Granskning av riskhantering -internt skydd Gotlands kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av riskhantering -internt skydd Gotlands kommun"

Transkript

1 Granskning av riskhantering -internt skydd Gotlands kommun April 2002 Eva Lagbo Bergqvist

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Sammanfattning och förslag till åtgärder Ansvar och organisation Försäkringar Skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder

3 1. Inledning Komrev har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna gjort en granskning av Gotlands kommuns riskhantering med inriktning mot internt skydd. Uppdraget har utförts av Eva Lagbo Bergqvist. Kommunal riskhantering är både ett synsätt och en verksamhet som berör hela kommunen. Att arbeta med riskhantering innebär att genom preventiva insatser minimera risken för att en skada inträffar, och om en skada inträffar att konsekvenserna blir så begränsade som möjligt. Det innebär också att ett lämpligt försäkringsskydd utformas utifrån strategiska avvägningar vad gäller skadekostnad, skyddskostnad och premiekostnad. Ytterst syftar säkerhetsarbetet till att skapa säkerhet och trygghet för: Människor Verksamhet Miljö Egendom Ekonomi En säkerhet och trygghet som är en del i kommunens totala kvalitet. Riskhanteringen och säkerhetsarbetet inom kommunen kan delas upp i tre delar: Internt skydd: Skydd mot olyckor: Civilt försvar: I egenskap av arbetsgivare, fastighetsägare och leverantör av tjänster ansvarar kommunen för säkerhetsarbetet inom sin egen verksamhet. Kommunen är skyldig att ha beredskap för att möta stora olyckor och allvarliga störningar som kan inträffa i kommunen. Kommunens beredskap för krig är att upprätthålla samma verksamhet som i fred så långt det är möjligt. 3

4 1.1 Syfte Syftet med granskningen är att kartlägga kommunens samordnade riskhantering med inriktning på det interna skyddet utifrån hur arbetet styrs och leds. Följande faktorer har belysts i granskningen: Policy och riktlinjer Organisation och ansvar Försäkringar Skadeutfall Skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder Uppföljning 1.2 Genomförande Metoden för genomförandet har varit genomgång av befintligt underlagsmaterial som kompletteras med intervjuer. Intervjuer och avstämningar har genomförts med personer vid konsult- och servicekontoret, Agenda 21-teamet vid ledningskontoret, fastighetsavdelningen samt försörjningen vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 4

5 2. Sammanfattning och förslag till åtgärder Komrevs granskning har visat att det saknas former för styrning och uppföljning av kommunens samordnade säkerhetsarbete. Det förekommer ett säkerhetshöjande arbete inom olika verksamheter inom kommunen. Goda exempel finns att hämta hos Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Barn- och utbildningsnämnden. Det saknas dock en samordning och systematik av arbetet i kommunen. För att förbättra styrningen i hela organisationen bör kommunstyrelsen säkerställa att policy och riktlinjer för säkerhetsarbetet fastställs och att dessa följs. Kommunernas marknad för försäkringsupphandling har försämrats under de senaste åren. Antalet aktörer på den kommunala försäkringsmarknaden har blivit färre och detta har lett till höjda premier, självrisker samt försämrade försäkringsvillkor. Det är därför viktigt att kommunerna tar ett större ansvar för att få igång det förebyggande säkerhetsarbetet och att angripa riskerna i god tid innan en skada skett. Försäkringsskyddet är en säkring av kommunens ekonomi och endast en del av helheten i hela säkerhetsarbetet. Agerandet hos försäkringsbolagen gör att kommunerna måste börja se sig om efter alternativa riskfinansieringsmodeller och öka kunskapen om de risker som finns, samt bedöma vilka av dessa som kräver försäkringsskydd. Tendensen är att försäkringsbolagen ställer allt hårdare krav på att kommunen arbetar målmedvetet med att minska kostnaderna för skador. Detta för att överhuvudtaget kunna teckna en kommunförsäkring. Tendensen i kommunerna och i samhället i stort är att kostnaden för skador, försäkringar och skadeförebyggande samt skadebegränsande åtgärder ökar. Tillsammans med de premier och säkerhetsåtgärder kommunen betalar/vidtar kostar kommunens skade- och riskhantering stora belopp årligen. Under treårsperioden 1999 till 2001 uppgick premien för Gotlands kommuns försäkringar till ca 14 mkr. Försäkringsersättningen för försäkringsreglerade skador till uppgick till ca 5 mkr för perioden januari 1999 t o m april Till detta ska kommunens självrisker läggas, skadekostnader under självrisk, dolda kostnader och konsekvenser. Tillsammans med de säkerhetshöjande åtgärder kommunen vidtar kostar kommunens skade- och riskhantering stora belopp årligen. 5

6 Med policy och riktlinjer som grund för arbetet föreslår vi följande överväganden: Styrning av säkerhetsarbetet Upprättande av en handlingsplan för det samordnade arbetet. Handlingsplaner bör också upprättas av respektive nämnd. Av planerna bör det särskilt framgå på vilket sätt uppföljning och rapportering ska ske av säkerhetsarbetet. Kommunstyrelsen bör hitta former för fortlöpande kontroll, återrapportering och dokumentation av säkerhetsarbetet. Ansvar och befogenheter i organisationen såväl lokalt som centralt klargörs. Det samordnade säkerhetsarbetet bör bedrivas av en särskild utsedd funktion direkt under kommunstyrelsen. Försäkringar För att få bästa möjliga avtal med en försäkringsmäklare ska upphandling ske i konkurrens. Avtal med kommunens försäkringsmäklare upprättas. Det finns behov av att tydliggöra vem som företräder den enskilde vid en person- och sakskada gentemot försäkringsgivaren. För att ytterligare stärka incitamenten för verksamheterna att minska sina skadekostnader är det av intresse att utveckla ett internt försäkringssystem som möjliggör för förvaltningar att vara med och utforma sitt försäkringsskydd upp till den externa självrisknivån. Skadutfall och skadefinansiering Det finns inte någon kommunövergripande enhetlig rutin för skade- och tillbudsrapportering. En sådan rutin måste utformas. Skade- och tillbudsrapporteringen ska omfatta samtliga skador oavsett skadekostnad exempelvis egendomsskador och personskador. Endast utifrån skadestatistik kan prioriteringar göras av vilka skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder som ska sättas in och vid vilka verksamheter. Skadestatistiken ger också värdefull information om vilken effekt olika åtgärder haft på skadeutvecklingen. Här är det av stor vikt att det skapas incitamenten för att rapportera alla typer skador samt tillbud. 6

7 Barn- och utbildningsnämnden har sedan år 2000 arbetat med att minska antalet personskador bland barn och elever i kommunens förskoleverksamhet och skolor. Deras arbetssätt tjänar som ett bra exempel på hur ett målmedvetet skadeförebyggande arbete kan bedrivas. Kommunens totala årliga kostnad för inträffade skador, försäkringspremier samt säkerhetshöjande åtgärder finns inte sammanställd. Kommunens kostnadsutveckling för skade- och riskhantering måste följas upp regelbundet. Skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder En strategi för hur kommunen ska förebygga och begränsa olika typer av skador på kort och lång sikt bör tas fram. Skador som kan medföra negativa konsekvenser för människor, verksamhet, miljö, egendom och ekonomi. Kommunen har inte bara en viktig roll som pådrivare för att ett brottsförebyggande arbete bedrivs utan också för att det brottsförebyggande arbetet integreras med kommunens övriga säkerhetsarbete som utövas i form av internt skydd. Både kommunens arbete med internt skydd och de brottsförebyggande arbetet strävar ju efter att minska antalet skador och dess orsaker, skador som till stor del beror på en brottslig handling. 7

8 3. Ansvar och organisation I förarbetena till kommunallagen sägs följande 1 : Kommunen har ett direkt ansvar för att den kommunala verksamheten skall fungera så störningsfritt som möjligt. I detta ingår också ett allmänt socialt ansvar för kommunens innevånare, som innebär att människor inte utsätts för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter kommer till skada på grund av oförutsedda händelser. Kommunen har således ett direkt ansvar för en störningsfri kommunal verksamhet och ett allmänt socialt ansvar för kommunens innevånare. Det förebyggande säkerhetsarbetet ska tjäna till att; identifiera de områden som är mera riskbenägna än andra, kartlägga konsekvenserna av en skada om ingen insats sker, föreslå vilka metoder som bör användas i det enskilda fallet för att reducera riskerna, minska de negativa konsekvenserna av oönskade händelser. Mot bakgrund av att säkerhetsarbetet i en kommun ska omfatta frågor som rör det interna skyddet, brottsförebyggande åtgärder, skydd mot stora olyckor och det civila försvaret är det angeläget med en helhetssyn där säkerhetsarbetet griper över hela den kommunala organisationen och därmed involverar flera aktörer i arbetet. Ansvaret för arbetet med säkerhet bör följa det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i kommunen. Kommunövergripande nivå Kommunfullmäktige bör fastställa en policy för säkerhetsarbetet och ge kommunstyrelsen uppdrag att ha ett övergripande ansvar för säkerhetsarbetet. Eftersom det är personalen ute i verksamheten som främst har möjlighet att påverka säkerheten är det viktigt att kommunens syn på säkerheten görs känd för alla. Det är därför viktigt att säkerhetsarbetet förankras i 1 Citatet är hämtat ur en proposition från civildepartementet

9 organisationen och vikten av en aktiv riskhantering görs tydliga. Därför bör säkerhetspolicyn kompletteras med riktlinjer och föreskrifter. Kommunstyrelsen bör ha det övergripande ansvaret för säkerhetsarbetets inriktning för hela den kommunala verksamheten. Däri ingår säkerhetsarbetets ledning, styrning och genomförande. Kommunstyrelsen bör därmed fastställa övergripande riktlinjer samt utföra fortlöpande rådgivning och tillsyn. Riktlinjerna bör behandla bl a: Ansvar på olika nivåer i organisationen Medverkan av förvaltningar och kommunala företag Central och lokal organisation Metoder för att nå uppsatta mål exempelvis riskanalyser, skaderapportering, utbildning Försäkringsskydd avseende omfattning, finansiering, självrisker Direkt under kommunstyrelsen bör det finnas en funktion, t ex en säkerhetsgrupp, med uppgift att bereda och följa upp kommunövergripande frågor inom området säkerhet. Funktionen verkar på uppdrag av kommunstyrelsen som också utser ledamöterna. Till gruppen bör företrädare för samtliga kommunala verksamhetsområden knytas, även de kommunala bolagen. Säkerhetsgruppens uppdrag bör vara att: Samordna kommunens säkerhetsarbete. Ge råd och stöd till förvaltningarna. Bistå förvaltningarna med sakkunskap inom området. Aktivt stödja förvaltningarna med framtagandet av riskanalyser och handlingsplaner. Svara för att erbjuda personalen erforderlig utbildning. Ge kommunstyrelsen förslag till mål och budget vad gäller säkerhetsarbetet. Följa upp mål och budget vad gäller säkerhetsarbetet. Ge förslag till försäkringsstrategi. Sammanställa och följa upp skadestatistik. Följa upp effekterna av vidtagna åtgärder. 9

10 En sk säkerhetssamordnare bör finnas som är sammankallande i säkerhetsgruppen. Säkerhetssamordnaren ansvarar för att den verksamhet som beslutas av säkerhetsgruppen genomförs samt för det praktiska arbetet på övergripande nivå. Den person/grupp som ansvarar för det samordnade säkerhetsarbetet ansvarar för att uppföljning av den kommunövergripande handlingsplanen sker regelbundet. Nämnd-, styrelse-, förvaltnings- och enhetsnivå Det är viktigt att klarlägga att säkerhetsgrupp och säkerhetssamordnare inte tar över ansvaret för säkerheten. Respektive nämnd har ansvaret för säkerhetsarbetet inom den egna verksamheten. Nämnderna ska, var och en inom sitt område, se till att verksamheten bedrivs i enlighet med fastställd policy och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för säkerhetsarbetet. Inom respektive förvaltning åvilar det förvaltningschef att ansvara för att policy och riktlinjer för säkerhetsarbetet följs. Förvaltningschef bör utse en säkerhetshandläggare som samordnar säkerhetsarbetet inom förvaltningen samt har kontakt med kommunens säkerhetssamordnare. Saknas särskild säkerhetshandläggare är förvaltningschef operativt ansvarig för säkerheten. Enhetschefen utser vid behov ett säkerhetsombud som samordnar säkerhetsarbetet vid enheten. Uppföljning En form av uppföljning är att varje år dokumentera kommunens säkerhetsarbete i en verksamhetsberättelse. En väl fungerande skade- och tillbudsrapportering är också ett viktigt hjälpmedel vid uppföljning och utvärdering. Genom att följa skadornas och tillbudens utveckling år från år blir det möjligt att skaffa sig en bild av var skadorna och tillbuden inträffar, typ av skada och tillbud samt skadekostnad. 3.1 Gotlands kommun Kommunen saknar en övergripande policy samt riktlinjer för hur säkerhetsarbetet ska bedrivas där det interna skyddet inkluderas. Vår granskning har visat att det inte finns någon formell organisation i kommunen för att hantera säkerhetsfrågor på central nivå. Mot bakgrund av att säkerhetsarbetet i en kommun ska omfatta frågor som rör det interna skyddet, skydd mot stora olyckor och det civila försvaret är det angeläget att en samordning sker av kommunens säkerhetsarbete, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller företagsform. Det finns således behov av en central risksamordning. 10

11 Respektive nämnd har ansvaret för säkerhetsarbetet inom den egna verksamheten. I vilken omfattning nämnderna bedriver ett systematiskt säkerhetsarbete saknas det en samlad bild av. Ett exempel på systematiskt säkerhetsarbete finns att hämta hos barn- och utbildningsnämnden. Nämnden beslutade i december år 1998 att förvaltningen, med start i januari år 2000, ska arbeta för att nå resultatmålet att successivt minska antalet personskador bland barn och elever i kommunens förskoleverksamhet och skolor. Särskilda föreskrifter och policy för säkerhetsarbetet finns sedan år 1994 framtagna för Lasarettet i Visby. Dokumenten tydliggör hur det samlade säkerhetsarbetet och brandskyddet ska bedrivas vid lasarettet. Syftet med säkerhetsarbetet är bl a att minimera riskerna för personal, patienter och allmänhet, minimera riskerna för skador och avbrott samt stimulera förebyggande arbete. Vidare framgår att basenhetschefer har det övergripande ansvaret för respektive enhet och att det under ledning av en säkerhetschef ska bildas en säkerhetsgrupp. Varje basenhet ska upprätta en säkerhetsplan för respektive basenhet omfattande tillträdesskydd, hantering av kontanter, patientsäkerhet, bombhot samt brandskydd. Ambitionen är att policyn ska utvecklas och utvidgas till att gälla hela hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Länsvårdsnämnden har fastställt en förvaltningsövergripande policy för hot och våld. Policyn ska ligga till grund för handlingsplaner för respektive basenhet/klinik. Som exempel på internt säkerhetsarbete inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, som genomförts eller är pågående, kan följande nämnas: - Låskortsystem har införts, rutiner för ID/Passerkortshantering har tagits fram och egen passerkorttillverkning sker sedan år Riskinventering i samarbete med försäkringsmäklarens brand- och säkerhetsingenjör. - Brandutbildning för personal genomförs regelbundet. - ADR- utbildning (farligt gods) av chaufförer genomförs regelbundet. - Förbättrade rutiner för penninghantering har tagits fram. - Datasäkerhetspolicy, rutiner för skärmsläckare, personliga password, destruktion av lagringsenheter, energibackup, brandväggar etc är framtagna och bevakas regelbundet. - Miljö- och säkerhetssamordnare utsedd. Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns följande arbetsgrupper som förebygger risker inom verksamheten: - Verksamhetsledning - Säkerhetsgrupp 11

12 - Miljögrupp - Hygienkommitté - Gaskommitté Övergripande besiktningar/kontroller: - Brandsyn - Elbesiktning - Ventilationsbesiktning - Tillsynsbesök, Miljö- och hälsa 4. Försäkringar Kommunerna äger stora tillgångar som representerar betydande värden. För att undvika stora förluster om egendomen skadas har flertalet kommuner valt att försäkra den. Det finns också risker av annat slag än egendomsskador som är aktuella att försäkra för kommunerna, t ex ansvar och olycksfall. Kommunernas marknad för försäkringsupphandling har försämrats under de senaste åren. Antalet aktörer på den kommunala försäkringsmarknaden har blivit färre och detta har lett till höjda premier, självrisker samt försämrade försäkringsvillkor. En del kommuner vittnar om höjda självrisker på upp mot 5 till 25 mkr samt uppsagda avtal efter att en storskada skett. Agerandet hos försäkringsbolagen gör att kommunerna måste börja se sig om efter alternativa riskfinansieringsmodeller och öka kunskapen om de risker som finns, samt bedöma vilka av dessa som kräver försäkringsskydd. Allt fler kommuner väljer att bygga upp ett sk internt försäkringsskydd för reglering av egendomsskador under självrisk. Syftet är att kunna ha en relativt hög självrisk med möjlighet till premiereduktion. 12

13 De försäkringslösningar som försäkringsbolagen erbjuder kan grovt delas upp i följande huvudgrupper; Egendomsförsäkring Följdskadeförsäkring Ansvarsförsäkring Förmögenhetsbrott Olycksfallsförsäkring Motorfordonsförsäkring Skyddar kommunal egendom Ersätter extrakostnader och hyresförluster vid en egendomsskada Skyddar vid skadeståndsanspråk Skyddar vid anställdas brott mot kommunen Ersätter invaliditet och kostnader vid olycksfall, gäller vanligen skola och barnomsorg Tecknas för kommunens fordon En del kommuner anlitar mäklare vid försäkringsupphandlingen. En mäklare representerar inte något försäkringsbolag utan sin uppdragsgivare kommunen. Ersättningen till mäklaren utgår i regel i form av en provision på premiesumman. Utifrån de skadeuppföljningar som vissa kommuner gör uppskattas att kommunsektorns direkta kostnader för skador som orsakas av skador genom vandalism, inbrott mm minst uppgår till 6-8 mdkr per år. Eventuella storskador som regleras genom kommunernas sakförsäkringar exempelvis skolbränder har då inte tagits med i denna bedömning 2. Försäkringsersättningen betyder oftast lite jämfört med den andel av skadekostnaderna som kommunerna själva får stå för. 4.1 Gotlands kommun Samordning av kommunens försäkringar åligger kommunservice vid Konsult- och servicekontoret. Kommunservice anlitar sedan flera år en försäkringsmäklare, Marsh & McLennan Matthiessen AB, för stöd i arbetet med försäkringsadministration och löpande service. Försäkringsmäklaren medverkar också i det skadeförebyggande arbete kommunen bedriver på uppdrag av kommunservice. Försäkringsmäklartjänsten har inte upphandlats. Något avtal med försäkringsmäklaren har inte upprättats. Kommunen har tecknat avtal för kommunförsäkring, olycksfallsförsäkring, motorfordonsförsäkring, reseförsäkring för skolelever, skadedjur och saneringsavtal för 2 Källa: Svenska Kommunförbundet SKYDD

14 perioden t o m Kommunen har sina försäkringar tecknade hos fem försäkringsbolag. Totalt uppgick den samlade årspremien för samtliga försäkringar till ca 4,5 mkr år 2001 varav premien för kommunförsäkringen uppgår till ca 3,6 mkr. Merparten av premien avser egendomsförsäkringen, 3,2 mkr. I tabellen nedan framgår kommunens försäkringar samt avtalsperiod. Försäkringsgivare Försäkring Avtalsperiod Sampo Atlantica Kommunförsäkring: Egendomsförsäkring 1 jan1999 t o m 30 dec 2002 Utställningsförsäkring Skogsförsäkring Hemförsäkring (i andra hand) Båtförsäkring Allriskförsäkring Oljeskade- och cisternförsäkring Transportförsäkring Följdskadeförsäkring Förmögenhetsbrottsförsäkring Tjänstereseförsäkring Rättsskyddsförsäkring miljöbrott Ansvarsförsäkring Folksam Olycksfallsförsäkring 1 juli 2001 t o m 30 juni 2004 Länsförsäkringar Gotland Motorfordonförsäkring 1 jan 2002 t o m 31 dec 2004 Viator Reseförsäkring skolelever 8 okt 1999 t o m 31 dec 2002 Anticimex Skadedjur och saneringsavtal 1 jan 1999 t o m 31 dec 2002 Fram till årsskiftet 2001/2002 uppgick självrisken för egendomsskador till 2 basbelopp 3. Efter årsskiftet har försäkringsgivaren höjt självrisken till 4 basbelopp, d.v.s kr. Detta innebär att de egendomsskador som understiger 4 basbelopp inte regleras med försäkringsbolaget utan kommunen står själv för kostnaden upp till självrisk 3 Ett basbelopp uppgår år 2002 till

15 Vid en skada som drabbat fastigheten står tekniska förvaltningen för skadekostnaden upp till självrisk. Under perioden januari 1999 t o m april 2001 har kommunen haft ca 80 försäkringsreglerade skador avseende kommunförsäkringen. Dessa skador har medfört att försäkringsgivaren utbetalat (inkl reserverade medel) ca 4,9 mkr till kommunen. För den senaste treårsperioden har kommunen haft en premie på ca 8,7 mkr för kommunförsäkringen. Se följande diagram Kr Antal Skadekostnad premie Antal skador OBS! t o m april Diagram 1: Kommunens årliga skadekostnad för försäkringsreglerade skador relaterade till kommunförsäkringen för perioden januari 1999 t o m april 2001 samt premie för åren

16 5. Skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder En skada eller olyckor sker inte av sig själv utan de förorsakas. De verkliga skadeorsakerna kan ofta hänföras till brister i ledarskapet, oklara mål och handlingsplaner eller normer som inte efterlevs. Genom utbildning i säkerhetstänkande, systematisk skaderapportering och riskanalys, råd och förebyggande planering kan risker förebyggas och skador begränsas. Det förebyggande säkerhetsarbetet ska tjäna till att; identifiera de områden som är mera riskfyllda än andra, kartlägga konsekvenserna av om ingen insats sker, föreslå vilka metoder som bör användas i det enskilda fallet för att reducera riskerna, minska de negativa konsekvenserna av oönskade händelser. Detta kräver en helhetssyn där säkerhetsarbetet griper över hela den kommunala organisationen och därmed involverar flera aktörer i arbetet. För att kunna förebygga skador krävs att det skadeförebyggande arbetet inriktas på olika typer av åtgärder. Åtgärder som bör vara både kort- och långsiktiga. Exempel på sådana åtgärder är: Utbildning Tekniskt säkerhetsskydd Bevakning Stöldskyddsmärkning Rutiner för hantering av privata medel Lås och passerkontroll Information Samverkan Brottsförebyggande åtgärder Uppföljning Avbrottsplanering Kris- och katastrofledning Enligt regeringens nationella brottsförebyggande arbete 4 framgår att tyngdpunkten i kriminalpolitiken ska förskjutas mot åtgärder för att förhindra och förebygga brott och att brottslighetens orsaker måste angripas lokalt, där problemen finns. Med utgångspunkt från detta uppmanas kommunerna att bilda lokala brottsförebyggande råd. 4 Ds 1996:59 11 juni

17 En viktig del i arbetet är att ha kontroll över de kostnader som olika typer av skador medför. Endast utifrån en samlad kostnadsbild kan prioriteringar göras till grund för ett effektivt skadeförebyggande arbete. Tidiga signaler om inträffade skador och tillbud är nödvändiga vid analys av skadeutvecklingen. Inträffade skador är en dyrköpt erfarenhet som måste användas för att begränsa och undvika framtida skador. Skaderapporteringen kan tjäna som underlag för att bedöma vilka skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder som ska vidtas. Det är också viktigt att tillbud rapporteras, d v s olyckor som kunnat avvärjas innan en skada uppkommit. Rapporter om tillbud ger värdefull information om varför skadan har kunnat undvikas samt ger tidiga signaler om en eventuell stor skada. Skade- och tillbudsrapporteringen bör fylla följande syften: Ge en bild av skadeutvecklingen vad gäller skadetyp, skadetidpunkt, skadekostnad per reultatenhet och år. Skade- och tillbudsrapporteringen ska omfatta samtliga skador som drabbar verksamheten och egendomen. Utgöra ett underlag i arbetsmiljöarbetet. Tjäna som underlag för riskbehandling när det gäller skadeförebyggande skydd och skadebegränsande åtgärder. Instrument för att utvärdera nuvarande försäkring och försäkringsofferter. Underlätta administrationen kring skadorna. Mäta resultaten av vidtagna åtgärder. Öka riskmedvetenheten. Med hjälp av skadestatistik kan prioriteringar göras av vilka skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder som ska sättas in och vid vilka verksamheter. Skadestatistiken ger också värdefull information om vilken effekt åtgärderna haft på skadeutvecklingen. Detta kräver dock att sammanställning och analys görs regelbundet. Då skapas förutsättningar för att oönskad skadeutveckling kan förhindras i ett tidigt skede. Därför är det av vikt att kommunen löpande sammanställer skaderapporter och speglar skadeutvecklingen totalt för kommunen. 5.1 Gotlands kommun Det finns ingen samordnad enhetlig rutin för skade- och tillbudsrapportering. Därmed saknas en samlad bild av skadeutfallet över och under självrisk samt skadetyp och vilka verksamheter som är utsatta för skador. 17

18 Enligt uppgift från fastighetsavdelningen uppgick kostnaden för skadegörelse och vandalisering på kommunens fastigheter till ca 400 tkr år Detta är minskning med år 2000 då kostnaden uppgick till 700 tkr. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att förvaltningen fr o m 1 januari år 2000 ska verka för att personskador bland barn och elever i kommunens förskoleverksamhet och skolor ska minska. Med anledning av detta har rektorer och förskolechefer sedan januari 2000 rapporterat skador och skadetillbud. Arbetet sker inom ramen för nämndens kvalitetssäkring inom arbetsmiljön. En förvaltningsövergripande referensgrupp har till uppgift att följa upp att rutinen följs, fungerar och fyller sitt syfte. Barn- och utbildningsförvaltningen har sammanställt inrapporterade händelser under första halvåret år Av rapporten framgår att totalt 329 skador och tillbud rapporterats. Av dessa bedöms 62 händelser som allvarliga och 6 som mycket allvarliga. Mot bakgrund av rapporten beslutade Barn- och ungdomsnämnden att rapporten skulle återkopplas till verksamheten i syfte att höja medvetenheten kring rapporterade händelser för att därmed minska antalet skador bland barn och elever. Barn- och utbildningsnämnden har upprättat kris- och katastrofplaner för gymnasieskolan, särskolan samt grundskolan. Enligt uppgift är kommunens byggnader utrustade med inbrottslarm och brandlarm. Större byggnader är försedda med sk fullskyddslarm. Upphandlingen av larm ombesörjs av tekniska förvaltningen. Installationskostnaden för brandlarmen står tekniska förvaltningen helt för. Vad gäller inbrottslarmen delar tekniska förvaltningen och aktuell förvaltning på installationskostnaden. Med stöd av försäkringsmäklaren har kommunservice vid olika tillfällen genomfört information och utbildning angående säkerhetsarbetet och försäkringar. Kommunstyrelsen beslutade i maj år 2000 att inrätta ett lokalt brottsförebyggande råd. I rådet ingår ett kommunalråd (ordförande) samt företrädare för kommunen, polis, näringsliv och ideella organisationer. Visionen för Gotlands brottsförebyggande arbete lyder På Gotland skall alla känna sig säkra och trygga oavsett tid, plats och personliga omständigheter. Kommunstyrelsen har vidare beslutat; att kommunstyrelsen ska svara för kansliresurserna genom ledningskontorets Agenda-21 team att ledningskontoret beviljas 380 tkr i tilläggsanslag för anställning av en projektledare och övriga administrativa resurser 18

19 att verksamheten ska utvärderas efter två år I januari år 2001 tillträdde en projektledare med placering vid konsult- och service för att driva det brottsförebyggande arbetet. Arbetet har hittills inriktats mot att kartlägga trygghet och brott på Gotland. I ett nästa steg ska ett program för brottsförebyggande arbete utformas innehållande mål, värderingar och strategier som ska styra arbetet mot visionen. Vid slutet av tvåårsperioden ska ett förslag till långsiktig organisation av det brottsförebyggande arbetet lämnas. 19

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Bakgrund 3 2. Inriktningsmål 3 3. Riktlinjer för att uppnå målen 3 3.1 Inriktning 4 3.1.1 Attityder

Läs mer

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 11 mars 2014, 29. 1. INLEDNING Malung-Sälens kommun ska, på demokratisk grund,

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 950427 Säkerhetspolicy för Enköpings kommuns verksamheter

Antagen av kommunfullmäktige 950427 Säkerhetspolicy för Enköpings kommuns verksamheter Antagen av kommunfullmäktige 950427 Säkerhetspolicy för Enköpings kommuns verksamheter Syfte Enköpings kommuns säkerhetspolicy har till syfte att: säkerställa en hög säkerhet mot skador och störningar

Läs mer

Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun

Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun Policy för säkerhetsarbetet i Södertälje kommun Antagen av kommunfullmäktige den 28 september 1998 2 Södertälje kommun reglerar genom detta policydokument sin inställning till säkerhet och trygghet. Säkerhetspolicyn

Läs mer

Säkerheten i UAF 2001

Säkerheten i UAF 2001 UTBILDNINGS- OCH ARBETS- MARKNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TELEFON VX 08-587 850 00 FAX 08-587 857 85 uaf@vallentuna.se Till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Säkerheten i UAF 2001

Läs mer

Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun

Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Säkerhetsfunktionen Dokumentnamn Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunstyrelsen 2015-03-03,

Läs mer

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits

Läs mer

Säkerhetspolicy för Hällefors kommun

Säkerhetspolicy för Hällefors kommun Säkerhetspolicy för Hällefors kommun 2(6) Innehåll 1 Säkerhet... 3 2 Syfte... 3 3 Grunder... 3 4 Mål... 3 5 Ansvar... 4 6 Metoder för säkerhetsarbetet... 4 7 Uppföljning... 5 3(6) 1 Säkerhet Människor,

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund

Läs mer

Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning

Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning Revisionsrapport Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning Januari 2011 Anna Henriksson Fredrik Markstedt Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Inledning...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:57 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Produktionsutskottet

Läs mer

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontoret Stadsledningskontoret 1(4) Landskrona stod Datum 2015-04-15 Handläggare Håkan Nilsson Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen 2014 års uppföljning av stadens säkerhetsarbete Ärendebeskrivning Säkerhetspolicyn

Läs mer

INTERNT ERSÄTTNINGSSYSTEM I ENKÖPINGS KOMMUN

INTERNT ERSÄTTNINGSSYSTEM I ENKÖPINGS KOMMUN INTERNT ERSÄTTNINGSSYSTEM I ENKÖPINGS KOMMUN FR O M 1 januari 2001 Riskhanteringsgruppen INTERNT ERSÄTTNINGSSYSTEM I ENKÖPINGS KOMMUN FR O M 1 januari 2001 Omfattning Det interna ersättningssystemet gäller

Läs mer

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 4 Inledning... 2 Omfattning... 2 Säkerhetsskydd... 2 Krishantering... 2 Personsäkerhet...

Läs mer

Säkerhetspolicy Bodens Kommun

Säkerhetspolicy Bodens Kommun Godkänd av 2006-03-20 Säkerhetspolicy 0.1 Produkt/Projekt/Verksamhet Plan 1 (10) Säkerhetspolicy Bodens Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-03 70 2 (10) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 3 2 INRIKTNINGSMÅL...

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY för GISLAVEDS KOMMUN

BRANDSKYDDSPOLICY för GISLAVEDS KOMMUN BRANDSKYDDSPOLICY för GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2003-08-21 69 Inledning Denna policy, som är en del av kommunens vision att bli en Trygg och säker kommun ska tillämpas inom alla kommunala

Läs mer

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning.

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning. Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning Veronica Blank Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

Säkerhetspolicy för Sandvikens kommun

Säkerhetspolicy för Sandvikens kommun Säkerhetspolicy för Sandvikens kommun En trygg och säker kommun Förslag från kommunstyrelsen Antaget av kommunfullmäktige den 3 september 2001, 94 Dnr KS2006/458 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Definition...

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

FÖRSÄKRING OCH SKOLBRÄNDER. Jerker Albin Riskingenjör, Willis 2010-09-14

FÖRSÄKRING OCH SKOLBRÄNDER. Jerker Albin Riskingenjör, Willis 2010-09-14 FÖRSÄKRING OCH SKOLBRÄNDER Jerker Albin Riskingenjör, Willis 2010-09-14 AGENDA Kort om Jerker Albin Exempel på skador de senaste åren Vilka är kravställare på trygga och säkra skolor? Vilka får betala

Läs mer

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) Räddningstjänsten Öland Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) Bakgrund Förr i tiden gick räddningstjänsten brandsyn och kontrollerade allt byggnadstekniskt brandskydd i verksamheten. När Lagen

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Säkerhetspolicy samt tillämpningar och riktlinjer ÖFS 2007:11 Säkerhetspolicy fastställd av Kommunfullmäktige den 20 juni 2007, 101 Tillämpning och riktlinjer för säkerhetsarbetet

Läs mer

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17 Nämndledamöters ansvar Oxelösund 2015-11-17 Dagens program - Nämndens ansvar - Beslutsfattande - Styrelsens särskilda uppdrag - Juridiskt ansvar - Intern kontroll - Ansvarsprövning - God ekonomisk hushållning

Läs mer

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Anna-Karin Löfsved Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING!! 1 Ambassadör Uppdaterad 8 augusti 2012 Detta är ett material för Hyresbostäder i Norrköping. Copyright ( ) alla rättigheter reserverade

Läs mer

Butiks- och partihandelsförsäkring

Butiks- och partihandelsförsäkring Butiks- och partihandelsförsäkring En förmånlig, skräddarsydd försäkring för dig som är medlem i Svensk Handel Nyhet! Sjukvårdsförsäkring I samarbete med Sidan 2 Vad händer om din butik tvingas stänga

Läs mer

Revisionsstrategi 2015-2018

Revisionsstrategi 2015-2018 1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i

Läs mer

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö. Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Vervas kräver ISO 27001 och ISO 27002 av alla statliga myndigheter. Maylis Karlsson, Utvecklingsstrateg Verva 08-04-03

Vervas kräver ISO 27001 och ISO 27002 av alla statliga myndigheter. Maylis Karlsson, Utvecklingsstrateg Verva 08-04-03 Vervas kräver ISO 27001 och ISO 27002 av alla statliga myndigheter Maylis Karlsson, Utvecklingsstrateg Verva 08-04-03 Vervas regeringsuppdrag Utveckla säkert elektroniskt informationsutbyte Leda och samordna

Läs mer

IT-verksamheten, organisation och styrning

IT-verksamheten, organisation och styrning IT-verksamheten, organisation och styrning KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 12 Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Sammanfattning 2 5. IT-verksamhet, organisation och ansvar 3 5.1.1

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete En vägledning med exempel och lösningar för att du ska kunna utforma en brandsäker verksamhet Kiruna räddningstjänst Inledning Bra brandskydd I en verksamhet som har ett

Läs mer

Uppföljning - Ägarstyrning av kommunens företag

Uppföljning - Ägarstyrning av kommunens företag Revisionsrapport Uppföljning - Ägarstyrning av kommunens företag Nyköpings kommun Februari 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Revisionsfrågan...3

Läs mer

Vaggeryds Kommun. Säkerhetspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2007-08-27 83

Vaggeryds Kommun. Säkerhetspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2007-08-27 83 Vaggeryds Kommun Säkerhetspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 2007-08-27 83 Säkerhetspolicy (antagen av KF)... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Omfattning... 3 Tillämpning... 3 Revidering och uppdatering...

Läs mer

Riktlinjer för Systematiskt säkerhetsarbete

Riktlinjer för Systematiskt säkerhetsarbete Sid 1/5 2007-03-22 Bakgrund I enlighet med det av Kommunfullmäktige fastställda handlingsprogrammet för samhällsinriktat och internt säkerhetsarbete i Nyköpings kommun ska ett systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal 2013-11-28. Anders Pålhed

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal 2013-11-28. Anders Pålhed Förstudie Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Nerikes Brandkår 2013-11-28 Anders Pålhed 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 5 3.2 Avgränsning... 5 4. Bakgrundsfakta...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 10 1 Sammanfattning

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Bakgrund Kommunfullmäktige i Karlskrona och Ronneby kommun har fattat beslut om handlingsprogram för förebyggande åtgärder till

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete? Varför säkerhetsarbete? Att arbeta med säkerheten medför högre kvalitet och ökar värdet av tjänsten. Ett högt säkerhetstänkande höjer företagets anseende och goodwill. Kunder, ägare och anställda känner

Läs mer

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet Ledningsorganisation Styrsystem och styrprinciper Brukarinflytande Avvikelser och Klagomål Dokumentation Mål och Värderingar Systematiskt förbättringsarbete

Läs mer

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet www.pwc.se Revisionsrapport Malin Kronmar Carl-Magnus Stensson Granskning av inköpsrutinen och köptrohet Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...

Läs mer

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal RIKTLINJER Ersätter alla tidigare kommentarer och riktlinjer Samverkansavtalets övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL),

Läs mer

Vi har genomfört fördjupade granskningar inom ett antal områden.

Vi har genomfört fördjupade granskningar inom ett antal områden. Till kommunfullmäktige 2008 ÅRS REVISIONSBERÄTTELSE Vi har granskat kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet samt årsredovisning, sammanställd redovisning och räkenskaper för år 2008 i Vaggeryds

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15

Läs mer

Arbetsmiljöplan. för Virginska skolan läsåret 14/15

Arbetsmiljöplan. för Virginska skolan läsåret 14/15 Arbetsmiljöplan för Virginska skolan läsåret 14/15 Arbetsmiljöplan 2014-2015, Virginska skolan 1. Syfte Planens syfte är att beskriva hur det systematiska arbetsmiljöarbetet är organiserat och hur det

Läs mer

Informationssäkerhet i. Torsby kommun

Informationssäkerhet i. Torsby kommun 2008-09-15 Informationssäkerhet i Torsby kommun Säkerhetsplan 20080915 IT-avdelningen Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 97 0560-160 25 fax it@torsby.se

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C Säkerhet Säkerhet 2 (14) Innehåll 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll säkerhetsrevision 5 2.1.3 Säkerhets-

Läs mer

Revisionsrapport Mönsterås kommun

Revisionsrapport Mönsterås kommun Revisionsrapport Granskning av hur kommunstyrelsen utövar sin förvaltningskontroll (uppsiktsplikt) Mönsterås kommun Malin Kronmar Caroline Liljebjörn 8 november 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET ÖREBRO UNIVERSITET Rektors beslut 101/2005 2005-03-02 Dnr CF 10-358/2004 ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET Inledning Anvisningarna gäller för medarbetare, studenter

Läs mer

FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN

FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-23 6 Inledning och syfte Aneby kommun bedriver en del av sin verksamhet i form av bolag eller stiftelser. Verksamhet i

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Sidan 1 av 21 Lednings- och verksamhetsstöd Datum Sid 2016-03-10 Dnr 1 (1) Kommunstyrelsen Systematiskt arbetsmiljöarbete I syfte att förbättra och förtydliga det systematiska arbetsmiljöarbetet i Östhammars

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten.

Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten. Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten. Östersunds Kommun 16 Maj 2013 Marianne Harr certifierad kommunal revisor Veronica Blank revisor Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning...

Läs mer

Förslag till arbetsordning Leader Vättern

Förslag till arbetsordning Leader Vättern Förslag till arbetsordning Leader Vättern I arbetsordningen specificeras ansvar och uppgifter för Leader Vättern. Dessa bygger på antagna stadgar och de regler som styr arbetet med lokalt ledd utveckling.

Läs mer

FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN

FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN 1(8) Beslutad av kommunfullmäktige den 25 mars 2015 12 FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN 1. Inledning I kommunallagen markeras kommunfullmäktiges överordnade roll i förhållande till de kommunala bolagen.

Läs mer

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i

Läs mer

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN 1 POSOM I HÖGANÄS KOMMUN Bakgrund POSOM är en ledningsgrupp för samverkan kring psykiskt och socialt omhändertagande vid bland annat större olyckor och katastrofer. Riskerna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Polisen Fyrbodal 20140924 Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Handlingsplan Detta dokument innehåller Uddevalla kommuns och Polisområde Fyrbodals gemensamma handlingsplan.

Läs mer

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns

Läs mer

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER - prioriterade åtgärder - Information i skolan Ansvarig person Brandutredningar Lokaltengagemang November 2002 I samverkan: 0 Anlagd brand - varför ett

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Finspångs kommun 2010-01-25 Karin Jäderbrink, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Bakgrund och revisionsfrågor...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Revisionsfrågor

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 för Nygårds Vård Gotland AB

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 för Nygårds Vård Gotland AB 1 (10) Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 för Nygårds Vård Gotland AB Garda, januari 2014 Anna Larsson, verksamhetschef / föreståndare Conny Hörnsten, vårdhemschef Agneta Hörnsten Svanberg,

Läs mer

Revisionsberättelse för år 2011

Revisionsberättelse för år 2011 Till Kommunfullmäktige Revisionsberättelse för år 2011 Arvika kommuns revisorer har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet. Genom utsedda lekmannarevisorer har vi även granskat verksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Ann-Christine Falck Brännström 08-5230 6038 ann-christine.falckbrannstrom@sodertalje.se

Ann-Christine Falck Brännström 08-5230 6038 ann-christine.falckbrannstrom@sodertalje.se 1 (2) 2009-10-12 Tjänsteskrivelse Dnr 08/189 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Falck Brännström 08-5230 6038 ann-christine.falckbrannstrom@sodertalje.se Äldre och omsorgsnämnden Tillsynsrapport

Läs mer

Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun

Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun Revisionsrapport Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun Mars 2009 Thomas Lidgren Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 2.1 Revisionsfråga...2 2.2 Metod...2 3. Beskrivning

Läs mer

Handlingsprogram för skydd och säkerhet i Västerviks kommun

Handlingsprogram för skydd och säkerhet i Västerviks kommun Beslut i Kommunfullmäktige 2012-02-27 Handlingsprogram för skydd och säkerhet i Västerviks kommun för 2011-2014 F:\RTJ\1 Förvaltningsledning\Lag om skydd mot olyckor\handlingsprogram\2011\handlingsprogram

Läs mer

Butik & handel. Kortfattat om din kombinerade företagsförsäkring

Butik & handel. Kortfattat om din kombinerade företagsförsäkring Butik & handel Kortfattat om din kombinerade företagsförsäkring Varje bransch har sina speciella förutsättningar och utmaningar, vilket självklart ska återspeglas i ett skräddarsytt försäkringsupplägg.

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3

Läs mer

Revisionsrapport. Internkontroll - Finspångs kommun år 2007. Ref R Wallin

Revisionsrapport. Internkontroll - Finspångs kommun år 2007. Ref R Wallin Revisionsrapport Internkontroll - Finspångs kommun år 2007 Ref R Wallin 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...4 3. Syfte...4 4. Utgångspunkter...4 4.1 Metod...5 5. Resultat av granskningen...5 5.1 Servicenämnden...5

Läs mer

Kommunstyrelsens uppsikt över bolagen

Kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Östersunds kommun 2010-10-22 Kjell Pettersson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Innehåll A. Inledning B. Övergripande mål C. Policy D. Resursfördelning E. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare F. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

IT-säkerhetspolicy för Åtvidabergs kommun

IT-säkerhetspolicy för Åtvidabergs kommun Version 2005-01-26 Denna är s övergripande dokument styrning och kvalitetsutveckling av IT-säkerheten i den kommunala verksamheten. n innehåller strategier att uppnå målen. Kommunfullmäktige antar den

Läs mer

Svenska Teknik & Designföretagens Företagsförsäkring

Svenska Teknik & Designföretagens Företagsförsäkring För- och efterköpsinformation 2013-04-01 Här har vi gjort en översiktlig sammanställning av Svenska Teknik & Designföretagens Företagsförsäkring. En fullständig beskrivning av försäkringen finns i försäkringsvillkoren

Läs mer

Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor

Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor Botkyrka kommun Revisionsrapport Juni 2011 Johan Karlander Martin Andersson Sammanfattning PwC har fått i uppdrag av de

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM 2011-09-29 1(7) KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Sörmlandskustens Räddningstjänst 2010 2011-09-29 2(7) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...3 2 ANSVAR...3 3 ANSLUTNING...3 4 ORGANISATION

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16

Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 Patientsäkerhetsberättelse 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 INNEHÅLL 1. Fakta...3 2. Sammanfattning...4 3. Övergripande mål och strategier...4 4. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för

Läs mer