Tillväxt i Hoforsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillväxt i Hoforsregionen"

Transkript

1 Omvärldsanalys, strategisk karta, vägval och prioriteringar Petter Boye Caroline Andersson Bo Davén TCG Cepro 30 juni 2003 Antagen av kommunstyrelsen den 29 sept 2003

2 Förord Denna rapport som omfattar omvärldsanalys, strategisk karta och strategiska agenda med vägval och prioriteringar för det vidare tillväxtarbetet i Hofors kommun har genomförts av Caroline Andersson, Petter Boye (Projektledare) och Bo Davén under våren Studiens genomförande har varit beroende av stöd och inspiration från många personer och organisationer. När det gäller insamling av relevant data har Anita Drugge och Nils Lindqvist på Hofors kommun varit till mycket stor hjälp. Flera referenspersoner, däribland Kjell Höglin och Lars Westin på Hofors kommun samt övriga i projektets styrgrupp har fungerat som viktiga sparringpartners. Utan det engagemang från representanter för företag och andra organisationer som ställt upp för intervjuer hade studien inte heller varit möjlig att genomföra. Ett stort tack riktas också till de politiker, tjänstemän och företagsrepresentanter från hela regionen som vid ett antal diskussionstillfällen framfört konstruktiv kritik och synpunkter på preliminära resultat. Slutligen är det dock författarna som står för de analyser, argument och slutsatser som lyfts fram i denna rapport. Stockholm, juni 2003 Petter Boye TCG Cepro 1

3 Sammanfattning Finns det förutsättningar att skapa en positiv strukturomvandling i Hofors, där försvinnande arbetstillfällen i traditionell industri ersätts av ny industri med en vilja och förmåga att växa? Ja, men hur bra det går beror på hur väl kommunens företag, myndigheter och skola lyckas att: Skapa allianser med högskolor, företag och myndigheter i den omgivande regionen för att bredda resurs- och kompetensbasen, utveckla tekniska innovationer och nya affärsmöjligheter. Riva gränser mellan län och kommuner, speciellt mellan Gävleborgs län och Dalarna för att överbrygga de barriärer som lokala företag upplever när det gäller att utnyttja regionens samlade resurs- och kompetensbas. Utveckla nischer, på gränsytorna till etablerade verksamhetsområden, där Hofors har något värdefullt och unikt för att få utväxling på regionens industriella resurser. Positionera Hofors som centrum i olika sammanhang där det faller sig naturligt och där det bidrar till kommunens attraktiva profil. Till exempel etablera ett FoU-centrum i Hofors rörande överskottsvärme, mitt emellan högskolan i Falun/Borlänge och Högskolan i Gävle och dels tillfälligt, till exempel en årlig konferens i Hofors kring stål- och metallindustrins utveckling. Stimulera nytänkande och värdeskapande genom: Ökad interaktion och orientering kring värdeskapande mellan aktörer i och utanför regionen. Väcka slumrande resurser och bevaka hur ny teknologi kan användas som verktyg för ökat värdeskapande. Bättre utnyttjande av gymnasieskolan för att uppmuntra företagsamhet bland kommunens unga invånare. Ovanstående punkter är några av de centrala områden i den strategiska agendan och som identifierats genom den strategi och omvärldsanalys som gjorts på uppdrag av Hofors kommunledning under våren Kommunen har varit framgångsrik när det gäller att initiera nya utvecklingsinitiativ och man har idag flera utvecklingsprocesser igång. För att skapa fokus och synergier i tillväxtarbetet och samtidigt öka möjligheterna att fullfölja dessa initiativ mot en positiv förändring som bidrar till att höja kommunens attraktivitet i olika avseenden tillsattes ett övergripande omvärdsanalysprojekt. Projektet har letts av TCG Cepro och har haft till uppgift att, i nära samverkan med kommunens Tillväxtråd och arbetsgrupper, göra en omvärldsanalys för att se över och stödja utvecklingen av en strategisk tillväxtplattform. Målet för detta projekt var, dels att ta fram en strategisk karta utifrån från befintliga strukturer, resurser och kompetenser i regionen, dvs. skapa en bild över de viktigaste förutsättningarna och möjligheterna för tillväxt i Hofors kommun. Dels skulle projektet formulera en strategisk agenda som belyser och skapar samsyn kring hur en fruktbar strategisk process bör utformas och hur man på ett proaktivt sätt, till exempel genom resursallokering kan tillvarata framtida möjligheter för kommunen, dess företag och boende. Baserat på djupintervjuer, kreativa gruppseminarier, databassökningar och rapporter från tidigare studier har Hofors förutsättningar analyserats och diskuterats för att till slut forma en gemensam bild och strategisk karta för Hofors vidare utveckling. Genom processen har ett antal viktiga resurs- och kompetensområden (Stål-, metall- och verkstadsindustri; Miljö-/energi; Service och några ytterligare Potentiella kompetenser) identifierats och beskrivits utifrån hur de kan spela en roll i Hofors framtida tillväxtplattform. Dessutom har samspelet med hårda (t ex kommunikationer, skola och boende) och mjuka (kultur och klimat) stödstrukturer i regionen belysts. Med ett utifrånperspektiv har projektet genererat en strategisk agenda, vilken tar upp centrala frågeställningar som vuxit fram under studien. Agendan utgår från framtida möjligheter utifrån resurs- och kompetensbasen respektive lokala/regionala stödstrukturer. Dessutom belyses hur strategiska initiativ i den omgivande regionen kan samspela med och stödja utvecklingen i Hofors. Vi diskuterar även existerande regionbilder och möjligheter till samverkan över länsoch kommungränser. 2

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Situationen för Hofors kommun och dess tillväxt Kommunens strategiska arbete med tillväxtfrågor Projektuppgift och mål Disposition Metod Tillvägagångssätt Projektorganisation Den studerade regionen Kompletterande källor Vårt grundläggande synsätt Den lokala strategiska tillväxtplattformen Den regionala resurs- och kompetensbasen Stål-, metall- och verkstadsindustri en traditionsrik industri Miljö/Energi ett kompetensområde på frammarsch Service Potentiella kompetenser Regionala stödstrukturer Fysisk infrastruktur Skola och utbildning Demografi och boende Kultur och klimat Möjligheter och strategiska vägval för Hofors Några centrala frågor Sammanfattande reflektioner kring resurs- och kompetensområden Sammanfattande reflektioner kring stödstrukturer Hofors och den kringliggande regionen vad gör andra? Regionbilder och samverkan Vad som måste göras...37 Bilaga 1: Kronologisk förteckning över tidigare rapporter...40 Bilaga 2: Sammanfattningar av tidigare rapporter...47 Bilaga 3: Nyckelgrupper och intervjupersoner...55 Bilaga 4: Vidareförädlingsföretag Stål- och metallindustri...58 Bilaga 5: Miljöcertifierade företag i regionen kring Hofors...55 Bilaga 5: Miljöcertifierade företag i regionen kring Hofors...60 Bilaga 6: Miljö- och energikompetensföretag i Hofors...66

5 1 Bakgrund 1.1 Situationen för Hofors kommun och dess tillväxt Dagens Hofors formades till stor del under 1960-talet då det lokala bruket expanderade och kommunen under en tid hade en stark tillväxt. Detta har medfört att man nu, i vissa avseenden, har ett ensidigt och mansdominerat näringsliv. Det finns fortfarande idag ett stort beroende av Ovako Steel som är det i särklass dominerande företaget och bredden bland övriga företag är inte så stor. Detta gör Hofors till ett typiskt bruksamhälle och Hofors uppfattas ofta som en grå industriort. Strukturomvandling går långsamt då nerdragningar i traditionell industri inte har hunnit ersättas av ny industri. Viljan att växa är inte så stor bland de mindre företagen i kommunen. Till detta kommer att inflyttningen till kommunen är för låg. Hofors har idag mer inpendling än utpendling de som arbetar i kommunen tenderar att bosätta sig någon annanstans. Som en konsekvens av nerdragningar i traditionell industri och otillräcklig inflyttning har Hofors kommun fått en minskad skattebas som följd, vilket gör det svårt att täcka kostnader för befintlig infrastruktur. 1.2 Kommunens strategiska arbete med tillväxtfrågor Företrädare för kommunen känner att man har en bra relation med företagen på orten, men att man inte på ett tillfredställande sätt har lyckats att sälja in Hofors och Torsåker som etableringsoch bosättningsorter. Kommunen har varit framgångsrik när det gäller att initiera nya utvecklingsinitiativ och man har idag flera utvecklingsprocesser igång, men har i likhet med många andra kommuner erfarenhet av att allt för många initiativ har visat sig svåra att fullfölja. En orsak till detta kan vara att man ibland har svårt att enas om vad man egentligen vill, så att alla drar åt samma håll. En annan möjlig orsak är att det visat sig problematiskt att få fram det positiva i kommunen och att det är svårt att hitta tillräckligt med drivande eldsjälar bland de som vuxit upp i kommunen. I kommunen är man fast besluten om att skapa en positiv förändring för att höja kommunens attraktivitet i olika avseenden. För närvarande är en bred skara nyckelaktörer engagerade i kommunens utveckling genom ett flertal aktiviteter kopplat till Hofors Tillväxtråd 1. De etablerade grupperingarna och pågående utvecklingsaktiviteterna pekar på ett stort engagemang och ansvarstagande bland viktiga aktörer när det gäller den gemensamma framtida utvecklingen i Hofors kommun. Detta är en avgörande faktor för att kommunens tillväxtinitiativ ska få genomslag och skapa positiva effekter på längre sikt. En annan väsentlig faktor för att åstadkomma ett fruktbart tillväxtstrategiarbete är hur väl man lyckas skapa synergier för att få utväxling på dessa initiativ, något som kräver fokus och strategiska prioriteringar. 1 I Tillväxtrådet finns sammanlagt 11 personer, vilka representerar högskolan, länsstyrelsen, Tillväxtdelegationen, kommunen och näringslivet. Till rådet finns flera arbetsgrupper knutna: Näringslivsgruppen bestående av 12 representanter från lokala företag, en från högskolan och två från kommunen; Boendegruppen bestående av representanter från företag, bank, kommunen, Länsstyrelsen och personer som flyttat till kommunen (s k Inflyttare); Energi och miljögruppen bestående av fyra underliggande arbetsgrupper som speciellt tittar på förutsättningarna att skapa en tillväxtplattform runt den samling av resurser och kompetenser som finns i kommunen när det gäller miljögas och spillvärme från industrin; IT-center som är en Sverigeunik samverkanskonstellation med bla ABF och Samhall kring verksamhet för lönebidragsanställda. Tillväxtrådet avrapporterar med jämna mellanrum pågående utvecklingsaktiviteter på ett Tillväxtmöte med ett 50-tal personer från olika håll i kommunen. 2

6 1.3 Projektuppgift och mål Projektets uppgift har varit att på uppdrag av Hofors kommunledning, i nära samverkan med kommunens Tillväxtråd med arbetsgrupper, göra en omvärldsanalys för att se över och stödja utvecklingen av en strategisk tillväxtplattform. Fokus i denna plattform har varit näringslivsfrågorna och hur dessa kan samverka med bland annat boendefrågor kring en positiv utveckling för Hofors kommun. Projektarbetet har omfattat följande två deluppgifter: Ta fram en strategisk karta, dvs. skapa en bild över de viktigaste förutsättningarna och möjligheterna för tillväxt i Hofors kommun. Denna karta skall i sin tur utgå från befintliga strukturer, resurser och kompetenser i regionen och utgöra en grund för utvecklingen av en tillväxtplattform för Hofors kommun. I arbetet ingår att utifrån historia-nuläge-framtidsperspektiv belysa styrkor och svagheter i nuvarande strukturer och peka på framtida utvecklingsmöjligheter för en positiv utveckling av kommunens näringsliv. Formulera en strategisk agenda som tar upp och preciserar strategiska vägval/prioriteringar och avgörande etapper ett antal nycklar i det vidare utvecklingsarbetet. Det primära syftet är att belysa och skapa samsyn kring hur en fruktbar strategisk process bör utformas och hur man på ett proaktivt sätt, till exempel genom resursallokering kan tillvarata framtida möjligheter för kommunen, dess företag och boende. Utgångspunkter och avgränsningar Projektarbetet skall knyta an till och stödja pågående aktiviteter relaterat till kommunens Tillväxtråd, som kortfattat beskrivits i föregående avsnitt. Projektet ska beakta tidigare relevanta studier och rapporter över Hofors kommun och kringregion, bland andra länets Tillväxtavtal och Tillväxtprogram. Den strategiska kartan ska speciellt belysa förutsättningarna för de, sedan tidigare identifierade kompetensområdena: Miljö/energi, Stål- och metallindustri, etc. 1.4 Disposition Denna rapport bygger på fyra övergripande delar (se figur 1.1 på nästa sida) där den första består av kapitel 1-3 i vilka vi beskriver bakgrund till studien, den metod som använts respektive den teoretiska referensramen för tolkning och analys. Den andra delen består av kapitel 4 och 5, vilket motsvarar den strategiska kartan som dels beskriver resurs- och kompetensbasen för tillväxt i Hoforsregionen (kap 4) uppdelat på några viktiga kompetensområden (Stål-, metall- och verkstadsindustri; Miljö-/energi; Service och några ytterligare Potentiella kompetenser) dels diskuteras samspelet med hårda (t ex kommunikationer) och mjuka (kultur och klimat) stödstrukturer i regionen (kap 5). Tredje delen utgörs av kapitel 6 som motsvarar den strategiska agendan där vi tar upp centrala frågeställningar som vuxit fram under studien och reflekterar över framtida möjligheter utifrån resurs- och kompetensbasen respektive lokala/regionala stödstrukturer. Dessutom tar vi upp hur strategiska initiativ i den omgivande regionen kan samspela med och stödja utvecklingen i Hofors. Vi diskuterar även existerande regionbilder och möjligheter till samverkan över länsoch kommungränser. Slutligen lämnas, utifrån vad som framkommit genom denna studie, ett antal rekommendationer för det vidare utvecklingsarbetet. 3

7 Den fjärde övergripande delen i rapporten består av bilagor som beskriver: vad som framkommit i tidigare studier och rapporter (Bilaga 1 - Kronologisk listning av ett 40-tal dokument, Bilaga 2 Sammanfattande beskrivningar av de viktigaste rapporterna), förteckning över intervjupersoner och diskussionsgrupper (Bilaga 3), beskrivning av kompletterande kompetenser rörande plåtbearbetning bland regionens företag (Bilaga 4), listning av miljöcertifierade företag i regionen (Bilaga 5), sammanställning av Hoforsföretag med miljö- och energikompetens (Bilaga 6). Kap 1 Kap 2 Kap 3 Bakgrund Metod Den strategiska tillväxtplattformen Kap 4 Den regionala resurs- och kompetensbasen Stål & Metall Verkstad Miljö/Energi Service Potentiella kompetenser Strategisk karta Kap 5 Stödjande strukturer Fysisk infrastruktur Kultur och klimat Kommunikationer Boende, etc Skola och utbildning Demografi Kap 6 Möjligheter och strategiska vägval för Hofors Strategisk agenda Centrala frågor Hofors och den omgivande regionen Reflektioner kring resurs- o komp.omr. Regionbilder och samverkan Reflektioner kring stödstrukturer Rekommendationer Bilagor Tidigare rapporter i sammandrag Övriga bilagor Figur 1.1: Rapportens disposition. 4

8 2 Metod 2.1 Tillvägagångssätt Den omvärldsstudie och analys av strategiska förutsättningar tillväxt i Hoforsregionen som genomförts under våren 2003 omfattar ett antal faser (se figur 2.1 nedan). Efter en inledande projektetablering, vilken genererade den projektplan som styrde projektet gjordes en genomgång och analys av tidigare rapporter som behandlade utvecklingen i Hofors. Därefter genomfördes ett antal intervjuer med olika nyckelpersoner i och utanför Hofors parallellt med diskussioner i olika gruppkonstellationer för att skapa ett gemensamt perspektiv att arbeta utifrån. En genomgång av relevanta databaser genomfördes också för att identifiera övergripande mönster kring resurs- och kompetensområden. Datainsamlingen följdes av en analys- och sammanställningsfas som presenterades i en preliminär strategisk karta (delrapport), vilken diskuterades och vidareutvecklades vid Hofors Tillväxtrådsmöte den 16 maj. Därefter följde en del preciseringar och kompletteringar samt avstämning mot den omgivande regionens strategier. Slutligen sammanställdes studiens resultat i denna rapport som även inkluderar rekommendationer kring prioriteringar och vägval. Februari Mars April Maj Juni Juli Projektplan 10/3 (Tillväxtrådsmöte) Delrapport Strategisk karta Rapport - Kartläggning, analys och förslag till prioriteringar och vägval Projektetablering Inför projektplan Inventering, genomgång och analys av tidigare rapporter och dokument Intervjuer med nyckelpersoner (10-15) Sökning och analys med hjälp av databaser, etc Analys av helhetsmönster Generera preliminära slutsatser Avstämning mot andras strategier Sammanfattande rapportskrivning och framtagande av slutligt förslag till prioriteringar och vägval 7/2 Projektstart 28/2 Uppstartsmöte i Avstämning med Hofors Tillväxtrådets Dra upp riktlinjer arbetsgrupper för projektarbetet Avstämning med uppdragsgivaren angående inriktningen för det vidare projektarbetet Figur 2.1: Övergripande tidsplan för projektet. Styrgruppsmöte Presentation av preliminära resultat på Tillväxtmöte i Hofors (Ca 50 pers) Avstämning med uppdragsgivaren Skriftlig avrapportering 2.2 Projektorganisation Uppdragsgivare för projektet har varit Hofors kommunledning. Kommunledningens roll som uppdragsgivare för projektet har varit att fastställa projektplanen samt att ta ställning till de förändringar av projektets inriktning och uppläggning som uppkom under projektets genomförande. 5

9 Styrgruppen för projektets löpande arbete har tillsatts av uppdragsgivaren och dess primära uppgift varit att tillse att projektet genomförs i enlighet med fastlagd projektplan samt att ge feedback till projektgruppen utifrån syfte och mål med projektet. Styrgruppen har utgjorts av ett begränsat antal nyckelpersoner som har ett stort engagemang i kommunens tillväxtfrågor och som representerar viktiga grupper som på olika sätt har betydelse för det vidare arbetet med utvecklingen av en tillväxtplattform för Hofors kommun. Styrgruppens har, dels löpande följt projektarbetet och sett till att arbetet och de delresultat som framkommit legat i linje med projektplanens intentioner och dels givit synpunkter på och lyft fram otydligheter i resultaten. Representanterna i styrgruppen har dessutom haft en viktig roll i att förankra projektet i sina respektive organisationer. Styrgruppen har bestått av: Marie-Louise Dangardt, Britt Lindgren, Kjell Höglin, Lars Westin, Kerstin Oremark, Jan Nilsson, Nils Lindqvist. Konsultgruppen har varit drivande i projektet och bidragit med erfarenheter från flera liknande utvecklingsprocesser. Gruppens roll har bland annat varit att hämta in, sammanställa och strukturera material som sedan analyserats i ljuset av relevanta teorier. Dessutom har gruppen förberett och lett ett antal kreativa diskussionsseminarier för att forma en gemensam bild och strategisk karta för Hofors vidare utveckling. Slutligen har rollen inkluderat att dokumentera studiens resultat i en slutrapport och med ett utifrånperspektiv ge rekommendationer till det fortsatta utvecklingsarbetet. Konsultgruppen från TCG Cepro som har bistått Hofors i detta projekt har bestått av Caroline Andersson, Petter Boye (Projektledare) och Bo Davén. Många frågeställningar som bearbetats i studien uppkom under projektets gång och diskussionerna vid projektorganisationens olika möten har bidragit till att skapa en gemensam bild och föra dialogen vidare. 2.3 Den studerade regionen Hofors kommun är i flera avseenden ett för litet geografiskt område att avgränsa studien till. Funktionella industriella regioner sträcker sig oftast över flera kommun- och länsgränser. För att nå en kritisk massa och finna övergripande mönster i näringslivsstrukturen har studien avgränsats till en region omfattande Hofors och ytterligare åtta omliggande kommuner: Avesta, Borlänge, Falun, Gävle, Hedemora, Ockelbo, Sandviken, och Säter. Emellertid överensstämmer inte alltid industriella kompetensstrukturer med administrativa läns- eller kommungränser, och sannolikt hade ett ännu större regionalt perspektiv kunnat fånga upp andra mönster och potentiella kärnkompetensområden. F B S H A O S H G En regional/lokal utgångspunkt för denna typ av studie är dock viktig eftersom vi vet att företagens utvecklingsförmåga och möjligheter att positionera sig på den internationella arenan till stor del utgår från en förankring i lokala nätverk, kluster och kompetensstrukturer. Figur 2.2: Den studerade regionen. 6

10 2.4 Kompletterande källor Studien bygger på en kombination av olika datakällor, såsom tidigare rapporter, intervjuer, gruppdiskussioner och databaser, för att ge en så komplett bild som möjligt av Hoforsregionens resurs- och kompetensbas för tillväxt. Även om denna typ av studie inte används för att generalisera till en population kan man genom att korsreferera till flera olika datakällor få en relativt tydlig bild verkligheten. Till att börja med har tidigare studier varit en värdefull utgångspunkt för att få en bild av senare tids utveckling och framsteg i regionen när det gäller näringsliv och tillväxtrelaterade frågor i stort. Se bilaga 1 där vi i kronologisk ordning listat de olika rapporter, artiklar m.m. som vi tagit del av inom ramen för projektet. Varje dokument har kortfattat beskrivits med information om: utgivare/författare, datum då den tillkom och det övergripande innehållet. Dessutom har de mest omfattande rapporterna sammanfattats och sammanställts i bilaga 2. De tidigare studier och rapporter som gjorts har för det första bidragit med kompletterande perspektiv och områden. Vissa studier har, till exempel belyst kommunikationer medan andra har fokuserat på demografi eller på specifika näringsområden som turism etc. För det andra kan vi genom den kronologiska sammanställningen se utvecklingen över tiden. Kartläggning av kompetensområdena har följts upp genom studier och analys med hjälp av ekonomiska och industriella databaser (se tabell 2.1 på nästa sida). Dessa databaser har varit speciellt användbara för att skapa en översiktsbild och för att finna geografiska koncentrationer, dvs. om en specifik typ av företag (t ex stål- och metallbearbetande företag) finns lokaliserade till en viss plats eller om det inom en viss region finns över- eller underrepresentation av företag inom en specifik bransch. Tabell 2.1: Förteckning över Databaser. Källor Form av data Typ av information Hur materialet använts UC-Select Databas Beskrivning av Sveriges samtliga företag och deras branschtillhörighet Identifiering av företag och kompetensområden Affärsdata Databas på Internet Beskrivning av nordiska företag Identifiering av företag och kompetensområden Företagsfakta Databas på Internet Beskrivning av svenska företag och deras verksamhet ISO Fakta Databas på Internet Listning av ISO-certifierade företag. Bizbook Databas på Internet Beskrivning av svenska företag och beslutsfattare Identifiering av företag och kompetensområden Identifiering av företag och kompetensområden Identifiering av företag och kompetensområden Merparten av insamlade data är dock baserade på gruppdiskussioner och djupintervjuer med företagsledare och representanter för högskola och lokala eller regionala myndigheter (se bilaga 3) Intervjuerna med företagsledare i regionen har varit speciellt viktiga för att kunna fånga ett företagsperspektiv på framtida utveckling, vilket varit en av hörnstenarna i studien. Intervjuerna med olika nyckelaktörer har också varit avgörande för att få en djupare bild av eventuella kompetenskluster och möjligheterna för dessa. Till sist har intervjuerna och, framför allt gruppdiskussionerna även tjänat till att förankra perspektiven och skapa en gemensam syn bland regionens företag, lokala myndigheter, skola och invånare, vilket är en viktig del i den strategiska utvecklingsprocessen av tillväxtplattformen för Hoforsregionen. 7

11 2.5 Vårt grundläggande synsätt För att resultatet av detta projekt skall kunna bidra på ett framgångsrikt sätt i den vidare utvecklingsprocessen krävs det en bred förankring bland nyckelaktörer i regionen. Det var därför viktigt att projektarbetet kännetecknades av följande egenskaper. Drivas i en öppen anda Detta innebär att alla inblandade kan komma med synpunkter på hur projektet bedrivs och på de resultat som produceras samt att dessa synpunkter, oavsett vem de kommer från fångas upp och tas tillvara av projektledningen för att på ett konstruktivt sätt bidra till förbättringar. Vidare bygger processens framgång på engagemang hos de inblandade där nytänkande och kreativa lösningar värderas högt. Bygga på delaktighet och engagemang Att projektets arbetssätt och resultat fortlöpande förankras i relevanta grupper innebär att de hålls informerade om projektets framsteg samt att de erbjuds komma med förslag och invändningar. Representanter för dessa grupper (speciellt styrgruppen) har också ett ansvar att påpeka om projektets resultat är otydliga eller strider mot den egna övertygelsen. Dessutom syftar förankringen till att dessa grupper skall känna att de är delaktiga och fyller en viktig roll i processen. Vara både möjlighetsfokuserat och trovärdigt Detta innebär att arbetet skall fokusera på att fånga upp möjligheter och stimulera till engagemang. För att det ska fungera och ge långsiktig effekt måste dessa möjligheter vara trovärdiga och förankrade i realistiska förutsättningar. Erfarenheter från andra håll har visat att det inte är mängden resurser vi har utan vår förmåga att se nya möjligheter, utnyttja och kombinera våra och andras resurser på ett innovativt sätt som avgör hur väl vi lyckas på längre sikt. 8

12 3 Den lokala strategiska tillväxtplattformen I detta kapitel följer en kortfattad introduktion till det teoretiska perspektiv på regional/lokal tillväxtstrategi som använts i denna studie. Lokal/regional tillväxtstrategi handlar om att skapa förutsättningar som hjälper företag att utveckla och positionera sina resurser på ett sådant sätt att kundvärde skapas och konkurrenskraften stärks. Företagen är de viktigaste aktörerna i all industriell utveckling, men även politiska organisationer, lokala myndigheter, arbetsmarknadsorganisationer, universitet, handelskamrar och andra intresseorganisationer har stor betydelse. Speciellt samspelet mellan dessa aktörer spelar en avgörande roll för det kollektiva lärandet och för utvecklingen av ett långsiktigt konkurrenskraftigt näringsliv. Det handlar om hur lokalt förankrad kunskap byggs upp och utnyttjas genom interaktion mellan företag och andra organisationer i samhället. Sådan interaktion uppstår ofta kring gemensamma intresseområden (t ex miljöaspekter i produktionen) eller specifika koncept för lokal näringslivsprofilering (t ex miljöprofil) (se Boye, 1999 för en mer ingående diskussion). Tillväxtstrategin blir således en kollektiv lärandeprocess, vilken medverkar till att konfigurera team av resurser och kompetenselement som bas för en stark tillväxtplattform, se figur 3.1 nedan. Konkurrenter Kunder Unikt Värdefullt Regionens resurs- och kompetensbas Figur 3.1 Regionens resurs- och kompetensbas (Förenkling av modell i Boye 1999). Det resursbaserade angreppssättet (t ex Barney, 1991; Grant, 1991) går primärt ut på att maximera avkastningen över tiden. Avkastningen beror dock inte på den lokala miljöns resurser i sig utan på företagens förmåga att utnyttja dessa resurser på ett förtjänstfullt sätt. Det handlar om förmågan att skapa resultat av team av resurser som arbetar tillsammans. Denna centrala strategiska förmåga kan i bästa fall ligga till grund för utvecklingen av kärnkompetenser (se t ex Prahalad & Hamel, 1990). Förmågan att använda och utveckla resurs- och kompetensbasen på ett fruktbart sätt påverkas av tidigare positiva erfarenheter och strukturen av etablerade värderingar. Resonemanget om regionala resursbaser och kärnkompetenser grundar sig på antagandet att resurser är heterogena mellan regioner samt att resurser inte utan vidare kan överföras från en region eller nation till en annan. Det första antagandet innebär att regioner har olika uppsättningar av resurser och att den region eller nation som utifrån sina unika resurser kan skapa produkter med det högsta upplevda värdet för kunden sannolikt får en konkurrensfördel gentemot konkurrerande regioner. 9

13 Det angreppssätt för regional strategi som beskrivs här tar sin utgångspunkt i regionens interna resurser (t ex fysiska resurser, finansiella resurser, mänskliga resurser, teknologiska resurser samt regionens rykte och sociala kapital kultur, klimat och etablerade värderingar etc.), men även externa resurser (t ex leverantörsnätverk, finansieringskällor, branschorganisationer) har stor betydelse för den lokala industrins samlade resursbas. När det gäller att skapa en långsiktig regional konkurrenskraft måste alla dessa resurser sättas i relation till regionens externa miljö med dess hot och möjligheter. Fyra aspekter på företagens strategiska kontext är då speciellt viktiga att beakta (se figur 3.2 nedan). Behov Resurser och kompetenser Interna/Lokala Gemensamma intressen och utvecklingsbehov bland de lokala företagen Företag med produkter och tjänster Lokal högskola med FoU och utbildning Lokala och regionala myndigheter Intresseorganisationer och Nätverk Initiativ/Events Referensanläggningar Externa Potentiella och reella avsättningsmarknader (T ex Sverige, Skandinavien, Baltikum, Europa eller världsmarknaden) Olika typer av finansiering Stödorganisationer Forskning och utveckling Kunder Leverantörer Etc Figur 3.2: Fyra övergripande aspekter på långsiktig industriell konkurrenskraft (Boye 2000). Den primära utgångspunkten för regional och nationell industriell tillväxt är de interna resurserna och kompetenserna, d.v.s. de resurser och kompetenser som de lokala företagen och andra organisationer besitter eller som utgörs av samverkan och nätverk mellan dessa. Denna resurs- och kompetensbas blir dock inte värdefull förrän den kan användas för att skapa nytta för kunder och andra intressenter i och utanför regionen. När det gäller miljöteknikexport handlar det alltså om hur den interna resurs- och kompetensbasen kan matcha externa behov, d.v.s.hur väl exportmarknader kan tillfredsställas av företag och andra organisationer i regionen. I vissa fall behöver emellertid den interna basen för konkurrenskraft utvecklas eller kompletteras för att bättre tillgodose dessa behov och tillvarata möjligheter till export. Mao finns det behov av att förstärka den interna resurs- och kompetensbasen. När det gäller att komplettera den interna resurs- och kompetensbasen så att regionens företag kan ta hem order på exportmarknader är det ofta bättre och ibland nödvändigt att utnyttja externa resurser och kompetenser på olika sätt istället för att utveckla dem lokalt. Det kan till exempel handla om att attrahera kompletterande företag till att lokalisera sig i regionen eller om att etablera mer eller mindre bestående partnerskap. 10

14 4 Den regionala resurs- och kompetensbasen Kapitlet utgör den första delen av den strategiska kartan och beskriver centrala delar av regionens resurs- och kompetensbas för framtida tillväxt. Kapitlet är uppdelat i fyra övergripande delar där de två första utgörs av (1) Stål- metall- och verkstadsindustri, det område som dominerar näringslivet i regionen och (2) Miljö- och energiteknikindustri som är ett viktigt utvecklingsområde med många aktiviteter på gång. Dessa områden diskuteras i huvudsak utifrån geografisk koncentration, nyckelkompetenser och framtida utveckling. (3) Service- och tjänsteindustri är en viktig del i regionens tillväxtplattform vars betydelse diskuteras särskilt. Slutligen belyser vi möjligheterna för några (4) potentiella kompetensområden, sådana områden där det finns betydelsefulla kompetenser i Hofors eller som utpekats som profilområden i den kringliggande regionen, vilka kan ligga till grund för utveckling av framtida unika och värdefulla nischer. På grund av de identifierade områdenas varierande karaktär och potentiella roll i den framtida tillväxtplattformen skiftar strukturen på avsnitten i viss mån. 4.1 Stål-, metall- och verkstadsindustri en traditionsrik industri Geografisk koncentration I Hoforsregionen finns en stål- och metallindustri med lång tradition. Stål- och metallbearbetning är sedan länge den dominerande industrin när det gäller sysselsättningen i flera av Bergslagens kommuner. En översiktlig studie av de nio kommunerna kring Hofors utifrån olika industridatabaser visar att det finns drygt 45 företag med fler än 20 anställda som verkar inom stål-, metall- och verkstadsindustri. Den större stålprocessindustrin finner vi i Avesta, Borlänge, Hedemora, Hofors och Sandviken (se figur 4.1) men även kringliggande kommuner som Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg och Smedjebacken hyser en stor del liknande industri. OCKELBO anst anst anst anst. Högskola FoU FALUN SANDVIKEN GÄVLE HOFORS BORLÄNGE SÄTER HEDEMORA AVESTA Figur 4.1: Den geografiska koncentrationen av stål-, metall- och verkstadsindustri i regionen kring Hofors. 11

15 Inom den stål- och metallbearbetande industrin återfinns flera av regionens mera välkända företag med starka varumärken så som Ovako Steel i Hofors (ca anställda) som är världsledande tillverkare av kullagerstål, Avesta Polarit i Avesta (ca anställda) och Långshyttan (över 200 anställda) som bland annat framställer rostfria band, Sandvik Materials Technology i Sandviken (över anställda) som tillverkar sömlösa rostfria stålrör, Sandvik Coromant i Sandviken (ca 600 anställda) som tillverkar skärverktyg, SSAB Tunnplåt i Borlänge (över anställda) är en av Europas ledande producenter av höghållfast tunnplåt och Erasteel Kloster i Långshyttan (ca 200 anställda) som är världsledande producent av snabbstål. Många av stål- och metallföretagen i regionen exporterar över 80 procent av sin produktion och har en världsledande position på flera områden. Nyckelkompetenser Stål-, metall och verkstadsindustrin i regionen består av relaterade kompetenser, se figur 4.2 nedan som beskriver dessa och den följande diskussionen där vi går igenom de olika delarna. Främst märks en djup och omfattande kompetens kring stålframställning och materialbearbetning som har utvecklats och förfinats allt sedan tiden då man ursprungligen började förädla järnmalmen från gruvorna i området. Idag utgör detta område motorn för mycket av den industriella verksamheten i regionen. Ett exempel är Ovako Steel AB i Hofors som sitter på ett stort processkunnande. Stålindustrin har varit starkt kostnadsdriven under senare år och Ovako tvinga hela tiden att rationalisera sin produktion för att upprätthålla konkurrenskraften. Som en konsekvens minskar antalet sysselsatta i verksamheten från år till år. Ovako har idag en för hög andel indirekta tjänster i verksamheten som man på sikt kommer att ta bort, berättar VD Bengt Lindahl. Utrustning Rullformning (Ortic AB, Plåtform Maskin AB) Hydroformning (Hyfotec AB) Höghastighetsformning (Dynamic Forming, Höghast. Formning i Långhyttan AB) Energihushållning materialåtervinning Konsulter och serviceindustri Kompetensområden i regionen Utrustning och verktygsmakare Vidareförädlande verkstadsföretag Stålframställning och materialbearbetning Process och logistik Materialbearbetning Höghållfast tunnplåt (SSAB Tunnplåt AB) Snabbstål (Erasteel Kloster AB) Kullagerstål (Ovako Steel AB) Rostfria sömlösa rör (Sandvik Steel AB) Rostfri, valsad o dragen tråd (Fagersta Steinless) Rostfria band (Avesta Polarit AB) Utbildning Nationell forskarskola i Materialteknik Regional forskarskola i Bearbetningsteknik Civilingengörsutbildning i materialteknik Forskning och utveckling Stiftelsen Teknikdalen (Borlänge) IUC Dalarna Samverkansnätverk MIKRAB (MEFOS o Institutet för Metallforskn.) Nätverk Tunnplåt (29 ftg) Uppsala Universitet Stödorganisationer Rostfria Gruppen (38 ftg) Luleå Tekniska Universitet KK-stiftelsen Tripple Steelix KTH VINNOVA ULSAB AVC (38 ftg) Högskolan i Dalarna M fl. Jernkontoret (Branschorganisation) Institutet för verkstadsteknisk forskning Verkstadsindustrierna VI (Branschorg.) Figur 4.2: Kompetenskluster avseende stål- och metallindustri i regionen kring Hofors. Verksamheten i den tunga processindustrin är ständigt i starkt behov av utrustning och verktyg för att den ska kunna utvecklas och underhållas. En mängd företag har vuxit upp för att tillgodose detta behov och idag utgör utrustnings- och verktygsmakare ett betydande kompetensområde i regionen. Ett exempel på företag som tillverkar utrustning för stål- och metallindustrin är ScanArc Plasma Technologies i Hofors (ca 20 anställda). Företaget är en avknoppning från Ovako och har utvecklat en process där man på ett mycket effektivt sätt (med hög verkningsgrad) i en plasmagenerator med hjälp av gas kan omvandla elektrisk energi till värmeenergi. Den plasma som skapas i processen vid 3000 C används i stål- och metallindustrin för att framställa rena stål och metaller samt i miljöprocesser för att förbränna miljöfarligt avfall. Många av utrustningsföretagen har relativt få anställda. Ett exempel är Plåtform Maskin AB i Borlänge (1 anställd) som 12

16 tillverkar utrustning för rullformning. Ett annat exempel är Hyfotec AB i Borlänge (2 anställda) som tillverkar utrustning vilken gör det möjligt att på ett kostnadseffektivt sätt skapa komplexa former hos metallprodukter med hjälp av trycksatt vätska, s k hydroformning. Ett tredje relaterat kompetensområde handlar om process och logistik. Många av regionens större företag har omfattande transporter in och ut ur regionen. SSAB Tunnplåt i Borlänge, till exempel transporterar varje dygn ut 200 järnvägsvagnar och 100 lastbilar med tunnplåt till sina kunder utanför regionen. Ovako Steel skickar årligen ton material (stång och tråd) med järnväg till Hällefors för vidarebearbetning. Nästan lika mycket går via tåg och bil ut till övriga världen. Bengt Lindahl, VD för Ovako Steel, berättar att Ovako förbrukar ca ton skrot per år, vilket huvudsakligen tas in via Gävle hamn. SKF Coupling System i Hofors är ett av de företag i regionen som utnyttjar de större processindustriernas (t ex Ovakos) välutvecklade logistiknät för att nå ut i världen, berättar VD:n Hans Odsberg. Regionens transportintensiva industri är också ett skäl till att Högskolan i Falun/Borlänge driver forskning kring intelligenta transportsystem. Ytterligare ett viktigt kompetensområde i regionen handlar om vidareförädling av stål- och metallämnen, ett område som blir allt viktigare när konkurrensen hårdnar och priserna pressas på materialsidan. De vidareförädlande verkstadsföretag utgör dock en relativt fragmenterad skara med olika kompetenser. Bland de större märks Sandvik Tamrock i Sandviken (ca 550 anställda) som huvudsakligen tillverkar borrverktyg med specialstål från Sandvik Material Technology och Ovako samt olika typer av borr från Sandvik Coromant. Ett annat exempel är SKF Coupling Systems i Hofors (ca 75 anställda) som tillverkar OK-kopplingar och rullningslager till propelleraxlar för varvsindustrin, ång- och gasindustrin samt den vindkraftindustrin, vilken enligt VD Hans Odsberg är den enda mekaniska industrin i världen som växer kraftigt. Stålindustrin har omstrukturerats kraftigt de senaste fem åren och att tillväxten idag sker i Asien (Kina) och i Östeuropa. SKF Coupling Systems har knappt någon kund kvar i Sverige, berättar Odsberg. Bland de mindre vidareförädlingsföretagen finner vi Gävle Galvan Tryckkärl i Gävle (ca 20 anställda) som tillverkar olika typer av tryckkärl. Produkterna består vanligtvis av varmförzinkat stål, en specialitet inom Gävle Galvan-gruppen som företaget tillhör. I gruppen ingår flera företag med andra produkter som även de tillverkas av samma material. I regionen finns också en del etablerade underleverantörer, till exempel Bäckströms Mekaniska AB i Hofors (ca 100 anställda) som hösten 2002 fusionerades med ett annat lokalt verkstadsföretag. Företaget driver idag en typiskt industriserviceverksamhet som främst utför reparationer, montage och skärande bearbetning åt den lokala stålindustrin. Samarbetsnätverk En viktig del av stål- och metallkompetensområdet är de specifika nätverk som finns i och utanför regionen. Här finner vi bland annat de regionala nätverken Nätverk Tunnplåt med 29 företag som tillsammans besitter kompletterande kompetenser och kapacitet för plåtbearbetningsarbeten (se bilaga 4) samt Rostfria Gruppen där ca 35 mindre företag, IUC Dalarna och Avesta Polarits FoU-avdelning samarbetar kring kompetensutveckling för att tillvarata det rostfria materialets möjligheter ur konstruktions-, kvalitets- och miljösynpunkt. Utöver dessa regionala nätverk ovan finns stålindustrins branschorganisation Jernkontoret och verkstadsindustrins branschorganisation Teknikföretagen samt projektorganisationer kring specifika initiativ så som ULSAB-AVC där SSAB Tunnplåt och 37 andra företag ute i världen samverkar kring hur ökad kunskap om höghållfast stål kan bidra till nya applikationer inom, till exempel fordonsindustrin. Ett annat exempel är Triple Steelix-projektet som syftar till ökad vidareförädling och ett starkare innovationssystem för stålprodukter och applikationer bland företagen i Bergslagen. Forskning och utveckling Avgörande för stål- och metallindustrins framtida konkurrenskraft är den forskning och utveckling som bedrivs i och utanför regionen. Viktiga resurser i regionen är: Stiftelsen Teknikdalen i Borlänge, IUC Dalarna och MIKRAB (MEFOS och Institutet för 13

17 metallforskning). Till resurs- och kompetensbasen för regionens stål- och metallindustri kan vi även räkna in Uppsala Universitet, Luleå Tekniska Universitet, Högskolan i Dalarna och Institutet för verkstadsteknisk forskning. Konsulter och serviceföretag Det finns i huvudsak två typer av konsult- och serviceföretag kopplat till stål- och metall industrin. För det första märks de verksamheter vars tjänster gör det möjligt för Stålindustriföretagen att utvecklas och som typiskt sysslar med konstruktion (främst mekanisk) och anläggningsprojektering, till exempel Rigel Consult AB (ca 60 anställda) i Gävle. För det andra inräknas de företag som avlastar stålindustrin genom att ta hand om sådant som inte tillhör stålföretagens kärnverksamhet, såsom datordrift, IT-support och underhåll. Många av dessa tjänsteföretag finner vi i Gävletrakten. Stödorganisationer Tillgång på finansiella resurser är ofta en kritisk faktor i utvecklingsprocesser. Här spelar organisationer som KK-stiftelsen och VINNOVA en viktig roll för att kanalisera medel till olika utvecklingsinitiativ för stål- och metallindustrin. Relaterade kompetenskluster Stål- och metallindustrin bygger på energikrävande processer och den kostnadspress som verksamheten lever under har tvingat fram effektiviseringar för att minska energiförbrukningen. Till följd av detta har en betydande energikompetens byggts upp i och kring företag som Ovako Steel. Detta relaterade kompetensområde kring energi- och miljöområdet diskuteras i avsnitt 4.2. Framtida utveckling I Stål- och metallbranschen kan vi idag se ett par starka drivkrafter till förändring. Dels har vi globaliseringen, som bland annat fört med sig ökad konkurrens och krav på lägre produktionskostnader bland de svenska verksamheterna och dels ser vi hur ny teknologi skapar möjligheter att förädla produkter och förfina processer. Drivkrafterna i stål- och metallindustrins kan komma att påverka den framtida utvecklingen i olika riktningar. Scenario 1: I ett scenario (om år) har större delen av den inhemska stålindustrin flyttats till lågkostnadsländer där marknadstillväxten är stark och arbetskrafts- respektive energikostnader etc. är låga. De kvarstående delarna som lyckats motstå den internationella konkurrensen Kina har kommit ikapp och börjat konkurrera på allvar har rationaliserats under ett antal år och är nu högt automatiserade med relativt få arbetstillfällen. Många industrier har följt exemplet med Avesta, som runt år 2000 arbetade hårt med outsourcing för att fokusera på sin kärnverksamhet. Vi kan också se att det sker en omstrukturering i branschen för långa produkter (där Ovako ingår) på motsvarande sätt som skett för platta produkter (där till exempel SSAB Tunnplåt ingår), vilket leder till att uppköp och fusioner skapar en oligopolliknande marknad med endast några få och större aktörer. Ovako blir uppköpt och den nya ägaren planerar att koncentrera sin verksamhet till Centraleuropa, närmare de stora marknaderna. Scenario 2: I ett andra scenario (om år) som möjligen kan kombineras med det första kan vi se hur stora satsningar på FoU och ökat utbyte mellan högskola och företag i regionen har resulterat i nya effektivare produktionsprocesser och en betydande vidareförädling av stål- och metallbaserade produkter mot en högre lönsamhet. Avsevärda investeringar har på senare år gjorts i regionen och många nya arbetstillfällen har skapats. Vi kan också se hur många aktörer i branschen har tagit efter Sandviken som redan tio år tidigare hade kommit långt med att nischa in sig på ett relativt smalt område där man kunde bli värdsledande. 4.2 Miljö/Energi ett kompetensområde på frammarsch I en värld med begränsade resurser och en stark industriell tillväxt ställs ökade krav på hushållning av miljön. Miljöhänsyn har på senare år blivit en allt mer naturlig del i företagens verksamhet. Istället för att betraktas som ett nödvändigt ont, tenderar miljöaspekterna att fungerar som drivkraft såväl för forskning och utveckling som för tillverkning och marknadsföring. Företag 14

18 integrerar idag i större grad än tidigare miljöfrågorna i sin strategiska utveckling i syfte att bibehålla konkurrenskraften i en förväntad framtid, där kraven på lågt miljöslitage blir avgörande. När det gäller miljödriven industri kan två typer av företag urskiljas: de företag vars produkter och tjänster huvudsakligen har att göra med miljöanpassning eller miljöförbättring och de industriföretag som generellt anpassar sin produktion till nuvarande eller kommande miljökrav. Oavsett typ börjar vi se tecken på att företag som ligger långt fram i utvecklingen agerar för strängare miljökrav, som de själva men inte konkurrenterna uppfyller. Att bygga miljökompetens genom ett företags hela aktivitetskedja (FoU, tillverkning, marknadsföring och distribution) tar tid, vilket i gengäld kan generera ökade marknadsandelar för företag som är tidigt ute. Utöver företagstyper som nämnts ovan finns även en betydande mängd företag som inte direkt är miljödrivna men som använder sig av miljövänliga förnyelsebara råmaterial såsom trä. Även om dessa företag inte har något utvecklat miljötänkande kan de gynnas av hårdare miljökrav. Mycket tyder på att Sverige idag har en relativ väl utvecklad miljöteknikindustri som på flera områden ligger långt framme. Samtidigt får vi fler och fler signaler om en ökad internationell efterfrågan på resurser för att hantera växande miljöproblem, inte minst i det närliggande Östersjöområdet. Geografisk koncentration Det finns idag många företag i Hofors och den omgivande regionen som har möjlighet att rida på miljövågen. Vi finner (1) företag med utpräglat miljöfokus, (2) miljöcertifierade företag och (3) företag som i huvudsak arbetar med miljövänliga material. Det finns i de nio kommunerna ca 200 företag med uttalad miljö- och energifokus, dvs. det är deras verksamhetsområde (se figur 4.3). OCKELBO 0-19 anst anst anst anst anst. Högskola FoU FALUN GÄVLE SANDVIKEN HOFORS BORLÄNGE SÄTER HEDEMORA AVESTA Figur 4.3: Miljö- och energikompetensföretag i regionen kring Hofors. Dessa företag motsvarar ca 4,4 procent av miljö- energiföretagen i Sverige, vilket är en överrepresentation. Ser man till totala antalet företag oavsett bransch finns endast ca 3,4 procent i dessa nio kommuner. De flesta av dessa företag är relativt små (0-19 anställda) och har sin verksamhet koncentrerad till Gävle eller Falun. De något större företagen ( anställda) inom detta kompetensområde utgörs av kommunala energibolag, normalt ett per kommun. Utöver de företag ovan vars kärnverksamheter relaterar till miljö- och energiområdet finner vi många 15

19 företag vars verksamheter bygger på en stor miljö/energikompetens eller som tillverkar och säljer produkter med hög miljöprestanda. Det finns idag cirka 100 miljöcertifierade företag med säte i någon av de nio kommuner som studerats (se bilaga 5) Utöver dessa företag finns ett stort antal verksamheter i regionen som är certifierade genom sina respektive moderbolag utanför regionen. Miljöcertifiering är en tidskrävande process och det finns flera företag som för närvarande håller på att certifiera sig eller som har kommit relativt långt med miljöledningsarbetet. En tredje grupp företag som är relevanta är alla de som huvudsakligen arbetar med miljövänliga material som trä. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den industri som byggts upp kring användning av miljövänliga material sannolikt kommer i en allt bättre position i takt med att kraven på lågt miljöslitage ökar. Dessa områden bör därför beaktas som en viktig del av den lokala resurs- och kompetensbasen för en internationellt konkurrenskraftig miljöteknikindustri. I Hofors kommun finns flera typer av företag som besitter betydande miljö- och energikompetens, allt från Berendsen Textilservice som gör tvätt och underhåll av yrkeskläder och mattor och GR Sanering AB tillverkar saneringsutrustning till Scan Arc Plasma Technologies som tillhandahåller processer för förbränning av farligt avfall (se bilaga 6). Bland företagen finner vi flera verkstadsföretag som på senare år har utvecklat produkter och kunnande inom miljöteknikområdet. Fler företag än som listats här kan vara relevanta beroende på avgränsning. Företagens kompetenser och behov varierar beroende på storlek. Utvecklingen tenderar att gå mer och mer mot systemlösningar där de mindre företagen många gånger måste samverka med andra. Det kan till exempel gälla byggande av bioenergianläggningar där kompletterande resurser och kompetensområden är nödvändiga. Nyckelkompetenser Kartläggningen av resurs- och kompetensbasen inom miljöteknikområdet i Hoforsregionen indikerar flera potentiella profil- och kärnkompetensområden (se figur 4.5 nedan). Kompetensområden i regionen Återvinning, avfallshantering och renhållning Vattenrening och dylikt Exempel på företag GR-sanering AB Sorption AB Berendsen Textilservice AB Hofors Energi AB Misak Miljö&Säkerhetsrådg. Scan Arc Plasma Tech. SSH Aeroba AB SKF Couplings Systems AB Figur 4.5Kompetensområden inom miljö. Miljömanagement, etc Energihushållning Förnyelsebara källor, etc. Samverkansnätverk GDE-Net EMPHofors Referensanläggningar OVAKO-HEAB (Spillvärme i Hofors) Scan Arc Plasma Technologies AB (försöksanl.) Utbildning Miljövetenskapliga programmet ( p) Energiingenjör t ex Kraft och värme, Ny energiteknik ( p) Forskning och utveckling Bygg- och samhällsplanering Solenergi Alternativa bränslen Etc. Universitet och högskolor, etc. Högskolan i Dalarna Högskolan i Gävle Mälardalens högskola (Högskolan i Västerås) En övergripande indelning av den industriella miljökompetensen i Hofors visar på fyra utmärkande områden: vattenrening, energi, återvinning/renhållning och miljömanagement Det första miljökompetensområde i regionen finner vi relaterat till energiområdet, speciellt när det gäller 16

20 omhändertagande och hantering av överskottsvärme från processindustrin. Här finns betydande kunskap genom, till exempel Ovako och Hofors Energi AB. Ett andra område med betydande regional miljökompetens är relaterat till återvinning och avfallshantering. Starkare krav på lågt miljöslitage har drivit fram en växande återvinningsindustri. Kretsloppstänkandet sprider sig, företagen blir allt bättre på att återanvända material i olika produkter och utvecklingen av nya återvinningsanpassade material öppnar nya marknadsmöjligheter. Bland regionens företag som under senare år haft en gynnsam utveckling märks GR Sanering AB, som bland annat tillhandahåller ett omfattande tjänste- och produktutbud för industrirengöring. Det tredje området med viktiga resurser utgörs av miljömanagement i form av flera mindre konsultföretag som arbetar med allt från miljömätning till miljörevision och certifiering (t ex GDE-net i Hofors som arbetar för att främja en miljöriktig energieffektivisering och nyttjande av lokal förnyelsebar energi vilken bidrar till en minskad miljöbelastning). För det fjärde finner vi ett antal kompetenta mindre företag med verksamhet inom vattenrening och avlopp, till exempel SSH Aeroba AB i Hofors som bygger reningsanläggningar med bioteknisk kretsloppsanpassning av avlopp och organiskt hushållsavfall. De fyra industriella kompetensområden som beskrivits ovan är alla viktiga beståndsdelar i en miljömässigt hållbar samhällsbyggnad där myndigheter och högskola har spelat en betydande roll. I Hofors har flera framgångsrika projekt genomförts baserat på en bred lokal miljö- och energikompetens. En viktig del i resursbasen utgörs av de referensanläggningar som idag finns när det gäller, till exempel omhändertagande och användning av spillvärme (Ovako och HEAB) och effektiv förbränning (Scan Arc Plasma Technologies AB). Samverkansnätverk En annan viktig del i resurs-och kompetensbasen är specifika nätverk som GDE-Net (Gävleborg Dalarna Energi-Nätverk) som arbetar ihop med de 25 kommunerna i regionen, dels med energirådgivare och Agenda 21-samordnare, dels med energiplaneringsfrågor. Kontoret i Hofors har en roll som nätverksbyggare och informatör gentemot rådgivarna, anordnare av seminarier/utbildning, ta fram gemensamt informationsmaterial m.m. Även företag i branschen är samarbetspartners, exempelvis energibolag, skogsföretag och företag med utrustning för energiändamål. GDE-Net är huvudman för olika energiprojekt i regionen och arbetar till exempel med utnyttjande av industriell överskottsvärme. Nätverket samarbetar också med andra organisationer, som exempelvis Energicentrum och Skogsvårdsstyrelsen. Utbildning Högskolorna i regionen står för en viktig del av kunskapsutvecklingen inom miljöoch energiområdet. De främsta resurserna inom dessa områden finner vi på Högskolan i Dalarna, Högskolan i Gävle och Mälardalens högskola (Högskolan i Västerås) som bland annat bedriver magisterutbildningar inom miljövetenskapliga program, Kraft och värme samt Ny energiteknik. Det bedrivs även forskning och utveckling inom Bygg- och samhällsplanering i Gävle samt inom Solenergi och alternativa bränslen i Falun/Borlänge, vilket kan spela en betydande roll för den framtida tillväxtplattformen. Framtida utveckling Några av de starka drivkrafter och tendenser som idag påverkar energi- och miljöteknikbranschens utveckling handlar om avregleringar på energimarknaden, ny lagstiftning och krav på miljöcertifiering, samverkan i specifika kunskapsnätverk samt ökad internationalisering och export. Ny lagstiftning och krav på miljöcertifiering Den industriella miljökompetensbasen i Sverige har utvecklats starkt under senare år, vilket bland annat indikeras av att en del av regionens företag har valt att miljöcertifiera sig. I Hofors var det, dock endast tre företag med säte i kommunen (varav två i samma koncern) som i april 2003 var certifierade enligt ISO

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND 2012-02-16 PRESENTATION! Program Inledning och syfte med dagen 9.00-9.15 Lägesrapporter från delprojekt 9.15-10.15 Paus med kaffe och frukt 10.15-10.30 Genomgång

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning ProViking ProViking 14 november 2008 Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009 Forskningsprogram inom området Produktframtagning 1. Inledning Stiftelsen för Strategisk Forskning har under

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Sveriges mineralstrategi Fem strategiska områden och 19 identifierade åtgärder idag pågår arbete med 14 av dem 1 En gruv- och mineralnäring

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun Kjell Friman Näringslivskontoret Borlänge kommun Näringslivskontoret Näringslivskontoret ansvarar för etableringar och utveckling av kommunens fyra profilområden Transport och kommunikationer Handel Materialteknik

Läs mer

Hur arbetar ni med miljöfrågor?

Hur arbetar ni med miljöfrågor? Hur arbetar ni med miljöfrågor? Undersökning bland företag i Gävle kommun, Hösten 2015 Mitt råd till er är att arbeta proaktivt, dvs. besök företag, skicka ut information om vilka lagkrav som gäller för

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Nationell besökshantering

Nationell besökshantering Nationell besökshantering Access Days Besöksprogram Anna Sjöström, Miljöstrateg anna.sjostrom@tyrens.se 070 279 30 68 Miljöteknik vad menar vi? Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor, Sida 1(5) Tjänsteställe: Kommunledningskontoret Handläggare: Kerstin Guth Datum: 2015-10-14 Beteckning: KS 2015-42 140-2 Er beteckning: Underlag för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Elektrisk Bergtäkt: Förstudie

Elektrisk Bergtäkt: Förstudie Elektrisk Bergtäkt: Förstudie Författare: Erik Uhlin Datum: 2014-06-18 Delprogram: Transporteffektivitet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande... 4 5. Resultat...

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne att överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen Nära samverkan

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Kommittédirektiv. Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning. Dir. 2011:54. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011

Kommittédirektiv. Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning. Dir. 2011:54. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Kommittédirektiv Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning Dir. 2011:54 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska bl.a. analysera it-användningen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer