Handlingar. till sammanträde med regionutvecklingsnämnden. 25 februari 2016

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med regionutvecklingsnämnden 25 februari 2016

2 1 (4) Föredragningslista Sammanträde med regionutvecklingsnämnden den 25 februari 2016 Plats: Insikten, Gothia Science Park, Skövde Finns möjlighet att ha gruppmöten i anslutning till lokalen Insikten. Tid: Kl Förmiddagskaffe serveras i anslutning till konferensrummet från kl , lunch serveras , gruppmöten hålls mellan , beslutdel av sammanträdet är planerad till kl Eftermiddagskaffe serveras vid lämpligt tillfälle mellan Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden Ekonomi och administration 1. Uppföljning av plan för internkontroll för regionutvecklingsnämnden 2015 genomförda kontrollmoment Diarienummer RUN Entreprenörskap och företagande 2. Transfer Väst - Sjuhärad Diarienummer RUN Expert med fokus på gränshinder för näringslivet Diarienummer RUN Förstudiemedel Diarienummer RUN Europas bästa idrottsregion Diarienummer RUN Bryta utanförskap och segregering sociala investeringsmedel Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från regionutvecklingsnämnden, (4) 6. Förskolebarns språkutveckling i samverkan - ansökan sociala investeringsmedel Diarienummer RUN Bryta utanförskap och segregering insatser med anledning av flyktingsituationen 7. Vägvisare för nyanlända Diarienummer RUN Läxhjälpsutbildning för volontärer diarienummer RUN Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft 9. Skrivelse till regeringen rörande ändring av Förordning om aktivitetsstöd inom ramen för en arbetsmarknadspilot i Fyrbodal. Diarienummer RUN (OMEDELBAR JUSTERING) 10. Inkluderande teknikbransch Diarienummer RUN Regionala styrkeområden handlingsprogram livsmedel och gröna näringar 11. Måltid Sverige en nationell arena för den offentliga måltiden Diarienummer RUN Snabbare och effektivare analysmetoder för ökad livsmedelssäkerhet Diarienummer RUN Regionala styrkeområden Besöksnäring 13. Stärka Nordiska Akvarellmuséet som hållbart och internationellt besöksmål i Västra Götaland Diarienummer Regionala styrkeområden Life Science 14. Etableringsstöd Life Science Diarienummer RUN Prehospital ICT Arena 2 Diarienummer RUN Reduktion av implantatrelaterade komplikationer (RIK) Diarienummer RUN

4 Föredragningslista från regionutvecklingsnämnden, (4) Regionala styrkeområden stadsutveckling 17. Mistra Urban Futures Diarienummer RUN Infrastruktur/IT/Bredband 18. Regionalt tillköp kollektivtrafik Diarienummer RUN Utredning av Lysekilsbanan och djuphamn i Brofjorden Diarienummer RUN Motioner och remissvar 20. Svar på motion från Magnus Harjapää (SD) om att hjälpa lantbrukare göra en omställning från konventionellt till ett ekologiskt lantbruk Diarienummer RUN / RS Svar på samråd från Hav- och vattenmyndigheten Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen (OMEDELBAR JUSTERING) Diarienummer RUN Övriga frågor 22. Politisk referensgrupp till samverkansplattformen för interkulturell dialog Diarienummer RUN Revisionsrapport Styrning av Västra Götalandsregionens naturbruksuppdrag Diarienummer RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 19-januari-12 februari 2016 Diarienummer RUN Sammanställning av anmälningsärenden Diarienummer RUN (sitter i en pärm till sammanträdet) 26. Anmälan av delegeringsbeslut - ordförandebeslut (kurser och konferenser) Diarienummer RUN I samband med punkten får nämnden information om följande genomförda konferenser och möten: Dialogmöte kring Life Sciencesatsning vid Sahlgrenska/Medicinareberget/Patrik Karlsson 27. Anmälan av delegeringsbeslut projekt Diarienummer RUN

5 Föredragningslista från regionutvecklingsnämnden, (4) 28. Anmälan av delegeringsbeslut - företagsstöd och projektmedel fördelade till anslag 1:1 (statliga medel) år 2016 Dnr RUN (sitter i en pärm till sammanträdet) Informationsärenden (Kl samt kl ) A. På väg till/från BHU (kl /Ulrika Bokeberg) i. Pågående process med regional plan ii. iii. Pågående process med nationell plan Pågående process med Sverigeförhandlingen B. Information om pågående avtalsdiskussion om naturbruk (kl /Birgitta Losman) C. Uppföljning av regionutvecklingsnämndens beställaruppdrag till naturbruksstyrelsen samt uppdrag som getts till förvaltningen i samband med beslutet (kl /Anders Carlberg) D. Information från regionutvecklingsdirektören (Kl /Fredrik Adolfsson) E. Industrial Development Center West Sweden (IDC) presenterar sin verksamhet. Tomas Nilsson m.fl. (kl ) F. Gothia Science Park samt inkubatorer - Patrik Eriksson och Per-Arne Lindberg (kl ) Birgitta Losman Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

6 Ärende 1

7 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Suzanne Zetterberg Jensen Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Uppföljning av plan för intern kontroll för regionutvecklingsnämnden 2015 genomförda kontrollmoment Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden godkänner redovisningen av genomförda kontrollmoment 2015 Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden (RUN) beslutade den 17 september 2015 om plan för intern kontroll Samtliga kontrollmoment i planen har genomförts under perioden oktober-december 2015 och redovisas sammanfattat. Vissa brister har uppmärksammats. De förslag till åtgärder som tagits upp i bedömningen av respektive kontrollmoment kommer att tas tillvara i fortsatt utvecklingsarbete. Behov av fortsatta kontroller kommer att uppmärksammas i kommande planer för intern kontroll. Fördjupad beskrivning av ärendet Planen för intern kontroll innehåller åtta kontrollmoment. För varje kontrollmoment finns en dokumentation som redovisar hur granskningen genomförts, resultat från granskningen och granskarens bedömning samt eventuella förslag till åtgärder. Nedanstående sammanställning visar varje kontrollmoment och de viktigaste resultaten samt pågående eller planerade åtgärder. Finns ändamålsenliga rutiner för kontroll och uppföljning av verksamhetsbidrag? Granskningen har gjorts genom en genomgång av den dokumenterade processen för verksamhetsbidrag och rutiner för styrning och uppföljning av verksamhetsbidrag. Kontroll gjordes av fem stickprovsvis utvalda verksamhetsbidrag genom genomgång av diarieförda handlingar. Stickproven visar att mallarna för t ex villkor för verksamheten, rapport om verksamheten och rekvisitionsblanketter används däremot saknas underlag i diariet som visar att dialogmöten genomförts och dokumentation från dessa. Ett av stickproven avser ett ärende som lagts ad acta men av diariet framgår inte anledningen. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

8 Datum Diarienummer RUN (4) Åtgärd: Ta fram ett dialogprotokoll som ska användas vid dialog med verksamheterna och som ska diarieföras. En genomgång av rutinerna för diarieföring bör göras inom förvaltningen. Finns ändamålsenliga rutiner för kontroll och uppföljning av regionutvecklingsnämndes ekonomi? Genomgång av regionutvecklingsnämndens rutiner för kontroll och uppföljning visar att nämnden gör månadsvisa avstämningar/bokslut med partsavstämning vid regioninterna affärer. Vid delårsbokslut (mars och aug) och bokslut (dec) sker dessutom revisorsgranskning. Ekonomihandbokens riktlinjer ska följas. Kontroll som gjordes av elva stickprovsvis utvalda verifikationer visar inga avvikelser. Det noterades att rekvisition och utbetalning av verksamhetsbidrag varierar beroende på bl a organisationens likviditet (enligt villkoren för verksamhetsbidrag ska rekvisition av medel kvartalsvis, med sista rekvisition före jul). Åtgärd: Rutin för utbetalning av verksamhetsbidrag bör ses över. Finns planer för genomförande av uppdrag till utförarverksamheten (tid, åtgärd)? Är uppdragen tillräckligt tydliga? Analys av genomförda åtgärder? Det saknas dokumenterade rutiner för uppdrag till utförarverksamheter och uppföljning av genomförda åtgärder. Kontroll har gjorts av två stickprovsvis utvalda uppdrag visar inga större brister i uppdragens tydlighet och planer för tid och åtgärd. Beträffande analys av genomförda åtgärder saknas underlag i diariet. Åtgärd: Ta fram en rutin/riktlinje för handläggning av uppdrag till utförarverksamheter. Ta fram ett analysprotokoll som ska användas vid analys av genomförda uppdrag och som ska diarieföras. Finns tydliga och ändamålsenliga rutiner om vilka frågor, t ex projekt, remisser mm som lyfts till nämnden? Granskningen har genomförts genom en redogörelse från ansvariga tjänstemän. Av redogörelserna framgår att det saknas dokumenterade rutiner om vilka frågor, t ex projekt, remisser mm som lyfts till nämnden. Inför detaljbudget efterfrågas input från nämnden och detaljbudgeten ligger sedan till grund för verksamheten. Inom nämndens olika ansvarsområden finns en praxis och professionell avvägning och bedömning på tjänstemannanivå som utgår från mål och prioriteringar i styrdokument. Vid tveksamheter lyfts frågan till presidiet. Åtgärd: I dialog med nämnden ta fram rutiner och riktlinjer för vilka frågor som ska lyftas till nämnden. Finns tydliga och ändamålsenliga riktlinjer för hur politiker/tjänstemän deltar/styr i framtagandet av strategier, handlingsplaner osv? Granskningen har genomförts genom en redogörelse från ansvariga tjänstemän. Av redogörelserna framgår att det saknas dokumenterade riktlinjer för hur politiker/tjänstemän deltar/styr i framtagandet av strategier, handlingsplaner. Inför

9 Datum Diarienummer RUN (4) detaljbudget efterfrågas input från nämnden och detaljbudgeten ligger sedan till grund för verksamheten. Inom nämndens olika ansvarsområden finns en praxis och professionell avvägning och bedömning på tjänstemannanivå som utgår från mål och prioriteringar i styrdokument och vid tveksamheter lyfts frågan till presidiet. Ibland lyfts frågan även till t ex FoU beredningen, samrådet för externa relationer, Beredningen för hållbar utveckling och Regionstyrelsen Åtgärd: I dialog med nämnden ta fram riktlinjer för hur politiker/tjänstemän deltar/styr i framtagandet av strategier, handlingsplaner osv. Följs ärendehandboken vid beredning av ärenden för beslut i RUN? Granskningen har tagit utgångspunkt i en genomgång ärendehandboken. Kontroll har gjorts av fem stickprovsvis utvalda ärenden (remisser, motioner) genom granskning av diarieförda handlingar. Stickproven visar att mallarna för t ex tjänsteutlåtande och yttrande används däremot framgår inte alltid beredningen av tjänsteutlåtandet. Åtgärd: Ta fram ett beredningsprotokoll som ska användas vid beredning av ärenden och som ska diarieföras. En genomgång av riktlinjerna för tjänsteutlåtanden bör göras inom förvaltningen. Jäv och Bisyssla. Följs Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinje om bisyssla vid nyanställning och vid utvecklingssamtal? Finns tydliga och ändamålsenliga rutiner kring handläggning (beredning och beslut) av ärenden? Särskilda riktlinjer kring hantering av bisyssla samt förtydligande kring VGR:s riktlinje är framtagen av förvaltningsledningen Chefer har fått sammanställning av befintliga bisysslor och påmints om att behandla bisyssla vid utvecklingssamtal. Granskningen har genomförts genom en redogörelse från ansvariga tjänstemän. Av redogörelserna framgår att frågan om bisyssla tas upp vid nyanställning och vid utvecklingssamtal. En uppmärksammad brist är att godkännande av bisyssla inte alltid tidsätts. Det saknas interna riktlinjer kring handläggning (beredning och beslut) av ärenden med avseende på jäv men arbete pågår centralt inom koncernkontoret med att ta fram en handlingsplan mot korruption, mutor och jäv. Av redogörelserna från ansvariga tjänstemän framgår att när medarbetare finns i styrelse eller liknande i en organisation som VGR/RUN även stödjer ekonomisk så försöker man i de flesta fall att komplettera med ytterligare en handläggare i beredningen av ärendet. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att medarbetaren representerar VGR i dessa organisationer och genom sitt deltagande är till stor nytta i arbetet för att se till att verksamheten sköts och drivs i enlighet med de beslut som VGR fattat. De förtroendevalda ansvarar själva och meddelar när det är aktuellt och lämnar rummet och deltar då inte i beslut. Åtgärd: Information till chefer att bisysslan som behandlas vid utvecklingssamtal eller nyanställning ska tidsättas. Ta fram en riktlinje kring hur en eventuell jävssituation i handläggningen ska hanteras med utgångspunkt i den handlingsplan mot korruption, mutor och jäv som arbetas fram centralt inom koncernkontoret

10 Datum Diarienummer RUN (4) Följs delegeringsordningen? Sker återrapportering/anmäls delegationsbeslut? Granskningen tagit utgångspunkt i en genomgång delegeringsordningen för RUN. Kontroll gjordes av fem stickprovsvis utvalda kända delegeringsbeslut jämfört med delegeringsordning. Genomgången uppvisar inga anmärkningar. En brist kan vara att icke kända delegeringsbeslut är svåra att kontrollera. Åtgärd: I kommande revidering av delegeringsordning görs en avstämning mot anmälda delegeringsbeslut. Beredning Genomgång av genomförda kontroller har skett i förvaltningsledningen för Koncernstab regional utveckling. Förvaltningsledningen tar fram en åtgärdsplan på förvaltningsnivå utifrån genomförda kontroller Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Besluten skickas till Regional utvecklingsdirektör och avdelningschefer inom koncernstab regional utveckling Christina Karlsson, Koncentkontoret, ledningsstöd Suzanne Zetterberg Jensen, susanne.zetterberg.jensen@vgregion.se för genomförande (vidare distribution till arbetsgruppen för intern kontroll och ansvariga för kontrollmoment i planen)

11 Ärende 2

12 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Moa Boëthius Lind Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Transfer Väst - Sjuhärad Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Transfer Väst Sjuhärad under perioden Sammanfattning av projektet Sökanden: Transfer Väst ideell förening Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har tidigare av regionutvecklingsnämnden beviljats kr för perioden Projektinnehåll: Transfer Väst har ansökt om medel till projektet Transfer Väst Sjuhärad. Organisationens idé är att skapa inspiration, inblick, kunskap och förebilder för gymnasieelever och öka intresset för vidare studier och nyfikenhet inför olika yrkesval. Transfer Västs metod är i huvudsak att hålla kostnadsfria föreläsningar för gymnasieelever och verksamheten är helt beroende av lokala nätverk. I Göteborg har man en väl utvecklat nätverk med representanter från många branscher och yrken, men man har haft svårt att med tidigare resurser bygga upp sin verksamhet i övriga Västra Götaland. Sedan 2015 bedrivs ett utvidgande projekt för Transfers verksamhet i Sjuhärad. Man har framgångsrikt byggt upp ett nätverk av föreläsare från arbetslivet och etablerar nu djupare kontakt med skolorna i Sjuhärad för att bryta ny mark och komma igång med beställningarna. Föreläsningarna kompletterar och integreras i den ordinarie undervisningen, läraren står för teorin och föreläsaren för en praktisk beskrivning. Utöver detta innefattar det utvidgade projektet en mängd andra former av aktiviteter för målgruppen och partnernätverket, informationsträffar för skolor och föreläsare, besök på företag och arbetsplatser i Sjuhärad. Efter genomförd insats räknar Transfer med att ta metoden vidare och sprida verksamheten till fler delregioner. Motivering Transfers verksamhet är en värdefull och etablerad del av Västra Götalandsregionens infrastruktur för entreprenörskap, företagsamhet och samverkan skola-arbetsliv i olika åldersgrupper. I VG2020 berör verksamheten både prioriterat område 1. En ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin samt 2. En region för alla genom inriktningen på såväl entreprenörskap och attityder som förstärkt samverkan skola-arbetsliv. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap och sekundärt inom prioriterad fråga Skapa en sammanhållen arena Postadress: Koncernstab Regional Utvecklin Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

13 Datum Diarienummer RUN (2) för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser och arbetslivet och fråga Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom. Transfers verksamhet inspirerar ungdomar att våga välja framtidsvägar utanför sin egen tradition. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga Beslut om medel till Transfer Väst Sjuhärad , dnr RUN Skickas till katarina.vinterskog@transfer.nu

14 1 (3) Koncernstab regional utveckling Avdelning Näringsliv BESLUT Dnr RUN Till Transfer Väst Ideell Förening Södra Hamngatan GÖTEBORG Medel till Transfer Väst Sjuhärad Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Katarina Vinterskog e-post: Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Transfer Väst - Sjuhärad. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Moa Boëthius Lind. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att skapa bra grundattityder för utvecklingskraft och nyskapande på gymnasieskolan och sprider kunskaper och ett gott värderingsklimat för entreprenörskap. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 1. En ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap och sekundärt inom prioriterat område 2. En region för alla och prioriterad fråga Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser och arbetslivet samt fråga Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för Ungt Entreprenörskap

15 Datum (3) Diarienummer RUN Projektbeskrivning Bakgrund: Transfer Väst har i cirka tio år bedrivit verksamhet i Västsverige med syfte att öka samverkan mellan skola och arbetsliv. Organisationen bidrar till den långsiktiga kompetensförsörjningen i regionen och arbetar för att fler elever får en tydligare bild av de möjligheter som finns på arbetsmarknaden. Verksamheten är helt beroende av lokala nätverk som byggs upp i närheten av de skolor som deltar. I Göteborg har man ett väl utvecklat nätverk med representanter från många olika branscher och yrken, men man har haft svårt att med tidigare resurser bygga upp sin verksamhet i övriga Västra Götaland. Sedan 2015 bedrivs därför ett utvidgande projekt för Transfer Västs verksamhet i Sjuhärad i syfte att bryta ny mark och etablera Transfer långsiktigt i fler orter i Västra Götaland. Syfte: Övergripande syfte: att etablera Transfer långsiktigt i Sjuhärad, med samma styrka som idag finns i Göteborgsregionen. Man vill fortsätta att utveckla och fördjupa det nätverk av föreläsare som man knutit till sig lokalt men framförallt lägga mer kraft på skolorna i Sjuhärad. Mål: Övergripande långsiktigt mål: att allt fler lärare i Sjuhärad använder sig av Transfer och dess föreläsare och ser Transfer som en naturlig partner i sin planering av undervisning och aktiviteter. 75 beställda föreläsningar skall genomföras i delregionen under Utöver föreläsningar skall man även anordna minst två Transferdagar ; heldagar på skolor med föreläsningar om ett specifikt tema. Man räknar även med att teckna avtal med minst två nya samarbetspartners som vill stötta Transfer långsiktigt. Projektets målgrupper är i första hand gymnasieelever i Sjuhärad. Sekundära målgrupper är lärare inom delregionen, företag samt företrädare för samhällsutveckling i delregionen. Innehåll: Aktiviteter som planeras under projekttiden: - Föreläsningar i skolorna: 75 föreläsningar utförs av Transfers föreläsare som representerar många olika yrken, branscher och bakgrunder. - Transferdagar: utöver de vanliga föreläsningarna anordnas Transferdagar, heldagar på skolor med föreläsningar om ett specifikt tema. - Lärarträffar ute i skolorna för att informera om hur de använder sig av Transfer samt möten med skolledare för att lägga upp strategiska planer för skolans föreläsningar. - Nätverksträffar för hela Transfers nätverk av lärare, föreläsare och partners. - Arbetsplatsträffar hos Transfers partners för att informera om hur personalen kan bli föreläsare och ge tips till de som redan föreläser. Transfers metodik Läraren beställer kostnadsfria föreläsningar till eleverna. Transfer söker föreläsare inom den föreläsarbas som finns i nätverket. Föreläsningarna kompletterar och integreras i den ordinarie undervisningen, läraren står för teorin och föreläsaren för en praktisk beskrivning. Efter varje föreläsning utvärderas föreläsare av lärare och elever. Givet Sjuhärads näringslivsstruktur kommer branscher som teknik, E-handel, textil, mode och tillverkningsindustrin att vara i fokus. Man planerar även att hålla föreläsningar med yrkesverksamma inom vård och omsorg, för att öka attraktiviteten för dessa yrken. Projektets påverkan på jämställdhet, miljö och integration: Eftersom föreläsarna reser till skolan söks föreläsare med rätt kompetens i närområdet till skolan, där så är möjligt. Projektgruppens medlemmar går eller åker kollektivt i alla aktiviteter. Vid längre resor används uteslutande tåg. Generellt kan sägas att Transfer Väst är medveten om sin roll att påverka i jämställdhetsfrågan och strävar efter en jämställd könsfördelning. Föreläsarbasen innehåller 40% kvinnor och 60% män. Vid matchningen mellan föreläsare och föreläsning försöker Transfer skicka ut t.ex. en kvinna som pratar teknik istället för en man och bidra till en mer jämställd attityd. Transfer Väst arbetar aktivt med attitydförändringar och kunskapsöverföring mellan grupper. Genom att elever får möta föreläsare (med olika bakgrund) från yrkeslivet kan de också få en möjlighet att få förebilder

16 Datum (3) Diarienummer RUN som visar på att det går att skapa den framtid de själva vill ha och att man kan använda sin bakgrund på ett positivt sätt för att nå dit. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag/organisationer som deltar i frivilligarbete 10 Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt 1 Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar 20 Egna indikatorer Antal föreläsningar 75 Antal nya skolor som medverkar 10 Antal Transferdagar 2 Antal nya partnerföretag 2 Kostnader och finansiering Kostnader kr Totalt Lönekostnader Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGR:s finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGR:s finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Ideellt arbete Lokaler Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

17 Ärende 3

18 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Agneta Mårdsjö Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Expert med fokus på gränshinder för näringslivet Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Expert med fokus på gränshinder för näringslivet Sammanfattning av projektet Sökanden: Svinesundskommittén Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Projektinnehåll: Svinesundskommittén ansöker om finansiering av kommitténs arbete med gränshinderfrågor för näringslivet. Finansieringen avser ekonomiskt stöd till en 50 % tjänst på Svinesundskommittén Kostnaden ska delas mellan Östfolds fylkeskommun och Västra Götalandsregionen. Kommittén kommer att täcka ekonomiska kringkostnader för verksamheten genom sin basbudget. Verksamhetsbidraget till Svinesundskommittén från regionutvecklingsnämnden är, för 2016, kr. Från och med 2017 är förslaget att utöka verksamhetsbidraget så att det även omfattar arbetet med gränshinderfrågorna. I arbetet ingår att: - vara en resurs i gränshinderfrågor för näringslivet i hela regionen (Västra Götaland och Östfold). - vara en resurs för ideell sektor avseende gränshinder som kan uppstå - ha ett nära samarbete med Grensetjenster i Morokulien - hålla kontakten med Nordiska Ministerrådet och andra nordiska och/eller internationella organ. Motivering Verksamheten är kopplad till Västra Götaland 2020 genom området Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden och prioriterad fråga 3 Riva gränshinder och öka samverkan med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund. Arbetet med att omvandla gränshinder för näringslivet till gränsmöjligheter för näringslivet i Västra Götaland och i Östfold är ett av Svinesundskommitténs prioriterade arbetsområden. Gränshinderfrågorna är även prioriterade inom Nordiska Ministerrådet. Gränskommittéernas kompetens efterfrågas mycket i olika sammanhang. Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

19 Datum Diarienummer RUN (2) Interregprojektet Gränshinder för näringslivet som avslutades 2014, byggde upp en unik kunskap inom arbetsområdet, en kunskap som efterfrågas i olika sammanhang. För att klara detta uppdrag och ta vara på den kompetens som byggts upp behöver kommitténs resurser stärkas. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Skickas till elsie.hellstrom@svinesundskommitten.com

20 Ärende 4

21 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marcus Nordanstad Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Förstudiemedel Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Förstudiemedel under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: Almi Företagspartner AB Sökt belopp: kr Projektperiod: Projektinnehåll: Regionutvecklingsnämnden har under många år målmedvetet satsat på att stödja innovationer och ge stöd till företag i tidiga skeden. Innovation Västra Götaland startade år 2000 som en del i ett större nationellt projekt och flyttades år 2004 över till Almi Väst. Förutom innovationsrådgivning, som ingår i Almi Västs basverksamhet, kan uppfinnare och innovatörer söka innovationsbidrag och förstudiemedel på upp till kr. Västra Götalandsregionens förstudiemedel grundar sig på förordningen 2015:210 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation och kan ges till företag med idéer som har en tekniskt höjd samt är reproducerbara. Syftet med förstudiemedlen är att stimulera och underlätta utveckling och kommersialisering av nya innovativa idéer. Bidraget är en viktig grund för om företaget/uppfinnare ska driva idén vidare eller inte. För att bevilja ett bidrag så krävs det att iden bedöms som innovativ, reproducerbar, därutöver måste det finnas en marknadspotential och möjlighet att attrahera kapital för att utveckla iden vidare. Medlen skall gynna projekt som kan förverkligas i Västra Götaland. Förstudiemedlen riktar sig till företag, yngre än sex år. De kan användas till t.ex. nyhetsgranskning, konsultation angående immaterialrätt, patentansökan marknadsundersökning, prototypframtagning och teknisk verifikation. Under de senaste 4 åren har 596 ansökningar beviljat förstudiemedel av dessa har 245 stycken idéer kommersialiserats. Motivering Det finns behov av att stärka finansieringen för idéer/bolag i tidiga skeden och särskilt i fasen för verifiering där man tar reda på om det är en idé att fortsätta arbeta vidare med. Satsningen kompletterar befintliga satsningar inom området innovation och verifiering i tidig fas. Pengarna är avsatt i regionutvecklingsnämndens budget för 2016 och tas från den statliga anslaget. Projektet är kopplat till Västra Götaland 2020 genom temaområdet En Ledande Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

22 Datum Diarienummer RUN (2) kunskapsregion primärt genom prioriterad fråga 2 - skapa förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag, sekundärt genom fråga 3 - främja konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Almi Väst som handlägger och beslutar om stödet har stor erfarenhet och kunskap när det gäller att bedöma idéer i dess tidiga fas. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Skickas till helene.ohrvall@almi.se

23 Ärende 5

24 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hanna Katarina Nyroos Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Europas bästa idrottsregion Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Europas bästa idrottsregion under perioden Sammanfattning av projektet Sökanden: Västergötlands idrottsförbund Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet bygger på erfarenheter från tidigare projekt inom Socialt entreprenörskap för lokal och regional utveckling som av regionutvecklingsnämnden beviljats kr under perioden Projektinnehåll: Västra Götalandsregionens satsningar inom social ekonomi stärker den sociala ekonomins aktörer och främjar den sociala ekonomins roll för tillväxt och utveckling. Idrottsrörelsen är en viktig del av social ekonomi och bidrar till bättre hälsa bland invånarna, ökad inkludering och delaktighet, ett socialt entreprenörskap, utveckling av lokalsamhället och en bärkraftig besöksnäring. Idrotten tillvaratar individens engagemang och erbjuder olika utvecklingsmöjligheter inom idrott och ledarskap, men är samtidigt unik genom sin storlek och sin organisation. Genom en samlad organisationsstruktur finns möjligheter att på distrikts-/förbundsnivå initiera och stötta förändringsarbete som en enskild förening har svårt att klara. Satsningen på socialt entreprenörskap inom idrotten görs gemensamt av Västergötlands idrottsförbund/sisu idrottsutbildarna och Västsvenska idrottsförbundet/sisu och omfattar därmed hela Västra Götaland. Projektet främjar utvecklingen inom föreningslivet att möta samhällsförändringar och att bidra till ett hållbart föreningsliv ur social, ekonomisk och miljömässig synvinkel. Projektet arbetar med modeller för effektiv samverkan och samordning, men arbetar också med verktyg som kan höja kapaciteten och kompetensen hos enskilda föreningar. Huvudområden i projektet är: - Kompetensutveckling, till exempel genom paketerade utbildningar och utvecklingsprocesser som kan erbjudas ett större antal föreningar. - Idrottens nätverk. Minst två nya föreningspooler startas där klubbar kan dela på ledare, Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan37-41 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

25 Datum Diarienummer RUN (3) projektledare och administration vilket bidrar till en bättre kontinuitet i verksamheten. Andra aktiviteter bidrar till utökad samverkan med näringsliv och offentliga aktörer. - Kommunikationsutveckling för ökad synlighet. Projektet utgör en andra utvecklingsfas inom socialt entreprenörskap för idrottsrörelsen. Tidigare projektresultat har visat att nya nätverk, och medvetenhet om nätverkens betydelse, kan vara nyckeln till att nå mål som tidigare ansetts orealistiska för små föreningar. Detta har öppnat nya möjligheter både kring rena evenemang och mer socioekonomiskt eller integrationsinriktade insatser och vidareutveckling av idrottens nätverk är därför en av hörnstenarna i den kommande satsningen inom socialt entreprenörskap. Inom det tidigare projektet deltog mer än 300 föreningar och deltagare i utbildningar och processer. En rad verktyg och metoder som möter föreningarnas behov har tagits fram och testats, däribland processverktyg och utbildningar för ökad ekonomisk hållbarhet och evenemangsutveckling. Ett exempel är workshopen Winn Winn 24, en modell där en förening under 24 timmar får stöd i att projektera och planera sina evenemang på ett affärsmässigt sätt. Winn Winn 24 har resulterat i ett ökat antal kvinnliga funktionärer, ökad omsättning och en omställning till projekt- eller matrisorganiserade evenemang. En utvärderingsrapport av det tidigare projektet har tagits fram som visar på ett behov av ökad samverkan med näringsliv och andra aktörer inom social ekonomi, samt att projektet var trögt i starten men har accelererat och bidragit till ett förändrings- och utvecklingsarbete inom idrottsrörelsen. Projektet ligger inom ramen för programmet för social ekonomi, insatsområde 1. Socialt entreprenörskap och social innovation. Motivering De två distriktsförbunden Västergötlands idrottsförbund och Västsvenska idrottsförbundet arbetar gemensamt i sin satsning på socialt entreprenörskap inom idrotten och utveckling av framtidens förening. Syftet med projektet är att korsbefrukta kärnverksamheten med ett utvecklat entreprenörskap och därmed stärka förutsättningarna för ett hållbart föreningsliv inom idrotten och ett minskat bidragsberoende. Projektet bidrar till regional utveckling genom ökad affärsmässighet, fler arbetstillfällen samt ökade skatteintäkter genom evenemangsutveckling. Idrottsrörelsen är viktig inom social ekonomi både genom sitt stora antal aktiva medlemmar och genom att sammansättningen av medlemmar är bred med många olika typer av människor engagerade som aktiva idrottsutövare och funktionärer. Idrotten är en del av utvecklingen av lokalsamhället, minskar utanförskap, ger upphov till arbetstillfällen och främjar besöksnäringen vid idrottsevenemang. Föreningslivet står i förändring och idrottsrörelsen behöver möta dessa förändringar, finna nya arbetssätt, samarbetsformer samt öka ekonomisk hållbarhet och långsiktighet. Förändringar som påverkar föreningslivet är till exempel en befolkningsstruktur i förändring, ett ökat behov av synlighet, ett ökat behov av affärsmässighet, ett minskat deltagande i organiserade föreningar, samt svårigheter att rekrytera ledare och personer på förtroendeuppdrag. Projektet har sin utgångspunkt i de erfarenheter som gjorts inom tidigare satsning på socialt entreprenörskap. Nästa steg för idrottsförbunden omfattar att utveckla idrottens nätverk, bland annat genom att starta föreningspooler, genom nya affärsnätverk, samt genom att pröva idéburet offentligt partnerskap som samverkansform mellan föreningar. Minst två

26 Datum Diarienummer RUN (3) föreningspooler, två affärsnätverk och två IOP-avtal ska startas inom projektet. Satsningen bidrar också till att växla upp tidigare arbetssätt för kompetensutveckling, till exempel genom paketerade utbildningar och utvecklingsprocesser. Idrotten har ett underskott av kvinnor i flera led, även på centrala ledarpositioner. Projektet kommer att arbeta aktivt för att uppnå en jämställd projektorganisation och försöker hitta arbetssätt som främjar jämställdhet i föreningarna. Bland annat har tidigare arbete inom evenemangsutveckling visat att uppdrag tydligt avgränsade i omfattning och tid bidrar till ett ökat kvinnligt deltagande. Projektet kommer även att bidra till att koordinera och samordna insatser som bidrar till en ökad mångfald inom idrotten och kommer bland annat att samverka med Sports for You, en större satsning på idrottsskolor för nyanlända ungdomar. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga Beslut om medel till Europas bästa idrottsregion Skickas till sture@sisu.o.se

27 1 (6) Koncernstab regional utveckling Avdelning näringsliv BESLUT Dnr RUN Till Västergötlands Idrottsförbund Box Skövde Kontaktperson hos sökanden Sture Gustafsson Europas bästa idrottsregion Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Europas bästa idrottsregion. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hanna Katarina Nyroos. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att utveckla den sociala ekonomin, vilket bidrar till visionens tre dimensioner för hållbar utveckling: Ekonomisk, social och miljömässig. Satsningen inom socialt entreprenörskap förbättrar föreningslivets förutsättningar och främjar samhällsnyttigt företagande och ett gott klimat för entreprenörskap. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap. Projektet ligger inom ramen för programmet för social ekonomi, insatsområde 1. Social innovation och socialt entreprenörskap.

28 Datum (6) Diarienummer RUN Bakgrund Idrottsrörelsen skapar varje år stora skatteintäkter för stat, region och kommuner genom att bedriva verksamhet och evenemang som genererar arbetstillfällen och lokal utveckling. Cirka 25 procent av idrottsföreningarna har anställd personal. Idrotten utmanas att bedriva verksamhet utanför sin kärnverksamhet för att i större utsträckning bidra till samhällets hållbarhet och för att få ta del av de specialinriktade resurser som görs från bland annat statligt håll. Föreningarna har förmåga att agera snabbt och skapa aktiviteter och evenemang, men ibland med en eftersatt analys, paketering och kommunikation. Aktiviteterna kan därför tära på föreningens egenvärde/ kärnverksamhet om det inte samtidigt skapas en mjuk och hållbar infrastruktur i föreningen. I projektet "Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling ", mer populärt kallat "Winn Winn West", har de två idrottsförbunden jobbat för att skapa förutsättningar för denna mjuka infrastruktur. Det har bland annat inneburit att utmana föreningarna i deras sätt att organisera sig och bedriva olika typer av evenemang och att erbjuda verktyg som ställer om från hierarki till projekt- och matrisorganisation. Årligen arrangeras tusentals arrangemang av idrottsrörelsen i Västra Götaland. Evenemang som på olika sätt bidrar till handeln på orten, att ungdomar får testa sina entreprenöriella förutsättningar, att föreningar har möjlighet att anställa personal på de extra intäkter som evenemanget genererar med mera. Under föregående projekt har Skövde kommun använts som ett exempel. Med sina drygt invånare arrangerar idrotten i Skövde årligen 600 evenemang, exklusive seriespel, ca volontärer engagerar sig i evenemangen som attraherar besökare. Förutsättningarna för verksamheterna varierar i regionen, men det finns också stora likheter i att se evenemangen som en del i utvecklingen av det lokala samhället genom en ökad idrottsturism. För idrotten är ett ekonomiskt överskott inget mål, utan snarare ett medel som stärker och utvecklar kärnverksamheten. Idrottsrörelsen har dock ett behov av att i vissa sammanhang agera affärsmässigt och samarbeta även med kommersiella aktörer, i synnerhet inom evenemangsutveckling. Idrottsföreningar stimuleras att driva sina cuper, loppmarknader och andra evenemang på ett mer affärsmässigt sätt för att generera ekonomiska överskott som stärker föreningarnas ekonomi och i en förlängning genererar fler arbetstillfällen och tillväxt i Västra Götaland. Idrottsrörelsen bygger till största delen på ideellt ledarskap men står inför ett antal strategiskt viktiga vägval och samhällsförändringar som på olika sätt påverkar den traditionella idrottsföreningen, däribland en förändrad befolkningsstruktur och minskat deltagande inom det traditionellt organiserade föreningslivet. Projektets intentioner är att tydliggöra förutsättningarna för ett fortsatt stort ideellt ledarskap som kräver mer professionella strukturer. Attitydförändring inom idrottsrörelsen är en demokratisk verksamhet byggd på god förankring. Kompetensutveckling, metodutveckling, samarbete och opinionsbildning kräver resurser och tid. Projektet vill, under kommande tre år, ta ytterligare steg mot ett paradigmskifte där idrotten drivs ekologiskt, jämställt och som en självklar del i integration och inkludering av människor i lokalsamhället. Syfte Syftet med projektet är att korsbefrukta kärnverksamheten med ett utvecklat entreprenörskap och därmed stärka förutsättningarna för ett hållbart föreningsliv inom idrotten och ett minskat bidragsberoende. Projektet bidrar till regional utveckling genom ökad affärsmässighet, fler arbetstillfällen samt ökade skatteintäkter genom evenemangsutveckling. Projektet strävar efter att skapa Europas bästa idrottsregion som kan agera proaktivt gentemot de förändringar i samhället som på olika sätt kan hota idrottsrörelsen med dess grundläggande principer. - Utveckla och samarbeta för ökad hållbarhet, med idrottsföreningen som en demokratisk kraft till för alla - Skapa hållbara anställningar inom idrottsrörelsen som genererar resurser och skapar förutsättningar för ett fortsatt och ökat ideellt ledarskap och samtidigt ger fler arbetssökande möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. - Fortsätta att utveckla idrottens evenemang för att skapa ekonomiska incitament som bidrar till en långsiktigt robustare finansiering av och säkrare anställningar inom idrotten.

29 Datum (6) Diarienummer RUN Mål Att utveckla och förstärka idrottens nätverkande genom att skapa minst 2 nya föreningspooler, minst 2 nya affärsnätverk, 6 nya mötesplatser, 2 idéburna offentliga partnerskap. Ökad användning av social media och modern kommunikationsteknik genom 10 nya sociala medieaktiviteter, 1 PR kampanj, 1 digitalt kommunikationsverktyg. Ökad kunskap och kompetens genom 8 utbildningar i affärsmannaskap (endagarsutbildningar), 1 utbildning till Klubbchef (18 dagar), 20 workshops Projektinnehåll Kompetensutveckling - Paketerade utbildningar och utvecklingsprocesser Workshops, konferenser och utbildningar som förändrar synen på vilka typer av insatser som bäst utförs av anställd personal. Grundmodeller för projektledaruppdrag och utvecklingstjänster inom idrottsrörelsen som - genom ett entreprenöriellt förhållningssätt - genererar nya resurser, ökar intäkterna och bevarar samtidigt lusten till ideellt engagemang. Utevckling av generella befattningsbeskrivningar för vad, när och hur föreningens olika verksamhetsområden och dess evenemang kan hanteras. Ekonomisk vägledning i budgetprocesser för att skapa utrymme för anställningar, enskilt eller i nätverk. Detta gäller både inom evenemangsutveckling och idrottens kärnverksamhet såsom säsongsplanering, rekrytering och lokal samverkan med andra aktörer. Samarbete med andra utbildningsanordnare för att implementera ny kunskap, exempelvis samarbete med IHM Business School för en Klubbchefsutbildning som omfattar 18 heldagar med inriktning på ekonomi, marknadsföring och organisation. - Vidareutveckling och implementering av nya digitala verktyg. Idrottens nätverk - Nya mötesplatser mellan beslutsfattare i samhället, idrottsledare, ungdomar och företagare. Medverkan på Träffpunkt Idrott och Turmässan Det program som utvecklas för de storskaliga eventen kommer - med nödvändig anpassning -arrangeras på fler platser i regionen. - Föreningspooler Genom samarbete mellan flera aktörer skapas förutsättningar för professionellt arbetsledar- och arbetsgivarskap. Förändring från hierarkisk organisation till mer av matris- eller projektorganisering genom Föreningspoolerna där flera föreningar delar på anställd personal eller genom samverkan mellan olika projekt där man delar på projektledare under ledning av anställd personal inom förbund, större föreningar eller via samarbete med kommun eller destinationsbolag. - Lärgrupper Med hjälp av folkbildningens pedagogik och metoder stimuleras till samtal i föreningar och nätverk om hur framtida utmaningar bäst kan mötas. Det är också en betydande del i idrottens egeninsats i projektet att delar av den omfattande folkbildningsverksamheten idrotten bedriver, finns med. Kommunikationsutveckling - Facebook och andra sociala medier PR - Tillsammans med kommunikatörer skapas ett medialt intresse för diskussioner kring hållbara föreningar. Artikelserier, gerillamarknadsföring och aktiviteter via föreningar och individer som profilerar ett hållbart föreningsliv. Miljö Projektet använder sig av den vägledning som Svensk idrott har lagt fast i sin klimatpolicy inom: Anläggningar och idrottsmiljöer; Arrangemang och evenemang; Miljö- och klimatanpassade transporter.

30 Datum (6) Diarienummer RUN Fyra huvudpunkter berörs: - Ledningsansvar och förhållningssätt - idrottsförbund och idrottsföreningar ska ta ett ledningsansvar och ett medvetet förhållningssätt i sitt arbete med miljö- och klimatfrågor. - Miljölagar och tillstånd följs - Miljöintegrering att väga in den påverkan på miljön och klimatet verksamheten innebär för verksamheter kopplade till anläggningar, idrottsmiljöer, arrangemang och transporter. - Miljö- och klimateffektbeskrivningar vid större nybyggnationer, om- och tillbyggnader samt vid större arrangemang. Aktiviteter - En generell miljöplan skapas för evenemang som implementeras i de workshops vi anordnar i projektet. Workshops, utbildningar och möten arrangeras såt att det stimulerar kollektivt resande. Tävlingen Evenemangscupen utökas med ytterligare en kategori: Årets ekologiskt hållbara evenemang. Jämställdhet Det finns ett stort underskott av kvinnor i idrottens centrala ledarpositioner, positioner inom vilka politiken och deltagarvillkoren formas och resurserna fördelas. På dessa poster sitter bara runt 15 procent kvinnor (Centrum för idrottsforskning 2011). Genom att inkludera fler kvinnor i centrala verksamheter inom idrotten skulle nya mänskliga resurser tillföras samtidigt som kvinnor skulle ges mer likvärdiga möjligheter till medbestämmande och självförverkligande. Ett ännu tydligare fokus på området jämställdhet är av största vikt för att idrottsrörelsen ska vara trovärdig när det gäller allas rätt till att delta, särskilt när det gäller beslutsfattande. Aktiviteter - Använda verktyg som genererar fler kvinnor i projektgrupper kring de evenemang idrotten arrangerar. Erfarenhet visar att kvinnor uppskattar tydliga uppdrag som är tidsbestämda och inte alltid omfattar ett eller flera år. Projektupplägg för kortvariga uppdrag tillsammans med nya kommunikationssätt, som minskar antalet långdragna möten, gör uppdragen för nya målgrupper mer intressanta. - Testa att styra utvecklingen i projektgrupperna med ekonomiska styrmedel. En jämställd projektgrupp har en lägre avgift för sitt deltagande i en workshop, jämfört med en grupp helt bestående av män eller kvinnor. - Säkerställa att projektorganisationen kommer vara helt jämställd. Detta får konsekvenser för utförarna, men genomförs med vetskapen om att en hållbar organisation är jämställd.

31 Datum (6) Diarienummer RUN Integration Föreningsidrotten är öppen för alla oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning. Inom ramen för idrottens mångfaldsarbete finns ett övergripande mål som säger att svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. Idrotten har en stor potential när det gäller rekrytering av nya aktiva och ledare, samtidigt har idrotten en stor utmaning i att introducera nyinflyttade svenskar i den folkrörelseorganiserade idrottens uppbyggnad, dess verksamhet och möjligheter till påverkan. Distriktsförbunden (i Västra Götaland de två sökande förbunden) har huvudansvaret för ett nytt regeringsuppdrag att jobba med personer under etableringsprocess som har kommunplacering samt ensamkommande barn och ungdomar. Idrottens stödorganisationer i regionen har fattat beslut om att se över möjligheterna till samverkan mellan olika regionala projekt och verksamheter för att nå synergieffekter. Enskilda föreningar har tidigt under hösten 2015 tagit initiativ till asylboenden, transitboenden för ensamkommande barn och skapat aktiviteter som fritidssysselsättning på många olika sätt. Det förefaller också finnas en vilja från kommuner runt om i regionen att skapa långsiktiga samarbeten med idrotten. Arbetet inom projektet Europas bästa idrottsregion kommer att synkroniseras med idrottens övriga integrationsarbete. Aktiviteter - Att vara en resurs i att samordna de goda exempel som samverkan mellan idrottsföreningar, kommuner och andra organisationer utgör. Att skapa förutsättningar för samtal, initiera avtal eller IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap) och arrangera utbildningar. - Att samla initiativ och aktiviteter för nyanlända flyktingar i Sports For You, idrottsskolor där de som inte tidigare medverkat i den svenska idrottsrörelsen får prova på flera olika aktiviteter. Idrottsrörelsen i regionen arbetar också upp en slussverksamhet där vi samlar nyanlända flyktingar för att sen kanalisera till den förening eller aktivitet de är intresserade av. Målgrupp Anställda och ideellt engagerade inom idrotten på olika nivåer, evenemangsgrupper och enskilda föreningar. Politiker och tjänstemän i kommunerna, för att kunna skapa en hållbar, lokal utveckling. Destinationsbolag, för att tillsammans skapa strukturer för en gemensam utveckling. Andra organisationer inom social ekonomi, i samarbete med andra organisationer för ett mer hållbart och resursstarkt föreningsliv, i synnerhet i det lokala integrationsarbetet där idrottsrörelsen behöver komplettera med kompetens, volontärer och andra värden. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter (WW24) Antal individer i kompetensutvecklingsinsats (MP, konf, kurser) Antal individer som får rådgivning, IHM Ökade arbetstillfällen Antal privata och offentliga företag som samverkar 60 Antal företag/ organisationer som deltar i frivilligarbete 120 Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt 3 Antal evenemang 36 Långsiktiga resultat och effekter Projektets aktiviteter bidrar till nya finansierings- och utvecklingsmöjligheter för idrottsrörelsen. Med nya projektverktyg kan även jämställdheten förbättras inom idrottsrörelsen. Långsiktiga positiva effekter på idrottsföreningarnas livskraft och utveckling av verksamheten genom en i vissa fall gradvis, i andra fall snabb, omställning till en verksamhet, organisation, rekrytering och inkludering anpassad för de förutsättningar framtidens idrottsförening står inför enligt Svensk idrottsstrategi 2025.

32 Datum (6) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr Totalt Lönekostnader Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR RUN ,9 Kommunalförbunden samt BRG ,5 Svenska Mässan ,2 Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Västergötlands idrottsförbund ,9 Västsvenska idrottsförbundet ,9 Deltagarintäkter ,7 Summa underlag för beräkning av VGR:s finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGR:s finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Arbetsinsats, ideella idrottsledare SISU idrottsutbildarna, processer, styrgrupp, referensgrupp Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

33 Ärende 6

34 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Maria Johansson Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Förskolebarns språkutveckling i samverkan - ansökan sociala investeringsmedel Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att avslå ansökan om finansiellt stöd till investeringen Förskolebarns språkutveckling i samverkan. Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden fick i uppdrag av regionstyrelsen att koordinera genomförandet av sociala investeringsmedel i samverkan med folkhälsokommittén, hälso- och sjukvårdsnämnderna och rättighetskommittén under Två utlysningsomgångar har skett under Ansökningarna sker i samverkan och Västra Götalandsregionens utförarverksamheter kan tillsammans med kommunerna ansöka om sociala investeringsmedel. Regionutvecklingsnämnden tog i december 2015 beslut om höstens ansökningsomgång där en ansökan beviljades medel och sex ansökningar fick avslag. Gruppen består av tre tjänstemän kopplade till de nämnder/kommittéer som har uppdraget, en tjänsteman från avdelning Samhällsanalys, två externa forskare med inriktning på styrning och ledning och hälsoekonomi, samt en chefsläkare inom BVC/BUP. Förslag till beslut (beviljande och avslag) är grundade på de ansökningskriterier samt hur bedömningsgruppens gemensamma bedömning av ansökningarna. Beredningen av ansökningar sker genom en bedömningsgrupp. Dessvärre föll en ansökan mellan stolarna och kom inte med i höstens bedömningsomgång. Uddevalla kommun har ansökt om, Förskolebarns språkutveckling i samverkan. De har sökt kr av total budget på kr. Investeringen är en samverkan med BVC och Logopedmottagningen. Ansökan har under januari genomgått samma bedömningsprocess som tidigare ansökningar inom sociala investeringsmedel. Utifrån bedömningsgruppens arbete föreslås att ansökan ska få avslag. Beredning På regionutvecklingsnämnden 25 juni 2015 togs beslut om att bevilja fyra ansökningar sociala investeringsmedel och på nämnden den 15 december 2015 beviljades ytterligare en ansökan medel. Det innebär att totalt fem sociala investeringar beviljats samt beviljade medel till följeforskning och genomförandeaktiviteter på: kr under Då ansökan Förskolebarns språkutveckling i samverkan inte kom med i höstens beredningsomgång genomfördes en enskild beredning i ärendet januari Beredningen har skett enligt samma modell som tidigare ansökningar inom sociala investeringsmedel. Uddevalla kommun ansökte även om sociala investeringsmedel våren 2015 och fick avslag, Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

35 Datum Diarienummer RUN (2) då ansökan behövde förtydligas på flera punkter. Viss komplettering är gjord sedan dess, men enligt bedömningsgruppen kvarstår oklarheter. Bedömningsgruppens motivering: Ansökan behöver en tydligare koppling mellan problemanalys och syfte. Problemanalysen belyser språksvårigheter men syftet handlar om att utveckla samverkan. Det är svårt att bedöma genomförbarheten och den röda tråden mellan mål, aktiviteter och effekter. Förtydligande behövs i hur aktiviteterna kommer målgruppen till godo, då insatserna handlar om att utveckla samverkan på verksamhetsnivå. Ansökan saknar indikatorer och effektmått. Bedömningsgruppen föreslår att ansökan ska avslås. En politisk referensgrupp finns till uppdraget sociala investeringsmedel bestående av ledamöter från hälso- och sjukvårdsnämnderna, folkhälsokommittén, rättighetskommittén och regionutvecklingsnämnden. Referensgruppen har på möte 5 februari 2016 tagit del av bedömningsgruppens arbete och det förslag till beslut som finns. Under 2016 kommer en modell arbetas fram där politiska referensgruppen får ett ökat deltagande i bedömningsprocessen. Förslag till genomförandemodell för sociala investeringsmedel 2016 kommer att lyftas på regionutvecklingsnämnden våren En ny utlysningsomgång för sociala investeringar är planerad att ske tidig höst Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga Beslut om avslag till Förskolebarns språkutveckling i samverkan Besluten skickas till Uddevalla kommun. Kontaktperson: Siren Linde, siren.linde@uddevalla.se för genomförande. Avdelning Folkhälsa, Koncernstab regional utveckling. Kontaktperson: Maria Gäbel, maria.gabel@vgregion.se för kännedom. Avdelning Rättighet, Koncernstab regional utveckling. Kontaktperson: Viveca Reimers, viveca.reimers@vgregion.se för kännedom. Enhet Primärvård, Koncernstab hälso- och sjukvård. Kontaktperson: Jonas Ericsson, jonas.ericsson@vgregion.se för kännedom.

36 BESLUT Datum Diarienummer RUN Uddevalla kommun UDDEVALLA Kontaktperson hos sökande: Siren Linde E-postadress: Angående ansökan om sociala investeringsmedel till Förskolebarns språkutveckling i samverkan Regionutvecklingsnämnden har beslutat att avslå er ansökan om finansiellt stöd till investeringen Förskolebarns språkutveckling i samverkan. Motiv för beslut: Er ansökan har inte valts ut till sociala investeringsmedel. Investeringen berör ett angeläget problem och målgrupp, men behöver ha en tydligare koppling mellan problemanalys, syfte och genomförande. Det behöver förtydligas hur aktiviteterna kommer målgruppen till godo, då insatserna handlar om att utveckla samverkan på verksamhetsnivå. Ansökan saknar effektmått och indikatorer. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

37 Ärende 7

38 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hanna Katarina Nyroos Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Vägvisare för nyanlända Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Vägvisare för nyanlända under perioden Sammanfattning av projektet Sökanden: Göteborgs Föreningscenter Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: - Projektinnehåll: Göteborgs Föreningscenter, GFC, vill starta ett nytt verksamhetsområde där nyanlända flyktingar matchas med volontärer som kan vara en vän och vägvisare i det nya samhället. GFC består av 98 socialt inriktade medlemsorganisationer och har sedan 1999 arbetat med att rekrytera och stötta kontaktpersoner för personer som varit isolerade på grund av psykisk ohälsa. Kontaktpersoner (som är lagreglerade) skiljer sig från det nya upplägget med vägvisare, men erfarenheterna kan användas för att direkt komma igång med en liknande modell för matchning och volontärrekrytering av vägvisare. GFC:s utbildning inkluderar handledning, uppföljningsträffar och utbildning inom demokrati- och rättighetsfrågor, kris, trauma samt suicidprevention. Samtliga vägvisare arbetar ideellt och träffar sker helt frivilligt, men det beräknade antalet ideellt arbetade timmar inom projektet uppgår till GFC står bland annat för internutbildningen inom projektet. Inom ramen för projektet ska GFC inventera befintliga kontaktpersoner för frivilliguppdrag, rekrytera 100 gamla och nya kontaktpersoner till målgruppen, utbilda vägvisarna, matcha nyanlända med vägvisare och anordna nätverksträffar. Projektmedel inom avsatt ram för Kapacitetsstärkande resurser för föreningslivet samt kompetensförsörjande insatser med anledning av flyktingsituationen RUN Motivering Projektets ligger i linje med avsatt ram för insatser inom Kapacitetsstärkande resurser för föreningslivet samt kompetensförsörjande insatser med anledning av flyktingsituationen, Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

39 Datum Diarienummer RUN (2) RUN Projektet bidrar till VG2020, prioriterat område Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv under tema En region för alla. Projektet bidrar bland annat till prioriterad fråga 12 - lösa urbana utmaningar i de större städerna. Göteborgs Föreningscenter har lång erfarenhet av att jobba med kontaktpersoner för personer med funktionsnedsättning eller andra särskilda behov. Därigenom har de kapacitet att snabbt bygga upp en motsvarande verksamhet för vägvisare för nyanlända. Befintlig kompetens tillvaratas och arbetet kompletteras med till exempel kris- och traumahantering för att bättre kunna stödja de nyanlända såväl som volontärernas roll. GFC har ett mycket stort kontaktnät inom föreningslivet i Göteborgsregionen och kan hitta nya volontärer. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga Beslut om medel till Vägvisare för nyanlända Skickas till pia@gfc.se

40 1 (4) Koncernstab regional utveckling BESLUT Avdelning näringsliv Till Göteborgs Föreningscentrum Mellangatan 1, vån Göteborg Kontaktperson hos sökanden Pia Svanqvist pia@gfc.se Dnr RUN Vägvisare för nyanlända Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Vägvisare för nyanlända. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hanna Katarina Nyroos. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att främja integration. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för tema En region för alla, i tillväxt- och utvecklingsstrategin, område Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 12. Lösa urbana utmaningar i de större städerna. Projektet beviljas inom avsatt ram för Kapacitetsstärkande resurser för föreningslivet samt kompetensförsörjande insatser med anledning av flyktingsituationen RUN

41 Datum (4) Diarienummer RUN Bakgrund Göteborgs FöreningsCenter GFC bildades år 1995 och består idag av 98 socialt inriktade medlemsorganisationer. GFC verkar utan vinstintresse, är religiöst och partipolitiskt obundet. GFC är ett utvecklingscenter för social ekonomi samt en mötesplats för organisationer och för enskilda som vill engagera sig. Bland medlemmarna finns både stora organisationer med ett stort antal anställda men även små ideella föreningar utan anställda. GFC driver sedan 1999 kontaktpersonsverksamhet. Inom den har en metod och erfarenhet utvecklats av att matcha människor som behöver bryta isolering och utanförskap genom en kontaktperson. Kontaktperson är ett lagreglerat uppdrag enligt LSS eller SoL med syfte att i första hand tillgodose behovet av en medmänniska/vän när anhörigkontakt saknas eller behöver kompletteras, ett icke-professionellt stöd. Kontaktpersonen ska hjälpa till med att bryta den enskildes isolering och ge stöd i vardagssituationer och insatserna får ofta långtgående positiva följder för den enskilde. Erfarenheterna från kontaktpersonsverksamhet ligger till grund för idén om att starta liknande verksamhet för att matcha frivillig arbetskraft, vägvisare, med nyanlända flyktingar. Syfte Att för nyanlända förmedla möjlighet för vägar in i vårt samhälle genom att: Bygga nätverk, skapa inträde till praktikplatser, förmedla kontakter till myndigheter och offentlig verksamhet. Att skapa ett naturligt sätt att tala om normer och värderingar. Projektet bidrar till snabbare integrering, minskat utanförskap, segregation och främlingskap genom att erbjuda nyanlända möjligheten att matchas ihop med en vägvisare (kontaktperson). Vänskapsrelationer skapas till människor som redan är etablerade i regionen och vägvisarna kan underlätta integrering genom att berätta om samhällsfunktioner, kulturutbud, föreningsliv mm. Det ökar också redan etablerade svenskars kunskap om andra kulturer, seder och bruk. Vägvisaren hjälper till att förhindra utanförskap och främjar nya sociala kontakter, är ett stöd för att bygga social tillit, är en medmänniska som har tid att lyssna, är ett stöd i vardagliga situationer och kan ge en bild av hur samhället och vår demokrati och jämställdhet fungerar, ger en introduktion till trakten man bor i exempelvis genom olika kulturevenemang, kan dela eventuella gemensamma intressen, samt ger inblick i vårt omfattande föreningsliv och dess möjligheter, vilket underlättar möjligheter till praktik och arbete. Mål 1. Inventera befintliga kontaktpersoner för frivilliguppdrag 2. Rekrytera 100 gamla och nya kontaktpersoner till målgruppen 3. Utbilda vägvisarna, 6 utbildningstillfällen 4. Matcha 100 nyanlända med kontaktpersoner 5. Nätverksträffar 4 stycken Projektinnehåll Inventering av befintlig kontaktpersonsbank (ca 1000 personer) hos GFC. Inventering av språkkunskaperna bland nya och gamla kontaktpersoner Rekrytering av nya kontaktpersoner och intervjuer (löpande under hela projekttiden) Förmedling och matchning av personer. Efter tre månaders kontakt erbjuds parterna ett uppföljningstillfälle. Här får man också möjlighet att informera sig om hur klienten upplever ifall relationen bidragit till ökad integrering. Varje fredag har GFC ett mötesrum bokat för klienter och kontaktpersoner, där man kan nätverka, byta erfarenheter lära känna nya människor, träffas informera varandra om olika aktiviteter. Kontaktpersonerna erbjuds utbildning i: Demokrati och rättighetsfrågor, kris och trauma, jämställdhets- och tillgänglighetsfrågor och Psykisk livräddning.

42 Datum (4) Diarienummer RUN Erfarenhetsutbyten (6 tillfällen), handledning (efter behov) och nätverksmöten (4 tillfällen). Vissa gemensamma aktiviteter kan anordnas av GFC om önskemål finns, till exempel visningar på museum och studiebesök. Miljö Reser sker med kollektivtrafik Jämställdhet Jämställdhet främjas genom att vägvisarna diskuterar och förmedlar sin och GFCs syn på jämställdhet, demokrati och rättigheter. Parterna behöver ej heller vara av samma kön. GFC eftersträvar jämn könsfördelning Integration Hela projektet handlar om integration. Bland kontaktpersoner finns en stor etisk mångfald Målgrupp Nyanlända matchas med volontärer, nya och befintliga, via GFC. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Egna indikatorer Nyanlända som matchas Individer som når ökad kulturförståelse och ökad inkludering, kvalitativ indikator Långsiktiga resultat och effekter Ökad integrering, förkortad väg till arbete och sysselsättning, meningsfullare fritid, bätttre upplevd hälsa och bättre samhällsorientering för nyanlända.

43 Datum (4) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGR:s finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGR:s finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Frivilliga tim x 220 kr GFC Lokaler, utbildning projektledare, handledning Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

44 Ärende 8

45 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hanna Katarina Nyroos Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Läxhjälpsutbildning för volontärer Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Läxhjälpsutbildning för volontärer under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: Göteborgs Räddningsmission Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: - Projektinnehåll: Göteborgs Räddningsmission har ansökt om medel till projektet Läxhjälpsutbildning för volontärer. Göteborgs Räddningsmission vill utforma samt genomföra en evidensbaserad läxhjälpsutbildning för volontärer vid boenden för ensamkommande barn och ungdomar. Göteborgs Räddningsmission driver idag fyra boenden för ensamkommande, med ytterligare fyra boenden planerade att startas under Genom projektet utformas, testas och implementeras en läxhjälpsutbildning där hänsyn tas både till språkinlärning och behov av ämneskunskap, samt volontärernas behov av stöd. Genom samarbete med universitet/högskola/folkhögskola utökas volontärrekryteringen för att hitta fler lämpliga volontärer och för att nå nya grupper av volontärer, till exempel yngre män. Projektet ökar ensamkommande ungdomars möjligheter att klara sina studier och få gymnasiekompetens. Volontärer verksamma vid boenden för ensamkommande får stöd i sitt uppdrag, kompetensutveckling genom målgruppskompetens och grundläggande utbildning i framgångsrikt lärande. Mål: 1. En framgångsrik modell för läxhjälpsutbildning har utformats, testats och implementerats. 2. Volontärer som har genomgått utbildningen verkar vid minst tre boenden för ensamkommande barn. 3. Göteborgs Räddningsmission har utvecklat och specialiserat sitt sätt att arbeta med volontära krafter. Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

46 Datum Diarienummer RUN (2) 4. Basen för rekrytering av volontärer har utökats genom att minst ett nytt samarbete har inletts med läro-säte. Att möta barn och ungdomar som varit på flykt ställer speciella krav på både medarbetare och volontärer. Volontärrekryteringen vid Göteborgs Räddningsmission kvalitetssäkras av volontäransvarig och samtliga volontärer genomgår intervjuer, matchas mot verksamheternas behov och får uppföljande utbildning i värdegrundsrelaterade frågor samt viktig målgruppskompetens, bland annat kring kris och trauma. Inom projektet utvecklas rekryteringsprocessen för läxhjälpare. Projektmedel inom avsatt ram för Kapacitetsstärkande resurser för föreningslivet samt kompetensförsörjande insatser med anledning av flyktingsituationen RUN Motivering Projektets ligger i linje med avsatt ram för insatser inom Kapacitetsstärkande resurser för föreningslivet samt kompetensförsörjande insatser med anledning av flyktingsituationen, ( 249, RUN ). Ett kraftigt ökat antal ensamkommande barn och ungdomar medför nya utmaningar i samhället. Göteborgs Räddningsmission har lång erfarenhet av att arbeta med volontärer och kan genom projektet utveckla kompetensen för att möta situationen. Projektet bidrar till VG2020 bland annat inom prioriterat område - bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. Att nå gymnasiekompetens är en förutsättning för att lyckas med vidare studier och ökar chanserna att få varaktigt inträde på arbetsmarknaden. Därutöver kommer läxhjälparna att möjliggöra möten mellan etablerade svenskar och ungdomar som behöver tillträde till kunskap om det svenska samhället. Att bli läxhjälpsvolontär och få en specialistkompetens som volontär innebär också en utveckling av Göteborgs Räddningsmissions arbete med att ytterligare engagera frivilligkrafter. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga Beslut om medel till Läxhjälpsutbildning för volontärer Skickas till s.stene@raddningsmissionen.se

47 1 (3) Koncernstab regional utveckling BESLUT Dnr RUN Läxhjälpsutbildning för volontärer Till Göteborgs Räddningsmission Andra Långgatan Göteborg Kontaktperson hos sökanden: Sandra Stene Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Läxhjälpsutbildning för volontärer. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hanna Katarina Nyroos. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att främja integration och bidra till en region ledande i kompetens och kunskapsutveckling. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för tema En region för alla, i tillväxt- och utvecklingsstrategin, område Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 11. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdomar och sekundärt inom fråga 13. Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska och fråga 12. Lösa urbana utmaningar i de större städerna. Projektet beviljas inom avsatt ram för Kapacitetsstärkande resurser för föreningslivet samt kompetensförsörjande insatser med anledning av flyktingsituationen RUN

48 Datum (3) Diarienummer RUN Projektbeskrivning Bakgrund: Göteborgs Räddningsmission vill utforma samt genomföra en evidensbaserad läxhjälpsutbildning för volontärer vid boenden för ensamkommande. Göteborgs Räddningsmission driver idag fyra boenden för ensamkommande barn, med ytterligare fyra boenden planerade att startas under Att nå gymnasiekompetens är en förutsättning för att lyckas med vidare studier och ökar chanserna att få ett varaktigt inträde på arbetsmarknaden. Ett sätt att stötta ensamkommande ungdomarnas utveckling och lärande är läxhjälpsvolontärer. Göteborgs Räddningsmission har idag läxhjälpsvolontärer på flera boenden men ser ett stort behov av att utveckla arbetet för att bättre möta ungdomarnas behov, stötta till lyckade studier, kompetensutveckla sina volontärer samt finna fler vägar att engagera volontärer. Syfte: Att öka ensamkommande ungdomars möjligheter att klara sina studier och få gymnasiekompetens. Att utforma, testa och genomföra en modell för läxhjälpsutbildning för volontärer vid boenden för ensamkommande, samt att samverka för att finna nya grupper av volontärer och målgruppsanpassa utbildningen. Att volontärer verksamma vid boenden för ensamkommande får stöd i sitt uppdrag, kompetensutveckling genom målgruppskompetens och grundläggande utbildning i framgångsrikt lärande. Mål: 1. En framgångsrik modell för läxhjälpsutbildning har utformats, testats och implementerats. 2. Volontärer som har genomgått utbildningen verkar vid minst tre boenden för ensamkommande barn. 3. Göteborgs Räddningsmission har utvecklat och specialiserat sitt sätt att arbeta med volontära krafter. 4. Basen för rekrytering av volontärer har utökats genom att minst ett nytt samarbete har inletts med lärosäte. Innehåll: Genom projektet utvecklas en evidensbaserad läxhjälpsutbildning för volontärer. Utbildningen utformas med stöd av tillgänglig kunskap och forskning. Modellen anpassas även genom behovsanalys baserat på de behov som finns hos ungdomar på de befintliga boendena. Användning av till exempel digitala lär- och språkverktyg ses över. Parallellt med förstudie och metodutveckling för utbildningen utökas resurserna för volontärrekrytering och volontärsamordning. Att möta barn och ungdomar som varit på flykt ställer speciella krav på både medarbetare och volontärer. Volontärrekryteringen vid Göteborgs Räddningsmission kvalitetssäkras av volontäransvarig och samtliga volontärer genomgår intervjuer, matchas mot verksamheternas behov och får uppföljande utbildning i värdegrundsrelaterade frågor samt viktig målgruppskompetens, bland annat kring kris och trauma. Inom projektet utvecklas rekryterings- och urvalsprocessen specifikt för läxhjälpare. Läxhjälpsutbildningen kommer i första skedet att erbjudas nuvarande volontärer och under projekttiden utvecklas rekryteringsbasen bland annat genom att utveckla samarbete med folkhögskola, högskola eller universitet i närområdet. Samarbetet fyller även en funktion som framtida nätverk för de ensamkommande ungdomarna. Projektets påverkan på jämställdhet, miljö och integration: Projektet bidrar till positiva förutsättningar för innanförskap. Med tillgång till utbildade läxhjälpsvolontärer stärks ensamkommande ungdomars förutsättningar för lärande och delaktighet i samhället. Projektet följer Göteborgs Räddningsmissions värdegrund och mångfaldspolicy, samt policy för tillgänglighet. Projektet ska vara lika tillgängligt för män och kvinnor, dock är större delen av de ensamkommande ungdomarna män. I volontärstaben är unga män däremot underrepresenterade. Göteborgs Räddningsmission kommer att arbeta aktivt med nya kanaler för att inkludera nya grupper av volontärer, men att utjämna representationen är svårt inom ramen för ett mindre projekt. Projektet kommer att söka miljövänliga läsningar bland annat genom använda sig av digitala verktyg. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal individer i kompetensutvecklingsinsats (volontärer) Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt 1

49 Datum (3) Diarienummer RUN Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag, frivillig organisationer som deltar i frivilligarbete 2 Egna indikatorer Antal boenden som har utbildade läxhjälpsvolontärer vid projektets slut 3 Antal ensamkommande som får tillgång till utbildad läxhjälpsvolontär Kostnader och finansiering Kostnader kr Totalt Lönekostnader Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen ,1 Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Göteborgs Räddningsmission, del av tjänst samt internutbildning ,9 Summa underlag för beräkning av VGR:s finansieringsandel Summa % Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

50 Ärende 9

51 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Eva-Lena Ekman Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Skrivelse till regeringen rörande ändring av Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att föreslå regionstyrelsen besluta att skicka en skrivelse till regeringen om att ändra Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd så att Arbetsförmedlingen ska kunna fatta beslut om aktivitetsstöd för reguljär utbildning såsom Yrkesvux inom ramen för en pilotverksamhet. 2. Regionutvecklingsnämnden beslutar att förklara ärendet omedelbart justerat. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen vill inom ramen för regeringens kompetensplattformsuppdrag pröva ett nytt arbetssätt i en pilotverksamhet i Fyrbodal 1. Syftet är att förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att skapa en lokalt och regionalt anpassad arbetsmarknadspolitik i syfte att få fler i sysselsättning och minska utanförskapet. Pilotverksamheten innebär att Arbetsförmedlingen, utifrån bedömning av arbetsmarknadens behov, ska kunna fatta beslut om att arbetssökande i Fyrbodal ska kunna studera reguljär utbildning såsom Yrkesvux med rätt till aktivitetsstöd. För att pröva det nya arbetssättet behöver Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd ändras så att Arbetsförmedlingen kan fatta beslut om aktivitetsstöd för reguljär utbildning såsom Yrkesvux och inte endast de arbetsmarknadspolitiska programmen som är nämnda i förordningen. Genom ändringen i förordningen (1996:1100) blir den reguljära utbildningen och Yrkesvux ett komplement till Arbetsförmedlingens utbud av arbetsmarknadsutbildningar och kan på ett bättre sätt möta den lokala arbetsmarknadens behov genom att rusta de arbetssökande med efterfrågad kompetens. 1 Fyrbodal är en delregion inom Västra Götalandsregionen och består av följande kommuner; Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1092, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

52 Datum Diarienummer RUN (4) Fördjupad beskrivning av ärendet Under arbetet med kompetensplattsformsuppdraget har olika hinder identifierats som rör matchning på arbetsmarknaden och möjligheterna att möta den lokala arbetsmarknadens behov av snabba insatser för att möta förändringar i kompetensefterfrågan. I samband med krisen inom fordonsindustrin genomfördes ett stort projekt i Trollhättan och Fyrbodal finansierat av Globaliseringsfonden. I detta projekt hade arbetssökande som blivit arbetslösa i samband med Saabkonkursen möjlighet med rätt till aktivitetsstöd läsa kurser från det reguljära utbildningsutbudet. En viktig lärdom från projektet var att tillgången till ett brett utbud av utbildningar underlättar återinträdet på arbetsmarknaden. 2 Syftet med piloten Syftet med piloten är att stärka incitamenten för lokal samverkan med större synergier och kontaktytor mellan det lokala utbildningsutbudet och Arbetsförmedlingen, för att bättre möta den lokala arbetsmarknadens behov av snabba insatser för att möta förändringar i kompetensefterfrågan. Syftet är även att stärka det långsiktiga samarbetet kring lokal arbetsmarknad. Det finns en tydlig nytta för kommunerna som genom samverkan med Arbetsförmedlingen kan få in fler studerande på matchningsinriktade utbildningar och därmed driva på sitt lokala tillväxtarbete och möta näringslivets kompetensbehov. I mindre kommuner saknas det ibland underlag i form av tillräckligt antal studerande och genom regeländringen i förordningen kan detta skapa bättre förutsättningar för att kunna genomföra de matchningsinriktade utbildningarna. Ett syfte är också att öka utbudet av utbildningsplatser för arbetsgivare som skall ta fram utbildning inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar (YAanställningar). Utbildningsformer Följande utbildningar kan bli aktuella för de arbetssökande: i) Yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå (Yrkesvux). ii) Lärlingsutbildning för vuxna på gymnasial nivå. iii) Behörighetsgivande/Allmän kurs på folkhögskolan. iv) Högskolekurser. Spetsutbildning för enstaka arbetssökande. Yrkeshögskolans utbud ingår inte i erbjudandet då det finns relativt få arbetssökande som är aktuella för dessa kurser. Men det kan ändras i och med att regelverket för antagning till Yrkeshögskolan förändras. Organisation och tidplan En styrka med piloten är att man kan använda befintliga samarbetsformer som baseras på befintliga resurser. Genomförande av piloten sker lokalt i de 2 Projekt Saab EGF/2012/005/SE/Saab, Slutrapport

53 Datum Diarienummer RUN (4) deltagande kommunerna. Det finns en delregional koordinator som stödjer det lokala kompetensplattformsarbetet i Fyrbodal och under pilotverksamheten kommer koordinatorn även stödja arbetet inom piloten. Västra Götalandsregionen vill starta piloten under kvartal för att sedan pågå månader framåt. Förhandsbesked Västra Götalandsregionen har som mål att starta pilotverksamheten i Fyrbodals fjorton kommuner under kvartal och har begärt att få ett förhandsbesked av regeringen för att kunna komma igång med verksamheten. Utvärdering En extern utvärdering följer piloten från start med syfte att analysera faktorer som påverkar pilotens genomförande. Resultat och lärdomar från utvärderingen kommer att återrapporteras till regeringen och redovisas på en spridningskonferens efter överenskommelse med regeringen. Utvärderingen handlas upp av Västra Götalandsregionen. Förankring och aktörer Piloten genomförs i samverkan med Fyrbodals kommunalförbund inom ramen för kompetensplattformensuppdraget. Arbetsförmedlingen i marknadsområdet Nordvästra Götaland är informerade om förslaget och är positivt inställda till piloten. Styrgruppen för pilotverksamheten består av representanter från Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund. Arbetsförmedlingen kommer att erbjudas en plats i styrgruppen. Referensgrupp för piloten är det delregionala kompetensrådet i Fyrbodal som också ska verka för ett långsiktigt införande av erfarenheter från piloten. Rapportering till de övriga delregionerna sker i den Strategiska gruppen inom Kompetensplattform Västra Götaland som består av Skaraborgs kommunalförbund, Sjuhärads kommunalförbund, Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen. Finansiering Resurser från Regionutvecklingsnämnden kan bli aktuella för att finansiera samordning, uppföljning och utvärdering av piloten. Beredning Frågan har behandlats inom ramen för Beredningen för hållbar utveckling, BHU. Ärendet var uppe vid ett flertal tillfällen, t ex , och Västra Götalandsregionen fick i uppdrag att i samverkan mellan kommuner/kommunalförbund och Arbetsförmedlingen utarbeta förslag till samarbete för att öka matchningen på lokal och regional arbetsmarknad.

54 Datum Diarienummer RUN (4) Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU Bilaga Skrivelse till regeringen rörande ändring av Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd Beslutet skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se Beslutet samt skrivelsen skickas till Regionstyrelsens beslut skickas till Arbetsmarknadsdepartementet på arbetsmarknadsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se

55 1 (3) Datum Diarienummer RS Arbetsmarknadsdepartementet Fredsgatan Stockholm Skrivelse till regeringen rörande ändring av Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd Begäran om ändring Västra Götalandsregionen vill inom ramen för regeringens kompetensplattformsuppdrag pröva ett nytt arbetssätt i en pilotverksamhet i Fyrbodal 1. Syftet är att förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att skapa en lokalt och regionalt anpassad arbetsmarknadspolitik i syfte att få fler i sysselsättning och minska utanförskapet. Pilotverksamheten innebär att Arbetsförmedlingen, utifrån bedömning av arbetsmarknadens behov, ska kunna fatta beslut om att arbetssökande i Fyrbodal ska kunna studera reguljär utbildning såsom Yrkesvux med rätt till aktivitetsstöd. För att pröva det nya arbetssättet behöver Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd ändras så att Arbetsförmedlingen kan fatta beslut om aktivitetsstöd för reguljär utbildning såsom Yrkesvux och inte endast de arbetsmarknadspolitiska programmen som är nämnda i förordningen. Genom ändringen i förordningen (1996:1100) blir den reguljära utbildningen och Yrkesvux ett komplement till Arbetsförmedlingens utbud av arbetsmarknadsutbildningar och kan på ett bättre sätt möta den lokala arbetsmarknadens behov genom att rusta de arbetssökande med efterfrågad kompetens. Bakgrund Under arbetet med kompetensplattsformsuppdraget har olika hinder identifierats som rör matchning på arbetsmarknaden och möjligheterna att möta den lokala arbetsmarknadens behov av snabba insatser för att möta förändringar i kompetensefterfrågan. I samband med krisen inom fordonsindustrin genomfördes ett stort projekt i Trollhättan och Fyrbodal finansierat av Globaliseringsfonden. I detta projekt hade arbetssökande som blivit arbetslösa i samband med Saabkonkursen möjlighet med rätt till aktivitetsstöd läsa kurser från det reguljära utbildningsutbudet. En viktig 1 Fyrbodal är en delregion inom Västra Götalandsregionen och består av följande kommuner; Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

56 (3) lärdom från projektet var att tillgången till ett brett utbud av utbildningar underlättar återinträdet på arbetsmarknaden. 2 Syftet med piloten Syftet med piloten är att stärka incitamenten för lokal samverkan med större synergier och kontaktytor mellan det lokala utbildningsutbudet och Arbetsförmedlingen, för att bättre möta den lokala arbetsmarknadens behov av snabba insatser för att möta förändringar i kompetensefterfrågan. Syftet är även att stärka det långsiktiga samarbetet kring lokal arbetsmarknad. Det finns en tydlig nytta för kommunerna som genom samverkan med Arbetsförmedlingen kan få in fler studerande på matchningsinriktade utbildningar och därmed driva på sitt lokala tillväxtarbete och möta näringslivets kompetensbehov. I mindre kommuner saknas det ibland underlag i form av tillräckligt antal studerande och genom regeländringen i förordningen kan detta skapa bättre förutsättningar för att kunna genomföra de matchningsinriktade utbildningarna. Ett syfte är också att öka utbudet av utbildningsplatser för arbetsgivare som skall ta fram utbildning inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar (YAanställningar). Utbildningsformer Följande utbildningar kan bli aktuella för de arbetssökande: i) Yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå (Yrkesvux). ii) Lärlingsutbildning för vuxna på gymnasial nivå. iii) Behörighetsgivande/Allmän kurs på folkhögskolan. iv) Högskolekurser. Spetsutbildning för enstaka arbetssökande. Yrkeshögskolans utbud ingår inte i erbjudandet då det finns relativt få arbetssökande som är aktuella för dessa kurser. Men det kan ändras i och med att regelverket för antagning till Yrkeshögskolan förändras. Tidplan Västra Götalandsregionen vill starta piloten under kvartal för att sedan pågå månader framåt. Förhandsbesked Västra Götalandsregionen har som mål att starta pilotverksamheten i Fyrbodals fjorton kommuner under kvartal och begär att få ett förhandsbesked av regeringen för att kunna komma igång med verksamheten. Utvärdering En extern utvärdering följer piloten från start med syfte att analysera faktorer som påverkar pilotens genomförande. Resultat och lärdomar från utvärderingen kommer att återrapporteras till regeringen och redovisas på en spridningskonferens efter överenskommelse med regeringen. 2 Projekt Saab EGF/2012/005/SE/Saab, Slutrapport

57 (3) Förankring och aktörer Piloten genomförs i samverkan med Fyrbodals kommunalförbund inom ramen för kompetensplattformensuppdraget. Arbetsförmedlingen i marknadsområdet Nordvästra Götaland är informerade om förslaget och är positivt inställda till piloten. Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

58 Ärende 10

59 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marja-Leena Lampinen Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Inkluderande teknikbransch Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Inkluderande teknikbransch under perioden Sammanfattning av projektet Sökanden: Skaraborgs Kommunalförbund Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet MRON-utbildningskultur i förändring har tidigare av regionutvecklingsnämnden beviljats medel med totalt kr. Projektinnehåll Projektet syftar till att ta ett helhetsgrepp på den problematik som är kopplat till teknikbranschens framtida kompetensförsörjning, genom att utveckla metoder för att skapa en inkluderande teknikbransch och teknikutbildning. Projektet kommer att arbeta med områdena: Inkluderande arbetsplatskulturer för medarbetare och studerande Inkluderande lärandemiljöer inom branschen och i utbildning Metodutveckling i gränsöverskridande samverkan för att bearbeta normer och strukturer inom branschen, utbildningssektorn och omgivande samhället Projektet skapar förutsättningar för förändring både hos de involverade parterna och i det omgivande samhället. Arbetet sker därför i två huvudfåror, som möts i ett gemensamt, innovativt utvecklingsarbete. Metoden utgår från en genusmedveten och normkritisk ansats som aldrig tidigare prövats i ett sammanhang där hela kedjan (från förskola till arbetsplatser) är delaktiga i arbetet och kontinuerligt tillförs kunskap och processtöd under utvecklingsarbetet. Projektet kommer att följas av forskare. Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

60 Datum Diarienummer RUN (2) Motivering Projektet ligger inom ramen för VG2020 strategins tema en region för alla och frågan om livslångt lärande för ökad konkurrenskraft. Teknikbranschen är starkt mansdominerad och för att lyckas kompetenssätta framtida teknikbransch behöver rekryteringsbasen breddas, könsstereotypa valen och arbetsplatskulturer förändras. Medverkande industrins representanter betonar vikten av att säkra framtida kompetensförsörjning genom ett normkritiskt jämställdhetsarbete som har potentialen att skapa bestående förändringar både av normer kring teknik på samhällsnivå men även inom själva branschen. Därför tar projektet ett helhetsgrepp och utgår från hur teknikintresset väcks till mäns och kvinnors trivsel och möjligheter inom branschen i det vardagliga arbetet. Under projekttiden testas metoderna så att de är möjliga att implementera i ordinarie verksamheter. Projektet långsiktighet säkras av ett brett partnerskap bestående av företag inklusive företagsledningar, högskolans, IUC, Teknik College, kommun och kommunalförbund, studie och yrkesvägledare, IDCS samt forskare. Samverkan i projektet förväntas leda till bestående nya samverkansformer mellan bransch och utbildning. Projektet kommer även att kopplas in i andra större projekt i Västra Götaland inom området som Collegeutvecklings projekten med ESF-medel, KOBRA som fokuserar på branschutveckling, Kompetensnavet IDC och Kunskapsdriven industri (Högskolan Skövde) för att skapa synergieffekter. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU Bilaga Beslut om medel till Inkluderande teknikbransch Skickas till hillevi.larsson@skaraborg.se

61 1 (10) Koncernstab regional utveckling BESLUT Avdelning FoUU Till Skaraborgs kommunalförbund Postadress: Kaplansgatan 16a, Skövde Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Hillevi Larsson e-postadress: Dnr RUN Inkluderande teknikbransch Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Inkluderande teknikbransch. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Marja-Leena Lampinen. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom satsning på livslångt lärande. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område en region för alla i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 15 och sekundärt inom 16 samt horisontella perspektivet om jämställdhet. Bakgrund

62 Datum (10) Diarienummer RUN Projektet är fortsättning, breddning och vidareutveckling av förstudien (MRON) som fokuserade att undersöka utbildningskulturen inom industriprogram i Skraborg. Arbetet ledde till en arbetsgrupp om inluderande teknikbransch med syfte att skapa ett forum för utveckling av metoder för att möta teknikbranschens behov av strategisk kompetensförsörjning och i förlängningen förutsättningar för regional tillväxt. Teknikbranschen har maskulin kodning och kultur, vilket får konsekvenser för kvinnors och mäns möjligheter att utveckla och använda kompetens inom området. Om inte industrin uppfattas som ett realistiskt val för alla kvinnor och män med olika bakgrunder, påverkas utbildningsval och i förlängningen flyttmönster. Att öka branschens attraktivitet är därmed i stor utsträckning en fråga om att skapa jämställda och inkluderande utbildningsmiljöer och jämställda arbetsplatskulturer. Förstudiens erfarenheter ligger i linje med Yrkesprogramsutredningens slutbetänkande (2015:97) som lyfter problematiken med könsstereotypa utbildningval och konstaterar att gymnasievalet till stor del är identitetsskapande och handar om vilken grupp man vill tillhöra. I valsituationen hanterar eleven den kunskapsbrist som eleven ibland möts av genom att använda de fördomar och föreställningar som är djupt rotade i samhället om vilka elever som bör gör vilka val. Alltså föreställningar om vilka utbildningsval som är möjliga för mig som enskild elev. Ett annat resultat från slutbetänkandet är att skolorna inte arbetar aktivt med motverka dessa begränsningar i studie- och yrkesval utifrån kön eller social och kulturell bakgrund. Istället kan gymnasievalet fungera som en sortering av elever utifrån könstillhörighet och samhällsgrupp/bakgrund. Yrkesprogrammen attraherar i mindre utsträckning elever med utländsk härkomst och är könsmässigt starkt uppdelade på olika program. Teknikprogrammen har en annan position än yrkesprogrammen, men även om andelen kvinnor ökat har utbildningarna fortsatt en starkt maskulin kodning. Med en låg andel kvinnor som väljer till teknikutbildningar är det inte förvånande att andelen kvinnor som arbetar på teknikföretag är låg. På de senaste 100 åren har andelen kvinnor som arbetar på teknikföretag ökat från 2 % till endast 21 %. På Industritekniska programmet går 11 % kvinnor och på Teknikprogrammet 16 % kvinnor (nationella siffror). Ett av målen med att skapa arbetsgruppen/nätverket är att göra utbildningen mer attraktiv för kvinnor. Den typen av insatser lyfts av den statliga digitaliseringskommissionen. Den skriver i sitt betänkande att det bör instiftas incitamentsprogram för att öka könsbalansen på högre itutbildningar. Detta för att samhällets jämställdhet i högsta grad avgörs av utvecklingen inom digitaliseringen avseende jämställdhet. Kommissionen benämner digitaliseringen som "den starkaste kraften för hållbar tillväxt och utveckling i samhället inom överskådlig tid". Alla yrken kommer i framtiden att ha krav på en hög grad av teknikkompetens och för att arbetskraften ska ha denna kompetens behöver unga kvinnor och män med varierande bakgrunder i större utsträckning utbilda sig inom teknik. De nämnda utredningarna kopplar utbildningssektorns problematik kring rekrytering till industrins utveckling och möjligheter att skapa tillväxt. Kompetensförsörjning har blivit en nyckelfråga för industrin och många industriföreträdare uttalar ett behov av att arbeta med sina värdegrunder och arbetsplatskulturer, för att bredda basen för rekrytering, dvs göra industrin till ett attraktivt yrkesval för kvinnor och män med olika bakgrunder. Arbetsplatskulturer och utbildningskulturer inom teknikområdet är intimt kopplade till varandra och till normer och föreställningar kring teknikarbete, industriarbete, industriarbetare, ingenjörer och industrimiljöer. Problematiken är komplex och behovet av helhetstänkande stort. Eftersom resultaten från förstudien låg till grund för diskussionen flyttade deltagarna relativt snabbt fokus från att på traditionellt sätt att hantera bristande intresse för teknikutbildningar

63 Datum (10) Diarienummer RUN som en marknadsföringsfråga till att vända blicken inåt och lyfta sambanden mellan intresse för teknikutbildningar och normer kring teknik, genusaspekter på teknik, utbildningars utformning och branschens arbetsplatskulturer. Fokus för gruppens arbete har därmed hamnat på behovet av att skapa utrymme för att pröva nya sätt att bearbeta de mekanismer som gör teknikbranschen till en sektor med så speciell könskodning att det får exkluderande effekter, både för en stor grupp kvinnor och för män som inte upplever att de kan identifiera sig med den typ av maskulinitet som man uppfattar att industrin står för. Inriktningen på arbetet har stärkts genom att industrins representanter betonat vikten av att säkra framtida kompetensförsörjning genom ett genomgripande normkritiskt jämställdhetsarbete som har potentialen att skapa bestånde förändringar, både av normer kring teknik på samhällsnivå och inom själva branschen. Denna aspekt har lyfts i flera utvecklingsforum och det finns idag en insikt om att förändring är avgörande för tillväxten i Skaraborg och Västra Götaland. För att lyckas kompetensbesätta den allt större och viktigare teknikbranschen måste rekryteringen breddas och de könsstereotypa valen förändras. Syfte En inkluderande teknikbransch och teknikutbildning som på alla positioner lever och förmedlar en kultur som ger alla kvinnor och män möjlighet att använda sin fulla potential Mål Att skapa och testa metoder och exempel på effektiva och innovativa insatser för inkluderande miljöer och förhållningssätt. TRE DELMÅL Att utveckla och synliggöra metoder för att skapa inkluderande arbetsplatskulturer för medarbetare och studerande (delprojekt 1a,b,c) Att utveckla processer och tillgängliggöra metoder för att skapa inkluderande lärandemiljöer inom branschen och i utbildning (delprojekt 2,a,b) Att utveckla metoder för gränsöverskridande samverkan baserade på processerna i delprojekt 1 och 2, som leder mot en inkluderande teknikbransch (delprojekt 3) Projektinnehåll Projektet syftar till att ta ett helhetsgrepp på den problematik som är kopplad till teknikbranschens framtida kompetensförsörjning. Insatser har tidigare genomförts för att bearbeta problematiken ur olika perspektiv, som till exempel olika jämställdhetssatsningar inom industri och utbildningsväsen. Dessa har hittills inte lett till någon avgörande förändring av de normer som idag styr yrkesval, utbildningsupplägg och arbetsplatskulturer. Utgångspunkten i projektet är därför att problematiken måste definieras och bearbetas - utifrån tre nivåer: samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå. De tre nivåerna samspelar och speglas i: branschens möjlighet till kompetensförsörjning, den könsuppdelade arbetsmarknaden, regional atraktivitet, livsvillkor, etc. teknikbranschens arbetsplatskulturer individens möjlighet att göra yrkesval utifrån intresse och kunskaper

64 Datum (10) Diarienummer RUN Projekets helhetsgrepp ska synliggöra hela kedjan, från hur teknikintresse väcks i förskolemiljöer till kvinnors och mäns trivsel och möjligheter inom branschen i det vardagliga arbetet. Normbearbetningen är central, men för att få önskade effekter krävs konkreta insatser, förändringar av rutiner och arbetssätt, som har potentialen att förändra normernas kulturella, verbala och sociala uttryck i utbildning och arbetsplatskulturer. Förutsättningarna för att testa ett sådant utvecklingsarbete finns nu genom den unika samverkansbas som skapades i samband med förstudien. Genom projektet får samverkansparter möjlighet att koppla samman sina olika utvecklingsarbeten, testa nya metoder för gränsöverskridande samarbete och undersöka hur kan bli 5 genom normkritisk bearbetning i ett gemensamt utvecklingsforum (labb). Målet med projektet är att flytta fokus och skapa förutsättningar för förändring både hos de involverade parterna och i det omgivande samhället. Arbetet sker därför i två huvudfåror en med inriktning på arbetsplatskultur och en med fokus på lärandemiljöer. De två spåren möts i ett gemensamt utvecklingsarbete. Metoden utgår från en genusmedveten och normkritisk ansats, som aldrig tidigare prövats i ett sammanhang där hela kedjan (från förskola till arbetsplatser) är delaktiga i arbetet och kontinuerligt tillförs kunskap och processtöd under utvecklingsarbetet. Projektets struktur: För att projektet ska medverka till att lösa den problematik som beskrivs i bakgrunden och uppnå varje delmål skapas delprojekt som bearbetar normer, strukturer och arbetssätt på samhällsnivå (regional nivå), organisatorisk nivå och individnivå: Delmål 1: Att utveckla och synliggöra metoder för att skapa inkluderande arbetsplatskulturer för medarbetare och studerande Delprojekt 1a En inkluderande arbetsplatskultur för alla Det finns ett stort behov av att skapa förebilder, som gör det möjligt för industriföretag att förstå hur förändring för inkludering kan genomföras mitt i industrins vardag. Delprojektet förväntas resultera i showroom och en dokumentation över hur förändringsarbetet genomförts. Dokumentationen ska synliggöra både hinder och möjligheter på ett sätt som gör den användbar för företag inom teknikbranschen. Deltagare: 52 ledare, medarbetare och fackliga representanter inom Volvo GTO, Gjuteriet. Aktiviteter: För att åstadkomma en organisationskultur som med respekt för individen tar tillvara allas olika erfarenheter, kunskaper och egenskaper ska en förändringsprocess genomföras. Processen omfattar bland annat nulägesanalys, ledarutbildning, målarbete, upprättande av förändringsagenda, medarbetarutbildning, avstämningar mot nuläge, etc. För att säkra arbetsmetoder inrättas en speciell ledningsgrupp inom organisationen. Projektets insats: utbildning, processtöd och deltagande i ledningsgruppen för insatsen. Delprojekt 1b Inkluderande praktik och lärandekultur För utveckling av normmedvetna miljöer på de industritekniska programmen är den inkluderande praktiken (arbetsplatsförlagd utbildning) av största betydelse. APL (Arbetsplats lärande) är bryggan mellan utbildning och anställning. Den miljö som eleverna möter ute på arbetsplatserna blir den bild av en framtida arbetsplats som de bär med sig och kommunicerar till andra. Hittills har inga särskilda insatser gjorts för att utveckla samarbetet mellan skola och företag avsende inkluderande miljöer. Delprojektet ger utrymme för att undersöka hur ungdomar ser på framtidens arbetsplats, hur de vill

65 Datum (10) Diarienummer RUN bli bemötta, vilka normer som de vill mötas av, etc. Målet är att skapa samarbetsyta för företag och skola att utveckla miljön. Deltagare: Ca 10 anställda ledare och medarbetare hos Furhoff AB, ca 300 elever och lärare inom gymnasieskolans industri och teknikprogram. Aktiviteter: Målet att elever inom teknik och industriprogram ska komma ut på praktik i inkluderande miljöer nås, dels genom aktiviteter i företaget som möjliggör en inkluderande miljö och dels genom metodutveckling i samverkan mellan företaget och gymnasieskolan. Projektets insats: Utbildning, processtöd, dialogforum och forum för ett utvecklingsarbete som är gemensamt för skola och företag. Delprojekt 1c: Fria yrkesval Studie- och yrkesvägledarnas roll är central för unga kvinnors och mäns yrkesval. Genusmedvetna och normkritiska arbetsmetoder i denna grupp har visat sig vara en väg till en förändrad kommunikation kring teknikbranschen i samtal med elever. Projektet syftar till att utveckla vägledningssituationen så att teknikbranschen framstår som ett mer attraktivt val för killar och tjejer. Deltagare: 4 studie- och yrkesvägledare Aktiviteter: Målet att studie- och yrkesvägledarna får kunskap och verktyg för att vägleda eleverna till otraditionella val nås genom kunskapshöjande aktiviteter och samverkan med företagen/skolorna inom projekt 1 och 2. SYV utgör den sammankopplade länken mellan delprojekt 1 och 2. SYV följer projektet så nära att de får kunskap och verktyg för att vägleda eleverna till gränsöverskridande val. Deltagande företag följs av vardera en studie- och yrkesvägledare. Projektets insats: utbildning och processtöd för utvecklingsarbete och aktiviteter som konkret öppnar dörrar för elever in i industrin. Delmål 2: Att utveckla processer och tillgängliggöra metoder för att skapa inkluderande lärandemiljöer inom branschen och i utbildning Delprojekt 2a Utveckling av metoder för samverkan mellan teknikbransch, gymnasieskola och akademi som bidrar till att öppna teknikbranschen för kvinnor och män med olika bakgrunder. Det finns idag en rad olika insatser för att skapa en tät kontakt mellan skola och bransch. Delprojektet ska med en normkritisk metod undersöka hur samverkan (bland annat i form av studier av angelägna frågeställningar vid examensarbeten, studiebesök, sommarjobb, etc) kan utvecklas för att nå detta syfte. Deltagare: Ca 10 ledare och medarbetare hos Daloc AB och VästgötaData AB. Ca 50 företrädare för akademi, gymnasieskola och grundskola. Aktiviteter: Målet att skapa samverkan mellan bransch och utbildning som ger kvinnor och män nya ingångar i teknikbranschen nås genom utveckling av genusmedvetna samverkansaktiviteter, utveckling av kommunikation kring teknik och undersökningar av hur nya gemensamma lärandemiljöer kan skapas. Projektets insats: utbildning, processtöd, dialogforum. Dialogforum är en metod för att samla intressentgrupper kring olika teman för att skapa bredare underlag och ingångar i samverkansarbetet. Delprojekt 2b Normförändring i det omgivande samhället När ungdomar gör sina yrkesval har de haft kontakt med teknik på olika sätt. Forskningen visar att

66 Datum (10) Diarienummer RUN genusmönster styr hur flickor och pojkar tillåts tillägna sig kunskap om teknik. För att skapa en breddad bas för teknikutbildningar krävs därför tidiga insatser, som undanröjer diskriminerande föreställningar och ger alla barn lika möjligheter att upptäcka teknikens värld. Deltagare: Ca 10 ledare och medarbetare hos Daloc AB och VästgötaData AB. Ca 15 företrädare för akademi, gymnasieskola, grundskola, förskola samt teknikinitiativ som Balthazar i Skövde och Guldgruvan i Töreboda. Aktiviteter: Målet att skapa förutsättningar för alla flickor och pojkar, oavsett bakgrund och förutsättningar, att bygga kunskap och intresse för teknik nås genom aktiviteter som involverar hela kedjan från förskoleverksamhet till industrins arbetsplatser. Delprojektet kommer att undersöka hur teknik kan kommuniceras och bli en del av skolans vardag genom nya samverkansformer mellan skola och bransch. Projektets insats: Processtöd, dialogforum, samverkansforum. Delmål 3: Att utveckla metoder för gränsöverskridande samverkan, baserat på processerna i delprojekt 1 och 2, som leder mot en inkluderande teknikbransch Delprojekt 3: Labb för utveckling av innovativa insatser baserade på processerna i delprojekt 1 och 2 Processen i labbet är avgörande för att skapa synergieffekter mellan de olika delprojekten. I labbet möts de olika projekten för att rapportera, men framför allt för att få input på sin verksamhet, modifiera upplägg, se nya infallsvinklar och samverkansformer. Det är i labben som det finns en representation som skapar olika syn på problem och lösning, utifrån sina positioner och innovationer kan födas. Labben utgör därmed både en ny lärmiljö, som aldrig tidigare prövats, och ett forum för helhetsperspektiv på kopplingen mellan utbildning och bransch. Arbetet i labbet har potentialen att driva utvecklingen i delprojekten mot huvudsyftet och synliggöra vilka komponenter som behövs för att förändra normer kring teknik och villkoren inom teknikbranschen för att en skapa en hållbar och inkluderande teknikbransch. Deltagare: Teknikcollege som äger projektet, processtöd som står för expertkunskap och processtöd till delprojekten, projektledare, representanter från samtliga parter som står bakom projektet, samt i viss utsträckning även forskaren som följer projektet. Aktiviteter: Målet att skapa ett helhetsgrepp med innovativa metoder för en inkluderande teknikbransch nås genom normkritiskt och genusmedvetet analys-,bearbetnings- och utvecklingsarbete under ledning av processledare. Stöd finns även från följeforskningen. Insatser från projektet: processledning, dokumentation. Metod: De olika delprojekten kommer att använda olika metoder, men hela projektet ska genomsyras av en normkritisk och genusmedveten ansats. Den genusmedvetna ansatsen bygger på insikten om att normer samverkar och att könskonsekvensanalyser alltid måste göras med hänsyn till att människor inte fungerar inom ramen för en norm eller maktordning. Vi kommer att knyta speciell jämställdhetskompetens till projektet för utbildning och kontinuerligt processtöd. Den anlitade parten ska ha ett normkritiskt och genusmedvetet förhållningssätt byggt på aktuell forskning inom jämställdhetsområdet och erfarenheter från praktiskt jämställdhetsarbete. Konkret betyder det att jämställdhetsstödet ska tillföra projektet verktyg och metoder för att undersöka, problematisera och metodutveckla med fokus på villkor och konstruktioner av manligt

67 Datum (10) Diarienummer RUN och kvinnligt, samt undersöka hur begreppsinnehåll och normsamverkan påverlkar flickors, pojkars, kvinnors och mäns förutsättningar att verka inom teknikbranschen. Forskning Arbetet inom projektet kommer att följas av forskare under ledning av Lena Abrahamsson, professor i genus och teknik vid avdelningen för arbetsvetenskap, Luleå tekiska universitet. Hennes forskning handlar om produktions -och organisationsutveckling och arbetsplatslärande framför allt inom industrin. Ett genomgående tema är genus och de senaste åren har hon intresserat sig för "kritisk tillämpad genusforskning" i projekt som SEARCH, Från macho till modern - genus och jämställdhet i skogsbruket, Framtidsfabriken och Våga genus i akademiskt entreprenörsskap. Lena Abrahamsson kommer att koppla sin forskning till projektets möjlighet att skapa nya metoder och "goda exempel". Hon är ledamot i Arbetsmiljöverkets insynsråd, FORTEs styrelse samt i regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet. Samverkan med andra projekt: Projektet har en unik struktur som gör det möjligt att ta ett helhetsgrepp, men självklart kommer vi att samverka med pågående projekt och satsningar inom tekniksektorn i delregionen. Vi kommer att under projektets inledande fas att starta en samverkansgrupp med: Collegesamverkan Västra Götaland (Skaraborgs kommunalförbund) KOBRA (Westum) Kompetensnavet (IDC) Kunskapsdriven industri (Högskolan i Skövde) Detta för att skapa synergiefftekter och undvika dubblering av aktiviteter. Miljö I ansökan uppmärksammas Västra Götalandsregionens miljöpolicy och resepolicy. Projektet har inget större avfall eller liknande, men kommer att minimera utskrifter i pappersform till exempel. Då tre av fyra företag, högskolan och de två deltagande gymnasieskolorna är lokaliserade i Skövde blir det minimalt resande. Jämställdhet Projektets resultat förväntas påverka jämställdheten inom industrin (först inom de deltagande organsiationerna) och de delar av utbildningsväsendet som har kopplingar till teknik och industri.i första hand gäller det gymnasieprogram i Skaraborg och Högskolan i Skövde. Målet är att skapa inkludering och projektorganisationen kommer att fördjupa sin kunskaper om jämställdhet och jämställdhetsintegrering genom utbildningsinsatser. Alla aktiviteter inom projektet kommer att jämställdhetsintegreras, så att det finns en tydlig bild av hur de påverkar kvinnors och mäns villkor, innan de genomförs. All statistik kommer att analyseras - och levereras - könsuppdelad. Projektets aktiviteter förväntas leda till förbättrade villkor för både kvinnor och män inom de deltagande industriföretagen, gymnasieskola och akademi. I förlängningen ska metoderna kunna överföras på andra parter och medverka till att bryta stereotypa mönster på ett sätt som långsiktigt ökar andelen kvinnor inom teknikbranschen och gör industrin till ett attraktivt val för kvinnor och män med olika bakgrunder och villkor.

68 Datum (10) Diarienummer RUN Projektet kommer att knyta till sig specialkompetens inom området, för att säkra att projektorganisationen ska kunna tillämpa jämställdhetsintegrering i praktiken. Stödet ska även genomföra utbildningsinsatser och fungera som processtöd för projektorganisationen, styrgruppen och deltagande aktörer. Jämställdhetsaspekterna på projektet kommer dessutom att följas och utvecklas speciellt genom den forskarinsats som kommer att genomföras under ledning av Lena Abrahamsson, professor i genus och teknik, vid Luleå tekniska högskola. Integration Projektet fokus är ett inkluderande förhållningssätt och innefattar såväl genus, funktionshinder och mångfald med etniska variationer. Målgrupp Målgrupper för projektet är involverade tekniska och industritekniska programmet på gymnasiet, högskolans Ingenjörsvetenskapliga programmet, företagsledning och utvalda personalgrupper på Volvo GTO, Furhoffs Rostfria AB, Daloc AB och Västgötadata AB Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Antal individer i praktik, examensarbete och mentorsplatser Antal företag och organisationer som arbetar med kompetensförsörjning 11 Egna indikatorer Långsiktiga resultat och effekter Genom studie-och yrkesvägledarnas centrala del i projektet stärks teknikbranschens ställning som ett klokt val för framtida yrkesval för kvinnor och män med olika bakgrund. Den långsiktiga effekten förväntas bli att fler kvinnor söker sig till teknikbranschen. Genom normkritiskt arbete på arbetsplatserna i de deltagande teknikföretagen säkerställs en inkluderande arbetsplatskultur som stärker den framtida kompetensförsörjningen. Genom labbet för innovativa insatser presenteras en ny lärmiljö och ett forum fortsatt dialog möjligheter till samverkan. Genom den breda samverkan i projektet förväntas leda till bestående och nya samverkansformer

69 Datum (10) Diarienummer RUN mellan bransch och utbildning. Under projekttiden testas metoderna så att de är möjliga att implementera i ordinarie verksamheter. Alla involverade parter förväntas utveckla ett inkluderande arbetssätt som får konsekvenser för kvinnor och män med olika bakgrunder inom teknikbranschen. De goda exemplen som skapas förväntas på sikt ha effekter på den strukturella nivån och påverka flickor och pojkars utbildningsval. Teknikcollege Skaraborg kommer att vara en garant för att i sin reguljära verksamhet skapa förutsättningar för kontinuerliga avstämningar av att projektets resultat implementeras i deltagande organisationers långsiktiga arbete. Eftersom syftet är att skapa showrooms kommer Teknikcollege att sprida metoderna inom Teknikcollege Riksförening. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar 0 Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % 1612 Regionutvecklingsnämnden , Offentlig direktfinansiering Skövde kommun ,3 Högskolan i Skövde ,2 Skaraborgs Kommunalförbund , Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering

70 Datum (10) Diarienummer RUN Finansiering kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Privat direktfinansiering Volvo GTO, Furhoffs AB, Daloc AB och Västgötadata AB Summa % Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

71 Ärende 11

72 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Berit Mattsson Telefon: E-post: berit.m.mattsson@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Måltid Sverige En nationell arena för den offentliga måltiden Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Måltid Sverige En nationell arena för den offentliga måltiden under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: SP Food and Bioscience Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har tidigare av regionutvecklingsnämnden beviljats kr under perioden som förlängts till Projektinnehåll: SP Food and bioscience har ansökt om medel till projektet Måltid Sverige En nationell arena för den offentliga måltiden. Målet med projektet är att fortsätta etableringen av en nationell arena för den offentliga måltiden, med säte i Västra Götaland. Måltid Sverige ska bidra till att stärka den offentliga måltiden genom partnerskap mellan regioner och samarbeten med kommuner inom gemensamma utvecklingsfrågor. Syftet är att utveckla den offentliga måltidens kvalitét och status genom att bland annat arbeta med kompetensförsörjning, forskning och innovation, fånga upp gemensamma behov och fungera som en gemensam röst för offentliga måltidsorganisationer. Måltid Sverige skall verka för den goda, verksamhetsintegrerade, attraktiva, näringsriktiga och säkra måltiden som är producerad på ett hållbart sätt. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar. Motivering Varje dag serveras ca tre miljoner offentliga måltider i Sverige. Det är måltider som utgör bränsle för skolarbete, kan påskynda tillfrisknande och utgöra en höjdpunkt under dagen på ett äldreboende. Trots den viktiga funktionen i samhället är personalen i måltidsverksamheterna ofta lågutbildad och det saknas forsknings- och utvecklingsinsatser som kan leda till en generell kvalitetshöjning på maten och måltidssituationen. En av förklaringarna till detta är bristande samordning i utvecklings- och kompetensförsörjningsfrågor. Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

73 Datum Diarienummer RUN (2) Västra Götalandsregionen har varit huvudfinansiär för initiativet under 2015 då fokus lagts på att tydligare definiera uppdraget och att förankra Måltid Sverige bland regioner och landsting. Etableringen har tyvärr tagit längre tid än väntat och det föreslagna projektbeslutet innebär att Västra Götalandsregionen fortsatt står för den regionala finansieringen fram till halvårsskiftet 2016 då ett antal andra regioner förväntas gå in som medfinansiärer och att ta delat ansvar med Västra Götalandsregionen. Vid halvårsskiftet kommer en avstämning ske mellan projektägaren och Västra Götalandsregionen för bedömning och beslut om tillräckligt många andra regioner fattat beslut eller är på väg att fatta beslut om att ingå i Måltid Sverige. Planen är att Västra Götalandsregionen fortsätter trappa ner sin ekonomiska insats i Måltid Sverige till samma nivå som andra större regioner senast Om det istället skulle visa sig att intresset från andra regioner är alltför svagt så kommer andra halvåret 2016 användas för att hitta andra former för hela eller delar av verksamheten. Projektet kommer att bidra till inriktningsmålet Tillgång till bra mat under hela livet och i olika måltidssituationer utgör en självklar del av Det goda livet i Västra Götaland i handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar. I programmet är en av åtgärderna: Främja ökad samverkan mellan offentliga aktörer för att maten som serveras ska bidra till Västra Götalandsregionens ambitioner inom miljö- och näringslivsutveckling samt folkhälsa. Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion och En region för alla i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap (1.1.1) och sekundärt inom Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer (2.2.3). Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga Beslut om medel till Måltid Sverige En nationell arena för den offentliga måltiden Skickas till Thomas Angervall, thomas.angervall@sp.se

74 1 (5) Koncernstab regional utveckling BESLUT Näringsliv Dnr RUN Till SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box Göteborg Webadress: Kontaktperson hos sökanden: Thomas Angervall Måltid Sverige En nationell arena för den offentliga måltiden Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Måltid Sverige En nationell arena för den offentliga måltiden. Detta beslut har fattats av regionutvecklingsnämnden. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Särskilt villkor för detta projekt är att redovisning till Västra Götalandsregionen ska ske senast den 31 augusti 2016 av andra regioners intresse av att delta och medfinansiera fortsatt verksamhet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Berit Mattsson.

75 Datum (5) Diarienummer RUN Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att måltidsverksamheten i offentliga verksamheter spelar en avgörande roll för livskvalitén för de gäster som går i skolor, bor på äldreboenden, får mat levererad till hemmet eller besöker sjukhus. Bra mat leder till god hälsa och måltidssektorn ger arbetstillfällen för många som har relativt låg utbildning. Projektet bidrar till visionens ambition om livslångt lärande. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion och En region för alla i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap (1.1.1) och sekundärt inom Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer (2.2.3). Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar. Bakgrund På initiativ från Vara kommun överfördes Måltidscentrum i Vara under 2015 till SP Food and bioscience med Västra Götalandsregionen som huvudfinansiär. Kurs- och kompetensutvecklingsdelen har drivits vidare som tidigare och parallellt har arbetet påbörjats med att omdefiniera och etablera verksamheten nationellt. Avsikten är att skapa ett nationellt partnerskap som gemensamt kan driva verksamheten vidare som en arena för utvecklingen av offentliga måltider. Arbetet har inledningsvis främst bestått i att söka kontakt med landets regioner och landsting i Sverige och skapa intresse för Måltid Sverige som gemensam arena och utvecklingsaktör med fokus på kompetensförsörjning, initiering av forskning och utveckling och samordning av gemensamma utvecklingsfrågor. Den ursprungliga planen var att etableringen skulle vara klar redan efter första projektåret, men det har visat sig vara mer tidskrävande att etablera kontakterna med övriga regioner och skapa ett brett intresse. Organsiationerna ser olika ut (regioner/landsting) och en viss oklarhet har märkts kring hur, och om, man anser att det finns ett regionalt utvecklingsansvar kopplat till offentliga måltider. Under hösten har besök gjorts i regionerna eller landstingen i Skåne, Halland, Sörmland, Örebro, Kalmar och Stockholms. Personliga kontakter har tagits i de flesta av landets övriga regioner men ännu återstår några. Den 29 januari 2016 är alla regioner inbjudna till ett uppstartsmöte i Göteborg. Efter det planeras ytterligare förankringsarbete och besök runt om i landet för förankring. Syfte Syftet är att verka för den goda måltiden inom skola, vård och omsorg. Den offentliga måltidsbranschens kunskapsnivån och status ska lyftas och nyttan av offentliga måltider ska öka. Mål Målet med projektet är att etablera en nationell arena för den offentliga måltiden, Måltid Sverige, genom partnerskap mellan regioner och samarbeten som kan bidra till att stärka den offentliga måltidens betydelse inom vård, skola och omsorg. Verksamheten ska ha inriktning på kompetensförsörjning, forskning och innovation, fånga upp gemensamma behov och fungera som en gemensam röst för offentliga måltidsorganisationer. Projektinnehåll Under projektiden kommer arbetet fortsätta med att förankra Måltid Sverige hos berörda aktörer i regioner runt om i Sverige för att skapa ett partnerskap som kan driva Måltid Sverige gemensamt. Att vara partner innebär att man är med och finansierar Måltid Sverige och får inflytande över de frågor Måltid Sverige ska

76 Datum (5) Diarienummer RUN driva och verka för. Det handlar övergripande om samordning och samverkan, kompetensförsörjning och utbildning samt forskning och innovation. Med ett gemensamt ansvar för långsiktig utveckling och finansiering av Måltid Sverige har verksamheten potential att bli en gemensam röst för matens och måltidens betydelsefulla funktion inom skola, vård och omsorg. Under etableringen kommer en ägargruppen med utskott att bildas. I utskotten för kompetensförsörjning respektive forskning och innovation kommer inte bara representanter för ägarna ingå utan också andra som kan bidra med kompetens inom området. De två utskotten kan kortfattat beskrivas så här men kan förändras efter hand som Måltid Sverige formas genom partnerskap: o Kompetensförsörjning/utbildning Måltid Sverige identifierar kompetensbehov och skapar struktur för utbildningsinsatser. Det kan handla om att organisera utbildningar för utbildare för effektiv kunskapsspridning. Specialutbildningar inom olika områden så som måltidspedagogik, anpassning av måltider för speciella behov, produktkvalitet, metodmatlagning, miljö och hälsa mm ska göras för att möta de behov som uppstår. Det kan också handla om att Måltid Sverige kan vara partner i programutbildningar och riktade branschutbildningar på gymnasie-, vuxen-, YH- och högskoleutbildningar. o Forskning och innovation Måltid Sverige identifierar behov och initierar, driver på och samordnar FoI-aktiviter och projekt för att höja kunskapsnivån, nya arbetsätt, metoder och koncept. Exempel på fokusområden är Mat för äldre och Näringsriktiga och hållbara måltider. Måltid Sverige vill vara den offentliga måltidens utvecklingsnav vilket förutsätter ett intimt samarbete med andra olika FoU-aktörer såsom ex Grythyttan (Örebro universitet), Högskolan Kristianstad, SLU och Göteborgs universitet. När Måltid Sverige etablerats kommer en websida skapas med kalendarium för utbildningar, länkar till offentliga måltiders verksamheter runt om i landet och olika nätverk och forum som finns. Websidan kan vara en kunskapsbank av projekt som genomförs och vid avslut behöver en plats där de beskrivs och erfarenheter kan nyttjas. Websidan kommer inte att startas förrän finansiering från andra regioner är säkerställd för den fortsatta satsningen på Måltid Sverige. Skolmatsakademin (där SP Food and Bioscience också är värd) kommer att jobba integrerat med etableringen av Måltid Sverige. Skolmatsakademin har en egen och redan finansierad budget och ingår inte i budgeten för Måltid Sverge. Skolmatskademin kan också utgöra ett gott exempel på hur utvecklingsarbete inom offentliga måltider på regional nivå kan bedrivas. Miljö Måltid Sverige ska arbeta för att ge offenliga måltidsverksamheter kunskap och verktyg för en minskad miljöpåverkan från den mat som serveras i de offentliga storköken. Klustret kommer att ha fokus på ekologiska och närproducerade råvoror och miljö- och klimatsmarta måltider mm. Erfarenheter från tidigare projekt kring ex måltiders miljöpåverkan och minskat svinn för storköksverksamheter på exempelvis SP Food and Bioscience kommer att fångas upp och användas inom Måltid Sverige. En grundbult i arbetet med förädling av den offentliga måltiden står att finna i ambitionen om en hållbar livsmedelskedja. Jämställdhet Den offentliga matens arbetsplatser har en hög andel lågutbildade kvinnor, till skillnad från privata restaurangbranschen där kockyrket numera är ett mansdominerat statusyrke. Med ökad möjlighet till vidareutbildning skapas nya möjligheter för karriärsstegar för kvinnor och yrkena får höjd status. På det sättet kan också män lockas till yrken inom offentliga måltider då det är önskvärt med en jämnare könsfördelning både i privat och offentlig måltidsverksamhet.

77 Datum (5) Diarienummer RUN Integration En betydande del av personalen inom offentlig måltidsverksamhet har kulturell bakgrund från andra länder. Genom att göra utbildningar tillgängliga lyfter vi kompetensen och skapar förutsättningar för ökad integration. Det finns också möjligheter för många utrikes födda att få jobb om deras kompetens valideras, kompletteras och förstärks vid behov. Verksamheter som serverar offentliga måltider inom så väl skola, vård och omsorg kommer också få allt fler matgäster med utländsk bakgrund. Nya svenskar har med sig kunskaper som gör att dom kan ha särskilt goda förutsättningar att berika verksamheterna i mötet med gäster som är vana vid annan matkultur. Målgrupp Huvudmålgrupp för projektet är regioner, landsting eller andra regionala utvecklingsaktörer som kan utgöra en ägargrupp för arenan Måltid Sverige. Dessa är huvudmålgrupp då de ses som potentiella partners och finansiärer. För arenan Måltid Sverige är målgruppen bredare och utgörs av verksamma i och kring den offentliga måltiden från kök till verksamheterna där måltiderna sker (oavsett driftsform i egen regi eller som upphandlad privat aktör), myndigheter, universitet/högskolor, utbildningsanordnare, livsmedelsindustri, restaurangnäring, grossister m.fl. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya arbetstillfällen i privata företag 2 2 Antal individer i kompetenshöjande insatser 700 Aktivitetsindikatorer Antal privata och eller offentliga aktörer som samverkar 20 Antal företag och organisationer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter 30 Antal FoU-aktiviteter 4 Egna projektindikatorer Antal företag som deltar i FoI-aktiviteter 2 Långsiktiga resultat och effekter En enad nationell kraft för utveckling av offentlig måltid. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 År 20 År 20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler

78 Datum (5) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 År 20 År 20 Totalt Investeringar 0 Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 20 År 20 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Kommuner, utbildningsintäkter Andra regioner, offentliga finansiärer SP Offentlig direktfinansiering 0 Kommuner utbildningar, projektaktiviteter Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering 0 Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa 0 100% Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

79 Ärende 12

80 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Berit Mattsson Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Snabbare och effektivare analysmetoder för ökad livsmedelssäkerhet Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Snabbare och effektivare analysmetoder för ökad livsmedelssäkerhet under perioden Sammanfattning av projektet Sökanden: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr (men totala projektet är 24,7 mnkr) Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har inte tidigare beviljats stöd av regionutvecklingsnämnden. Projektinnehåll: SP (Statens tekniska institut) ansöker om för att under drygt 2 år driva ett projekt för att ta fram snababre och effektivare analysmetoder för ökad livsmedelssäkerhet. Mikroorganismer (t.ex. bakterier, svampar, enelligad och virus) i livsmedel utgör ett allvarligt hot mot vår hälsa, leder till ökat matsvinn och innebär stora kostnader för samhället. Syftet med projektet är att möjliggöra bättre detektion och kvantifiering av mikroorganismer i livsmedel och på så sätt förhindra spridning av smittan genom att utveckla snabba och tillförlitliga rutinanalysmetoder, krav som flera av dagens metoder inte uppfyller. De nya analysmetoderna kommer öka och effektivisera provgenomströmningen och resultera i bättre risk- och kvalitetshantering i livsmedelskedjan. Projektet har 13 deltagande parter inkluderande institut, akademi, myndigheter, analysföretag, vattenproducenter och matproducenter från hela Sverige. Detta innovationsprojekt kommer leda till fungerande metoder för livsmedelsindustrin som kan få internationell genomslagskraft och leda till hållbar konsumtion. Projektet stöds på nationell nivå av VINNOVA inom utlysningen utmaningsdriven innovation. Det tidigare RUN-finansierade projektet LivsmedelAcceleratorn blir länken mellan projektet och intresserade livsmedelsföretag i Västra Götaland. Företagen kan inledningsvis tydliggöra behoven av nya lösningar inom livsmedelssäkerhet för projektgruppen och senare använda lösningar som genereras i projektet. Övriga finansiärer är Vinnova och genom in-kind medverkar Göteborgs universitet, Lunds universitet, Livsmedelsverket, Statens Veterinäranstalt, Vattenverk (Norrland, Sthlm, Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

81 Datum: Diarienummer RUN (2) Linköping), Scan, Tattaa Biocenter, Alcontrol, ASM Foods, Foodimpex och SP. Projektet är en del av handlingprogrammen för livsmedel och gröna näringar samt life science. Motivering: Projektet anknyter till Vision Västra Götaland och tillväxtprogrammet VG2020 och flera prioriterade områden och frågor men passar bäst in under en ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin och primärt inom prioriterad fråga Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik. Detta projekt är en samverkan mellan handlngsprogrammen Livmeled och gröna näringar och life science. Detta då man både utvecklar analysmetoder som framförallt kommer från life science och bolagen som skall använda metoderna är framförallt livsmedelsföretag. Projektet bidrar också till att kombinera kunskap och också skapa ny. Projektet kommer bidra till en säkrare livsmedelshantering, bidra till miljön genom att matsvinnet kan minska och också gynna utveckling av bolag inom området. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU Bilaga Beslut om medel till Snabbare och effektivare analysmetoder för ökad livsmedelssäkerhet Skickas till joakim.hakansson@sp.se elisabeth.claesson@sp.se

82 1 (6) Koncernstab regional utveckling BESLUT FoUU avdelningen Till: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Postadress: Box 857, Borås Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Joakim Håkansson e-postadress: Dnr RUN Snabbare och effektivare analysmetoder för ökad livsmedelssäkerhet Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Snabbare och effektivare analysmetoder för ökad livsmedelssäkerhet. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Särskilda villkor för detta projekt är att samverkan skall ske med övriga aktörer inom livsmedelsområdet i Västra Götaland. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Berit Mattsson och Hanna Blomdahl. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdena ett livskraftigt och hållbart näringsliv, samt ledande i kompetens- och kunskapsutveckling. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område en region som syns och engagerar i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet Livsmedel och gröna näringar och även life science

83 Datum (6) Diarienummer RUN Bakgrund Livsmedelsburen smitta orsakad av mikroorganismer är ett stort och växande globalt hälsoproblem. Enligt WHO drabbas årligen upp till 1/3 av befolkningen i höginkomstländer. I Sverige drabbas, enligt Livsmedelsverket, årligen individer vilket leder till samhällskostnader på drygt en miljard kr årligen. För att garantera att livsmedel är säkra och lämpliga att förtäras krävs snabba och tillförlitliga metoder för att identifiera och kvantifiering mikroorganismer (t.ex. bakterier, svampar, enelligad och virus), krav som dagens analysmetoder inte uppfyller. För virus, som orsakar flest vattenburna sjukdomsutbrott och är ett stort problem i många matprodukter, saknas användbara analysmetoder. För dricksvatten utförs endast stickprover där man undersöker lättodlade indikatorbakterier samt parasiter (såsom Cryptosporidium). Virus utsöndras i extremt höga halter i avföring och är ofta betydligt mer tåliga i vattenmiljön än indikatorbakterier varför dessa tester inte fungerar optimalt för analys av virus. Dricksvattenrelaterade norovirusutbrott har konstaterats flera gånger i Sverige och även listeria och Hepatit A. Bakterieanalyser som genomförs på livsmedel idag kräver oftast odlingssteg vilket gör att det tar flera dagar från provtagning till analyssvar vilket är alltför lång tid för att kunna kontrollera produkter och produktionsprocess på ett effektivt sätt. Även smittspårning och möjlighet till smittbegränsning vid utbrott reduceras betydligt pga denna flaskhals. Med klimatförändringar väntas översvämningar bli vanligare, vilket leder till spridningsrisk av mikroorganismer. Ovan är bara några exempel på smittspridning av allvarliga patogener i mat där snabb identifiering av smittkällor hade behövts för att kunna vidta korrigerande åtgärder. Enligt Naturvårdsverket slänger vi ca 72 kg mat per person och år och av detta slängs 25 kg i onödan vilket delvis beror på att datummärkningen av livsmedel orsakar en osäkerhet hos konsumenten. Hållbarheten hos livsmedel påverkas ffa av förskämningsorganismer och deras nedbrytningsprodukter. Dessa gör maten oaptitlig till smak, lukt och utseende, men med förbättrade mikrobiella analysmetoder som kan kartlägga ett livsmedels mikrobiella nedbrytningsmönster kan ett livsmedels förskämningsprocess övervakas och även bidra till minskat matsvinn. Projektets idé är att utnyttja modern molekylärbiologisk teknik för att ta fram förbättrade analysmetoder för mikroorganismer i livsmedel, utveckla dessa till kommersialiserbara tester och servicetjänster, och därigenom främja hälsa genom att samhället erbjuds säker mat och säkert dricksvatten. Projektet stöds på nationell nivå av VINNOVA inom utlysningen utmaningsdriven innovation. Inom ramen för projektet man genom dialog med Livsmedelsaccelatorn få utökad kontakt med företag och ta fram underlag för behov inom livsmedelssäkerhet hos livsmedelsföretag i Västra Götaland och också sprida den nya kunskap som genereras i projektet. Övriga finansiärer är Vinnova och genoom in kind Göteborgs universitet, Lunds universitet, Livsmedelsverket, Statens Veterinäranstalt, Vattenverk (Norrland, Sthlm, Linköping), Scan, Tattaa Biocenter, Alcontrol, ASM Foods, Foodimpex och SP. Totalt är projektets budget på 27,7 miljoner. I budgeten i detta beslut har man valt att bryta ut den del som SP ansvarar för och som kopplar upp på aktörer i Västra Götaland. Helheten på projektet följs upp genom att VGR får ta del av rapporteringen som går till Vinnova. Projektet är en del av båda handlingprogrammen livsmedel och gröna näringar och life science. Syfte Syftet är att förhindra smitta i livsmedel genom att ge producenter verktyg för att detektera mikroorganismer i livsmedel. Målet är utveckling av enkla rutinanalysmetoder med ökad provgenomströmning och förbättrad detektions- och kvantifieringsgräns. Mål Mål, delmål och mått på måluppfyllelse för hela samverkansprojektet under 27 mån anges nedan.

84 Datum (6) Diarienummer RUN Mål: Visa proof of concept för ett diagnostiskt test som kan detektera virus och bakterier i livsmedel Mått: Minst 5 fungerande prototyp- metoder Delmål: Utveckla ett bra diagnostiskt test som kan detektera virus och bakterier i livsmedel. Delmål: Visa proof of concept inom 27 mån vilket innebär Mått: Visa detektion av minst 3 relevanta virus Mått: Visa detektion av minst 4 relevanta bakterier Mått: Demonstrera på minst 4 relevanta Livsmedel Mål: Förbereda ett beslutsunderlag för följdinvestering för produktutveckling Mått: En plan för produktutveckling baserad på resultaten. Mått: Ett investeringsunderlag. Mått: Underlag till ansökan om följdinvestering om det är relevant. Mål: Utveckla ett underlag för standardisering av metoder för provtagning av livsmedel Mått: En rapport Mål: Tillverkning av referensmaterial för kalibrering av metoder och instrument Mått: Minst 4 material Mål: Patentansökningar på metoder Mått: Minst 1 patentansökan inlämnad Delmål: Utveckla standardiserade referensmaterial för provtagning av livsmedel Mått: 4 referens material Mål: Ge utbildning i möjligheter med nya metoder Mått: Minst 3 Seminarier Mått: Minst 4 publikationer Mått: Minst 2 konferenser Mål: Identifiera hinder för implementering av metoder i provningsverksamhet Mått: En rapport som beskriver hinder Projektinnehåll Flera delmoment ingår i analyskedjan vid detektion av mikrobiologiska agens (bakterier, virus, parasiter) i ett prov. Dessa inkluderar provtagning och provhantering, provbearbetning och extraktion av genetiskt material (DNA/RNA), analysförberedelser, analys, resultattolkning och kommunikation av analyssvar. Utifrån dessa moment är projektet uppdelat i fem arbetspaket. Arbetspaketen är uppdelade så att trots att de i slutändan är beroende av varandra så kan man arbeta parallellt i samtliga arbetspaket och det ena behöver inte invänta det andra. Alla arbetspaket kommer löpa parallellt under hela projekttiden. Projektet är inriktat mot, men inte begränsat till, PCR-baserad metodik. PCR-tekniken är vedertagen och finns i dom flesta labb, är tekniskt avancerad och väletablerad på marknaden vilket innebär en hög mognadsgrad. Den stora begränsningen vid livsmedelsanalyser ligger framförallt i svåra och varierande provtyper där det tillkommer faktorer som försämrar detektionsgränsen och medför risk för falskt negativa resultat. Proven innehåller ofta orenheter/inhibitorer, som hindrar DNA/RNA-utvinning och/eller påverkar PCR-analysen. Dessutom är det svårt att utvinna enstaka mikroorganismer ur komplexa bakgrundsmaterial. För att få ett tillförlitligt beslutsunderlag vid riskhantering av livsmedel är det avgörande att snabbt och effektivt kunna analysera många DNA/RNA-prover av olika typer med god detektionsgräns. En förbättrad analyskedja med ökade möjligheter att analysera små mängder DNA/RNA i komplexa prover stärker därigenom livsmedelssäkerheten. Osäkra och falskt negativa provsvar utgör ett problem och kan i värsta fall påverka liv och hälsa i samband med matförgiftningsutbrott. Förutom mänskligt lidande innebär ett utbrott även stora samhällskostnader. Det är därför lönsamt att investera i att utveckla dagens bristande analysmetoder för både mat och dricksvatten. Under initieringsfasen har en behovs- och marknadsanalys genomförts genom kontakter med producenter, leverantörer och övriga behovsägare inom livsmedelssektorn. För att säkra breda kommersialiseringsmöjligheter utöver projektparterna så kommer detta arbete, inklusive omvärldbevakning fortsätta under projektet. Slutanvändarna kommer att vara högst delaktiga vid utvecklingen av de nya analysmetoderna genom att

85 Datum (6) Diarienummer RUN ge input i hur användarkriterierna kommer behöva se ut för att metoderna skall kunna tillämpas i deras processer och till deras produkter och därmed komma till nyttogörande. Denna dialog kommer att föras fortlöpande genom samverkansprojektet. En kontinuerlig omvärldsbevakning kommer också säkra att de analysmetoder som tas fram tillgodoser faktiska behov hos slutanvändare och se till att vi ligger i framkant med de metoder som skall användas. Man vill också säkerställa att produkterna kommer vara attraktiva på en internationell marknad. Miljö SP har en utarbetad miljöpolicy där man strävar efter att reducera miljöstörningar och medverkar i den ekologiska omställningen mot ett hållbart samhälle. * Substitutions- och försiktighetsprinciperna tillämpas i aktiviteter så att miljöstörande inslag i verksamheten undviks så snart alternativ finns. * Vid utveckling av arbetssätt, teknik och metoder skall miljöeffekterna beaktas, och i de fall metoder utvecklas i nationellt eller internationellt samarbete skall arbete drivas i riktning mot miljövänlig teknik. * Vid inköp och upphandling är miljövänlighet en viktig parameter och det miljövänligaste alternativet skall så långt möjligt förordas. * Strävan är att överträffa uppfyllandet av gällande lagstiftning på miljöområdet och även strävan att kontinuerligt minska negativ miljöpåverkan. * Personalens engagemang i miljöarbetet skall uppmuntras såväl i arbetet som privat Vidare skall man: * Arbeta med att successivt reducera miljöstörningar efter fastställd plan. * Verka för ett ökat engagemang och ökad kunskap hos medarbetarna i miljö- och kretsloppsfrågor bland annat genom att erbjuda relevant utbildning * Se miljö- och kretsloppsfrågor som en viktig del i kommunikationen med kunder och intressenter. Vidare kommer även VGRs och Göteborgs Universitets miljöpolicys att följas. Jämställdhet SP har en utarbetad policy för mångfald- och jämställdhet där rekrytering och utveckling av medarbetare sker oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla medarbetare skall ha samma möjligheter till praktik, anställning och utveckling inom alla områden vid SP, och deras erfarenheter och olikheter skall tas till vara. Samverkan sker i jämställdhetsgruppen, bestående av representanter för SP-ledning, HR-direktören, två representanter vardera för SACO-föreningen och Unionen. Projektet har ingen negativ påverkan på jämställdhet och man kommer beakta dessa frågor. I just detta fällt finns ingen skillnad mellan kvinnor och män.

86 Datum (6) Diarienummer RUN Integration Projektet kommer ta hänsyn till mångfaldsfrågor såsom diskriminering avseende etniska och religiösa frågor, sexuell läggning eller diskriminering avseende funktionshinder, ålder, osv och resultaten kommer komma alla tillgodo. Målgrupp Slutanvändare för den metodik som kommer att utvecklas inom projektet är industriella partners inom livsmedelssektorn. Resultaten kommer vara sektorsöverskridande på så sätt att metodiken kommer att kunna användas inom vården, kriminalteknologin samt inom veterinärmedicin. Slutanvändare kommer därmed även vara myndigheter såsom livsmedelsverket, statens veterinärmedicinska anstalt och natielellt forensiskt centrum samt akademiska forskare inom motsvarande områden. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt 5 Antal företag som utvecklar produkter 2 Egna indikatorer 5 Fungerande prototyp-metoder för detektion av virus och bakterier i livsmedel 4 Publikationer 4 Långsiktiga resultat och effekter De långsiktiga effekterna av projektet kommer att leda till följande måluppfyllelse: 1. Nya analystester för mikroorganismer i livsmedel som utvecklats under samverkansprojektet kommer att ha validerats och standardiserats. Dessa kommer att ha tagits fram så att livsmedelsverket kan arbeta för att sätta som krav på livsmedelsproducenter att utöka sina analyser, t.ex av virus då ett sådant krav idag ej är möjligt då det inte finns tester som kan användas på rutinmässigt sätt. 2. Nya tjänster som utvecklats i projektet, i form av enklare, snabbare och mer tillförlitliga mikrobiologiska tester för livsmedelsproducenters produktionsprocess och produkter är redo att erbjudas av exempelvis TATAA och analyslaboratorier såsom ALcontrol. Tjänsterna erbjuds på en nationell och internationell marknad. 3. De livsmedelproducenter som har egna laboratorier samt analysprocesser on-line i sin produktion har börjat at sätta upp och använde de nya analyster som utvecklats i projektet. 4. Standardiseringsarbete och regelverk: En storskalig implementering av de nya metoderna är sannolikt beroende av att nya regelverk införs som tvingar fram deras användning, alternativt genom att metoderna utvecklas till de facto standarder inom branschen eller antas som internationella standarder. Förutsättningarna för att detta skall ske är goda då projektkonsortiet inkluderar såväl myndigheter som organisationer väl insatta i branschen samt processen för internationell standardisering. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Resor

87 Datum (6) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Vinnova VGR-RUN Offentlig direktfinansiering SP Total offentlig finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

88 Ärende 13

89 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anders Persson Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Stärka Nordiska Akvarellmuseet som hållbart och internationellt besöksmål Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Stärka Nordiska Akvarellmuseet som internationellt och hållbart besöksmål" Sammanfattning av ärendet Sökanden: Nordiska Akvarellmuseet Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har tidigare av regionutvecklingsnämnden beviljats kr under perioden Projektinnehåll: Nordiska Akvarellmuseet (NAM) är ett internationellt besöksmål i en historisk skärgårdsmiljö och en viktig del i den turistiska infrastrukturen i Västra Götaland. Syftet med projektet är att långsiktigt stärka och utveckla NAM som ett hållbart och internationellt besöksmål i Västra Götaland. Projektet ska möjliggöra översättning och spridning av; publikationer och trycksaker, webb, marknadsföringsmaterial mm i utländsk media samt att möjliggöra möten med internationella konstnärer, konstskribenter, stipendiater, curatorer, forskare och internationella turistrepresentanter. NAM samarbetar med Nordens Ark, Bohusläns museum, Vitlycke museum, Havets hus och Naturrum i arbetet med att ta fram och översätta informationsmaterial. Projektet ska även möjliggöra för museet att utvecklas mot ett hållbart besöksmål såväl lokalt, regionalt som internationellt. Bl.a. genom att driva den nystartade samåkningssajten We Art Together, där intresserade kan lista sig för gemensam resa till museet samt arrangera bussturer från Göteborg i samband med vernissager Motivering Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 4 En region som syns och engagerar i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 4.2 ökat utbyte med och påverkan på omvärlden och sekundärt inom Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka Postadress: Koncernstab regional utveckling Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

90 Datum Diarienummer RUN (2) besöksnäringen. Nordiska Akvarellmuseet (NAM) är idag ett välbesökt museum med hög standard på sina utställningar och pedagogiska verksamhet. Under 15 år har museet haft över 2 miljoner besökare och antalet ökar kom t ex besökare mot beräknade och ca 15 % av dessa är internationella besökare. NAM som besöksmål har stor betydelse för både närområdet och regionen i stort. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga Beslut om att Stärka Nordiska Akvarellmuseet som hållbart och internationellt besöksmål Skickas till anna.berglund@akvarellmuseet.org

91 1 (4) Koncernstab regional utveckling BESLUT Näringslivsavdelningen Till Nordiska Akvarellmuseet Postadress: Södra Hamnen Skärhamn Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Anna Berglund e-postadress: anna.berglund@akvarellmuseet.org Dnr RUN Stärka Nordiska Akvarellmuseet som hållbart och internationellt besöksmål Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Stärka Nordiska Akvarellmuseet som hållbart och internationellt besöksmål. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Anders Persson. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att bidra till ett livskraftigt och hållbart näringsliv genom att stärka besöksnäringen. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 4 En region som syns och engagerar i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 4.2 ökat utbyte med och påverkan på omvärlden och sekundärt inom Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen. Bakgrund Nordiska Akvarellmuseet (NAM) är en dynamisk mötesplats i konsten, ett internationellt besöksmål i en historisk skärgårdsmiljö där samtidskonst i världsklass möter unik natur. Under sina femton år har museet haft över två miljoner besökare som kommer från närområdet, regionen, Europa och världen. Drygt 15 procent av besökarna är internationella besökare.

92 Datum (4) Diarienummer RUN Syfte Översättning och spridning av material, såsom utställningskataloger, informationsmaterial och nyheter på webben. Att marknadsföra museet via olika kanaler i utländsk media. Utveckla museets webb och sociala medier, Arrangera möten med internationella konstnärer, konstskribenter, stipendiater, curatorer, forskare och internationella turistrepresentanter. Verka för bestående nätverk mellan olika internationella aktörer. Arbeta för att främja internationella residensprogram. Utveckla museet som ett hållbart besöksmål såväl lokalt, regionalt som internationellt. Medverka i internationella samarbeten inom universitet och högskola. Metodutveckling och vara motor för forskning inom det konstpedagogiska och konstvetenskapliga fältet. Marknadsföra museet och regionen internationellt i och samarbete med konstinstitutioner utomlands Mål Att utifrån NAM:s utställningar, pedagogiska verksamhet, konstnärligt utvecklingsarbete, forskning och kulturarrangemang stärka kännedomen om NAM och Västra Götalandsregionen internationellt. Att NAM ska fortsätta utveckla sin verksamhet som miljömedvetet och hållbart besöksmål (NAM blev miljöcertifierat under 2014.) Att sträva efter vidgat deltagande, att ny fler grupper, inklusive nyanlända och ensamkommande flyktingbarn, och producera trycksaker och information på flera språk. Projektinnehåll Översätta katalogproduktion, trycksaker, webb, forskningsresultat, dokumentationer, film och utställningspresentationer. Fortsätta översättning av informationsmaterial på fler språk. I slutet av 2015 översattes museets tidlösa folder till kinesiska, arabiska, franska, tyska, spanska, något som ska utvecklas ytterligare. Under 2016 visas sig den stora sommarutställningen med originalteckningar och verk på papper från Disney. Det är första gången Disney gör en utställning av detta slag i Europa och den kommer sannolikt röna stor uppmärksamhet i både svenska och internationella medier och marknadsförs såväl NAM som regionen. Samarbetet med de fem stora besöksmålen i Västra Götalandsregionen fortsätter: Tillsammans med Nordens Ark, Bohusläns museum, Vitlycke museum, Havets hus och Naturum produceras informationsmaterial för de fem besöksmålen, som även översätts till engelska. Via turistorganisationerna Västsvenska Turistrådet, Södra Bohuslän AB, Göteborg och Co, sprida information och öka kännedomen om NAM och Västra Götalandsregionen på mässor, i gemensam marknadsföring och via riktade projekt mot medier utomlands. Miljö 2014 blev NAM miljödiplomerat och under 2016 fortsätter miljöarbetet fördjupas, främst vad gäller val av material till verkstäderna (såsom papper, färger mm) och andra förbrukningsvaror. Via museets samåkningssajt We Art Together hoppas NAM möjliggöra för icke bilburna besökare att ändå kunna ta sig till museet. Under 2016 kommer drygt 20 kultur-och konstinstitutioner anslutas till tjänsten, ett arbete om NAM tillsamman med regionen driver. Vernissagebussen fortsätter avgå från Göteborg vid varje vernissage för att underlätta för icke bilburna besökare. Med åren har denna blivit ett uppskattat sätt att kunna medverka vid museets vernissage och är i regel fullbokad långt i förväg. Jämställdhet NAM strävar efter en ständigt levande och aktuell diskussion kring könsfrågor, jämställdhet och hur det är att vara människa I samtiden. Bland de utställande konstnärerna strävar NAM efter en jämn könsfördelning. Bland konstpedagogerna, ateljévärdar och guider råder också jämn fördelning mellan män och kvinnor. Under 2016 planerar vi utöka de allmänna visningarna med både tecken-och syntolkade visningar. Museet ingår i ett samarbete med Interaktiva Institutet inom ramen för Kultur i vården, där man arbetar med digitala visningar per distans

93 Datum (4) Diarienummer RUN Integration Under 2016 kommer NAM, i enlighet med de långsiktiga uppdragen sträva efter vidgat deltagande, alltså att nå nya besöksgrupper. NAM kommer arrangera externa verkstäder, så kallade Pop Ups, på platser där folk som normalt inte besöker oss, finns. Såsom Nordstan och olika offentliga mötesplatser i Göteborgs ytterområden osv. Under 2016 söks finansiering ur fonder och externa finansiärer för att anställa konstpedagog att arbeta i ett treårigt projekt där vi vill arbeta med ensamkommande flyktingbarn långsiktigt för att utveckla metod och verktygslåda som går att integrera i ordinarie verksamhet, då Tjörn inom överskådlig framtid väntas ta hand om minst 90 ensamkommande flyktingbarn-och ungdomar. Målgrupp Befintliga och presumtiva besökare till Nordiska Akvarellmuseet Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal besökare, publik och deltagare till evenemang Antal barn och unga (yngre än 18 år) som besöker deltar eller är publik i evenemang Egna indikatorer Antal egenproducerade kataloger 4 Antal konstkataloger som sprida till internationella muséer 400 Antal internationella besökare Antal egenproducerade filmer (översatta på engelska)l 2 Långsiktiga resultat och effekter Att stärka Nordiska Akvarellmuseet som hållbart och internationellt besöksmål Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 År 20 År 20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar 0 Övrigt Summa totala kostnader

94 Datum (4) Diarienummer RUN Finansiering kr År 2016 År 20 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Regionutvecklingsnämnden VGR Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Egen finansiering Nordiska Akvarellmuseet Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) 0 Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

95 Ärende 14

96 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marika Hellqvist Greberg Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Etableringsstöd life science Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Etableringsstöd life science under perioden Sammanfattning av projektet Sökanden: Business Region Göteborg Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har tidigare av regionutvecklingsnämnden beviljats medel under perioden med kr/år. Projektinnehåll: Business Region Göteborg har ansökt om medel till projektet Etableringsstöd life science. Syftet med projektet är att rekrytera life science företag till Västra Götaland för att skapa sysselsättning och utveckling. Life science är ett viktigt styrkeområde i Västra Götaland. De stora globala bolagen inom sektorn söker aktivt små och medelstora utvecklingsföretag att initiera samarbete och strategiska allianser med. Dock är investeringskvoten för Göteborgs life science sektor relativt låg. Västra Götaland har en potential för att kunna profilera sig som en bra kandidat för utländska investeringar men detta kan bara genomföras genom att tillsammans med samarbetspartners identifiera styrkeområden, bedriva proaktiv marknadsföring och investeringsfrämjande aktiviteter på relevanta marknader. Detta projekt skall möjliggöra detta och ske i nära samverkan med andra viktiga aktörer i Västra Götaland och Sverige Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet life science. Motivering: Projektet anknyter till Vision Västra Götaland och tillväxtprogrammet VG2020 och flera prioriterade områden och frågor men passar bäst in under prioriterat område en region som syns och engagerar i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland. Detta är en del av handlingsprogrammet inom life science. En viktig del i att skapa tillväxt inom life science sektorn är att arbeta med företagsetablering i regionen och att hitta investerare till de små företagen så att dessa kan växa. Business Region Göteborg arbetar med att aktivt rekrytera bolag att förlägga sin verksamhet till Göteborgsregionen genom olika Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

97 Datum: Diarienummer RUN (2) former av stöd och marknadsföring. Projektet är en del av VGR:s handlingsprogram för life science under insatsområde innovations och företagstillväxt. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU Bilaga Beslut om medel till Etableringsstöd life science, Skickas till iris.ohrn@businessregion.se towa.hallneus@businessregion.se

98 1 (4) Koncernstab regional utveckling BESLUT FoUU avdelnigen Till Postadress: Business Region Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Iris Öhrn e-postadress: Dnr RUN Etableringsstöd life science Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Etableringsstöd life science. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Särskilda villkor för detta projekt är att samverkan skall ske med övriga aktörer inom life science i Västra Götaland. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hanna Blomdahl. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdena ett livskraftigt och hållbart näringsliv, samt ledande i kompetens- och kunskapsutveckling. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område en region som syns och engagerar i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland och sekundärt inom Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet life science

99 Datum (4) Diarienummer RUN Bakgrund Ett flertal utvärderingar och analyser av Life Science området i Västsverige har genomförts och Västra Götalandsregionen har tagit fram ett handlingsprogram life science utifrån dessa utredningar. En viktig del i att skapa tillväxt inom life science sektorn är att arbeta med företagsetablering i regionen och att hitta investerare till de små företagen så att dessa kan växa. Business Region Göteborg arbetar med att aktivt rekrytera bolag att förlägga sin verksamhet till Västra Götaland genom olika former av stöd och marknadsföring. Detta arbete bedrivs i nära samverkan med Business Sweden och med aktörerna inom life science i Västra Götaland. Syfte Detta projektet syftar till att attrahera nya investeringar (nyetableringar, expansionsinvesteringar, strategiska allianser och partnerskap, förvärv och fusioner, riskkapitalinvesteringar) och nytt internationellt kapital och kompetens för att öka företagens konkurrenskraften inom life science sektorn. Mål Effektmål för nya etableringear och ivesterinagar är: Nya jobb Ökad konnnkurrennnskraft Ny kunskap och innovationskraft Kmplettering av existerande värdekedjor inom prioriterade branschområden Tillskott av kapital Specifika mål 3 st förteagsetableringar 3 st kvalificerade investeringar i form av, expansionsinvesteringar, strategiska allianser och partnerskap, förvärv och fusioner, samt riskkapitalinvesteringar 4 inkommande besök av investerar delegationer Ökat samarbete med internationella life science kluster, universitet och företagsparker. 15 kontakter som är intresserade av mer djupa samverkansformer Projektinnehåll Strategi: Behålla och attrahera investeringar Säkra tillgång på kompetens Marknadsföra life science klustret internationellt Arbetsmodell Samverka nationellt med andra regioner och med Business Sweden mfl Marknadsföra genom mässor, mötesplatser och web Ta emot delegationer och samverka med andra länders och städers Handelskamrar mm Attrahera investerare Upprätthålla databas med life science företag i regionen och dela detta nationellt Bidra till klustret genom samverkan med andra t.ex kommunikatörsnätverk för gemensam marknadsföring Miljö Området Life Science har överlag förhållandevis låg miljöpåverkan. Life Science ses som ett framtidsområde med starka kopplingar till miljö och hållbarhetsfrågor.

100 Datum (4) Diarienummer RUN Projektet följer BRGs miljö och resepolicy och exempelvis välja tåg och kollektiva färdmedel alternativt bilpoolsbilar när så är möjligt för transporter i tjänsten. Jämställdhet Projektet arbetar efter BRGs Jämställdhets- och mångfaldsplan och beaktar detta i projektgruppen. Man kommer aktivt arbeta med ingående partners och diskutera jämställdhetsfrågor inför exempelvis en ny etablering. Integration Projektet kommer ta hänsyn till mångfaldsfrågor såsom diskriminering avseende etniska och religiösa frågor, sexuell läggning eller diskriminering avseende funktionshinder, ålder, osv Målgrupp - Nationella och/eller internationella företag inom life science segmentet som kan tänka sig att etablera sig, eller investera i regionen. - Regionens life science företag som kan och vill växa. - Nationella och internationella forskningsinstitut, universitet och forskningscentra med intresse i FoU och industriell samverkan Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya utländska etableringar 2 Antal nya arbetstillfällen i privata företag 20 Antal samarbetsprojekt mellan lokal och utländska aktörer 3 Egna indikatorer Antal etablerade kontakter 30 Antal inkomna utländska företagsbesök inom life science 4 Antal lokala företag som deltar på intenationell partnering delegationer 20 Långsiktiga resultat och effekter Erfarenheter från detta projekt skall integreras i BRGs ordinarie verksamhet. Arbetet kommer förhoppningsvis leda till att man både kan behålla den life science industri som idag finns i regionen men också utveckla och öka upp antalet företag och anställda. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (köpta)

101 Datum (4) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 Totalt Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2016 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Business Region Göteborg VGR (RUN) Total offentlig finansiering Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

102 Ärende 15

103 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hanna Blomdahl Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Prehospital ICT arena 2 Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Prehospital ICT arena 2 under perioden till Sammanfattning av projektet Sökanden: Lindholmen Science Park Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: till Tidigare beviljat stöd: Projektet har tidigare av regionutvecklingsnämnden beviljats kr under perioden till Projektinnehåll: Lindholmen Science Park ansöker om kr för att vidareutveckla den nationella samverkansplattformen Prehospital ICT Arena (PICTA). Målet för PICTA är att skapa förutsättningar för att dra full nytta av informationsteknik och ehälsa i de prehospitala vårdprocesserna (från incident till avlämning hos rätt vårdgivare). Samverkan och informationsteknik är särskilt viktiga komponenter i det prehospitala området där personal tidigt i vårdkedjan ska fatta viktiga beslut om handläggning och val av vårdprocess, ofta i en komplicerad och stressande miljö. PICTA 2 har sin grund i projekt som Regionutvecklingsnämnden har stöttat sedan 2010 (TUPAC, Metis, PICTA 1). Aktiviteterna under kommer att fokusera på att lägga grunden för en permanent långsiktig verksamhet med nationell och internationell lyskraft. Detta innebär att förvalta och utveckla resultat, stärka resurserna och bredda kompetensen, utöka verksamhetsvolymen genom nya initiativ och aktiviteter samt utreda långsiktig finansiering. Basfinansieringen från Regionutvecklingsnämnden kommer att växlas upp genom projektfinansiering som söks nationellt och internationellt. Motivering: PICTA är kopplat till VG2020 genom det prioriterade området Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden och prioriterade frågor Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer, Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik samt Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion. Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

104 Datum Diarienummer RUN (2) Västra Götaland har en tydlig styrka inom det prehospitala området och PICTA bidrar till att både förbättra sjukvården i Västra Götaland och stärka regionens attraktionskraft som innovationsnod nationellt och internationellt. Lindholmen Science Park har stor erfarenhet av att driva öppna arenor som möjliggör nya samverkansprojekt mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Projektet är en del av handlingsprogrammet för Life Science. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU Bilaga Beslut om medel till Prehospital ICT arena 2, Skickas till bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se

105 1 (5) Koncernstab regional utveckling BESLUT Avdelning FoUU Till: Lindholmen Science Park Box 80 77, Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Bengt-Arne Sjöqvist Dnr RUN Prehospital ICT arena 2 Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Prehospital ICT arena 2. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hanna Blomdahl. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdena ett livskraftigt och hållbart näringsliv samt ledande i kompetens- och kunskapsutveckling. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer och sekundärt inom Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik samt Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för life science.

106 Datum (5) Diarienummer RUN Bakgrund Prehospital ICT arena etablerades på Lindholmen år 2014 med stöd av Regionutvecklingsnämnden. Arenan tog sin utgångpunkt i projekten TUPAC och METIS, också de finansierade av bland andra regionutvecklingsnämnden. Verksamhetsområdet för PICTA är prehospital sjukvård i nuläget framförallt ambulanssjukvård men med en ambition att också inkludera regionala specialiteter av nationellt intresse såsom försvarsmedicin och sjöfartsmedicin samt områden såsom primärvård och sjukvård i hemmet och Samverkan och informationsteknik är särskilt viktiga komponenter i det prehospitala området där personal tidigt i vårdkedjan ska fatta viktiga beslut om handläggning och val av vårdprocess, ofta i en komplicerad och stressande miljö. För att stödja personalens arbete på bästa sätt, och därmed också omhändertagandet av patienten, krävs informationsutbyte med andra aktörer i vårdkedjan, tillgång till information från olika källor samt olika former av datoriserade kliniska beslutsstöd kort sagt kvalificerad ICT/eHälsa. Syfte Projektet syftar till att vidareutveckla och konsolidera den nationella samverkansplattformen Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park. PICTA skapar förutsättningar för att dra full nytta av informationsteknik och ehälsa i de prehospitala vårdprocesserna (från incident till avlämning hos rätt vårdgivare). Under 2016 ska grunden läggas för en uthållig långsiktig verksamhet med nationell och internationell attraktionskraft. Mål Aktiviteterna under kommer att fokusera på att lägga grunden för en permanent långsiktig verksamhet. Detta innebär att förvalta och utveckla resultat, stärka resurserna och bredda kompetensen, utöka verksamhetsvolymen genom nya initiativ och aktiviteter samt utreda långsiktig finansiering. Basfinansieringen från Regionutvecklingsnämnden kommer att växlas upp genom projektfinansiering som söks nationellt och internationellt. Projektinnehåll Följande aktiviteter planeras under projekttiden för att uppnå projektets syfte och mål: 1) Framgångsrikt driva projekt PrehospIT-stroke till avslut 2) Medverka i EU-projekt 3) Stärka strukturkapitalet genom att förbättra personalredundansen och bredda bemanningsprofilen samt arenans egen kompetens 4) Fortsatt driva och utveckla den nationella mötesplatsen Metis Forum 5) Stärka samverkan med FLISA och andra viktiga intresseorganisationer samt myndigheter 6) fortsatt samverka med 3R/fvm och liknande nationella initiativ 7) Inleda internationalisering marknadsföring och projektmedverkan 8) Identifiera, kreera och sjösätta nya projekt 9) Identifiera och föreslå finansieringsmodell från Q ) Konkretisera och om möjligt inleda arbete runt de idag identifierade projekt-koncepten; a) Utökad klinisk utvärdering av PrehospIT b) ICT stöd till first responders och frivilligorganisationer i glesbygd och extrema platser c) Cross-border Care (Sverige/Norge: InterReg) d) 1177 som en del i den framtida prehospitala vårdkedjan e) utökat ICT-stöd vid stor skadeplats med många inblandade 11) Genomföra workshops kring 1177 samt försvarsmedicinska och sjöfartsmedicinska prehospitala utmaningar 12) Marknadsföra PICTA-modellen mot andra branscher med likartade problemställningar

107 Datum (5) Diarienummer RUN Miljö Ett successivt införande av standardiserade ICT/eHälso-lösningar inom det prehospitala området kan även öka möjligheten till bättre logistiklösningar och effektivare användning av ambulanser och andra fordon, vilket bidrar till minskad miljöpåverkan. Vad gäller styrning och uppföljning av samtliga aktiviteter inom projektet gäller som regel att det färdsätt som har minst miljöpåverkan alltid ska användas. Detta gäller även vid möten som i förekommande fall kan genomföras via telefon/video för att minimera resandet. Jämställdhet Inom ambulans- och akutsjukvården är könsfördelningen ganska jämn mellan de anställda, men inom de specifikt ICT-relaterade verksamheterna är den absoluta majoriteten män. Detta gäller såväl de som företräder näringslivet som de som företräder området inom landsting och regioner. Projektet får därför aktivt sträva efter att lägga ansvaret för uppdragen så jämnt fördelat mellan män och kvinnor som det går. Detta gäller både de uppdrag som skall ledas av Lindholmen eller någon av samarbetsparterna. Allmänt gäller att beakta jämställdshetsfrågor i de olika aktiviteter som skall genomföras, exempelvis vid identifiering av problemställningar och utvecklingsbehov men även vid kallelser till workshops, seminarier, demonstrationer och presentationer Integration Utvecklingsarbete inom prehospital sjukvård gagnar alla etniska grupper i samhället. Projektet kommer att eftersträva att resultaten sprids så brett som möjligt till olika grupper. Det finns också en ambition att involvera icke svenskfödda personer i projektaktiviterna, men detta hänger mycket på personalsammansättningen i de organisationer som kommer att vara aktiva. Målgrupp De primära målgrupperna är: - Aktörer verksammma inom prehospital sjukvård: Alarmering, akademi, näringsliv, landsting och regioner - Aktörer verksamma inom ambulans- och akutsjukvård: landsting, regioner, vårdgivare, näringsliv och akademi - I ett längre tidsperspektiv även primär- och kommunal sjukvård Andra målgrupper och intressenter är: Region och landstingspolitiker Branschorganisationer inom sjukvård och innovation VINNOVA Socialstyrelsen Näringsdepartementet Socialdepartementet Innovationsaktörer; nationellt och regionalt SKL INERA ehälso-myndigheten Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag som utvecklar produkter 5 Antal nya eller utvecklade produkter som har kommersialiserats 3

108 Datum (5) Diarienummer RUN Antal företag som har påbörjat en exportsatsning 3 Antal företag som får finansiering 4 Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar 20 Organisationer och företag som deltar i internationella FoI program 3 Egna indikatorer Etablerad nationell ICT-nod inom prehospital sjukvård 1 Internationellt engagerad ICT-nod inom prehospital sjukvård 1 Initierade projekt inom prehospital sjukvård 3 Långsiktiga resultat och effekter Prehospital ICT Arena bidrar till att: 1) långsiktigt utveckla och förbättra den prehospitala sjukvården i VGR och på andra platser med ICT och ehälsa som verktyg, vilket bl.a. leder till bättre vårdutfall och ökad patientsäkerhet 2) placera VGR som ett nationellt och internationellt nav avseende gränsöverskridande innovation och utveckling inom prehospital ICT och ehälsa, och därmed också öka regionens attraktionskraft för nationella och internationella samarbeten 3) skapa, utöver vårdförbättringar, tillväxt inom såväl regionalt som nationellt näringsliv och akademisk forskning Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) 0 Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar 0 Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR

109 Datum (5) Diarienummer RUN Finansiering kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Offentlig direktfinansiering Landsting, Regioner, Akademi Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering LSP projektfinansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Lokaler Näringsliv Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

110 Ärende 16

111 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hanna Blomdahl Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Reduktion av Implantatrelaterade Komplikationer Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Reduktion av Implantatrelaterade Komplikationer under Sammanfattning av projektet Sökanden: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: till Tidigare beviljat stöd: Projektet har inte tidigare beviljats stöd. Projektinnehåll: SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut ansöker om kr för projektet Reduktion av Implantatrelaterade Komplikationer (RIK). Projektet har som mål att utveckla nya metoder för att diagnosticera, behandla och förebygga vävnadsförlust och infektioner kring benförankrade resultat. Västsverige har en unik kompetens inom området och genom framtagandet av nya innovativa produkter och tjänster har projektet som ambition att stärka konkurrenskraften hos den västsvenska och svenska medicintekniska industrin. Benförankrade implantat förbättrar livskvaliteten för miljontals patienter men det finns också kliniska komplikationer som ökar på grund av allt fler äldre patienter och mer komplicerade patientfall. Projektet finansieras av ett brett partnerskap inom akademi och näringsliv samt av Vinnova genom utlysningen Utmaningsdriven Innovation steg 2 (godkänd). Ansökan till Regionutvecklingsnämnden är avsedd för projektledning och kompetensöverförande aktiviteter och budgeten baseras därför endast på SPs kostnader. Total budget för projektet är 11,5 miljoner kronor. Motivering: RIK är kopplat till VG2020 genom det prioriterade området Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden och prioriterad fråga Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer men också fråga Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Projektet bidrar till att stärka Västsveriges position inom biomaterial och medicinteknik. Samverkan mellan näringsliv och forskningsaktörer stärks ytterligare. Kliniker som arbetar med benförankrade implantat får om projektet blir framgångsrikt tillgång till verktyg och Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

112 Datum Diarienummer RUN (2) metoder till nytta för den enskilda patienten. Projektet är en del av handlingsprogrammet för Life Science. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU Bilaga Beslut om medel till Reduktion av Implantatrelaterade Komplikationer, Skickas till josefin.caous@sp.se

113 1 (4) Koncernstab regional utveckling BESLUT Avdelning FoUU Till: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, Borås Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Josefin Seth Caous Dnr RUN Reduktion av Implantatrelaterade Komplikationer (RIK) Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Reduktion av Implantatrelaterade Komplikationer. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Särskilt villkor för detta projekt är att Västra Götalandsregionen ska få ta del av projektets totala redovisning till Vinnova. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hanna Blomdahl. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdena ett livskraftigt och hållbart näringsliv samt ledande i kompetens- och kunskapsutveckling. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden i VG2020. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer och sekundärt inom Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för life science.

114 Datum (4) Diarienummer RUN Bakgrund Benförankrade implantat förbättrar livskvaliteten för miljontals patienter till exempel genom att ersätta tänder som lossnat, leder som slitits ut eller hörselimplantat för patienter med nersatt hörsel. Samtidigt ökar de kliniska komplikationerna som en följd av att allt äldre patienter och allt fler komplicerade fall behandlas. Tillförlitliga metoder för att diagnosticera, behandla och förebygga komplikationer saknas idag. Utan lösning på problemet kommer kostnaden för sjukvården att fortsätta stiga, patienterna kommer att utsättas för oro och möjligt lidande och implantatbranschen kommer att drabbas negativt. Projektet finansieras av ett brett partnerskap inom akademi och näringsliv samt av Vinnova genom utlysningen Utmaningsdriven Innovation steg 2 (godkänd). Partnerskapet är tvärsektoriellt med expertis inom material/kemi, biologi/medicin, klinik, industri och regulatorik. Genom partnerskapets breda sammansättning och representation från hela värdekedjan kan resultat från forskning resultera i tillämpningar inom sjukvården samt nya innovativa tjänster och produkter. Projektet är nationellt men starkt förankrat i Västra Götaland. Projektpartners: SP, Göteborgs Universitet, Uppsala Universitet, Malmö Högskola, Cochlear, Neoss, TATAA, Pergamum, Spiber, OssDsign, Psilox, Nu-sjukvården och Brånemarkkliniken. Ansökan till Regionutvecklingsnämnden är avsedd för projektledning och kompetensöverförande aktiviteter och budgeten baseras därför endast på SPs kostnader. Total budget är 11,5 miljoner kronor varav hälften utgörs av finansiering från Vinnova och resten från deltagande parter och VGR. Syfte Projektet har som syfte att utveckla nya metoder för att diagnosticera, behandla och förebygga vävnadsförlust och infektioner kring benförankrade resultat. Västsverige har en unik kompetens inom området och genom framtagandet av nya innovativa produkter och tjänster har projektet som ambition att stärka konkurrenskraften hos den västsvenska och svenska medicintekniska industrin. Mål Projektets mål är att utveckla nya metoder för att diagnosticera, behandla och förebygga vävnadförlust och infektioner kring benförankrade implantat. Specifika delmål är: - Förbättrad kunskap om omfattningen av komplikationer samt möjliga bidragande faktorer - Nya metoder för att tidigt diagnosticera komplikationer - Nya och effektiva behandlingar mot implantatrelaterade infektioner och vävnadförlust - Förbättrade implantat och kirurgiska procedurer. Projektinnehåll Arbetspaket: 1. Projektledning och möten 2. Korrelationsanalys av patientmaterial 3. Experimentell plattform för pre-kliniska tester 4. Stoppa benförlust och infektion 5. Regenerering av förlorat ben kring implantat 6. Förbättrad mjukvävnadsfixering kring penetrerande implantat 7. Molekylära diagnostik- och screeningverktyg 8. Förberedelser för att ta projektet vidare Miljö I projektet ingår optimering och testning av metoder med möjlighet att ersätta användningen av antibiotika. Dessa nya metoder har inte samma problematik kring bakterieresistens som antibiotika och är därmed bättre för en långsiktig hållbar utveckling. Många av projektets parter finns inom regionen, vilket underlättar samarbete och minskar behovet av resor. SP har även ett välfungerande system för videokonferenser som används flitigt för att undelätta komunikationen och minska behovet av resor mellan parter på olika orter. I övrigt har SP en utarbetad miljöpolicy som strävar efter att reducera miljöstörningar och medverka i den ekologiska omställningen mot ett hållbart samhälle. Projektet kommer också att följa VGRs miljöpolicy.

115 Datum (4) Diarienummer RUN Jämställdhet Resultaten från projektet kommer komma alla människor i behov av implantat till nytta oavsett kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder i form av nya metoder för diagnostik, säkrare implantatbehandlingar och mer effektiv behandling vid komplikationer. Vidare kommer projektets resultat spara pengar för samhället i form av minskat antal komplikationer, kortare behandlingstider och mindre sjukfrånvaro. Detta frigör såväl pengar som personal inom sjukvården vilket kommer alla i samhället till gagn. Deltagande i projektet kommer vara både män och kvinnor, såväl i projektgrupp, styrgrupp, referensgrupp som i det laborativa arbetet och båda könen finns representerade i projektledarna. SP har en utarbetad policy för mångfald- och jämställdhet där rekrytering och utveckling av medarbetare sker oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Integration SP har en utarbetad policy för mångfald- och jämställdhet, se ovan punkt 17. Jämställdhet. Flera projektdeltagare är födda utanför Sverige och i projektet finns även det multinationella företaget Cochlear med. Av dessa anledningar, tillsammans med det faktum att patent och vetenskapliga publikationer kommer att skrivas på engelska, är det officiella språket inom projektet engelska. Detta främjar spridningen av projektets resultat till andra grupper än svenskspråkiga och underlättar även för nya, icke svensktalande parter att delta i projektet. Resultaten från projektet kommer komma alla människor till nytta oavsett kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder. Målgrupp - Privatpersoner - Vården - Industrin Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag som utvecklar produkter 8 Antal företag som får finansiering 6 Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar 13 Egna indikatorer Antal nya modeller för utvärdering av nya produkter/tjänster 1 Antal nya idéer/koncept för vidareutveckling 3 Antal patent/vetenskapliga publikationer 4 Långsiktiga resultat och effekter Projektet ger förutsättningar för nya innovativa produkter och tjänster som kan bidra till en stärkt konkurrenskraft och hållbar tillväxt i svensk medicinteknisk industri, där en stor del av företagen är lokaliserade inom Västra Götalandsregionen. Detta kan i sin tur öka motivation för internationella företag att bedriva sin forskning i regionen och få del av det unika nätverk med företag och forskningsgrupper som finns i området. Projektet ger också förutsättningarna för en halvering av antalet implantatrelaterade komplikationer och därmed minskat lidande hos patienter samt reducerade sjukvårdskostnader med minst 130 MSEK/år i enbart Sverige. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt

116 Datum (4) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR Vinnova Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering SP Tekniska Forskningsinstitut Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Lokaler Näringsliv Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

117 Ärende 17

118 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hanna Blomdahl Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Mistra Urban Futures, Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Mistra Urban Futures under perioden Regionutvecklingsnämnden uppdrar åt koncernstab Regional Utveckling att lägga inkindresurser i Mistra Urban Futures motsvarande ungefär kr årligen. Sammanfattning av projektet Sökanden: Chalmers Tekniska Högskola Sökt belopp: kr (varav kr är under beredning hos Miljönämnden) Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har tidigare av regionutvecklingsnämnden beviljats kr under perioden (samt av Miljönämnden för samma period kr) Projektinnehåll: Chalmers Tekniska Högskola har ansökt om medel för fortsättningsfasen av Mistra Urban Futures Mistra Urban Futures är ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i världens städer. Kunskap tas fram av praktiker och forskare genom ett medskapande arbetssätt och i samverkan med näringsliv, intresseorganisationer och allmänhet. Centrumet har fyra lokala plattformar i Göteborg, Kapstaden (Sydafrika), Kisumu (Kenya) och Manchester (UK). Finansieringen kommer från forskningsstiftelsen Mistra, biståndsmyndigheten Sida, medfinansiärer på de lokala plattformarna samt av initiativtagarnas konsortium bestående av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), IVL Svenska miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. Centrumet genomgick en omfattande utvärdering under 2015 och Mistra har godkänt finansiering för en andra programperiod. Motivering Mistra Urban Futures arbete kopplar till många av de prioriterade frågorna i VG2020, inte minst inom området Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden. Projektet har direkt beröring på prioriterade frågor Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer, Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregions samt Lösa urbana utmaningar i de större städerna. Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

119 Datum Diarienummer RUN (2) Västra Götalandsregionen har deltagit aktivt i etableringen och utvecklingen av Mistra Urban Futures sedan den första ansökan till stiftelsen Mistra år Utöver projektbidrag från Regionutvecklingsnämnden och Miljönämnden har medarbetare engagerats i verksamhetsutveckling och utvecklingsprojekt till ett uppskattat värde av drygt 3 miljoner kronor. Engagemanget från Västra Götalandsregionen och övriga offentliga parter är en förutsättning för centrumets verksamhet. Genom ett aktivt deltagande från samtliga avdelningar inom koncernstab Regional Utveckling kan forskning och kunskap som genereras i centrumets verksamhet komma Västra Götalandsregionen till nytta och omsättas i beslutsunderlag och strategier. Regionstyrelsen tog i januari 2016 beslut om fortsatt engagemang i centrumet och Regionutvecklingsnämnden har informerats löpande inför beslut om finansiering. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU Bilaga Beslut om medel till Mistra Urban Futures , Skickas till cecilia.ornroth@chalmers.se

120 1 (4) Koncernstab regional utveckling BESLUT Avdelning FoUU Till: Chalmers Tekniska Högskola Mistra Urban Futures, Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Cecilia Örnroth Dnr RUN Mistra Urban Futures Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Mistra Urban Futures Regionutvecklingsnämnden uppdrar åt koncernstab Regional Utveckling att lägga in-kindresurser i Mistra Urban Futures motsvarande ungefär kr årligen. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hanna Blomdahl. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdena ett livskraftigt och hållbart näringsliv samt ledande i kompetens- och kunskapsutveckling. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer och sekundärt inom Stärka den

121 Datum (4) Diarienummer RUN stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregions samt Lösa urbana utmaningar i de större städerna. Bakgrund Mistra Urban Futures är ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling som funnits sedan Chalmers Tekniska Högskola är värdorganisation. Kunskap tas fram av praktiker och forskare genom ett medskapande arbetssätt och i samverkan med näringsliv, intresseorganisationer och allmänhet. Centrumet har fyra lokala plattformar i Göteborg, Kapstaden (Sydafrika), Kisumu (Kenya) och Manchester (UK). Finansieringen kommer från forskningsstiftelsen Mistra, biståndsmyndigheten Sida, medfinansiärer på de lokala plattformarna samt av initiativtagarnas konsortium bestående av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), IVL Svenska miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. Konsortiet identifierar och initierar forskningsprojekt och är ofta även projektens huvudsakliga mottagare. Utöver kontantfinansiering bidrar konsortieparterna med in-kind i verksamheten vilket i praktiken fördubblar den budget på 155 mkr som projektansökan bygger på. Centrumet genomgick en omfattande utvärdering under 2015 och Mistra har godkänt finansiering för en andra programperiod. Syfte Mistra Urban Futures är ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling som ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i världens städer. Vision: Hållbar stadsutveckling med rättvisa, gröna och tillgängliga städer. Mission: Att gemensamt och med ett reflekterande förhållningssätt utveckla och använda kunskap för att främja omställningen till hållbara städer på lokal och global nivå. Mål Centrumets övergripande mål för fas 2 är: 1. Leverera evidensbaserade resultat som tar itu med städers utmaningar och som gör en skillnad i praktiken. 2. Bredda centrumets forskningsbas och skapa strategiska partnerskap med utvalda internationella organisationer. Projektinnehåll Mistra Urban Futures forskningsagenda möter utmaningar där centrumet kan göra skillnad genom att bedriva lokal och internationell forskning. Fokus är på jämförande forskning och samarbete mellan centrumets olika plattformar och parter. Centrumet är en arena som tar sig an frågeställningar och utmaningar inom och mellan städer som ingen enskild aktör kan hantera på egen hand. Mistra Urban Futures samlar många olika kompetenser och discipliner. De som ska använda kunskapen aktivt är med och utvecklar den vilket skapar bättre förutsättningar för att välja rätt väg till en hållbar stadsutveckling. Ett stort antal processer, projekt och aktiviteter pågår inom centrumet och de fyra plattformarna. Dessa beskrivs i Mistra Urban Futures Strategic Plan samt Centre Operational Plan Centrala projekt och processer från fas ett kommer att vidareutvecklas i fas två. Bland dem kan nämnas: Well-being in Sustainable Cities (WISE), Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer (KAIROS), Kunskapsagenda för hållbar stadsutveckling i Sverige, Stadslandet Göteborg, Urbana Stationssamhällen och Affärsdriven Stadsutveckling. Ett antal nya processer kommer att sättas igång under 2016 för att skapa en ny projektportfölj för Göteborgsplattformen mot bakgrund av målsättningarna för fas 2. I möjligaste mån kommer de att innebära internationellt samarbete, eller åtminstone internationell jämförelse eller utblick.

122 Datum (4) Diarienummer RUN Miljö Mistra Urban Futures strävar efter en hållbar framtid i alla våra förehavanden. Som exempel kan nämnas att vi, när vi bjuder på mat i samband med konferenser eller seminarier, alltid bjuder på vegetarisk mat, att vårt kontor är fullt ut inrett med återanvända möbler, att vi försöker minimera flygresor i mest möjliga mån och använda telefon, mail och nätbaserade verktyg för vår dialog med verksamheten utanför Göteborgsregionen. Centrumet följer Chalmers miljöpolicies. Jämställdhet Målet är en jämn balans mellan kvinnor och män i hela verksamheten, vilket följs upp regelbundet. Som exempel kan nämnas att Centrumstyrelsen består av 4 kvinnor och 4 män. Centrumet följer Chalmers jämställdhetsplan. Integration Verksamheten strävar efter att inte bara i sin egen verksamhet utan i samhället i stort verka för rättvisa och tillgänglighet för alla. I våra projekt strävar vi efter att få en bred representation från olika sektorer och efter mångfald både vad gäller erfarenheter och etnicitet. Målgrupp Centumets förståelse för kunskap utgår från att alla aktörer är bärare, producenter och konsumenter av kunskap. Målgruppen för Centrumets kunskaps- och kapacitetsbyggnad är därför bred och omfattar: - forskare - tjänstemän i offentlig förvaltning - politiker - företag - ideella organisationer - policyorganisationer Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal kronor i FoU-resurser (externa medel utöver Mistra, Sida, konsortieparterna) Egna indikatorer Antal personer som deltar i projektverksamhet, praktiker 300 Antal personer som deltar i projektverksamhet, forskare 200 Antal deltagare på events kopplade till Göteborgsplattformen Långsiktiga resultat och effekter Mistra Urban Futures har ambitionen att ta en globalt ledande position som kunskaps- och forskningscentrum för hållbar stadsutveckling för gröna, tillgängliga och rättvisa städer. Det bidrar att skapa en attraktiv kunskapsregion inom ett område som blir alltmer angeläget i både praktik och forskning. Mistra Urban Futures bidrar till att möta globala utmaningar som klimatförändringar, segregation, fattigdom och begränsade resurser. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta)

123 Datum (4) Diarienummer RUN Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR RUN VGR Miljö Göteborg Stad Göteborgsregionens Kommunalförbund Länsstyrelsen VG län MISTRA SIDA Externa forskningsfinansiärer Offentlig direktfinansiering 0 Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Chalmers Tekniska Högskola Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Lokaler Näringsliv Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 0 0 Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

124 Ärende 18

125 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Omprövning av RUN-finansierad kollektivtrafik Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att förlänga perioden för utökad tågtrafik mellan Halden-Trollhättan under tre år, , med högst 7 mnkr/år (dnr ). Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden (RUN) finansierar viss kollektivtrafik genom särskilda tillköp av Västtrafik AB. Syftet med tillköpen är att stötta trafik som kan motiveras utifrån särskilda skäl ur regionutvecklingsperspektiv. Tillköpen är tidsbegränsade för att pröva nya sträckningar eller turer. Under 2015 finansierade RUN fyra linjer/turer genom tillköp för sammanlagt 9,8 mnkr. Linjerna körs på försök under tre år. RUN behöver nu fatta beslut om tillköpen ska förnyas eller inte. Avdelningen för Kollektivtrafik och infrastruktur har gemensamt med Västtrafik genomfört en utvärdering av linjerna och förslår följande: a) Turisttrafik under sommaren på Lysekilsbanan (0,9 mnkr under 2015) Förslag: Tillköpet avslutas då Trafikverket inte beviljar ytterligare dispens för persontrafik på banan. b) En dubbeltur med förstärkta pendlingsmöjligheter Trollhättan-Halden (7 mnkr under 2016) Förslag: RUN förlänger tillköpet under tre år, , högst 7 mnkr/år. (Tåget går hela sträckan Oslo-Göteborg, men tilläggsfinansieringen avser Trollhättan - Halden). c) En dubbeltur med tåg Trollhättan-Åmål-(Karlstad) (1,3 mnkr under 2016). Förslag: RUNs tillköp föreslås upphöra och Västtrafik AB får bedöma om dubbelturen ska lyftas in i Västtrafiks ordinarie verksamhet eller ej efter prövning i den ordinarie trafikplaneringsprocessen. d) Busstrafik Tranemo-Gislaved (0,6 mnkr under 2016) Förslag: RUNs tillköp avslutas p g a av lågt resande, efter lång försöksperiod. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: regionutvecklings@vgregion.se

126 Datum Diarienummer RUN (5) Nedan redovisas överväganden för respektive linje och i bilaga redovisas linjernas resande och ekonomi. Överväganden för respektive linje Utgångspunkten för värdering av tillköpen är i första hand Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram, där Målbild tåg 2035 utgör en viktig del. Därtill värderas nyttan i förhållande till antalet resenärer som nyttjar trafiken. Turisttrafik under sommaren på Lysekilsbanan (dnr: ) RUN beslutade den 4 mars 2014 att avsätta medel för att bedriva turisttrafik på Lysekilsbanan under 2014 och Turisttrafiken har nu pågått under två sommarperioder. Utvärderingen visar att resandet uppgick till i genomsnitt 14 resenärer per tur under sommaren Trafiken har bedrivits under 7,5 veckor under de båda somrarna. Västtrafik AB har utökat marknadsföring av resmöjligheten 2015 jämfört med Dock kvarstår att Västtrafiks reseplanerare rekommenderar förbindelser som har kortaste restid för resenärerna och därmed har resenärerna hänvisats till bussen som är betydligt snabbare än tåget. Banans dåliga skick har begränsat tågets hastighet till 40 km/tim. Trafiken ingår inte i Västra Götalandsregionens målbild för tågtrafiken till Trafikverket har under hösten 2015 meddelat att man pga trafiksäkerhetsskäl inte kommer att bevilja ytterligare dispens för persontrafik på Lysekilsbanan. Trafikverket meddelar också att det inte finns några pengar till att upprusta banan. Mot bakgrund av ovanstående föreslår avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur att RUNs tillköp av turisttrafik på Lysekilsbanan avslutas. (Ett tillköp för ytterligare ett år skulle ha kostat kr). En dubbeltur med förstärkta pendlingsmöjligheter Trollhättan-Halden (dnr: ) Syftet med tillköpet är att förbättra förutsättningarna för arbetspendling mellan Dalsland och Halden. En annan nyttoeffekt är att satsningen resulterar i en fjärde direktförbindelse med NSB mellan Oslo och Göteborg. I Målbild Tåg 2035 och i Västtrafiks genomförandeplan fram till 2020 finns planer på en ny regionaltågslinje med tre dubbelturer mellan Trollhättan och Halden senast En sådan satsning kräver utöver utredning och bugetbeslut om trafikering också fler tåg än Västtrafik har i dag. Att förbättra järnvägen och bygga ut missing link mellan Öxnered och Halden är en högt prioriterad åtgärd. Genom fortsatt satsning på utökad tågtrafik kan ett resandeunderlag successivt byggas upp och stärka argumenten för förbättrad infrastruktur i stråket. Utifrån detta föreslås fortsatt finansiering, och att RUN avsätter högst 7 miljoner kronor per år under ytterligare tre år. Ett tydligt medskick till Västtrafik bör ingå om att försöka omförhandla avtalet med NSB för att få ner årskostnaden. En dubbeltur med tåg Trollhättan-Åmål - (Karlstad) (dnr: ) Hela sträckan Göteborg-Karlstad trafikeras med nio dubbelturer per dag. RUN finansierar ett tillköp av en dubbeltur mellan Trollhättan och Åmål som sedan fortsätter i en ordinarie tågtur till Karlstad. SJ som kör trafiken har valt att starta

127 Datum Diarienummer RUN (5) turen i Göteborg. Syftet med tillköpet var att samband med Saabs nedläggning i Trollhättan stärka pendlingsmöjligheterna från Dalsland till Karlstad. Stråket Göteborg-Karlstad är ett prioriterat stråk i det regionala trafikförsörjningsprogrammet och i regionens målbild för tågtrafiken till 2035 finns mål om att antalet turer i stråket ska vara 9 st. år 2020, vilket uppnås redan 2016 genom RUNs nuvarande tillköp. Antalet resor per tur med Västtrafiks färdbevis, på den aktuella turen, uppgår till 8,2 st. Därutöver finns resenärer som reser på SJs färdbevis, cirka 16 resor/tur (resor inom eller till/från Västra Götaland). Det är en låg beläggning för tåg. Det har genomförts ungefär enkelresor mellan Dalsland och Karlstad under RUN har avsatt pengar för perioden Fyrbodals kommunalförbund har tagit emot ett upprop gällande mer tågtrafik med knappt namnunderskrifter från boenden i Dalsland/Säffle avseende tågtrafiken på den aktuella sträckningen. Uppropet avser inte den specifika turen som detta ärende avser men är ett tecken på att tågtrafiken skapar stort engagemang och är viktig för pendlingen i stråket. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur föreslår att RUNs tillköp avslutas i december 2016, och att trafiken överförs till Västtrafiks ordinarie trafikplaneringsprocess. Turen kommer då att prövas gentemot andra satsningar utifrån den givna budgetramen från kollektivtrafiknämnden. Turen bedöms hamna relativt högt i en prioritering utifrån att det är ett prioriterat stråk i trafikförsörjningsprogrammet och i linje med Västtrafiks egen Genomförandeplan för tågtrafiken till Samtidigt är resandet på turen lågt och kostnaden per resenär hög, vilket försämrar möjligheten. Budget och andra angelägna satsningar är ännu inte kända och det går därmed inte att säga huruvida turen kommer att prioriteras in eller ej till Busstrafik Tranemo-Gislaved (linje 510) (dnr: ) Tillköpet avser hela trafikeringen av linje510 mellan Tranemo och Gislaved. Busslinjen pågår på försök enligt tidigare beslut i RUN. Syftet med linjen är att gynna arbetspendling mellan Västra Götaland och Jönköpings län. I praktiken sker resandet mellan Tranemo och Gislaved. Trafiken drivs i samarbete mellan Västtrafik och Jönköpings Länstrafik. För den del av trafiken som sker inom Västra Götaland finansieras nettokostnaden av RUN och Tranemo kommun. RUNs andel är 75 % och Tranemos andel är 25 % av delen inom Västra Götaland. Nettokostnaden för 2015 uppgick till kronor, vilket innebär kronor för Västra Götaland och kronor för Tranemo kommun. Tranemo kommun har beslutat att fortsätta finansiera 25 % av linjens underskott under ytterligare två år, maximalt kr/år. Motsvarande förlängning för RUN under två skulle innebära en kostnad på kr/år. Även Jönköpings länstrafik kan tänka sig att förlänga försöksperioden under ytterligare två år. Under 2015 genomfördes resor med busslinjen, vilket i genomsnitt ger 1,4 resenärer per tur. Subventionen uppgick till 282 kr per resa under Projektet föregicks av ett annat projekt med en längre busslinje. Därmed bedöms

128 Datum Diarienummer RUN (5) att linjens testperiod varit lång nog för att kunna säga att potentialen har prövats ordentligt. Tranemo kommun anser att trafiken ska övergå i Västtrafiks ordinarie verksamhet från Västtrafik bedömer att resandet är för lågt för att linjen ska ingå i Västtrafiks ordinarie verksamhet. Västtrafik har också meddelat att en lösning med Anropsstyrd trafik skulle bli dyrare pga långa avstånd till taxibilar. Utifrån det låga resandet, efter relativt lång försöksperiod, föreslås ingen fortsatt finansiering från RUN. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Ulrika Bokeberg Avdelningschef kollektivtrafik och infrastruktur Bilaga Faktauppgifter per linje för 2015 Besluten skickas till Västtrafik AB, andreas.almquist@vasttrafik.se Tranemo kommun Lysekils kommun Kollektivtrafiknämnden, kollektivtrafik@vgregion.se

129 Datum Diarienummer RUN (5) Bilaga 1: Faktauppgifter per linje för 2015 Lysekilsbanan Halden-Trollhättan Trollhättan-Åmål Tranemo-Gislaved RUN-tillköp (kkr) RUN-tillköp tidsperiod Syfte med tillköpet Främja turismen Arbetspendling Arbetspendling Arbetspendling Trafikeringsperiod 7,5 veckor (sommar) helår helår helår Antal dubbelturer/dag Antal resor ***) Antal resor/tur ,4 Trafikkostnad (kkr) 644 *) **) Biljettintäkt (kkr) Underskott (kkr) Subvention/resa (kr) *) Därutöver har plattformar byggts för 913 kkr under **) Nettokostnad, dvs trafikkostnad minus biljettintäkter ***) Antal resor med både Västtrafiks och operatörens färdbevis

130 Ärende 19

131 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Christian Bergman Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Utredning av Lysekilsbanan och djuphamn i Brofjorden Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att notera informationen. Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden (RUN) har tillsammans med Lysekils kommun beställt en utredning för Lysekilsbanan och dess koppling till djuphamn i Brofjorden. Utredningen lämnas härmed till RUN för kännedom. Utredningens syfte är att utgöra en del i kunskapsunderlaget inför Trafikverkets beslut om huruvida Lysekilsbanan bör fortsätta att underhållas och om det finns grund för att göra reinvesteringar på banan, eller om underhållet ska upphöra och banan läggas ner. Utredningen fokuserar på beskrivning av potentialen för godstransporter på Lysekilsbanan inklusive möjliga utvecklingsscenarier, t.ex. skeppning av malmtransporter via en utbyggd djuphamn i Brofjorden. Den studerar inte potentialer för person-/turisttrafiken på banan. Det omhändertas i parallella utredningsinsatser. Bakgrund Trafikverket har gjort en översyn av alla järnvägar med låg eller ingen trafikering. I detta arbete har ett antal järnvägar pekats ut som föremål för studier och samråd, innan definitivt beslut kan tas om nedläggning alternativt fortsatt underhåll. När det gäller Lysekilsbanan har Trafikverket genomfört enklare utredningar samt anordnat en hearing och skickat ut samrådshandlingar. Västra Götalandsregionen har ansett att detta arbete inte är fullständigt och initierade därför, genom RUN, en utförligare utredning som ska komplettera kunskapsunderlaget inför beslut om banans framtid. Sammanfattande slutsatser Utredningen visar att det i dagsläget finns en del gods som ankommer och avgår med lastbil till Lysekils hamn. Dessa är fördelade mellan en mängd aktörer, har en spridd geografisk täckning samt krav på relativt hög frekvens. Nämnda faktorer gör att det är Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

132 Datum Diarienummer RUN (2) svårt att bygga en transporttjänst med tåg utifrån dessa godsvolymer. Generellt krävs ett basflöde som spridda godsflöden kan hakas på. Potentiella basflöden som identifierats är järnmalm och timmer samt om produktionen av vågkraftverk skulle expandera och mångdubblas. För en ny djuphamn i Brofjorden innebär det utmaningar på flera sätt, vilket det redogörs för närmare i utredningen. Fortsatt arbete Fyrbodals kommunalförbund och Lysekils kommun har, efter utredningens färdigställande, getts möjlighet att lämna förslag på inriktning för fortsatt arbete. Något ställningstagande i detta avseende har inte aviserats från någon av de två parterna. Utredningen ingår i kunskapsunderlaget inför den förestående revideringen av nationell respektive regional infrastrukturplan för perioden Den utgör även en del i ett helhetsunderlag för VGR:s ställningstaganden beträffande önskade prioriteringar i järnvägssystemet. Beredning Uppdraget har utförs av konsultbolaget Sweco med ledning och stöd av en styrgrupp som bestått av tjänstemän från följande organisationer: Västra Götalandsregionen Lysekils kommun Fyrbodals kommunalförbund Trafikverket Lysekils Hamn En serie intervjuer har genomförts med relevanta företag, branschorganisationer och myndigheter. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Ulrika Bokeberg Avdelningschef kollektivtrafik och infrastruktur Bilaga Lysekilsbanan och djuphamn i Brofjorden Utredning av marknadspotential, Sweco 2015 Skickas till christian.bergman@vgregion.se för vidarebefordran till berörda

133 repo001.docx LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL ETT UPPDRAG FRÅN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH LYSEKILS KOMMUN Sweco TransportSystem Uppdragsnummer: Datum: Pernilla Esping Rikard Lannemyr Robert Sommar Sweco

134 repo001.docx Sammanfattning Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland har tillsammans med Lysekils kommun beställt en utredning för Lysekilsbanan och dess koppling till djuphamn i Brofjorden. Syftet med denna utredning är att ta fram ett kunskapsunderlag inför Trafikverkets beslut om huruvida Lysekilsbanan bör fortsätta att underhållas och om det finns grund för att göra reinvesteringar på banan, eller om underhållet ska upphöra och banan läggas ner. Beslutsunderlaget fokuserar på beskrivning av potential till trafik längs Lysekilsbanan, allmän beskrivning av viktiga potentiella godsslag, olika möjliga utvecklingsscenarier samt förslag till fortsatt arbete. För att uppnå syftet har ett antal intervjuer genomförts med relevanta företag, branschorganisationer och myndigheter. Institutionella och regelmässiga förutsättningar, i form av regeringens hålling avseende gruvor och djuphamnar i ett nationellt transportförsörjningsperspektiv samt svaveldirektivets eventuella påverkan, har beaktats i utredningen. Det kan konstateras att svaveldirektivet inte förväntas ge någon stor överflyttning mellan sjöfart och landtransporter samt att det ännu inte har inneburit stora förändringar vad gäller val av hamn. En orsak kan vara att oljepriset sjunkit kraftigt under senare tid. Efterfrågan och potential för transporter på Lysekilsbanan till Lysekils hamn I en allmän översyn av skogsindustrins utveckling har Skogsindustrins export bedömts som relevant för transport via Lysekils hamn då de använder fartyg i betydande omfattning och hamnen tidigare hanterat denna typ av gods. Skogsindustrin har kontinuerligt ökat sin export och exporten står för en allt större del av produktionen. Papper och massa står för den största delen av exportvolymen. Där finns väl uppbyggda logistiksystem med järnväg men stor del exporteras även med fartyg. Sågade trävaror borde vara intressant med järnvägstransport till hamn för vidare export med fartyg men har idag liten andel järnvägstransporter. När det gäller marknaden för, och därmed produktionen av, järnmalm så har priserna sjunkit betydligt på senare tid vilket gör det svårare för nya gruvor att få kapital och lönsamhet i sina kalkyler. Efterfrågan på järnmalm förväntas öka men även de stora producenterna med en relativt låg produktionskostnad planerar öka sin produktion vilket gör att förväntningarna är att järnmalmspriserna inte kommer stiga igen inom överskådlig tid. Sveriges export av järnmalm har generellt gått till Västeuropa och Mellanöstern. Exporten till Kina och Asien har varit relativt blygsam. För en ny djuphamn i Brofjorden innebär det ett utmanande läge genom att nya gruvor har ett svårt läge att investera i nya hamnanläggningar men även att historiskt så skeppas svensk järnmalm till relativt närliggande destinationer. Slutsatser, utvecklingsscenarier och rekommendationer Sammantaget visar den kartläggning som gjorts att det i dagsläget finns en del volymer som ankommer och avgår med lastbil till Lysekils hamn. Dessa är spridda mellan en mängd aktörer, har en spridd geografisk täckning samt krav på relativt hög frekvens. Dessa faktorer gör att det är svårt att bygga en transporttjänst med tåg utifrån dessa Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco TransportSystem AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Robert Sommar Transport och logistik Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) robert.sommar@sweco.se

135 volymer. Generellt krävs ett basflöde som spridda flöden kan hakas på. Potentiella volymer som identifierats är järnmalm och timmer samt om produktionen av vågkraftverk skulle expandera och mångdubblas. I nedanstående tabell sammanfattas de utvecklingsscenarier som tagits fram i utredningen samt kortfattade rekommendationer för respektive scenario. Scenario Vad krävs för förverkligande? Tidshorisont Rekommendation Enskilt företag börjar använda Lysekils hamn Att ett enskilt företag med betydande godsvolymer väljer att transportera via Lysekils hamn Kort sikt Ingår i hamnens normala marknadsbearbetning stärk eventuellt deras organisation Tågoperatör etablerar regional trafik Marknadsbearbetning för att fånga spridda flöden Kort & medellång sikt Genomför möjlighetsstudie för en regional tågoperatör Tågoperatör etablerar regional trafik för LNG Spåranslutning/ pipeline för LNG Kort & medellång sikt Genomför möjlighetsstudie spåranslutning/pipeline för LNG Befintliga aktörers expansionsplaner blir verklighet Inkommande stål till Seabased (ny fabrik med tiodubblad produktion) och timmer från Hallinden (terminal behöver byggas) Kort & medellång sikt Stötta aktörerna genom t.ex. att förtydliga den nödvändiga processen och de underlag som krävs för att etablera en terminal Skogsindustriföretag lägger om sin logistik Frekvent fartygstrafik till intressant destination samt diversifiering från skogsindustriföretag Lång sikt En djupare marknadsanalys krävs för att skapa förståelse för drivkrafter och den reella potentialen Järnmalmstransporter via djuphamn Ny hamn och upprustad bana samt huvudsakliga destinationer i Asien och Mellanöstern förutom ett högre järnmalmspris Lång sikt Ta fram de underlag som visar om det är möjligt med en djuphamn, vad det kan kosta och tidplan för genomförande LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

136 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och omfattning Avgränsningar Metod och organisation 7 2 Förutsättningar Lokala förutsättningar Effekter på boende, miljö och besöksnäring av de potentiella transportflödena Institutionella och regelmässiga förutsättningar Åtgärdsvalsstudie för Bergslagens malmtransporter Regeringens samordnare angående gruvnäringens utmaningar Svaveldirektivet Effekt om sjöfartens kostnader skulle minska Hamnsamarbete 17 3 Efterfrågan och trender för transporter Skogsprodukter Slutsatser Järnmalm Slutsatser 26 4 Kartläggning av specifik potential Lysekils hamn Slutsatser om godsutvecklingen i hamnen Gruvbolag Nordic Iron Ore Grängesberg Iron Varuägare Byggmax Preemraff Skangass Seabased Stora Enso Stora Enso i Skoghall Billerud Korsnäs i Grums 33 LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

137 repo001.docx Arctic Paper Munkedals AB Bergkvist-Insjön Moelven Fiskarheden Transportörer och terminaler Green Cargo Vänerexpressen Thunbolagen Hallindens Terminal AB Sammanställning av befintliga och potentiella volymer längs Lysekilsbanans sträckning Aktörers syn på djuphamn i Brofjorden Aktörers syn på Svaveldirektivet 41 5 Utvecklingsscenarier; Lysekilsbanan och djuphamn i Brofjorden som transportalternativ Enskilt företag börjar använda Lysekils hamn Tågoperatör etablerar regional trafik Befintliga aktörers expansionsplaner blir verklighet Skogsindustriföretag lägger om sin logistik Järnmalmstransporter via djuphamn Sammanfattning av utvecklingsscenarier 44 6 Slutsatser och rekommendationer Fortsatt arbete På kort sikt att stödja en utveckling av trafik på dagens bana Djuphamn strategisk ur regionalt och nationellt perspektiv 47 Bilaga 1 Lysekil som alternativ för malmtransporter från Bergslagen 49 Järnvägstransport 49 Båttransport 49 Sammanställning 51 LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET. SR \\segotfs001\projekt\7201\ \000\07_arbetsmaterial\gällande rapportdokument\rapport marknadspotential lysekilsbanan och djuphamn brofjorden docx

138 repo001.docx Inledning Regionutvecklingsnämnden (RUN) har tillsammans med Lysekils kommun beställt en utredning/åtgärdsvalsstudie för Lysekilsbanan och dess koppling till djuphamn i Brofjorden. I den ursprungliga beställningen står att utredningen ska belysa effekter på miljö, boende och besöksnäring. Vidare anges att de fysiska, planmässiga, miljömässiga och ekonomiska förutsättningarna för en djuphamn med verksamhetsområde i Brofjorden ska åskådliggöras. Därtill inryms att utreda vilka krav som ställs på transportinfrastrukturen till/från området, samt att ta fram en vision för områdets utveckling och en strategi för genomförande. I RUN:s och Lysekils kommun ursprungliga beställning ingår dessutom att undersöka möjligheterna att bedriva turisttrafik, under sommarmånaderna, på Lysekilsbanan. Aktuell utredning avser en avgränsad del av den ursprungliga beställningen. Västra Götalandsregionen, genom Regionutvecklingsnämnden, och Lysekils kommun har därför beställt aktuell utredning avseende Lysekilsbanan och dess eventuella koppling till djuphamn i Brofjorden. Bakgrunden är att Trafikverket nyligen har gjort en översyn av alla järnvägar med låg eller ingen trafikering. I Trafikverkets arbete har ett antal järnvägar däribland Lysekilsbanan pekats ut som föremål för utredning och samråd, innan definitivt beslut kan tas om nedläggning eller fortsatt underhåll. När det gäller Lysekilsbanan har Trafikverket genomfört enklare utredningar samt anordnat en hearing och skickat ut samrådshandlingar. Västra Götalandsregionen anser inte att detta arbete är fullständigt och har därför, genom regionutvecklingsnämnden (RUN), initierat en utförligare utredning. 1.1 Syfte och omfattning Syftet med utredningen är att ta fram ett kunskapsunderlag inför Trafikverkets beslut om huruvida Lysekilsbanan bör fortsätta att underhållas och om det finns grund för att göra reinvesteringar på banan, eller om underhållet ska upphöra och banan läggas ner. Beslutsunderlaget fokuserar på beskrivning av potential till trafik längs banan, allmän beskrivning av viktiga potentiella godsslag samt olika möjliga utvecklingsscenarier. 1.2 Avgränsningar Utredningen utgår från nuvarande hamnläge enligt Figur 1. Vid djuphamn förutsätts att hamnen har en ny kaj enligt läge utpekat av Lysekils hamn AB (Figur 2) som kan ta emot fartyg med betydligt större djupgående. Det är främst bulktransporter, i detta fall bl.a. malm, som är beroende av en djuphamn. Utredningen tar inte hänsyn till flytt av hamnläge för övriga godsslag. Fokus är att identifiera den konkreta potentialen till volymer för Lysekilsbanan och en eventuell djuphamn. Utredningen utgår därför från den potential som externa aktörer identifierar. 6 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

139 repo001.docx Figur 1 Befintligt hamnläge 1.3 Metod och organisation Swecos arbetsgrupp har bestått av uppdragsledare Robert Sommar samt Pernilla Esping och Rikard Lannemyr som utredare. För att uppnå syftet har ett antal intervjuer genomförts med relevanta företag, branschorganisationer och myndigheter; se Tabell 1 för intervjuade marknadsaktörer. Bakgrundsinformation och allmän beskrivning för godsslag hämtas från översiktsplaner, olika rapporter och statistik. Utvecklingsscenarierna baseras på insamlad data och har utformats i samråd med utredningens styrgrupp. Styrgruppen för utredningen har bestått av följande personer: Christian Bergman, Västra Götalandsregionen, ordförande Michael Johansson, Lysekils kommun Christian Martins, Fyrbodals kommunalförbund Tor Carlsen, Lysekils Hamn Boel Olin, Trafikverket Patrik Alenklint, Trafikverket (ersättare) Dessa har löpande granskat arbetet och lämnat kommentarer vid möten och skriftligt på rapportutkast. 7 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

140 repo001.docx Transportförmedlare Transportköpare Tabell 1 Intervjuade marknadsaktörer Funktion Gruvbolag Aktör Nordic Iron Ore, Grängesberg Iron Energi Verkstadsindustri & Byggvaruhandel Skogsindustri Sågverk Järnvägsoperatör Skangass, Preemraff Seabased, Byggmax Stora Enso, Billerud Korsnäs, Arctic Paper Munkedal (via Tor Carlsen, Lysekils hamn) Bergkvist-insjön, Fiskarheden, Moelven Green Cargo Intermodal speditör Rederi Hamn Terminaloperatör Vänerexpressen Thunbolagen Lysekils Hamn Hallindens Terminal 8 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

141 repo001.docx Förutsättningar 2.1 Lokala förutsättningar Baserat på gällande översiktsplan avseende markanvändning och rekommendationer för Brofjorden så kan det konstateras att ett väl tilltaget område kring hamnen definieras som skyddszon för industriområde. Kustlinjen är detaljplanelagd och en skyddszon för tung industri och annan industri med omgivningspåverkan. Det finns inte några planer för bostad- och fritidsbebyggelse, rekreationsområde eller dylikt inom studerat område. I kontexten kan konstateras att förekomsten av ett industriområde avsett för tung industri bedöms som en styrka för kommunen. 1 Dock så är det så att företaget Preemraff äger en majoritet av marken i anslutning till hamnen inklusive vattenområdet. Lysekils kommun äger en liten del av markområdet i anslutning till hamn och ska mark förvärvas av Preemraff så måste även staten bevilja en sådan försäljning av mark pga. det avtal som finns sedan deras etablering. Kommunikationsvägarna till och från hamnområdet, i form av väg 2 och järnväg, är liksom hamnen utpekade riksintressen. I Brofjorden har även Lahälla och Lunneberget pekats ut som djupa och skyddade lägen. Med Lysekils geografikska läge ute på ett näs finns endast en in- och utfart till staden, vilket innebär att näringslivet, de boende och turister får samspela i korridoren. Riksintresset innebär vidare att ny bebyggelse och nya verksamheter inte bör lokaliseras i anslutning till berört kommunikationsstråk på ett sätt som kan äventyra dess funktion. 3 Järnvägen (Lysekil Munkedal Uddevalla Göteborg/ Kville) förbinder hamnen i Lysekil med dels Älvsborgsbanan och dels Västra Stambanan och Norge/Vänerbanan. 4 Järnvägen och bangården (som också omfattas av riksintresset) där gods till och från hamnen hanteras bedöms vara av yttersta betydelse för den fortsatta existensen och utvecklingen av Lysekils hamn. Trafikverket ser över vilka vägar som ska få ökad bärighet. I dagsläget väntas väg 161 och 162 få bärighet 74 ton som en del i omledningsvägnätet för E6. Även anslutande vägar till stora industrier kommer i så fall få den bärigheten. Inga beslut är fattade vid tidpunkten för rapporten texten.pdf sida 11 2 väg 162 mellan Gläborg och Lyse och väg 839, Lyse Scanraff av riksintresse eftersom den förbinder väg E6 med oljehamnen i Brofjorden som är utpekad som hamn av riksintresse texten.pdf sida 21 4 Samma som väg 9 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

142 repo001.docx Figur 2 Översiktkarta Brofjorden. Källa: Lysekils kommun. 2.2 Effekter på boende, miljö och besöksnäring av de potentiella transportflödena Enligt Lysekils kommun 5 finns i dagsläget ingen större opinion i djuphamnsfrågan. Dock berör djuphamnslokaliseringen badplatsen Metvik, se Figur 2, och det är av största vikt att utarbeta en tydlig kommunikationsplan som visar på hamnens positiva värden för kommunen avseende ökad sysselsättning mm. En etablering av en djuphamn kan potentiellt även innebära att befintlig hamnverksamhet i Lysekil skulle kunna flytta till Brofjorden. En flytt av hamnläget inne i Lysekil, som visas i Figur 1, till området söder om råoljehamnen skulle innebära att attraktiv mark friläggs som vidare kan disponeras för annan verksamhet. Detta skulle innebära positiva effekter för stadsutvecklingen och samtidigt även gynna trafiksituationen positivt då tunga vägtransporter inte skulle behöva köra genom staden. Att Preemraf äger en majoritet av mark- och vattentillgångar samt att uppköp måste processas och beviljas på statlig nivå kan dock innebära försvårande omständigheter för storskalig expansion av hamnen. 5 Michael Johansson, samtal (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

143 repo001.docx Institutionella och regelmässiga förutsättningar Åtgärdsvalsstudie för Bergslagens malmtransporter I Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet står följande angående malmtransporter från Bergslagen: Det finns planer på att öppna nya gruvor i Bergslagsområdet, till exempel i Ludvika och Grängesberg. Trafikverket har utrett förutsättningarna för alternativa sträckningar till möjliga hamnar, sträckningarna är delar av Bergslagsbanan, Mälarbanan, Norge/Vänerbanan, Sala Oxelösund. De hamnar som Trafikverket har belyst är Uddevalla hamn och Oxelösund samt delvis Mälaren. Gävle har utretts tidigare och investeringsbehovet bedöms som för stort. Trafikverket konstaterar att oavsett alternativ kommer stora investeringar att krävas och att annan tågtrafik kommer att ha nytta av detta. Samhällsekonomiska bedömningar visar inte samhällsekonomisk lönsamhet, därtill kommer miljöåtgärder, främst i form av bullerminskning. Trafikverket bedömer att vid produktionsstart är malmtransporterna möjliga att få fram på befintliga banor, men med längre gångtider och högt kapacitetsutnyttjande. För att köra malmtåg krävs att gruvorna ansluts till Bergslagsbanan för att inte ta för stor kapacitetsandel på stambanan. Bergslagsbanan är delvis gemensam för alla alternativen, men har låg bärighet på vissa etapper och behöver rustas. Trafikverket förslår att starta med de mest nödvändiga åtgärderna på Bergslagsbanan för att möjliggöra gruvstarter. Sedan görs en åtgärdsvalsstudie för att finna en samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt effektiv lösning. Enligt ovan så har inte Lysekil varit med som hamnalternativ i tidigare analys gjord av Trafikverket utan Uddevalla har utretts som västkusthamn. Trafikverket har den åtgärdsvalsstudie som nämns i den nationella planen för malmtransporter i Bergslagen som objekt under rubriken utpekade brister. Åtgärdsvalsstudien anges beröra järnväg i Örebro, Värmland och Södermanland. Trafikverkets projektledare 7 vill ta ett större grepp och bredare perspektiv samt att satsningar på kort och lång sikt ska samspela. Tidplanen är att upphandling påbörjas i april/maj och start hösten Trafikverket kommer involvera berörda regioner och gruvbolag. Om en djuphamn i Brofjorden ska vara med som rimligt alternativ i åtgärdsvalsstudien bör visionen konkretiseras av Lysekils kommun, Lysekils hamn och regionen. 6 beslutsunderlag/nationell-planering/nationell-plan-for-transportsystemet /Faststalld-nationell-plan-for-transportsystemet / 7 Lotten Lindmark var utsedd projektledare vid tiden för utredningen och därmed den Sweco varit i kontakt med. Hon är ersatt av Christer Karlsson. 11 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

144 repo001.docx Regeringens samordnare angående gruvnäringens utmaningar Förra regeringen tillsatte under 2012 en gruvsamordnare för att sammanföra och underlätta dialogen mellan aktörer vars verksamhetsområden berörs av frågor som uppkommer med anledning av gruvindustrins expansion i Sverige. Områden som omfattades av uppdraget är tillgång till bostäder samt behov av infrastruktur, kompetensförsörjning och kommunal service. I uppdraget ingick även att identifiera eventuella hinder och behov som uppstår med anledning av den kraftiga expansionen inom gruvindustrin samt att föreslå åtgärder för att möta dessa. Enligt rapporten så förväntas svensk gruvnäring enligt prognoser expandera kraftigt. Europa är främsta marknaden för svensk malm. Om efterfrågan går ner i Europa förväntas tillkommande volymer gå till Asien, Mellanöstern och Nordafrika. Gruvsamordnaren skriver att detta ställer stora krav på ökad transportkapacitet. Infrastrukturinvesteringar föreslås på järnvägslinjerna Malmbanan, Norrbotniabanan, Dalabanan och Bergslagsbanan. För Malmbanan föreslås dubbelspår och för Norrbotniabanan att den byggs. För Dalabanan och Bergslagsbanan nämns inga specifika åtgärder. Narvik, Luleå och Skelleftehamn är de hamnar som nämns. Inget nämns om investeringsbehov i hamnar. Samordnarens idé för att få åtgärderna genomförda inom liggande Nationella plan är att införa en infrastrukturskatt som läggs på ägare av kommersiella fastigheter som får nytta av infrastrukturinvesteringarna. En utredning föreslås titta på möjlighet för att genomföra ett sådant förslag. Vidare föreslår gruvsamordnaren ökad tillgång på statligt riskkapital i prospekteringsfasen. En prospektering innebär en kartläggning av mineralresurser och möjligen möjlighetsstudier för att påvisa en gruvas ekonomiska bärkraft men inte några investeringar i gruva eller infrastruktur. Således föreslås inte staten stå för riskkapital i etableringsfasen. Vi kan konstatera att rapporten inte gör en djupare analys av olika transportvägar för malmtransporter och hanterar inte hamnkapacitetsfrågan alls. Utifrån rapporten så tycks inte gruvsamordnarens utredning ha någon inverkan på de frågeställningar som berörs av vår rapport Svaveldirektivet Från 1 januari 2015 skärptes kraven på svavelhalten i marina bränslen i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen samt i Nordamerikas kustområden. Svavelhalten får nu uppgå till max 0,1 viktprocent svavel mot tidigare 1 viktprocent. Utanför kontrollområdena skärps kraven först 2020 och då till 0,5 viktprocent från 3,5 viktprocent. 12 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

145 repo001.docx Trafikanalys fick i uppdrag av regeringen att bedöma konsekvenserna på kort och lång sikt 8. Deras analys visar att LSMGO 9, som antas vara det huvudsakliga bränslet, kan bli USD dyrare per ton än det bränsle som används idag (HFO 10 med högst 1 viktprocent svavel). Det motsvarar en bränsleprisökning på 50 till 75 procent. Högre bränslepriser ger incitament till anpassningar av sjötrafik och av logistikkedjor. Flera varuägare och rederier har i intervjuer med Trafikanalys dock gett uttryck för att deras anpassningsmöjligheter är små. En möjlig utveckling är konsolidering av gods till större fartyg för att hålla nere transportkostnaden. Detta skulle inte gynna Lysekil i dagsläget då flödena över hamnen är relativt små och en konsolidering främst kan antas ske till de hamnar som redan har betydande flöden. Trafikanalys gjorde även analyser med modellverktyget Samgods och resultatet visas i Figur 3 för ett scenario som innebär ökade banavgifter och dyrare bränsle även för lastbilstransporter. Den största förändringen på sjöfartssidan förväntas bli att Kielkanalen används istället för att gå runt Danmark. Av figuren kan man ana en möjlig ökning längs kusten norr om Göteborg. De redovisar inte några beräkningar på hamnnivå men väl på hamnområdesnivå. Området Stenungssund Strömstad beräknas få 0,7 % mindre gods över hamn. Snittet för riket är -0,8 % och hamnområdena längs Norrlandskusten beräknas drabbas hårdast med minskningar på 1,3 3,5 %. Figur 3 Beräknade förändringar av transportflöden till följd av svaveldirektivet. Källa: Trafikanalys rapport 2013:10. 8 Se rapport Konsekvenserna av skärpta krav för svavelhalten i marint bränsle slutredovisning, Rapport 2013:10 9 Lågsvavlig marindiesel (Low Sulphur Marine Gas Oil) 10 Heavy Fuel Oil 13 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

146 repo001.docx Trafikanalys har även gjort en bedömning av vilka län som drabbas hårdast genom högre transportpriser. Dalarna ser ut att drabbas hårdast följt av länen i Norrbotten. Detta pga. att de har stora flöden av relativt lågvärdiga produkter som går med sjöfart. Figur 4 Ökade transportkostnader i förhållande till riket för handel inom SECA; Index över transportkostnadsförändring. Genomsnittet för riket är 100. Källa: Trafikanalys rapport 2013:10. De förväntade effekterna av svaveldirektivet kan dock fördröjas genom att råoljepriset mer än halverats på ett halvår, vilket vi sett från de intervjuer som gjorts. Priset för olja med låg svavelhalt kostar därmed lika mycket idag som den mindre miljövänliga bunkeroljan kostade för ett halvår sedan, se Figur 5. Det lågsvavliga bränslet kostar ändå dubbelt så mycket som bränsle med högre svavelhalt. Konkurrensnackdelen för transporter inom svaveldirektivsområdet kvarstår gentemot transporter som sker utanför medan de i dagsläget inte är dyrare än motsvarande transport för ett halvår sedan. 14 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

147 repo001.docx Figur 5 Bränslepriser i Rotterdam för fartygsbränslen. Överst lågsvavlig dieselolja (LSMGO) och till underst vanligt bränsle (IFO380). Källa: shipandbunker.com Vi konstaterar att de förväntade effekterna av svaveldirektivet har uteblivit, vilket kan bero på att oljepriset sjunkit kraftigt. Västkusten förväntades få minskade godsmängder i och med införandet men något mindre minskning än på nationell nivå. Det hamnområde som innefattas Brofjorden och Lysekil förväntas därmed ha en något bättre position än hamnarna i Östersjön utifrån de analyser som gjorts. 15 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

148 repo001.docx Effekt om sjöfartens kostnader skulle minska Relevant i sammanhanget är att VTI 11 gjort en analys av vad minskade kostnader för sjöfart skulle få för effekter. Detta i ett försök att fånga effekterna om landinfrastrukturen skulle kunna avlastas. De går inte in på hur en sådan kostnadsreduktion skulle kunna åstadkommas. Figur 6 visar den modellberäknade effekten utlagd på karta. För alla varugrupper beräknas transportarbetet med sjöfart på svenskt territorium öka med 2% medan för varugruppen Pappersmassa, returpapper och pappersavfall beräknas ökningen till 10 %. Övriga produkter från skogsindustrin beräknas få 2-3 % ökat transportarbete med sjöfart. Figur 6 Beräknad effekt av tio procent lägre undervägskostnader för lastfartyg på transportmedels- och ruttval för alla varugrupper (överst) (i infrastrukturen transporterade 11 Se rapport Konkurrensyta land sjö för svenska godstransporter, VTI rapport (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

149 repo001.docx ton) samt för sågade och hyvlade trävaror (underst). Mörka nyanser anger ökning, ljusa minskning. Rött = väg, grönt = järnväg, blått = sjöfart. Källa: VTI rapport 822. Upplösningen begränsad i källrapporten. 2.4 Hamnsamarbete Lysekils Hamn AB och Uddevalla Hamnterminal AB har under 2012 i samverkan med sina respektive ägarkommuner presenterat ett förslag rörande en lösning för transport av järnmalm från Bergslagen. Förslaget har presenterats för Västra Götalandsregionen, Trafikverket och prospekterings/gruvbolaget Nordic Iron Ore. De har även skickat in ett brev angående behovet av en översyn till infrastruktur-, näringslivs- och miljöministrarna i dåvarande regering. Förslaget är att i steg 1 etablera en utskeppningshamn på Fröland i Uddevalla hamn. Uddevalla kommun/hamn har varit positiva till att investera järnvägsspår till Fröland och en utlastningsterminal. I steg 2 byggs en djuphamn i Brofjorden som kan lasta de största malmfartygen som finns. Detta stegvisa förfarande föreslogs för att kunna hantera malmtransporterna från och med att gruvorna skulle starta sin produktion. På så sätt skulle tillräckligt med tid skapas för att projektera och anlägga en ny malmhamn. 17 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

150 repo001.docx Efterfrågan och trender för transporter Volymerna i Lysekils hamn har historiskt sett till stor andel utgjorts av skogsindustriprodukter. Därför är det relevant i denna rapport att beskriva situationen för transport av skogsindustriprodukter lite utförligare. Dessutom finns det tankar på en djuphamn för järnmalm i Brofjorden. Detta motiverar en beskrivning av förutsättningarna för transport av järnmalm samt en analys av transporter via Brofjorden relativt transport via alternativ hamn. 3.1 Skogsprodukter Skogsprodukter är viktiga för järnvägen generellt. Det omvända gäller naturligtvis också. Generellt så är järnväg intressant för längre transporter vilket visar sig i ett medeltransportavstånd på 429 km under 2012 enligt Skogsindustrierna. För lastbilstransporter var medeltransportavståndet 97 km, där endast runt 3 % hade en transportsträcka längre än 300 km. För färdiga skogsprodukter så som massa och papper har järnvägen en stark ställning, se Figur 7. Generellt används fartyg för export, speciellt för sågade trävaror vilket visas av Figur 8. Däremot används inte järnvägstransport för sågade trävaror i så stor utsträckning. För råvarutransport av rundvirke och flis används mestadels lastbil men även järnväg. Rundvirke importeras även med fartyg. Järnvägstransport till hamn för vidare export med fartyg är ett transportupplägg som används av skogsindustrin. Enligt Skogsindustrierna går merparten av svensk export av massa och papper i skogsindustrins egna RoRo - fartyg i miljöanpassad systemtrafik på europeiska hamnar. Andelen gods på järnväg skulle kunna vara högre men utvecklingen bromsas av tekniska och administrativa brister i det europeiska järnvägssystemet. I avsaknad av järnvägstransporter som möter industrins krav på pålitlighet punktlighet och flexibilitet tenderar lastbilstransporterna att öka. Sågverken har i mindre utsträckning industrispår (kapillärspår), vilket gör att järnvägstransporter blir färre eftersom järnväg förutsätter omlastning. 18 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

151 repo001.docx Figur 7 Transportmedelsfördelning (enhet: transportarbete, milj. tonkm) för olika skogsprodukter Figur 8 Transportmedel vid export av skogsprodukter. Hämtad från Skogsindustrierna. Utvecklingen sedan 1980 för skogsindustrins huvudprodukter visas i Figur 9. Där ser vi att exporten har ökat i absoluta tal och som andel av produktionen. Skogsindustrin är alltså beroende av export och därtill kopplade effektiva logistiksystem för distribution av sina produkter. 19 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

152 repo001.docx Figur 9 Exportvolymer och andel export för skogsindustrins huvudprodukter. Källa: Skogsindustrierna. Figur 10 visar större sågverk samt pappers- och massabruk i Sverige Relevant som möjlig potential för Lysekils hamn och användande av Lysekilsbanan bedöms anläggningar i Värmland och Dalarna. Större företag är Stora Enso, BillerudKorsnäs och Arctic Paper. 20 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

153 repo001.docx Sågverk med en årsproduktion större än m3 sågad vara. Massabrukens geografiska läge, kapacitet, sortiment och ägare. Pappersbrukens geografiska läge, kapacitet, sortiment och ägare. Figur 10 Större pappers- och massabruk samt sågverk Källa: Skogsstatistisk årsbok 2014, hämtad från 21 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

154 repo001.docx Trätåg, som ägs av Stora Enso och Billerudkorsnäs, har ett system med timmerterminaler som kopplar ihop bruk i Värmland, Dalarna och Gävleborg för transporter av timmer till bruken. ScandFibre styr järnvägstransporter åt skogsindustrin och ägs av BillerudKorsnäs AB, SmurfitKappa Kraftliner AB, Mondi Dynäs AB och Holmen AB. Ägarna anlitar ScandFibre för att samlat sköta transporter med järnväg från deras pappersbruk i Sverige till terminaler i Europa. De använder sig av ett par konsolideringspunkter i Sverige för att bygga heltåg. Transporter till kontinentala Europa bedöms inte heller som en huvudmarknad möjlig för Lysekils hamn utan snarare för att nå Storbritannien, Spanien och Nordafrika Slutsatser Skogsindustrins export bedöms som relevant för transport via Lysekils hamn då de använder fartyg i betydande omfattning och hamnen tidigare hanterat denna typ av gods. Skogsindustrin har kontinuerligt ökat sin export och exporten står för en allt större del av produktionen. Papper och massa står för den största delen av exportvolymen. Där finns väl uppbyggda logistiksystem med järnväg men stor del exporteras även med fartyg Sågade trävaror borde vara intressant med järnvägstransport till hamn för vidare export med fartyg men har idag liten andel järnvägstransporter 3.2 Järnmalm Lysekils hamn har för ett par år sedan fört diskussioner med Nordic Iron Ore (lite mer information kring bolaget och dess planer ges i kapitel 4.2.1) om en potentiell malmhamn. Därav är det intressant i den här rapporten att kort beskriva marknaden för järnmalm på ett övergripande plan. Efterfrågan på järnmalm har stigit kraftigt under en tid vilket Figur 11 visar. Det visar också att det är Kina som drivit på den starka efterfrågan. Under steg priset kraftigt men sedan dess har det sjunkit rejält, se Figur 12. Detta har fått till följd att många fyndigheter för ett par år sedan ansågs lönsamma medan de i dagsläget inte är det. Vid en överblick av olika prognoser för järnmalmspriserna så tycks den allmänna uppfattningen vara att priserna inte kommer nå dessa nivåer igen inom 15 år. 22 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

155 repo001.docx Figur 11 Efterfrågan på järnmalm. Hämtad från HDR Salva Figur 12 Järnmalmspriser med 62% Fe och leveransvillkor CFR norra Kina. Källa: LKAB:s årsredovisning 2014 Figur 13 visar produktionskostnad för olika gruvor uppdelat på de stora produktionsländerna. Detta förklarar varför Kina importerar så mycket järnmalm trots att de har stora fyndigheter. De kinesiska gruvorna har en hög produktionskostnad medan de australiensiska gruvorna generellt har en låg produktionskostnad. Detta visar en förenklad bild då det finns ett flertal olika järnmalmsprodukter som betingar olika priser. 23 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

156 repo001.docx Figur 13 Produktkostnad av järnmalm för Kina. Hämtad från Fortescues årsredovisning för Figur 14 visar den svenska järnmalmsexporten uppdelat på mottagarländer respektive världsdelar. Mycket av exporten går till Västeuropa samt Mellanöstern. Endast en liten del har gått till Kina. En djuphamn i Brofjorden är mest intressant vid export på längre sträckor där stora fartyg lönar sig, t.ex. Kina. Utifrån historisk handel av järnmalm så skeppas inte svensk järnmalm till marknader på riktigt långa avstånd. Men om en djuphamn skulle finnas i Brofjorden så skulle det skapa möjligheter för att öka exporten till marknader på längre avstånd. Vid fortsatt volymökning i Mellanöstern och med en utvidgad Suezkanal så kan det bli mer intressant med en djuphamn. 24 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

157 repo001.docx Figur 14 Svensk järnmalmsexport per mottagarland. Visar länder som Sverige exporterat mer än 1000 ton till. Källa: SCB. Figur 15 visar en bild av de större sjöburna transportflödena av järnmalm som prognosticerats för Globalt ska alltså den mesta sjöburna järnmalmen till Asien. Generellt har Europeiska gruvor ett avståndshandikapp till den marknaden. Dock har de motsvarande avståndsfördel för den europeiska marknaden, speciellt relativt australiensiska gruvor. 25 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

158 repo001.docx Figur 15 Större transportflöden av järnmalm, Källa: Slutsatser Priserna har sjunkit betydligt på senare tid och förväntas inte stiga igen inom överskådlig tid vilket gör det svårare för nya gruvor att få kapital och lönsamhet i sina kalkyler Efterfrågan förväntas öka men även de stora producenterna planerar öka sin produktion. De har en relativt låg produktionskostnad. Sveriges export av järnmalm har generellt gått till Västeuropa och Mellanöstern. Exporten till Kina och Asien har varit relativt blygsam. För en ny djuphamn i Brofjorden innebär det ett utmanande läge genom att nya gruvor har ett svårt läge att investera i nya hamnanläggningar men även att historiskt så skeppas svensk järnmalm till relativt närliggande destinationer 26 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

159 repo001.docx Kartläggning av specifik potential 4.1 Lysekils hamn Figur 16 visar utvecklingen av godsvolymer över kaj i hamnen. Till detta kommer vissa volymer som lastas om bil bil. Fram till 2009 utgjordes volymerna mest av virke och papper på export. Dessa godsslag har nästintill försvunnit från hamnen. De främsta orsakerna till den stora nedgången är enligt Lysekils hamn krisen i den Spanska ekonomin och oron i Nordafrika. Viss stabilisering ses på dessa marknader men volymerna har inte återgått till hamnen i motsvarande grad. En förklaring enligt Lysekils hamn är att mer export till södra Europa sker på lastbil idag än under På importsidan har de haft en stabil volym av kalk/talk. Tidigare har även massa importerats. På senare år har importen av byggmaterial inneburit ett tillskott. Det förs förhandlingar om ytterligare import via båt av byggvaror som kan uppgå till ton per år. Figur 16 Volymer över kaj i Lysekils hamn Källa: Lysekils hamn Under 2006 var det ca 70 orter som försåg hamnen med m 3 virke att exportera. Virket exporterades främst till Spanien och Nordafrika. Dagens volymer är betydligt mindre och hamnar på nivåer omkring m 3. Detta virke hämtas från olika delar av landet, men de största kvantiteterna kommer från Värmland och Dalarna. Dock har volymerna över kaj för alla produkter jämfört med lägstanivåerna från 2010 ökat med mellan 11 till 12 %. Lysekils hamn har tidigare haft volymer som kommit och avgått med järnväg som framgår av Figur (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

160 repo001.docx Figur 17 Transportmedel för landtransporterna till och från hamnen. Källa: Lysekils hamn Järnvägstransporter var i första hand papper antingen i container eller löst, vilket framgår av Figur 18. Tidigare har Lysekils hamn haft volymer från bruk i Dalarna, Värmland, Halland, Blekinge och Västmanland samt vissa andra. Stora Enso var det dominerande företaget. Figur 18 Transportmedel för landtransporterna till och från hamnen per varugrupp för åren , därefter har inga transporter gått med järnväg till och från hamnen. Avser volymer som går över kaj. Källa: Lysekils hamn Lysekils Hamn AB har nyligen träffat avtal med det Indiska företaget TATA Steel om att lossa järnvägsräls som är 60 meter långa. Dessa skall gå med järnväg till Trafikverkets anläggning i Sannahed en bit utanför Hallsberg. Det första fartyget lossar sin last i mitten av april Volymerna är begränsade till att börja med och potentiella volymer beror på hur mycket räls som TATA Steel kommer att sälja till Trafikverket. En första båt lastad med 1700 ton kommer att lossas i april. Detta kan innebära en öppning för fler godstransporter på järnväg från och till hamnen. 28 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

161 repo001.docx Slutsatser om godsutvecklingen i hamnen Hamnen har haft en vikande utveckling avseende volymer som har stabiliserats och haft en svag ökning från Tidigare har exportvolymerna varit dominerande medan nu är importen större. Papper, löst och i container, och virke på export samt viss import av massa har varit de godsslag som gått med järnväg. Dessa godsslag har nästintill försvunnit helt från hamnen. Därmed har även järnvägstransporterna upphört då det var dessa som gick med järnväg. De har en stabil importvolym av kalk/talk och på senare tid har byggmaterial blivit den dominerande volymen. Förhandlingar förs hela tiden om möjliga volymer vilket gör att nya volymer som kan gå med järnväg kan bli aktuella med kort varsel. 4.2 Gruvbolag Nordic Iron Ore Nordic Iron Ore har som mål att återuppta gruvdriften vid Ludvika gruvor. De har en planerad produktion på 4,3 miljoner ton per år och en livslängd på åtminstone 15 år utifrån indikerade och antagna mineraltillgångar. De kan inte göra något uttalande angående eventuell inställning till djuphamn i Lysekil pga. det projektläge de nu befinner sig i. I tidigare arbete har de utvärderat att transportera via tre möjliga hamnar; Gävle, Oxelösund och Lysekil. De har tecknat en avsiktsförklaring med Oxhamn (Oxelösunds Hamn AB) som reglerar framtida prissättning för hantering av malmen från järnvägsvagn till lastat fartyg. Produktionsstart är avhängigt finansiering vilket med nuvarande malmpriser är en utmaning. Det som talar för Nordic Iron Ore är att de säger sig ha en låg produktionskostnad samt fungerande logistik på plats eller inom räckhåll. En fungerande och beprövad logistikkedja med låga investeringskostnader är mycket attraktivt i detta läge Grängesberg Iron Grängesberg Iron planerar att återöppna Grängesbergsgruvan. Det brittiska prospekteringsbolaget Anglesey Mining har en option att förvärva totalt 57 % av Grängesberg Iron. De nämner en årlig volym om 2-2,5 miljoner ton järnmalmskoncentrat. I september 2014 publicerade de en mineralresursberäkning som visar indikerade och antagna mineraltillgångar på totalt 61 miljoner ton järn. Med en koncentration om 69 % järn innebär det en livslängd på år. Gruvan kan vara aktuell för återstart om järnmalmspriserna återhämtat sig till dess. Innan dess måste alla tillstånd vara på 29 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

162 repo001.docx plats, en DFS 12 gjord samt finansiering säkras. Projektet är i behov av finansiering för fortsatt utveckling vilket enligt tillgänglig information inte verkar vara säkrad. Bolaget ser sin främsta marknad inom Europa och kanske Mellanöstern. Även SSAB är en möjlig kund till deras produkt. De ser Oxelösund som den naturliga utskeppningshamnen. Starka argument för ett gruvbolag i uppstartsfasen är att hamnen är etablerad och har erfarenhet av bulkhantering samt att hamnen gör investeringarna. 4.3 Varuägare Byggmax Byggmax har sedan 2011 etablerat ett distributionslager i Lysekils hamn. Viktig faktor för valet av Lysekil har varit god tillgång till yta att bedriva verksamheten på. Företaget har många butiker i Norge vilket gör att Lysekil tyngdpunktsmässigt lämpar sig bra för deras logistiknätverk. Distributionslagret omsätter ungefär ton årligen ton av dessa kommer via fartyg från Europa, mycket från Polen. Resterande ton kommer på lastbil från leverantörer som är utspridda i Sverige och Skandinavien vilket gör att det är svårt att samla ihop större koncentrerade flöden och att ett tågalternativ inte bedöms som aktuellt. Byggmax använder sig av dragande beställning utifrån sitt lager till sina butiker. Knappt 100 sändningar skickas ut i kontinuerlig takt under en vecka. Sändningsstorleken varierar mellan 10 till 30 ton. Då det rör sig om relativt små och frekventa sändningar som ska till Byggmax butiker som är spridda runtom i Skandinavien har tåget svårt att vara konkurrenskraftigt mot lastbilen tids- och kostnadsmässigt. Inga godsmängder har transporterats på järnvägen sedan Byggmax etablerade sig i Lysekil. Detta är ytterligare ett faktum som gjort att Byggmax inte tittat närmare på en transportlösning innehållande tåg. Då Byggmax har stora expansionsplaner och har haft en årlig tillväxt på 12,7% 13 mätt mellan , finns det starka skäl att tro att den volym som lagret omsätter kan komma att öka Preemraff Preemraff Lysekil är Skandinaviens största oljeraffinaderi och ligger vid Brofjorden utanför Lysekil. 12 DFS Definitive Feasibility Study, en studie som täcker hela malmprojektet där alla steg i processen, inklusive tänkta transportlösningar, beskrivs och granskas i detalj och kostnadsuppskattas för att visa att gruvprojektet har ekonomisk bärkraft. Studien ska helst bygga på offerter (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

163 repo001.docx Då anläggningen har kapacitet att raffinera 11,4 14 miljoner ton råolja per år är det mycket stora volymer som anläggningen omsätter. Nästan alla transporter går dock med båt till och från anläggningen. När anläggningen var ny på 70-talet gick en hel del transporter med tankbil och då fanns funderingar kring att undersöka möjligheterna till att använda järnvägen som ett transportalternativ. Dessa tankar blev dock inaktuella när fartygstransporter kom att överta alla transporterna. Idag går det endast 5-6 lastbilar till och från anläggningen under en dag, varav hälften utgörs av svaveltransporter ut från anläggningen. Detta innebär att Preemraff inte har tillräckligt med volym för att kunna utgöra bas i en framtida järnvägspendel på Lysekilsbanan Skangass Skangass är ett företag som levererar LNG 15. Skangass valde att lokalisera sig vid Brofjorden i Lysekil för att Preemraff ligger där. Preemraff förbrukar ungefär av de ton LNG som årligen passerar genom terminalen. Svaveldirektivet har gjort att Skangass känner stark framtidstro. De nya reglerna har medfört att rederier bland annat undersöker alternativa bränslen för att framföra fartygen. LNG är ett sådant bränsle som då kan bli aktuellt. Kapacitet finns i terminalen för att hantera mer LNG än idag. LNG kommer till terminalen via båt. Den mängd LNG som Preemraff inte förbrukar går till kunder i Norden med speciella tankbilar som kan säkerställa att LNG behålls i flytande form i -162 C. Ungefär 9 lastbilar per dag distribuerar LNG runtom i norden. De största kunderna finns inom processindustrin, t.ex. SSAB och SCA. Lösningar där LNG distribueras via järnväg kan vara ett alternativ för dem då flera av deras kunder har järnvägsanslutning. För att vara riktigt intressant skulle dock järnvägen behöva gå ända fram till terminalen, något som de själva inte kan bära investeringsmässigt Seabased Seabased är ett företag som utvecklar system för utvinning av elenergi ur havsvågor. I dagsläget har Seabased en relativt blygsam produktion av vågkraftverk. Företaget har dock expansiva planer och anger att de har mycket kundförfrågningar trots att de idag inte har någon säljavdelning. I expansionsplanerna ingår en ny fabrik i anslutning till Lysekils hamn och med den en spåranslutning till Lysekilsbanan Flytande naturgas, engelska förkortningen LNG (liquefied natural gas) 31 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

164 repo001.docx Figur 19 Vågkraftpark, källa Seabased Ett vågkraftverk är till stor del en konstruktion som är uppbyggd av stål. Vid normal produktion i Lysekil idag förbrukar Seabased ca 20 ton stål per dag. Cement är också en huvudbeståndsdel och dagligen används ca 30 ton. Nuvarande fabrikens kapacitetstak nås förmodligen under Seabased tror att den nya fabriken kan starta sin produktion under Med en ny fabrik ska den nuvarande produktionen tiodubblas. Detta skulle innebära att fabriken skulle använda sig utav ungefär 200 ton stål och 300 ton cement under en dag. Seabased planerar att använda sig av järnvägen för ståltransporterna från leverantören SSAB i Borlänge. Enligt Seabased skulle den relativt låga transportkostnaden för ett tågsätt från Borlänge till Lysekil göra att Seabased kan tänka sig att lagra en viss mängd stål vid sin anläggning. Seabased skulle därmed kunna ta emot något tåg i veckan. Att Seabased valde att lokalisera sig i Lysekil berodde till stor del på de logistiska möjligheterna. Lysekilsbanan är tänkt att kunna förse företaget med kostnadseffektiva transporter av insatsvaror till produktionen, framförallt stål. Företaget har i Lysekil tillgång till fabrikslokaler nära kaj, vilket är mycket förmånligt då de färdiga produkterna uteslutande skeppas ut med båt. En nedläggning av Lysekilsbanan skulle avsevärt försämra företagets tillgång till god logistik. Hela anläggningens konkurrenskraft skulle försämras. Seabased har idag inte utvecklat något scenario där stål ankommer till den nya fabriken på andra transportsätt än tåg. 32 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

165 repo001.docx Stora Enso Stora Enso hade fram till början av 2010 gods på Lysekilsbanan. I Lysekils hamn transporterades pappret vidare med hjälp av DFDS Lys Line till olika kunder på Irland och i Spanien. Med stora Enso volymer som bas hade även Green Cargo verksamhet på banan och 1-3 godståg om dagen kom till hamnen. Stora Enso upplevde att Lysekils hamn uppvisade en fungerande och flexibel verksamhet. Infrastrukturen i form av järnväg fungerade också tillfredsställande. Orsaken till att Stora Enso avslutade sammarbetet med Lysekils hamn var främst beroende på skalfördelar och val av lastbärare. Volymerna till Lysekil flyttades till Stora Ensos Baseport system med lastbäraren SECU 16. Detta system konsoliderade SECU i Göteborgs hamn. Genom att konsolidera flödena i Göteborg kunde Stora Enso drar nytta av ett stort antal direktförbindelser till destinationer inom och utanför Europa. Lysekils hamn var aldrig aktuellt för SECU då dessa kräver ett axeltryck och lastprofil som överstiger den tillåtna på Lysekilsbanan. Systemet för transport av papper står sig fortsatt starkt mot konkurrensen från lastbil. Stora Enso ser dock en stark potential i att kombinera tåg och lastbil i sina transportlösningar, att köra mer intermodalt. En bidragande orsak till detta är att den sista sträckan av transporten i de flesta fall går på väg. Detta gäller främst transporter på kontinenten Stora Enso i Skoghall Skoghalls Bruk utanför Karlstad är en av världens största tillverkare av livsmedelskartong. Därmed har anläggningen stora inkommande flöden av timmer. Företagets terminaler i Falköping och Stockaryd förser bruket med stor del av dess volym. Stora Enso importerar också timmer då i huvudsak ifrån Norge. Anläggningen i Skoghall ser inte import via sjö som aktuell. Tendensen i pappersbranschen är att man tar bort stora pappersmaskiner, då efterfrågan på framförallt tidningspapper minskar. Därmed klara sig bruken ofta på närliggande råvara och importbehovet minskar Billerud Korsnäs i Grums De stora importflödena till Pappersbruket på Gruvön i Grums hanteras sjövägen. Detta är attraktivt för företaget då de har en egen hamn i anslutning till bruket. Liksom Stora Enso försöker man i första hand använda sig av närliggande råvara. Storleken på importen beror på hur mycket svensk råvara man får tillgång till. I dagsläget importeras det under ett år ungefär ton björkmassa från Baltikum. 16 Stora Enso Cargo Unit, En SECU ser ut som en vanlig Continer menär ungefär en meter högre och bredare. 33 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

166 repo001.docx (53) Då båtarna kan nå dem direkt utan omlastning ser inte Billerud Korsnäs någon anledning till att lasta om båtarna vid någon västkusthamn. Visserligen skulle man kunna ta emot större fartyg i exempelvis Lysekil vilket skulle innebära lägre sjöfraktspriser. Dock skulle den tillkomande hanteringskostnaden i hamn samt utkörningskostnaden på järnväg göra kalkylen negativ. Rundvirke och flis är produkter som är svåra att hantera då de kräver stor yta. Om exempelvis en större båt skulle lägga till i Lysekil och lossa 6000 ton rundvirke skulle detta virke behöva mellanlagras innan lastning på järnväg. En hamn kan få svårt att få rimlig ersättning för denna yta om den ens har möjlighet att upplåta den. Om svaveldirektivet skulle få större konsekvenser än idag har Billerud Korsnäs möjlighet att använda sig av sin anläggning i Gävle och därifrån dra ner godset på järnväg till Grums Arctic Paper Munkedals AB Under ca 25 år exporterade företaget papper över Lysekils hamn till kontinenten med fartyg med en skeppning i snitt var 14:e dag. I början av 2007 blev sjötransporterna utkonkurrerade av lastbilarna. Företaget har inga planer på att återgå till sjötransporter av papper eftersom det inte kan konkurrera med de mycket låga kostnader man har för lastbilstransporterna idag. Vidare importerades ca ton pappersmassa per år som gick över Lysekils hamn. Sedan våren 2007 sker importen via Uddevalla hamn. Det finns för närvarande inga planer på att ändra detta eftersom företaget har en distributionslager av färdig papper på Kurödsområdet i Uddevalla. Man har lagt upp en transportslinga som hämtar pappersmassa efter att man lossat papper i distributionslagret Bergkvist-Insjön Bergkvist-Insjön i Insjön är ett stort sågverk som tidigare hade trafik på Lysekilsbanan. Idag använder de sig av en järnvägspendel till Göteborg istället. Bidragande orsak till detta är att de kan utnyttja att Clas Ohlson har import containers i motsatt riktning, d.v.s. från Göteborgs hamn till Insjön. Detta gör att det går att finna relativt god balans i järnvägsupplägget. Från Göteborg har även Bergqvist-Insjön tillgång till ett stort antal sjöförbindelser. Sammarbetet med Clas Ohlson innebär att man använder sig av containers som lastbärare. De ser fördelar i denna typ av lastbärare då den går smidigt att lasta (de har införskaffat speciell utrustning för detta) samt att det ger stor flexibilitet med containerhantering. Containers kan enkelt flyttas mellan olika tåg och i stort sett alla terminaler har möjligheter att hantera dem. Tidigare använde sig företaget av traditionella vagnslösningar. Dessa upplägg var dock beroende av stora koncentrerade volymer. När de använde sig av denna typ av lastbärare lastade de ofta upp hela tåg till enskilda kunder. Idag har företaget inga LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

167 repo001.docx sådana stora kunder längre utan kunderna har blivit fler och beställer mindre kvantiteter och mer frekvent Moelven Företaget har en större anläggning vid Valåsen i Karlskoga, där man har ett hyvleri och vidareförädling av byggträ. Denna anläggning har tillgång till industrispår. De hade tidigare järnvägstransporter till Lysekil. Green Cargo ställde av ungefär 10 vagnar och sågverket ropade av dessa när de var lastade. Valåsen hade en stor del av sin marknad i Spanien och drabbades hårt av nedgången i den spanska ekonomin, varav volymerna försvann. Försök med containerbaserad trafik till Göteborgs hamn har tidigare utförts men upphört. Företaget framhåller att lastbilen ger dem stora fördelar när det gäller kostnadsaspekter och flexibilitet, varav den prioriteras framför järnvägstrafik. Företaget har dock med hamnar som Lysekil och Varberg som potentiella om transportmarknaden skulle utveckla sig i en riktning med dyrare lastbilstransporter Fiskarheden Fiskarheden i Transtrand är ett stort sågverk som har utfört försök med att använda järnvägstransporter. Sågverket säljer idag m3 sågad vara till Nordafrika, en marknad som kunde vara intressant för Lysekils hamn. Tanken var att sätta upp en flexibel järnvägslösning som kunde använda utan olika utskeppningshamnar. Primär destination var Orrskär utanför Söderhamn, där företaget även har ett magasin. Men beroende på effekterna av svaveldirektivet ville man även ha möjlighet att dra tågvagnarna till en västkusthamn. Järnvägstesterna upphörde emellertid snabbt. De priser Fiskarheden fick offererade från järnvägsoperatörerna Green Cargo och Rush Rail var ej konkurrensmässiga gentemot lastbil. Det kan delvis berott på att man inte kunde använda sig av den tänkta terminalen i Malungsfors utan fick först köra med lastbil till Malung. I Malung fanns dessutom inte möjlighet att hantera önskat antal järnvägsvagnar per tågsätt. Detta ledde till dålig transportekonomi för tågalternativet. 4.4 Transportörer och terminaler Green Cargo Green Cargo har kört trafik på banan innan och fört diskussioner med flera av de bolag vi intervjuat inom ramen för denna studie. För att starta trafik igen kräver de ett volymåtagande i storleksordningen vagnar 3 dagar per vecka eller att någon annan aktör står för dragningen Lysekil Uddevalla där sedan vagnarna går in i deras nätverk och kan nå alla punkter Green Cargo täcker. De är inte beredda att ta någon affärsrisk. Slutsatsen är att de inte ser någon potential i dagsläget för trafik längs banan men är öppna för att starta trafik om volymerna skulle finnas. 35 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

168 repo001.docx Vänerexpressen 36 (53) Vänerexpressen ansvarar för två järnvägspendlar från Värmland och Dalarna. Godset hanteras i container och går från företagets inlandsterminaler i Karlstad, Fagersta och Insjön till Göteborgs hamn. De betonar att det är viktigt att ha tillgång till en stor och stadigvarande basvolym som man kan bygga upp trafiken kring. Basen i deras järnvägspendlar utgörs av företag inom skogsindustrin. Utifrån denna kan man komplettera med enstaka vagnar från mindre kunder. Målet är att komma upp i en beläggningsgrad kring 80-90% på tåget, vilket krävs för att få lönsamhet Thunbolagen Thunbolagen är ett svenskt rederiföretag som är aktivt i Lysekils hamn och skeppar ut sågade produkter till den spanska marknaden. Virket kommer från Östersund i norr till Småland i sydost. Huvuddestinationer är olika hamnar i Spanien. Virkestransporterna till hamnen går idag på lastbil. Beroende på storlek på de fartyg som ska lastas, ankommer 5 till 10 lastbilar i genomsnitt till hamnen under en dag. Sågverken ansvarar själva för transporterna till hamnen. Tidigare gick en del av transporterna på järnväg. Att järnvägstransporter inte används längre beror på faktorer som fraktpris, volym, ledtid och fragmenterade volymer. Green Cargo var den aktör som skötte trafiken och hade kontinuerligt svårt att få lönsamhet för sin verksamhet. Situationen blev inte bättre av att Stora Enso lade om sin logistik. Detta gjorde att de på kort tid kraftigt höjde sina fraktpriser vilket fick sågverken att använda sig av lastbilstransporter istället. För att järnvägen skulle vara konkurrensmässig gällde det att kunna skicka ut ett större antal järnvägsvagnar i taget. Moelven och Bergqvist i Insjön hade tidigare volymer med järnväg via Lysekil. Thunbolagen anger att ett sågverk helst skulle behöva skicka ut vagnar i taget för att vara attraktiv för en tåglösning. Majoriteten av de sågverk Thunbolagen arbetar mot har mindre volymer att erbjuda, i de flesta har de möjlighet att lasta upp ungefär 1-4 vagnar i taget. Den största delen av exporten går till Spanien. Kunderna i Spanien har ofta specifika önskemål om virket vilket gör att de plockar volymer från många olika sågverk inom de stora skogskoncernerna. Det är vanligt förekommande att de på båten finns sändningar från ett tiotal sågverk. Givetvis kan även mindre sågverk lasta upp mer än 1-4 vagnar om de får tid på sig. Utvecklingen går emellertid mot att kunderna kräver att få sina varor snabbare. Thunbolagen upplever att man konstant sedan 2008 förlorat marknadsandelar på sjö till förmån för lastbil. För större virkessändningar ( m3) kan man konkurrera med lastbil. Problemet är att sågverken inte har tid med att samla ihop denna volym, utan skickar ut den kontinuerligt via lastbil. LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

169 repo001.docx Ytterligare en faktor som försvagar järnvägens konkurrenskraft är enligt Thunbolagen att järnvägsspåren i direkt anslutning till industrin blir färre och färre. För dessa industrier krävs det därmed en omlastning mellan väg och järnväg om järnvägsalternativet ska vara möjligt. När väl virket är lastat på lastbilen är det dock sällan någon sådan omlastning sker Hallindens Terminal AB Företaget vill starta upp en järnvägsterminal för främst virke men även andra produkter som sten och flis är aktuella. Terminalen är som namnet antyder tänkt att vara lokaliserad i Hallinden och de äger det markområde intill Lysekilsbanan där terminalen är tänkt att lokaliseras. Företagets affärside baseras på att kunder i närområdet vill ha större möjlighet att få avkastning på den skog som finns i området. De anser att skogen runt Hallinden är relativt svåråtkomlig vilket gör det svårt att få lönsamhet om produkten måste transporeras längre sträckor på lastbil. En omlastningsterminal från lastbil till tåg vid Hallinden skulle avsevärt förlänga den sträcka och därmed förstora den marknad där man kan få avkastning för sin produkt. Terminalen är planerad för att årligen kunna hantera ton i full produktion vilket enligt uppgift motsvarar den årliga tillväxten i det tänkta upptagningsområdet runt Hallinden, vilket gör att terminalen beräknas ha ett stabilt produktionsunderlag. Detta motsvarar en volym på ca 6300 järnvägsvagnar (Laaps) årligen eller drygt ett fullt tåg per dag om allt skulle gå med järnväg. Terminalen är tänkt att vara kommersiellt öppen för alla järnvägsföretag. Hallindens ansvarar för omlastning mellan trafikslag och eventuell lagring. Inköpare eller säljare av timmer står själva för transporterna till och från terminalen. För de utgående transporterna på järnväg bestämmer därför inköparen val av järnvägsoperatör och destination på tågsättet. Materiel som växlar och kontaktledningar för att förbinda terminalen med Lysekilsbanan införskaffades under hösten Ansvariga från terminalen menar därför att anläggningen på kort varsel kan vara operativ. 4.5 Sammanställning av befintliga och potentiella volymer längs Lysekilsbanans sträckning Tabell 2 sammanfattar de volymer som går till och från Lysekil idag samt potentiella volymer. I dagsläget finns det en del volymer (fetmarkerade i tabellen) som ankommer och avgår med lastbil. Dessa är spridda mellan en mängd aktörer, har en spridd geografisk täckning samt krav på relativt hög frekvens. Dessa faktorer gör att det är svårt att bygga en transporttjänst med tåg utifrån dessa volymer. Generellt krävs ett basflöde som dessa typer av spridda flöden kan hakas på. Potentiella volymer som identifierats är 37 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

170 repo001.docx järnmalm och timmer samt om Seabased skulle expandera och mångdubbla sin produktion. Tabell 2 Sammanställning av befintliga volymer till och från Lysekil Aktör Möjliga transporter Existerande volym Godsflödets ursprung och destination Utmaningar & förutsättningar Bedömd sannolikhet för järnvägstransport Byggmax Inkommande lastbilstransporter Ca ton/år Ca 4 lastbilar/dag Byggmax leverantörer finns i Norden. Leverantörer spridda över Skandinavien Osannolikt med dagens volymer och prisbild. Transporter till butiker från Lysekil Ca ton/år Ca 12 lastbilar/dag Byggmax butiknät i Norden Byggmax butiker väl spridda över landet samt mindre volymer, ton till varje butik per transport Transporttidsmässigt osannlikt för järnvägstransport Preemraff Inkommande lastbilstransporter Ca 3 lastbilar/dag Varierande Spridda startpunkter Osannolikt då det handlar om styckegods Utgående lastbilstransporter Ca 3 lastbilar/dag I huvudsak restprodukt i form av svavel Lämpligt för järnväg, små volymer, okänd destination Skangass Utgående transporter av LNG Ca 9 tankbilar/ dag Större industrier som SSAB i Borlänge, SCA i Munkedal och Fjordline i Danmark. Järnväg kan först vara ett alternativ om det finns spår direkt till anläggning Om spår/pipeline finns så är potentialen reell 38 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

171 repo001.docx Aktör Möjliga transporter Existerande volym Godsflödets ursprung och destination Utmaningar & förutsättningar Bedömd sannolikhet för järnvägstransport Thunbolagen Transporter av färdigsågat virke från Lysekils hamn Mellan 5-10 bilar per dag i samband med att ska lastas fartyg Upptagningsområ de: från Östersund i norr till Småland i sydost. Marknad: Spanien och Nordafrika Sågverk ansvarar själva för transporterna till Lysekils hamn Många olika sågverk fyller upp ett fartyg, ingen dominerande producent Enstaka vagnar per sågverk kräver annan basvolym. Osannolikt utifrån prisbilden för lastbilstransporter Seabased Transporter av stål och cement till fabrik Stål 3 bilar/vecka Cement 1 bil/dag Stål från Borlänge Marknad: Via båt till Västeuropa och Afrika. Volymer beräknas 10 dubblas med uppstart av ny fabrik. Nya fabriken ej etablerad Godset är lämpligt för järnväg. Med volymerna till ny fabrik kan de ha eget tåg. TATA Steel Järnvägsräls En första båtlast om 1700 ton vilket innebär ett par tåg Import av räls från Indien som ska till Trafikverket utanför Hallsberg 60 m långa räler Beror av Trafikverkets inköpsvolymer från TATA Tabell 3 Sammanställning av potentiella volymer till och från Lysekil Aktör Möjliga transporter Potentiell volym Godsflödets ursprung och destination Utmaningar & förutsättningar Bedömd sannolikhet för järnvägstransport Nordic Iron Ore Export av järnmalm 4,3 mijoner ton/år, 4-6 tåg/dag Från Ludvika till marknader i Europa, Mellanöstern och Asien Avsiktsförklaring med Oxelösund Järnmalmspriset begränsar tillgång till kapital för investeringar Enbart järnvägstransport aktuellt till hamn om gruvan driftsätts 39 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

172 repo001.docx Aktör Möjliga transporter Potentiell volym Godsflödets ursprung och destination Utmaningar & förutsättningar Bedömd sannolikhet för järnvägstransport Grängesberg Iron Export av järnmalm 2,5 miljoner ton/år, 2-3 tåg/dag Från Grängesberg till marknader i Sverige, Europa, Mellanöstern och Asien Oxelösund främsta alternativ pga. begränsat investeringsbehov Viss volym kan gå inrikes Enbart järnvägstransport aktuellt till hamn om gruvan driftsätts Hallindens Terminal AB Transport av timmer ton, ca 1 tåg per dag Upptagningsområ de primärt 50 km runtom Hallinden Marknad upptill 1000 km från Hallinden Terminal ej operativ Anslutningsväg måste utredas - kommunen/ regionen måste ge stöd Aktören intresserad av att anlägga terminal. Högst sannolikt om terminal och skogsråvara skulle finnas. Seabased Transporter av stål och cement till fabrik Stål 30 bilar/vecka Cement 10 bil/dag Stål från Borlänge Marknad: Via båt till Västeuropa och Afrika. Volymer beräknas 10 dubblas med uppstart av ny fabrik. Nya fabriken ej etablerad Godset är lämpligt för järnväg. Med volymerna till ny fabrik kan de ha eget tåg Aktörers syn på djuphamn i Brofjorden De flesta intervjuade aktörer ser positivt på planerna kring en djuphamn i Brofjorden. En djuphamn skulle innebära stora godsvolymer på Lysekilsbanan och därmed säkerställa dess framtida drift. En väl fungerande järnvägsinfrastruktur skulle också stärka Lysekils hamns och regionens konkurrenskraft. En del ser dock farvågor i att denna hamn skulle vara starkt sammankopplad med malmpriset, som visat sig kunna variera kraftigt. Det har sagts att Brofjorden är det enda läge i Sverige där man kan lokalisera en djuphamn, något som vi i denna utredning inte analyserat djupare. Denna djuphamn skulle ha kapacitet att ta emot riktigt stora fartyg, uppskattningsvis de största som finns på dödviktston. Det godsslag som skisserats är järnmalm men kan kompletteras av andra godsslag som har nytta av stora fartyg. Möjlighet att ta emot dessa fartyg skulle innebära att man kunde frakta varorna direkt till kunder i Asien utan omlastning i större europeisk hamn. Detta skulle innebära attraktiva transportpriser och stärka hela Sveriges konkurrenskraft då det skulle tillföra Sverige en kapacitetsstark och effektiv hamn. 40 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

173 repo001.docx Bland aktörer som är etablerade i Brofjorden råder delade meningar avseende djuphamn. Preemraff är inte intresserade av en djuphamn då de anser att en etablering av djuphamn skulle ta anspråk på deras expansionsmark. Även om en djuphamn skulle innebära att Preemraff får direkt tillgång till järnvägen ser de inte detta som en fördel, då deras volymer hanteras primärt med fartyg. Den andra aktören i Brofjorden, Skangass är dock mer positiv. En ny hamn skulle driva mer fartygstrafik till området och därmed attrahera nya potentiella kunder. Företaget har också en miljövänlig framtoning vilket också bidrar till att de är intresserade av alternativ till lastbilstransporter Aktörers syn på Svaveldirektivet De generella tankarna bland de tillfrågade aktörerna är att svaveldirektivet ännu inte fått något genomslag på deras affärer. Den största förklaringen till detta anses vara att oljepriset sjunkit kraftigt och därmed tagit ut den kostnadseffekt som kravet på bränsle med låg svavelhalt innebär. Lysekils hamn tror dock även att det kan råda en viss eftersläpningseffekt på marknaden, dvs. genomslaget av direktivet kan dröja ett tag. I ett längre perspektiv ser dock hamnen att deras konkurrenskraft gentemot östersjöhamnarna förstärkts. Fartyg som exempelvis går i trafik mellan hamnar i Östersjön och Södra Europa/Nordafrika måste därmed gå betydligt längre distans i det området där direktivet gäller. En annan iakttagelse har varit att större rederier tenderar att se norden som en enhetlig marknad. Detta har i vissa fall inneburit att tillägget för svaveldirektivet har blivit detsamma oavsett om fartygstransporten gått från Västkusten eller Ostkusten. Därmed skulle nackdelen för Ostkusthamnarna relativt hamnarna längs med Västkusten utebli. 41 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

174 repo001.docx Utvecklingsscenarier; Lysekilsbanan och djuphamn i Brofjorden som transportalternativ Utifrån den marknadsanalys som gjorts så ser vi ett antal möjliga utvecklingsscenarier som skulle innebära trafik längs Lysekilsbanan: Enskilt företag börjar använda Lysekils hamn Tågoperatör etablerar regional trafik Befintliga aktörers expansionsplaner blir verklighet Skogsindustriföretag lägger om sin logistik Järnmalmstransporter via djuphamn Nedan utvecklas vad var och en av dessa kan innebära och vilka utmaningar som respektive scenario innebär. Om en vision och mer detaljerat underlag tas fram i enlighet med den ursprungliga beställningen från RUN som nämns i inledningen så kan man i det arbetet ta fram betydligt mer utförliga utvecklingsscenarier relaterade till utveckling av en djuphamn. 5.1 Enskilt företag börjar använda Lysekils hamn Transportmarknaden är i ständig förändring och nya godsvolymer kan tillkomma med relativt kort varsel. Under utredningens gång har hamnen fört diskussioner med olika företag om gods som kommer in med båt och ska gå vidare med järnväg. Ett exempel är den järnvägsräls som kommer tas in med båt. Detta scenario är svårt att sätta en siffra på vad gäller hur många tåg det skulle kunna innebära. Trafikverket anger ingen lägsta nivå som trafiken måste ha för att fortsätta underhålla banan. 5.2 Tågoperatör etablerar regional trafik En lokal tågoperatör kan antas ha bättre förutsättningar att erbjuda järnvägstransportlösningar åt det lokala näringslivet än de större järnvägsföretagen genom låga omkostnader, ett starkt engagemang samt att även rikta sig till mindre transportköpare. De kan ha helt egna transportupplägg och även utföra transporter till och från knutpunkter i de större järnvägsföretagens nätverk. Green Cargo har t.ex. trafik till och från Uddevalla. De kallas då ofta matarbanebolag. I teorin kan de även ansvara för underhållet av det kapillära järnvägsnät som de trafikerar. En utmaning med matarbanebolag är affärsmodellen i relation till de större järnvägsföretagen. Befintliga volymer som vår kartläggning identifierat är inte så omfattande, det handlar om i storleksordningen 9 lastbilar in och 24 lastbilar ut per dag. Vissa av dessa volymer skulle kunna läggas om till järnväg men kan inte bära ett eget transportupplägg med tåg. En lokal tågoperatör skulle därmed behöva göra en grundlig marknadsundersökning och bearbetning för att fånga tillräckliga volymer för lönsamhet. 42 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

175 repo001.docx I denna potential ingår volymerna från Skangass som en stor andel. För att järnvägstransporter ska förverkligas för dem krävs en spåranslutning till deras anläggning eller en pipeline till järnvägen. Även volymerna av virke som idag går från Lysekils hamn är intressanta i detta scenario. Det kräver att en sådan tågoperatör arbetar med att ta fram transportlösningar som kan konkurrera med dagens lastbilstransporter. Vi bedömer att det är en stor utmaning. 5.3 Befintliga aktörers expansionsplaner blir verklighet I detta scenario ser vi två företag som möjliga. Det första är att Seabased tiofaldigar sin produktion vilket skapar behov av relativt stora inflöden av stål och cement. Enligt dem kan det ske inom tre år. De har planer på en fabrik med tillräcklig kapacitet och förlitar sig på att inkommande material kommer med järnväg. En sådan kraftig expansion har naturligtvis vissa osäkerheter i tid och omfattning. Det andra är att terminal etableras i Hallinden och samlar avverkad skog i närområdet för vidaretransport med tåg. Företaget upplever också långsam hantering från Trafikverkets sida. Främst gäller detta ett ärende gällande tillfartsvägar till terminalen. Trafikverket kräver utredning som delfinansieras lokalt och regionalt. Innan denna utredning är klar kan inte Hallindens Terminal AB påbörja byggnation. Det kan konstateras att bolaget inte är vana att hantera de processer som krävs för en terminaletablering. Enligt Trafikverket finns även andra intressenter som vill etablera nya och utöka befintliga terminaler för lastning av virke inom Hallindens upptagningsområde. 5.4 Skogsindustriföretag lägger om sin logistik Detta scenario innebär att ett större skogsindustriföretag lägger om sin logistik från att vara koncentrerad till mer utspridd. Ett flertal möjliga drivkrafter kan åstadkomma detta, bl.a. trängsel i befintliga hamnar och längs järnvägslinjer till hamnarna, eller att de vill skapa konkurrens mellan hamnar. Det krävs då minst en intressant båtlinje, helst flera, som angör Lysekil med relativt hög frekvens. Detta skulle kunna innebära att volymerna som fanns för ett par år sedan återvände vilket handlar om runt ton per år. 5.5 Järnmalmstransporter via djuphamn Detta scenario bygger på att gruvbolagen i Bergslagen använder en ny djuphamn i Brofjorden. Det innebär en stor trafik längs Lysekilsbanan då järnväg är enda transportalternativet till hamnen. För att åstadkomma det är investeringarna omfattande vilket gruvbolagen troligen inte har nog kapital till och då krävs att en annan part investerar i infrastrukturen. Grundläggande för om en extern aktör ska göra investeringar är att det finns en stabil marknadspotential för en djuphamn som möjliggör användning av stora bulkfartyg. Utifrån rådande järnmalmspriser och vart svensk järnmalm traditionellt skeppas så är denna marknadspotential högst osäker i dagsläget. I Bilaga 1 Lysekil som alternativ för malmtransporter från Bergslagen analyseras övergripande olika transportkedjor för malmen. Nyttan som en djuphamn i Brofjorden 43 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

176 repo001.docx innebär relativt transporter via Oxelösunds hamn i Östersjön visar på ett nuvärde på 0,3 2,8 miljarder utifrån överslagsmässiga nuvärdesberäkningar ur ett företagsekonomiskt perspektiv. De ekonomiska förutsättningarna beror av en mängd faktorer såsom: Till vilken marknad godset ska desto längre bort desto fördelaktigare för Brofjorden Hur stor del av transportkedjan som jämförs olika parter ansvarar för olika delar av transportkedjan vilket gör att en totalkostnadsbedömning inte alltid ligger till grund för de beslut som tas. Prestandan på landinfrastrukturen tillåtna axellaster (STAX), linjelaster (STVM), tågvikter, tåglängder, hastigheter och kapacitet. Kostnaden för båttransport kostnaden varierar kraftigt över tid då tillgång och efterfrågan på bulktransporter varierar globalt. Även priset för drivmedel varierar kraftigt. På längre sikt så kan situationen se helt annorlunda ut. I ett sådant läge gäller det att vara förberedd och ha gjort förberedande utredningar och planer för att kunna vara ett reellt alternativ. De gruvbolag vi varit i kontakt med vill använda Oxelösunds hamn. Kapacitetssituationen längs järnvägslinjerna dit såväl som i hamnen bör beaktas i fortsatt arbete som Trafikverket gör i planerad åtgärdsvalsstudie. 5.6 Sammanfattning av utvecklingsscenarier I Tabell 4 är de fem scenarierna sammanställda avseende ungefärliga potentiella volymer utryckt i antal tåg per år samt vad som krävs för ett förverkligande. Även aspekten tidshorisont anges där kort sikt är inom ett par år, medellång sikt inom fem till tio år och lång sikt bortom tio år. Samtliga scenarier har sina utmaningar och osäkerheter. Även om de infrastrukturella förutsättningarna skulle finnas, i vissa scenarier krävs mer eller mindre omfattande investeringar, innebär det inte med säkerhet att volymerna skulle gå med järnvägstransporter via Lysekil. 44 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

177 repo001.docx Tabell 4 Sammanfattning av utvecklingsscenarier. Tidshorisonten kort sikt är inom ett par år, medellång sikt inom fem till tio år och lång sikt bortom tio år Scenario Framtida potential (antal tåg/år) Vad krävs för förverkligande? Tidshorisont Mot Lysekil Från Lysekil Enskilt företag börjar använda Lysekils hamn Svårbedömt Att ett enskilt företag med betydande godsvolymer väljer att transportera via Lysekils hamn Kort sikt Tågoperatör etablerar regional trafik Marknadsbearbetning och konkurrenskraftiga priser för att fånga spridda flöden. Kort & medellång sikt Tågoperatör etablerar trafik för LNG 130 Spåranslutning/ pipeline för LNG Medellång sikt Befintliga aktörers expansionsplaner blir verklighet Inkommande stål till Seabased (ny fabrik med tiodubblad produktion) och timmer från Hallinden (terminal behöver byggas) Kort & medellång sikt Skogsindustriföretag lägger om sin logistik Frekvent fartygstrafik till intressant destination samt diversifiering från skogsindustriföretag Medellång & lång sikt Järnmalmstransporter via djuphamn Ny hamn med järnvägsanslutning och upprustad bana samt huvudsakliga destinationer i Asien och Mellanöstern förutom ett högre järnmalmspris Lång sikt 45 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

178 repo001.docx Slutsatser och rekommendationer Denna utredning har visat att det i dagsläget finns potentiella volymer som kan transporteras på Lysekilbanan. I dagsläget finns dock ingen basvolym som skulle kunna innebära frekvent trafik på banan. Ibland antas det att det finns underlag för järnvägstransporter enbart utifrån att en stor industri finns etablerad. Preemraff är en aktör som har ett mycket stort godsflöde men det går nästan uteslutande med båttransport in och ut. Lastbilsvolymerna är inte tillräckliga för att kunna utgöra bas i en framtida järnvägspendel på Lysekilsbanan. Övriga aktörer som är verksamma i området har också alltför små volymer för att utgöra en basvolym för järnvägstransporter. Fem utvecklingsscenarier har tagits fram för att visa olika utvecklingsmöjligheter för framtida transporter längs banan. Samtliga scenarier har sina utmaningar och osäkerheter. Tre av scenarierna är mer kortsiktigt orienterade och de två andra är av mer strategisk karaktär. De mer kortsiktiga har en viss potential för trafik längs banan medan den stora potentialen finns i de mer långsiktiga scenarierna. 6.1 Fortsatt arbete I fortsatt arbete kan de skisserade utvecklingsscenarierna utvecklas i mer detalj för att få en grundligare förståelse till förutsättningarna och de krav som ställs för en utveckling i linje med respektive scenario. Förslagsvis hanteras de mer kortsiktiga scenarierna gemensamt, detsamma för de mer långsiktiga. Vi ser därmed att fortsatt arbete kan ske främst utifrån två perspektiv; dels utifrån befintliga verksamheter och deras potential att använda Lysekilsbanan och dels utifrån att konkretisera vad en djuphamn har för potential. Dessa rekommendationer sammanfattas i Tabell 5. Tabell 5 Sammanfattning av rekommendationer Scenario Enskilt företag börjar använda Lysekils hamn Tågoperatör etablerar regional trafik Befintliga aktörers expansionsplaner blir verklighet Skogsindustriföretag lägger om sin logistik Järnmalmstransporter via djuphamn Rekommendation Ingår i hamnens normala marknadsbearbetning stärk eventuellt deras organisation Genomför möjlighetsstudier för en regional tågoperatör samt spåranslutning/pipeline för LNG Stötta aktörerna genom t.ex. att förtydliga den nödvändiga processen och de underlag som krävs för att etablera en terminal En djupare marknadsanalys krävs för att skapa förståelse för drivkrafter och den reella potentialen Ta fram underlag som visar om det är möjligt med en djuphamn, vad det kan kosta och tidplan för genomförande 46 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

179 repo001.docx På kort sikt att stödja en utveckling av trafik på dagens bana Lysekils hamn söker ständigt utveckla sin affär men har begränsade resurser. Under projektets gång har olika potentiella affärer nämnts varav i alla fall en realiserats. Här finns en svårbedömd potential för gods som kan gå på Lysekilsbanan. Ett relativt enkelt sätt att öka den potentialen vore att tillföra hamnbolaget mer resurser. Det finns idag en del godstransporter som potentiellt kan gå med järnvägstransport. Vi föreslår att en dialog startas med någon eller några tågoperatörer kring möjlighet att tillhandahålla regionala järnvägstransporter. Om Lysekilsbanan läggs ner försämras Lysekils hamns attraktionskraft ytterligare och möjligheterna till järnvägstransporter försvinner. En regional tågoperatör eller annan entreprenör kanske kan stå för ett mer kostnadseffektivt underhåll. Diskussioner med Trafikverket kan initieras om potentialen och möjligheten för ett sådant upplägg. Ett par intressenter har expansiva framtidsplaner. En dialog bör upprätthållas med dem kring Lysekilsbanans tillstånd och utveckling så att de har möjlighet att använda järnvägstransporter om/när deras expansion förverkligas. Behovet av etablering av en virkesterminal i Hallinden är omdiskuterat. Här kan regionen eller kommunen förtydliga den nödvändiga processen och de underlag som krävs för att etablera en terminal samt göra en analys mellan olika möjliga placeringar Djuphamn strategisk ur regionalt och nationellt perspektiv För gruvbolag i uppstartsfasen bedömer vi att det i dagsläget är osannolikt att de eller någon annan aktör satsar på uppbyggnad av en ny hamn med de osäkerheter det innebär i investeringskostnader, tid för genomförande och slutlig funktionalitet. Om regionen långsiktigt vill skapa möjligheter för att etablera en djuphamn med tillhörande möjliga industrier krävs att man gör stora delar av de insatser som nämns i förfrågningsunderlaget till den här utredningen 17. Att ha ett genomarbetat underlag med sig i fortsatt process och i dialog med aktörer på lokal, regional och nationell nivå, samt med näringslivet är en förutsättning för att skapa engagemang och förståelse för vad som är möjligt att åstadkomma med en djuphamn. Den här utredningen har visat att efterfrågan på en djuphamn inte är skriande i dagsläget men det är därför ett bra läge att ta fram underlag som objektivt kan visa om det är möjligt, vad det kan kosta och hur lång implementeringstiden är. Ett sådant underlag är även ett viktigt inspel till den åtgärdsvalsstudie angående malmtransporter i Bergslagen som Trafikverket avser starta 17 Detta innebär att fysiska, planmässiga, miljömässiga och ekonomiska förutsättningarna för en djuphamn med verksamhetsområde i Brofjorden ska åskådliggöras, utreda vilka krav som ställs på transportinfrastrukturen till/från området, samt att ta fram en vision för områdets utveckling och en strategi för genomförande. 47 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

180 repo001.docx snart. När väl en hamn är vald så är sannolikheten liten för att byta hamn i ett senare skede. 48 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

181 repo001.docx Bilaga 1 Lysekil som alternativ för malmtransporter från Bergslagen För gruvbolag har kostnaden en stor inverkan på vilket transportalternativ som väljs. Därför är det relevant att jämföra olika transportalternativ kostnadsmässigt. Nedan görs en överslagskalkyl där järnvägstransporten och båttransporten tas med. Järnvägstransporten går till någon av de två utskeppningshamnarna Oxelösund och Lysekil och båttransporten kostnadsberäknas till fyra hamnar; Hamburg, Rotterdam, Dammam i Saudi Arabien och Qingdao i Kina. Dessa hamnar har valts som exempel på hamnar för att visa effekterna på transportkostnaden av olika avstånd för båttransportern av järnmalm. Järnvägstransport Järnvägstransporten har beräknats med liknande förutsättningar vad gäller infrastrukturen. Den bygger på 25 tons axellast, 8 ton per meter samt upp till 630 meter långa tåg. En maximal vagnvikt har antagits om 4000 ton. Dessa data ger ett tåg om 40 vagnar och en malmlast på 3000 ton. Bärighet och strömförsörjning antas vara fullgod längs hela sträckan. Växling antas i ändarna ske med diesellok därför att det är så det traditionellt görs. Utifrån dessa grunddata har omlopp beräknats för de olika transporterna för att transportera en årlig volym på 4 miljoner ton. Därefter har alla kostnader beräknats såsom banavgifter, lönekostnader, energi, underhåll och kapitalkostnader. Därutöver har overheadkostnader och vinstmarginal lagts på. De totala årskostnaderna divideras sedan med årsvolymen. Metoden har använts åt ett flertal gruvbolag och ger en kostnadsuppskattning av tågtransporten. Däremot kan den verkliga offererade transportkostnaden vara betydligt högre. Båttransport Båttransporten har beräknats utifrån omlopp där båtarna antas gå lastade i en riktning och tomma i retur. En viss hanteringstid har antagits i hamnarna som påverkar tid i hamn. Statistik på time charter priser för olika båtstorlekar har använts för att beräkna kostnaden för båten inklusive personal. Figur 20 visar hur dessa varierat från juni 2008 till juni Dessa priser varierar kraftigt vilket gör det relevant att jämföra olika kostnadslägen, vi har valt att ta med snittkostnaden och (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

182 repo001.docx Figur 20 Dagspriser i USD för olika fartygsstorlekar. Källa: UNCTAD Review of Maritime Transport 2014 Tabell 6 Använda kostnader och kapacitet för båttransporterna. Baserat på generella värden för lastkapacitet, och The Platou Report 2015 Båtstorlek Lastkapacitet (ton) VLOC Time charter kostnad medel (USD/dag) Time charter kostnad medel 2014 (USD/dag) Capesize Panamax Supramax Handysize Utöver time charter kostnaden tillkommer bunkerkostnaden. Även bunkerpriserna varierar kraftigt. Första kvartalet 2013 kostade den normala bunkern (HFO Heavy Fuel Oil) 615 USD/ton medan den lågsvavliga MGO (Marine Gas Oil) kostade 941 USD/ton. Dessa priser används i scenariot med medelpriser I dagsläget ligger dessa priser på 305 USD/ton respektive 556 USD/ton. Inom utsläppszonen för svavel (Nordsjön och Östersjön) antas lågsvavlig MGO användas medan på övriga sträckor normal HFO. Ungefärlig förbrukning har tagits fram för respektive fartygsstorlek. Vissa kostnader är inte medtagna, t.ex. hamn- och farledsavgifter. Kostnaderna för time charter och bunker 50 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

183 repo001.docx summeras per omlopp och divideras med respektive båts lastkapacitet. Kostnaden för hantering av malmen mellan tåg och båt är inte medtagen då det inte är publika uppgifter. Generellt antas Panamax-fartyg användas från Oxelösund och Capesize-fartyg från Lysekil. Oxelösund har kapacitet att ta emot något större fartyg än de som antagits. En eventuellt ny djuphamn i Brofjorden är tänkt att kunna ta emot de största järnmalmsfartygen som finns, Very Large Ore Carriers (VLOC). De allra största ägs nästan utslutande av den brasilianska järnmalmsproducenten Vale vilket gör att dessa fartyg inte är tillgängliga för andra järnmalmsproducenter. Hamburg antas bara kunna ta emot Panamax-fartyg. Oxelösunds hamn har normalt inga isproblem som begränsar fartygsrörelserna och därmed tas ingen speciell hänsyn till detta i analysen. Sammanställning Resultatet för de olika transportrelationerna visas i Figur 21. Denna sammanställning visar att Lysekil i dagsläget skulle innebära högre transportkostnad för de närliggande destinationerna Rotterdam och Hamburg men något lägre transportkostnad för destinationer i Mellanöstern och Asien. I ett läge med högre båttransportkostnader så kan Lysekil ha en fördel för de närliggande destinationerna men framförallt för de mer avlägsna destinationerna. Viktigt att nämna är att i denna jämförelse beaktas inte kostnaden för hanteringen i hamnen mellan tåg och båt, vilken kan förväntas bli betydligt högre i Lysekil än i Oxelösund om kapitalkostnaden för nödvändiga investeringar tas med. För transport till Asien konkurrerar svenska gruvor som tidigare konstaterats med gruvor som har en betydligt lägre produktionskostnad samt ligger på kortare avstånd vilket innebär att de även har lägre transportkostnader. Relevant i sammanhanget är vilken aktör som ansvarar för vilken del i transportkedjan. Malmen kan säljas med leveransvillkoret FOB vilket innebär att gruvbolaget ansvarar för logistiken fram till att båten är lastad och därefter tar kunden över ansvaret. Detta innebär att olika aktörer ansvarar för olika delar i den totala transportkedjan och att därmed ingen med nödvändighet gör den totalkostnadskalkyl som kan tala för Lysekils fördel. 51 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

184 repo001.docx Figur 21 Beräknade kostnader för järnvägstransport och båttransport, exklusive kostnad för malmhantering i hamnen från tåg till båt samt farledsavgifter Med dessa kostnadsskillnader kan en enkel nettonuvärdesberäkning göras för att få en uppfattning av vad en möjlig investeringskalkyl skulle ge för resultat. Vi ansätter en avskrivningstid på år, en kalkylränta på 10-15%, en årsvolym på 4 miljoner ton samt prisskillnader mellan Oxelösund och Lysekil och respektive destinationshamn enligt de olika prisnivåerna framräknade i Figur 21 samt en fördelning mellan olika destinationshamnar. Resultatet visas i Tabell (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

185 repo001.docx Tabell 7 Nuvärde för olika scenarier för avskrivning, kalkylränta och volymfördelning Scenario Privat aktör utspridd marknad Privat aktör enbart Asienmarknad Offentlig aktör utspridd marknad Offentlig aktör enbart Asienmarknad Prisnivå båtkostnad Låg (2014) Medel Låg (2014) Medel Låg (2014) Medel Låg (2014) Medel Bunkerprisnivå Låg (2015) Hög (2013) Låg (2015) Hög (2013) Låg (2015) Hög (2013) Låg (2015) Hög (2013) Kalkylränta 15% 15% 15% 15% 10% 10% 10% 10% Avskrivningstid Årsvolym Volymfördelning Volymfördelning Hamburg 25% 25% 0% 0% 25% 25% 0% 0% Rotterdam 25% 25% 0% 0% 25% 25% 0% 0% Mellanöstern 25% 25% 0% 0% 25% 25% 0% 0% Asien 25% 25% 100% 100% 25% 25% 100% 100% Nuvärde utifrån prisskillnad Oxelösund & Brofjorden (miljoner kr) Detta nuvärde kan ses som ett mått på investeringsutrymmet för åtgärder som krävs för transport via Brofjorden, t.ex. en hamnanläggning i Brofjorden. Beroende på antaganden så varierar nuvärdet för en investering baserat på transportkostnadsbesparingar mellan Oxelösund och Lysekil mellan 0,3 4,4 miljarder kr. Scenariot med snabb avskrivning, hög kalkylränta och marknad i Europa, Mellanöstern och Asien kan ses som det perspektiv ett företag skulle ha på en sådan investering. Här ligger nuvärdet på 0,3 1,1 miljarder kr beroende på vilken båttransportkostnad som ansätts. Detta scenario ses som huvudscenariot då det anses som mest sannolikt att en privat aktör skulle stå för investeringar. Alternativet med längre avskrivning och lägre kalkylränta kan ses som perspektivet en mer långsiktig investerare skulle ta, t.ex. en offentlig aktör. Då blir nuvärdet något högre, nämligen 0,5 1,8 miljarder kr. Alternativen med enbart marknad i Asien ger 2,5 3,5 högre nuvärde vilket är i linje med förväntningarna om att Brofjorden gynnas av om marknaden skulle vara mer avlägset belägen. 53 (53) LYSEKILSBANAN OCH DJUPHAMN I BROFJORDEN UTREDNING AV MARKNADSPOTENTIAL

186 Ärende 20

187 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN / RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Göran Fock Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Yttrande över motion av Magnus Harjapää (SD) om att hjälpa lantbrukare göra en omställning från konventionellt till ett ekologiskt lantbruk Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden godkänner yttrandet över motion av Magnus Harjapää (SD) om att hjälpa lantbrukare göra en omställning från konventionellt till ett ekologiskt lantbruk. 2. Regionutvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige avslå motionen. Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden har fått möjlighet att ge synpunkter på förslaget i motionen om att hjälpa lantbrukare göra en omställning från konventionellt till ett ekologiskt lantbruk. Förslaget i motionen är att regionfullmäktige beställer en utredning med utgångspunkt för Västra Götalandsregionen att kunna ge ekonomiskt stöd åt lantbrukare att göra omställningen från konventionellt till ekologiskt lantbruk. EU:s statsstödsregler sätter ramarna för medlemsstaternas möjligheter att med offentliga medel kunna stödja en viss verksamhet. Reglerna finns i artiklarna i EUF-fördraget (Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Där fastställs att statsstöd är förbjudet om det inte uppfyller vissa på förhand bestämda undantag. Syftet med reglerna är att se till att konkurrensen på EU:s inre marknad inte snedvrids. Ansvaret för jordbrukspolitiken ligger på EU-nivån och på den nationella nivån där lagstiftning och landsbygdsprogrammet är de främsta verktygen. Inom ramen för landsbygdsprogrammet som löper fram till 2020 kan lantbrukare söka stöd för omställning till ekologisk produktion (under högst två år) och för certifierad ekologisk produktion. EU:s statsstödsregler innebär att Västra Götalandsregionen inte har rätt att ge företagsstöd till lantbruksföretag. Västra Götalandsregionen driver istället frågan om omställning till ekologisk produktion med de verktyg som är tillåtna för organisationen; bidra till efterfrågan genom att köpa ekologiska produkter till måltidsverksamheterna, genom projektstöd (till satsningar som inte är riktade till enskilda företag) och genom att försöka påverka beslut på EU-nivå och nationell nivå. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

188 Datum Diarienummer RUN (2) Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU Bilaga Förslag till motionssvar daterad 12 februari 2016 Skickas till regionstyrelsen@vgregion.se

189 1 (2) Förslag till yttrande Datum Diarienummer RUN RS Yttrande över motion av Magnus Harjapää (SD) om att hjälpa lantbrukare göra en omställning från konventionellt till ett ekologiskt jordbruk Regionutvecklingsnämnden har fått möjlighet att ge synpunkter på förslaget i motionen om att hjälpa lantbrukare göra en omställning från konventionellt till ett ekologiskt lantbruk. Förslaget i motionen är att regionfullmäktige beställer en utredning med utgångspunkt för Västra Götalandsregionen att kunna ge ekonomiskt stöd åt lantbrukare att göra omställningen från konventionellt till ekologiskt lantbruk. Den kraftigt ökande efterfrågan på ekologiska produkter i Sverige utgör en affärsmöjlighet för företag i Västra Götaland. EU:s statsstödsregler innebär att Västra Götalandsregionen inte har rätt att ge företagsstöd till lantbruksföretag. Västra Götalandsregionen driver istället frågan om omställning till ekologisk produktion med de verktyg som är tillåtna för organisationen; bidra till efterfrågan genom att köpa ekologiska produkter till måltidsverksamheterna, genom projektstöd (till satsningar som inte är riktade till enskilda företag) och genom att försöka påverka beslut på EU-nivå och nationell nivå. Ekologisk produktion och efterfrågan på ekologiska produkter I motionen beskrivs den ökande efterfrågan på ekologiska produkter i dagligvaruhandeln och att omställningen av produktionen i Sverige inte sker i samma takt. Detta leder till import och förslagsställaren ifrågasätter djurskyddslagstiftning, miljöprestanda och kvalité på produkter från flera av de länder som ekologiska produkter importeras från. I motionen beskrivs de hinder som försvårar omställningen av jordbruksföretagen; en omställningstid som kan ta två år då kostnaderna ökar men innan produkterna kan ge merpris som ekologiskt certifierade produkter. Miljöersättningar som inte motsvarar de ökade kostnaderna. Förslaget i motionen är att Regionfullmäktige beställer en utredning med utgångspunkt för Västra Götalandsregionen att kunna ge ekonomiskt stöd till lantbrukare att göra omställningen från konventionellt till ekologiskt lantbruk. Ökad konsumtion av ekologiska produkter ger affärsmöjligheter Bilden av den ökande efterfrågan stämmer överens med beskrivningar från livsmedelsbranschen. Handeln i Sverige ökade sin försäljning av ekologisk mat med 38 % under 2014 och 50 % under första halvåret Bristen på ekologiska råvaror till förädlingsindustrin hindrar fortsatt ökning eller leder till import av Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

190 Förslag till yttrande, RUN (2) ekologiska produkter. Av de företag som redan producerar ekologiska livsmedel uppger 75 % att det råder säsongsvis eller permanent brist på ekologiska råvaror (enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen, september 2015). Den ökande efterfrågan på ekologisk produkter innebär förstås en potential för svenska lantbrukare och förädlingsföretag och en möjlighet till ökad sysselsättning. Västra Götalandsregionens möjligheter att stödja ekologisk produktion EU:s statsstödsregler sätter ramarna för medlemsstaternas möjligheter att med offentliga medel kunna stödja en viss verksamhet. Reglerna finns i artiklarna i EUF-fördraget (Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Där fastställs att statsstöd är förbjudet om det inte uppfyller vissa på förhand bestämda undantag. Syftet med reglerna är att se till att konkurrensen på EU:s inre marknad inte snedvrids. Ansvaret för jordbrukspolitiken ligger på EU-nivån och på den nationella nivån där lagstiftning och landsbygdsprogrammet är de främsta verktygen. Inom ramen för landsbygdsprogrammet som löper fram till 2020 kan lantbrukare söka stöd för omställning till ekologisk produktion (under högst två år) och för certifierad ekologisk produktion. Västra Götalandsregionen driver frågan om omställning till ekologisk produktion med de verktyg som är tillåtna för organisationen; bidra till efterfrågan genom att köpa ekologiska produkter till måltidsverksamheterna, genom projektstöd (till satsningar som inte är riktade till enskilda företag) och genom att försöka påverka beslut på EU-nivå och nationell nivå. Under nästan 15 års tid har det funnits politiska mål och insatser för att Västra Götalandsregionens egna måltidsverksamheter ska öka andelen ekologiska livsmedel i inköpen. Västra Götalandsregionen köper in livsmedel för ca 150 miljoner kr årligen och ca 40 % används för inköp av ekologiska produkter. Regionutvecklingsnämnden Birgitta Losman Ordförande Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör

191

192

193 Ärende 21

194 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jessica Hjerpe Olausson Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att föreslå regionstyrelsen avge förslag till yttrande som svar på remiss på Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen från Havs- och vattenmyndigheten. 2. Regionutvecklingsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Sammanfattning Havs- och vattenmyndigheten har genom bestämmelse i Miljöbalken och i enlighet med Havsplaneringsförordningen (2015:400) ansvar för att upprätta statliga havsplaner. Tre havsplaner ska upprättas för Sveriges havsområden. Västra Götalandsregionen (VGR) berörs av en av dessa; Västerhavsplanen. Planen ska omfatta territorialhavet och svensk ekonomisk zon, med undantag från området närmast kusten (1 nautisk mil utanför baslinjen). Som stöd och vägledning samt förankring av den fortsatta planprocessen har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram ett inriktningsdokument; Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen. Dokumentet innehåller förslag till planeringsmål och strategier samt väsentliga frågor för respektive havsplan. Dokumentet innehåller även förslag till avgränsning av den miljöbedömning som ska göras av havsplanerna. I det samråd som genomförs kring dokumentet vill Havs- och vattenmyndigheten ha synpunkter utifrån följande frågeställningar: 1. Hur ser ni på föreslagna planeringsmål och -strategier som vägledning för planeringsarbetet? 2. Vilka ytterligare väsentliga frågor finns att hantera inom havsplaneområdena (Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet)? 3. Hur ser ni på föreslagen innehållsmässig avgränsning som en lämplig utgångspunkt för bedömning av havsplanernas betydande miljöpåverkan? Dokumentet innehåller förslag till 10 planeringsmål med ett övergripande mål kring god havsmiljö och hållbar tillväxt. Övriga mål har fokus på regional utveckling, grön infrastruktur, sjöfart, tillgänglighet, energi, yrkesfiske, försvar, utvinning av mineraler respektive vattenbruk. Dokumentet innehåller även strategier kring arbetet med havsplanerna där de föreslagna planeringsprinciperna bl.a. innebär att havsplaneringen ska ta hänsyn till Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

195 Datum Diarienummer RUN (3) lokala och regionala förutsättningar och behov, samt vara ett stöd för kommunal och regional fysisk planering. Principerna innebär också att olika verksamheters samexistens i ett område ska främjas och att synergier mellan olika verksamheter ska sökas. Ett tematiskt fokus ligger på planeringsfrågor relaterade till naturskydd (inklusive skydd av livsmiljöer för fisk), energi, sjöfart och yrkesfiske. I kommande arbete med havsplanerna kommer avvägning att göras mellan olika anspråk på vattenområdet och visa på den mest lämpade användningen i ett nationellt perspektiv utifrån läge, beskaffenhet och behov. I dokumentet redovisas tre fördjupningsområden för Västerhavet som bedöms vara särskilt viktiga i den kommande planeringen. Två av dessa områden berör VGRs geografiska område: - Svabergsgrunden som har en stor variation av olika bottentyper på olika djup och hyser en mycket hög biodiversitet, men grunden är även intressanta för utbyggnad av både våg- och vindkraft. - Göteborgsområdet, där farvattnen vid Göteborg är intensivt trafikerat i kombination med ett intensivt nyttjat kustvatten. En framtida ökande sjöfart kan öka intressekonflikter i området. Avgränsning av arbetet med miljöbedömning utgår från ekosystemansatsen och har fokus på långsiktig hållbarhet. Miljöbedömningen ska ske på en övergripande, strategisk nivå med koppling till kommunernas översikts- och detaljplanering. Synpunkter Generellt är VGR positiva till skrivelsens innehåll. I stort handlar kommentarerna om att utvecklingsperspektivet måste lyftas tydligare. I målet Skapa förutsättning för regional utveckling speglas inte rubriken i innehållet. Texten nämner ingenting om vad som är speciellt med ett regionalt perspektiv och därtill ett utvecklingsperspektiv. Viktiga frågor att adressera under denna rubrik torde vara hur kan havsplanering möjliggöra regional utveckling som inte kompromissar med miljömål?, hur kopplar den nationella havsplaneringen an till den kommunala och tar till vara kommunens utvecklingsintentioner?. Inom detta mål bör man belysa hur övriga mål, d.v.s. grön infrastruktur, sjöfart, etc., ska hanteras i det regionala utvecklingsperspektivet. Kust- och havsturismens betydelse (nu och framöver) för Västerhavet syns dåligt under målformuleringarna och bör få en större roll. VGR ser mycket positivt på att kopplingen mellan land och hav lyfts i dokumentet. Planering i utsjöområdet påverkar kusten och med utökad verksamhet i utsjöområdet ställs också krav på tillgänglighet längs kusten i form av hamnar, infrastruktur m.m. VGR vill särskilt understryka att kompletterande underlag i form av framtidsbilder för utveckling inom olika sektorer (såsom föreslås i samrådshandlingen) är mycket viktiga för att kunna skapa en långsiktig strategi för hållbar näringslivsutveckling i balans med miljön. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU

196 Datum Diarienummer RUN (3) Bilaga Förslag till yttrande över samrådshandling, daterat Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen, Hav- och vattenmyndigheten Besluten skickas till Regionstyrelsen Beslut och yttrande skickas till havochvatten@havochvatten.se

197 1 (4) Yttrande över samrådshandling Datum: Diarienummer: RS Ert diarienummer: Havs- och vattenmyndigheten Box Göteborg Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen Västra Götalandsregionen (VGR) utgår i sitt yttrande från de frågeställningar som Havs- och vattenmyndigheten formulerat i samrådshandlingen. 1. Hur ser ni på föreslagna planeringsmål och -strategier som vägledning för planeringsarbetet? Övergripande mål: Skapa förutsättningar för god havsmiljö och hållbar tillväxt Det övergripande målet är bra och understryker vikten av att den ekologiska hållbarheten måste nås samtidigt som vi har en tillväxt. Att hållbar tillväxt förutsätter väl fungerande ekosystem stämmer helt överens med hur VGR formulerat målsättningarna i Maritim strategi för Västra Götaland. Det anges tydligt vilka skrivelser som ligger till grund för de målsättningar som ska nås nationellt vad gäller miljö. Dock är det mindre tydligt vad gäller delen om tillväxt. Finns inte motsvarande nationella mål här? Mål: Skapa förutsättning för regional utveckling Formuleringen av målet är bra men speglas inte i innehållet. Texten nämner ingenting om vad som är speciellt med ett regionalt perspektiv och därtill ett utvecklingsperspektiv. Viktiga frågor att adressera under denna rubrik torde vara hur kan havsplanering möjliggöra regional utveckling som inte kompromissar med miljömål?, hur kopplar den nationella havsplaneringen an till den kommunala och tar till vara kommunens utvecklingsintentioner?. Inom detta mål bör man belysa hur övriga mål, d.v.s. grön infrastruktur, sjöfart, etc., ska hanteras i det regionala utvecklingsperspektivet. Mål: Skapa förutsättningar för marin grön infrastruktur och främjande av ekosystemtjänster VGR har inga synpunkter på denna målbeskrivning. Mål: Skapa förutsättningar för hållbar sjöfart Möjligheterna att satsa på kustsjöfart är starkt knutna till både målet om regional utveckling och till detta mål. Sjöfarten har utpekats av regeringen som en möjlig avlastare till ett överbelastat transportsystem, och svenskägd sjöfart arbetar hårt Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

198 2 (4) för att bli mer miljövänlig. Om överflyttning ska kunna bli möjligt måste sjöfarten ses som en del av infrastrukturen och kopplar därmed an mycket tydligt även till nedanstående mål om god tillgänglighet. VGR önskar ett förtydligande kring hur sjöfart är tänkt att behandlas i relation till tillgänglighetsmålet. Vidare behövs ett förtydligande kring vilken typ av sjöfart det är som ska växa. Sjöfart i svenskt vatten? Sjöfart som bedrivs av svenska redare? Närsjöfart? Detta bör klargöras. Det är svårt att ha som mål att den globala sjöfarten ska öka i en svensk havsplan. En möjlig skrivning är att sjöfarten i svenska vatten ska ha förutsättningar att välja en rutt som innebär låga risker för växt och djurliv och/eller sparar bränsle och på så sätt minskar sin miljöbelastning. Mål: Skapa förutsättningar för god tillgänglighet God tillgänglighet till kusten och havet och bra kopplingar mellan hav och väg är avgörande för VGRs maritima utveckling. Därmed är detta även en viktig del av målet om regional utveckling, se kommentarer ovan. VGR ser positivt på att god tillgänglighet lyfts även på den statliga nivån, både avseende sjöfartens betydelse för näringslivsutvecklingen och avseende människors tillgänglighet till havet det sistnämnda inte minst som en förutsättning för utvecklad turism. VGR önskar ett större fokus på turism under detta mål. Turistverksamhet i och nära havet är ett viktigt utvecklingsområde för VGR och bedöms ha en stor potential. Även här blir kopplingen till regional och kommunal utveckling central, och även till sjöfart i form av kryssningsfartyg. Mål: Skapa förutsättningar för utvecklad energiöverföring och förnybar elproduktion i havet Samverkan mellan en kommande havsplan och kommunernas översiktsplanering i havet är av stor betydelse inom ramen för detta mål. Här vill VGR lyfta att framtida energiförsörjningsmetoder som vi inte ännu känner till borde beredas plats i en havsplan. Även detta är en viktig aspekt för regional utveckling. Inte minst genom att det finns möjligheter till s.k. testbäddar där ny teknik kan testas och valideras. Mål: Skapa förutsättningar för ett yrkesfiske som är hållbart VGR har inga synpunkter på denna målbeskrivning. Mål: Skapa förutsättningar för försvar och säkerhet VGR har inga synpunkter på denna målbeskrivning. Mål: Skapa beredskap för eventuell framtida utvinning av mineraler samt för koldioxidlagring VGR önskar ett förtydligande till hur utvinning av sand och grus kopplar till grön infrastruktur och främjande av ekosystemtjänster. En ökat utvinning av sand och grus torde kunna ha mycket negativa följder för ekosystemet. En livscykelanalys av dessa typer av aktiviteter vore intressant. Mål: Skapa beredskap för framtida etablering av hållbart vattenbruk med minimerad negativ miljöpåverkan

199 3 (4) Frågan om vattenbruk är mycket aktuell i vissa kustkommuner inom VGR. Även om tekniken än så länge är omogen ser VGR det som troligt att vattenbruk i utsjöområdet blir möjligt och intressant inom Havsplanens tidshorisont. Planeringsstrategier För att havet ska kunna nyttjas för olika typer av anspråk på ett långsiktigt hållbart sätt måste dock hänsyn tas till att nya typer av marina verksamheter kräver utrymme och att detta utrymme delvis kan behöva nyttja tidigare oexploaterade områden. Utvecklingsperspektivet, vilket beskrivs som viktigt, saknas bland planeringsprinciperna. Utveckling av nya maritima näringar skulle kunna formuleras som en egen planeringsprincip för att lyfta statens vilja och riktlinjer kring detta. VGR ser mycket positivt på att kopplingen mellan land och hav lyfts i dokumentet. Planering i utsjöområdet påverkar kusten och med utökad verksamhet i utsjöområdet ställs också krav på tillgänglighet längs kusten i form av hamnar, infrastruktur m.m. VGR välkomnar samverkan i dessa frågor och ser positivt på att relevanta underlag kan tillgängliggöras för den kommunala översiktsplaneringen. VGR vill särskilt understryka att kompletterande underlag i form av framtidsbilder för utveckling inom olika sektorer (såsom föreslås i samrådshandlingen) är mycket viktiga för att kunna skapa en långsiktig strategi för hållbar näringslivsutveckling i balans med miljön. 2. Vilka ytterligare väsentliga frågor finns att hantera inom havsplaneområdena (Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet)? VGR kommenterar endast Västerhavet då det är detta område som faller inom Regionens geografiska område. Västerhavet Under rubriken Särdrag välkomnar VGR att turism lyfts fram men saknar verksamhet som pågår i kustområdena kopplat till exempelvis fiskberedningsindustri, utveckling av turism, energiutveckling och vattenbruk. Här pågår mycket diskussioner som inte speglas i underlaget. Under punktsatserna för frågor särskilt viktiga att hantera i den första planeringscykeln: Behov av testbäddar kan finnas inom andra sektorer än energi, t.ex. vattenbruk. 3. Hur ser ni på föreslagen innehållsmässig avgränsning som en lämplig utgångspunkt för bedömning av havsplanernas betydande miljöpåverkan? Angående innehåll i en MKB: Här nämns endast kompletterande undersökningar för naturvärden. VGR vill igen understryka att kompletterande underlag i form av framtidsbilder för utveckling inom olika sektorer (såsom föreslås i

200 4 (4) samrådshandlingen) är mycket viktiga för att kunna skapa en långsiktig strategi för hållbar näringslivsutveckling i balans med miljön. I tabellen i bilaga 1 nämns endast vind- och vågkraft som aktiviteter inom sektorn förnybar energi. Redan idag finns forskning och innovationsverksamhet inom t.ex. energi som utvinns genom skillnader i salinitet eller från strömmar och tidvatten. Diskussionen bör breddas till att innefatta även sådana metoder. Effekterna av muddring anges som fysiska skador. Dock finns även en problematik med frisättning av giftiga substanser i samband med muddring. Även denna aspekt bör adresseras. VGR har i övrigt inga synpunkter på avgränsningen. Jonny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

201 Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen Dnr Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling

202 Havs- och vattenmyndigheten Datum: Ansvarig utgivare: Björn Risinger Omslagsbild: Havs- och vattenmyndigheten Layout: Arkeobild Tryck: e-print, Stockholm 2015 Havs- och vattenmyndigheten Box , Göteborg

203 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling MISSIV Datum Dnr Mottagare Enligt sändlista Handläggare Direkt Joacim Johannesson Samråd om havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömning Den 1 september 2o14 infördes en bestämmelse i miljöbalken om statlig havsplanering i Sverige som innebär att det ska finnas tre statliga havsplaner; för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ska omfatta territorialhavet och svensk ekonomisk zon, med undantag av områden närmast kusten. Enligt havsplaneringförordningen (2015:400) ska Havs- och vattenmyndigheten ta fram förslag tillhavsplaner. För att stödja och vägleda arbetet med att utveckla havsplaner samt skapa tydlighet och förankring för den fortsatta planeringsprocessen har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram ett förslag till inriktningsdokument Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen. Dokumentet innehåller förslag till planeringsmål- och strategier, liksom väsentliga frågor att hantera inom respektive planområde. Dokumentet redovisar även fortsatt process för utarbetande av havsplaner inklusive arbetet med konsekvensbedömningar. Dokumentet avslutas med förslag till avgränsning av den miljöbedömning som ska genomföras enligt miljöbalken. Havs- och vattenmyndigheten vill bjuda in till samråd om förslagen. Frågeställningar vi gärna ser belysta är: 1. Hur ser ni på föreslagna planeringsmål och -strategier som vägledning för planeringsarbetet? 2. Vilka ytterligare väsentliga frågor finns att hantera inom havsplaneområdena (Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet)? 3. Hur ser ni på föreslagen innehållsmässig avgränsning som en lämplig utgångspunkt för bedömning av havsplanernas betydande miljöpåverkan? Synpunkter på inriktningsdokumentet ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast den 1 mars Remissynpunkter skickas med e-post till havochvatten@havochvatten.se. Ange diarienumret i e-postmeddelandets ärendemening. Skicka gärna texten i remissvaret även i wordformat. 3

204 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Eventuella frågor under remisstiden om Inriktningsdokumentet kan ställas till Eva Rosenhall eller AnnaKarin Fridh och om Avgränsning av miljöbedömningen till Jan Schmidtbauer Crona Med vänliga hälsningar, Björn Sjöberg Chef Avdelningen för havs- och vattenförvaltning Bilagor Sändlista Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen 4

205 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Sändlista Centrala myndigheter Länsstyrelser Kommuner Affärsverket svenska kraftnät Boverket Energimarknadsinspektionen Folkhälsomyndigheten Fortifikationsverket Försvarets radioanstalt Försvarsmakten Kammarkollegiet Kemikalieinspektionen Kustbevakningen Lantmäteriet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Trafikverket Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Statens energimyndighet Statens jordbruksverk Statens geotekniska institut Statens maritima museer Statistiska centralbyrån Sjöfartsverket Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Sveriges geologiska undersökning Tillväxtanalys Tillväxtverket Totalförsvarets forskningsinstitut Trafikanalys Transportstyrelsen Samtliga länsstyrelser Samtliga kommuner 5

206 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Regionala organ Universitet och högskolor Bransch- och intresseorganisationer Landstinget Västernorrland Norrbottens läns landsting Region Östergötland Region Kronoberg Region Blekinge Region Gävleborgs län Region Halland Region Jönköpings län Region Skåne Region Västerbotten Regionförbundet i Kalmar län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Stockholms läns landsting Västra Götalandsregionen Blekinge Tekniska Högskola Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Havsmiljöinstitutet Karlstads universitet Kungliga tekniska högskolan Linköpings universitet Linnéuniversitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Mittuniversitetet Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet Baltic Sea 2020 Coalition Clean Baltic Fiskbranschens riksförbund Fiskesekretariatet Friluftsfrämjandet Företagarna Greenpeace Hallandsfiskarnas producentorganisation Jägarnas riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Naturskyddsföreningen Skärgårdarnas riksförbund Sportdykarförbundet Sportfiskarna Svensk Energi Svensk Sjöfart Svensk Vindenergi Svensk vindkraftsförening Svenska Båtunionen Svenska Jägarförbundet Svenska kryssarklubben Svenska Turistföreningen Svenskt näringsliv Sverige pelagiska producentorganisation Ek För Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Sveriges Fiskares Riksförbund Sveriges Fiskevattenägareförbund Sveriges Hamnar Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kust- och Insjöfiskares förening Sveriges Kustfiskarförening Väst Sveriges Ornitologiska förening Sveriges Torskfiskare Producentorganisation Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska Förening Transportgruppen Vattenbrukarnas Riksförbund Världsnaturfonden WWF 6

207 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling 7

208 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Förord Havs- och vattenmyndigheten har haft regeringens uppdrag att förbereda genomförande av svensk statlig havsplanering. Den 1 september 2o14 infördes en bestämmelse i miljöbalken om statlig havsplanering i Sverige som innebär att det ska finnas tre statliga havsplaner; för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ska omfatta större delen av territorialhavet och svensk ekonomisk zon. I territorialhavet delar staten planeringsansvaret med kommunerna. Enligt havsplaneringsförordningen (2015:400) ska Havs- och vattenmyndigheten ta fram förslag till havsplaner. För att stödja och vägleda arbetet med att utveckla havsplaner samt skapa tydlighet och förankring för den fortsatta planeringsprocessen, har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram detta förslag till inriktningsdokument. I förslaget redovisas förutsättningarna för utarbetande av havsplaner samt förslag till havsplaneringens inriktning. Förslagen omfattar planeringsmål- och strategier och en redovisning av väsentliga frågor att hantera och ta hänsyn till i planeringen av respektive havsplaneområde. Dokumentet innehåller även redovisning av fortsatt process för utarbetande av havsplaner inklusive arbetet med konsekvensbedömningar. Dokumentet innehåller även förslag till avgränsning av den miljöbedömning som ska genomföras. Föreliggande förslag till inriktning och avgränsning är på samråd till den 1 mars Framtagande av förslag till inriktningsdokument har framförallt tagit sin utgångspunkt i den nulägesbeskrivning som togs fram under Under hösten 2014 hölls workshoppar med kustlänsstyrelser och centrala myndigheter med fokus på utveckling av planeringsmål och process för planeringsarbetet. Björn Sjöberg, Chef Avdelningen för Havs- och vattenförvaltning 8

209 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling LÄSANVISNING Dokumentets disposition INLEDNING Havsplanering i havsförvaltningen Ny statlig havsplanering Förberedelser för havsplanering FÖRUTSÄTTNINGAR Planering utifrån ekosystemansatsen Kommunernas planering av havet Grannländernas havsplanering Havsrätt och EU-lagstiftning Allmänna intressen i havsplaneringen Mål och strategier Planeringsbehov PLANERINGSPROCESS Planering i cykler Deltagande och dialog Tidsplan och process för utarbetande av havsplaner Övergripande upplägg för arbetet INRIKTNING Planeringsmål Planeringsstrategier Bottniska viken Östersjön Västerhavet AVGRÄNSNING AV MILJÖBEDÖMNINGEN Sammanhang Behovsbedömning Avgränsning av miljöbedömning Samråd vid avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen Havsplaneringens mandat och antaganden om innehåll Havsplaneringens detaljeringsnivå och kunskapsläge Geografisk avgränsning Avgränsning i tid Metodmässig avgränsning Innehållsmässig avgränsning Alternativavgränsning BILAGA: TABELL SOM VISAR MARITIMA AKTIVITETERS MILJÖPÅVERKAN

210 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Läsanvisning Detta dokument utgör underlag för Havs- och vattenmyndighetens samråd om havsplaneringens inriktning och avgränsning av den miljöbedömning som ska göras enligt miljöbalken. De förslag Havs- och vattenmyndigheten samråder om finns i avsnitten Inriktning och Avgränsning för miljöbedömningen. Dokumentets disposition I Inledningen förklaras vad som menas med havsplanering och havsplanerings roll förvaltningen av havet. Vidare introduceras den nya svenska havsplaneringen med tillhörande lagstiftning; dess huvuduppgift och syfte, geografiska omfattning och gränser, och ansvarsfördelning i genomförandet. Även förberedelsearbete för införande av ny svensk havsplanering redovisas. I avsnittet Förutsättningar redovisas vad havsplaneringsarbetet har att förhålla sig till; ekosystemansatsen som en utgångspunkt för planeringen, kommunernas planering av havet enligt Plan- och bygglagen, grannländernas planering, havsrätt och EU-lagstiftning, lagstiftning om riksintressen och, samhällsmål och strategier. I avsnittet Planeringsbehov ges en sammanfattande bild av nuläge och förväntad utveckling i de maritima sektorerna samt i fråga om försvar, natur- och kulturvård och klimat. I avsnittet Planeringsprocess redovisas tidplan, process och övergripande upplägg för havsplaneringens genomförande. Här beskrivs också ansvarsfördelning och olika aktörers deltagande i arbetet med att utarbeta förslag till havsplaner. I avsnittet Inriktning redovisas själva förslagen till havsplaneringens inriktning. Här finns förslag till tio planeringsmål som ska vägleda planeringsarbetet. Vidare redovisas förslag till planeringsstrategier för hur bland annat avvägning mellan intressen, samspel med andra planer (såväl kommunala som i grannländer) liksom samspel mellan land och hav ska hanteras planeringen. Det finns även förslag till vilka tidsperspektiv och geografiska skalor som är aktuella för havsplanerna. För respektive havsplanområde görs en genomgång av områdets geografiska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningar samt de viktigaste frågorna för havsplaneringen att hantera. Dokumentet avslutas med förslag till den avgränsning av den miljöbedömning som ska göras enligt miljöbalken. 10

211 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Inledning Havsplanering i havsförvaltningen Vi är på många sätt beroende av vår gemensamma resurs havet. Vi behöver använda oss av havets tillgångar samtidigt som vi ser till att bevara dem för framtiden. Havet förvaltas genom olika typer av regleringar och åtgärder där havsplanerna kan ses som ett av flera verktyg. Andra verktyg är exempelvis tillstånds- och licensgivning, miljöprövning, regler för hur verksamheter får utföras, inrättande av olika typer av skydd och åtgärder för att nå god miljöstatus inom ramen för havsmiljöarbetet. Havsplanering hanterar främst de rumsliga aspekterna i havsförvaltningen. Det handlar om att i havsplaner utifrån ett helhetsperspektiv ge rumsliga förutsättningar för olika typer av verksamheter eller skydd i havet. Havsplaneringen har flera rumsliga dimensioner; utrymmet i och på havsbotten, i vattenpelaren samt på havsytan och utrymmet där ovanför. Havsplaneringen kan kort beskrivas som en process för att analysera och organisera verksamheter i havsområdena för att uppnå miljömässiga, näringspolitiska och sociala mål. Det handlar om att i en öppen process och med inriktning mot framtiden skapa möjligheter för och göra avvägningar mellan olika intressen för nyttjande, utveckling och bevarande. Processen leder fram till havsplaner som på plankartor och i en planbeskrivning visar på lämplig användning av havet. Havsplanering handlar också om att skapa beredskap och att vara bättre rustad för att möta framtiden. Planeringen utgår från ett omvärldsperspektiv och drivkrafter för utveckling som är bredare än de frågor som är direkt knutna till havsområdet. Ny statlig havsplanering Den 1 september 2014 infördes en ny bestämmelse i miljöbalken (4 kap. 10 ) om statlig havsplanering i Sverige. Havsplaneringsförordningen (2015:400) reglerar genomförandet av havsplaneringen. Förordningen innehåller bestämmelser om geografisk avgränsning, havsplanernas innehåll, ansvar för genomförande, samråd och samverkan i förslagsarbetet samt, uppföljning och översyn. Enligt förordningen ska Havs- och vattenmyndigheten ta fram förslag till havsplaner med hjälp av berörda länsstyrelser och med stöd från nationella myndigheter som ska bistå med underlag för planeringen. De kommuner, regionplaneorgan, kommunala samverkansorgan och landsting som kan komma att beröras ska ges möjlighet att medverka i förslagsarbetet så att hänsyn kan tas till lokala och regionala förutsättningar och behov. Myndigheten ska verka för samarbete med andra länder och för att de svenska havsplanerna samordnas med andra länders havsplaner. Det ska finnas havsplaner för vart och ett av områdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet (figur 1). Havsplanerna ska omfatta Sveriges ekonomiska zon och svenskt territorialhav från en nautisk mil (1 852 meter) utanför den svenska baslinjen med undantag av fastighetsindelat vatten. 11

212 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Kommungränsen mellan Östhammars och Norrtälje kommuner utgör avgränsning i havsområdet mellan Bottniska vikens och Östersjöns havsplaneområde. Kommungränsen mellan Helsingborg och Höganäs kommuner utgör avgränsning mellan Östersjöns och Västerhavets havsplanområden. Figur 1. Havsplaneområden. Om det behövs för att uppnå syftet med en havsplan ska Havs- och vattenmyndigheten ta fram förslag till föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för verksamheter eller åtgärder inom ett havsplanerat område. Havsplanerna och eventuella föreskrifter beslutas av regeringen. 12

213 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Sedan tidigare ska kommunerna enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ha en översiktsplan för hela kommunen, dvs. även omfattande det havsområde (inre vatten och territorialhav) som finns inom kommunens gränser. Den nya regleringen innebär att kommunerna och staten har överlappande planeringsansvar i större delen av territorialhavet (figur 2). Figur 2. Planeringsansvar och miljölagstiftning för havet. Huvudsyftet med planeringen är att tydliggöra hur olika havs- och kustområden kan användas, vilket bland annat underlättar för de aktörer som bedriver eller avser att bedriva verksamhet i dessa områden. Havsplanen ska ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av de områden som planerna omfattar. Havsplanen ska ge uttryck för statens samlade syn på hur havsområdena ska förvaltas och planerna innebär ställningstagande till hur olika allmänna intressen ska beaktas. Havsplanen ska redovisa vilka områden som är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken, dvs. avvägda intressen, och andra allmänna intressen av väsentlig betydelse. Havsoch vattenmyndigheten ska tillämpa en ekosystemansats i sitt arbete. Havsplaneringen är en tvärsektoriell rumslig planering där avvägningar görs mellan olika intressen och områden för nyttjande utifrån politiska målsättningar och givna förutsättningar. Planerna blir ett viktigt instrument för utvecklingen av havsanknutna näringar inte minst genom att öka förutsägbarheten för aktörer som avser att bedriva verksamhet till havs. Havsplaneringen förbättrar möjligheterna att ta hänsyn till ekosystemens förutsättningar och trygga de värden som är grund för näringar som exempelvis turism. EU:s ramdirektiv för havsplanering I juli 2014 beslutade EU om ett ramdirektiv för havsplanering (2014/89/EU) som ska införlivas i medlemsstaternas lagstiftning senast den 18 september Direktivet innebär att medlemstaterna senast den 31 mars 2021 ska ha upprättat havsplaner. Direktivet är ett ramverk som innehåller minimikrav för medlemsstaternas planering och rör bland annat samspelet mellan land och 13

214 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling hav, gränsöverskridande samarbeten, organisering och utbyte av information och allmänhetens deltagande i havsplaneringsprocessen. Enligt direktivet ska havsplaneringen stödja tillväxt och en hållbar utveckling för havsbaserad energi, sjötransporter, fiske, vattenbruk samt bevarande, skydd och förbättring av miljön. En ekosystemansats ska tillämpas i planeringen så att de maritima verksamheternas belastning på miljön är förenlig med god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv. Genom bestämmelsen om havsplanering i miljöbalken och tillhörande havsplaneringsförordning har Sverige införlivat direktivet i svensk lagstiftning. Förberedelser för havsplanering Havs- och vattenmyndigheten och kustlänsstyrelserna har under haft regeringsuppdrag att förbereda den statliga havsplaneringen. Länsstyrelserna i Västernorrlands, Kalmar och Västra Götalands län har genom uppdragen haft en samordnande funktion för länsstyrelserna inom respektive havsplaneområde. Länsstyrelsen i Västra Götaland har även haft i uppdrag att utveckla det gemensamma länsstyrelsearbetet med IT-system och datainsamling och bearbetning för havsplanering. Som ett led i genomförande av regeringsuppdraget har Havs- och vattenmyndigheten utarbetat en nulägesbeskrivning (Rapporten Havsplanering Nuläge 2014) som ger en bild och analys av havens ekosystem och funktion, och olika sektorers användning och anspråk på havet. Nulägesbeskrivningen baseras på underlag från i första hand centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner, men även intresseorganisationer och forskningsinstitutioner var välkomna att bidra med underlag. På begäran fick Havs- och vattenmyndigheten in sektorrapporter från centrala myndigheter, liksom regionala rapporter för respektive havsplaneområde från länsstyrelsen. För att inhämta synpunkter och kvalitetssäkra nulägesbeskrivningen organiserade Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna ett stort antal möten och workshoppar runt om i Sverige. Havs- och vattenmyndigheten erbjöd även möjlighet att lämna synpunkter på den preliminära nulägesbeskrivningen via webben under en period. Utifrån inkomna synpunkter reviderades och fastställdes den slutliga rapporten i mars Parallellt har ett flertal stödjande underlag tagits fram, som bland annat rör verktyg och metodik i havsplaneringen, erfarenheter från internationella projekt, intressentanalys för havsplaneringen, samhällsekonomisk konsekvensanaslys, ekosystemansatsens tillämpning och förvaltning och planering av havet ur ett historiskt perspektiv. Havs- och vattenmyndigheten har utvecklat kontakter med Sveriges grannländer, genom såväl bilaterala möten som formella samarbeten och gemensamma projekt. Som ytterligare ett led i förberedelsearbetet har detta förslag till inriktningsdokument tagits fram under

215 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Förutsättningar Planering utifrån ekosystemansatsen Ekosystemansatsen är en utgångspunkt i EU:s havsplaneringsdirektiv och den svenska havsplaneringsförordningen (2015:400) anger att Havs- och vattenmyndigheten ska tillämpa en ekosystemansats i arbetet att utarbeta havsplaner. Även inom EU:s havsmiljöarbete och gemensamma fiskeripolitik tillämpas en ekosystemansats. Ekosystemansatsen är en internationell strategi för bevarande av naturvärden, hållbart nyttjande och rättvis fördelning av naturresurser. Målet är att säkerställa att användningen av ekosystemen sker utan att äventyra deras långsiktiga fortlevnad avseende deras struktur, dynamik och funktion. Tillämpning av ekosystemansatsen i Sveriges havsplanering innebär bland annat att i planeringsprocessen löpande återkoppla till den miljömässiga målbilden för god miljöstatus som ges inom ramen för havsmiljöförordningen (2010:1341). Havsplaneringen ska enligt havsplaneringsförordningen bidra till att god miljöstatus nås och upprätthålls i Sveriges havsområden. Havsplaneringen behöver alltså ta hänsyn till aspekter som krävs för att miljökvalitetsnormerna kan följas. I havsplaneringsprocessen måste konkretiseras vad god miljöstatus innebär i ett rumsligt perspektiv och analyseras hur olika verksamheter kan påverka havsmiljön. En huvuduppgift för den miljöbedömning som ska göras i planeringen är att peka på möjligheter att bidra till god miljöstatus samt att bedöma vilken betydande påverkan olika användning av havet kan medföra. Miljöbedömningen leder fram till miljökonsekvensbeskrivningar av förslagen till havsplaner. Ett tidigt skede i miljöbedömningen är avgränsningen av dess innehåll och fokus. Se avsnitt Avgränsning av miljöbedömning med förslag till avgränsning där också andra relevanta miljöaspekter och mål tas upp som miljömässiga bedömningsgrunder. En annan del i tillämpning av ekosystemansatsen är att genom samhällsekonomisk analys värdera de marina ekosystemtjänster vi får från havet. Analyserna utgör en viktig grund för de avvägningar som ska göras. I havsplaneringen måste hänsyn tas till olika verksamheters beroende av och påverkan på ekosystemtjänster. Utöver ett integrerat genomförande av miljöbedömning och samhällsekonomisk analys innebär tillämpning av ekosystemansatsen att följande perspektiv fångas upp i planeringsprocessen: Helhetsperspektiv Havsplaneringen ska eftersträva ett tvärsektoriellt systemperspektiv som inkluderar direkta och indirekta, kumulativa (ackumulerande), kort- och långsiktiga, positiva och negativa effekter inklusive kopplingarna mellan land och hav. Närhetsprincipen och samordning mellan planeringsnivåer Planeringen ska vara decentraliserad till den lägsta tillämpbara nivån samtidigt som samordning mellan planeringsnivåer eftersträvas. 15

216 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Delaktighet och kommunikation Havsplaneringen ska genomföras i en öppen och samrådsinriktad planeringsprocess med kopplingar mellan kommunala, regionala, nationella och internationella perspektiv inklusive de regionala havskonventionerna Helcom och Ospar. Planeringsalternativ och omvärldsscenarier Havsplaneringen ska redovisa rimliga alternativ som visar möjligheter och vägval. Omvärldscenarier exempelvis klimatscenario och Business As Usual-scenario (BAU/nollalternativ) eller framtidsscenarior för olika sektorer beskriver vad planeringen behöver förhålla sig till. Bästa kunskap och teknik Havsplaneringen ska utgå från bästa tillgängliga kunskap om verksamheter och ekosystemen. Skadebegränsning och återställning Havsplaneringen ska identifiera möjligheter att undvika och begränsa negativa miljöeffekter samt finna möjligheter att bidra till återställning av marina ekosystem. Försiktighetsprincipen Havsplaneringen ska förutse och förebygga skador på ekosystemens struktur och funktion. Avvägningar mellan intressen som ingår i havsplanerna ska baseras på tillräcklig relevant kunskap. Flexibel och anpassningsbar förvaltning Havsplaneringen ska behandla frågan om miljöövervakning och uppföljning för att möjliggöra anpassningsbar (adaptiv) förvaltning. Havs- och vattenmyndighetens rapport Tillämpning av ekosystemansatsen i havsplaneringen (2012:14) ger en bredare bild av hur myndigheten tolkar ekosystemansaten i förhållande till havsplaneringen och hur den kan komma till uttryck i arbetet. Kommunernas planering av havet Kommunerna har enligt plan- och bygglagen, PBL, planeringsansvar för Sveriges territorium, vilket även innefattar inre vatten och territorialhav. I 65 kommuner finns överlappande planeringsansvar mellan kommunen och staten när det gäller territorialhavet. Ytterligare ett 20-tal kommuner har kust mot havet, men inte havsområden som ingår i de statliga havsplaneområdena. Få kommunala översiktplaner innehåller i dagsläget tydliga ställningstaganden i havsområdet. Områden nära land och i kustzonen behandlas oftare i plan erna än områden längre ut i territorialhavet. Ställningstagande görs ibland mellan intressen, men konsekvensutreds inte förrän projekt ska genomföras. Några kommuner har gjort tematiska tillägg till sina översiktsplaner för havsbaserad vindkraft. I Norra Bohuslän pågår arbete med att ta fram en gemensam blå översiktsplan för fyra kommuner. I Stockholms län finns regionplanering enligt PBL med ställningstaganden som rör skärgårdsmiljöerna. Stockholms landsting har tagit fram regionplanen. Göteborgsregionens kommunalförbund som är ett regionplaneorgan enligt PBL utsett av regeringen, har tagit fram en förstudie om mellankommunal kustplanering. 16

217 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling I översiktsplanerna redovisar kommunerna hur man vill främja en långsiktig god utveckling när det gäller bebyggelse och mark- och vattenanvändning i övrigt. Översiktsplanen är grunden för kommunernas rätt att själva besluta om detaljplaner och att tolka innebörden i allmänna intressen. Översiktsplanen ska både vara strategisk och vägledande för vardagsbesluten i plan- och byggärenden. Den fungerar därmed som kommunens verktyg i den interna handläggningen och samordningen samt i dialogen med andra aktörer i samhällsbyggandet. Översiktsplanen är också ett viktigt underlag vid överprövning och för verksamhetsutövare som letar lämplig plats för sin verksamhet. Grannländernas havsplanering Sveriges grannländer har kommit olika långt när det gäller planering av havsområdena. Inom Helsingforskommissionen, Helcom, finns en överenskommelse om att det ska finnas samstämmig planering i Östersjön på plats senast 2020, medan havsplaneringsdirektivet anger mars Sedan 2003 har det genomförts flera gränsöverskridande projekt för Bottenhavet, Norra Kvarken, Östersjön liksom Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för att förbereda införande av havsplanering. I Havs- och vattenmyndighetens rapporter Erfarenheter från Plan Bothnia och BaltSeaPlan (2013:3) och Lärdomar av genomförda projekt med relevans för havsplanering (2014:24) sammanfattas, analyseras och bedöms projekt med relevans för kommande svenska statliga havsplanering. I Polen och Lettland har planeringsprocesser påbörjats. I Estland pågår förberedelser. Danmark ska börja planera efter att EU:s havsplaneringsdirektiv har införlivats i den nationella lagstiftningen. I Ryssland har gjorts vissa förberedelser för havsplaneringslagstiftning. Norge har sedan 2013 förvaltningsplaner för alla sina havsområden. I förvaltningsplanerna ingår även miljöfrågor som i Sverige och EU ingår i havsmiljödirektivet. Tyskland har sedan 2009 havsplaner för alla havsområden och ska göra en första översyn av havsplanerna. Finland har regional planering av territorialhavet och förbereder ny lagstiftning utifrån kraven i EU:s havsplaneringsdirektiv. I Litauen har havsplaner nyligen antagits. I avsnitten om respektive havsplaneområde redogörs för gränsöverskridande frågor att hantera och ta hänsyn till i havsplaneringen. Havsrätt och EU-lagstiftning Vid planering av havsområdena måste Sverige förhålla sig till både folkrätten och EU-rätten som ger möjligheter och begränsningar när det gäller Sveriges planering av olika användningar av havet. En havsplan kan inte begränsa en verksamhet eller ett intresse utöver vad som följer av havsrätten. Förenta Nationernas havrättskonvention, UNCLOS (SÖ: 2000:1) reglerar avgränsningen mellan ländernas maritima zoner (inre vatten, territorialhav, angränsande zon och ekonomisk zon) och vilka rättigheter och skyldigheter länderna har i de olika zonerna. Territorialhavet sträcker sig maximalt 12 nautiska mil från de s.k. baslinjerna och den ekonomiska zonen utgör området utanför, dock maximalt 200 nautiska mil från baslinjerna. En nautisk mil motsvarar me- 17

218 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling ter. De svenska maritima områdena är dock mindre och har varierande utsträckning beroende på var de möter andra länders gränser eller zoner. Det finns möjlighet att inrätta en angränsande zon som sträcker sig maximalt 24 nautiska mil från baslinjerna. Sverige har ännu inte inrättat en sådan zon. Den statliga utredningen, havsgränsutredningen föreslog i februari 2015 att en angränsande zon ska inrättas. Utredningens förslag är under beredning i regeringskansliet. I territorialhavet har Sverige suveränitet, vilket innebär obegränsad rätt att reglera olika verksamheter, med undantag av andra staters rätt till oskadlig genomfart med fartyg. I ekonomisk zon har Sverige suverän rätt att utforska, utnyttja och förvalta naturtillgångar i vattnet och på havsbotten och dess underlag. Sverige har även jurisdiktion när det gäller skyddet och bevarandet av den marina miljön, uppförande och användning av konstgjorda öar och andra anläggningar, samt naturvetenskaplig forskning. Genom Sveriges medlemskap i EU har fiskeregleringen förts över till EU inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. I svensk ekonomisk zon har andra stater frihet till sjöfart och överflygning, och att lägga ut undervattenskablar och rörledningar. Om Sverige inrättar en angränsande zon i den ekonomiska zonen har vi bland annat rätt att skydda arkeologiska och historiska fynd. Sverige har suverän rätt till kontinentalsockeln med avseende på naturresurser, dvs. rätt till utvinning av mineraler och icke-levande material. Även EU-lagstiftning som rör miljö och olika sektorer påverkar havsplaneringen. När det gäller frågor som rör havet är utgångspunkten de rättigheter och skyldigheter som följer av havsrätten. De EU-direktiv på miljöområdet som har störst betydelse för havsplaneringen är havsmiljödirektivet, art- och habitatdirektivet, fågeldirektivet, vattendirektivet samt de båda direktiv som reglerar miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar. När det gäller de havsrelaterade sektorerna är EU:s transport- och sjöfartspolitik, energipolitik och den gemensamma fiskeripolitiken väsentliga. De olika EU-lagstiftningarna är utgångspunkten för EU:s havsplaneringsdirektiv. Allmänna intressen i havsplaneringen Lagstiftningen (4 kap 10 miljöbalken) anger att syftet med havsplanerna ska vara att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning ur ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt. Enligt förarbetena till havsplaneringslagstiftningen är vägning av allmänna intressen havsplaneringens främsta uppgift. I plan- och bygglagen beskrivs vad som räknas som allmänna intressen i kommunal planering. Allmänna intressen i kommunal planering är bland annat natur- och kulturaspekter, hänsyn till omgivningen samt vissa bestämmelser i miljöbalken. En del av de allmänna intressena är också riksintressen enligt miljöbalken. Riksintresse kan gälla för såväl områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella natur- och kulturvärden, som för områden och anläggningar som är 18

219 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling av betydelse för ett speciellt nyttjande, exempelvis områden för sjöfart, energi, yrkesfiske, försvar och kommunikation. Även allmänna intressen som inte kan utgöra riksintressen, exempelvis områden för vattenbruk, kan vara viktiga i havsplaneringen. Riksintressen Vilka områden/anläggningar som kan omfattas av riksintresseanspråk eller är av riksintresse framgår av 3 och 4 kapitlen i miljöbalken. Ett riksintresse väger tyngre än andra allmänna intressen vid en avvägning i den fysiska planeringen och riksintressets värde eller betydelse inte påtagligt får skadas. I 3 kap. miljöbalken regleras de verksamhetsanknutna hushållningsbestämmelserna. Flera myndigheter har enligt förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden ansvar att peka ut områden som de bedömer vara av riksintresse. I dagsläget finns det riksintresseanspråk i havet utpekade för yrkesfiske, kommunikation (sjöfart), totalförsvarets anläggningar, energi samt naturvård och friluftsliv. I många områden finns överlappande anspråk på riksintressen och olika användning kan vara i konflikt med varandra. Vid havsplanering ska en noggrann avvägning göras av vad områdena är mest lämpade för och en bedömning behöver göras i varje enskilt fall. Ett riksintresseanspråk innebär inte alltid ett förbud mot andra åtgärder i eller i närheten av området, men däremot att dess värden ska skyddas i planeringen. Om det finns motstridiga riksintresseanspråk ska havsplanen innehålla en avvägning och en prioritering av den användning som bäst främjar en långsiktig hushållning med havet. Totalförsvarets riksintressen väger enligt miljöbalken alltid tyngre än andra riksintressen. Havsplanerna ska enligt havsplaneringsförordningen (2015:400) redovisa de områden inom havsområdet som är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken, dvs. de avvägda riksintressena, liksom andra allmänna intressen av väsentlig betydelse. Redovisningen kan komma att avvika från de anspråk på riksintressen som meddelats av myndigheterna. Se även avsnittet om Avvägning mellan intressen. De statliga myndigheter som ska peka ut områden som bedöms vara av riksintressen har var och en inom sitt verksamhetsområde uppsikt över hushållningen med mark och vattenområdena. Länsstyrelsen har uppsikt inom länet över hushållningen med mark- och vattenområden. I 4 kap. miljöbalken finns de geografiskt anknutna hushållningsbestämmelserna. Områden som har särskilt stora värden när det gäller natur- och kulturvård, turism och friluftsliv anges direkt i 4 kap. och dessa områden är i sin helhet av riksintresse. Det gäller bland annat större kust- och skärgårdsområden som inte får utsättas för exploatering som påtagligt skadar deras värden. Samtidigt hindrar bestämmelserna inte uppförande av anläggningar för totalförvaret och utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet i de här områdena, om andra lämpliga alternativ saknas. Det kan också vara möjligt att utvinna fyndigheter av ämnen eller material. Boverket har uppsikt över de områden som omfattas av 4 kap. 1 7 miljöbalken. 19

220 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Mål och strategier Havsplanerna ska bidra till en hållbar utveckling. Planeringen ska utgå från mål och strategier på lokal, regional, nationell och internationell nivå, inklusive EU. Regeringen beslutade i augusti 2015 om en svensk nationell maritim strategi. Strategin innehåller regeringens vision för utveckling av de maritima näringarna: Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselssättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Visionen vilar på tre likställda perspektiv: Hav i balans, Konkurrenskraftiga maritima näringar och Attraktiva kustområden. De kommande havsplanerna lyfts fram som ett viktigt instrument för att styra utvecklingen i de svenska yttre havsområdena. Strategin omfattar och integrerar många politikområden; exempelvis näringspolitik, politik för regional tillväxt, sektorpolitik som rör havet och dess användning liksom miljöpolitik. Strategin utgör därigenom ett instrument för att genomföra en svensk integrerad havspolitik. Det övergripande målet för den svenska näringspolitiken är att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa förutsättningar för ökat antal jobb i fler och växande företag. Politiken ska bidra till att uppnå EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, EU2020. I det svenska regionala tillväxtarbetet ingår att ta fram och genomföra en regional utvecklingsstrategi (RUS), som innehåller visioner, mål och långsiktiga prioriteringar för utvecklingen i respektive län. Utvecklingsstrategierna tas fram av regionalt utvecklingsansvariga aktörer som, beroende på län, utgörs av länsstyrelser, landsting(region), kommun eller samverkansorgan. Inom klimat och energi-, transport-, fiskeri-, friluftslivs- och, säkerhets- och försvarspolitiken finns specifika mål relevanta för havsplaneringen. På EU-nivå har kommissionen har tagit fram en strategi för blå tillväxt med syfte att stärka tillväxten inom de sektorer som på olika sätt nyttjar havets resurser. Strategin fokuserar särskilt på utveckling av vattenbruk, förnybar havsbaserad energi, turism, marin bioteknik och utvinning av mineraler. Av de 16 svenska miljökvalitetsmålen är det främst Hav i Balans samt levande kust- och skärgård, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv som är centrala för havsplaneringen. Målet Hav i balans, samt levande kust och skärgård innebär att Västerhavet och Östersjön (inklusive Bottniska viken) ska ha en långsiktig hållbar produktionsförmåga och att den biologiska mångfalden bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Centralt för miljökvalitetsmålet är att åstadkomma ett hållbart nyttjande av havsmiljön och dess resurser. Miljökvalitetsmålen beskrivs av ett antal preciseringar. Några preciseringar är särskilt relevanta för havsplaneringen. Det gäller exempelvis bevarade ekosystemtjänster, gynnsam bevarandestatus, hotade arter, fungerande grön infrastruktur, värnande av friluftslivet och bevarade kultur- och naturvärden, men även preciseringar om god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen (2010:1341) och god kemisk- och ekologisk status enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660). 20

221 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Havsmiljöförordningen syftar till att uppnå god miljöstatus i EU:s havsområden senast För Sveriges havsområden har Havs- och vattenmyndigheten i föreskrift (HVMFS 2012:18) beslutat om vad som kännetecknar god miljöstatus och fastställt miljökvalitetsnormer med indikatorer. Myndigheten har även fastställt ett miljöövervakningsprogram. Ett åtgärdsprogram för att nå god miljöstatus ska beslutas under 2015, för att börja genomföras under Havsplaneringen är ett verktyg för att anpassa användningen av havet så att utvecklingsbehov tillgodoses samtidigt som miljömålen, inklusive god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen nås och upprätthålls. Havsplaneringen ska stödja genomförande av havsmiljöförvaltningen genom att hänsyn tas till målen om god miljöstatus och genom rumslig planering som gynnar god miljöstatus (figur 3). I det föreslagna åtgärdsprogrammet finns åtgärder där havsplaneringen har en betydelsefull roll, som exempelvis åtgärder för att öka områdesskyddet, bidra till gynnsam bevarandestatus för arter och habitat och framtagande av vägledningar för havsmiljörelaterade miljökonsekvensbeskrivningar. Inom ramen för vattenförvaltningsförordningen finns det på motsvarande sätt mål i sötvatten och kustområdet. Sveriges fem vattenmyndigheter ska besluta om nya förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram under Internationella miljömål som berör havsplaneringen är bland annat de som överenskommits genom regionala havskonventioner, exempelvis Helcom Aktionsplan för Östersjön samt mål framtagna inom Ospar för Nordostatlanten. EU:s Österssjöstrategi har som övergripande mål Rädda havsmiljön, Länka samman regionen och Öka välståndet som på olika sätt relaterar till havsplane-ring. Till stöd för målen finns en särskild handlingsplan som stödjer genom-förande av ett beslut inom Helcom om att det ska finnas havsplaner på plats i Östersjöområdet senast Figur 3. Hur havsmiljöförvaltning och havsplanering hänger i ihop. 21

222 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Planeringsbehov Anspråken på användning av våra havsområden ökar och förväntas öka ytterligare i framtiden. Samtidigt har vi flera miljöutmaningar i havet såsom hantering av övergödning, effekter av miljöskadliga och farliga ämnen och en förändrad biologisk mångfald. Den förväntade utvecklingen inom olika sektorer leder till ökat tryck på såväl havet som resurs som dess tillgänglighet. Detta i sin tur ökar risken för intressekonflikter. Sektorintressena måste ses i ett helhetsperspektiv och de kumulativa (ackumulerade) effekterna och konsekvenserna av utveckling i såväl Sverige som i våra grannländer måste beaktas och ses i ett långsiktigt perspektiv. Havsplanering är ett viktigt verktyg för att illustrera förväntad och planerad utveckling ur ett helhetsperspektiv och visa på möjliga konsekvenser för havet. Genom arbetet med att ta fram de första havsplanerna påbörjas ett tvärsektoriellt kunskapsuppbyggande samtidigt som det skapas en ökad förståelse för förutsättningar och konsekvenser för nyttjandet av havet. För att ge en närmare bild av vad som ska hanteras i havsplaneringen sammanfattas här planeringsbehov utifrån nuläget och förväntad utveckling i de maritima sektorerna samt i fråga om försvar, natur- och kulturvård och klimat. För mer detaljerad beskrivning och analys hänvisas till Havsplanering Nuläge Sjöfart Sverige är beroende av sjöfart som svarar för den dominerande delen av transporterna i den svenska utrikeshandeln cirka 90 procent mätt i volym eller cirka 180 miljoner ton per år transporteras någon gång i transportkedjan med fartyg. Utöver det transporteras cirka 30 miljoner passagerare per år med färja till och från Sveriges grannländer. Näringslivet är beroende av ett välfungerande transportsystem där olika transportsslag (sjöfart, väg och järnväg) samverkar. Som ett led i arbete med att uppnå klimatmålen kan långväga godstranporter alltmer komma att flyttas från väg till vatten. Fartygen är viktigaste komponenten i själva sjötransportsystemet. Trafiken är dynamisk och styrs framförallt av marknadsförutsättningar. Hamnarna är viktiga som omlastningspunkter. Till sjöfartens infrastruktur hör också farleder och fartygsstråk, där farlederna oftast går inomskärs till och från en hamn och fartygsstråken går utomskärs där det inte finns någon avgränsning i sidled. De riksintressen Trafikverket har meddelat avser både strategiska hamnar, farleder och viktigare fartygsstråk. Fram till 2050 förväntas sjötransporterna till havs mätt i tonkilometer mer än fördubblas. För svenska sjötransporter inom svenskt territorialvatten spås en motsvarande ökning om nästan 80 procent. Samtidigt har storleken på de fartyg som anlöper svenska hamnar ökat kontinuerligt under en lång följd av år. Ökningen av sjöstransporterna kan öka riskerna för olyckor och oönskade utsläpp i havet. Även om också djupgåendet har ökat så är det framför allt längden och bredden på fartygen som har ökat snabbast. Större fartyg leder tillsammans med höga säkerhetskrav till större krav på farlederna. Fartygen närmar sig, eller har nått, de storlekar som farlederna kan klara utan breddning och fördjupning. 22

223 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Infrastruktur Det kan i framtiden bli aktuellt med nya fasta förbindelser som passerar havet. Vissa inledande utredningar och undersökningar har gjorts för förbindelser i Öresund (tunnelbana Malmö Köpenhamn och tåg- och vägtunnel Helsingborg Helsingör), liksom i Norra Kvarken (bro Umeå Vasa). Det har även diskuterats en fast förbindelse mellan Sverige Åland Finlands fastland. Det finns fiberoptiska kablar för elektronisk kommunikation utlagda på havsbotten, som förbinder Sverige med våra grannländer. Även radiolänkar ingår i kommunikationsstrukturen, exempelvis mellan Sverige och Danmark över Öresund samt mellan det svenska fastlandet och Gotland. Radiolänkar behöver en fri-sikt korridor mellan sändare och mottagare. Nord Stream är en naturgasledning (två parallella rör) mellan Ryssland och Tyskland som passerar Sveriges ekonomiska zon. Det finns planer på ytterligare ledningar. Det finns även en naturgasledning mellan Danmark och Sverige. Energi Samhällsutvecklingen innebär ett beroende av el, vilket förutsätter ett robust och driftsäkert överföringsnät och en alltmer integrerad europeisk elmarknad. Behov av god tillgång till energi är av central betydelse för näringslivet, i synnerhet för den energiintensiva basindustrin. Elberoendet innebär att långvariga elavbrott inte accepteras. I Sverige utgörs den havsbaserade elproduktionen av ett fåtal vindkraftsanläggningar placerade utmed kusten. Produktionen utgör i nuläget bara en mindre del av den svenska elproduktionen och uppgick 2013 till cirka 0,6 TWh, vilket var ca 0,4 procent av den totala produktionen. Det finns dock flera tillstånd för installation av havsbaserad vindkraft som ännu inte nyttjats på grund av otillräckliga marknadsförutsättningar. Dessa tillstånd motsvarar en sammanlagd årlig elproduktion på cirka 8,8 TWh, vilket ska ställas mot en av riksdagen beslutad planeringsram om 10 TWh Därtill finns pågående tillståndsärenden motsvarande flera TWh installerad effekt. När det gäller vindkraftsteknik är trenden allt större turbiner, högre torn och större vingbredd. Det utvecklas också teknik för lokalisering på större djup än vad som idag är möjligt. Flytande vindkraftverk kan komma att finnas tillgängligt inom ett tiotal år. Energimyndigheten har meddelat riksintressen för havsbaserad vindkraft utifrån kriterier såsom årsmedelvind, djup och områdesstorlek. Dessa riksintressen motsvarar i stor utsträckning befintliga och planerade vindkraftsprojekt. En större försöksanläggning för vågkraft är under uppbyggnad på västkusten. Anläggningen som byggs stegvis förväntas stå färdig år För vågkraft har ingen samlad kartering av lämpliga områden gjorts och det är osäkert om vågkraft kommer att växa i svenska vatten. Tekniken förväntas i första hand kommersialiseras utomlands. En utvecklad havsbaserad elproduktion kan komma att bli en viktig faktor för att möjligheten att uppnå såväl EU:s som Sveriges klimatmål. EU har beslutat att andelen förnybar energi ska öka till år Målet kan innebära ökade anspråk på havsområdet för förnybar energi, vilket avspeglas i att regeringen 2014 gav Energimyndigheten i uppdrag att utreda förbättrade stödmekanismer för havsbaserad vindkraft. 23

224 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Det finns också en strävan att öka den europeiska integrationen av elnäten. Sådan energiöverföring omfattar installation, drift och underhåll av sjökabelförbindelser. Det finns elförbindelse i form av sjökabel med Finland, Danmark, Tyskland och Polen. Vidare anläggs för närvarande en ny förbindelse med Litauen, liksom planeras ytterligare en med Tyskland. I energisammanhanget kan också nämnas att de svenska kärnkraftverken använder havsvatten för kylning, men detta sker i direkt anslutning till kusten och inte i havsplaneområdena. Utvinning och lagring av material Sveriges geologiska undersökning, SGU, har tagit fram underlag om förekomster av mineral, olja, naturgas och skiffergas, liksom områden med sand och grus på den svenska kontinentalsockeln. Det förekommer idag dock mycket begränsad utvinning på den svenska kontinentalsockeln och det finns inte heller riksintressen meddelade för områden med fyndigheter av ämnen eller material i havet. För närvarande finns ett tillstånd för marin sand- grus och stentäkt. Det är vid Sandhammarbank söder om Ystad. Sanden används för att motverka pågående stranderosion i närområdet. Marin sand och grus kan vara ett alternativ till naturgrus på land och det finns näringsintresse för ökat sand- och grusuttag. En åtgärd inom den svenska maritima strategin är att se över om och under vilka förutsättningar utvinning av marin sand och grus kan ske på svensk kontinentalsockel i syfte att bidra till en hållbar materialförsörjning. I fråga om prospektering av olja avslog regeringen 2009 en begäran om förlängning av ett undersökningstillstånd i sydöstra Östersjön. Sverige har heller inte i svensk lagstiftning införlivat de delar av EU:s offshoredirektiv (2013/30/EU) som krävs för att tillåta gas- och oljeutvinning i svenskt sjöterritorium eller ekonomisk zon. I närområdet förekommer dock utvinning av olja på polsk och rysk kontinentalsockel, liksom undersökningar på den lettiska sockeln. Det förekommer skiffergas i Östersjön, men bedömningen är att det under överskådlig tid inte är aktuellt med utvinning på den svenska kontinentalsockeln. Geologisk lagring av koldioxid får endast ske i Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte ingår i fastigheter i svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför baslinjen, dvs. motsvarande havsplaneområdet. Sveriges geologiska undersökning har identifierat två områden i Östersjön och ett i Kattegatt där det finns geologiska förutsättningar för potentiell koldioxidlagring. Det pågår gränsöverskridande projekt om att ta fram en lagringsatlas och se över lagringspotentialen i Östersjön. Yrkesfiske Yrkesfiske är viktigt regionalt och lokalt och bidrar till kustsamhällens identitet och livskraft. Fisket bedrivs mer eller mindre intensivt i alla Sveriges havsområden, men det finns en dynamik i fisket som gör fisketrycket varierar geografiskt och över tid. Småskaligt fiske sker normalt inom begränsade områden och i bland stationärt, medan annat fiske sker flexibelt och över stora områden. Var fiske bedrivs varierar mellan säsong, men också hur fiskemöjligheterna, dvs. fiskbestånden och regleringen av dessa, utvecklas. 24

225 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling En grundförutsättning för yrkesfisket är tillgång till goda fiskbestånd, som i sin tur är beroende av olika livsmiljöer under sina livsstadier. Särskilt kustområdena utgör lek- och uppväxtområden för många marina organismer, även om det finns lekområden även längre ut från kusten. Det finns behov av att skydda miljöerna som utsätts för hårt tryck. Riksintresset för yrkesfiske omfattar framförallt fångstområden, men även hamnar, vandringsområde och ett fåtal lek- och rekryteringsområden. Det pågår en kontinuerlig utveckling av fiskförvaltningen. Det pågår förhandlingar om en långsiktig förvaltningsplan för flera arter inom EU. Planen omfattar sill, skarpsill och torsk i Östersjön. Det pågår även en utveckling av mer selektiva redskap för att minska mängden oönskad bifångst. Som ett led i en reformerad gemensam fiskeripolitik inom EU beslutad 2013 kommer fler beslut i förvaltningen att fattas på regional nivå för Östersjön och Nordsjön Samtidigt pågår sedan en längre period en rationalisering i den svenska fiskerinäringen som innebär färre yrkesfiskare och fiskefartyg. Vattenbruk och blå bioteknik Vattenbruk bedrivs nästan uteslutande nära kusten och inte inom havsplaneområdet. Det finns ingen samlad kartläggning av utvecklingsområden för vattenbruksverksamhet i havsplaneområdena. Inom havs- och fiskeprogrammet kan dock stöd komma att ges till kommuner för att i kommunala översiktsplaner inkludera vattenbrukets placering. I en framtid kan det bli aktuellt med odlingar i utsjön. Det pågår forskning och teknikutveckling både vad gäller arter och odlingsmetoder. Det pågår bland annat försök med odling av makroalger och andra marina organismer i Västerhavet. Olika alger kan bl.a. användas i livsmedelsproduktion eller för framställning av biobränsle. Genom ökad kunskap och utveckling av blå bioteknik kan det i en framtid bli aktuellt med utvinning av genetiska resurser även för andra användningar industriellt eller som läkemedel. Försvar Försvarsmaktens uppgift är att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar med förmåga till väpnad strid. För att uppnå och behålla förmågan till väpnad strid på och under vattnet finns marina övnings- och skjutfält inrättande runt Sveriges kust. Försvarets radioanstalt bedriver signalspaning som är störningskänslig och har behov av skydd för att motverka störningar från andra verksamheter i närområdet, och i vissa fall även på långa avstånd. Försvarsmakten har pekat ut riksintressen (3 kap. 9 andra stycket miljöbalken) och deras influensområden, samt andra områden av betydelse för totalförsvarets militära del (3 kap 9 första stycket miljöbalken). Riksintressena avser skjut-, spräng-, hamn- och flygverksamhet, radar, sensorer, kommunikationsanläggningar med mera. Friluftsliv (inkl. fritidsfiske) och besöksnäring Friluftsliv och besöksnäring/turism spänner över många aktiviteter och politikområden. Det marina friluftslivet innebär många skilda aktiviteter som båtliv, kajakpaddling, skridskoåkning, bad, dykning, fågelskådning och andra naturupplevelser. Bland annat finns det ca fritidsbåtar i Sverige. Det 25

226 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling finns också goda förutsättningar för fritidsfiske i Sverige och det uppskattas att ca människor boende vid kusten bedrev fritidsfiske Närheten till havet gör kustlandskapet attraktivt för boende, rekreation och turism. Den kustnära besöksnäringen, som är betydande och växande, kan ses som en basnäring i många kommuner och är viktig för regional och lokal utveckling. Friluftsliv och turism kan både vara i konflikt och samverka med varandra. Exempelvis kan exploatering av natursköna platser för turismaktiviteter och båtliv vara i konflikt med friluftslivet. Friluftsliv och turistverksamhet sker framförallt nära kusten och i mindre utsträckning i havsplanområdena. Utpekade riksintressen för naturvård och friluftsliv (inklusive fritidsfiske) enligt 3 kap. 6 miljöbalken, liksom de områden som anges i 4 kap 2 i samma lag, där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska beaktas, sträcker sig ut i havsplaneområdena. Kulturmiljö Sverige har viktiga kulturmiljöer i kust- och skärgårdslandskapet, bland annat fiskelägen, badorter, hamnar, befästningar, fyr- och lotsplatser samt kustanknuten industri. Dessa platser ligger inte geografiskt inom det statliga havsplaneområdet, men havsplaneringen kan ha indirekt påverkan på miljöerna, exempelvis genom påverkan på landskapsbilden eller att förutsättningarna för yrkesfisket ändras. Mer direkt berörs havsplanerna av det omfattande kulturarv som finns under vatten och som främst består av fartygslämningar och submarina landskap, sjunkna boplatser och rester från olika tidsåldrar. Det saknas dock kunskap såväl vad gäller detaljer, som översikter och sammanställningar om kulturvärdena i havet. Riksantikvarieämbetet har påbörjat ett arbete med att ta fram urvalskriterier för att identifiera områden av riksintressen för kulturmiljövården till havs. Arbetet kommer att genomföras i dialog med bland annat länsstyrelsen och Statens maritima museer. Ett planeringsunderlag i form av beskrivning av värden som utgör riksintressen till havs kan utgöra grunden till ett förslag om skyddade områden för havsplaneringen att ta hänsyn till. Kulturmiljöerna och kulturarvet bidrar också till en kulturturism som bedöms ha potential att öka. Naturskydd Befintliga naturreservat, Natura 2000-områden och nationalpark i havet omfattar ca km 2 eller 6,3 procent av svenskt inre vatten, territorialhav och ekonomisk zon. Sverige har som ett etappmål inom miljömålen att öka andelen till minst 10 procent till Samtidigt ska de skyddade områdena vara geografiskt representativa och ekologiskt sammanhängande, vilket de inte är i dagsläget. Fågel- och sälskyddsområden, Natura 2000-områden enligt EU:s fågeldirektiv och ytterligare några kategorier områden ingår inte i andelsmålet, men är viktiga i havsplaneringen. Några av områdena är också s.k. Helcom eller Ospar MPA-områden. MPA står för marine protected area som betyder marint skyddat område på svenska. De marina områden som är skyddade utgör en del av den gröna infrastrukturen i havsområdena. Havets gröna infrastruktur, som bara delvis är skyddad, utgörs av livsmiljöer för olika arter, spridningsvägar och flytt- och vandringsstråk för fågel, fisk och andra djurarter. Det saknas ännu en enhetlig och sam- 26

227 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling lad kunskap om den gröna infrastrukturen i havsområdet, det vill säga om hur viktiga marina livsmiljöer och processer hänger samman i tid och rum. Det pågår övervakning och undersökningar i havsområdet, såväl vad gäller oceanografiska förhållanden som maringeologi, djup och biologisk mångfald inklusive fiskbestånd. Det finns särskilda områden och lokaler i havsplaneområdet för övervakning av sediment ifråga om metaller och organiska miljögifter för havsplaneringen att ta hänsyn till. Säkerhet och risker Östersjön är ett hårt trafikerat hav och står för ca 15 procent av världens sjötransporter. Idag beräknas ca 2000 fartyg förflytta sig på Östersjön vid varje givet tillfälle, vilket ger fartyg per månad. Ökade sjötransporter leder till ökad risk för sjöolyckor, framförallt grundstötning och kollision. Redan i dag beräknas en större olycka ( ton) inträffa vart fjärde år i Östersjön eller Västerhavet, även om risken varierar mellan områden. Störst risk för en stor oljeolycka är i Öresund och Kattegatt. Riktigt stora olyckor ( ton) beräknas inträffa med 26 års intervall i samma områden. Olyckor kan medföra utsläpp i havet av olja, kemikalier eller andra ämnen vilka medför negativa konsekvenser för människor och miljö. Även kärnkraft och petrokemisk industri kan påverkas om utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen sker i närheten av kylvattenintag. Stopp i produktionen kan få stora ekonomiska konsekvenser. Kärnkraften är också i sig en verksamhet omgärdad av hårda säkerhetskrav och det sker sjötransporter av kärnavfall. Förutom sjöfart kan även andra verksamheter i havet, t.ex. vindkraft medföra olyckor. Det finns också risker med läckage från vrak och utsläpp från materiel som dumpats eller deponerats i havet, t.ex. från ammunition, kemiska stridsmedel och/eller sedimentbankar med ansamlingar av miljöskadliga ämnen. Störningar som uppstår till följd av olyckor till havs kan påverka möjligheterna att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Havsplaneringen har att ta hänsyn till risker, men kan även vara ett verktyg för att minska dessa, exempelvis genom att bidra till utveckling av trafikreglering till havs i tid och rum. Klimat Havsplaneringsdirektivet pekar på vikten av att ta vederbörlig hänsyn till effekterna av klimatförändringar när havsplaner utarbetas. Medlemsstaterna bör säkerställa att planeringsprocesserna leder till en övergripande planering där man anger de olika användningarna av haven och tar hänsyn till långsiktiga förändringar till följd av klimatförändringen. Klimatförändringar kommer att påverka haven och människans möjlighet att nyttja havets som resurs på många olika sätt vilket havsplanerna måste förhålla sig till. Klimatförändringar kommer med stor sannolikhet att förändra ekosystemen, isläggningsmönster, strömmar och syresättning, vind- och vågmönster. Människans utsläpp av koldioxid innebär även en ökad försurning av haven med potentiellt långtgående konsekvenser för organismer och ekosystem. De klimatologiska förutsättningarna och deras förväntade ändring i tid, både avseende medelvärden och variabilitet, är således viktiga parametrar för planeringsprocessen. Planeringen behöver därför utgå från den bästa aktuella 27

228 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling kunskapen om det befintliga och förväntade klimatet i havsplaneområden samt regelbundet ta in ny kunskap om klimatförändringen i uppdateringscyklerna. Klimatet har även en rad mer indirekta kopplingar till havsplaneringen. Havsplaneringsdirektivet påpekar t.ex. att sunda marina ekosystem och deras olika tjänster, om de integreras i planeringsbesluten, ger betydande fördelar i fråga om livsmedelsproduktion, rekreation och turism, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, kontroll av kustförändringar och förebyggande av katastrofer. Klimatfrågan kopplar även till själva anspråken på nyttjandet av havet. Med tanke på det överhängande behovet att minska utsläppen av växthusgas inom förhållandevis kort tid, kommer sannolikt anspråken att nyttja havsområden för produktion av olika former av fossilfri energi att öka, t.ex. havsbaserad vind- eller vågkraft. Begränsning av klimatförändringen kan även innebära förändrade transportmönster, t.ex. överflyttning från väg till sjöfart, förutsatt att sjöfarten kan använda sig av fossilfria bränslen eller effektiv utsläppssnål framfart. Havsplaneringen behöver därför ses i ljuset av befintlig nationell och internationell klimatpolitik och dess sannolika förändringar, t.ex. skärpningar av utsläppsmålen eller mer konkreta utsläppsbanor som sannolikt behövs om världen ska nå målet att begränsa den globala uppvärmningen till två grader. Även utifrån ett klimatanpassningsperspektiv kan det finnas anspråk som havsplaneringen behöver ta hänsyn till. Som anpassning mot kusterosion, t.ex. i svenska kustkommuner, används redan idag metoder såsom sandfodring. En ökad användning av sandfordring innebär ett ökat behov av sand och troligvis ökade anspråk på sandsugning från havets botten. Klimatet kopplar alltså till havsplaneringen genom direkta effekter på vissa former av nyttjanden, genom påverkan av ekosystemens status och tjänster för begränsning av och anpassning till klimatförändringen, men även genom påverkan av själva anspråken på hur havet bör nyttjas. Hur klimatet kan hanteras inom havsplaneringen är således en mycket komplex fråga varför nationsövergripande samarbete är nödvändigt. 28

229 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Planeringsprocess Planering i cykler Havsplanering är en process som genomförs över flera år. Planeringen kan beskrivas i cykler, där man går från inhämtning av information och analys av nuläget till planering där havsplanerna blir resultaten av planeringsprocesserna. Därefter tillämpas planerna och en uppföljning görs löpande. Enligt havsplaneringsförordningen ska nya förslag till havsplaner tas fram vid behov eller minst vart åttonde år. Figur 4. Planeringscykel. Havsplanering är en lärandeprocess där kunskap, nya planeringsanspråk och intressen tas tillvara och används i kommande cykler. Deltagande och dialog För att säkerställa helhetsperspektivet i respektive havsplan och därmed skapa möjlighet för välgrundade avvägningar behöver berörda ges möjlighet att på olika sätt delta och bidra i arbetet. Ambitionen är att ett brett deltagande ska ge deltagarna nytta också för egen del av att delta i arbetet med planerna och i nästa steg dela ansvaret för tillämpning av planerna. Havsplaneringen ska vara en öppen process och ge möjlighet till medverkan för de som berörs på nationell, regional och kommunal nivå, men även bransch- och intresseorganisationer, liksom forskningsinstitutioner ska beredas möjlighet att på olika sätt medverka. Arbetet kommer också att innebära samverkan med grannländer och internationella organisationer. Formen för deltagande i processen kommer att se olika ut för olika deltagare, såväl över tid i processen som på vilket sätt. Formella samråd kommer att genomföras för inriktningsdokumentet, miljöbedömningsarbetet och förslag till respektive havsplan. Utöver de formella samråden arbetar Havs- och vattenmyndigheten med ett kontinuerligt dialog- och samverkansarbete under hela havsplaneringsprocessen. 29

230 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Deltagande och dialog ska bidra till att havsplanerna uppfattas som gemensamma och av stort värde för utvecklingen av nyttjande och bevarande av de svenska haven, förståelse och acceptans uppnås så att föreslagna planer kan beslutas av regeringen och verka som riktningsgivare för nyttjande och bevarande, havsplanerna fokuserar på de mest relevanta frågorna och bygger långsiktig kunskap och förståelse kring nyttandet av havet och skapa förutsägbarhet för aktörer, inklusive näringsidkare. Tidsplan och process för utarbetande av havsplaner Havs- och vattenmyndigheten har målsättningen att förslag till havsplaner ska överlämnas till regeringen 2018/19. Den exakta tidpunkten för överlämnande av förslag till regeringen är beroende av de synpunkter som lämnas i de samråd som ska genomföras av planförslagen. Den förhållandevis snäva tidsplanen motiveras av att det kan vara en fördel att få fram första planeringscykelns havsplaner relativt snart, så att de kan stödja och underlätta det kommunala planarbetet, att processen i sig kommer att påskynda arbetet med att ta fram bättre planeringsunderlag för framtida planeringscykler och att möjligheten ökar att påverka och bidra till samordning med våra grannländers havsplanering. Figur 5. Tidsplan. Utvecklingen av Sveriges havsplaner föreslås ske i en stegvis planeringsprocess som presenteras närmare nedan. Detta förslag till inriktningsdokument med avgränsning av miljöbedömning utgör en del i det första steget. Steg 1. Bedömning av nuläge och fastställande av inriktning (pågående steg) Första steget i planeringsprocessen utgörs av förberedelser för planering där en nulägesbeskrivning tas fram och där havsplaneringens inriktning fastställs i ett inriktningsdokument. En avgränsning görs för de kommande miljökonsekvensbeskrivningarna. 30

231 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Nulägesbeskrivningen ger en överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havsområdenas resurser och de intressen och anspråk som finns i dagsläget, samt den förväntade utvecklingen. Rapporten har tagits fram i dialog där berörda har deltagit i möten och haft möjligheter att lämna synpunkter på innehållet. Inriktningsdokumentet anger havsplaneringens inriktning och ska stödja och vägleda arbetet med att utveckla havsplaner, men också skapa tydlighet för berörda kring den fortsatta planeringsprocessen. För att få bred förankring för havsplaneringens inriktning genomförs ett samråd av dokumentet. Efter samrådet fastställer Havs- och vattenmyndigheten dokumentet, som blir vägledande för den fortsatta processen. Avgränsningsdokumentet beskriver avgränsning av det fortsatta miljöbedömningsarbetet och presenterar vad miljökonsekvensbeskrivningarna ska fokusera på och hur arbetet ska bedrivas. Havs- och vattenmyndigheten har valt att låta avgränsningsdokumentet ingå som en del i inriktningsdokumentet. Sverige kommer i samband med det nationella samrådet om inriktningsdokumentet underrätta våra grannländer i enlighet med Esbokonventions krav på underrättelse. Underrättelsen ombesörjs av Naturvårdsverket. Steg 2. Utarbetande av förslag till havsplaner och ev. föreskrifter, 2015/17 I andra steget sker själva planeringsbetet, dvs. förslag till havsplaner och eventuellt föreskrifter utarbetas. Preliminära konsekvensbedömningar tas också fram. Arbetet genomförs med det organisatoriska upplägg som beskrivs översiktligt nedan och sker i samverkan och dialog med berörda. Under hösten 2015 påbörjas en tematisk fördjupning. Därefter följer arbetet med att ta fram utkast till planförslag och föreskrifter som i olika omgångar diskuteras med berörda i tvärsektoriella möten och i en hearing. Förslag till havsplaner går sedan ut på samråd i enlighet med steg 3 nedan. Steg 3. Samråd om förslag till havsplaner, ev. föreskrifter och konsekvensbeskrivningar, 2017/18 Förslag till havsplaner som består av plandokument med plankartor och planbeskrivningar, samt ev. förslag till föreskrifter går ut på samråd. Till förslagen bifogas redogörelser för de överväganden inklusive avvägningar mellan intressen som ligger till grund för förslagen, liksom preliminära miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska bedömningar. Steg 4. Förslag till havsplaner och ev. föreskrifter färdigställs och överlämnas till regeringen, 2018/19 Havs- och vattenmyndigheten bearbetar inkomna synpunkter, för att därefter bearbeta och färdigställa slutliga förslag till havsplaner och ev. föreskrifter. Planerna överlämnas till regeringen tillsammans med en redogörelse för inkomna synpunkter och det övriga underlag som har betydelse för bedömningen av förslaget och som krävs enligt havsplaneringsförordningen. Till förslagen bifogas slutliga miljökonsekvensbeskrivningsdokument som redogör för miljökonsekvenserna av respektive planförslag samt vilka bakomliggande miljöaspekter som har hanterats. 31

232 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Övergripande upplägg för arbetet Havs- och vattenmyndigheten har ansvaret att leda och samordna planeringen samt utarbeta förslag till havsplaner. Myndigheten ansvarar också för att strategisk miljöbedömning och samhällsekonomiska konsekvensbedömningar genomförs. I arbetet med havsplanering har Havs- och vattenmyndigheten en sektorsövergripande roll. Vid myndigheten finns en planeringsfunktion som är navet för arbetet med att utarbeta havsplanerna. Uppgiften är att se till att planeringsmål och -strategier får genomslag i planeringen och att olika sakområden ses i en helhet där såväl synergier som konflikter beaktas. Planeringsfunktionen ansvarar också för att samordna, driva och kommunicera den övergripande processen så att de tre havsplanerna tas fram med ett nationellt perspektiv och koordineras såväl nationellt som internationellt. Till stöd för arbetet inrättar och leder Havs- och vattenmyndigheten olika arbetsgrupper. Nedan föreslås övergripande upplägg för arbetet och vilka grupper som kan komma att formas. Figur 6. Övergripande upplägg. Planeringsgrupp En planeringsgrupp med bred kompetens på Havs- och vattenmyndigheten samordnar och leder planeringsprocessen, samt leder arbetet med att utarbeta planförslag. I arbetet ingår att beställa och inhämta de underlag och synpunkter ifrån arbetsgrupper på nationell och regional nivå, som behövs för att utarbeta planförslagen. 32

233 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Nationell och tematisk samverkan Tvärsektoriell myndighetschefsgrupp Gruppen har deltagande av myndighetschefer från de nationella myndigheter som är berörda av havsplaneringsarbetet samt myndighetschefer från samordnande länsstyrelser. Kommunerna representeras av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Syftet med chefsgruppen är att bekräfta koordineringen mellan myndigheterna genom hela planeringsprocessen och diskutera övergripande strategiska planeringsfrågor. Havs- och vattenmyndigheten kommer att använda sig av befintliga samordningsformer såsom Samordningsgruppen för havs- och vattenmiljöfrågor, SamHav, för att uppfylla syftet med gruppen. Tvärsektoriell referensgrupp Havs- och vattenmyndigheten leder referensgruppen som är sammansatt av representanter på chefsnivå från i första hand centrala myndigheter och samordnande länsstyrelser. Kommunerna representeras i arbetsgruppen av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Referensgruppen kommer att ha en viktig funktion för avstämning av helhetsperspektiv, konsekvensbedömningar, förankring och acceptans genom hela planeringsprocessen. Tematiska arbetsgrupper Tematiska arbetsgrupper upprättas för att samlat kunna diskutera och utarbeta sektorunderlag och sektorperspektiv som bidrag till utarbetandet av planerna. De tematiska grupperna leds av Havs- och vattenmyndigheten och består främst av representanter från centrala myndigheter och kustlänsstyrelser. De tematiska grupperna har ett nationellt perspektiv, men ska vid behov fokusera på respektive plans specifika förutsättningar. Tematiska grupper inrättas för sjöfart, energi, fiske, regional tillväxt, naturvård och försvar och säkerhet. Bransch- och intresseorganisationer Planeringsarbetet kräver kunskap och synpunkter från bransch- och intresseorganisationer. Förslagen till havsplaner behöver också förankras hos berörda intressenter. Organisationerna kommer att bjudas in till gemensamma möten med de tematiska arbetsgrupperna och den tvärsektoriella referensgruppen. Härutöver förutses löpande tematiska diskussioner med berörda bransch- och intresseorganisationer kring olika problemställningar, förslag till planeringslösningar osv. Innan planförslagen färdigställs för formellt samråd kommer även en hearing att hållas. Samordning mellan havsplaneområden Utarbetande av havsplaner kräver samordning mellan planområdena. Havsoch vattenmyndigheten leder samordningen med stöd av samordnande länsstyrelser. Samordning kommer att ske på både chefs- och handläggarnivå. Regionalt arbete och samverkan med kommunerna Havsplaneringen är komplex och förutsättningarna skiljer sig åt mellan de olika planområdena, dels de naturgivna förutsättningarna och planeringsbehoven, men också antal berörda att involvera och samarbeta med inom respektive område. Hur arbetet organiseras inom respektive havsplaneområde kan därför skilja sig åt. Nedan beskrivs huvudsakligt upplägg av det regionala arbetet. 33

234 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Samordnande länsstyrelser Samordnande länsstyrelser i Kalmar, Västernorrlands och Västra Götalands län ansvarar för regionala samverkansprocesser inom respektive planområde och samordnar arbetet för berörda kustlänsstyrelser. Länsstyrelsen i Västra Götaland har även ansvar för att utveckla det länsstyrelsegemensamma arbetet med it-system, datainsamling och bearbetning av underlag för havsplanering. De samordnande länsstyrelserna deltar i tvärsektoriell referensgrupp och i tematiska arbetsgrupper. Kustlänsstyrelser Länsstyrelserna har en viktig roll i samordningen mellan statlig och kommunal planering, liksom när det gäller kopplingen mellan land och hav. De 14 kustlänsstyrelserna deltar aktivt i Havs- och vattenmyndighetens arbete för kommunal medverkan och i annat stödjande arbete gentemot kommunerna. Länsstyrelserna tar också vid behov fram kompletterande regionalt planeringsunderlag, exempelvis från kommuner och utvecklingsansvariga aktörer eller internt från länsstyrelsen i frågor som faller inom länsstyrelsens normala ansvarsområden. Representanter från kustlänsstyrelserna deltar i tematiska arbetsgrupper. Kustlänsstyrelsen erhåller sedan 2012 finansiering för havsplaneringen. Samverkan med regionala organ Aktörer med regionalt utvecklingsansvar i respektive län leder och utvecklar det regionala tillväxtarbetet. Det regionala utvecklingsansvaret innehas, beroende på län, av landsting/kommun, ett samverkansorgan eller en länsstyrelse. Det finns också ett regionplaneorgan för Göteborgsregionen och regionplanering som genomförs av Stockholms läns landsting som behöver samordnas med den statliga havsplaneringen. De regionala aktörerna ska ges möjlighet att medverka i planförslagsarbetet. Kustlänsstyrelserna kommer att stödja Havs- och vattenmyndigheten i arbetet med samverkan med de regionala aktörerna. Samverkan med kommuner Berörda kommuner ska ges möjlighet att medverka i planförslagsarbetet. Kommunerna har en viktig roll för havsplaneringen eftersom den statliga och kommunala planeringen överlappar i större delen av territorialhavet. Kommunerna ansvarar också för planeringen av havsområdet närmast kusten och på land vilket påverkar den statliga havsplaneringen. För att koordinera lokala förutsättningar och det nationella perspektivet är det nödvändigt med samverkan mellan staten och kommunerna. Förutom att kommunerna förväntas bidra med underlag och synpunkter vid utarbetande av havsplanerna, syftar samverkan till att skapa beredskap för kommande samråd av planförslagen. Kustlänsstyrelserna deltar aktivt i Havs- och vattenmyndighetens arbete för kommunal medverkan och i annat stödjande och samordnande arbete gentemot kommuner. Representanter för kommuner och regioner som representerar olika förutsättningar och landsdelar bjuds in till arbetsgruppen för regional tillväxt. På nationell nivå kommer Sveriges kommuner och landsting, SKL, att ges möjlighet att delta i den tvärsektoriella referensgruppen. Samverkan i övrigt kommer att ske inom 34

235 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling såväl befintliga samarbetsforum (exempelsvis planeringsträffar inom länen) som genom riktade workshoppar och möten där havsplaneringen är i fokus. Internationell förankring Internationell förankring och koordinering kommer framförallt att ske genom befintliga organisationer och samarbetsformer. Förankring och koordinering sker löpande genom kontakter med grannländer, samarbete inom Helcom- VASAB:s gemensamma arbetsgrupp för havsplanering (i fråga om strategiska frågor) och genom gränsöverskridande projekt. Havs- och vattenmyndigheten leder projektet Baltic SCOPE som fokuserar på planering i Östersjöns havsplaneområde. Projektet genomförs med sju grannländer. Esbo-underrättelse och samråd kommer också att bidra till internationell förankring och en möjlighet för grannländer att lämna synpunkter på planförslag och miljökonsekvensbeskrivningar. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för den internationella koordineringen, men nationella myndigheter förväntas bistå Havs- och vattenmyndigheten med expertkunskap i det internationella arbetet. Naturvårdsverket ombesörjer samråd enligt Esbo-konventionen. Vetenskaplig kunskap och forskning Havs- och vattenmyndigheten kommer att på olika sätt utveckla samarbetet med universitet och högskolor både direkt och genom forskningsrelaterade havsplaneringsprojekt. Havsplaneringen har behov av fördjupad och aktuell kunskap och att ta del av nya forskningsrön inom många områden. Forskningen kan även erbjuda metoder och bidra till kvalitetssäkring i havsplaneringen. Förutom samverkan kring specifika frågor bjuds forskningsinstitutioner in i den dialogprocess som sker fortlöpande när förslag till havsplaner tas fram. Konsekvensbedömningar Konsekvensbedömningsarbetet kommer att integreras i planeringsprocessen. Varje havsplan ska miljöbedömas och samhällsekonomiska analyser ska genomföras. Arbetet med miljöbedömning leds och genomförs av Havs- och vattenmyndigheten, men avstämningar kommer att göras med den regionala nivån och med andra centrala myndigheter som berörs. Arbetet med samhällsekonomisk analys kommer bland annat inkludera en ekosystemtjänstanalys som är en länk mot miljöbedömningen. Arbetet med konsekvensbedömning pågår genom hela planeringsprocessen, men kan förväntas öka i intensitet i samband med framtagandet av utkast och förslag till havsplaner. 35

236 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Inriktning Planeringsmål Enligt havsplaneringsförordningen ska näringspolitiska, sociala och miljömässiga mål integreras i havsplanerna. Planeringens huvudinriktning är att havets resurser ska användas så att havsanknutna näringar kan utvecklas och växa samtidigt som ekosystem bevaras och restaureras. Havsplanerna ska bidra till att god havsmiljö nås och upprätthålls. Enligt miljöbalken ska havsplanerna bidra till långsiktigt hållbar utveckling. Utifrån befintlig lagstiftning, samhällsmål och underlag som redovisats i samband med nulägesbeskrivningen föreslås planeringsmål (figur 7). I tidigare avsnitt Förutsättningar redogörs översiktligt för de huvudsakliga lagkrav och samhällsmål som ligger till grund för planeringsmålen. Figur 7. Samhällsmål och föreslagna planeringsmål för havsplaneringen. Havsplaneringen ska eftersträva att uppfylla planeringsmålen som är både övergripande och mer specifika, relaterade till olika typer av användning, behov av skydd i havet eller andra frågeställningar. De är konkretiseringar av havsplaneringens syfte och ger en samlad vägledning som ska bidra till att det nationella perspektivet säkerställs i arbetet med framtagandet av de områdevisa havsplanerna. Planeringsmål föreslås bli gemensamma för de tre planerna, men då förutsättningarna skiljer sig åt, kan olika mål få olika betydelse för planering av respektive planområde. I avsnitten för respektive havsplaneområde identifieras väsentliga frågor på havsplaneområdesnivå som relaterar till planeringsmålen. 36

237 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Planeringsmålen anger inriktning för planeringen, men även andra frågor som bedöms som relevanta kan komma att omfattas av planerna. Relevanta samhällsmål och befintlig lagstiftning ska alltid beaktas i planeringen. Här redovisas förslag till planeringsmål: Övergripande mål: Skapa förutsättningar för god havsmiljö och hållbar tillväxt Havsplanerna ska övergripande ge rumsliga förutsättningar så att utvecklingsbehov och mål om hållbar tillväxt tillgodoses samtidigt som havsplanerna bidrar till att god havsmiljö nås och upprätthålls. God havsmiljö beskrivs framförallt i miljökvalitetsmålet Hav i balans, samt levande kust och skärgård och dess preciseringar, även om också andra miljökvalitetsmål är relevanta, exempelvis Ingen Övergödning, Giftfri miljö och Biologisk mångfald. God miljöstatus i enlighet med havsmiljöförordningen utgör en av preciseringarna. Hållbar tillväxt relaterar bland annat till EU2020 och inbegriper både det som kallas blå tillväxt, dvs. tillväxt relaterad till maritima verksamheter, och ekonomisk tillväxt i bred bemärkelse. Tillväxten är hållbar när vi ekonomiskt, miljömässigt och socialt kan tillfredsställa våra behov idag, samtidigt som vi ger förutsättningar för kommande generationer att tillgodose sina behov. En viktig utgångspunkt för havsplaneringen är att hållbar tillväxt förutsätter väl fungerande ekosystem. Mål: Skapa förutsättningar för regional utveckling Havsplanerna ska ge rumsliga förutsättningar för hållbar utveckling, god livskvalitet och attraktiva miljöer regionalt och lokalt. Havsplaneringen ska bidra till att bevara viktiga natur- och kulturvärden, ta hänsyn till landskapsbilden och stödja möjligheter till friluftsliv. Kulturvärden är viktiga för upplevelsen i landskapet, människors identitet och för att skapa attraktiva miljöer att leva och bo i. Rekreation och friluftsliv inklusive fritidsfiske har stor betydelse för människors livskvalitet och hälsa. Natur- och kulturvärden vid kusten och i utsjön utgör också bas för utveckling av besöksnäring i kustsamhällen. Även andra havsrelaterade verksamheter som bidrar till utveckling och blå tillväxt i kustområdet ska ges förutsättningar i havsplaneringen. Mål: Skapa förutsättningar för marin grön infrastruktur och främjande av ekosystemtjänster Grön infrastruktur är naturområden, biotoper, strukturer och element i landskapet (inklusive hav och kust) som skapar ett ekologiskt sammanhang i landskapet och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och därmed främja ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är sådant som ekosystemet förser oss med, i form av produkter och tjänster som bidrar till vårt välbefinnande. Tjänsterna är även viktiga för att begränsa klimatförändringarna och för att anpassa samhället för att stå emot dess verkningar. Genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande ska en grön infrastruktur upprätthållas i och runt havet som innebär att fragmente- 37

238 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling ring av populationer och livsmiljöer inte sker och att den biologiska mångfalden i och runt havet bevaras och utvecklas. Havsplanerna ska bidra till att: Stödja inrättande av nya marina skyddade områden så att minst tio procent av Sveriges havsområden har formellt skydd senast 2020 och skapa beredskap för ytterligare områden att skydda därefter. Geografiskt utökat skydd kan bli aktuellt för att säkerställa att det marina områdesskyddet är representativt och bidrar till att bevara och stärka viktiga ekologiska samband, strukturer och funktioner i ekosystemen. Representativitet handlar om att de skyddade områdena tillsammans ska fånga upp alla typer av livsmiljöer och arter. Havsplaneringen ska även bidra till att gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de arter och livsmiljöer skyddet omfattar. Tillräckligt säkra biologiskt värdefulla livsmiljöer (oavsett om det finns formellt marint områdesskydd), exempelvis lek- och uppväxtområden för fisk, områden med marina däggdjur och viktiga häcknings-, födosöks- rastoch övervintringsområden för fåglar. Tillräckligt säkra flyttstråk och vandringsvägar för t.ex. fisk, fågel och fladdermöss. Ge förutsättningar för vetenskapliga undersökningar och långsiktig övervakning av havsmiljön. Det kan handla om enskilda mätpunkter eller referensområden. Sådana områden kan innebära ett behov av att förebygga framtida störningar i vissa ostörda områden. Mål: Skapa förutsättningar för hållbar sjöfart Havsplanerna ska ge förutsättningar för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar sjöfart. Sjöfarten ges tillräckligt utrymme för att kunna växa, samtidigt som havsplanerna bidrar till ökad sjösäkerhet som medför färre olyckor och att riskerna för utsläpp av olja eller andra ämnen, liksom andra störningar minimeras. Havsplanerna ska ge förutsättningar för effektiva transportvägar med låg bränsleförbrukning och att sjöfartens miljöeffekter särskilt minimeras i ekologiskt känsliga områden. Hänsyn ska tas till att Östersjön är utpekat som ett PSSA (Particularly Sensitive Sea Area) av den mellanstatliga sjöfartsorganisationen IMO (International Maritime Organization). Mål: Skapa förutsättningar för god tillgänglighet Förutsättningar ska ges så att det råder god tillgänglighet i transportsystemet till sjöss, att transportinfrastrukturen hållas samman och utvecklas och att överföring av godstransporter mellan väg och hav underlättas. Beredskap ska finnas för fysisk infrastruktur, exempelvis framtida tunnlar eller broar. Rumsliga förutsättningar ska ges för användning av havet för infrastruktur för elektronisk kommunikation i form av sjökablar och radiosystem ska ges. Förutsättningar ska även skapas för människors tillgänglighet till havet för friluftsliv och rekreation. 38

239 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Mål: Skapa förutsättningar för utvecklad energiöverföring och förnybar elproduktion i havet Havsplanerna ska stödja arbetet med integrering och anslutning till det europeiska elnätet och ge förutsättningar för de sjökablar för energiöverföring som redan finns, planeras, eller kan komma att bli aktuella, inom Sverige eller mellan Sverige och andra länder, liksom för kablar som rör energiöverföring från havsbaserad elproduktion. Havsplanerna ska bidra till att skapa förutsättningar för Sveriges framtida behov av utvinning av förnybar energi. I detta ska planeringen stödja Sveriges nationella mål om förnybar energi och stödja den nationella planeringsramen för havsbaserad vindkraft som uppgår till en möjlig årlig produktion om 10 TWh el från havsbaserad vindkraft 2020, samt skapa beredskap för ytterligare utveckling därefter mot 2030 som är EU:s nya målår för energiomställning Beredskap ska finnas för annan havsbaserad elproduktion från förnybara källor och havsplanerna ska ge förutsättningar för test av ny teknik på området. Mål: Skapa förutsättningar för ett yrkesfiske som är hållbart Havsplanerna ska ge förutsättningar för ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske inom ramen för en ekosystembaserad förvaltning som inkluderar hänsyn både till viktiga livsmiljöer för fisk och för andra arter. Särskild viktigt är integrering med planeringen av kustområdena, där det finns många viktiga livsmiljöer för fisk (lek- och uppväxtområden). Mål: Skapa förutsättningar för försvar och säkerhet Totalförsvarets militära del ges förutsättningar för att bedriva sin verksamhet, bland annat genomföra militära övningar under olika förhållanden och bedriva signalspaning. Havsplanerna ska även ta hänsyn till behovet av strategisk försörjning av Sverige vid trängt läge inklusive säkerställande av transporters handlingsfrihet under krisberedskap. Mål: Skapa beredskap för eventuell framtida utvinning av mineraler samt för koldioxidlagring Hänsyn ska tas till att det i framtiden kan vara aktuellt med ökad utvinning av sand och grus, utvinning av mineraler samt koldioxidlagring. Utvinning av olja och gas i Sveriges sjöterritorium eller ekonomisk zon bedöms dock inte vara aktuell under överskådlig tid. Mål: Skapa beredskap för framtida etablering av hållbart vattenbruk med minimerad negativ miljöpåverkan Hänsyn ska tas till att vattenbruk kan bli aktuellt i havsplaneområdena i framtiden. För närvarande finns vattenbruk nästan uteslutande utanför planområdet nära kusten. I en framtid kan det bli aktuellt med vattenbruk längre ut i havet. 39

240 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Planeringsstrategier Rättsliga utgångspunkter Havsplaneringen tar sin utgångspunkt i den internationella och nationella rätt som reglerar användningen av havet. Internationella konventioner och regelverk, som havsrättskonventionen (UNCLOS), ska följas, liksom EU-lagstiftning och relaterad svensk lagstiftning som rör havet. Den svenska havsplaneringen ska även följa det ramverk som EU:s havsplaneringsdirektiv bildar för medlemsstaterna. Hur havsplaneringen i Sverige ska utföras regleras i havsplaneringsförordningen. Ett förslag till havsplan som upprättas av Havs- och vattenmyndigheten ska bestå av en karta och en planbeskrivning. Kartan ska redovisa grunddragen för användningen av havsområdet, de områden som är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken och andra allmänna intressen av väsentlig betydelse Planbeskrivningen ska ange inriktningen för användningen av havsområdet ange och beskriva vilka områden som är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken redogöra för andra allmänna intressen av väsentlig betydelse, den nuvarande användningen av havsområdet, och de planeringsförutsättningar i övrigt som planen tar hänsyn till redovisa de övervägande som legat till grund för planen ange hur frågor om oförenliga ändamål bör lösas tydligt redovisa innebörden och konsekvenserna av användningen av havsområdet enligt planen Föreskrifter om förbud eller begränsningar för verksamheter och åtgärder kan utarbetas om det behövs för att uppnå syftet med planen. Planeringsprinciper De principer som formuleras i det här avsnittet relaterar till hur Havs- och vattenmyndigheten avser att genomföra havsplaneringen. Följande principer ska tillämpas: Havsplaner kommer att utarbetas på bästa möjliga tillgängliga kunskapsunderlag, med vetskap om att det råder brister i underlagen. Tillämpning av försiktighetsprincipen ställer krav på planeringsunderlag och kan innebära särskilda krav för övervakning och uppföljning. Havsplaneringen ska ta hänsyn till lokala och regionala förutsättningar och behov, samt vara ett stöd för kommunal och regional fysisk planering. God samordning med våra grannländers havsplanering ska uppnås. Havsplaneringen ska beakta effekterna av olika verksamheters samlade påverkan. 40

241 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Olika verksamheters samexistens i ett område ska främjas vid förslag på användning av havet. Synergier mellan olika verksamheter ska sökas. Hänsyn ska tas till befintliga verksamheter och erhållna tillstånd. Avvägning mellan riksintressen utgår från miljöbalkens bestämmelser, t.ex. att försvarsintresset ska ges företräde om ett område eller del av område behövs för en anläggning för totalförsvaret och att stora vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär Sjöfarten ska kunna bedrivas i enlighet med havsrättens regelverk Tematisk fokusering I denna första planeringscykel kommer havsplaneringen särskilt fokusera på planeringsfrågor relaterade till naturskydd (inklusive skydd av livsmiljöer för fisk), energi, sjöfart och yrkesfiske. Enligt EU:s havsplaneringsdirektiv ska medlemstaterna sträva efter att bidra till hållbar utveckling för dessa sektorer (samt vattenbruk) samt bevarande och skydd för förbättring av miljön. Naturvård, energi och sjöfart representerar också ökande anspråk på havet. Avvägning mellan intressen Intressen och verksamheter som rör havet är av olika karaktär, vissa relaterar till exploatering och andra till bevarande och skydd. Havsplanerna ska tas fram utifrån en helhetssyn på havet och visa på den mest lämpade användningen i ett nationellt perspektiv utifrån läge, beskaffenhet och behov. Vid intressekonflikter ges ett intresse företräde framför ett annat, eller anvisas ett lämpligt sätt att hantera intressekonflikten. Avvägning och prioritering mellan intressen kommer att utgå ifrån de platsspecifika intressen som är aktuella för det aktuella området, men också ifrån den samlade bilden av nyttjande och behov i hela havsområdet, både i närtid och för framtiden. Prioriteringsordningen vid avvägning mellan intressen kommer därför att variera från fall till fall. Förslagen till havsplaner kommer att innebära ställningstaganden till hur olika allmänna intressen (inklusive riksintressen) ska vägas mot varandra. Havsplanen ska ge uttryck för statens samlade syn på hur havsområdena ska förvaltas och förslagen kan därför komma att avvika från de anspråk och de underlag som de olika nationella myndigheterna har redovisat i form av anspråk på riksintressen eller andra allmänna intressen. Se mer i avsnittet om riksintressen. Fördjupningsområden De geografiska områden som bedöms ha störst nytta och behov av planering kallas fördjupningsområden. Det gäller områden som är eller förväntas bli högt nyttjade och områden med stor sårbarhet eller hög riskfaktor eller där det finns befintliga eller potentiella intressekonflikter. Framtagande av planeringsunderlag kan behöva prioriteras när det gäller fördjupningsområdena och de kan även behöva planeras med större detaljeringsgrad än övriga delar av havet. Områden som i första hand bedöms ha stor nytta av att planeras är de 13 områden som presenteras i Havsplanering 41

242 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Nuläge I avsnitten om respektive havsplanområde redovisas fördjupningsområdena kortfattat. Den fortsatta planeringsprocessen får visa vilka av de föreslagna fördjupningsområdena som kommer att kräva en mer detaljerad planering. Planalternativ I miljöbalkens reglering av miljöbedömning ställs krav på redovisning av rimliga planalternativ. Sådana kan bidra till att visa på olika möjligheter när det gäller användningen av havsområden och därför vara viktiga att utveckla och lyfta fram i planeringsprocessen. Det är viktigt att i processen dokumentera vilka alternativ som har hanterats och motivera val och avvägningar mellan dem, till exempel genom redovisning av konsekvensbedömningar. Om planeringsprocessen visar att det är relevant med alternativa planförslag, i planens helhet eller i avgränsade områden, kan sådana komma att utarbetas som ett led i framtagande av Havs- och vattenmyndighetens slutliga förslag till havsplaner. Det kan till exempel bli aktuellt för den planering som sker inom fördjupningsområden. Samspel med andra planer Havsplaneringen ska samspela med såväl det internationella planeringsperspektivet som det regionala och kommunala, varför havsplanerna måste relatera till såväl en större geografi som en mindre. Planernas utredningsområden blir därför större, både inåt och utåt, än planområdena. Planeringen av Västerhavet, Östersjön respektive Bottniska viken behöver också samordnas med varandra. Internationellt I det internationella perspektivet ska gemensamma lösningar sökas med grannländerna, samt eftersträvas samordnade redovisningsformer för havsplanerna. Eftersträvansvärt är också att alla grannländer har en gemensam syn på nuläget och delar framtidsvision som utgångspunkt för planeringen. På utsjöbankarna Södra Midsjöbanken och Kriegers flak ska vi eftersträva samordning med Polen respektive Tyskland och Danmark. I Öresund och Kattegatt är målsättningen att samordna med Danmark och i Bottniska viken med Finland och Åland. Kommunalt Havsplaneringen ska, så länge syftet med havsplaneringen uppfylls, ta hänsyn till de befintliga kommunala översiktsplanerna där de redovisar planeringsfrågor och utvecklingsintentioner inom det statliga havsplaneringsområdet. Förutom i planeringen av överlappsområdet mellan den kommunala och statliga planeringen, är det viktigt att den kommunala planeringen vid kusten och i kustvattnet beaktas i den statliga havsplaneringen, även om området formellt inte utgör del av de statliga havsplanerna. Nära kusten sker många aktiviteter samtidigt som det finns värdefulla livsmiljöer som kan påverkas av planering längre ut. Underlag som tas fram under planeringsprocessen och som kan underlätta kommunal översiktsplanering ska tillgängligöras för den kommunala planeringen. När de tre nationella havsplanerna är beslutade ska de stödja kommunal havsplanering. 42

243 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Havsplaner emellan De tre havsplanerna ska ha ett sammanhängande nationellt perspektiv som gör det möjligt att bedöma de samlade konsekvenserna av de enskilda planerna. Redovisningssättet i planerna ska vara likartat. Samspel mellan land och hav Utvecklingen i havet är beroende och styrd av aktiviteter på land och havsplanerna måste därför sättas in i detta sammanhang. Befolkning och näringsliv vid kusten, transportsystem och hamnar med mera utgör viktiga referenspunkter för havsplaneringen. Det gör även stads- och landsbygdsutveckling samt regionala utvecklingsstrategier kopplade till land. Även utsläppskällor på land påverkar i hög grad havet, vilket havsplaneringen behöver förhålla sig till. Kommunerna ansvarar för kustzonsförvaltningen och har liksom staten planeringsansvar i territorialhavet. En god samverkan mellan staten, regioner och kommunerär nödvändig för att koordinera lokala och regionala förutsättningar och perspektiv med de nationella frågorna i den statliga planeringen. Planeringens tidsperspektiv Att skapa förutsättningar för utveckling kräver långsiktighet. Förändringar i ekosystem är storskaliga processer som kräver långsiktighet i inriktningar och åtgärder. En havsplan är framtidsinriktad och bör ha en långsiktig planeringshorisont. För att underlätta förståelsen för planeringens långsiktighet och inriktning mot framtiden föreslås 2050 som horisontår och 2035 som referensår. Planeringsmålen Planeringsmål anger vad havsplaneringen kommer att inriktas mot. Målkonflikter kan uppstå i olika områden där flera intressen överlappar. De integrerade konsekvensbedömningarna kommer att vara en hjälp för att i planeringsprocessen identifiera, dokumentera och om möjligt lösa sådana målkonflikter. Geografiska skalor En havsplan ska kunna förstås och användas av många 0lika personer, både professionella och privatpersoner. Det är viktigt att planen är begriplig och överskådlig och att det går att skilja på vad som är ställningstagande och vad som är underlag. Sverige har ett relativt stort havsområde att redovisa i planerna vilket innebär en utmaning i att hitta rätt förhållande mellan hanterbar skala och tillräcklig tydlighet. För den övergripande nivån lämpar sig en redovisning inom skalintervallet 1: : , baserat på täckningsgrad, detaljeringsnivå mellan kartskikt, geografi samt gränser för planområden och fördjupningsområden. Skalintervallet ger kartblad. Redovisning inom skalintervallet 1: : föreslås för fördjupningsområden. Planeringsunderlag Planeringen kommer att baseras på olika typer av underlag, som riksintresseanspråk, Havs- och vattenmyndighetens nulägesbeskrivning, myndigheternas sektorrapporter, regionala rapporter från länsstyrelserna, regionala utveck- 43

244 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling lingsstrategier (RUS), kommunala översiksplaner, regionplaner samt rapporter och undersökningar inom olika ämnesområden. Även det som tas fram inom miljöbedömningen och arbetet med samhällsekonomiska konsekvensanalyser utgör en del i underlaget. Kompletterande och fördjupade underlag kommer att behöva tas fram, bland annat för naturvärdesbedömning, områden viktiga för fiskreproduktion, framtidsbilder för utveckling inom olika sektorer och för klimatfrågor. Även utpekade riksintresseområden i havet har olika aktualitet och underlag, varför kompletterande underlag kommer att behövas i havsplaneringen. Behovet av planeringsunderlag ses över med hjälp av tematiska arbetsgrupper. Bottniska viken Särdrag Bottniska vikens planområde omfattar Uppsalas, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. I området finns 20 kustkommuner med totalt invånare. Havsplaneområdet gränsar mot Finland i öster. Gränsen går från Haparanda i norr till Södra Kvarken vid Åland i söder. Kommuner i Bottniska vikens planområde Gävle Haparanda Hudiksvall Härnösand Kalix Kramfors Luleå Nordanstig Nordmaling Piteå Robertsfors Skellefteå Sundsvall Söderhamn Tierp Timrå Umeå Älvkarleby Örnsköldsvik Östhammar 44

245 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Figur 8. Bottniska vikens planområde. Bottniska viken är avdelad vid två grunda trösklar, Södra och Norra Kvarken, vilket innebär att det tar lång tid för vattnet att omsättas, uppskattningsvis cirka 30 år. Det instängda läget gör att vattenkvaliteten här nästan helt präglas av vatten från älvar och sötvattendrag, vilket gör salthalten låg i området. Detta påverkar Bottniska vikens ekosystem och vilka arter som återfinns här. I de sydligaste, mest salta, delarna förekommer marina arter i större utsträckning än i de nordligare delarna. Antalet marina arter minskar ju längre norrut man kommer. Olika sötvattenarter, t.ex. gömfröiga kärlväxter, samt mossor och ormbunksväxter, bildar artrika miljöer i norra delen av området. 45

246 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Under en normal vinter når den maximala utbredningen av is hela Bottniska viken och de norra delarna av Östersjön. I Bottniska vikens kustnära områden ligger istäcket längst, mellan dagar om året. Istäcket påverkar bland annat vattnets omsättning, och fasta konstruktioner kan utsättas för mycket svår påfrestning av havsis, vilket påverkar t.ex. vindkraftsparker och andra konstruktioner. Vågkraft är inte aktuellt på grund av isen och sjöfarten påverkas eftersom fartygen måste följa isbrytarnas vägar. Inom havsplaneringen blir det viktigt att beakta att sommar- och vinterförhållanden kan innebära två helt olika miljöer och förutsättningar. Isläggningen skapar även möjligheter ur flera avseenden, exempelvis genom isvägar i Norrbottens skärgård och vinterturism som t.ex. jakt och långfärdsskridskoåkning. Landhöjningen är störst i Västerbotten (cirka en cm per år) men påverkar hela Bottniska viken. Den har inneburit att Bottniska viken saknar kulturmiljöer under vatten, vilket finns längs andra kuster i Sverige. Tidigare kustbosättningar kan istället hittas längre in på land. Däremot finns liksom i övriga havsområden fartygslämningar av kulturhistoriskt värde. Muddring av farleder är en förutsättning som blir en nödvändighet med tiden i detta redan grunda hav. Landhöjningen i sig bidrar till en mångfald av biotoper och arter i havsmiljön. Bottniska viken är ett område med höga naturvärden. Miljöer med särskilt höga värden är till exempel områden med ängar av kransalger och kärlväxter, små öar och skär, utsjögrund samt områden med stor förekomst av blåstång/- smaltång. Det förekommer ett antal olika hotade arter. Det finns även ett antal arter som endast förekommer här, samt några arter som har sina utbredningsgränser inom området. Bottniska vikens natur och de höga naturvärdena utgör en källa till en rad möjligheter, inte minst för besöksnäringen och friluftslivet. Bottenvikens skärgård, Höga kusten och Roslagen utgör riksintresse för det rörliga friluftslivet (4 kap. 2 miljöbalken). Höga kusten är riksintresse för obruten kust (4 kap. 3 miljöbalken). Två nationalparker, ca sju marina naturreservat och drygt 100 Natura områden finns i Bottniska viken. Finngrundets bankar utgör Natura områden och ligger mestadels i ekonomisk zon. Det finns även två Helcom MPA-områden, Höga kusten och Haparanda skärgård, inom planområdet som inte utgörs av naturreservat eller Natura Höga kusten är ett världsarv utsett av UNESCO som ett område med en unik kultur- och naturhistorisk miljö som vittnar om människans och jordens historia. Det finns ett antal fredningsområden för fisk i planområdet. Bottniska vikens långa tradition av industrier har resulterat i många förorenade områden med höga halter av miljögifter längs kusten. Pågående och historiska utsläpp från industri, avlopp och areella näringar påverkar havsmiljön och illustrerar kopplingen mellan land och hav. Inom Bottniska viken finns hamnar av betydelse för transport av bland annat skogsprodukter, petroleum, drivmedel, järnmalm och stål som är betydelsefulla för att långsiktigt säkerställa industrins behov av kostnadseffektiva transportlösningar. Basnäringar som gruv- och skogsindustrin är idag beroende av en fungerande sjöfart. Turbåtstrafik innanför baslinjen med nytta för turism och lokalboende på öar finns i kommuner med skärgård, exempelvis Östhammar, Luleå och Haparanda. Passagerartrafik utanför baslinjen finns i Umeå, över Norra Kvarken 46

247 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling mellan Umeå och Vasa i Finland. Umeå kommuns översiktsplan har även en vision om en framtida fast förbindelse över Norra Kvarken. Bottniska viken erbjuder ett varierat kustlandskap. Det finns allt från flack skärgård till Höga kustens unika natur som skapar goda möjligheter för besöksnäring och rekreation. En stor potential finns i att utveckla besöksnäringen då områdets attraktiva naturmiljöer kan locka såväl besökare som nya företag. Det finns kommunalt intresse för havsbaserad vindkraft i Bottniska viken, vilket återspeglas i flera kustkommuners översiktsplaner. Vid Storgrunden utanför Gävleborg finns t.ex. tillstånd för en större havsbaserad vindkraftspark. Yrkesfisket inom Bottniska viken är småskaligt. Siklöjefisket har störst ekonomisk betydelse i Bottenviken och strömmingsfisket dominerar i Bottenhavet. Laxfiske bedrivs i hela området. Efterfrågan på lokalt fångad fisk och förädlad fisk är god. Det finns stora möjligheter finns att utveckla verksamheten. Utsjöfisket bedrivs i hög grad av finsk fiskeflotta. Sjötransporterna ökar vilket leder till större risk för olyckor till sjöss som kan få negativa effekter för havsmiljön. I Östhammars kommun, i planområdets allra sydligaste del, ligger Forsmarks kärnkraftverk. I Bottniska viken finns viktiga områden för totalförsvaret. Det finns ett sjöövningsområde lokaliserat längs kusten i Västernorrland och ett antal områden på land inkluderar också riskområden över vatten. Väsentliga frågor De planeringsmål som formuleras i ett tidigare avsnitt i inriktningsdokumentet relaterar till alla tre planområden och utgör övergripande mål även för havsplan Bottniska viken. Här redovisas de frågor som bedöms särskilt viktiga att hantera för Bottniska viken: Att skapa förutsättning för miljöanpassad, säker och utökad sjöfart med bibehållen framkomlighet Utökande och fastställande av skyddade områden för att säkerställa biologisk mångfald med beaktande av livsmiljöer, spridningskorridorer och sammanlänkning av områden, särskilt i ekonomisk zon där det i dagsläget finns få skyddade områden Regional utveckling, bland annat genom utveckling av de viktigaste hamnarna inom planområdet, liksom förbättrade förutsättningar för turism Utveckling av infrastruktur mellan Umeå Vasa Isbildningens konsekvenser; med möjligheter och utmaningar för t.ex. sjöfart, havsbaserad energi, friluftsliv med mera Landhöjningens konsekvenser; med möjligheter och utmaningar för t.ex. kulturmiljö och sjöfart Den långsamma vattenomsättningens konsekvenser; med möjligheter och utmaningar för t.ex. miljögifter och vattenbruk Den låga salthaltens konsekvenser; med möjligheter och utmaningar för t.ex. naturvärden 47

248 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Samarbetet med grannländer Samverkan och koordinering med grannländerna kommer att vara viktig under hela planeringsprocessen. Vad gäller processen ligger Sverige före Finland. I Finland pågår arbete pågår med att ta fram ett regelverk för att införliva EU:s havsplaneringsdirektiv. Särskilda frågor att beakta är behov av: att Sverige och Finland, inklusive Åland, samordnar sin havsplanering så långt som möjligt att planering av linjära objekt (fartygsstråk/leder, kabeldragningar, kabelanslutningar med mera) koordineras mellan länderna att fiskförvaltningen utgår från samförstånd och samsyn mellan Sverige och Finland att sjöfartsrelaterade frågor i Södra kvarken behöver samordnas med Östersjöplanen. Fördjupningsområden Inom Bottniska vikens havsplanområde finns fem potentiella fördjupningsområden: Södra kvarken. Området är en viktig passage för all sjöfart norr om Åland, och är också av vikt för friluftslivet och turismens sjöfart. Övriga intressen i området är kulturmiljö, försvar, energi och naturskydd. Finngrundet och Storgrundet. Här finns viktiga naturvärden och intresse för havsbaserad vindkraft. Övriga intressen är yrkesfiske, kulturmiljö samt utvinning av material. Höga kusten och Vänta litets grund. Här är kulturmiljö, friluftsliv och turism av stor vikt, tillsammans med yrkesfiske, sjöfart och försvar. Samtidigt finns riskområde med miljöfarliga objekt. Norra kvarken och Rata storgrund. Här är sjöfarten av stor vikt samtidigt som friluftsliv och turism, yrkesfiske, kulturmiljö, vindkraft, infrastruktur och naturskydd också har stora värden. Bottenvikens skärgård. Här är sjöfarten av vikt samtidigt som hänsyn ska tas till kulturmiljö, friluftsliv och turism, försvar, havsbaserad vindkraft, utvinning av material och naturskydd. 48

249 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Östersjön Särdrag Östersjöns havsplaneområde är det största av de tre planområdena och sträcker sig från Ålands hav, runt Skånes kust och upp genom Öresund till kommungränsen mellan Helsingborg och Höganäs. Det omfattar storstadsregionerna, Stockholm och Malmö, Sveriges största öar Gotland och Öland, unika skärgårdmiljöer och områden av stor betydelse för fritidsboende och friluftsliv. Området är administrativt komplext och planeringsförutsättningarna ser olika ut inom olika delar av planområdet. Exempelvis skiljer sig behov och förutsättningar för planering avsevärt åt mellan Öresund och det öppna havet utanför Gotland. Området är också geopolitiskt betydelsefullt och försvaret är en viktig aktör inom planområdet. Kommuner i Östersjöns planområde Borgholm Haninge Helsingborg Karlshamn Karlskrona Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Malmö Mörbylånga Norrköping Norrtälje Nyköping Nynäshamn Oskarshamn Oxelösund Gotland Ronneby Simrishamn Skurup Söderköping Sölvesborg Trelleborg Trosa Valdemarsvik Vellinge Värmdö Västervik Ystad 49

250 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Figur 9. Östersjöns planområde. Östersjöns planområde har sju grannstaters planeringsambitioner att förhålla sig till. Den internationella och gränsöverskridande aspekten kommer därför att få stor betydelse i planeringen. Inte minst är behovet av samsyn på nuläget, ekosystemen och utvecklingspotentialen samt en koordinering av redovisning på plankartor länderna emellan av stor betydelse för att man ska få en helhetsbild av läget och planerad utveckling i Östersjön. Inom planområdet finns sju länsstyrelser och 30 kommuner med överlappande planeringsansvar som delas mellan stat och kommun samt ett antal regionala organ och utvecklingsansvariga aktörer att samarbeta och kommunicera med. Komplexiteten ställer krav på en väl koordinerad havsplaneringsprocess. 50

251 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Östersjön är idag ett hårt nyttjat innanhav med många intressenter, såväl nationellt som internationellt. Kusten runt Östersjön har ett högt exploateringstryck. Den förväntade utvecklingen kommer att öka nyttjandegraden ytterligare inom såväl befintliga verksamhets- och intresseområden som inom nya. Sjöfarten är intensiv och förväntas öka kraftigt, intresset för utvinning av olika slags havsbaserad energi, särskilt havsbaserad vindkraft växer med den tekniska utvecklingen, förändrade energipriser och anpassning till klimatförändringen. Ökad sjöfart innebär att den redan stora olycksrisken kommer att öka med risk negativa effekter för miljön. I Östersjöområdet finns idag ett antal kärnkraftreaktorer och det förekommer transporter av radioaktivt material. Utvinning av naturresurser som olja, gas och sand pågår och planeras i närheten av det svenska havsplaneområdet. Området är viktigt för Sveriges totalförsvar, och det bedrivs yrkesfiske i stora delar av området. Inom planområdet finns idag fysisk infrastruktur som i flera fall sammanbinder Sverige med enskilda grannländer, exempelvis kablar, rörledningar och Öresundsbron. Den fasta infrastrukturen förväntas öka inom planeringshorisontens tidsram. Östersjöns unika förmåga att konservera fartygslämningar och att havsnivån har stigit gör att det finns en unik kulturskatt att utforska och bevara. Inom planområdet finns många unika miljöer och naturvärlden som ger goda möjligheter att bedriva ett aktivt friluftsliv och som bör bevaras och utvecklas. Turistnäringen är redan idag en viktig näring i de kommuner som omfattas av planområdet och förväntas växa ytterligare. Möjlighet till friluftsliv och tillgång till attraktiva naturmiljöer är viktiga förutsättningar för utvecklingen av det lokala näringslivet. Ekosystemen inom planområdet är hårt ansträngda och måste hanteras genom gemensamma åtaganden på mellanstatlig nivå inom avrinningsområdet. Ansvaret för Sveriges åtagande för att förbättra Östersjöns miljö, bland annat genom handlingsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan) är i åtgärdsprogrammet för havsmiljön fördelat på en rad aktörer såväl nationellt som inom havsplaneområdet, däribland kommuner och verksamhetsutövare. Kunskapen om ekosystemen och den gröna infrastrukturen är bristfällig. Det finns en rad skyddade områden enligt miljöbalken, till exempel Natura områden, men också skyddsområden i form av Helcom och Ospar MPAområden och olika typer av tidsbegränsade skydd för naturvård och fiske. Omfattningen av skyddade områden är dock otillräcklig, särskilt i utsjödelen av planområdet. De marina skyddade områdena är inte heller ekologiskt sammanhängande och representativa. Väsentliga frågor De planeringsmål mål som formuleras i ett tidigare avsnitt i inriktningsdokumentet relaterar till alla tre planområden och utgör övergripande mål även för havsplan Östersjön. Här redovisas de frågor som bedöms särskilt viktiga att hantera för Östersjön i den första planeringscykeln: 51

252 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Att skapa förutsättning för miljöanpassad, säker och utökad sjöfart med bibehållen framkomlighet. Utökande och fastställande av skyddade områden för att säkerställa livsmiljöer och biologisk mångfald med beaktande av spridningskooridorer och sammanlänkning av områden, särskilt i ekonomisk zon där det i dagsläget finns få skyddade områden Försvarets möjlighet att utföra sitt uppdrag i ett försvarspolitiskt viktigt område Nyttjande och bevarande av områdets många utsjöbankar. Här handlar det framförallt om en avvägning mellan vindkraft/sjöfart, och naturvärden samt överenskommelser med grannländer Planer på utbyggnad av storskalig havsbaserad vindkraft med anslutningar till land, både i havsplaneområdet och i grannländernas zoner Regional utveckling, bland annat genom utveckling av de viktigaste hamnarna inom planområdet, liksom förbättrade förutsättningar för besöksnäring Utveckling i Öresundsregionen med ett Öresund som redan är ett trångt område med många intressen Fast infrastruktur, exempelvis kablar, rörledningar och tunnlar som planeras eller diskuteras. Internationell koordinering med sju grannländer och att få till stånd gemensamma perspektiv på miljö, bevarande och utveckling Samarbetet med grannländer Samverkan och koordinering med grannländerna kommer att vara viktigt under hela planeringsprocessen. Samtliga EU:s medlemsstater runt Östersjön förväntas utarbeta havsplaner till senast I dagsläget finns första generationens havsplaner i Tyskland och i Litauen. Övriga länder har påbörjat eller kommer inom kort påbörja sina planeringsprocesser. Den svenska processen ligger i fas med Polens och Lettlands planering, medan övriga länder förväntas påbörja sina planprocesser något senare. Särskilda frågor att beakta är: Att Sverige saknar överenskommelse med Lettland om avgränsningslinje mellan ländernas ekonomiska zoner Planeringen av Öresund, där vi kommer att eftersträva samordning med Danmark Behov av att nyttjande/bevarande av utsjöbankarna Södra Midsjöbanken, som delas mellan Sverige och Polen, och Kriegers Flak, där Tyskland, Danmark och Sverige, har mötande zoner, bör planeras i nära samverkan med berörda länder. Behov av att hantering av linjära objekt, (fartygsrutter, kabeldragningar, kabelanslutningar m.m.) koordineras mellan länderna Att sjöfartsrelaterade frågor i Södra kvarken behöver samordnas mellan Bottniska viken- och Östersjöplanerna 52

253 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Att planeringen bör utgå från samförstånd mellan grannländer kring nuläget och framtiden för Östersjön inklusive tolkningen av ekosystemansatsen och behovet av ett förbättrat miljötillstånd Fördjupningsområden Inom planområdet finns flera fördjupningsområden. Den fortsatta planeringsprocessen och en fördjupad analys av de identifierade områdena får visa vilka av dessa områden som kommer att prioriteras: Öresundsområdet (högt exploateringstryck) inklusive Kriegers Flak (vindkraftsplaner från Tyskland och Danmark) Sydvästra Gotlandshavet (bland annat naturskydd i konflikt med sjöfarten) med Midsjöbankarna (där det finns intresse för vindkraftsetablering både på Sveriges och Polens del av den södra banken) och Hoburgs bank (naturskydd och sjöfart) Hanöbukten med Skånes östkust och Blekinges sydkust samt Bornholmsgattet (sjöfart, försvar, yrkesfiske, friluftsliv) Nordvästra Gotlandshavet (friluftsliv, naturvård, vindkraft, försvar fiske och sjöfart, inklusive området med inseglingen mot Norrköping och Stockholm (sjöfart, natur och friluftsliv) Södra kvarken (sjöfart, kultur och naturvård), som även ingår Bottniska vikens planområde Västerhavet Särdrag Västerhavets planområde omfattar Kattegatt och Skagerrak, från Kullen i söder till gränsen mot Norge, och det gränsar till Danmark och Norge. Landområdet innanför Västerhavet består av Västra Götalands län, Hallands län och en mindre del av Skåne län. Planområdet omfattar 15 kustkommuner. Kommuner i Västerhavets planområde Båstad Falkenberg Göteborg Halmstad Höganäs Kungsbacka Kungälv Lysekil Orust Sotenäs Strömstad Tanum Tjörn Varberg Öckerö 53

254 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Figur 10. Västerhavets planområde. Totalt bor 1,1 miljon människor i kustkommunerna längs Västerhavet och här finns expansiva områden med hög tillväxt av befolkning och fritidsboende. För befolkningen längs Västerhavet och i synnerhet i Bohuslän har havet alltid varit en viktig resurs. Havet har gett arbete genom fiske, sjöfart och förädlingsindustri. Idag har betydelsen av de traditionella havsanknutna näringarna minskat och ersätts av bland annat friluftsliv och turism som framtida näring. Turismen ökar och exploateringstrycket är högt i kustzonen. Norra Bohuslän (förutom Strömstad) har befolkningsminskning, men samtidigt ett högt exploateringstryck för fritidsbebyggelse. Bohusläns, i ett internationellt perspektiv, 54

255 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling unika natur- och kulturmiljökvaliteter bidrar till att turism och rekreation är en ökande näring som sysselsätter många personer. Specifikt för västkusten och Västerhavet är: de nästan oceaniska förhållanden som ger stor artrikedom, särskilt i Skagerrak; det höga trycket på friluftsliv och turism; att regionen har nästan hälften av Sveriges maritimt anställda; koncentrationen av stora beredningsföretag och en omfattande handel med fisk och skaldjur; den intensiva sjöfarten som förväntas öka kraftigt; att Sveriges två största hamnar finns här; de stora riskerna för oljeutsläpp som snabbt når land; samt problemet med marint skräp på grund av vindar och strömmar. Förhållandena i Västerhavet passar för att testa nya tekniker för utvinning av havsenergi. Kattegatt och Skagerrak har sinsemellan olika förhållanden beträffande ekosystem, miljöproblem, väderlek, fiske och sjöfart. Det finns en rik och varierande artförekomst i hela Västerhavet med en stor del av Sveriges marina flora och fauna. Drygt tio procent av havsmiljön omfattas av marint områdesskydd. Representativiteten av olika marina livsmiljöer är dock svag. Särskilt viktiga naturvärden i Västerhavet är utsjöområdet Bratten, Kosterhavet med Säcken/Singlefjorden och de djupa delarna av Kosterrännan samt Gullmarsfjorden. Andra skyddsvärda områden med en stor artrikedom är utsjögrunden: Grisbådarna, Persgrunden och Svabergsgrunden i Skagerrak samt Fladen, Stora respektive Lilla Middelgrund, Röde bank, Morups bank och Vanguards grund i Kattegatt. Försvarsmakten har sjöövningsområden i Bohuslän och vid Göteborg, samt ett skjutfält vid Halmstad med omgivningspåverkan inom havsområdet. Sjöfarten är en viktig komponent i Västerhavet med Göteborgs hamn som Skandinaviens största transport- och logistiknod. I planeringen behöver andra intressens rumsliga anspråk koordineras med sjöfartens. Den intensiva sjöfarten innebär en risk för kollisioner och generellt är Kattegatt ett högriskområde. I synnerhet utgör transporterna av olja en risk i Västerhavet. Omfattande oljetransporter sker till de stora svenska hamnarna men kanske främst via oljetankers som passerar på väg ut till Nordsjön från framför allt Ryssland. Här går även många lastfartyg med stora volymer drivmedel i form av bunkerolja. Överföring av bunkerolja från ett fartyg till ett annat, läktring, förekommer vid Skagen. Farledernas närhet till land, den förhärskande vindriktningen och havsströmmarnas riktning gör att ett oljeutsläpp når land mycket snabbt på Västkusten. Mycket farligt gods till hamnarna och transporterna som sker i nära anslutning till kusten längs Västerhavet innebär stora risker. I Halland finns kärnkraftverket Ringhals och även transporter av radioaktivt material förekommer i Västerhavet. Väsentliga frågor Regionerna och länsstyrelserna längs Västerhavet har tagit fram regionala mål och strategier/program som delvis relaterar till havsplaneringen. Energiförsörjningen och omställningen till ett fossilbränslefritt samhälle är en viktig fråga i de regionala tillväxt- och utvecklingsstrategierna samt i preciseringar till miljömålen, med fokus att minska användningen av fossil energi och att satsa på utveckling av förnybar energiutvinning. En annan angelägen fråga är att marina områden med höga biologiska värden ska skyddas. Det omfattar bland annat utveckling av nätverk med god representativitet och att upprätthålla 55

256 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling produktiviteten och funktionen hos grunda marina ekosystem. Att stärka besöksnäringen ingår i de regionala strategierna för att bidra till regional tillväxt, med havet som nyckelfaktor. Vikten av den kommunala översiktsplaneringen betonas för att åstadkomma ett långsiktigt och hållbart nyttjande av kust och hav. Klimatanpassning och klimatsäkring i kustmiljön är främst frågor för kustzonsplaneringen, men kan även beröra havsplaneringen i form av påverkan på hamnverksamhet och i fråga om lämpliga områden för sandtäkt i havet. De planeringsmål som formuleras i ett tidigare avsnitt i inriktningsdokumentet relaterar till alla tre planområden och utgör även övergripande mål för havsplan Västerhavet. Här redovisas frågor som bedöms särskilt viktiga att hantera för Västerhavet i den första planeringscykeln: Att skapa förutsättningar för miljöanpassad, säker och utökad sjöfart med bibehållen framkomlighet. En ökande sjöfart kommer att påverka annan användning i Västerhavets relativt trånga havsområde. Det är väsentligt att utveckla områdesskyddet så att det bildar ett representativt nätverk av skyddade områden. Särskilt viktigt är behovet av att bevara den unika biologiska mångfalden på utsjöbankarna i Västerhavet. I planeringen behöver intressekonflikten mellan energiutvinning och de höga biologiska värdena på utsjöbankarna hanteras. Även testbäddar för utvinning av havsenergi behöver utrymme. Friluftslivets behov och utvecklingen av turismnäringen längs Västerhavet är en väsentlig fråga i ett regionalt och lokalt perspektiv. Fiskets behov av såväl livsmiljöer för fisk och skaldjur som utrymme för fiske, liksom dess påverkan. Kommande utrymmes- och lokaliseringsbehov för växande maritima näringar såsom vattenbruk. Samarbetet med grannländer Norge har sedan 2013 övergripande förvaltningsplaner för alla sina havsområden, där den senast antagna omfattar Nordsjön och Skagerrak. I förvaltningsplanerna ingår miljöfrågor som i Sverige och andra EU-länder hanteras inom ramen för havsmiljödirektivet. De norska havsområdena används intensivt för landets viktiga industrier fiske, sjöfart, vattenbruk och olja. De stora norska havsområdena har sinsemellan olika förutsättningar. Danmark nyttjar havet mest intensivt av länderna i Östersjöområdet och de huvudsakliga användningsområdena är sjöfart, fiske och energiutvinning. Landet arbetar för närvarande med att införa EU-direktivet om havsplanering i den danska lagstiftningen. Havsplaneringen kommer att leda till en övergripande havsplan som ska reglera statliga myndigheters administration och tillståndsgivning. Fokus i den första planeringsomgången kommer att vara de nuvarande sektorplanerna. 56

257 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Särskilda frågor att beakta är: Sjöfart, områdesskydd samt fiske bedöms vara de frågor som i första hand behöver samordnas med Norge och Danmark. Linjära objekt, (fartygsstråk, kabeldragningar, kabelanslutningar) behöver koordineras mellan länderna. För Kattegatt kan intresse från Danmark att utvinna sand/grus behöva hanteras inom havsplaneringen. Mellan havsplanerna Västerhavet och Östersjön behöver sjöfartsrelaterade frågor i Öresund samordnas, samt fiske i gränszonen. Fördjupningsområden Tre områden har identifierats som troliga fördjupningsområden i Västerhavet; Svabergsgrunden som har en stor variation av olika bottentyper på olika djup och hyser en mycket hög biodiversitet, men grunden är även intressanta för utbyggnad av både våg- och vindkraft. Göteborgsområdet, där farvattnet vid Göteborg är intensivt trafikerat i kombination med ett intensivt nyttjat kustvatten. En framtida ökande sjöfart kan öka intressekonflikter i området. Utsjöbankarna Lilla Middelgrund, Fladen och Stora Middelgrund som har höga naturvärden, men även är intressanta för vindkraftetablering. Danmark har intresse av att utvinna grus. Yrkesfisket och friluftslivet har intressen vid bankarna och det finns fartygstrafik på ömse sidor om dem. 57

258 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Avgränsning av miljöbedömningen Sammanhang I detta avsnitt beskrivs avgränsning av miljöbedömning och behovsbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Genomförandet av miljöbedömningen är en del i att tillämpa ekosystemansatsen. Avgränsningen är samtidigt bredare då miljöbedömningen även ska fånga upp potentiell betydande negativ miljöpåverkan från aktiviteter och verksamheter. Miljöbedömningsarbetet bidrar till kunskap i arbetet med att ta fram förslag till havsplaner och kan också bidra till att lösa vissa målkonflikter på strategisk nivå. En annan aspekt är havsplaneringens koppling till kommunal fysisk planering. Även i kommunal planering görs miljöbedömningar. Överlappet mellan statlig och kommunal fysisk planering i territorialhavet innebär att det tas fram miljöbedömningar med olika detaljeringsgrad för statlig respektive kommunal havsplanering. Terminologi Miljöbedömning av planer och program är den process som innehåller vissa moment som myndigheter och kommuner ska genomföra när de upprättar eller ändrar vissa planer eller program vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan (6 kap. miljöbalken). Behovsbedömning: Den process vid vilken det avgörs om en miljöbedömning krävs. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): Den skriftliga redogörelse där bl.a. den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas. Källa: Naturvårdsverket Handbok Behovsbedömning Enligt havsplaneringsförordningen antas förslag till havsplaner medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. Det föreligger därför krav på genomförande av miljöbedömning enligt 6 kap och 22 miljöbalken. Arbetet med miljöbedömning kommer att dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i form av ett MKB-dokument för respektive havsplan. Miljöbedömningen utgör även den strategisk miljöbedömning som krävs i gränsöverskridande sammanhang inom ramen för Esbo-konventionen. Avgränsning av miljöbedömning Avgränsning av miljöbedömningen ska ske i ett tidigt skede i planeringsprocessen. Syftet med avgränsningen är bland annat att fokusera miljöbedömningen på de miljöfrågor som har störst relevans för planen i fråga. Fokus ligger på den positiva och negativa betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen 58

259 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling kan antas medföra. Det saknas en definition för vad betydande miljöpåverkan innebär, men i Naturvårdsverkets allmänna råd för miljöbedömning av planer och program kan man utläsa att bedömning av betydande miljöpåverkan är plats- och situationsspecifik. Det innebär att bedömningen av betydande miljöpåverkan bland annat beror på vilka naturvärden som påverkas och graden av påverkan. Samråd om avgränsning sker utifrån miljöbalkens krav. Samråd vid avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen Nationellt Den myndighet som upprättar eller ändrar en plan ska samråda om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad (6 kap. 13 andra stycket miljöbalken). Havsplanerna är planer på nationell nivå eftersom de tillsammans omfattar huvuddelen av Sveriges hav. Den formella samrådskretsen enligt miljöbalken är då Naturvårdsverket och andra berörda statliga centrala myndigheter. Århuskonventionen (artikel 6) stadgar att i beslutsprocesser om miljön ska parterna sörja för att allmänhetens deltagande sker på ett tidigt stadium, när alla alternativ är möjliga och allmänheten kan delta på ett meningsfullt sätt. SEA-protokollet anger i artikel 6 att varje part i lämplig utsträckning ska sträva efter att ge den berörda allmänheten tillfälle att delta i samrådet. Protokollets krav anses vara uppfyllt inom ramen för 6 kap. 13 miljöbalken. Det står myndigheter och kommuner fritt att i lämplig utsträckning samråda med den berörda allmänheten i dessa frågor (prop. 2003/04:116 s. 52). Havs- och vattenmyndigheten bedömer att kommunerna är en viktig samrådspart i miljöbedömningen. Kustlänsstyrelserna har en viktig roll i att nå ut till kommunerna med information om förslaget till inriktningsdokument inklusive avgränsning av miljöbedömning under samrådet. Havs- och vattenmyndigheten ser även ett allmänt behov av att genomföra ett brett samråd som syftar till att ge alla intresserade, inklusive bransch- och intresseorganisationer en möjlighet att ta del av underlag och lämna synpunkter. Vid betydande miljöpåverkan i annat land Både Esbo-konventionen med tillhörande SEA-protokoll samt SEA-direktivet (2001/42/EG) reglerar samråd vid gränsöverskridande betydande miljöpåverkan. Dessa har genomförts i svensk rätt genom införlivande i 6 kapitlet miljöbalken och MKB-förordningen (1998:905). De generella kraven är att underrätta berörda länder om aktuell planering och genomföra samråd när planförslag och MKB-dokument finns framtagna. Ansvar för samråd gentemot annat land ligger i dag enligt MKB-förordningen på Naturvårdsverket. Havs- och vattenmyndigeten har därför informerat Naturvårdsverket om att havsplaneringen bedömts kunna ge upphov till betydande gränsöverskridande påverkan. Havs- och vattenmyndigheten kommer också bifoga underlag på engelska om inriktningsdokumentet och avgränsningen av miljöbedömning vid underrättelsen. Det är inte ett formellt krav att bjuda in berörda länder att lämna synpunkter på avgränsningen. Havsoch vattenmyndigheten avser dock att erbjuda den möjligheten. 59

260 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Havsplaneringens mandat och antaganden om innehåll För att avgöra avgränsningen av miljöbedömingen krävs en översikt av vilken typ av verksamheter som havsplaneringen kan komma att påverka och på vilket sätt. Grundläggande är att havsplanering ska avväga mellan intressen och ange lämplig användning av havsområdet för olika ändamål. Bredden i intressen återspeglas i föreslagna planeringsmål. I miljöbedömningen ska den betydande miljöpåverkan som planen kan ge upphov till bedömas utifrån den användning som anges som lämplig i olika områden. Den direkta, indirekta, kumulativa, kortsiktiga och långsiktiga samlade påverkan ska beskrivas. Havsplaneringens detaljeringsnivå och kunskapsläge kopplat till miljöbedömningen En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt 6 kap. 13 miljöbalken innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till: 1. Bedömningsmetoder och aktuell kunskap Kommentar för havsplaneringen: I första hand kommer befintlig kunskap användas, men kompletterande undersökningar kan behövas. Det är nödvändigt med en bred kunskapsutveckling för att bidra till bättre planeringsunderlag. Här finns kopplingar till kunskapsinriktade åtgärder inom åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförordningen. De metoder som tillämpas vid miljöbedömningen kommer att beskrivas och de kriterier och antaganden som används ska redovisas. 2. Planens innehåll och detaljeringsgrad Kommentar för havsplaneringen: I MKB på övergripande nivå behandlas ofta effekterna på större strukturer och system, dvs. bedömningar görs med en lägre detaljeringsgrad än vad som är brukligt i en MKB för projekt. Miljöbedömningen för en havsplan inriktas på samlade och övergripande följder. 3. Var i beslutsprocessen planen befinner sig Kommentar för havsplaneringen: Havsplanerna är på strategisk nivå och är vägledande för kommuner och myndigheter. Havsplaneringen sker tidigt i en process med beslut på olika nivåer som sträcker sig från beslut i den övergripande samhällsplaneringen till beslut om enskilda projekt. 4. Att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder Kommentar för havsplaneringen: Det är särskilt viktigt att lyfta fram den statliga havsplaneringens relation till kommunal översikts- och detaljplanering utifrån plan- och bygglagen som löper parallellt med havsplaneringsprocessen. Det är viktigt att avgränsningen för den nationella nivån tillämpas så att inte väsentliga frågor skjuts vidare till tillståndsprövning på projektnivå och endast behandlas på en detaljerad nivå där de övergripande strukturer som orsakar miljöproblemen inte kan ändras. 60

261 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling 5. Allmänhetens intresse Kommentar för havsplaneringen: Under samrådsperioden är det öppet för inlämnande av synpunkter från alla intressenter. Synpunkter och graden av visat intresse från allmänheten kan påverka innehåll och upplägget av den fortsatta planeringsprocessen. Geografisk avgränsning Det geografiska område som havsplanerna omfattar redovisas i figur 1. Miljöbedömningen ska beskriva den betydande miljöpåverkan som kan uppkomma till följd av havsplanerna, både inom och utanför havsplaneområdena. Kopplingen mellan havsområdena och kustzonen är betydelsefull ur ett miljöperspektiv. Därtill kommer gränsöverskridande miljöpåverkan i relation till våra grannländer särskilt att utredas. Avgränsning i tid I miljöbedömningen ska den långsiktiga hållbarheten och miljöpåverkan vara huvudfokus. Kortvarig miljöpåverkan inkluderas om den bedöms ge betydande konsekvenser i ett större sammanhang. Metodmässig avgränsning Miljöbedömningen kommer i största utsträckning grunda sig på befintlig kunskap och genomföras på en övergripande nivå eftersom stora havsområden berörs. Samtidigt är den rumsliga kopplingen och påverkan i ett lokalt/- regionalt sammanhang viktig att behandla. Havs- och vattenmyndighete kommer att arbeta med en metod för att analysera olika sektorers påverkan på olika havsområden och bedöma den utifrån de miljömässiga värdena i områdena. Analysen lägger en grund för framtidsperspektivet om var olika verksamheter är mest lämpade. Innehållsmässig avgränsning I miljöbalkens 6 kap. 12 punkt 6 finns en uppräkning av olika miljöaspekter mot vilka planens betydande negativa respektive positiva miljöpåverkan ska bedömas. Havsplaneringen bedöms framförallt kunna ge upphov till betydande miljöpåverkan som rör följande miljöaspekter: biologisk mångfald, djurliv, växtliv människors hälsa vatten luft mark klimatfaktorer materiella tillgångar (koppling till samhällsekonomisk analys) landskap forn- och kulturlämningar och annat kulturarv 61

262 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Havs- och vattenmyndigheten bedömer att det inte är troligt att betydande påverkan uppstår i relation till befolkning och bebyggelse. I miljöbedömningen ska det inbördes förhållandet mellan miljöaspekterna beskrivas liksom indirekta och kumulativa effekter, samt huruvida dessa är permanenta eller tillfälliga. Med kumulativa effekter avses additiva, synergistiska och antagonistiska effekter av samverkande störningar. Beskrivningen av betydande miljöpåverkan för dessa miljöaspekter kommer att grupperas under de rubriker som anges i följande tabell. Redovisning i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Marin ekologi Vatten, luft och klimat Geologi Kulturmiljö Människors välbefinnande (med ekosystemtjänstperspektiv) Övrig resurshushållning Miljöaspekter enligt 6 kap. 12 miljöbalken Biologisk mångfald, djurliv, växtliv Vatten, luft och klimat Mark/havsbotten Forn- och kulturlämningar och annat kulturarv, landskap Människors hälsa, landskap Materiella tillgångar Utifrån föreslagna planeringsmål bedömer Havs- och vattenmyndigheten att miljöbedömningen i första hand bör fokusera på miljöpåverkan som följer av sjöfart, fasta installationer (t.ex. havsbaserad vindkraft, kablar och ledningar), yrkesfiske, sand-/grusutvinning och militär verksamhet. Även andra verksamheters påverkan kan dock komma att behandlas om de senare bedöms ha betydande påverkan på miljön. Se tabellen i bilagan. Miljökvalitetsmål Följande miljökvalitetsmål bedöms mest relevanta för havsplaneringen: Hav i balans samt levande kust och skärgård; utgör det centrala tematiska målet för hav och kustzon, innehåller preciseringar. Ett rikt växt- och djurliv; berör marint växt- och djurliv inklusive fåglar och fladdermöss Giftfri miljö; berör utsläpp och spridning av förorenande ämnen. Begränsad klimatpåverkan; berör utsläpp av växthusgaser från t.ex. sjöfart samt omställningen till användning av förnybara energikällor. Ingen övergödning; berör utsläpp till luft och vatten av kväveföreningar och fosforföreningar. Regeringen har fastställt tio etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Särskilt relevant är målet att utöka områdesskyddet så att minst 10 procent av Sveriges inre vatten, territorialhav och ekonomiska zon senast år 2020 har ett formellt skydd. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och väl sammanlänkade system där reservat, andra effektiva områdesbaserade 62

263 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling skyddsåtgärder eller miljöanpassat brukande ingår. En utökning av nuvarande områdesskydd med minst hektar krävs för att uppfylla etappmålet. Målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är utvecklat i elva preciseringar varav följande anses relevanta för havsplaneringen: Precisering 1 God miljöstatus Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341). Precisering 2 God ekologisk och kemisk status Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Precisering 3 Ekosystemtjänster Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Precisering 4 Grunda kustnära miljöer Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur. Precisering 5 Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd. Precisering 6 Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten. Precisering 9 Bevarade natur- och kulturmiljövärden Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Precisering 10 Kulturlämningar under vatten Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet. Precisering 11 Friluftsliv och buller Havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Följande precisering bedöms ha mindre relevans för havsplaneringen: Precisering 7 Främmade arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet. Precisering 8 Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Motivering: Havsplaneringen bedöms ha begränsade möjligheter att påverka introduktion av genetiskt modifierade organismer. 63

264 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Målet Ett rikt växt- och djurliv är utvecklat i preciseringar varav vissa sammanfaller med ovan nämnda. Däremot finns en precisering om grön infrastruktur som inte ingår i preciseringen av Hav i balans och levande kust och skärgård: Precisering Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. Havsmiljöförordningen/havsmiljödirektivet God miljöstatus enligt havsmiljöförordningen definieras i HaV:s föreskrift HVMFS 2012:18 enligt elva områden (kallade deskriptorer i havsmiljödirektivet). Betydande miljöpåverkan bedöms främst kunna uppkomma i relation till följande områden: 1 Biologisk mångfald bevaras. 3 Kommersiellt nyttjande tillåter att bestånd av fisk och skaldjur befinner sig inom säkra biologiska gränser. 4 Alla delar av de marina näringsvävarna förekommer i normal omfattning och deras reproduktiva kapacitet är intakt. 6 Havsbottnens egenskaper påverkas inte negativt. 7 Mänskliga förändringar av de hydrografiska villkoren påverkar inte ekosystemen negativt. 11 Tillförsel av energi inklusive buller ligger på nivåer som inte påverkar den marina miljön negativt. Viss miljöpåverkan bedöms kunna uppkomma i relation till följande områden: 2 Främmande arter förändrar inte ekosystemen negativt 5 Eutrofieringens negativa effekter är reducerade till ett minimum. 8 Koncentrationerna av främmande ämnen håller sig på nivåer som inte ger upphov till föroreningseffekter. 9 Främmande ämnen i fisk och skaldjur avsedda som livsmedel överskrider inte fastställda nivåer. Följande områden bedöms inte kunna påverkas betydande genom havsplanering: 10 Marint skräp orsakar inga skador på den marina miljön. Motivering: Marint skräp är ett växande miljöproblem som kräver samordnade insatser. Åtgärdsprogrammet för havsmiljöförordningen kommer rikta flera åtgärder mot marint skräp. Havsplanering bedöms dock ha begränsade möjligheter att förhindra spridning av och negativ påverkan av marint skräp. 64

265 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Miljökvalitetsnormer I Sverige tillämpas ett system med juridiskt bindande miljökvalitetsnormer (MKN) för att uppnå god miljöstatus (GES) i svenska hav. Myndigheter och kommuner ska enligt miljöbalken ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Att upprätthålla eller nå god miljöstatus utgör i sig en miljökvalitetsnorm enligt 17 havsmiljöförordningen. Havs- och vattenmyndigheten har med stöd av 18 havsmiljöförordningen genom föreskrifter (HVMFS 2012:18) fastslagit vad som kännetecknar god miljöstatus. Vidare har Havs- och vattenmyndigheten med stöd av 19 tagit fram ytterligare miljökvalitetsnormer med indikatorer. I tabellen nedan bedöms relevansen av respektive miljökvalitetsnorm för havsplaneringen i en tregradig skala: låg, medel, hög. Relevans har bedömts utifrån havsplaneringens möjligheter att i vägledande rumsliga planer ha en påverkan på möjligheter att följa miljökvalitetsnormerna (både negativ och positiv påverkan). Miljökvalitetsnormer havsmiljöförordningen Koppling MKN- Deskriptorer A. Tillförsel av näringsämnen och organiskt material Medverkar till GES för: D5. övergödning D1. biodiversitet D4. marina födovävar D6. havsbottnens integritet B. Tillförsel av farliga ämnen Medverkar till GES för: D8. förorenande ämnen D1. biodiversitet D4. marina födovävar D6. havsbottnens integritet C. Biologisk störning Medverkar till GES för: D2. främmande arter D1. biodiversitet Miljökvalitetsnormer havsmiljöförordningen MKN-beskrivningar A1. MKN. Koncentrationer av kväve och fosfor i havsmiljön till följd av tillförsel av näringsämnen från mänsklig verksamhet orsakar inte negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. B.1 MKN. Koncentrationer av farliga ämnen i havsmiljön får inte överskrida de värden som anges i direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område. B.2 MKN. Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. C.1 MKN. Havsmiljön ska vara fri från nyutsatta eller flyttade främmande arter och stammar, genetiskt modifierade organismer (GMO) eller organismer vars genetiska egenskaper förändrats på annat sätt, som riskerar att allvarligt hota den genetiska eller biologiska mångfalden eller ekosystemets funktion. C.2 MKN. Havsmiljön ska så långt som möjligt vara fri från nytillkomna främmande arter spridda genom sjöfart. Relevans havsplanering Medelrelevans eftersom belastningar för tillförsel av närsalter ofta är knuten till verksamheter på land. Havsbaserat vattenbruk bidrar dock i vissa områden till betydande utsläpp, därför ska potentiell belastning i havsplaneområdet hanteras i havsplaneringen och fångas upp i miljöbedömningen. Kväve släpps också ut i vattnet från passerande fartyg. Medelrelevans eftersom belastning av farliga ämnen främst är knuten till verksamheter på land. Frågor om utsläpp och risk för utsläpp i havsplaneområdet ska dock hanteras i havsplaneringen och fångas upp i miljöbedömningen. Medelrelevans eftersom havsplanering kan skapa förutsättningar för förändringar av bottensubstrat (fasta installationer) vilket kan påverka spridning av främmande arter. På sikt kan vattenbruk i utsjön komma att få betydelse. Samtidigt finns etablerade internationella samarbeten när det gäller hantering av barlastvatten för att minimera risk för spridning av främmande arter. Internationella samarbeten för att implementera Barlastvattenkonventionen har utvecklats. Arbete sker gemensamt mellan Helcom och Ospar och havsplaneringen har inte bedömts vara det lämpligaste verktyget för att ta fram regleringar om främmande arter. Däremot kan sådana regleringar behöva tas hänsyn till i havsplaneringen. 65

266 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Miljökvalitetsnormer havsmiljöförordningen Koppling MKN- Deskriptorer Miljökvalitetsnormer havsmiljöförordningen MKN-beskrivningar Relevans havsplanering C.3 MKN. Populationerna av alla naturligt förekommande fiskarter och skaldjur som påverkas av fiske har en ålders- och storleksstruktur samt beståndsstorlek som garanterar deras långsiktiga hållbarhet. C4. MKN. Förekomst, artsammansättning och storleksfördelning hos fisksamhället ska möjliggöra att viktiga funktioner i näringsväven upprätthålls. (HVMFS 2012:29). Medelrelevans eftersom havsplaneringen som rumsligt tvärsektoriellt styrmedel har potential att inkludera fiskets påverkan samtidigt som kopplingen till existerande fiskeriförvaltning måste tydliggöras. D. Fysisk störning Medverkar till GES för: D6. havsbottnarnas integritet D1. biodiversitet D1. MKN. Den av mänskliga verksamheter opåverkade havsbottenarealen ska, per substrattyp, ge förutsättningar att upprätthålla bottnarnas struktur och funktion i Nordsjön och Östersjön. D2. MKN. Arealen av biogena substrat ska bibehållas eller öka. Hög relevans eftersom havsplanering ska vägleda kring lokalisering av aktiviteter och därför exempelvis kan styra bort aktiviteter med potentiell negativ påverkan från känsliga marina bottenhabitat. D3. MKN. Permanenta förändringar av hydrografiska förhållanden som beror på storskaliga verksamheter, enskilda eller samverkande, får inte påverka biologisk mångfald och ekosystem negativt. D4. MKN. Havsmiljön ska så långt som möjligt vara fri från avfall. Hög relevans eftersom havsplanering ska vägleda kring lokalisering av aktiviteter och därför exempelvis kan styra bort aktiviteter med potentiell negativ påverkan på hydrografiska förhållanden i fall då sådan påverkan kan vara negativ för biologisk mångfald och ekosystem. Låg relevans eftersom havsplaneringen inte i betydande utsträckning bedöms kunna påverka källorna till marint skräp. Dessa finns ofta på land, men även havsrelaterade verksamheter som fiske ger upphov till bl.a. spökgarn och förlust av annan utrustning. Ekosystemtjänster Havs- och vattenmyndigeten kommer att använda ekosystemtjänstanalyser, inklusive beskrivning och bedömning av påverkan på ekosystemtjänster, både i miljöbedömningen i de samhällsekonomiska konsekvensanalyserna. I miljöbedömningen kommer ett ekosystemtjänstperspektiv också finnas med i bedömningen av påverkan på människors välbefinnande. Alla ekosystemtjänster har relevans för havsplaneringen. Nedan markerade ekosystemtjänster bedöms dock vara särskilt relevanta ur ett havsplaneringsperspektiv: Stödjande: biogeokemiska kretslopp, primärproduktion, näringsvävsdynamik, biologisk mångfald, livsmiljö och resiliens. Reglerande: klimatreglering, sedimentbevarande, minskad övergödning, biologisk rening och reglering av föroreningar. Försörjande: livsmedel, råvaror, genetiska resurser, kemikalier, utsmyckningar och energi. Kulturella: rekreation, estetiska värden, vetenskap och utbildning, kulturarv, inspiration och naturarv. 66

267 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Alternativavgränsning Enligt 6 kap. 12 första stycket miljöbalken ska rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas i MKB:n. Efter att planen eller programmet har antagits, ska skälen till att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden redovisas (6 kap. 12 och 16 miljöbalken) redovisas i en särskild sammanställning. Med rimliga alternativ menas olika alternativa sätt att uppnå målen med planen eller programmet (prop. 2003/04:116). I havsplaneringens inledande fas kommer olika sektorsperspektiv beskrivas som rumsliga anspråk/alternativ. I samordningen av dessa anspråk kan det uppkomma behov av att redovisa ytterligare alternativ. I havsplaneringen ska också de huvudsakliga vägvalen dokumenteras för att bidra till öppenhet i planeringsprocessen. Analysmetoden som tillämpas i miljöbedömningen kommer också att bidra till öppenhet och att avvägningar mellan miljö- och sektorsintressen motiveras. Nollalternativ Förutom minst ett utredningsalternativ ska också ett s.k. nollalternativ redovisas. Nollalternativet ska beskriva miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs (6 kap. 12 andra stycket miljöbalken). I havsplaneringen kommer år 2050 utgöra ett horisontår för planeringen. I ett kortsiktigare perspektiv kommer också havsplaneringen förhålla sig till år 2035 som referensår. Även år 2020 är relevant för havsplaneringen eftersom bland annat miljökvalitetsmålen relateras till det året. Nollalternativet beskrivs för horisontåret 2050 och har tagits fram samordnat med arbetet för åtgärdsprogrammen enligt havsmiljöförordningen. Scenarier för olika sektorers utveckling till 2050 har tagits fram och en bedömning genomförts av deras belastning gentemot miljökvalitetsnormerna. 67

268 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Bilaga Maritima aktiviteters miljöpåverkan Tabell som beskriver en bedömning av olika sektorers och aktiviteters potentiella påverkan/belastning gentemot relevanta miljöaspekter. Ett x markerar var det bedöms finnas en potentiell påverkan (ex. fysisk förlust) på miljöaspekten (ex. biologisk mångfald). Den faktiska påverkan är beroende av det lokala sammanhanget och förekomst av marina miljövärden påverkar i de flesta fall hur betydande en påverkan/belastning är. Sektor/aktivitetstema Aktivitet Typ av potentiell påverkan/belastning Temaområden /deskriptorer enligt havsmiljödirektivet * Miljökvalitetsmå** Biologisk mångfald, djurliv, växtliv Vatten, luft och klimat Mark/havsbotten Forn- och kulturlämningar och annat kulturarv, landskap Människors hälsa, landskap Materiella tillgångar Förnybar Vindkraft Fysisk förlust, biologisk D1, D6, HBLK, X X X X X energi störning, undervattensbul- D11 BK, ler RVD Vågkraft Fysisk förlust, fysisk D1, D6, HBLK, X X X störning, undervattensbul- D7, D11 BK, ler RVD Täkt- Sand, grus, skal Fysisk förlust, fysisk D1, D6, HBLK, X X X X verksamhet störning D7 RVD Fiske Bentisk trålning Selektivt uttag av arter, D1, D3, HBLK, X X X X (bottentrålning) fysiska skador (havs- D4, D6 RVD botten) Pelagisk trålning Selektivt uttag av arter D1, D3, HBLK, X X X (trålning i den fria D4 RVD vattenmassan) Övrigt fiske Selektivt uttag av arter, marint skräp (spökgarn) D1, D3, D4, D10 HBLK, RVD X Sjöfart Linjär infrastruktur Maritima transporter Undervattensbuller, tillförsel av förorenande ämnen samt organiskt material, införande och omflyttning av främmande arter D1, D2, D5, D8, D11 Muddring Fysiska skador D1, D6, D7 Deponering av muddermassor Fysiska skador D1, D6, D7 Rörledningar/Kablar Fysiska skador (havsbotten), elektromagne- HBLK, RVD, BNF, BK, IÖ, GM HBLK, RVD HBLK, RVD D6, D11 HBLK, RVD X X X X X X X X X X X X X X X X X 68

269 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Rörledningar/kablar tiska fält Rekreation Fritidsfiske Selektivt uttag av arter, D1, D10 HBLK, X och turism marint skräp RVD Kryssningstrafik Luftutsläpp tillförsel av D1, D2, HBLK, X X försurande ämnen, till- D5, D8, RVD, försel av näringsämnen, D11 BNF, undervattensbuller, tillför- BK, IÖ, sel av förorenande äm- GM nen, införande och omflyttning av främmande arter Färjetrafik Luftutsläpp försurande D1, D2, HBLK, X X X ämnen, undervattens- D5, D8, RVD, buller, tillförsel av föro- D11 BNF, renande ämnen BK, GM Försvars- Skjutfält/- Undervattensbuller och D1, D8, HBLK, X X X verksamhet övningsområden påverkan på vattenmiljöer D10, D11 RVD GM Dumpad ammuni- Tillförsel av farliga D1, D8 GM X X tion (befintlig) ämnen, HBLK, RVD *Temaområden/deskriptorer enligt havsmiljödirektivet: D1. Biologisk mångfald D2. Främmande arter D3. Fisk och skaldjur D4. Marina näringsvävar D5. Eutrofiering D6. Havsbottnens integritet D7. Hydrografiska villkor D8. Främmande ämnen D9. Främmande ämnen i fisk och skaldjur D10. Marint avfall D11. Tillförsel av energi **Miljökvalitetsmålens förkortningar: HBLK- Hav i balans samt levande kust- och skärgård BK- Begränsad klimatpåverkan BNF- Bara naturlig försurning RDV- Ett rikt växt- och djurliv IÖ- Ingen övergödning GM- Giftfri miljö I tabellen har utgångspunkten varit de föreslagna mål där havsplaneringen syftar att Skapa förutsättningar för utvecklingen och inte den lägre prioriteringsnivån Skapa beredskap för. Det innebär till exempel att vattenbruk inte tas upp i tabellen. I händelse av att vattenbruk i utsjön aktualiseras under planeringsprocessen så kommer miljöbedömningen även behandla dess miljöpåverkan. 69

270 Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen Enligt havsplaneringsförordningen (2015:400) ska Havs- och vattenmyndigheten ta fram förslag till havsplaner. För att stödja och vägleda arbetet med att utveckla havsplanerna samt skapa tydlighet och förankring för planeringsprocessen har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram detta förslag till inriktningsdokument. Dokumentet innehåller förslag till planeringsmål- och strategier, liksom väsentliga frågor att hantera inom respektive planområde. Dokumentet redovisar även fortsatt process för utarbetande av havsplaner inklusive arbetet med konsekvensbedömningar. Dokumentet avslutas med förslag till avgränsning av den miljöbedömning som ska genomföras en ligt miljöbalken. Den 1 september 2014 infördes en bestämmelse i miljöbalken om statlig havsplanering i Sverige som innebär att det ska finnas tre statliga havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ska omfatta territorialhavet och svensk ekonomisk zon, med undantag av områden närmast kusten. Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Dnr Havs- och vattenmyndigheten Postadress: Box , Göteborg Besök: Gullbergs Strandgata 15, Göteborg Tel:

271 Ärende 22

272 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marie Sjövall Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Politisk referensgrupp till samverkansplattformen för interkulturell dialog Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att utse två ledamöter till den politiska referensgruppen för samverkansplattformen för interkulturell dialog. Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden beslutade 2015 och 2016 om att delta i den regiongemensamma samverkansplattformen för interkulturell dialog och att medfinansiera forskningsrådet inom ramen för plattformen med kr under I berörda politiska organ togs 2015 beslut om att bilda en politisk referensgrupp till samverkansplattformen. Syftet med den politiska referensgruppen är att följa samverkansplattformens arbete och att förankra arbetet i berörda nämnder och kommittéer. För 2016 föreslås att regionutvecklingsnämnden utser två representanter till den politiska referensgruppen för samverkansplattformen. Referensgruppen träffas två gånger per år. Mötestiden är ca två timmar. Det första mötet äger rum den 25 maj Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Skickas till rasoul.nejadmehr@vgregion.se staffan.ryden@vgregion.se Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

273 Ärende 23

274 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Göran Fock Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Revisionsrapport - Styrning av Västra Götalandsregionens naturbruksuppdrag Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att notera informationen. 2. Regionutvecklingsnämnden uppdrar till regionutvecklingsdirektören att utarbeta ett förslag till svar på revisionsrapporten Styrning av Västra Götalandsregionens naturbruksuppdrag till nämndens sammanträde den 17 mars Regionutvecklingsnämnden uppdrar till regionutvecklingsdirektören att utarbeta ett förslag på uppföljning av regionutvecklingsnämndens uppdrag till naturbruksstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen naturbruksverksamhet har de senaste åren befunnit sig i ett ansträngt läge både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Revisorerna har uppmärksammat att det finns risk för brister i styrsystemet mellan naturbruksstyrelse och regionutvecklingsnämnden, vilket skulle kunna påverka verksamhetens förutsättningar negativt. Främst vad gäller att fördelningen av ansvar och befogenheter inte varit tydligt fördelat i styrdokument och styrmodell avseende vad som åligger beställare respektive utförare. Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrsystemet mellan naturbruksstyrelsen och regionutvecklingsnämnden är tydligt och om det därmed finns förutsättningar för nämnderna att utöva sitt revisionsansvar såsom förutsättningarna ställs i nämndernas respektive styrmiljö. Granskningen har visat att brister i styrsystemet främst kan konstateras i hur beställaren har identifierat sin styrmiljö och utifrån detta skapat ett styrsystem för verksamheten. Även processer avseende återrapportering nämnder och styrelser emellan brister, samt processer för kommunikationen mellan beställare och utförare. Det har även förekommit brister hos utföraren i tillämpningen av kommunallagens bestämmelser kring beslutsfattande. Mot denna bakgrund bör regionutvecklingsnämnden lämna svar på revisionsrapporten vid mötet den 17 mars och ger regionutvecklingsdirektören uppdraget att utifrån dagens redovisning och diskussioner redovisa ett förslag. Regionutvecklingsnämnden gav enligt 185, RUN ett omfattande uppdrag med utvecklings- och omställningsåtgärder till naturbruksstyrelsen för Revisionsrapporten pekar på brister i uppföljningen och en mera systematisk struktur på uppföljning bör utarbetas. De medel som beslutats om från RUN och regionstyrelsen för omställningsåtgärder Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

275 Datum Diarienummer RUN (2) under 2016 behöver även följas upp. Uppföljningen bör starta i samband med delårsbokslut för mars och kontinuerligt redovisas för regionutvecklingsnämnden. Information om diskussionerna om samverkansavtal för naturbruksutbildningarna mellan regionstyrelsen och VästKom kommer även att redovisas under denna punkt. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU Bilaga Revisionsrapport REV , RUN

276

277

278 Granskning Styrning av Västra Götalandsregionens naturbruksuppdrag Dnr: Rev Genomförd av: Anna Ljungkvist Kristoffer Lundqvist Revisionsenheten Behandlad av Revisorskollegiet den 3 februari 2016