Forum. Nr Maria Masoomi Årets Yrkeskvinna BPW Sweden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forum. Nr 2 2004. Maria Masoomi Årets Yrkeskvinna 2004. BPW Sweden"

Transkript

1 BPW Sweden YRKES- KVINNORS RIKSFÖRBUND Forum Nr Årets Yrkeskvinna 2004 Maria Masoomi tillsammans med krögaren Erik Lallerstedt och förbundsordförande ORDFÖRANDE, , ul.blom@chello.se 1:A VICE ORDFÖRANDE Agneta Lindberg, agneta.lindberg@ kristianstadsparbank.se Maria Masoomi Årets Yrkeskvinna :A VICE ORDFÖRANDE Louise Elemalm, louise.elemalm@soc.lulea.se PROTOKOLLSEKRETERARE Inessa Moin, im@agencymoreinfo.com KASSAFÖRVALTARE Barbra Bohannan, barbra@svca.se ÖVRIGA LEDAMÖTER Birgitta Fernström, birgitta.fernstrom@telia.com Maria Forssén, maria@heartofstockholm.se ERSÄTTARE: Monica Bengtsson, monica.bergtsson@bredband.net Anna-Maria Persson, amp@artcenter.nu YOUNG BPW Ewa Fallenius, ewa@fallenius.org REVISORER: Inger Wiksell Karin Bäckström YK-Forum Nyhetsbrev för BPW Sweden Ansvarig utgivare: Hemsidor: Kansli: BPW Sweden Drottninggatan 59, Sthlm E-post: bpw.sweden@chello.se Tel , telefonsvarare Tryck: Hägerstens Tryckeri Kostekonomen och dietisten Maria Masoomi valdes till Årets Yrkeskvinna Motiveringen till utmärkelsen var: Business and Professional Women, Sweden Yrkeskvinnors Riksförbund tilldelar kostekonomen, dietisten Maria Masoomi utmärkelsen Årets Yrkeskvinna 2004 för hennes förmåga att med matens hjälp skapa nätverk och bygga såväl kulinariska som mänskliga broar mellan olika kulturer. Med kunnighet, envishet och energi har hon skapat en framgångsrik karriär på ett område som är starkt mansdominerat. Maria Masoomi korades på Internationella Kvinnodagen, 8 mars, vid en frukost på anrika konditori Sturekatten i Stockholm där en av landets mest kända krögaren, Erik Lallerstedt, överlämnade det diplom som Barbra Bohannan hade designat, samt den penna med texten Årets Yrkeskvinna 2004 som är det synbara beviset på utmärkelsen. Maria är född i Iran och kom till Sverige för 16 år sedan. Hon har pluggat på Uppsala universitet. Redan under sin studietid startade hon sitt företag, Marias Etnokök. Genom sitt enastående sätt att nätverka har hon skaffat en massa kontakter som lett fram till många uppdrag inom denna starkt mansdominerade bransch. Maria håller föredrag och matlagningskurser för kockar och butikspersonal, för personal inom vård och omsorg och i skolan. Maria undervisar också på hotell- och restaurangskolan i Grythyttan, har varit gästkock på Grand Hotell i Stockholm och på kungliga Slottet. Kulturutveckling och kulturskillnader är en naturlig del av allt Maria gör. Hon strävar alltid efter att öka förståelsen mellan människor som kommer från olika kulturer och har olika religioner utsågs hon till Årets Banbrytare. Det gäller att använda den uppmärksamhet som priset medför. Som egenföretagare är man sitt eget varumärke. Att jag får priset kan också hjälpa andra som tappat hoppet. Om de ser att Maria kan få det, så inser de att även de kan lyckas, säger Maria. Hon är en mycket värdig Årets Yrkeskvinna. Många i branschen har ringt och gratulera BPW Sweden till ett bra val. Vid ceremonin samlades ca 30 personer. Några av de som tidigare utsett till Årets Yrkeskvinna fanns på plats. Representanter från Svenskt Näringsliv, ICA kuriren, ett par bokförlag var närvarande. Sveriges Radios program Meny hade en intervju med Maria och hon syntes i TV. Uppsala tidning hade ett stort reportage och flera mattidningar ringde för att få veta mer om BPW och utmärkelsen. För Marias del fortsatte dagen den 8 mars med Rotarylunch, (Maria är också Rotarian) där hon berättade om sig själv och att hon just blivit Årets Yrkeskvinna. 1Förbundsordförande, också hon Rotarian, berättade om BPW. På eftermiddagen presenterades Maria inför en fullsatt sal i Kulturhuset. Mötet hade anordnats av 8-mars nätverket, ett nätverk med flera olika kvinnnoorganisationer, där bl a BPW Sweden ingår. I början av maj blev Maria invald som ny styrelseledamot i Gastronomiska Akademiens Vänner. Grattis Maria!

2 2 LANDET RUNT Glimtar från Västra Götaland 8 mars firas i Borås BPW/YK Borås var värd då Internationella kvinnodagen firades tillsammans med Soroptimister, Zontor och Damklubben på Hemgården. Klubbens nya ordförande Birgitta Fernström-Sotheran hälsade välkommen. Margareta Ling-Vannerus, kvällens gäst, gav oss inblickar i sitt långa engagemang i BPW/YK både nationellt och internationellt. Hon berättade engagerat om sina kontakter och sina många resor i Baltikum och Vitryssland. Öppna Utsikter på Hässleholmen, presenterades av Inga-Lena Persson, Tina Lundell och Sabereh Rigi. De berättade om det numera permanenta projekt där man på ett positivt sätt lyckats integrera invandrarkvinnor. Till kaffet underhöll Majron Sigge med två västgötadikter. Behållningen av kvällens lotteri gick till Inga-Lisa Hellströms barnhem i Rumänien, och insamlingen av tre bärkassar med leksaker och husgeråd till Kvinnojouren i Borås. Årets Yrkeskvinna i Västra Götaland. Borås BPW/YK har sedan några år tillbaka utsett en lokal Årets Yrkeskvinna. I år har klubben beslutat att tillsammans med BPW/YK Göteborg utse Årets Yrkeskvinna i Västra Götaland. Hon korades vid Boråsklubbens operabesök i Göteborg. Utmärkelsen tilldelades UF-läraren Ulla Zander från Ulricehamn. UF, står för Ung Företagsamhet, en verksamhet där elever tränar sig att driva företag. Ulla tilldelas utmärkelsen för sin driftighet och entreprenörsanda, genom vilken hon utvecklat ett mycket gott samarbete mellan skola och näringsliv. Hon är en god representant för en yrkeskvinna av idag. Ulla Zander valdes 1996 till bästa UFlärare. Hon har även erhållit utmärkelse Ulla Zander, lärare från Ulricehamn är Årets Yrkeskvinna 2004 i Västra Götaland från Västsvenska industri- och Handelskammaren för sitt arbete. Genom sin energi, sin ärlighet och sitt yrkeskunnande är hon en god representant för en yrkeskvinna av idag. Boråsklubbens vårutflykt gick i år till Göteborgsoperan. Operans chefsguide Rolf Nilsson, tog emot och förde oss runt i huset. Han berätttade om arbetet i verkstäder, repetitionssalar och på scenen, visade skrymslen och vrår, som normalt är förborgade för publiken. I byggnaden arbetar över sjuttio olika yrkeskategorier. Efter rundvandring upp och ner, framför och bakom kulisserna, insåg alla vilken stor arbetsplats detta är och vilket arbete som ligger bakom en produktion vid operan. I Göteborgsoperans restaurang serverade restaurangchefen Christina Haugens en underbar hälleflundra. Rolf Nilsson, med ett förflutet som sångare på Stora Teatern och Göteborgsoperan underhöll med sång och ett eget kåseri Från bönehus till operahus. Birgitta Fernström-Sotheran, ordförande BPW/YK Borås Succéafton i Göteborg I mitten av maj samlades 100 BPW-medlemmar från klubbarna i Göteborg och Borås med gäster i Bankettsalen på Park till en teaterupplevelse - samtal fortgår - med Marika och Strindberg. Strindberg han har skrämt slaget på mig! När jag var liten trodde jag att han hette Slingberg och var ett spöke. Föreställning var uppbyggt som ett samtal över tiden med Herr Strindberg och fröken Lagercrantz (Skådespelaren Marika Lagercrantz) till ackompanjemang av Håkan Berghe. En god gravlax sallad, kaffe och choklad serverades. Stämningen var på topp och kvällen blev lyckad på alla sätt med samtal som fortgick till sent. Karin Manzoor ordförande YK/BPW Göteborg Marsmöten i Kristianstad Frukostmöte på kvällstid BPW Kristianstad fortsätter sina mycket framgångsrika frukostar. Klubbens ordförande Lena Bengtsson lyckades i mars fånga in Regina Lund, högaktuell i Malmö med musicalen Victor/Victoria. Regina gjorde en avstickare till Kristianstad och en kvällsfrukost. Hon berättade om sitt liv och bjöd verkligen på sig själv. Det blev en personlig pratstund om hennes uppväxt och karriär. Regina föddes i Vasa. Pappan var regissör, mamman dansare. Hon växte upp i Gävle nära sina "skånska" farföräldrar. Regina berättade vidare att hon ett tag var inne på att bli jurist, som sin farfar advokaten, men valde istället att satsa på scenskolan. Hon berättade också om sin 5-årige son. Hennes personliga samtalsform inspirerade publiken att ställa personliga frågor och hon fick svara på varifrån hon fick sin styrka, om den största utmaningen och vad hon gör för att bara njuta. Hon var jättenyfiken på vilka vi i publiken var och skickade därför runt en bok, där alla uppmanades skriva kort vad de kände för. I slutet läste hon upp vad vi skrivit, som en dikt. Agneta Lindberg Årets Yrkeskvinna i Kristianstad 2004 Marika Wachtmeister tillsammans med vice förbundsordförande Agneta Lindberg. Årets yrkeskvinna i Kristianstad Den 8 mars, på internationella kvinnodagen, korade BPW Kristianstad sin Årets Yrkeskvinna. Utmärkelsen gick till Marika Wachtmeister för hennes målmedvetna arbete under många år och dess stora betydelse för bygden. Marika är grundare av stiftelsen Wanås utställningar, som bildades Då hade redan sex utställningar ägt rum. Syfte är att främja konstnärlig och annan jämförbar verksamhet med inriktning mot samtidskonst och historia. I slottsparken och i ett gammalt sädesmagasin från 1823 inbjuds konstnärer att skapa platsspecifika verk. Konstnärerna väljer platsen för sina verk, projekten diskuteras sedan under en längre tid och färdigställls under våren inför det årets utställning.parken innehåller idag omkring 30 permanenta verk som skapats på plats. Därtill finns ett flertal permanenta verk av amerikanska konstnärer. Agneta Lindberg YKR/BPW:s styrelsen vill gärna veta hur många av medlemmarna som kan ta emot Forum via Internet som en PDF-fil och eventuellt kunna nås av annan information via e-post. Alla uppmanas därför att omgående lämna uppgifter om e- postadress till sin klubbordföranden. Förbundsstyrelsen vill ha svaren senast 30 juli 2004.

3 Inspirationsföredrag i Härnösand! Torsdagen den 22 april stängde vi vårljuset ute i Församlingsgården i Härnösand. Där tändes i stället en magnifik kandelaber, och vi - ca 150 personer - fick höra en folksaga berättad av Ann Järneström. Vi satt stilla och andlösa i nästan en timme, man kunde ha hört en knappnål falla. Även vuxna har behov att lyssna, skapa sina inre bilder och med sagans hjälp få en stund av meditation. Och Ann har en otrolig förmåga att trollbinda! När de automatiska markiserna utanför fönstren fälldes när solen gått ned, använde hon sig av ljudet som uppstod och vävde in det i sin berättelse. Många med mig trodde att det var en ljudillustration som hörde till sagan innan vi förstod vad det var! Ann är ursprungligen förskollärare, numera egen företagare och bosatt i Nordingrå, Höga Kusten. Där bor hon mitt en natur hon älskar, och mitt bland människor som bott där hela sitt liv och som kan berätta om vittra och andra företeelser. Ann lyssnar och använder berätttelserna i sina föreläsningar. Hon reser runt i landet och berättar sina sagor, och har också föredrag i samband med sagan, om företagande och utveckling. Det här var BPW/YK Härnösands första arrangemang av detta slag. Vi kommer med all säkerhet att återkomma med fler föredrag, och söker redan nu efter möjliga föreläsare. För er som vill läsa om Ann, har hon en egen hemsida Elisabeth Wall BPW/YK Härnösand Senaste nytt från Stockholm Stora förväntningar då mentorprojekt startade I slutet av april gick startskottet för BPW Stockholms mentorprogram. 22 kvinnor, dvs elva adepter och deras mentorer ska under det kommande året träffas regelbundet. Ann-Kristin Sandberg, författare till boken Mentorskap en väg till personlig och professionell utveckling inledde kvälllen. De blivande paren, dvs mentorn och adepten, fick tillfälle att bekanta sig med varandra och bestämma tid för sin första enskilda träff. Förväntningarna är höga. Nu är det upp till varje par att ta tillvara detta tillfälle, där mentorn delar med sig av sin yrkes- och livserfarenhet till adepten. Både adepten och mentorn har stora möjligheter att utvecklas både i sin professionella och privata roll. Trots att det är Stockholmsklubben som genomför detta pilotprojekt så kommer ett av paren från Kristianstadsklubben. Det visar att vi kan delta i varandras klubbaktiviteter, trots det geografiska avståndet. Förhoppningsvis kan det så småningom leda till fler mentorprogram i andra delar av Sverige. Kontakt gärna mig om du vill ha råd och tips. Ewa Fallenius BPW:s Young ansvarig Britta Calminder till minne Britta Calminder, tidigare förbundsordförande och Europa koordinator, gick bort tidigare i våras. Britta blev nästan 80 år. Hon var född 1924, i juletid. Britta har varit medlem i Stockholmsklubben sedan mitten av 60-talet. Hon var mycket engagerad i kvinnors villkor och förutsättningar på arbetsmarknaden Britta var klubbmästare i Stockholmsklubben när jag första gången var ordförande. Därefter var hon from 1984 ordförande i klubben. Mellan var Britta medlem i Europa kommittén och 1988 valdes hon till ordförande i kommittén för att året efter, på kongressen i Bahamas, väljas till European Co-ordinator. Under Brittas tid som förbundsordförande firade förbundet sitt 50-årsjubileum. Som kuriosa kan nämnas att YKR redan i mitten på 80-talet anordnade datakurser för unga flickor, något som nu framstår som mycket framsynt. När jag lärde känna Britta var hon chef för Hygienbyrån, sedermera redaktör på Brevskolan. Men innan dess hade hon hunnit med att skriva den första boken om frysning av mat. och på 60-talet startat radioprogrammet Mat för oss som har bråttom. Britta skrev också undervisningsmaterial till hemkunskapen anställdes hon som byråsekreterare på Socialstyrelsen och blev senare byrådirektör, en tjänst som hon hade fram till sin pensionering. Under sina sista år bodde Britta i Katrineholm, men var fortfarande medlem i Stockholmsklubben. Förbundsordförande CEDAW Utbildningsdag om FN:s Kvinnokonvention i Uppsala CEDAW-nätverket som representerar 20 svenska kvinnoorganisationer samlade ca 70 deltagare. Förutom, förbundsordförande BPW så deltog fyra medlemmar från klubben i Uppsala. Inledningstalare var Göran Lindberg, länspolismästare i Uppsala län och en av de 10 jämställdhetsambassadörer som länsstyrelsen utsett. Göran sa att vid polisen i Uppsala är vård av barn en speciell merit, framförallt för dem med chefstjänst. Inom polisen i Uppsala är alla utbildade både i FN:s barn- och kvinnokonvention. Han sammanfattade dagens situation med följande satser: Var 5:e minut misshandlas en kvinna i Sverige, dygnet runt. Män kräver sällan jämställdhet. Kvinnor i höga positioner driver inte jämställdhet. Unga kvinnor har inte sett vill inte se hur diskriminerade de blir. Barn- och familjeminister Berit Andnor informerade om vad som redan gjorts och vad som är på gång i olika departement för att förbättra jämställdheten. En handlingsplan med fokus på fem område arbetas fram. Rubrikerna är: Representation, Lika lön för lika och likvärdigt arbete, Mäns våld mot kvinnor, Män och jämställdhet, Sexualisering av det offentliga rummet. För att lyfta fram flickornas situation startar under våren Projektet Flicka med avstamp i Sundsvall och skall gå över hela landet med slutpunkt i Malmö. Håll utkik och kolla Kanske något att knyta an till i höstens program. (På jämställdhetsrådet 19 maj berördes frågan och utlovades 2,5 miljoner i statsbidrag att söka för föreningar. UL:s kommentar) Monica Lundberg, internkonsult på Akademiska sjukhuset i Uppsala informerade om tre intressanta projekt. Lönekartläggning inom hela sjukhusets verksamhet. Ett stort EU-projekt med intressenter från flera olika länder, samt ett projekt om patientbemötande. Projektledare för det senare är Margareta Jacobsson ledamot av styrelsen för BPW Uppsala. Axplock från en trevlig och lärorik dag Monica Bengtsson I början av hösten kommer nästa nummer av Forum. Redaktionen efterlyser material från klubbarna. Så fort ni har något att delge andra skicka ett kort reportage till kansliet, gärna också bilder. 3

4 EU idag 15 i morgon 25 BPW Sweden arrangerade sex informationsmöten om det förslag till nytt EU-fördrag som Framtidskonventet 2002 lagt fram, med bidrag från EU 2004-kommittén. De första mötena ägde rum i Stockholm och avrapporterades i tidigare nummer av Forum. Lena Hjelm-Wallén i Sala och Gävle. Lena Hjelm-Wallén ställde upp för YKR/BPW Sweden när förbundet arrangerade informationsmöten i Sala och i Gävle. Lena är en mycket kunnig och inspirerande föredragshållare, med sin stora erfarenhet som tidigare utrikesminister och ledare för den svenska delegationen vid EU:s framtidskonvent. Lena är pedagog vilket tydligt märks när hon på ett enkelt och informativt sätt berättar för oss om innebörden av det nya förslaget till EU:s grundlag. Huvudbudskapet är att det inte är så stora ändringar vad beträffar EU:s verksamhet. Skälet till nya grundlagen är den otroligt stora utvidgningen till 25 medlemmar. Man talar numera ofta om Europa istället för EU men det är inte riktigt än. Alla länder i Europa har en relation till EU, även Norge, Island, Liechtenstein eller Schweiz. De har på olika sätt avtal med EU liksom de nya länder som står på kö att komma in. Även Ryssland har ett samarbetsavtal. Man kan vara med och fatta beslut i EU eller stå utanför, men alla länder måste ändå förhålla sig till EU. Vi är involverade i varann. Man kan inte stå isolerad. Detta är inte unikt för Europa. I Afrika har 54 länder ett samarbete, som också började med handel. I Sydamerika och Asien har man sina samarbetsorganisationer. Det är så många frågor som är gränsöverskridande att samarbete behövs. Vi ska samarbeta i FN så långt det går men det är mer komplicerat med nästa 200 stater att samordna sig än det är i EU med nu 25. Det viktiga med EU är att skapa gemensamma lagar och regler för gränsöverskridande frågor t ex sådant som rör fred, miljö och brottsförebyggande åtgärder. Till de senare räknas handel med kvinnor och barn och trafficing. Genom den utvidgning som sker 1 maj blir det äntligen ett helt Europa igen. Förhoppningen har varit att den nya grundlagen skulle vara antagen av samtliga 25 länder när utvidgningen skedde den 1 maj. Så blir inte fallet och det är fortfarande oklart när det kommer att ske. Lena poängterar att det är inte så att EU fattar beslut över våra huvuden utan EU fattar beslut om det som medlemsstaterna ger EU befogenheter att fatta beslut om. Går vi tillbaka i historien kan man konstatera att det varit krig på kontinenten ungefär vart 30:de år, utom de sista 60 åren. Alla konflikter börjar med små futtigheter. Har man inte verktyg nog att se till att dessa konflikter 4 löses på ett bra sätt så är det lätt att de eskalerar. EU är ett fredsprojekt som kom till efter andra världskriget. I EU står sammanträdesbordet dukat. Det finns en plats att sätta sig ner och lösa konflikter. Det finns en naturlig plats att träffas. Det är mycket viktigt. Jag tror inte vi egentligen blivit mer civiliserade i Europa, men nu har vi skapat ett forum där vi sitter tillsammans och löser små saker, säger Lena. Då kommer vi också på sätt att ta i de större frågorna. Vi svenskar har inte erfarenhet av krig och kanske därför inte förstår den stora betydelsen av EU som fredsskapande makt. Det är nästan 200 år sedan Sverige var i krig. Europa har varit en delad kontinent i 50 år. Nu är det viktigt att vidareutveckla den demokratiprocess och rättstatsuppbyggnad som påbörjades när muren föll Besluten som fattas i EU fattas av de valda politikerna. Tycker vi inte om beslutet ska vi skylla på politikerna inte på EU som institution. Det viktigaste med den nya grundlagen är att enas om på vilka nivåer de olika besluten ska tas. Vi har olika nivåer för beslutsfattande kommuner, landsting och riksdag och EU. Den nya grundlagen har tydliggjort vilka frågor som ska beslutas i EU och vilka som ska vara kvar i resp. land. Den nya grundlagen är en sammanslagnig av fyra gamla fördragen, med en del tillägg och förändringar. Vi kallar det grundlag, men det är egentligen fördrag. Grundlag har stater och EU är ingen stat och lär inte bli det, åtminstone inte än på många år. EU föreslås dock få status som juridisk person, vilket medför att EU kan skriva på t ex avtal om mänskliga rättigheter. De 25 staterna som ingår i EU ger mandat att besluta i främst gränsöverskridande frågor. Miljö är en tydlig sådan fråga, gränsöverskridande brottslighet ska kunna behandlas mer förenklat än idag. Handel med kvinnor och barn i sexuellt syfte måste alla vara eniga om att bekämpa och också ha en straffpåföljd som är likartad, annars kommer vi aldrig åt företeelsen. Narkotikahandel, valutabrott och liknande som går över gränserna ska få mer muskler i EU. Här vill konventet ge möjlighet att fatta snabbare beslut. Inte så att alla stater måste vara eniga i varje detalj, som idag, då det kan vare en liten detalj som ett land hänger upp sig på så att det inte blir något beslut alls. Konventet anser här att beslut kan fattas av en kvalificerad majoritet. Det sägs att EU får så mycket mer makt, något Lena inte alls vill hålla med om. Det är ett område där EU:s makt ökar och det är kampen mot gränsöverskridande brottslighet. Annars gäller att det som man inte skriver in ska EU inte ha med att göra. T ex skolan, utbildning, hälsofrågor. sjukvård, äldrepolitik ska EU inte besluta om. Ett undantag på hälsosidan är smittsamma sjukdomar. De är gränsöverskridande och här får EU befogenheter. Fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital är grunde i EU. Som konsument tjänar man på detta. Här kan tolkningen komma in och bli svår ibland. När man kom överens om att hålla hårt på en övre gräns för arbetstid om 48 timmar per vecka blev det problem med tolkningen. Det blev ett ramaskri i svensk sjukvård som genast sa att vi måste ha minst 3000 nya läkare för att leva upp till EU krav. Om det blir något som slår konstigt så få man arbeta vidare och rätta till skrivningen. Inom utrikespolitiken vill man också ha en gemensam linje. EU har en demokratisk syn på mänskliga rättigheter som leder till ett ansvar. Det är vår skyldighet att se till att inte folkrätten trampas på, rättsstaten inte kränks. Grunden finns i FN stadgan som alla länder undertecknat. Vår skyldighet är se till att efterlevnaden hålls. Använda våra diplomater men också våra instrument för krishantering. Detta tar lång tid att utforma. Vår militära alliansfrihet, något vi inte är ensamma om utan delar med tre länder till, är inte så avvikande som vi tror. Mycket av de frågor som man tar ställning till sammanfaller. Hur det nu blir med beslutet om det nya fördraget, det vi kallar grundlagen, vet vi inte. Eftersom Berlusconi ställde till det i Rom kan

5 det dröja ett tag till det tas upp igen. Tills dess får vi leva med de fördrag vi har idag. Det är en mycket omfattande beslutsordning som ska till för att godkänna förslag. Först ska alla statsministrar enas i Europeiska rådet. Därefter ska fördraget skickas till alla 25 länders parlament som ska godkänna varje paragraf i förslaget. I en del länder ska det också folkomröstas om förslaget. Först därefter kan det träda i kraft. Jämställdheten i Europa I slutet av januari månad arrangerade BPW i Helsingborg och Kvinnokraft i Åstorp en paneldebatt för att uppmärksamma hur vi påverkas av förslaget till en ny grundlag för EU-länderna. Debatten samlade 75 kvinnor från Malmö, Kristianstad, Ängelholm, Helsingborg, Åstorp, Höganäs och Landskrona. Panelen bestod av Hillevi Larsson (s), Ann-Marie Brodén (m) som är ledamöter av riksdagens EU-nämnd. Freds- och konfliktforskare Kerstin Schultz och Eleni Cronström från Svenskt Näringsliv. Debatten inleddes av Hillevi Larsson som beskrev arbetet med fördragsförslaget som väntas bli antaget av Europeiska rådet under De områden som kräver internationellt samarbete är bl a bekämpningen av den internationella brottsligheten t ex trafficing. Asylpolitiken är ett andra område som idag har en alltför ojämn fördelning mellan EUländerna. Jordbrukspolitiken står idag för en alltför omfattande del av EU: s kostnader samtidigt som de nya EU-medlemmarna hoppas på fortsatt frikostighet. Den frågan blir en gemensam angelägenhet att lösa. Hillevi Larsson berättade också att den svenska regeringsrepresentanten arbetar för en ökad jämställdhet inom EU och att detta fått en tydlig formulering i förslaget. Debatten fortsatte med ett inlägg av Ann- Marie Brodén som påpekade att det råder samstämmighet mellan socialdemokrater och moderater i arbetet med fördraget både när det gäller t ex flyktingfrågor, trafficing, jämställdhets- och säkerhetsfrågor. Ann- Marie Brodén menade också att det är av stor vikt att man faktiskt också efterlever de krav som formuleras i fördraget. Eleni Cronström tog upp att de hinder man kan se för kvinnors företagande inom EU är bl a brist på både kapital och riskkapital. Kvinnor har ofta inget eller litet närverk och kvinnor anpassar ofta sitt yrkesliv efter familjens situation. Andra hinder för kvinnor kan vara att män oftare än kvinnor är företagare och rika, därmed saknar kvinnnor förebilder för sitt företagande. För att minska de hinder som finns för kvinnor bör man skapa socialförsäkringar som underlätttar jämställdhet och att möjliggöra en marknad för familjenära tjänster, menade Eleni Cronström. Kerstin Schultz uttalade en stark oro inför utvecklingen inom EU när det gäller planerna på att införa ett gemensamt försvar för EU-länderna samtidigt som det saknas skrivning om alliansfrihet och neutralitet för Sverige. Kerstin Schultz menade att skälet till att man vill införa ett gemensamt försvar är att man vill skapa ett instrument för intervention. På en fråga från publiken svarade Kerstin Schultz att det största hotet för oss är det våld som sker i samhället. Panelens inlägg avlöstes av en debatt som bl a tog upp trafficing, NATO:s inflytande och bristen på EU-identitet i Sverige. Skarp kritik riktades mot media och även politiker för bristande bevakning av vad som sker inom EU. Soffi Domefalk Ordförande BPW Helsingborg EU - information i Göteborg BPW Göteborg hade inbjudit Lisbeth Grönfeldt Bergman från Europaparlamentet för att lotsa oss genom förslaget till ny grundlag för EU. Vi som samlats i de vackra lokalerna på universitetet i Vasaparken fick mycken information och hade även möjlighet att ställa frågor. BPW Swedens förbundsordförande, informerade om BPW:s verksamhet och med lite optimism hoppas jag att BPW Göteborg genom Ulla-Lizas entusiasm kan öka sitt medlemsantal. Karin Manzoor Ordförande BPW Göteborg Sammanfattning av Lisbeth Grönfeldt Bergmans anförande Lisbeth har mest sysslat med de ekonomiska och monetära frågorna i parlamentet. Hon gav sin syn på vad den nya grundlagen för EU kan innebära för oss i Sverige och för arbetet som parlamentariker i Bryssel. De stora frågorna 1 maj tillkommer 10 nya länder som medlemmar i Europeiska Unionen. Detta är den största utvidgningen någonsin. Det största landet är Polen med 45 miljoner invånare det minsta Malta. Länderna skiljer sig mycket även om de flesta är fd kommuniststater. Alla dessa länder är i olika fas i sin utveckling, framförallt i den ekonomiska utvecklingen. Av de tre baltiska staterna är det Estland som har kommit längst. Flera länder har stora problem. I Litauen har man kärnkraftverket Ignalina, som flera av de nuvarande EU länderna hjälper till med att förbättra. Maltas avfallshantering är ett stort problem som ska lösas, Cyperns delning är ett annat. Utvidgningen innebär en mycket stor förändring för EU, inte minst på beslutsapparaten. Säkerhetspolitiken blir också påfrestad. Det märks inte minst genom att de Europeiska staterna ställt sig både för och emot USAs invasion av Irak. Lisbeth hopppas dock att utvidgningen ska bli den positiva kick som EU behöver just nu. Statsministrarna sa för 4 år sedan i Lissabon att Europa skulle bli det ledande kunskapsområdet före Det har nu gått en del år och det står ganska still i Europa. Tar vi tillvara all den entusiasm som finns i de nya länderna kan vi kanske få igång arbetet. EU måste ha både en budget som fungerar och ett fungerande beslutssystem för att utvidgningen ska lyckas. Hur EU fungerar idag Kommissionen, Ministerrådet och Parlamentet är de tre ben som EU idag vilar på. Några vill räkna EG domstolen som ett fjärde ben. Kommissionen har att lägga förslag till lagstiftning och också övervaka att länderna håller överenskomna lagar och att inget land kör över ett annat. Lagstiftningen är en ganska långdragen process när 15 länder samlas i ministerrådet för att komma överens. Nu blir det 25 som ska komma överens. När ministrarna möts i kommissionen är det inte enbart 25 personer i rummmet. I praktiken representeras varje land av minst 4-5 personer. Den budget som ska gälla för perioden lägger den nu sittande kommissionen, som avgår till sommaren, vilket kan synas lite märkligt. I beslutet om den budgeten deltar alla 25 ländernas regeringar, eftersom de träder in i unionen den 1 maj. Det enda folkvalda organet i EU är parlamentet, som efter valet den 13 juni kommer att vara 732 ledamöter. Parlamentet kan idag inte lägga egna motioner, men anta eller förkasta förslagen. Parlamentet kommer att få mer makt enligt konventets förslag. Om konventet. Under de 50 år som EU funnits i olika skepnader har flera olika fördrag tillkommit. Det har blivit ett svåröverblickbart lapptäcke. Med åren har också talet om demokratiskt underskott ökat. Tio nya länder skulle vinna inträde i EU. Gällande fördrag behövde ses över. Då kom idén om ett framtidskonvent upp. 106 ledamöter valda av regeringar och parlament i de gamla och de nya länderna samlades för att ta fram ett nytt förslag till grundfördrag, det som allmänt kallas grundlagen. Tre uppgifter skulle konventet lösa: Alla olika fördrag som vuxit fram under åren har gjort EU svåröverblickbart. Alltså behövs förenkling och förtydligande. Människor kunde inte se vilka som fattade Forts på nästa sida 5

6 6 Forts från sid 5 vilket beslut, vilket gjorde EU alltför anonymt. Demokratin inom EU behövde förbättras. Hur kan man säkerställa att besluten tas med så stor folklig förankring som möjligt i demokratisk ordning? - Vad ska EU ägna sig åt och inte ägna sig åt, och hur ska besluten fattas? Samarbetet mellan EU-parlamentet och nationella parlamenten delas in i tre befogenhets nivåer. 1. Exklusiva befogenheter, där EU ensamt fattar beslut som ska gälla i alla medlemsländer. Exempel är konkurens i den inre marknaden och handel med tredje land. 2. Delade befogenheter, kan gälla åtgärder som ger ett mervärde till medlemsstaterna på den inre marknaden. Den ekonomiska politiken och sysselsättnings politiken är exempel. 3.Befogenheter där man stödjer medlemsstaternas åtgärder. Kan gälla kultur, idrott räddningstjänst o dyl. Här följer ett axplock av förslag från framtidskonventet: Ordförandeskapet för rådet, växlar idag var 6:e månad. Konventet föreslår att ordförande ska väljas på 2,5 år. Det kan medföra en större kontinuitet och bli längre planeringsperioder. Samtidigt förstärks då makten hos rådet som institution. Man kan väga detta för och emot. Rådet föreslås också utse en utrikesminister som ska leda rådet i utrikespolitiska frågor. Sveriges riksdag vill inte ha en ordförande med så långt mandat som 2,5 år. Idag har varje land vetorätt, vilket innebär att besluten fattas i koncensus,. Flertalet frågor föreslås i framtiden kunna fattas med majoritetsbeslut. Beslut ska då Till BPW Swedens ordförandemöte i Stockholm samlade representanter från 10 klubbar, förbundsstyrelsen och vår europakoordinator. Barbra Bohannan, förbundsstyrelsen, presenterade BPW Swedens nya webbplats; Hemsidan är inte färdigutvecklad ännu, men meningen är att man ska kunna ladda ner Forum och att remissyttranden ska läggas ut så att alla medlemmar själva ska kunna läsa svaren. Det ska finnas en förteckning över alla klubbar, med länkar till lokala hemsidor. Här ska också finnas BPW:s mål, aktiviteter, ett kalendarium och information om medlemskap. Monica Bengtsson, ordförande i stadgekommittén, presenterade förslag till fattas av en majoritet av länderna samt att de som röstar för en fråga ska representera minst 60 % av befolkningen inom unionen. EU parlamentet föreslås blir medbeslutande. Överläggningarna ska också vara offentliga enligt förslaget, vilket de inte är idag. En punkt Sverige arbetat hårt för. De nationella parlamenten ska knytas närmare EU. Idag gå förslag från EU till ländernas regeringar. I framtiden föreslås att också parlamenten ska yttras sig över nya lagförslag. De nationella parlamenten avgör om EU ska fatta beslut eller om en fråga ska avgöras på det nationella planet. Säger en tredjedel av länderna att en fråga ligger fel ska kommissionen dra tillbaka förslaget. Inrikesfrågor som ska vara gemensammma är asylpolitiken. EU:s straffrättsliga samarbete och operativt polissamarbete är några frågor som ska beslutas med kvalificerad majoritet. Hur ska nu förslaget gå igenom? Alla 25 länder ska godkänna det nya fördraget. Några länder har sagt att de ska ha folkomröstning innan de beslutar hur de ska ha det. Noteringar sammanställda av Ordförandemöte i Stockholm den 7 februari 2004 ändring av förbundets stadgar. Samtliga klubbar har förslaget på remiss. Synpunkter skickas till Monica och de slutliga ändringarna skall tas vid landsmötet Visioner kring hur organisationen kan ta tillvara medlemmars intressen och hur vi ska kunna värva fler diskuterades i grupper. Visionen delades upp i olika skeden; nuläge och framtid för klubbarna, vad ska förbättras och hur ska det gå till. Resultat se nedan. Ett sätt att kunna hålla hög kvalitet på programmen är att gå samman med andra föreningar och nätverk. Dels kan det bli fler som kommer på möten, dels kan kanske andra föreläsare inbjudas. Förbundsstyrelsen har haft vissa kontakter med några andra kvinnoorganisationer för att undersöka möjligheten att hitta samarbetsformer på förbundsnivå. Klubbarna ute i landet uppmanas att söka kontakt med andra nätverk vars inriktning stämmer överens med vår. BPW Helsingborg kommer att stå som värdklubb för landsmötet 2005, 9-10 april, ev med början 8 april på kvällen. Det är nu också klart att förbundsmötet i höst arrangeras av BPW Borås, den 16 oktober Lena Hokfelt, europakoordinator, informerade om BPW representation i regeringens Jämställdhetsråd. Vi är också medlemmar i Sveriges Kvinnolobby och därigenom i Europeiska Kvinnolobbyn. BPW är även representerade inom EU och FN, där vi har konsultativ status (innebörden finns förklarad på den internationella hemsidan). Vi finns representerade inom fler FN organ. Lena uppmanade oss ta kontakt med Länsstyrelserna för att få information om de regionala tillväxtprogrammen. Där kan det finnas pengar att söka för att finansiera lokala projekt. Lena informerade vidare om den pågående utredningen kring statsbidrag till föreningar. Förslaget som kommer att läggas den 10 juni innebär troligen att man kan söka verksamhetsbidrag och projektbidrag. Vilka krav som ställs på verksamhetens spridning över landet och nödvändigt antal medlemmar är inte tydligt än. Möjlighet att få bidrag gynnas om man t ex arbetar i projekt, som också omfattar invandrarkvinnor. Ett stort tack till BPW Stockholm, som ansvarade för alla praktiska detaljer kring konferensen och då ett speciellt tack till Brita Åsbrink och May Kirchner. Agneta Lindberg Vice förbundsordförande Resultat av gruppdiskussionen I rutorna på nästa sida har Monica Bengtsson gjort en sammanställning av det som noterades i fyra olika grupper vid ordförandekonferensen. Grupperna började efter presentation att berätta för varandra om sin syn på nuläget i klubbarna. Därefter skulle grupperna komma fram till vad som är en realistisk vision, tidsaspekt ca 3 år. Slutligen skulle man enas kring vad skall förbättras och hur skall detta göras. BPW Sweden styrelse har tagit all denna information till sig. Vi kan naturligtvis inte arbeta med alla dessa frågor samtidigt. För vi är ju inte heltidsanställda inom BPW, utan har också "vanliga" arbeten som tar tid och kraft. På förbundsmötet i Borås i oktober planerar vi fortsätta diskussionen kring vissa punkter. Många av punkterna ovan kan klubbarna börja jobba med lokalt redan nu. Gå igenom listorna, diskutera i styrelsen och på klubbafton, fatta beslut och sätt igång.

7 Nuläget Stark styrelse, liten styrelse Ordförande saknas Ekonomin bra, dålig Medlemavgift kr i landets klubbar Samverkan med kvinnojouren Samverkar med Sken, FBF och Shenet Samverkar med annan klubb Fokusering på Young-aktiviteter Medlemmarna ofta 55+ Yrkesföredag för de yrkesverksamma Klubbmöten 8/år, en gång i månaden Klubbmöte i umgängesform engagera mer än seriösa föredrag Klubbmöte får inte kosta så mycket Gäst betalar mer. Gäst får man vara 1-2 gånger Framgångsrika/välbesökta frukostmöten Föredragshållare på hög nivå viktigt Sponsring av annonser Varierat program Sjunkande medlemsantal, medlemsantalet ökar, viss ökning av unga Hög medelålder Sporrar deltagarna till att värva nya. Mentor för invandrarkvinnor Ca 50 %,60 %,80 % på klubbaftnarna Brist på Young medlemmar, försöker öka Stöd till barnhem i Rumänien Klar med hemsida Viktigt att marknadsföra föreningen på ett seriöst och bra sätt Klubben i Helsingborg har startat arbetsgruppper bland medlemmarna, som tar upp frågor kring jämställdhet, kvinnors hälsa, integration, internationella kontakter och kvinnlig företagsamhet Framtid /vision Marknadsföring, mer synliga,aktiva Attrahera yngre kvinnor Öka antalet medlemmar Demonstrera Driva två frågor per år centralt Remissinstans framförallt lokalt Yrkesspridningen viktig, medlemsbank, bättre register Ökat samarbete mellan klubbarna Ha gemensamma projekt med klubbarna i närheten Syftet med organisationen måste uppmärksammas sprida budskapet via media Fler invandrarkvinnor Samarbeta med andra länder i jämställdhets frågor, speciellt nya EU länderna Hillary Clinton Omarbeta broschyr Samarbeta med Livstycket Styrelseutbildning Samverkan med andra organisationer och föreningar Samordning av aktiviteter Regionalt Resurscenter för kvinnor, RRC Nationellt resurscenter för kvinnor, NRC Ta fram statistik, genusforskning Öka samarbetet med universitet och högskola, för att få större kunskaper i jämställdhet Hjälp att få in yngre medlemmar VAD skall förbättras? HUR skall det göras? Gemensamt varumärke - grafisk manual, Logotypen Folder Syftet med organisationen ut till alla medlemmar, presentationsmaterial Större tydlighet och policy när det gäller jämställdhet Delge varandra möjligheter och erfarenheter Följa upp vad som beslutas internationellt och nationellt Europa koordinatorn måste konkretisera Marknadsföring centralt från BPW Sweden, lokalt få media att uppmärksamma händelser Hemsida Använda e-post BPW Sweden ytterst ansvarig för Young, ha en ansvarig i varje styrelse Engagera fler medlemmar att vara med i styrelsearbete, rabattera klubbaftnar och årsavgift Mer information från BPW Sweden, besök i klubbarna, gärna med Youngrepresentant. Mentorskap, välkomna ta hand om nya och gäster Namnskyltar för alla på klubbträffar, presentation viktig Styrelsemöte i samband med klubbmöte Enkät till medlemmarna om innehåll på ex. klubbmöten Betona mentorskap erfarenhetsutbyte före yrkesutveckling Kompetensbank INTERNATIONELLA SPALTEN It s a world out there! För ett tag sedan tittade jag på en underbar film, Put it forward. Filmen handlade om en lärare som varje år uppmanade sina nya elever att föreslå en aktivitet som skulle förbättra världen och gå som en löpeld runt jorden. Hans uppmaning till eleverna löd: It s a world out there, give it your contribution! Han blev för det mesta besviken på elevernas svala intresse, brist på engagemang och brist på tron på sin egen möjlighet att påverka och förändra. Men ett år blev han rejält positivt överraskad av en grabb som föreslog ett mänskligt kedjebrev av goda handlingar utan krav på pay-back under uppropet Put it forward, dvs gör något för en annan människa utan krav på motprestation. Filmens handling vävdes som ett fisknät kring de medverkande, spred sig över världen och kom på ett fantastiskt sätt tillbaka till grabben. Jag kom osökt att tänka på vår egen organisation, BPW, och den otroliga tillgång till ett både nationellt och internationellt nätverk vi har som medlemmar i BPW. Använder vi detta på ett fullödigt och rationellt sätt, nej, troligen inte. Vi har som bekant ägnat många långa timmar till att diskutera detta och det händer inte särskilt mycket. Samtidigt har vi nu större möjligherer än någonsin genom internet och mail. Ett annat sätt att få smak på det internationella arbetet är att skapa sitt egna internationella nätverk genom att delta i internationella och regionala möten. Det faktum att Sverige är värdland för Europakongressen 2006 blir naturligtvis också ett tillfälle att engagera sig och skapa sitt nätverk. Jag har som europakoordinator kunnat konstatera att EU fungerar som en gemensam plattform även för det arbete som bedrivs inom BPW Europa. Många seminarier och workshops i BPW klubbar ute i Europa har fokus på EU:s utvidgning. Nästa möte blir Regional Meeting i Berlin, 30 september till och med 3 oktober i höst. Som tidigare meddelats är detta möte flyttat från St Petersburg. Du kan gå in på hemsidan och läsa mer samt be om information från förbundsstyrelsen. Mötets tema, Women shaping the New Europe är högaktuellt och det är otroligt intressant att konstatera att debatten är väldigt lik i alla Europas länder. Jag kan också konstatera att Sverige inte är så jämställt som vi har blivit intalade, det är verkligen en myt! Till sist, missa aldrig chansen att kontakta BPW-medlemmar när du är ute och reser i världen och omvänt, bjud in dem när de är här! Ha en bra sommar och väl mött på Regional Meeting i Berlin med start 30 september och farewell party den 3 oktober! Lena Hokfelt European Coordinator Medlemmar från BPW Neva i S:t Petersburg besökte Stockholm. Inessa, Ulla-Liza och Lena Hokfelt mötte dom för en pratstund. 7

8 B Avsändare: YKR/BPW Sweden Drottninggatan 59, 3 tr, Stockholm Ordföranden har ordet Det behövs mer feminism i samhället. Det behövs många fler som på allvar tillerkänner kvinnor samma rättigheter och skyldigheter i samhället som män har. Som är beredda att verka för och handla så att detta blir verklighet. Feminism är inte samma sak som offentligt finansierad barnomsorg eller sex timmars arbetsdag. Det är inte heller att kvotera kvinnor in i styrelserummen eller till professurer. Ska man få till stånd en förändring som innebär att kvinnor och män får ta lika mycket plats i samhället måste mer påtagliga åtgärder till. Såväl beslutsfatttare, som alla vi andra måste öka vår medvetenhet om att de olikheter som finns mellan könen inte innebär att det ena könet kvinnorna generellt sett ska vara underordnat det andra könet männen. Men i samhället är fortfarande man norm, kvinna är det avvikande, det är det patriarkala samhället som gäller. Ett exempel på att målmedveten kamp för en annan tingens ordning ger resultat var Stödstrumpornas hot om att bilda ett feministiskt parti inför valet till riksdagen för tio år sedan. Det blev inget parti, men Sverige fick en regering med lika många kvinnor som män och en riksdag med mer än 40 procent kvinnor. Det var ingen slump. Det var påtryckningar på de politiskt aktiva som gav resultat. Men fick vi verkligen mer makt? Slog jämställdheten igenom på bredden? Jag är övertygad om att vi inte behöver ett feministiskt parti, men mer feminism också i partierna. Marianne Frankenhauser visade med sin forskning för flera år sedan att stresskurvan för män sjönk påtagligt vid arbetsdagens slut medan för kvinnor var det tvärt 8 Kalendarium 30 sept-4 okt 2004 Presidents Meeting i Berlin 16 okt 2004 förbundsmöte i Borås 9-10 april 2005 landsmöte i Helsingborg, YKR/BPW Swedens70 års jubileum juni 2005 BPWI:s världsförbundskongress i Luzern, 75 års jubileum om. Förklaring: för männen tog arbetsdagen verkligen slut. De gick hem och kopplade av eller ägnade sig åt någon fritidsaktivitet. För kvinnor däremot började den andra arbetsdagen, den att se till att hemmmet fungerade. Många män deltar säkert i matlagningen och hämtar barn på dagis, men det är kvinnorna som planerar, tänker igenom vad som ska göras, vad som behövs för att familjen ska fungera också i morgon. Jag är medveten om att detta är generaliseringar, men generalisera måste man när man vill lyfta fram de övergripande dragen i en företeelse. Till de övergripande dragen hör också att kvinnor har lägre löner för lika och likvärdigt arbete även om såväl lagar som avtal säger att så ska det inte vara. På högre poster är det betydligt fler män än kvinnor. Margareta Winberg skev i april en debattartikel där hon vände på könsrolllerna. Jag citerar: Gun och Bengt är ett par. Gun är mellanchef och Bengt är städare på halvtid, tjänar 7000 brutto, får ut drygt Han är rätt nöjd med att kunna hjälpa till med familjens försörjning. Gun och Bengt har två barn. Bengt tog nästan hela föräldraledigheten. Det var naturligt, barn behöver sin pappa och dessutom tjänar Gun mer än Bengt. De skall inte ha fler barn, Bengt tycker att det räcker, han är inte säker på att orka fostra fler, visa vem och hur man städar, diskar, tvättar, handlar och plockar. Var dag. Så ser vardagen ut för många män, förlåt tvärt om förstås. Inom BPW arbetar vi ju för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Självklart kunna arbeta inom alla sektorer i samhället och på alla nivåer. Förhoppningen är att vi ska komma dithän att alla vuxna individer tar ett totalt ansvar för sitt hela liv och som förälder också sina barns. Så är det inte idag. Alltför mycket av vardagens hemfunktioner vilar på kvinnorna. På en kvinnlig chef ställls, mer eller mindre underförstått, kravet att hon ska sköta hem och familj. Forskningsresultat visar att kvinnor i höga befattningar är överrepresenterade i grupppen sjukskrivna på grund av överansträngning och utbrändhet. Trycket att uppfylla alla krav blir för tungt. Våra anmödrar, Celiè Brunius, Alva Myrdal, Sigrid Beckman med flera såg detta tydligt. Kvinnorna som var med och grundade YK/BPW Sweden på 30-talet var tydliga på den punkten att yrkesarbetande kvinnor behöver hjälp med hushållsarbetet. (Att män skulle hushållsarbeta var då otänkbart) De arbetade bland annat för att hembiträdet skulle bli ett mer uppskattat yrke och för att höja statusen för yrket. Tiderna var då helt andra än idag, men faktum kvarstår, de såg redan då att dubbelarbetet skullle försvåra för kvinnor att göra den karriär de önskade. YK-huset på Gärdet i Stockholm var ett lysande exempel på ett försök att hitta en lösning. Det är dags igen att finna en bra lösning så att kvinnor och män ska kunna få lika villkor för sitt arbete. Idag finns sk ROT-avdrag inom byggsektorn (klart mansdominerad) för att våra bostäder ska kunna hållas i stånd och få ett längre liv. Meningen är också att byggnadsarbetare ska få legala arbeten och inte jobba svart. Det behövs något liknande inom hemsfären, ett RUT-avdrag (rengöring, utrustning, tillsyn). Här kan vi dra ännu en parallell. Idag har en del någon form av hushållshjälp, flertalet anlitar svart arbetskraft. Den individ som arbetar svart får förvisso en slant för besväret, men utestängs från det samhälleliga skyddsnätet. Idag ska en svensk arbeta 40 år för att få full pension. 40 år är en lång tid. Den svarta arbetskraften arbetar år efter år utan att få en enda pensionspoäng. Eftersom det mestadels är kvinnor som utgör denna typ av svart arbetskraft skapar vi ett framtida fattigproletariat av kvinnor. Låt oss se dessa problem ur ett feministiskt perspektiv och hjälpas åt att finna lösningar som gynnar både de kvinnor som jobbar på sin karriär och de kvinnor som missar värdefulla sociala rättigheter.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Lättläst. Så här arbetar regeringen

Lättläst. Så här arbetar regeringen Lättläst Så här arbetar regeringen Innehåll Sverige är en demokrati sidan 2 Vad är riksdagen? sidan 3 Vem får bli statsminister? sidan 4 Lagar som gör att demokratin kan fungera sidan 6 Så här arbetar

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras Vänsterpartiet i EU Fotograf: GUE/NGL Vi i Vänsterpartiet är kritiska till hur Europeiska unionen fungerar idag. Därför kämpar vi för att påverka utvecklingen inom EU till det bättre. Våra tre främsta

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Stadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand april 2008

Stadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand april 2008 Stadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand 26-27 april 2008 1 Förbundets namn Förbundets namn är Business and Professional Women Sweden -BPW Sweden.

Läs mer

LÄTTLÄST SVENSKA RÖSTA PÅ KD GÖR EU LAGOM IGEN

LÄTTLÄST SVENSKA RÖSTA PÅ KD GÖR EU LAGOM IGEN RÖSTA PÅ KD LÄTTLÄST SVENSKA GÖR EU LAGOM IGEN SARA SKYTTEDAL och DAVID LEGA är högst upp på vår lista i EU-valet. De är båda två allt annat än lagom. Sara och David är två starka topp-kandidater. De ska

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar HANDBOK för ungdomsansvariga i FN-föreningar Svenska FN-förbundet Box 151 15 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 Fax: 08-641 88 76 E-post: info@fn.se webb: www.fn.se Svenska FN-förbundet, september 2011

Läs mer

Nordöstra Skåne röstar

Nordöstra Skåne röstar Nordöstra Skåne röstar Europa Direkt Hässleholm En del av EU-kommissionens informationsnätverk på lokal och regional nivå. Informerar om EU:s lagar, politik, program och fonder. Fokusområden för kontoret

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Birgitta Larsson 2004-06-28 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Ingrid Eriksson (kd) Britt-Marie Gustavsson (c) Karim Alnejmi

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Totalt var 54 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra 10 gäster inräknade i summan, så 44 medlemmar deltog. Svarsfrekvensen var den sämsta

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

VINNARE AV ÅRETS FREDRIKA TIDIGARE ÅR

VINNARE AV ÅRETS FREDRIKA TIDIGARE ÅR VINNARE AV ÅRETS FREDRIKA TIDIGARE ÅR GUNNEL STENQVIST 2011 Gunnel Stenqvist har som ordförande i Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier engagerat arbetat för att göra Fredrika Bremers gärning och

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Tfn 0480-(4)5 02 20, Fax 0480-(4)5 02 25, November 2014

Tfn 0480-(4)5 02 20, Fax 0480-(4)5 02 25, November 2014 VISIONS-Nytt Vision kommunavdelning Kalmar, Skeppsbrogatan 55, Box 819, 391 28 Kalmar Ansvarig utgivare: Maj-Lis Lindberg Redaktör: Agneta Berg e-post agneta.berg@kalmar.se Tfn 0480-(4)5 02 20, Fax 0480-(4)5

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande

Läs mer

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? 7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? MEDLEM Allt startar med medlemmen i föreningen. FÖRENING Medlemmen påverkar föreningen på årsmötet i februari. DISTRIKT Medlemmen tillsammans med föreningen påverkar distriktet

Läs mer

Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog

Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog Är du man eller kvinna? Man 26 46,4 Kvinna 30 53,6 Din ålder? 30 år eller yngre 1 1,8 31 50 18 32,1 51 65 23 41,1 66 år eller äldre 14 25 Vilka av följande möjligheter

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna

Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 28 mars 2002 (5.4) (OR. fr) CONV 17/02 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP Lättläst Guide till det aktiva medborgarskapet Om du är medborgare i ett EU-land är du också EU-medborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Rozalia Weisz Handläggare 040-675 35 20 Rozalia.Weisz@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-15 Dnr 1401907 1 (6) Regionala utvecklingsnämnden Mentorskapsprogram för invandrarkvinnor

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm.

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm. Hej IKFF: are! Ett nytt år är här och fredsarbetet går vidare. Med tanke på den katastrofala början på året (våra tankar går naturligtvis till alla civila offer för krig i världen bl a i Gaza och på Sri

Läs mer

AIRNEWS. Futurum. #49 April 2014. I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo /

AIRNEWS. Futurum. #49 April 2014. I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo / AIRNEWS #49 April 2014 Futurum I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo / INLEDANDE ORD 1 Tanzania, en del av Afrika! En del av min en gång slutade jag fråga saker som jag undrade. livshistora!

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Förbundsstyrelsens förslag till kongressen Inledning I år antar kongressen för första gången en långtidsplan. Den drar upp riktlinjerna för de kommande fem åren och hur vi ska

Läs mer

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Förhandlingsverksamheten

Förhandlingsverksamheten Förhandlingsverksamheten Avtalsförhandlingarna sköter Ledarna centralt. Det så kallade Ledaravtalet har fortfarande diskuterats och ifrågasatts om det fungerar som det var tänkt ute bland våra medlemmar.

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Medlemsbrev Januari 2014

Medlemsbrev Januari 2014 Sid 1 av 5 Medlemsbrev Januari 2014 Naturfotografen Magnus Elander Magnus Elander är kanske mest känd för sina bilder från Arktis. Sammanlagt har han bott tre år på Grönland. Sedan sju år är han bosatt

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

VALÅR I KLASSRUMMET. Det är viktigt att unga förstår vilka beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel och hur det påverkar deras vardag.

VALÅR I KLASSRUMMET. Det är viktigt att unga förstår vilka beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel och hur det påverkar deras vardag. dnr 1023/18 VALÅR I KLASSRUMMET Det svenska riksdagsvalet är avslutat och vi har en regering på plats. Men valåret i klassrummet tar inte slut där. I maj är det val till Europaparlamentet och i samband

Läs mer

Motion 61 Motion 62 Motion 63. med utlåtanden

Motion 61 Motion 62 Motion 63. med utlåtanden Motion 61 Motion 62 Motion 63 med utlåtanden 160 Motion 61 Nu måste vår förhandlingssamordning stärkas! Den nya lagen om affärsmässiga principer mm och det faktum att vi i Stockholm numera förhandlar med

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015 VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Kvinnligt företagande i Ydre

Kvinnligt företagande i Ydre Kvinnligt företagande i Ydre Mötesplatser är en viktig pusselbit för att nytänkande och positiv energi ska skapas. Det är ju trots allt i mötet som det händer, en tanke läggs ihop med en annan och blir

Läs mer

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma. 1. a) En statschef definieras internationellt som landets främsta företrädare att representera landet. I Sverige har Statschefen ej någon politisk makt, däremot i exempelvis USA är den folkvalda presidenten

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Förslag till nya Stadgar för Göteborgs Ornitologiska Förening

Förslag till nya Stadgar för Göteborgs Ornitologiska Förening Förslag till nya Stadgar för Göteborgs Ornitologiska Förening Styrelse i Göteborgs Ornitologiska Förening (GOF) föreslår årsmötet att anta nya stadgar vid ordinarie årsmöte 2017-04-02. För att dessa ska

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016

Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016 Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016 Inledning Distriktets roll har länge ifrågasatts inom Föreningen Norden, och det har vid flera tillfällen skrivits

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept?

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta Riksmöte 2009 20-22 november - Stockholm Du borde bli ombud! Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen som dig. - Du får tre dagars intensiv och

Läs mer

FLER YRKESLÄRARE BÖR UPPMÄRKSAMMAS.

FLER YRKESLÄRARE BÖR UPPMÄRKSAMMAS. FLER BÖR UPPMÄRKSAMMAS. REGERINGEN OCH WORLDSKILLS SWEDEN SATSAR GEMENSAMT PÅ YRKESUTBILDNINGAR. Alla är överens, vi behöver fler som vill gå ett yrkesprogram. Intresset för yrkesutbildningar har minskat

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans

Läs mer

Verksamhetsplan för Mejeritekniskt Forum

Verksamhetsplan för Mejeritekniskt Forum Verksamhetsplan för Mejeritekniskt Forum 2008 Verksamhetsplanen framtagen den 6 februari 2008 vid Arla Foods i Stockholm. Version 4. 1 Rapportering: Vad har hänt och var står vi idag? Måluppfyllnad : 1.

Läs mer

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer