Innovationsupphandling: leverantörsperspektivet
|
|
- Anders Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reglab: Nätverk för innovationsupphandling Innovationsupphandling: leverantörsperspektivet Anteckningar från seminarium 14 februari 2012, kl , Scandic CH, Gävle Det första seminariet i serien om innovationsupphandling fokuserade på hur offentliga organisationer kan samverka med leverantörer för att utveckla innovativa produkter och tjänster. Reglab bjöd in till seminariet i samarbete med Region Gävleborg, som också stod som värd för dagen. Region Gävleborg bedriver, i samverkan med Vinnova, ett projekt som utvecklar modeller/metoder för innovation i tjänsteupphandling med avstamp i äldres måltidssituation. Tanken är att innovativa upphandlingsmodeller ska medföra såväl att köpare och leverantörer gör bättre affärer som att den enskilda brukaren upplever ett ökat värde av den offentligt upphandlade produkten/tjänsten. De mer än 50, och många långväga, deltagarna hälsades välkomna av Sven-Åke Thoresen, ordförande i Region Gävleborg. Per Hammarstedt från Olga Produktion, fungerade som dagens moderator. Innovationslandet Gävleborg Sven-Åke Toressen, Ordförande, Region Gävleborg Sven-Åke gjorde en exposé över utvecklingen och läget i Gävleborgs län. Utmaningarna är, som i så många andra län, en befolkningsminskning, en låg akademisk utbildningsnivå och en hög arbetslöshet bland ungdomar och utrikesfödda. Samtidigt har regionen drivit fram företag med kvalificerad industriproduktion som fortfarande utgör spetsar på en internationell marknad. Regionen består av 10 kommuner och landstinget, vilka just nu håller på att bilda en regionkommun. Fokus ligger på att kunna utveckla kompetens och infrastruktur som gör att regionens företag får tillgång till den kompetens de behöver, samtidigt som invånarna ska kunna pendla till arbete och studier. Den offentliga upphandlingen av varor och tjänster i regionen omsätter 4 miljarder per år. I den innovationsstrategi som regionen antog våren 2011, har man lyft fram betydelsen av att leverantörerna utvecklar de kommunala tjänsterna, men också att de offentliga aktörerna stimulerar näringslivet genom upphandling. Sven-Åke utvecklar tanken bakom detta på följande sätt: Vi tror inte att det kommer att flytta ett Ericsson eller ett Volvo hit. Vi måste se vad som finns i de befintliga verksamheterna, och vilken utveckling man kan få från detta, för att företagen ska växa och fler ska få arbete. 1
2 Han konstaterar att de 4 miljarderna i regionen är en nyckel i arbetet, men att det också behövs en plattform, både regionalt och nationellt, inte minst för att kunna reda ut de olika begreppen kring innovation och upphandling, där floran är stor och växer. Innovationsupphandling Nina Widmark, VINNOVA Som en direkt replik till Sven-Åkes reflektioner kring begreppsfloran presenterade Nina Widmark från Vinnova ett klargörande lexikon. Hon pekade inledningsvis på att innovationsupphandling visserligen kan upplevas som ett buzz word, samtidigt som det inte är något nytt att upphandlingar har lett till innovationer och konkurrenskraft. Alla länder har sina historier och Sverige lyfter gärna fram lokomotiv (Asea), AGA-fyrar och Ericssons Axeväxel, där behoven kom före industristöden. Nina säger med eftertryck: Det fanns ett riktigt behov i bakgrunden, man ville ha det bästa systemet! Hon betonar samtidigt att det idag inte är möjligt att jobba på det sättet; att staten under decennier bedriver omfattande utvecklingssamarbete tillsammans med en leverantör. Flertalet definitioner som Nina presenterar kommer från Innovationsupphandlingsutredningen (SOU 2010:56), som bland annat skiljer på följande tre begrepp: Innovationsvänlig upphandling (upphandlingen ska inte hindra innovation. Leverantörerna ska inom den budget som avsatta göra det de kan bäst) Innovationsupphandling (utgår från ett behov som hittills inte har fyllts. Kräver ofta ett tillskott från en investeringsbudget) Innovativ upphandling (innovation och nytänkande i upphandlingsprocessen) Andra begrepp som förekommer är funktionsupphandling och förkommersiell upphandling. Nina menar att det som upphandlare ofta diskuterar är det som faller under innovationsvänlig upphandling och hur man kan arbeta med LOU och med stöd från Kammarkollegiet. Hon ger också exempel på hur myndigheter arbetar strategiskt, med effektivitet på lång sikt och drar en parallell till lokomotiven och fyrarna: Socialstyrelsen har ett råd för förnyelse och innovation där man tittar på vad offentlig sektor behöver på 5, 10 och 15 års sikt för att kunna leverera, och vilka verktygen är för att kunna stötta innovation. Ett av dessa verktyg är upp-handling. Nina pekar också på att den utveckling som går under namnet de stora utmaningarna ( grand challenges ) har ett upphandlingsperspektiv, och säger att: När var och en enskilt inte kan räkna hem investeringen måste någon vara be-redd att ta notan. Ett exempel som jag uppfattar att det fungerar bra är Energimyndigheten eftersom de involverar stora beställargrupper (katalytisk upp-handling). Vinnova tycker att det skulle vara intressant med fler sektorsmyndigheter med ansvar för upphandling inom sina områden. Hon jämför samtidigt med Holland som också har erfarenheter kring förkommersiell upphandling. Där har dock involveringen av användarna inte har varit lika stor, vilket har 2
3 gjort det svårare att få ut produkterna på marknaden. Nina menar vidare att det inte finns några ordentliga studier av effekterna av användarinvolvering, men att det generellt förefaller som att ju mer man kan få in användarna desto bättre. Överhuvudtaget är beställargrupperna fragmenterade och det finns inte så många exempel, även om England är intressant där man kan jobba mer strategiskt. Likaså uppfattar hon att regionaliseringen är en bra utveckling som kommer att göra det lättare. Ytterligare ett sätt är att arbeta med upphandling som ett alternativ till FoU-program. Istället för traditionella call, som följs av ansökningar, urval och ekonomiskt bidrag, skulle man, när det inte är långt kvar till marknaden, kunna arbeta med kontrakt. Detta gör man i USA genom det s.k. SBIR (Small Business Innovation Research), som är en metod för att dela ut pengar i form av kontrakt. Inom EUs 7:e ramprogram finns också en liten del med förkommersiell upphandling, vilket även ska finnas med i det 8:e ramprogrammet. Samtidigt konstaterar Nina att offentlig sektor saknar positiva incitament att arbeta med strategisk upphandling, d.v.s där gapet mellan utveckling och marknad ger en time lag och ett behov av investering, och säger: Incitamenten handlar snarare om att det offentliga straffas om man gör fel eller att det inte funkar. Det innebär att man också behöver arbeta med organisation och ledarskap. Vinnova har arbetat med innovationsupphandling sedan 2006 på uppdrag av regeringen. Uppdraget har blivit allt tydligare och regeringen har nu avsatt 24 miljoner kr för 2012 och därefter 9 miljoner kr per år för främjande av innovationsupphandling. Målet är att forma en grupp om 5-6 personer som ska kunna marknadsföra möjligheterna och erbjuda kompetens. Vinnova kommer också att fortsätta med policyarbetet och att bevaka vad som händer inom EU samt nära samverka med andra aktörer som Tillväxtverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Kammarkollegiet. De tilldelade medlen är ett förvaltningsanslag, vilket innebär att de inte kan delas ut. Vinnova har därför omprioriterat sina programanslag och själva lagt 25 miljoner kr i potten. Dessa medel ska användas för att bredda det program som finns. Just nu finns en utlysning om förkommersiell upphandling. Det som krävs för en ansökan är en dialog med Vinnova för att forma projektet, som ska röra ett behov som inte kan uppfyllas av marknaden. Användningsområdet ska vara bredare än för en enskild organisation och den process som man använder/utvecklar ska vara duplicerbar, d.v.s ska kunna användas av andra. När projektet sätter igång ska det involvera representanter för både upphandling och innovation. Vinnova ser gärna andra typer av projekt förutsatt att de faller inom ramen för innovationsupphandling och innovationsvänlig upphandling. Innovationsstrategi Gävleborg Magnus Ernström, Region Gävleborg Magnus berättar att Gävleborg har en innovationsstrategi sedan 15 maj 2011 och att regionens innovationsarbete bygger på den goda IT-infrastruktur som regionen hade redan på 90talet. Arbetet har genomgått tre faser: 3
4 Testbed Gävleborg, som ägdes av länsstyrelsen. Där utgick man från att försöka samordna aktörerna inom IT-området och nischa sig mot utveckling av produkter och tjänster för offentlig sektor och göra de offentliga aktörerna till bättre beställare. SLIM, ett projekt som har samordnat klusterinitiativ inom olika branscher Innovationsstrategi, för alla branscher och typer av aktörer Magnus menar att man var tidigt ute med innovationsupphandling och att det har varit många blindspår och minor längs vägen. En lärdom, både nu och tidigare, är att det i slutänden måste handla om affärer för att företagen ska vara intresserade. Man har nu riggat arbetet i fyra delar, som ska ge mer stadga. Nätverket, där stöttningen från Vinnova, och andra regioner, har varit avgörande för att kunna börja bygga ett stöd både vad gäller metoder och styrka Projektet Innovation X, som ägs av Inköp Gävleborg. Det syftar till kompetensuppbyggnad som kan föra ut kunskapen om vad som funkar och inte. Projektet Ungovation, som ägs av Ung företagsamhet och där även Movexum, region Gävleborg och Inköp Gävleborg ingår. Projektet stöds av Vinnova och syftar till att få aktörer att jobba tillsammans, identifiera hinder och vara experimentverkstad. Projektet inriktar sig på innovationsupphandling light, i både privat och offentlig sektor. Starten på projektet är en omvänd mässa där företag ställer ut sina problem eller behov som man vill ha lösta. Projektet Complex challenges Innovative Cities, som är ett internationellt projekt med ett antal regioner i Europa. Syftet är att kunna utbyta erfarenheter inom system med olika lagstiftning. Arbetet innebär dels att deltagarna positionerar sig för att se vad man kan bidra med bäst. Man kommer också att jobba regionalt med attityder och ledarskap och hur offentligheten tar emot innovationer. Projektet har fyra delområden: offentlig finansiering av innovation, offentligheten som innovatör, offentligheten som attityd till innovation samt innovationsupphandling. Tanken är att de fyra projekten ska dra nytta av varandra och förhoppningen är att de ska leda till ett nytt sätt att jobba. Magnus nämner särskilt måltidsprojektet för äldre i hemmiljö, där man avser att utbyta erfarenheter med Region Skåne, som har ett projekt fokuserat på måltider för äldre i sjukhusmiljö. Brukarperspektivet Sigrid Pettersén, Region Gävleborg I projektet Måltidstjänster för äldre, som Magnus berättade om i det tidigare anförandet, är Sigrid Pettersén forskningsledare, och även doktorand i ämnet Möjligheter att ställa tillgänglighetskrav i samband med offentlig upphandling i Sverige. Tillsammans med en grupp forskare med inriktning mot mångvetenskap, tillämpad forskning och aktionsforskning arbetar hon nu med ett brukarperspektiv. Grunden är att de äldre blir allt äldre, och fler, och att de ökade behoven och de begränsade ekonomiska resurserna innebär att pengar måste omfördelas. Sigrid berättar att: 4
5 Det är inte bara tjänsten måltider för äldre som är ny utan hur vi ska ställa krav. Vi studerar när det händer. Det är unikt, vad jag vet. Hon ger också en djupare inblick i den problematik som projektet bygger på: I Sverige har vi inriktningen att de äldre ska bo kvar hemma så länge som möjligt. Samtidigt vet vi att maten är viktig. Problemet är att kunden inte äter upp maten och att äldre lider av undernäring. Det finns många olika sätt att leverera maten, en gång per dag, matlådor för flera dagar, cook and chill o.s.v. I vissa fall har kommunen bestämt vad som ska levereras, medan andra ger valmöjligheter. Trots detta är tjänsterna ganska enahanda och leverantören vet inte hur kunden äter, med vem och när. Många äter ensamma och många inom den kommunala hemtjänsten kör matlådor istället för att exempelvis agera sällskap vid måltiden. I projektet har forskarna intervjuat äldre, personal och leverantörer och har kunnat konstatera att det är en Berlinmur mellan de som klarar sig själva och de som har behov av insatser. De som inte klarar sig själva mister i livskvalitet när de inte kan sätta guldkant på tillvaron genom rätten att själva få välja vad de vill äta. Projektet utgår från ett holistiskt perspektiv, d.v.s måltid, inte mat, men handlar inte bara om hur en måltidstjänst för äldre kan utformas, utan också om hur man kan definiera användargrupperna för att kunna formulera kraven. Man vet ännu inte säkert vilka användargrupperna är, eller vilka som är de bästa kravställarna. En god informationskälla, förutom brukarna själva, kan vara leverantörerna. En stor del av forskningen handlar också om att prata med dem som kommer att bli äldre och hur deras behov ser ut. Sigrid menar att: Ska vi jobba med innovativ upphandling måste vi börja i god tid för att kunna vända på skutan! Projektet avser att bygga en modell som kan hålla över tiden och med resultat som ska kunna användas i olika kontext. Det handlar bl.a om hur man kan förstå vilka som är användare och hur man ska fråga dem om behov. Leverantörers möjligheter Anette Jonsäll, SUA AB Anette är doktor i sensorik och arbetar tillsammans med Sigrid i projektet Måltidstjänster för äldre. Sensorik handlar hur man upplever med sina sinnen, som smak och doft. Stora företag har sensoriska avdelningar som utvärderar livsmedel, ex.vis hur man sätter kriterier för vad som är bra mat. Näringsriktig mat har vi mätvärden för. Men god mat? Det kan vara situationsbundet. Anette pekar på att det är viktigt att hitta nyckelkriterier och att inte arbeta i stuprör utan försöka anlägga ett holistiskt perspektiv. Projektet riktar in sig på att använda befintliga metoder på ett nytt sätt, och hitta metoder som är snabba och enkla. Vi kan mäta upplevelse, men först måste vi hitta vem som det är bäst att testa på. 60talister kommer att ha krav på många fler varianter än 40talisten. 5
6 Anette berättar vidare att man har pratat med 15 leverantörer. Leverantörernas syfte med att delta i upphandling är att de ser möjligheten att nå ut och öka marknaden, men upplever samtidigt att de har för liten produktion och därför har svårt att konkurrera. Företagen behöver många ben att stå på och kan inte ta alla resurser och binda upp mot en kund eftersom det innebär för stora risker om man förlorar anbudet eller avtalet. Företagen tycker också att det är krångligt med mycket papper och svåra system. De anser sig vidare ha ganska bra kunskap om slutanvändaren, men menar att kunskapen inte efterfrågas i upphandlingen. De saknar dialog med inköpsorganisationen, liksom utvärderingar av hur man kan förbättra. De efterfrågar en upphandlingsmodell som innebär en förenklad process, samverkan mellan leverantörer, och möjligheter att ta del av andras erfarenheter. Workshop Deltagarna delades in i fem grupper som hade att diskutera följande frågeställningar med avseende på innovationsupphandling: Vinst och värde på mikro och makronivå Vinst och värde för brukare Finns det förlorare, finns det risker? Värden, förutsättningar Leverantörer bör få möjligheter att prata ihop sig och ställa krav så att det inte blir för små beställningar. Att man drar lärdomar av affärer inom ett område och överför det till andra (jfr Jämtland inom innovationsdriven energi). För att kunna ta affärer i Kina är det viktigt att det finns en hemmamarknad. Beställaren måste anpassa sig till att små och stora leverantörer har olika möjligheter att leverera. Det är leverantörerna som ska hitta på lösningarna, men det kan också innebära så fantastiska saker att vi måste ändra vår organisation som mottagare. Arbetet med innovation har pågått länge, men begreppen är inte klara. Vi måste veta vad vi talar om. Vi är en del av en region som ligger i innovationsbältet. Det här är en möjlighet att lyfta vår image. Tänka både lokalt och globalt. Att små leverantörer (ofta lokala) får chansen. Bättre återkoppling mellan leverantör och kund. Vinster kan vara för enskilda enheter, medan makro är spillover effekter. Jobbar man med måltiden och matupplevelse kan det innebära att man får fler lokala producenter, eller att affärer blir kvar på orten. För brukarna är det förbättrad arbetsmiljö och få tid över till andra uppgifter. Nya möjligheter och ökad livskvalitet. Kultur, attityder och förhållningssätt. Det svenska, att följa lagar och regler. Går man söderut i unionen kanske det är mer av rekommendation. Det blir olika förhållningssätt och därmed förutsättningar och svårt att hitta synergier inom unionen. Om man tittar på hur man handlar lokalt så kanske man hamnar i Uppsala. Det är långt, men 10 mil! I Luxemburg kanske det blir en helt annan diskussion om lokal anpassning eftersom lösningarna i hög grad kan finnas i andra länder. Att jag som utförare kan leverera bättre resultat. Kombinera bra tjänster med bra affär, så att beställare och brukare får ut optimalt. 6
7 Vill vi att leverantörer ska samverka (sås, potatis, kött) så kommer vi in på vilka attityder de har till varandra och om de kan samverka. Använda andra fördelningsnycklar. Med helhetstänk mellan landsting och kommun. Vi köper livsmedel för 200 Mkr per år. Även leverantörerna, som skattebetalare, kan kräva att det finns regelverk som talar om vad det är som ska göras. Som ägare till verksamheten måste man bestämma hur resurserna ska prioriteras. Risker Man driver projekt och det händer inget. Ska man driva den här typen av projekt med allt ifrån FoU till det mer byråkratiska måste man samla rätt kompetens och vara noga med rollfördelning och ansvar. Man måste göra riskanalys. Vi som jobbar som upphandlare överöses av många krav på vad vi ska leverera, hur målen ska uppfyllas. När ingen annan har en lösning lägger man det på upphandlarna. Viktigt att man är med för att det ska springas på rätt stigar. Kräver för mycket av upphandlare i en roll där det gäller att få innovativa lösningar. Det finns en risk att vi ska vara allvetare, och att den goda affären försvinner. Hur ska man få resurser till det här, och ex.vis för uppföljning? Upplever inte att det går att göra affärer. Man är i juristens klor. Det är juristen som avgör vad som är en god affär. Risk för att vi bygger karteller. Blir nätverken inkluderande eller exkluderande? Viktigt att ha en dialog kring hur man löser problemen, vilket inte innebär att man har affären i hamn. Galopperande behov i offentliga verksamheter kan medföra att man tar onödiga risker och introducerar metoder utan evidens. En risk för nuvarande producenter är att deras sits blir helt förändrad och branschen kanske måste ställa om. Om vi inte följer upp och tittar på konsekvenser så är det bara pengar i ett hål. Viktigt med lärande. Att hålla budgeten eller utveckla budgeten det senare incitamentet finns inte. Innovation som lyckats Johan P Bång, verksamhetsledare, Future Position X Johan berättar om hur GIS-industrin har växt fram i Gävle och att en avgörande faktor var utlokaliseringen av Lantmäteriverket, Bostadsforskningsinstitutet och Fastighetsdatanämnden. I klustret Future Position X (FPX) samarbetar man med företag och tittar på hur den kunskap som finns kan användas på nya sätt, och hur det offentliga kan användas för att testa kunskaperna och på det sättet fungera som referenser. Arbetet med att utveckla samhandlingen har tagit 6 år och klustret har nu många medlemmar och en verksamhet med marknad och finansiering utanför regionen. Gävle har, som kvitto på ett framgångsrikt arbete, fått pris för att vara världsbäst på att hantera geografisk information och har nu lager med information om produkter, personer, trafikflöden etc. Johan visar också i siffror hur GIS-området har kommit att bli en viktig del i regionens näringsliv och arbetsmarknad. Av de sysselsatta i regionen jobbar nästan ¼ med verksamheter som har bäring på FPX. Klustret har utvecklat 117 nya produkter och tjänster och i snitt 100 nya jobb. Han betonar att: 7
8 För att kunna generera nya företag och jobb är det viktigt att ständigt arbeta för nya upplevelser och värden av information, inte att slipa på och effektivisera produkter som redan finns. Det senare riskerar snarare att jobben försvinner. Som ett exempel tar Johan en stad i det inre av Kina som bygger kvm per dag. Det FPX försöker paketera och sälja är den smarta staden som handlar om att driva och förvalta staden med hjälp av information om allt från sophantering till vägkvalitet, vård och omsorg, och räddningstjänst. Då är det viktigt att ha en första kund som kan köra systemet och ge referenser. Samarbete mellan de små teknikbolag som utvecklar produkterna är också viktigt, liksom finansieringen av projekten. FPX har många gånger varit den som har möjliggjort lösningar som är juridiskt hållbara. Utgångspunkten är att det är företagen som äger idéerna, och att det är de som ska tjäna pengarna. Vårt steg i Gävleborg Johan Almesjö, förbundsdirektör, Inköp Gävleborg Inköp Gävleborg äger, som har beskrivits ovan, projektet Måltidstjänster för äldre och Johan menar att det är en politiskt het fråga där samhället har en enorm utmaning. Därför gäller det att för framtida upphandlingar hitta en modell som är skalbar, både inom samma område och andra, Uppstarten av projektet innebär att man samlar kunskap och input från olika aktörer (brukare, personal, företagare) och lyfter risker och hinder för att från 2015 kunna sprida informationen. Sammantaget förväntar man sig att de projekt som ingår i innovationsstrategin ska kunna vara med och bidra till en nationell innovationsplattform. Syftet är att investerare ska få tillräckligt på fötterna för att kunna ta kostnader idag för att erhålla vinster imorgon. Johan illustrerar detta på följande sätt: Vi måste våga köpa det som inte finns med metoder som ännu inte är testade. Det är som att äta moroten med blasten först. Vid tangentbordet, Christina Johannesson, Kontigo AB 8
NÄTVERKET FÖR INNOVATIONSUPPHANDLING
NÄTVERKET FÖR INNOVATIONSUPPHANDLING SLUTDOKUMENTATION JUNI 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G... 2 1 / B A K G R U N D... 3 2 / S Y F T E O C H M Å L... 3 3 / D E L T A
Läs merBättre omsorg genom smartare upphandling av välfärdsteknologi
Bättre omsorg genom smartare upphandling av välfärdsteknologi 2012 09 18 Sveriges Kommuner och Landsting Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet VINNOVA Västerås stad Innovationsupphandling VINNOVA Upphandlingsstödet
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merInnovationsupphandling utvecklar din verksamhet
Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka
Läs merStatliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess
Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt
Läs merYttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning
Läs merKoncernkontoret Avdelning regional utveckling
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin
Läs merAtt efterfråga innovation - för nyskapande i offentlig verksamhet Arkusdagen 2014
. Att efterfråga innovation - för nyskapande i offentlig verksamhet Arkusdagen 2014 2014-12-08 Anna Lipkin, Konkurrensverket Nina Widmark, VINNOVA Snabbfakta VINNOVA Stimulera Statlig myndighet under Näringsdepartementet
Läs merVad pågår i världen innovationsupphandling i nationellt och internationellt perspektiv
Vad pågår i världen innovationsupphandling i nationellt och internationellt perspektiv 2015-10-14 Niklas Tideklev Nina Widmark Dagens presentation Vad är innovationsupphandling? Definitioner Hur arbetar
Läs merÖkad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling
Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill
Läs merMälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012
Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH
Läs merInnovationsupphandling vad är det?
Innovationsupphandling vad är det? 2012-11-15 Hans Jeppson VINNOVA Bild 1 Varifrån? Senior Advisor för innovationsupphandling vid Vinnova Utredare Upphandlingsstödets framtid (SOU 2012:32) Utredare Innovationsupphandling
Läs merOstrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se
Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Regeringen Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 uppställt som mål att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv
Läs merMinnesnoteringar Samverka för mångfald 22 oktober 2013 Närvarande:
Minnesnoteringar Samverka för mångfald 22 oktober 2013 Närvarande: Anki Elken, Proffice Annika Kleen, Länsstyrelsen Britta Hjelt, Stockholms läns landsting Christina Hallberg, Locum Frederick Scholander,
Läs merRegional utvecklingsledare
1 (5) Avdelningen för energieffektivisering Regional utvecklingsledare Energimyndigheten utlyser nu 17 miljoner kronor för de regionala energikontoren i rollen som regional utvecklingsledare (RUL). Sista
Läs merEn vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster. Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt 2008-09-17 Stefan Jönsson
En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt 2008-09-17 Stefan Jönsson Bildserie: 1. 22 sep -08 Nuteks tidigare rapporter om
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs mer2000-talets viktigaste råvara idéer
2000-talets viktigaste råvara idéer 170912 Johanna Wihl (Teo Härén) Varför innovation? Sveriges Innovationsstrategi 2012: Den demografiska utmaningen ställer krav på innovation och förnyelse för att leverera
Läs merNya tider för upphandling med tillgänglighet i fokus! Konferens den 24 november 2010
Konferens Välkommen till en nordisk heldagskonferens i Göteborg onsdagen. Arrangörer för konferensen är Västra Götalandsregionen, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap och Handikappförbundens samarbetsorganisation
Läs merAktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet
Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet Aktivitetslista Under våren 2017 har Gislaveds kommun genom intervjuer och en workshop genomfört en dialog med näringslivet. Syftet har varit att hitta
Läs merNationella kluster konferensen
Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen
Läs merMatupphandling 80/20. Rapport 1(7) Krinova Incubator & Science Park Stridsvagnsvägen 14 SE Kristianstad Sweden
1(7) Rapport Krinova Incubator & Science Park Stridsvagnsvägen 14 SE-291 39 Kristianstad Sweden +46 73 853 25 15 info@krinova.se www.krinova.se 2(7) Projekt utveckling och spridning av innovativ upphandling
Läs merStora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011
Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa
Läs merMetoder för att tänka efter före erfarenheter och metodboken
Metoder för att tänka efter före erfarenheter och metodboken Lars Carlsson Programägare MT vård och FoU Karolinska Universitetssjukhuset Linda Andersson Partner, Ansvarig för Government & Public Sector
Läs merEn innovation är en uppfinning som ger en samhällsekonomisk vinst eller ger en vinst för en viss målgrupp (ex inom äldreomsorgen).
1 (6) Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxtavdelningen Här kommer några korta minnesanteckningar från workshopen Så blir vi världens bästa innovationsupphandlare! den 6 december 2012 kl. 9 12 på
Läs merOffentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?
Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600
Läs merRegionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner?
Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner? Utbildningsdag 20 oktober 2016 Hans Nylund Avdelningen för regional utveckling Norrbottens läns landsting
Läs merKundcase. Nacka kommun storsatsar på digital hälsa. Rätt uppkoppling avgör när Vital Integration levererar välfärdsteknik till Nacka
Kundcase Nacka kommun storsatsar på digital hälsa Rätt uppkoppling avgör när Vital Integration levererar välfärdsteknik till Nacka Nacka kommun storsatsar på digital hälsa Som ett steg i kommunens arbete
Läs merTillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!
Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merAtt beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09
Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09 Johan Almesjö Inköp Gävleborg Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 1 Vision Mål Partnern för den bästa affären Ägare Förtroende Kunder Trogna
Läs merMer från Upphandlingsdagarna, i ord och bild
Mer från Upphandlingsdagarna, i ord och bild http://www.soi.se/2015/02/19/mer-fran-upphandlingsdagarna-i-ord-och-bild/ Upphandlingsdagarna blev till en tydlig spegling av hur offentlig upphandlings positioner
Läs merInnovationsvänlig upphandling
Kort om Innovationsvänlig upphandling Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis
Läs merUpphandling. Kvalité, innovation, sociala krav. Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting
Upphandling Kvalité, innovation, sociala krav Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting Kvalité? Vad är kvalitet för dig? Hur ska du formulera detta för att få ut det du vill av en upphandling? Hur
Läs merGemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merNÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN
SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll
Läs merAgenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering
Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten
Läs merHälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society
1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom
Läs merVälkommen! Regional casting labb
Välkommen! Regional casting labb Helena Gidlöf, SKL Göran Hallin, Kontigo Peter Kempinsky Regionernas roll Rapport/kartläggning/analys Strategiska roller i det regionala utvecklingsarbetet Hur regionerna
Läs merUpphandling av innovation Innovationsvänlig upphandling Innovationsupphandling
Hösten 2013 Bild 1 Upphandling av innovation Innovationsvänlig upphandling Innovationsupphandling Bild 2 Innovationsupphandling Upphandling av innovation Innovationsvänlig upphandling Upphandling av innovationer
Läs merDN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet
DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet IVA:s debattartikel inom cirkulär ekonomi 2016 04 30 Återvinningen från textil tillbaka till textil är obetydlig i dag. Ny rapport. Det
Läs mer3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige
3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merSamverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Läs merModeraterna i Bjuvs kommun
Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det
Läs merHandlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling
Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som
Läs merversion Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Läs merUppföljning och utvärdering av det regionala tillväxtarbetet
Uppföljning och utvärdering av det regionala tillväxtarbetet RegLab Foresta, 29 sept 2010 Christina Johannesson, Kontigo AB Begrepp Vad och hur Konstatera och agera Summativ och formativ Input och output
Läs merramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling.
F ramgångsrika F öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. Region Skånes nya satsning på kvinnor som äger och driver företag inom vård och omsorg i Skåne
Läs merNäringslivsprogram
Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja
Läs merTillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!
Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir
Läs mer2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm
2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket
Läs merVinnande anbud fyra förutsättningar för att lyckas! Upphandling 24 3 maj 2012. www.magnusjosephson.se 1
Vinnande anbud fyra förutsättningar för att lyckas! Upphandling 24 3 maj 2012 www.magnusjosephson.se 1 Sammanfattningsvis Den leverantör som vill bli duktig på anbudsarbete måste Jobba mer effektivt internt
Läs merVärdebaserad vård i upphandling i Stockholms läns landsting
Värdebaserad vård i upphandling i Stockholms läns landsting Daniel Forslund (FP) innovationslandstingsråd Stockholms län växer behovet av innovation ökar! Nya utmaningar Befolkningen ökar. Stockholms län
Läs merUpphandling för förnyelse
Upphandling för förnyelse Introduktionsseminarium 14 juni 10.00-12.00, Hornsgatan 15 Inledning och moderator, Annika Wallenskog, chefsekonom SKL 10.00-10.15 SKL:s satsning Upphandling för förnyelse, Lena
Läs merInnovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel
Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå
Läs merINNOVATIONSKLUSTER FÖR INTERNATIONALISERING INOM BIOENERGIOMRÅDET
INNOVATIONSKLUSTER FÖR INTERNATIONALISERING INOM BIOENERGIOMRÅDET För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Susanne Paulrud 30 November 2017 RISE Research Institutes of Sweden Samhällsbyggnad Energi
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2013
VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS
Läs merNationell modell för sysselsättningskrav i offentlig upphandling
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Nationell modell för sysselsättningskrav i offentlig upphandling Tillsammans lyfter vi arbetsmarknaden Dagens arbetsmarknad är till synes paradoxal. Samtidigt
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merMistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling
Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven
Läs meren halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Läs merLagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys
Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Peter Lindblom janpeterlindblom@hotmail.com 2012-02-02 1 1 Liten agenda Grundläggande principer vid offentlig upphandling Dagens
Läs merSTUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)
STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi
Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar
Läs merRemissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. YTTRANDE 2010-12-06 Dnr 516/2010 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56 Sammanfattning
Läs merBättre upphandling av livsmedel
Bättre upphandling av livsmedel Upphandling 24 seminarie 29/11 2012 Nils Berntsson, Marknadsdirektör Martin&Servera 1 Martin & Servera: Mat, dryck, utrustning, koncept och tjänster Martin & Servera är
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merDatum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Läs merFörutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten
Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för
Läs merInnovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 2 - Om innovationsupphandling
Innovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 2 - Om innovationsupphandling Innehåll Beskrivning av innovationsupphandling... 3 Semantiken i denna upphandling... 3 FoU-undantag... 3 Processen...
Läs merInnovationsledning gör projekten till verksamhet!
Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs merFINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.
Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk
Läs merVinnovas samverkansuppdrag. Universitet och högskolor rustade för framtiden Mårten Berg
Vinnovas samverkansuppdrag Universitet och högskolor rustade för framtiden Mårten Berg 27-10-2016 Stärka Sveriges konkurrenskraft i den globala kunskapsekonomin Tre roller Investeringar i forskning och
Läs merAlvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/
Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/ Trots att Alvar Bogren ofta föredrar att arbeta i bakgrunden så har han under många
Läs merForum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet
VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional
Läs merÅrsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster
1(6), 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1. Inledning Detta är en årsrapport från och över Göteborgs Stad Upphandlings
Läs merPlattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!
Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd
Läs merRemiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020
sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt
Läs merFörslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Läs merEU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden
EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt
Läs merAPRIL Företagen och de kommunala upphandlingarna
Företagen och de kommunala upphandlingarna APRIL 2011 Företagen och de kommunala upphandlingarna Företagen och de kommunala upphandlingarna 1 Företagen och de kommunala upphandlingarna Sammanfattning Kommunens
Läs merUpphandling som driver utveckling
Upphandling som driver utveckling innovation som strategiskt reformverktyg! Daniel Forslund (L) innovationslandstingsråd Stockholms läns landsting SLL vård, trafik och kultur för Sveriges största län Landstinget
Läs merNya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt
Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit
Läs merProjektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se
Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens
Läs merARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION
ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION Sociala hänsyn kan handla om olika delar Arbetstagares rättigheter Lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män Tillgänglighet Rättvis
Läs merUpphandlingsprojektet inom SN m.fl.
Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen mer strategisk Förbättra dialogen i alla faser av upphandlingsprocessen
Läs merFront Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017
Front Advokater IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar Umeå 16 februari 2017 Finns det ett systemfel i det svenska upphandlingsregelverket? Hur ser regelverket ut idag?
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merSTÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT
SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en
Läs merBättre offentliga marknader
Bättre offentliga marknader 1 Fakta om offentlig upphandling Ca 634 miljarder kronor per år 18 00 upphandlingar annonseras under 2014- kommunerna står för 70 procent av upphandlingarna 20 procent av företagen
Läs merSvensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?
Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-
Läs merKalmar augusti 2013. Bild 1
Kalmar augusti 2013 Bild 1 Upphandling av innovation Innovationsvänlig upphandling Innovationsupphandling Bild 2 Innovationsupphandling Upphandling av innovation Innovationsvänlig upphandling Upphandling
Läs merOffentlig upphandling en koloss på lerfötter
Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet
Läs merTillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet
Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige
Läs mer