportoch spridningsstrategier ibland vuxit fram efterhand i och runt åtgärderna. Varför? Utvärderingen har också kunnat konstatera att de nio sök-/spridningsformerna i regel är relativt jämt representerade i materialet. Även om exempelvis studiebesöken varit speciellt viktiga och de mer strategiska insatserna mindre vanliga så tycks spridningsformerna i övrigt återkomma nästan lika ofta. När man till detta lägger att de ofta uppträtt överlappande och i kombinationer blir pluralismen avseende hur spridningen faktiskt kunnat gå till tydlig. Intresserade aktörer utifrån har på många olika vägar, självständigt eller med hjälp av starka intermediärer hittat fram till åtgärderna, något som i sig pekar på att efterfrågan varit stark. Det har inte varit möjligt att helt utröna varför studiebesöken varit en så viktig form för spridning. FBA vill dock peka på behovet av att på nära håll och med alla sinnen uppleva någonting man i ett nästa steg ska köpa och ta ansvar för. Man vill ha en på-djupet-känsla utifrån helhet och sammanhang. Typiskt för konsulter tycks bland annat vara att de när de arbetar med exempelvis biogas för med sig kunskap om lösningar, möjligheter, tekniker mellan anläggningar, utvecklar kunskapen i mötet med ett nytt sammanhang eller säljer sin kompetens med tidigare lyckade projekt som referens. 17

19 Desire tecken på efterfrågan Vad/hur? Som konstaterats har alltså spridningen, intresset för LIP-åtgärderna och behovet att informera i hög grad emanerat ur en extern efterfrågan. Nedan beskrivs några resultat som exemplifierar detta: genomslaget i universitetsvärlden, studiebesöken samt intresset från media. En indikator på det intresse åtgärdsmiljöerna rönt är också det relativt omfattande vetenskapliga intresse som riktats mot miljöerna. Här rör det sig om såväl examensarbeten och andra studentuppsatser som forskningsprojekt och doktorsavhandlingar. Som exempel kan man nämna den forskning som skett kring systemet för snökyla vid Sundsvalls sjukhus, som resulterat i en avhandling och lett till att åtgärden spridits till forskarkretsar i Turkiet och Japan. Ytterligare några exempel presenteras i tabellen nedan: Exempel på vetenskaplig koppling i urvalet av LIP-åtgärder: - Våtkompostering i Hargs by (utvärderas av forskare) - Fjärrvärme Borlänge (examensarbete har skrivits om satsningen) - LundaMats (samarbeten med landskapsarkitekter på Alnarp samt med KTH och Karlstad universitet) - Biogassatsningen i Kristianstad (följts av studenter och forskare från Lunds universitet) - Plönninge Bioenergi (nära samarbete med Högskolan i Halmstad) - Kvarteret Inspektoren (studerats av forskare på KTH) - Kommunikationssatsningen inom Augustenborg (har följts av forskare i miljökommunikation) - Kretsloppsanläggningen på Koster (kontinuerliga besök av universitetskurs från Göteborg) - Biogasanläggningen i Alvik (utvärderats av forskare från Luleå tekniska universitet) - Biogas Västerås biogassatsning (föremål för olika former av forskarintresse) FBA bedömer också att genomslaget i media varit gott, speciellt i olika lokala medier och i olika bransch- och sektorsmedia. Tabellen nedan visar exempel på hur många besökare några åtgärder i urvalet haft: Antal besökare i några LIP-åtgärder - Biogasanläggningen i Karpalund (Kristianstad) ca personer - Biogasanläggning i Plönninge ca personer - Biogasanläggningen i Västerås hade besökare I Kvarteret Inspektoren ca besökare hittills - Augustenborg runt personer/år De intervjupersoner som givit kvalitativa uppskattningar använder genomgående uttryck som väldigt mycket, massor, för många, etc. Mest besökare har dock Hammarby Sjöstad haft, Cirka besökare sedan området färdigställdes

20 De åtgärder som attraherat besökare har vissa gemensamma drag. De har haft någon form av helt system eller en hel miljö att visa upp, ett helt kretslopp (som i Västerås Biogassatsning), ett helt bostadsområde (Augustenborg, Inspektoren) eller en fullskalig hållbar trafikplanering synlig i det offentliga rummet (LundaMats). Bredden på dem som besökt åtgärderna har också varit stor. LIP har varit en bred satsning innehållsmässigt och därmed har det yttre intresset för programmets satsningar kommit från många olika håll. Ibland har det handlat om kompetensutveckling, generellt intresse eller forskning men minst lika ofta om att den besökande kommunen, organisationen, landet, företaget vill göra något liknande eller anser sig behöva samma lösning/teknik/arbetssätt. Det är värt att notera att det inte bara är offentliga aktörer eller åtgärdsansvariga som arrangerat studiebesök. Även konsulter och företag som medverkat i satsningen har arrangerat studiebesök för att kunna använda åtgärden som referens och dylikt. Vilka? Åtgärderna i urvalet har alltså varit mycket välbesökta. Vi kan se att det rört sig om både nationella och internationella aktörer. Från den svenska arenan har miljöerna besökts bl.a. av lokala och nationella politiker, tjänstemän (ofta med sakkunskap inom olika områden), företag, lantbrukare, föreningar, skolelever, studenter och forskare. Vad gäller de internationella besökarna har de kommit från en rad olika länder, med tyngdpunkten förlagd till Europa, Ryssland, Nordamerika och i vissa fall Asien (Kina, Japan och Australien). Utredningsmaterialet ger en tämligen enhetlig bild av mediebevakningen kring åtgärdsmiljöerna vad gäller de typer av media som varit aktuella. Främst har det varit den lokala pressen som tagit upp och beskrivit åtgärderna. Vi kan konstatera att lokal-tv gjort reportage i de flesta miljöerna. Även lokalradio har sänt inslag. Gemensamt för bevakningen är att den varit främst lokal. Detta innebär dock inte att en nationell mediebevakning helt saknats. FBA:s intryck är att den övervägande delen av rapporteringen varit positiv till sin karaktär. Åtgärderna har också haft ett ganska starkt genomslag i olika branschmedia. Varför? Varför har det då funnits ett så stort intresse för dessa satsningar, både från nationella, internationella aktörer, och från olika sfärer i samhället? Att ge något entydigt svar på den frågan är att gå längre än vad utvärderingen egentligen ger underlag för. Däremot kan vi ta fasta på en del intressanta resonemang från intervjuerna. Man lyfter där två faktorer som intervjupersonerna menar påverkat uppfattningarna om miljöfrågan. Det är den senare tidens diskussion om det svenska och globala energiläget och den enligt vissa förestående oljekrisen, samt den allt starkare diskussionen om den globala uppvärmningen. Samtidigt kan vi konstatera att LIP funnits sedan slutet av 1990-talet och att samhällsdebatten knappast varit samma draghjälp under hela den tiden. Andra faktorer som sannolikt har betydelse för spridningen av den teknik och de arbetssätt som funnits i LIP, men på en mer övergripande makronivå, är de ekonomiska incitamenten runt olika 19

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att Sida 1(5) Utbildningsplan Energiteknikerprogrammet 120 högskolepoäng Energy Technician Programme 120 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Miljöteknik på besök. Effekter och värden från technical visits i Stockholmsregionen 2012-03-21

Miljöteknik på besök. Effekter och värden från technical visits i Stockholmsregionen 2012-03-21 Miljöteknik på besök Effekter och värden från technical visits i Stockholmsregionen 2012-03-21 Stockholm är störst på technical visits i Sverige Flera miljöteknikföretags huvudkontor finns i Stockholm

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012 Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av

Läs mer

Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson

Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson Bicycle share of trips in urban areas in Sweden

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö.

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Varje oktober sedan år 2000 kommer världsledande ljusdesigners till Alingsås för att ljussätta centrala delar av staden.

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Medel för utveckling inom ANDT Folkhälsomyndigheten 16 april 2015 Karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Conclusion: While it is possible

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

psykologifabriken vi gör psykologisk forskning tillgänglig, lättförståelig och användbar

psykologifabriken vi gör psykologisk forskning tillgänglig, lättförståelig och användbar christian walén psykologifabriken vi gör psykologisk forskning tillgänglig, lättförståelig och användbar psykologifabriken agenda hållbart ledarskap? introduktion till beteendeperspektivet varför människor

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning www.pwc.se/eforvaltning Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning Den tredje generationens e- förvaltning Genom att till stor del betrakta offentlig information och e-tjänster som gemensamma

Läs mer

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar NR 1 / JUNI 2015 WWW.UNEP.ORG/10YFP WWW.SCPCLEARINGHOUSE.ORG WWW.NATURVARDSVERKET.SE/10YFP Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar Visst är det viktigt att tänka på hur vi lever, hur

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag Företagens anseende i Sverige 2011 Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag 1 TNS SIFOs Anseendeindex 2011 Denna rapport innehållet Fakta om studien och kontaktuppgifter

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

PRAKTIKFALL FRÅN KEYNOTE SPEAKER PÅ KONFERENSEN FÅR DU LÄRA DIG:

PRAKTIKFALL FRÅN KEYNOTE SPEAKER PÅ KONFERENSEN FÅR DU LÄRA DIG: inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 november 2012 PRAKTIKFALL FRÅN VP, Head of Market Strategy and Consumer Insight Torbjörn Johansson Management Consultant Product Manager VP Marketing Technical

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL PM till Villaägarna FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL Pöyry Management Consulting is Europe's leading consultancy providing strategic, commercial, regulatory

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Nya kommunikativa sammanhang Identitetsförvirring Medialisering Risk Globalisering

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Inventering av fordonspotential biogasdrift i Södermanland 610220 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Ecolin - Natural silence!

Ecolin - Natural silence! NATURAL AND RENEWABLE tm Ecolin - Natural silence! To reduce the noise level is one of the biggest challenges as more and more companies choose open floor plans and an activity-based approach. Morgana

Läs mer

Högskolans roll i regional utveckling kopplat till smart specialisering

Högskolans roll i regional utveckling kopplat till smart specialisering Högskolans roll i regional utveckling kopplat till smart specialisering HSS 2013 Eskilstuna, 2013-05-16 Maria Lindqvist Senior Research Fellow Bakgrund EUs Knowledge for Growth (K4G) http://ec.europa.eu/invest-inresearch/monitoring/knowledge_en.htm

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Den Danske Bank in Sweden

Den Danske Bank in Sweden Capital Market Day, Copenhagen, 29 June 2000 Den Danske Bank in Sweden Ulf Lundahl Senior Executive Vice President of Östgöta Enskilda Bank Östgöta Enskilda Bank Founded 1837 in Linköping Regional bank

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet!

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet! FMSrikskonferens Karlstaduniversitet Liber MUSIK OCH SPRÅK Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande ULF JEDERLUND Musikochinkludering fältförmusikterapeuterochforskning 2016?04?09 UlfJederlund

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer