Förord. Årets rapport har sammanställts inom avdelningen för ekonomisk analys. Stockholm i oktober Anders Rune Chefekonom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Årets rapport har sammanställts inom avdelningen för ekonomisk analys. Stockholm i oktober 2011. Anders Rune Chefekonom"

Transkript

1 Baltikum och svenska teknikföretag Lägesrapport 211

2

3 Förord Teknikföretagen har följt och analyserar utvecklingen i de Baltiska länderna alltsedan EU inträdet maj 24. En central punkt har varit att analysera hur ett ökat handelsutbyte och andra affärskontakter påverkat och kan förväntas fortsätta påverka svenska teknikföretags verksamheter i Sverige. Föreliggande rapport är den tredje i ordningen där Sveriges handel med teknik med de baltiska länderna behandlas. Årets rapport ger därtill en lite bredare beskrivning av Baltikum. Detta mot bakgrund av att de baltiska länderna nu ser ut att ha tagit sig igenom skuld- och finanskrisen på ett imponerande kraftfullt sätt, mycket i kontrast till vad som hittills åstadkommits på många andra håll inom Europa. Särskilt Estland är i dag ett föredöme för många andra länder vad gäller ekonomisk återhämtning, ekonomisk omstrukturering och industriell utveckling. Estland är också den del av Baltikum där teknisk utveckling och modern tillverkning mest prioriterats och detta under längre tid. Därför är också Estland det land där flest svenska teknikföretag har etablerat sig. I dag finns inte mindre än 2 4 svenskägda företag i de baltiska länderna och här dominerar Estland med över 1 6 av dessa. Det finns ett hundratal svenska teknikföretag med tillverkande verksamhet i Baltikum och minst lika många service- och säljbolag. Större delen utgörs här av små teknikföretag och företagen med egen tillverkning i Baltikum är överlag inriktade på reexport till andra marknader och i mindre grad på försäljning på lokala marknader. Totalt sett handlar samtidigt utbytet mellan Baltikum och Sverige främst om köp av insatsvaror och komponenter samt export till Baltikum. Oaktad stora skillnader i industriell tyngd och utveckling mellan länderna inom Baltikum är det mycket som förenar. Här bör nämnas det geografiska liksom det geopolitiska läget och stor kulturell samhörighet med Norden i övrigt. Sverige gynnas även av att ha starka tillväxtekonomier i sin omedelbara närhet. Ekonomier som med sin tillväxt ger svenska teknik-företag goda förutsättningar för expansion och ökat handelsutbyte. Årets rapport har sammanställts inom avdelningen för ekonomisk analys. Stockholm i oktober 211 Anders Rune Chefekonom 1

4 2

5 Innehåll Sammanfattning... 4 Svenska företags verksamheter i Baltikum... 7 Många mindre företag förädlar insatsvaror i Baltikum och främst i Estland... 7 Stora företag är i mindre grad närvarande i Baltikum än i BRIC-länderna... 9 I Tallinn i Estland finns mycket av svensk industri i Baltikum... 1 I Lettland är Leax det största svenska teknikföretaget... 1 I Litauen finns bl.a. System Air och Trelleborg Baltisk ekonomi Statsfinanserna och skuldkrisen Ekonomisk återhämtning och framtidsprognoser Utbildning Lönebildning Baltisk industri Svensk teknikhandel med Baltikum Analys och slutsatser Källförteckning Appendix

6 Sammanfattning De baltiska länderna i Östersjöregionen har sedan de fick självständighet under tidigt 199-tal upplevt en mycket stark ekonomisk tillväxt. Efter Sovjetunionens fall har de baltiska länderna, tillskillnad från många andra Östeuropeiska länder, även behövt genomföra många fler och tuffare handelspolitiska samt makroekonomiska reformer. Dessa har därtill behövt ske i en mycket snabb takt. Dessutom tog planekonomin, tillskillnad från i Estland, längre tid att driva ut från Lettland och Litauen. Den snabba strukturförändringen behövdes primärt för att säkra ett EU-inträde. Detta har medfört en kort omställningstid för att anpassa de baltiska ländernas ekonomier till de stora reformer som genomförts. EU-inträdet och den fortsatt starka ekonomiska tillväxten bidrog till en viss avmattning i reformtakten särskilt då det ansågs att reformperioden i och med ett EUmedlemskap skulle vara över. Fortsatta ekonomiska reformer skulle dock ha behövts, främst för att bromsa överhettningen i tillväxten under senare hälften av 2-talets första decennium. Överhettningen föranleddes primärt av bankernas utlåning till företag och privatpersoner samtidigt som en tillgångsbubbla växte fram i regionen. Med de baltiska ländernas handel och ekonomiska integration på världsmarknaden var den globala skuldkrisen 28 öppningsporten för en kraftig finanskris även i Baltikum. Länderna fick uppleva stora kreditförluster primärt genom utlåning från svenska storbanker med sin sammantaget dominerade ställning i regionen. Den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen har sedan varit mycket stark, länderna har relativt sett ett lågt budgetunderskott mätt som andel av BNP samtidigt som ländernas skuldsättning i relation till BNP är bland de lägsta i Europa. Svenska teknikföretags verksamheter i Baltikum är bred med primär fokus på reexport till moderbolagens andra marknader. Totalt verkar för närvarande 2 4 svenskägda företag i de baltiska länderna. Av de svenska företagen i Baltikum är drygt 1 tillverkande teknikföretag. Svenska teknikföretag har därtill ungefär lika många sälj- och serviceorganisationer i Baltikum. Företagen utgörs till större del av små teknikföretag. Sverige har historiskt sett här haft den starkaste affärs och investeringsrelationen med Estland. Lokal produktion i Baltikum sker främst av kostnadsskäl. Mellan gick den största andelen av teknikhandeln mellan Sverige och Estland. Handelsbalansen under perioden varit mycket större med Lettland och Litauen. Under samma period var det genomsnittliga handelsöverskottet cirka 1,2 Mdr SEK respektive 1,1 Mdr SEK med Litauen och Lettland. Det kan jämföras med Estland där motsvarande överskott var närmare en tjugondel, eller i genomsnitt endast,6 Mdr SEK. 4

7 Det finns flera viktiga utmaningar för hur de baltiska länderna i fortsättningen ska hantera den ekonomiska tillväxten. Även om dessa länder representerar de mindre handelspartnerna till Sverige är deras geopolitiska läge av stor vikt för hela Östersjöregionen. Rysslands olje- och gasresurser skapar både beroenden och nya möjligheter för de baltiska länderna men också för resten av regionen. Nya infrastrukturprogram kommer behöva finansieras och etableras i regionen för att distribuera råvaruresurser till Östersjön. Samtidigt finns intresset att minska beroendet av fossila bränslen, varvid alternativa gröna energikällor beaktas i allt högre grad inom regionen. De baltiska länderna har även en föråldrad och underutvecklad vårdsektor, vilket i takt med en åldrande befolkning kommer kräva nya infrastrukturssatsningar samt en teknisk kunskap som ofta inte finns i de egna länderna. Detta kan i sin tur locka till nya ekonomiska affärer med svenska företag, genom såväl lokal expansion som export. En tydlig trend är att BNP-bidraget från jordbrukssektorn gradvis har minskat och övergått till tillverkning och tjänsteproduktion. Efter finanskrisen 28 finns återigen affärsmöjligheter att förlägga produktion lokalt i de baltiska länderna och intresset från utlandet är därtill stort bl.a. för inköp av råvaror, metallbearbetning och byggvaror. Länderna präglas alltmer av kvalitetstänkande, har ett attraktivt löneläge och smidiga logistikpunkter inom regionen. Det finns även en gemensam och attraktiv strävan till platta skatter och att erbjuda stabila ekonomiska förutsättningar som kan attrahera utländska investeringar och ge nya affärsmöjligheter. Ytterliggare ambitioner och behov finns inom teknikutveckling, produktivitetstänkande samt nya metoder för effektiva lösningar. Sammanfattningsvis har svenska teknikföretag goda förutsättningar att expandera i de baltiska staterna, men bör samtidigt noga undersöka vilka ekonomiska förutsättningar respektive land erbjuder samt avväga vilka verksamheter som kan förläggas i regionen. Nämnvärt är att de baltiska staterna är tillsynes rejält olika vad gäller både affärskultur och ekonomiska förutsättningar. Däremot blir en gemensam nämnare att de har geografisk och mental närhet till Västeuropa samtidigt som länderna har en god förståelse och erfarenhet av affärer med stora och växande ekonomier som Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Det är mer sådana relationer och möjligheter till reexport än de baltiska marknaderna i sig som gör länderna attraktiva för svenska teknikföretag. Svenska teknikföretag har därmed många möjligheter, både att handla med Baltikum och att förlägga produktion dit. Företagen kan fortsätta expandera genom lokal produktion i olika förädlingsled, dels för reexport till företagens andra marknader eller för en ökning av flöden till Östeuropa eller Ryssland. Särskilt intressant bör det vara för små och större underleverantörer att expandera och bredda sin verksamhet i de baltiska länderna. 5

8 6

9 Svenska företags verksamheter i Baltikum I dag är Estland, Lettland och Litauen en självklar del av EU:s inre marknad. I synnerhet mindre svenska teknikföretag har tagit tillvara på detta. Svenska teknikföretags tillverkning i Baltikum är primärt fokuserad på reexport till moderbolagens andra marknader. Lokal produktion i Baltikum sker främst av kostnadsskäl. Totalt verkar minst 2 4 svenskägda företag i de baltiska länderna. Sverige har historiskt haft den starkaste affärs- och investeringsrelationen till Estland. Av de svenska företagen i Baltikum är drygt 1 tillverkande teknikföretag. Teknikföretag har ungefär lika många sälj- och serviceorganisationer i Baltikum. Den vanligaste formen av utbyte är inköp av insatsvaror och komponenter från Baltikum eller export dit, vilket konstaterades i Teknikföretagens rapport om östra Europa från Många mindre företag förädlar insatsvaror i Baltikum och främst i Estland Närheten till Baltikum både geografiskt och kulturellt gör att många mindre svenska bolag har verksamhet där. Avtal och affärsrelationer är lätta att underhålla och följa upp. Tack vare närheten kan även gods transporteras med lastbil och färja vilket innebär att tidsödande hantering i containerterminaler och i hamnar kan undvikas. Den lägre kostnaden jämfört med Sverige och västra Europa nämns också som en viktig orsak till varför bolagen har produktion av teknikvaror i området. Antalet svenska tillverkande teknikföretag Estland är ungefär 7 stycken. I Lettland finns på motsvarande sätt 2-3 bolag medan det inte finns mer än drygt 1 stycken i Litauen. 2 Därutöver har svenska teknikföretag sälj- och serviceorganisationer på de baltiska marknaderna. Det relativt stora antalet svenska teknikföretag i Estland innebär att närvaron i Baltikum är mer omfattande än på många andra växande marknader. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det är just i Estland som de flesta företagen finns och att det stora flertalet är små och medelstora bolag. Företaget Inission är en kontraktstillverkare av elektronik med verksamhet i Göteborg, Stockholm och Munkfors i Sverige men även i Tallinn i Estland. I ett industriområde i östra Tallinn har företaget en fabrik för tillverkning av kretskort och färdiga elektronikprodukter. Företaget säljer främst produkterna, som tillverkas i Tallinn, till kunder i de nordiska länderna. De säljs endast i mindre utsträckning lokalt i Estland. Genom att ha verksamhet både i Estland och i Sverige kan företaget dels hålla nere kostnaderna i produktionen, dels erbjuda snabba leveranser och närhet till kund i Sverige. 1) Se rapporten Svensk industri i ett växande östra Europa, Hur påverkas produktionen i Sverige?, dvs. Teknikföretagen (27). 2) Uppgifter om antal svenska företag i området bygger framför allt uppgifter på och listor från Exportrådet. Eftersom listorna inte är helt kompetta vad gäller antal anställda och branschtillhörighet kan vi missat vissa bolag. Via årsredovisningar och hemsidor har kompletteringar gjorts av exportrådets uppgifter. 7

10 Generalisering av utbytet mellan Sverige och Baltikum Mer marknadsdriven expansion 1. Export till Baltikum 2. Produktion i Baltikum för lokal marknad vanligt förekommer Mer lokala företag 4. Produktion och import av insatsvaror från Baltikum 3. Produktion i Baltikum för regional eller global marknad Mer globala företag vanligt vanligt Mer kostnadsdriven expansion 1. Export till Baltikum vanligt Eftersom Estland, Lettland och Litauen är med i den Europeiska Unionen och därmed en del av den inre marknaden är det lätt att exportera dit. Detta sker också i stor utsträckning. Ett stort antal säljbolag bidrar till att möjliggöra export från Sverige. Som vi senare redovisar i rapporten indikerar även handelsflödena att relativt mycket teknikvaror exporteras till länderna, trots deras begränsade storlek. 2. Produktion i Baltikum för lokal marknad förekommer Förvisso producerar svenska teknikföretag varor i Baltikum för den lokala marknaden men det är ofta inte huvudsyftet. Den baltiska marknaden är relativt liten men förvisso inte oviktig. 3. Produktion i Baltikum för regional eller global marknad vanligt Export från svenska anläggningar i de baltiska länderna både till europeisk marknad och till andra delar av världen är relativt vanlig. Några av de stora svenska industriföretagen har tillverkning i Baltikum och exporterar varorna till världsmarknaden. Samma sak gäller för ett flertal av det mindre teknikföretagen. Denna typ av verksamhet är kostnadsdriven. 4. Produktion och import av komponenter och insatsvaror från Baltikum vanligt Att företag använder Baltikum för produktion av insatsvaror eller för att köpa och förädla komponenter är den vanligaste typen utbytet mellan Sverige och Baltikum. Detta är fokus på verksamheten hos många av de mindre bolagen. 8

11 Antal anställda vid de 25 största svenska företagen i Baltikum Antal anställda Land Ericsson* Estland ABB AS 1 13 Estland Norma AS (dvs. Autolivs estniska bolag)** 6 Estland Hanza Tarkon AS 514 Estland ACCEL ELEKTRONIKA UAB*** 311 Litauen NOTE Pärnu OÜ 224 Estland LEAX** 2 Lettland Stoneridge Electronics AS 195 Estland STATGA UAB 162 Litauen TRELLEBORG ENGINEERED SYSTEMS*** 155 Litauen FINMEC AS 135 Estland Luksusjaht AS 17 Estland AQ Lasertool OÜ 99 Estland Lesjofors 95 Lettland NITATOR-SLT UAB 94 Litauen Hanzas elektronika 87 Lettland SYSTEMAIR UAB*** 85 Litauen PELLY BALTIC UAB 78 Litauen LEAB Eesti OÜ 78 Estland Inission** 7 Estland PLOCKMATIC RIGA 68 Lettland BALTIJA - SLT UAB 63 Litauen Outokumpu Stainless Tubular Products AS 54 Estland SAME OÜ 54 Estland Trelleborg Wheel Systems*** 52 Lettland Källa: När inget annat anges baseras uppgifterna på Exportrådets listor med Svenska företag i respektive land. Eftersom dessa listor inte innehåller uppgifter om antal anställda och branschbeskrivning för alla företag kan några företag saknas i listan ovan. Uppgifterna från Exportrådet avser år 29. * Antal anställda för Ericsson avser 211 och har angivits av företaget till Estonian Ministry of Foregin Affairs. ** Antal anställda har angivits av det enskilda företaget och avser 211. *** Uppgifter är hämtade från svenska koncernredovisningar eller företagets hemsida. Uppgifterna avser 21 eller 211. Stora företag är i mindre grad närvarande i Baltikum än i BRIC-länderna I jämförelse med exempelvis BRIC-länderna, dvs. Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, har de svenska storföretagen inte samma närvaro i Baltikum. 3 Detta gäller i synnerhet vid jämförelse med Kina. Det finns dock undantag och bl.a. Autoliv, Ericsson, Trelleborg och svensk-schweiziska ABB har relativt stora fabriker i Baltikum. Ett 3) Jämför gärna med Teknikföretagens studier av svensk industri i Kina, östra Europa, Indien och Brasilien, dvs. med Teknikföretagen (27, 28, 29 och 21). 9

12 skäl till att stora svenska industrikoncerner har större närvaro i exempelvis BRIC-länderna är att dessa är stora marknader som dessutom skyddas av tullmurar. Handelshindren inom EU är begränsade. Istället handlar etableringarna i Baltikum om att ta tillvara på komparativa fördelar i form av lägre personalkostnader än i västra Europa. I Tallinn i Estland finns mycket av svensk industri i Baltikum Ericsson köpte under hösten 29 en fabrik i Tallinn av den finska kontraktstillverkaren Elcoteq. I fabriken tillverkar Ericsson både kretskort och färdiga radiobasstationer för alltifrån 4G-system till GSM. Ericsson har över 1 2 anställda i Tallinn. Från anläggningen levererar Ericsson radiobasstationer främst till Europamarknaden men även till övriga delar av världen. Autoliv med det helägda företaget Norma AS är en annan stor svensk aktör i Estland. Vid fabriken i Tallinn tillverkas främst delar till bilbälten. Även svenskschweiziska ABB är stora med flera anläggningar i landet och drygt 1 anställda. I Estland finns samtidigt många små och medelstora svenska teknikföretag och betydligt fler än i de andra baltiska länderna. Att Estland är det vanligaste landet för etablering i Baltikum syns bl.a. på listan över de 25 största teknikföretagen i regionen. Hela 13 av 25 finns i Estland. Sammanlagt redovisar exportrådet 1 6 svenska företag Estland. Inte mindre än 7 av dem är tillverkande teknikföretag. Därutöver finns ungefär lika många sälj- och servicebolag som arbetar med att exportera svenska teknikprodukter till Estland. De tillverkande teknikföretagen i landet har sammanlagt över 5 anställda, vilket är ett stort antal med tanke på att Estland är ett litet land. Mer än en tredjedel av de svenska tillverkande teknikföretagen i Estland är metallvaruföretag. Det är därmed den vanligaste gruppen teknikföretag, vilket bekräftar att en hel del insatsvaror till svensk verksamhet tillverkas i landet. Därutöver är även maskinindustri och kontraktstillverkare av elektronik vanligt. Sett till antal anställda blir däremot elmaskinindustrin samt tele- och elektronikindustrin klart dominerande eftersom Ericsson och ABB är stora i landet. I Lettland är Leax det största svenska teknikföretaget Den dominerande svenska aktören inom teknikområdet i Lettland är fordonsunderleverantören Leax. Sammantaget har företaget 2 anställda i landet, fördelade på två produktionsanläggningar. Sedan många år tillbaka finns en fabrik i Riga som i dagsläget har ungefär 13 anställda. Företaget har även en nyöppnad fabrik i Rezekne, nära den ryska gränsen, där antalet anställda snabbt ökat till ca 7 personer i dag. Från den lettiska verksamheten sker leveranser främst till företag som tillverkar gruv- och anläggningsmaskiner och produkterna säljs främst till västra Europa. Fjädertillverkaren Lesjöfors finns också i Lettland med 95 anställda. Exempel på andra svenska aktörer är Trelleborg och Plocmatic som har tillverkning i Riga. Enligt exportrådet finns ca 6 svenska företag i Lettland och 2-3 av dem är tillverkande teknikföretag. Precis som i Estland finns ungefär lika många sälj- och serviceorganisationer som tillverkande teknikföretag i landet. Både AB Volvo och Scania har grovt räknat 1 anställda vardera i sina lettiska servicebolag. 1

13 I Litauen finns bl.a. System Air och Trelleborg Litauen är det land i Baltikum där det är minst vanligt med både svenska teknikföretag och svenska företag i allmänhet. Som vi nämnt finns endast drygt tio tillverkande svenska teknikföretag i landet. Det kan jämföras med att Exportrådet redovisar 136 svenska bolag i landet. Det finns samtidigt ett antal stora enheter i Litauen. Trelleborg Engineerd Systems har en enhet med 155 anställda i Tauragé nära kusten och gränsen till Kaliningrad. Ventilationsteknikföretaget System Air har nyligen byggt en ny fabrik i Ukmergé och har där 85 anställda. Dessutom finns fordonsunderleverantören ACCEL i landet med all sin tillverkning av bilelektronik. Utöver de tillverkande företagen finns i Litauen ett antal sälj- och servicebolag inom teknikområdet. 11

14 12

15 Baltisk ekonomi De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen har sedan självständigheterna genomgått en omfattande ekonomisk omstrukturering och industriell utveckling. Dessa länder blir alltmer ekonomiskt integrerade i Östersjöregionen, främst inom handeln och med stor exportförsäljning till Sverige och Finland. Under de senaste tio åren har även nordiska banker i stor utsträckning etablerat sig i regionen och erbjuder sina tjänster till hushåll och företag. Efter självständigheten under 199-talet har de baltiska ekonomierna utvecklats snabbt, vilket medfört bredare ekonomiska aktiviteter i Östersjöregionen inom handel och investeringar. Utvecklingen har understötts av omfattande kapitalflöden från utlandet, särskilt efter EU-inträdet år 24 då stora flöden kom från grannländerna Finland och Sverige. Men den snabba tillväxttakten ledde till att de baltiska ekonomierna blev överhettade. Redan 27 var exempelvis löneökningstakten 2-3 procent per år. Bankernas utlåning till företag ökade med 3-5 procent och till privatpersoner med 5-7 procent. Underskotten i bytesbalansen var 25 procent av BNP, dock något lägre i Litauen. Utländska bedömare, såsom IMF, drog slutsatsen att utvecklingen inte var hållbar. 4 Lettland tvingades vända sig till EU och internationella valutafonden IMF som tillsammans med de nordiska länderna beviljade lån motsvarande 7,5 mdr euro. Som villkor ställdes krav på den lettiska regeringen att genomföra en stabiliseringsplan som syftade till att skapa balans i statsbudgeten, att stabilisera den finansiella sektorn och öka konkurrenskraften. Programmet har genomförts enligt plan och IMF-programmet avslutades i slutet av 211 och EU-programmet i januari 212. Den fasta valutakursen gentemot euron bibehölls för Lettland och planen är inträde i eurozonen 214 (och för Litauen) såvida den fortfarande är intressant för Lettland med avseende på situationen i PIIGS-länderna. 5 och EU:s hantering av krispaketen. Statsfinanserna och skuldkrisen 28 Redan under 27 blev det allt tydligare att tillväxten i världen började bromsa in. Men det var inte förrän under hösten 28, när den globala finanskrisen på allvar bröt ut, som läget försämrades kraftigt. Under flera år tidigare kunde utvecklingen i de baltiska länderna beskrivas som en enastående framgångssaga med hög ekonomisk tillväxt. Mellan åren 25 och 27 växte exempelvis Estland och Lettland med omkring 1 procent per år, medan utvecklingen i Litauen var mer modest. 6 Men 4) Riksbanken, Krisen i Baltikum Riksbankens åtgärder, bedömningar och lärdomar, feb 21 5) Innefattar Italien och Irland 6) Riksbanken, Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen, feb 29 13

16 Kreditförluster på årsbasis i förhållande till utlåning för svenska bankerna i Baltikum 1 8 % SEB Nordea Swedbank Sep 8 Dec 8 Mar 8 Jun 9 Sep 9 Dec 9 Mar 1 Jun 1 Sep 1 Dec 1 Källa: Bankernas delårsrapporter. hösten 28 ledde ett tillstånd av allvarlig överhettning till tvåsiffrig inflation i såväl Estland, Lettland som Litauen. Löner och fastighetspriser rusade, produktionen rasade och arbetslösheten steg. En bidragande faktor till ekonomiernas överhettning var den snabba moderniseringen av den finansiella sektorn och särskilt med de svenska storbankernas etablering i regionen. Framförallt hade två svenska storbanker, SEB och Swedbank, expanderat kraftigt. Dessa banker, deras dotterbanker och filialer dominerar fortfarande marknaderna i Baltikum och utgör cirka 8 procent av den estniska marknaden, 55 procent av den litauiska och 6 procent av den lettiska 7. Under finanskrisen ledde svenska bankernas exponering i Baltikum, primärt i form av utlåning, till stora kreditförluster, vilka 29 var cirka 27 Mdr SEK. 8 I december 21 uppgick de svenska storbankernas totala utlåning till de baltiska länderna till 312 Mdr SEK vilket motsvarade 11 procent av storbankernas totala utlåning. 9 På grund av de stora makroekonomiska obalanserna i regionen hade utvecklingen förr eller senare lett till en ekonomisk kris oavsett yttre omständigheter. Dock blev den globala finanskrisen den utlösande faktorn och de utlandsägda institutionerna 7) Marknadsandelarna avser SEB & Swedbank, Riksbanken, Krisen i Baltikum Riksbankens åtgärder, bedömningar och lärdomar, feb 21 8) Riksbankens uppskattningar avseende SEB, Swedbank och Nordea 9) Finansinspektionen, Effekterna av de statliga stabilitetsåtgärderna, feb

17 Svenska banker i Baltikum Utlåning och kreditförluster Utlåning Mdr SEK 6 Kreditförluster Procent av utlåning Källa: Finansinspektionen, feb 21 blev allt mindre benägna att verka i Baltikum som ansågs alltmer riskfyllt och med risk för valutadevalveringar drogs kapitalet därifrån. Den snabba vändningen ledde till att regeringar och banker, lokala som utlandsägda, fick svårt att finansiera sig och utströmningen av kapital ledde i Lettland till en akut valutakris. Den baltiska finanskrisen föranleddes av flera samverkande drivkrafter. Ländernas konkurrenskraft urholkades genom kraftiga löneökningar samtidigt som den inhemska efterfrågan minskade exportförsäljningen. En överproduktion, och därmed en överkapacitet, inom byggsektorn bromsade i princip samtlig nybyggnation, såväl bostadsbyggandet som kommersiella projekt. Men den globala krisen minskade dessutom efterfrågan för den baltiska exportindustrin. Finanskrisen 28 skapade vidare en viss arbetskraftsutvandring, ökad ungdomsarbetslöshet och inbromsning av konsumtionen. Det finns begränsad statistik kring hur migrationen från dessa länder till kontinenten, särskilt till Storbritannien och Sverige, på sikt kommer att påverka landets ekonomiska tillväxt. En ansats till förklaring är att emigrationen omfattar många yngre både hög- och lågutbildade som söker inspiration och lärdomar på andra håll. Eftersom även den inhemska befolkningstillväxten i hela Baltikum sker i en ganska långsam takt finns även en betydande risk för att det långsiktiga bidraget till den ekonomiska tillväxten behöver nedjusteras. 15

18 Ekonomisk återhämtning och framtidsprognoser Med finanskrisen som faktum valde inget av de baltiska länderna att devalvera, trots krav från en stor skara ekonomer. I stället fullföljde länderna vad som brukat benämnas en intern devalvering genom att sänka löner och offentliga utgifter. Estland har idag den lägsta skuldsättningen mätt i utländska valutor i hela EU-regionen (6.6 procent av BNP) samtidigt som landet har den högsta sysselsättningsgraden. Även arbetslösheten har sjunkit från en högsta nivå i början på 21, eller från 2 procent till 14 procent mot slutet av året. BNP-tillväxten uppskattas ha ökat från 3,1 procent 21 till 5, procent under 211. Motsvarande statisk och relationstal till Skandinavien sammanfattas enligt tabellen nedan. BNP-utveckling Skandinavien och Baltikum BNP Tillväxt (%) Sverige -5,1 5,5 4,7 Norge -1,4,4 2,3 Danmark -4,7 2, 2,3 Finland -8,1 2,7 3,5 Skandinavien -4,8 2,7 3,2 Estland -13,9 3,1 5, Lettland -18, -,3 3,7 Litauen -14,7 1,3 4, Baltikum -15,5 1,4 4,2 Källa: SEB Economic Research, Nordic Outlook, maj 211 Trots positiva bidrag från utvecklingen i Estland står regionens två andra baltiska länder, Lettland och Litauen, inför interna och obalanser och andra finansiella utmaningar. Lettlands och Litauens underskott i statsbudgeten mätt som andel av BNP, stod ifjol för 7,7 och 7,1 procent av respektive lands BNP. Det kan jämföras med Sveriges underskott som var,3 procent av BNP 21. Uppskattningen är att de baltiska ländernas underskott kommer att sjunka till 3-4 procent av BNP år 211 och året därefter. 1 I januari 211 anslöt Estland som den 17:e medlemsstaten till eurozonen vilket skedde trots den fortsatt skakiga finansmarkanden. Lettland och Litauen står båda på tur där Lettlands ekonomiska förutsättningar anses vara bättre än Litauens, vilket i så fall skulle ge landet ett euro-inträde redan 214. Samtidigt som kreditrankningsinstitutet Standard & Poor i augusti 211 sänkte USAs kreditvärdighet till från AAA till AA+ så höjdes Estlands två steg från A till AA-. Det motsvarar den andra högsta kreditvärdigheten i Östeuropa. 11 Detta är ett ytterliggare tecken på världsmarknadens förtroende för de estniska finanserna och den långsiktiga tillväxten. 1) SEB Economic Research Nordic Outlook, maj ) Estonia s Rating Raised to AA- by S&P on Economic Growth, Strong Finances, bloomberg.com, 9 aug

19 Både Lettland och Litauen har för närvarande bundit, s.k. peggat sina landsvalutor mot euron där centralbankerna i respektive land bestämmer den lokala valutans värde mot euron och andra internationella valutor. 12 Litauens inträde kommer att dröja till tidigast medan det dröja fram till innan något annat östeuropeiskt land ansluter till eurozonen. 14 Ungern och Polen har härvidlag framfört störst skepsis till euron, särskild på grund av oron kring hur EU kommer att hantera de pågående räddningspaketen samt skuldavskrivningar i Grekland och därtill Irland, Spanien och Portugal. Bland de primära kraven för ett eurointräde ska kandiderande medlemslands totala skuldsättning brutto som andel av BNP ej överstiga 6 procent samtidigt som årliga underskottet i regeringens statsbudget som andel av BNP inte överstiger 3 procent. 15 Både Lettland och Litauen uppskattas från och med 212 ha en skuldsättningsgrad i relation till BNP på cirka 4 procent respektive 5 procent samt ett underskott i regeringens statsfinanser på 3 till 4 procent. Sammantaget har det ekonomiska läget i den baltiska regionen sedan finanskrisen 28 förbättrats avsevärt även jämfört både med länder inom Västeuropa som med flertalet östeuropeiska utvecklingsländer. Estland framstår som det land med bäst förutsättningar att hantera en god organisk tillväxt och att öka exporten samtidig som det behövs åtstramning av statsfinanserna för att uppnå en lägre inflationstakt. Öppen arbetslöshet i Baltikum 25 till kvartal 1, % 15 1 Estland Lettland Litauen Q1 211 Källor: Latvijas Statistika, Statistics Lithuania, Statistics Estonia, Reuters & EcoWin, jul ) En euro motsvarade 3,452 litauisk Litas (LTL) samt och.78 lettisk Lats (LVL). Källa juli ) SEB Economic Research Nordic Outlook, maj ) Bulgarian Industrial Association, mars ) Maastrichtavtalet riktlinjer för finanspolitisk konvergens, ett tredje kriterie är att inflationen ska var under 3 procent. Bra träffbild, fast utanför tavlan - en ESO-rapport om EU:s strukturpolitik, Regeringskansliet, feb 24 17

20 Den relativt höga arbetslösheten på 17,2 procent beräknas minska till 14,7 procent fram till 212 samtidigt som inflationen minskar något från 4,3 procent i fjol. 16 Vidare har Lettlands ekonomi sedan finanskrisen 28 återhämtat sig och grundstenarna för tillväxten har byggts på att öka exporten samtidigt som den inhemska efterfrågan på varor och produkter stiger. Även den litauiska marknaden har återhämtat sig men relativt sina baltiska grannar uppskattas den ha andra utmaningar, däribland brist på kompetent arbetskraft. Utbildning De baltiska länderna har i jämförelse med hela EU en hög andel befolkning med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Litauen har till exempel bland de högsta andelstalen för universitetsexaminerade inom EU. Under 29 hade befolkningen mellan 2-29 år 87,8 av 1 invånare universitetsexamen. Det kan jämföras med EU-nivån på 6 av 1 personer. Andelen med gymnasial- eller högre utbildning (procent) Tjeckien Litauen Slovakien Estland Polen Lettland Tyskland Sverige Slovenien Finland Österrike Ungern Nederländerna Storbritannien EU 27 Snitt Frankrike Belgien Italien Källa: Eurostat 28 Fortfarande finns ett inflytande från sovjettiden särskilt gällande etnicitet och språk. Idag utgör den rysktalande befolkningen 3, 42 respektive 16 procent i Estland, Lettland och Litauen. 17 Som nämnts tidigare i kapitlet står de baltiska länderna inför en större utmaning med den brain-drain -våg där yngre befolkningen under de senaste åren emigrerat till kontinenten och primärt till England, Polen men även Sverige. Eftersom den ekonomiska tillväxten i de Baltiska länderna till väsentlig del är beroende både av export och inhemsk konsumtion kan dessa förändringar ha väsentliga konsekvenser för regionen. 16) SEB Economic Research Nordic Outlook, maj ) Gateway Baltic, Baltic States as a Springboard to Russia and CIS, jun

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:5 17.6.2015 Konsumentprisindex Maj 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2009

Utländska dotterbolag i Finland 2009 Företag 2010 Utländska dotterbolag i Finland Omsättningen för utländska dotterbolag i Finland sjönk år Enligt Statistikcentralen var den sammanlagda omsättningen för utländska dotterbolag i Finland ungefär

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:3 14.4.2016 Konsumentprisindex Mars 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2008 Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:12 19.1.2016 Konsumentprisindex December 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Eurokrisen Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser i framtiden? Har krisen

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer