VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Avdelning Östergötland

2 Innehållsförteckning 1 Ordförande har ordet Ledning och organisation Medlemsutveckling Uppföljning av förbundsstyrelsens mål 2011 och strategiska fokusområden Lokala mål/övrig verksamhet (21)

3 1 Ordförande har ordet Först av allt vill jag tacka för förtroendet att få leda avdelning Östergötland i fjorton år som ordförande. Det har varit en fantastisk resa som till slut kommit till ändstationen. Nu, med lite perspektiv, kan jag se att vi har gjort framsteg även om det har tagit tid. Den största förändringen är den professionsresa som vi gjort. Nu är alla fyra yrkena legitimerade, har egna etiska koder och eget huvudämne. Det som startade med att vi hade svårt att beskriva vad vi bidrog med i vården, är nu en självklar del i vårdens vardag. Extra tydligt blev det under konflikten 2008 då medlemmar mycket professionellt beskrev sin kunskap. Vi har under åren stärkt våra professioner och idag har vi medlemmar en tydligare professionsidentitet. Villkorsfrågorna kommer vi alltid att få kämpa för. Det är ju en del av partsförhållandet vi har till arbetsgivaren, som aldrig kommer betala högre löner än de behöver. Något vi lyckats med, är att lyfta fram kunskapens betydelse och därmed ökat lönespridningen inom våra yrken. Det är viktigt att det går att både göra karriär och vara kvar i det patientnära arbetet. Vi är en bit på väg, men här krävs det mycket mer, bland annat betald specialistutbildning och en lön som speglar kunskapen och ansvaret har präglats av kongresser, först en avtalskongress och sedan två verksamhetskongresser. Det är nu dags att pröva arbetsgivarnas vilja att värdera vår kunskap. Därmed har icke nivåbestämda löneavtal tecknats med både SKL och Vårdföretagarna. Efter kongressens samling i maj och september har jag höga förhoppningar på det fortsatta arbetet med Vårdförbundets framtida organisation, som ska möta framtidens medlemmar. Verksamheten 2011 innehöll mycket planering på längre sikt, vilket gör att det är svårt att se tydliga resultat på så kort sikt som ett år innebär. Men de första viktiga stegen har vi tagit och det tydligaste är debatten kring värdering av arbete på obekväm arbetstid. För första gången finns en viss samsyn med arbetsgivaren landstinget. I den lokala löneöverenskommelsen finns skrivningar om ett gemensamt arbete kring verksamhetsanpassade hälsosamma arbetstider. Detta har inletts, men slutresultatet vet vi inte än. Ett bestående minne från 2011 är resan till Ukraina och staden Lviv. Där besökte vi universitetssjukhuset, en barnavårdcentral, ett privat lärosäte och ett HIV/aids centra. Jag bär med mig många intryck från olika möten och det mod som kollegor inom Fria facket förmedlade. Vi vill samma sak men har helt olika förutsättningar. Jag hoppas att vi kan fortsätt stödja dem i deras arbete för bättre villkor. Kristina Nyström, avdelningsordförande, t o m (21)

4 På årsmötet den 27 oktober blev jag vald till ny avdelningsordförande i Östergötland. Jag efterträder Kristina Nyström som varit ordförande här i 14 år. Rent spontant är min tanke hjälp, hur ska jag kunna efterträda någon med den erfarenheten i förtroendeuppdraget? Kristina är en oerhört skicklig politiker som alltid siktar mot horisonten. Det blir en stor utmaning att ta över stafettpinnen som ordförande här i avdelning Östergötland och att alltid försöka lyfta blicken mot horisonten. Är det något jag ska försöka bära med mig, är det Kristinas ständiga fråga Vart vill vi då?. Jag ser fram emot våra kommande utmaningar och är oerhört stolt och tacksam för det förtroende jag fått av avdelningens årsmöte. Mina första två månader som ordförande har varit intensiva då vi både har slutfört och utvärderat 2011 och planerat och budgeterat för verksamhetsåret Vi har en ny organisation för avdelningens presidium och det ska bli spännande att se hur avdelningens verksamhet kan utvecklas ytterligare under kommande mandatperiod. Jag anser att det är nödvändigt med märkbara framsteg i arbetet med hälsosamma arbetstider. Det är inte hållbart som medlemmar alldeles för ofta upplever idag, då de inte orkar arbeta heltid pga. hur arbetet är organiserat och schemat ser ut. Jag önskar också att förutsättningarna för specialistutbildning förbättras och att värderingen av kunskapen syns på lönen, vilket i förlängningen självklart ska ge en löneutveckling värd namnet. Vi står också inför en stor förändring som kommer att påverka stora delar av vården, kommunaliseringen av hemsjukvården. Som sagt, utmaningar saknas inte och jag hoppas vi stadigt ska ta steg åt rätt håll. Med sikte mot framtiden och dit vi vill! Patrizia Bjerkegren, avdelningsordförande, fr o m (21)

5 2 Ledning och organisation Förtroendevalda i Avdelning Östergötland 2010, t o m Styrelsen Revisorer Ordf. Kristina Nyström Ordinarie Heléne Esping Vice ordf. Anneli Gåverud Gunnel Möller Ledamöter Carola Andersson Hedvig Axén Ersättare Carl-Magnus Arvidsson Patrizia Bjerkegren Anette Lindvall Helena Eriksson Ragnhild Karlsson Maria Ljung Valberedning Ing-Marie Petersson Sara Carlsén Galina Tol-Fakkar Ali-Reza Nosratabadi Lucie Yousefi Paula Olsson Britt Strömbäck Ingela Sylvan, samman- Kongressombud kallande Ordinarie Carola Andersson Hedvig Axén Helena Eriksson Anneli Gåverud Ragnhild Karlsson Maria Ljung Ing-Marie Petersson Lucie Yousefi Patrizia Bjerkegren Ersättare Galina Tol-Fakkar Linda Linné Susanne Augustsson Barbro Karlsson Carina Wennerström Gerhard Törnqvist 5 (21)

6 Förtroendevalda i Avdelning Östergötland 2010, fr o m Styrelsen Revisorer Ordf. Patrizia Bjerkegren Ordinarie Heléne Esping Vice ordf. Ragnhild Karlsson Gunnel Möller Ledamöter Hedvig Axén Eva Edelönn Ersättare Anette Lindvall Helena Eriksson Carina Wennerström Anneli Gåverud Barbro Karlsson Maria Ljung Valberedning Ing-Marie Petersson Sara Carlsén Galina Tol-Fakkar Ali-Reza Nosratabadi Lucie Yousefi Paula Olsson Britt Strömbäck Ingela Sylvan, samman- Kongressombud kallande Ordinarie Hedvig Axén (Ny valberedning väljs Patrizia Bjerkegren 2012) Helena Eriksson Anneli Gåverud Ragnhild Karlsson Maria Ljung Kristina Nyström Ing-Marie Petersson Lucie Yousefi Ersättare Galina Tol-Fakkar Barbro Karlsson Eva Edelönn Carina Wennerström Susanne Augustsson Gerhard Törnqvist Linda Linné 6 (21)

7 3 Medlemsutveckling i Östergötland Medlemsfördelning Yrkesverksamma 4383 (-14) 4397 Övriga 128 (+2) 126 Studerande 493 (ca 69 %, +48) 445 Pensionärer 419 (+36) 383 Totalt 5423 (+72) 5351 Avdelning Östergötland har under året ökat det totala medlemsantalet med 72 personer. Det är framförallt studerande- och pensionärsmedlemmar som ökar. Tyvärr ses en liten minskning bland antalet yrkesverksamma medlemmar. I planeringen inför 2012 har områden identifierats där potential finns att öka antalet yrkesverksamma medlemmar. Insatser planeras för att i högre grad behålla nyutbildade (även efter 6 månader) som medlemmar, samt att fokus läggs på biomedicinska analytiker, som här i länet tenderar att gå över till Naturvetarna. Medlemsrekrytering är en ständigt aktuell fråga i alla möten där Vårdförbundet deltar. De senaste årens insatser för att knyta kontakter inom Hälsouniversitetet och att regelbundet besöka länets studieorter, har resulterat i en anslutningsgrad på ca 69 % hos länets studenter (sjuksköterskor och biomedicinska analytiker). Anslutningsgraden förra året var ca 62 % och den har ökat ytterligare, vilket är mycket glädjande. Det borde nu också börja påverka antalet yrkesverksamma medlemmar. Besök i utbildningarna sker (termin 1 eller 2, samt termin5) för att studenterna ska få kunskap om Vårdförbundet och det stöd som erbjuds. En framgångsfaktor har varit deltagande vid en monter på universitetets KALASmottagning för nya studenter. Stort värde finns i att synas på flera arenor, vilket kan ge nya kontakter och bra diskussioner med både studenter och lärare. Positivt är också samarbetet med sjuksköterskekåren. Känslan är att studenterna känner igen Vårdförbundet och att de i ökande omfattning tar kontakt via både mail och telefon. Under året har två vårdförbundsambassadörer funnits, men ett rekryteringsbehov föreligger då en av dem tar sin examen till sommaren Ett annat område där avdelningen strategiskt riktat insatser är gentemot länets privata arbetsgivare. Under 2011 har kontakt skett med 24 av länets 46 privata utförare. Det har ökat kunskapen om de olika arbetsplatserna och medlemmarnas villkor, samtidigt som samtal förts utifrån Vårdförbundets politik. Under 2011 har möten skett med 149 privata medlemmar och glädjande är att medlemsantalet hos privata arbetsgivare har ökat från 407 till 446. Det har också resulterat i en ökning av antalet förtroendevalda, från 28 till 42, inom privat sektor. Det är mycket positivt då länet står inför en stor förändring i och med kommunaliseringen av hemsjukvården. 7 (21)

8 4 Uppföljning av förbundsstyrelsens mål 2011 och strategiska fokusområden Då förbundsstyrelsens mål för verksamheten är tätt länkade till de fokusområden som kongressen 2008 beslutade, har avdelningens verksamhet planerats utifrån dessa tillsammans. Därför skrivs områdena ihop även i verksamhetsberättelsen. Förbundsstyrelsens mål att Vi i Vårdförbundet stärker våra professioners identitet kopplar avdelningen till fokusområde Profession och har planerat mål och aktiviteter utifrån detta. På samma vis kopplas målet Vi i Vårdförbundet arbetar för en nolltolerans mot vårdskador ihop med fokusområde Säker vård och målet Vi i Vårdförbundet väcker samhällsdebatt om värderingen av välfärdens kunskapsområde kopplas till fokusområde Villkor. Profession Vi i Vårdförbundet stärker våra professioners identitet I detta fokusområde har avdelning Östergötland arbetat mot de lokala målen Kunskapsutveckling är en del av det dagliga arbetet och Vårdens ledarskap bidrar till förbättringsarbete och professionsutveckling. Utifrån målet där kunskapsutveckling är en del av det dagliga arbetet har två strategier tagits fram. De är Arbeta med medlemmarnas möjlighet att kunskapsutveckla på arbetstid och Skapa dialog med medlemmar och nyckelpersoner. Det förväntade resultatet utifrån målet är att medlemmarna upplever att de har möjligheter att utvecklas. I grundutbildningen ges de förtroendevalda kunskap om enkla och snabba sätt att kunskapsutveckla, ex. olika webbplatser. Förutsättningarna för kunskapsutveckling har också diskuterats med medlemmar i samband med medlemsmöten och en bussresa. Resan gav deltagarna guldkant på medlemskapet, erbjöd en kollegial mötesplats och deltagarna var mycket nöjda med dagen. Om det påverkar upplevelsen av vilka förutsättningar medlemmen har för kunskapsutveckling går inte att besvara. Varken målet eller det förväntade resultatet kan anses ha uppnåtts ännu. I år fortsatte aktiviteterna för länets skolsköterskor. Vårdförbundet erbjuder kollegiala mötesplatser där möjlighet finns att knyta kontakter, bilda nätverk och få kunskapspåfyllnad utifrån aktuella ämnen. Förtroendevalda skolsköterskor har träffats vid två tillfällen under året och under höstlovet erbjöds en heldags medlemsutbildning för alla skolsköterskor. 40 medlemmar fyllde då på sina kunskaper om den nya patientsäkerhetslagen och den nya skollagen. Medarbetare från Folkhälsovetenskapligt centrum presenterade en ny rapport som handlar om elevhälsan. Behovet för liknande mötesplatser upplevs vara mycket stort i denna medlemsgrupp, som i sin yrkesutövning är väldigt ensamma. Deltagarna har uttryckt uppskattning för de genomförda 8 (21)

9 aktiviteterna och efterfrågan finns på en fortsättning. Även om det inte finns något mätbart resultat utifrån upplevelse av förutsättningar för kompetensutveckling, är känslan att mötesplatsen påverkar positivt. Utifrån strategin att skapa dialog med medlemmar och nyckelpersoner har samtal förts med politiker (9), andra nyckelpersoner (4) och centrumchefer (8). Utgångspunkten har varit viljeinriktningarna vid avtalsförhandlingarna med SKL, där specialistkunskap är en. Vad samtalen resulterat i och om det förväntade resultatet uppnåtts går tyvärr inte att mäta. Det är ändå troligt att samtal med personer på olika organisatoriska nivåer har en positiv effekt. För att utveckla och synliggöra omvårdnad, så att kunskapen efterfrågas av verksamheten, genomfördes 3 cirkelträffar med chefsmedlemmar. Det resulterade i att deltagarna formulerade mål och mått utifrån sin verksamhet. Om det sedan har påverkat till att kunskapen efterfrågas, går inte att mäta i nuläget. Dialog har också förts med kursansvariga på Hälsouniversitetet och de kliniska adjunkterna för att kunskapen ska efterfrågas av verksamheten även från utbildningarna. Den dialogen har bara påbörjats och än går inga resultat att se. En av mötesplatserna för förtroendevalda fokuserade på förutsättningarna för kunskapsutveckling. Utbildningsdagen var mycket uppskattad och det politiska innehållet, med fokus på specialistkunskap, delgavs av vice förbundsordförande Anna Andersson. Cirkus Cirkör avslutade sedan dagen och deltagarna fick utveckla sitt kreativa tänkande. Sammantaget kan sägas att strategin skapa dialog med och det förväntade resultatet kunskapen efterfrågas, är i stort sett omöjligt att mäta resultat utifrån. Även om viljan att nå dit är riktig borde resultaten och måluppfyllnaden i högre grad kunna mätas. Det bör utvecklas i framtida planering av verksamhet och aktiviteter. I strävan att uppnå det andra målet som är vårdens ledarskap bidrar till förbättringsarbete och professionsutveckling, arbetade avdelningen med strategierna Chefer från våra professioner finns i vårdens beslutsprocesser och Vårdens ledarskap efterfrågar examensarbete som är kopplade till verksamheten. De förväntade resultaten utifrån strategin chefer från våra professioner har formulerats som Fler 1:a linjenchefer i samverkansgrupper på produktionsenhetsnivå och Skapa dialog om vårdens komplexa ledarskap. För att kunna föra dialog om professionernas deltagande i vårdens beslutsprocesser och det komplexa ledarskapet, följs årligen sammansättningen i landstingets ledningsgrupper upp. Utvecklingen hittills har inte varit positiv då ledningsgrupperna starkt domineras av de medicinska och administrativa kompetenserna. Fortsatt uppföljning sker utifrån resultaten och dialog förs bl.a. i samverkansgrupper på olika nivåer. I syfte att skapa dialog om vårdens komplexa ledarskap genomfördes en halvdagsutbildning 9 (21)

10 med Bodil Jönsson, om lösningsfokuserat arbetssätt. Föreläsningen, som handlade om bl.a. ledarskap, kommunikation, gruppdynamik och konflikthantering, uppskattades av cheferna. Utvärderingen visar att aktiviteten uppfyllde förväntningarna och att innehållet stärkte deras ledarroll. Det borde kunna bidra till uppfyllnad av det förväntade resultatet att skapa dialog om det komplexa ledarskapet i vården. Genom nätverket Vårdledarforum driver Vårdförbundet aktivt förutsättningarna för vårdens ledarskap så att chefsmedlemmar kan driva förbättringsarbete och professionsutveckling. Arbetsformen upplevs som mycket värdefull och en bra dialog förs med chefsmedlemmarna genom deras representanter i gruppen. Inför 2012 utvidgas forumet så att alla landstingets produktionsenheter finns representerade. Arbetsformen ses så framgångsrik att den är aktuell även på nationell nivå. Om metoden bidrar till att det förväntade resultatet fler 1:a linjenschefer i samverkansgrupper har uppnåtts går inte att avgöra i dagsläget. Däremot är det oerhört värdefullt att fungerande forum finns där chefsfrågor kan lyftas för att ge förutsättningar för utveckling i ledarskapet och öka medlemskapets värde. Strategin utifrån målet Vårdens ledarskap bidrar till förbättringsarbete och är att examensarbeten med koppling till verksamheten efterfrågas av vårdens ledarskap. Samtal har förts med kliniska adjunkter så att verksamheten ska efterfråga studenternas examensarbeten och att de då kan kopplas till verksamheternas förbättringsarbete. Dialogen bör fortsätta då det förväntade resultatet att uppsatserna omsätts i verksamhetsutvecklingen inte har uppnåtts. Avdelningens stipendium för examensarbeten (c-uppsatser) har marknadsförts på olika mötesplatser där studenter funnits med. Det inkom endast fyra uppsatser, varav en utsågs till vinnare och uppmärksammades på avdelningens årsmöte. Uppsatsen heter Sjuksköterskans upplevelse av motivation till egenvård hos patienter med diabetes typ 2 och har skrivits av Anette Jakobsson och Sandra Lindeborg. Stipendiet är en bra metod att synliggöra och uppmärksamma studenternas uppsatser vilket kan öka förutsättningarna för att de omsätts i verksamheten. Säker vård Vi i Vårdförbundet arbetar för en nolltolerans mot vårdskador Här har de lokala målen formulerats till Kontinuerlig diskussion och återkoppling utifrån rapporterade avvikelser och risker och Rätt kompetens krävs vid anställning/verksamhetsutveckling. För att nå målet om kontinuerlig diskussion och återkoppling utifrån risker och avvikelser har aktiviteterna utgått från strategierna Implementera styrdokumentet om säker vård och att Sprida kunskap om nya patientsäkerhetslagstiftningen. Det förväntade resultatet var att riskanalyser görs i verksamheterna. Styrdokumentet om säker vård togs fram I år fortsatte arbetet med implementering av dokumentet i verksamheterna och att 10 (21)

11 göra det känt så det blir ett stöd i arbetet med riskanalyser. Säker vård ingår som en del i utbildningen för förtroendevalda. I utbildningsdelen om systematiskt arbetsmiljöarbete får deltagarna kunskap om riskanalyser. Dessa kan då efterfrågas i verksamheten, vilket ökar förutsättningarna för att riskanalyser i högre grad genomförs. De förtroendevalda skyddsombuden har då uppmärksammats på vikten av riskanalyser. Förtroendevalda har fört dialog om styrdokumentet vid både nätverksträffar och träffar för förtroendevalda på produktionsenhet och upplevelsen är att medvetenheten om att riskanalyser skall göras har ökat. I samarbete med landstingets patientsäkerhetsenhet genomfördes lunchmöten med chefsmedlemmar. Syftet med dessa möten var att implementera styrdokumentet och att öka kunskapen om den nya patientsäkerhetslagen. Det högaktuella innehållet uppskattades av cheferna och resulterade i ett stort deltagarintresse. Att mötena organiserades och genomfördes i samverkan med landstinget fick mycket positiv respons. Kunskap om lagstiftningen och ökat medvetande gällande patientsäkerhet kan leda till ökad förekomst av riskanalyser i verksamheterna. Fortsatt arbete krävs dock för att nå tillfredsställande resultat i frågan. En bekräftelse på att riskanalyser ändå görs mer frekvent och att medvetenheten om dem har ökat, är den enkät som skickades till de förtroendevalda efter sommaren. Årets enkät är en uppföljning utifrån resultatet från förra året. Då sommaren är en riskfylld period pga. att bemanningen minskar samtidigt som fler medarbetare är oerfarna, har Vårdförbundet begärt att riskanalyser skall göras i alla verksamheter. Inför denna sommar ses att antalet riskanalyser ökat, samtidigt som fler förtroendevalda uppger att riskanalys inte gjorts och betydligt färre uppger att de inte vet. Det tolkas som att medvetenheten i alla fall har ökat om att riskanalys med tillhörande handlingsplan ska göras, vilket då också ger möjlighet att tydligare peka ut de brister som finns och behöver åtgärdas. 1 januari infördes den nya Patientsäkerhetslagen vilket påverkar alla legitimerade yrkesutövare, vårdgivare och vårdtagare. Vårdförbundet har under året erbjudit medlemmarna möjlighet till kunskapspåfyllnad om nya lagen. Den ingår i grundutbildningen för nya förtroendevalda. Det kan stärka betydelsen av riskanalyser och proaktiva arbetssätt även i andra sammanhang. Medlemsutbildningar om Patientsäkerhetslagen har under året genomförts på länets sjukhus, i de tre länsdelarna. Till dessa kom drygt 100 medlemmar som ville öka sina kunskaper i ämnet. Som en följd av utbildningarna tog chefer kontakt och efterfrågade kunskapen till sina enheter. Vårdförbundet inbjöds till arbetsplatsträffar så att fler skulle få möjlighet att delta. Det gjorde att ytterligare ca 40 medlemmar ökade sin kunskap om den nya lagen. Det förväntade resultatet att riskanalyser görs i verksamheterna kan sägas vara uppnått. Däremot sker det inte i tillräckligt hög grad och är fortfarande inte en 11 (21)

12 självklarhet. Känslan är dock att diskussionen om avvikelser och risker har ökat i verksamheten, men att det fortfarande finns stora brister i hur de återkopplas. Det förekommer också stora skillnader mellan olika arbets- och vårdgivare. För att uppnå målet om rätt kompetens vid anställning/verksamhetsutveckling har strategierna Verka för att verksamheterna upprättar kompetensförsörjningsplan och Säkerställa kvalitén vid upphandling och auktorisering legat till grund för verksamheten. Kopplat till dessa har de förväntade resultaten varit att kompetensförsörjningsplan finns med i överläggningen och att Vårdförbundet deltar vid upphandlingar. Kompetensförsörjningsplaner har diskuterats i möten med ansvariga för lokal lönebildning på alla produktionsenheter (utom en) i landstinget. Samtal har förts utifrån Vårdförbundets tre viljeinriktningar (lokal lönebildning, hälsosamma arbetstider och specialistkunskap) och behovet av att verksamheterna upprättar planer för sin kompetensförsörjning. Än syns inget resultat av dessa samtal. Vid överläggningarna har lönecoachen bidragit till att diskussion förts om kompetensförsörjningsplaner. Det finns tyvärr inte dokumenterat i protokollen och befintliga planer är inte kända i verksamheterna enligt signaler från medlemmarna. Positivt är att dialog kring kompetensförsörjningsplaner har påbörjats på olika organisatoriska nivåer, men mycket återstår innan de är kända och att dialogen är självklar på arbetsplatserna. För att säkerställa kvalitén vid upphandlingar fortsätter avdelningens ESKAgrupp sitt arbete. ESKA (Entreprenörskap Strategier Kunskap Auktorisering) har under året haft fokus på vårdval och pågående kommunalisering av hemsjukvården. Medlemmar har på olika sätt under året förmedlats kunskap om auktorisering, vårdval och entreprenörskap. Ingen upphandling har varit aktuell i landstingets verksamhet, däremot har Vårdförbundet deltagit och påverkat vid upphandlingsprocessen i Linköpings kommun. Metoden att ha en expertgrupp är värdefull då de olika kompetenserna ökar kunskapen och stärker Vårdförbundet i dessa frågor. Villkor Vi i Vårdförbundet väcker debatt om värderingen av välfärdens kunskapsområden Avdelningens lokala mål har här formulerats som Bättre löneutveckling under yrkeslivet och Förutsättningar finns för ett hållbart yrkesliv. Utifrån målet bättre löneutveckling så har strategin varit att en lokal lönestrategi ska formas. Det förväntade resultatet kopplat till strategin var att verksamheterna tar ansvar för lönebilningen och att medlemmar har lönesamtal. Lön är en ständigt aktuell fråga som avhandlas i olika möten med medlemmar och förtroendevalda. Upprepat under året har träffar för förtroendevalda på olika nivåer haft fokus på lön och lönebildning. En 12 (21)

13 fördjupningsdag, som var uppskattad av deltagarna, genomfördes med fokus på lön. Ca 90 förtroendevalda förde då en dialog kring löneavtalet. Under dagen deltog också Vårdförbundets chefsförhandlare Kerstin Persson, som gav en bild av hur avtalsförhandlingarna fortlöpt och informerade om det nytecknade löneavtalet med SKL. Löneavtalet och den lokala lönestrategin har också diskuterats vid nätverksträffar för de förtroendevalda. Dessa träffar fokuserar på förtroendevaldas samarbete inom sina produktionsenheter, utifrån olika ämnesområden. Den lokala lönebildningen har varit ett ämne som förtroendevalda upplevt viktigt att sinsemellan föra dialog om, och på så vis öka förutsättningarna för att den ska fungera. Vid dessa mötesplatser har lönecoachen för aktuell produktionsenhet deltagit, vilket varit uppskattat. Lönepolitik och lokal lönebildning är också en del i grundutbildningen för nya förtroendevalda. Välutbildade och kunniga förtroendevalda är en förutsättning för att ansvar för lönebildningen ska kunna tas i verksamheter, där Vårdförbundet är en av parterna. Upplevelsen är att löneprocessen har förbättrats för medlemmarna genom att avdelningen har lönecoacher och ett avtals-au finns som sammanställer resultat och erfarenheter, samt formar nya strategier för utveckling av den lokala löneprocessen. Fortsatt diskussion bör ske kring coachinguppdraget, då det är en svår balans mellan att coacha den förtroendevalda och att ta över i överläggningen. För att skapa en bild av hur löneprocessen fungerar i verksamheterna, görs årligen en webbenkät som skickas till avdelningens medlemmar. Den ger möjlighet att fånga upp de verksamheter där processen inte fungerar och där arbetssätten behöver utvecklas. Även arbetsgivarna är intresserade av resultaten och uttrycker att det är värdefullt att föra en dialog om dem, så att processerna ständigt kan utvecklas. Det förväntade resultatet att medlemmarna har lönesamtal är i hög grad uppfyllt, däremot behöver verksamheterna i högre grad ta ansvar för lönebildningen så att målet om en bättre löneutveckling under yrkeslivet kan uppfyllas. Det målet är väldigt långsiktigt och en lång väg återstår. Det andra målet inom området, att förutsättningar finns för ett hållbart yrkesliv, har haft två strategier. De har varit att Förbättra villkoren vid arbete på obekväm arbetstid, jour och beredskap och att Vi påverkar medlemmarnas förutsättningar. Det förväntade resultatet till målet är Flexibla lösningar utifrån individens villkor. Utifrån den första strategin ges i grundutbildningen möjlighet att diskutera olika arbetstidslösningar. Exempel och grundläggande information ges vad gäller lagar, centrala och lokala kollektivavtal, samt senaste forskning utifrån hälsosamma arbetstider. Vårdförbundets politik kring hälsosamma arbetstider diskuteras och tankar väcks hos deltagarna. Det ger möjlighet att föra dialog på arbetsplatsen om hälsoaspekter kopplat till arbetstiderna och hur ohälsa kan förebyggas. Vid tecknande av LOK (i landstinget) utifrån löneavtalet HÖK 11 ingicks en överenskommelse om partsgemensamt arbete utifrån hälsosamma och verksamhetsanpassade arbetstider. En process utifrån den överenskommelsen påbörjades men har 13 (21)

14 tyvärr stått relativt stilla. Inga resultat kan ännu ses men arbetet fortsätter, då det är nödvändigt med flexibla lösningar ur både ett medlemsperspektiv och ett verksamhetsperspektiv. En anledning till att frågan inte har kommit igång kan vara att en långvarig tvist pågått efter landstingets uppsägning av arbetstidsmodeller Tvisten avslutades i november 2011 och utmynnade i att 18 av Vårdförbundets medlemmar fick ekonomisk kompensation pga. felaktigheter i arbetsgivarens hantering av frågan. Detta löser dock inte grundproblematiken att arbetstiderna varken är hälsosamma eller verksamhetsanpassade. Tyvärr har mycket frustration väckts då hållbara lösningar för alla berörda inte har uppnåtts, även om det hela tiden varit Vårdförbundets ambition. Strategin förbättrade villkor vid arbete på obekväm arbetstid speglar ett stort behov, men tyvärr har förutsättningarna inte medgivit att det förväntade resultatet uppnåtts även om det är ett stort värde att dialogen påbörjats. Utifrån de kongressbeslut som togs i september så fortsätter det arbetet i hela förbundet. Strategin Vi påverkar medlemmars förutsättningar har fokuserat på stödet till enskilda medlemmar och insatser för arbetsplatser med komplexa behov. Antalet rehabiliteringsärenden har minskat något under året och det finns idag inte några längre sjukskrivningar med tillfällig eller tidsbegränsad sjukersättning. En ökning (från 1 till 4) ses av antalet ärenden där tolkningsföreträde lagts. Arbetsgivaren har då inte gjort skillnad på vad som gäller utifrån patientsäkerhetslagen och lydelserna i AB. Sammantaget så har det varit något färre antal ärenden under året, vilket är positivt. De medlemmar som fått stöd har enligt utvärderingarna varit mycket nöjda med den hjälp Vårdförbundet erbjudit. Två medlemmar har fått stöd i samband med stadigvarande förflyttningar utifrån LAS. En omorganisation (5 vårdcentraler blev hemsjukvårdsenhet) i länet föranledde att 90 medlemmar involverades i förflyttningar av arbetsplatser och tjänster. Det var turbulent en tid men fungerar nu relativt bra. När tidsbegränsade anställningar tar slut kontaktas medlemmen för ett samtal, vilket varit väldigt uppskattat. En expertgrupp har bildats som fokuserar på arbetsplatser med komplexa behov. Känslan är att det under året bidragit till fler flexibla lösningar utifrån individens villkor. Vid omorganisationer har professionernas kunskap bidragit till ökad patientsäkerhet och bättre vårdmiljö. Tillsammans med förtroendevalda och medlemmar har medvetenheten ökat kring vikten av systematiskt arbetsmiljöarbete och riskanalyser. Upplevelsen är att ett tidigt agerande i processen leder till bättre villkor och förutsättningar för medlemmarna och att Vårdförbundet oftare har en självklar roll vid förändring och omorganisation. 14 (21)

15 5 Lokala mål/övrig verksamhet Forma och driva Vårdförbundets politik Strategin har varit kopplad till våra interna processer och ansvaret för avdelningens verksamhet, samt utveckling och förankring av politiken. Det har upplevts positivt med styrelsemöten och temadagar med ca två veckors mellanrum, då det bidragit till en kontinuerlig process och politisk diskussion. Det ses dock som ett område som behöver utvecklas för att skapa ytterligare tydlighet i den politiska diskussionen. Temadagarna upplevs positivt och skapar möjlighet till samsyn i olika problem som förekommer över länet. Det är också ett tillfälle för kompetenspåfyllnad utifrån vad det fackliga uppdraget kräver. Att Vårdförbundets syns på olika nationella konferenser (under året på Patientsäkerhetskonferensen och Prioriteringskonferensen) ses som en dubbel vinst. Dels ökar kunskapen utifrån sakfrågan här i avdelningen, men möjlighet ges också till samtal med andra aktörer, t ex. politiker, vilket synliggör Vårdförbundet och skapar en arena för lobbyarbete. Här finns ingen mätbar framgångsparameter mer än att Vårdförbundet aktivt deltar i debatten och att åsikterna efterfrågas, vilket är viktigt för påverkan på lång sikt. Under året har två årsmöten genomförts, ett extra årsmöte inför kongressen och det ordinarie årsmötet nu i höst. Pga. den delade kongressen som avslutades i september, visste styrelsen inte vilka strategiska områden kongressen skulle komma att besluta. Av den anledningen ansågs inte enkät vara den bästa metoden inför årets ordinarie årsmöte. Metoden har tidigare ansetts öka medlemmarnas inflytande i processen för avdelningens verksamhetsplanering, då fler medlemmar svarar på webbenkäten än som kommer på årsmötet. I år fördes istället dialogen med årsmötet på ett åsiktstorg utifrån de av kongressen beslutade strategierna. Det innebar att möjlighet gavs till medlemmarna att göra medskick och påverka inför verksamhetsplaneringen för Även lunchmötena under v 35 har varit en mötesplats där medlemmar kunnat diskutera avdelningens verksamhet, både det som varit och framtiden. Det skapar också en öppen process och ger möjlighet till inflytande för den enskilde medlemmen. Marknadsföra Vårdförbundet I syfte att marknadsföra Vårdförbundet har olika aktiviteter planerats och genomförts. Som framgår i stycket medlemsutveckling har studenter och privata medlemmar varit prioriterade medlemsgrupper, där resultaten också varit goda och medlemsantalet ökat (se Medlemsutveckling). För att bli mer synliga på arbetsplatserna har också introduktionen av nya förtroendevalda skett på arbetsplatserna (se Förtroendevalda i Östergötland nedan). 15 (21)

16 Utöver det har professionsdagarna uppmärksammats genom anordnande av föreläsningar utifrån respektive professions kunskapsområde. Sammanlagt deltog ca 120 medlemmar vid dessa tillfällen. Det var lite problematiskt att hitta föredragshållare från länet och till nästa år behöver metoden utvecklas. Deltagarna vid dessa tillfällen har i alla fall varit nöjda. Även politiker har inbjudits att delta vid dessa tillfällen, för att professionernas kunskaper ytterligare skulle synliggöras, men också för att erbjuda medlemmarna möjlighet diskutera med politiken. Tyvärr har inte det politiska deltagandet varit så stort som önskat. Informationsbord har funnits på de tre större sjukhusen vid två tillfällen under året. Det möjliggör spontana, kortare möten där medlemmar träffar förtroendevalda och får chansen att ställa frågor, samtidigt som Vårdförbundet syns för både medlemmar, medborgare och andra yrkesgrupper. Vårdförbundet har under året varit synliga och hörts i länets olika media i form av debattartiklar, tidningsartiklar, lokal-tv och lokalradio. De ämnen där Vårdförbundets åsikt hörts har varit värdering av kunskapen, kompetens- och personalbrist i vården, avsaknad av specialistkunskap inom vissa områden, arbetsmiljöproblem, lön och nya löneavtalet, vårdval och behov av hälsosamma arbetstider. Kontakter har etablerats med lokala media och Vårdförbundets synpunkter efterfrågas utifrån aktuella händelser. Positiv respons har framförts av medlemmar som uttrycker att Vårdförbundet är synligt. Förtroendevalda i avdelning Östergötland Den 31 december 2011 hade avdelning Östergötland 368 (+3) registrerade förtroendevalda på arbetsplatserna. De är fördelade per sektor enligt följande: landsting 274 (-4) st, kommunerna 48 (-2) st, privata 45 (+10) st, samt statliga 1 (-1) st. Det innebär att antalet förtroendevalda ökat med 2 st sedan föregående år. Det är relativt stor omsättning bland de förtroendevalda. De vanligaste orsakerna till att de förtroendevalda avslutar sina uppdrag har varit pensionering, flytt och byte av tjänst. 77 nya förtroendevalda har registrerats på arbetsplatserna under året. Av dem har 65 st introducerats i uppdraget av Vårdförbundets förtroendevalda på landstingsfacklig tid. Så långt det varit möjligt har introduktionerna ägt rum hos den förtroendevalda på arbetsplatsen. Det har bidragit till att introduktionen blivit mer individuellt anpassad, skapat möjlighet till verksamhetsnära diskussioner och att Vårdförbundet är mer synligt på arbetsplatserna. Totalt har 64 nya förtroendevalda genomgått grundutbildning under året (jmf med 52 st 2010). Av dem var 63 sjuksköterskor och en biomedicinsk analytiker. 50 förtroendevalda har sin anställning i landstinget, nio i kommunerna och fem är privatanställda. Utbildningarna har genomförts vid 16 (21)

17 fem tillfällen under året, jmf med fyra gånger som hittills varit brukligt. Då efterfrågan av utbildningstillfällen varit större än vad som initialt planerades, har en extra omgång lagts till. Utbildningen för nya förtroendevalda sker under sex dagar fördelat på 3 x 2 dagar under 6-8 veckor. I utvärderingen uppger de förtroendevalda att de är nöjda och uppskattar utbildningen. Bäst betyg får delarna som rör Arbetsmiljölagen och Systematiskt arbetsmiljöarbete, men också utbildningsdelen som berör Arbetsrätt och Kollektivavtal har värderats högt av deltagarna. Utbildningen kan och ska hela tiden utvecklas i samklang med Vårdförbundets utveckling, samt utvecklingen inom vård och samhälle. Lesothoprojektet Under 2011 har tre besök skett till Lesotho Nurses Association (LNA) i Lesotho, ett flertal telefonmöten och mycket mailkontakter. Första besöket gjordes i februari då möten genomfördes med projektets styrelse, verkställande styrelse och personal på Wellness Centre (WC). Det andra besöket genomfördes i september. Då genomfördes möten med revisorer, styrelsemöte, deltagande på utbildning (stresshantering för verksamhetschefer) och möte med personal på WC. Vid det tredje besöket i november, deltog Vårdförbundets tre representanter, i en gemensam workshop för alla dem som arbetar med Wellness Centre-konceptet. Konferensen hölls i Pretoria, i Sydafrika och syftade till att komma överens om: 1. en gemensam definition och gemensamt innehåll för konceptet, 2. framtagande av strategier för hållbarhet och stärkande av den lokala organisationen och 3. kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Efter konferensen genomfördes ett uppföljningsbesök i Lesotho. Förbundsordförande Sineva Ribeiro fick då ta del av centrets innehåll och omgivningar, med syfte att skapa förståelse för komplexiteten i Lesotho utifrån ett HIV/AIDS-perspektiv. Där välkomnades också fyllnadsvalda nationella ordföranden Monaphathi Maraka och avtackades avgående ordföranden Makholu Lebaka. Nya styrelsen lyckönskades och önskemål framfördes om snabb återkoppling om den framtida arbetsorganisationen. Centret i Lesotho har en ökande belastning med fler klienter, delvis pga. att det nyöppnade sjukhuset är beläget en bit utanför staden. Centret är inne i framskridna diskussioner om framtida lokalisering och hur verksamheten ska fortskrida utifrån en bra vårdmiljö och patientsäkerhetsaspekt. Vårdförbundet deltog i en uppskattad och välbesökt workshop för ungdomar (12-19 år) som på olika sätt påverkas av HIV/AIDS. Ungdomarna var vetgiriga och aktiva. Ex. en pojke vars mamma är klient på centret, som blivit smittad efter att ha våldtagits av en polisofficer. Pojken uttryckte många existentiella frågeställningar och känslor. Forteprojektet I Forte-projektet har tre uppskattade inspirationsföreläsningar om entreprenörskap genomförts. En av dem var riktad till chefer. Kontinuerligt under året har flertalet personliga kontakter skett med medlemmar som är intresserade av entreprenörskap. Ex. på det kan vara medlemsmötena under v 17 (21)

18 35 och KALAS-mottagningen (för nya studenter), med avdelad plats för information och diskussion om entrepreniellt tänkande. Under året har Vårdförbundet varit värd för ett av Fortes arbets-/styrgruppsmöten, vilket också innehöll ett uppskattat studiebesök hos den privata mödravårdsmottagningen Freja. Utifrån konceptet lärande organisation har deltagande också skett i en föreläsning, Entreprenörsutbildning på sjukgymnastprogrammet på Hälsouniversitetet och besök på Lahtis universitets entreprenörskapsdag. Ukrainasamarbetet I Ukraina är vår kunskap efterfrågad. Syftet med samarbetet är att möjliggöra: 1. En reduktion av antalet förlossningsskador hos nyfödda barn genom undervisning av CTG-övervakning (idag finns ingen CTG-övervakning vid förlossningen på de flesta förlossningsavdelningarna). 2. Att stärka våra ukrainska kollegor i deras yrkesutövande och i det fackliga arbetet. I Ukraina sker en snabb minskning av befolkningen och hälsoinstituten visar allvarliga brister. Barn- och mödravården är eftersatt pga. bristande kunskap och resurser. Barnsjukdomar sprids ofta på förlossningskliniker och utgör den främsta orsaken till en förhållandevis hög barnadödlighet. En annan viktig orsak är också bristande kunskap hos vårdpersonal och föräldrar. Enligt FN:s AIDS-program (UNAIDS) har Ukraina den allvarligaste HIV-epidemin i Europa. Över 1,6 % av den vuxna befolkningen (över 15 år) tros vara HIVsmittade. I början av juni besökte fem representanter från Vårdförbundets avdelningsstyrelse staden Lviv i Ukraina. Besök genomfördes hos representanter för Fria facket. Det är en ung organisation som är på väg att växa, men som har stora utmaningar framför sig. Studiebesök genomfördes på kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Lviv och på ett HIV/AIDS-center (70 % av de HIV-smittade har också tuberkulos). En barnavårdcentral, med ansvar för 9000 barn (0-18 år) besöktes också. Där fanns specialister på barnsjukvård, både läkare och sjuksköterska. Mottagningsbesök kunde bokas, hembesök genomfördes och även jourmottagning fanns dygnet runt. Samarbetet är givande och de ukrainska kollegorna har fått insyn i hur vården kan förbättras för kvinnor och barn. De behöver hjälp och stöd, men inte ekonomiskt stöd i första hand. Det är kunskap som behövs och det kan vi bidra med. Då samarbetet delvis involverar Barn- och kvinnocentrum i Landstinget i Östergötland, har det möjliggjort att gammal (men fullt fungerande) CTGutrustning skall skänkas härifrån till universitetssjukhuset i Lviv under Kontakt har också tagits med Vårdförbundets internationella sekreterare Eva Szutkowska inför en ev. projektansökan till LO/TCO:s biståndsnämnd under Kontakt ska också tas med den nationella fackliga organisationen i Ukraina, vilket är en förutsättning för en fortsättning av samarbetet. 18 (21)

19 Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet

20 20 (21)

21 21 (21)