Jordbruk i olika former
|
|
- Margareta Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gluten Spannmål, gluten och futinsyra Gluten är den vanligaste typen av lektin i vete och andra sädesslag. Vissa människor tål inte gluten och utvecklar därför glutenallergier. Lektiner som får fäste i tunntarmens slemhinneceller kan orsaka smärtsam irritation och omfattande inflammationer. All spannmål innehåller fytinsyra som har en förmåga att binda mineraler och därmed urlaka kroppen på bland annat zink, magnesium och kalcium. För att eliminera effekterna av futinsyran bör man baka på gammaldags vis med surdeg där degen får jäsa under lång tid. Under den långsamma processen med surdeg inaktiveras fytinsyran. Modernt jästbakat bröd har cirka 90 % av fytinsyran kvar eftersom fytinet inte hinner att brytas ner. I surdegsbaket blötlägger man mjölet eller grynen i vatten uppvärmt till cirka 50 C. Det är speciellt viktigt vid tillredning av hela gryn. Vid blötläggningen påbörjas den groningsprocess som innebär att proteinerna bryts ned till aminosyror och att värdefulla enzymer och vitaminer bildas. Bovetemjöl, hirs, majsmjöl, sojamjöl och rismjöl är fria från gluten. Jordbruk i olika former Jordbruk i olika former Dagens jordbruk har drivits in absurdum. Det beror inte på att lantbrukarna är okunniga eller slarviga utan på att de politiker som beslutar om strategierna inte har en aning om vad de sysslar med. Idag gäller det att få ut så mycket avkastning som möjligt per hektar, vad skörden innehåller har liten betydelse.
2 För att motverka det kemiska högrationaliserade jordbruket har man skapat så kallade alternativa former av odling. Benämningen är dock befängd eftersom det handlar om försök att återgå till ursprungliga metoder. Tyvärr har man misslyckats och begreppen har mer eller mindre bara blivit ord för att tillmötesgå och lura konsumenten. Konstgödning Konstgödning kallas också mineralgödning eftersom man tillför mineralerna kväve, fosfor och kalium samt någon enstaka gång kalcium. Konstgödning leder till större biomassa och större skörd upp till en viss nivå. Det medför en kraftig proteinsyntes som kräver mängder av energi och som i sin tur leder till en högre förekomst av ofullständiga proteiner, ger högre nitrithalt och sämre mineral- och vitaminhalt. Konstgödslingen gör också att det krävs större mängder bekämpningsmedel. Att genmanipulera grödan motverkar inte dessa effekter utan tillför istället ytterligare osäkerhetsmoment. Ekologisk odling De ekologiska odlarna strävar efter att producera livsmedel av hög kvalitet, att hushålla med naturresurserna och att förhindra miljöförstöring. Man använder inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Produktionsformerna kontrolleras men däremot förekommer inte kontroll på den färdiga produkten. Ett stort problem att begrunda är det förhållande att har man odlat med konstgödning och bekämpningsmedel i många år så blir åkern helt tom på all näring som en växt behöver och det tar åtskilliga år att reparera skadorna. Biodynamisk odling Den odlingsmetod som använts sedan urminnes tider kallas idag biodynamisk. För de biodynamiska odlarna står matjordens kvalitet och uppbyggnad i centrum. Det innebär också att de strävar efter bästa tänkbara kvalitet på slutprodukten. Man gödslar med kompost, stallgödsel och andra organiska material för att få en levande och fruktbar jord med ökad enzymaktivitet. Odlarna använder också äldre tiders växtföljd för att berika jorden och skörden.
3 Ihåliga argument Ett vanligt argument för konventionell odling med konstgödsel och bekämpningsmedel är att biodynamisk odling skulle ge betydligt lägre skörd. Det finns till och med utredningar som också påvisar detta. Resonemanget är så felaktigt och dumt att det knappt är värt att kommentera. Den biodynamiska odlingen ger vad vi behöver av näringsämnen. Skälet till att metoden inte används mer än den gör är enkelt, den biodynamiska odlingen är svår att genomföra i stordrift. Det finns många undersökningar som visar att modernt jordbruk med konstgödsel och bekämpningsmedel parat med industriell matframställning totalt förstör våra livsmedel. Nedan visar en tabell skillnaden i kvalitet mellan fullkornsmjöl och vitt mjöl behandlat i matindustrins väldiga kvarnar. När mjölet sedan bakas försvinner ännu mer av näringen, så i det vita mjölet finns inte mycket kvar! Näringsinnehållet hos 100 g vetemjöl kontra fullkornsmjöl näringsämne fullkorn vitt mjöl förändring Protein 10 g 8,5 g - 15 % Fibrer 9,9 g 3,5 g - 65 % kolhydrater 62,1 g 72,5 g + 17 % Kalcium 35 mg 22 mg - 37 % Järn 5 mg 1 mg - 80 % magnesium 130 mg 19 mg - 85 % Fosfor 350 mg 120 mg - 66 % Kalium 380 mg 120 mg - 68 % Zink 2,3 mg 0,7 mg - 70 % B1 (tiamin) 0,4 mg 0,1 mg - 75 % B3 (niacin) 6,3 mg 2,8 mg - 55 % B6 0,4 mg 0,2 mg - 50 % Folsyra 0,043 mg 0,021 mg - 51 % Tabellen är framtagen av livsmedelsverket och Änglamark. Syra-basbalansen
4 Syra-basbalansen Det är lätt att själv göra en test om ens kroppsvätskor är sura eller basiska. Köp indikatorpapper på apoteket och testa saliv och urin. Testen ska utföras före måltid. Neutralt ph-värde är 7,0. Allt däröver är basiskt och allt därunder surt. Optimalt värde för saliv är 6,6 7,2 och för urin 6,4 6,8. Dessa värden får sedan ligga till grund för hur syra-basbalansen i kroppen ev ska ändras. Tabellerna nedan ger en uppfattning om syra- resp basbildande födoämnen. Födämnenas syra-basbildande effekter syrabildande mindre syrabildande basbildande mindre basbildande baljväxter brysselkål fisk havregryn inälvsmat höns kaffe kakao ketchup kött linser peppar majsstärkelse mjölprodukter nudlar oliver pasta senap skaldjur socker sparris te ägg frön glass kokos konserverad frukt nötter ost smör spannmål torkad frukt avokado aprikoser citroner grapefrukt grönsaker fikon färsk frukt honung lönnsirap majs melon russin råkost vindruvor bovete hirs kastanjer kokosnöt limabönor mandel rörsockermelass syrade mjölkprodukter För stora avvikelser från de riktvärden som finns på sidan 70 ger upphov till många sjukdomar. Att envist sikta in sig på syra-basbalansen har visat sig vara en effektiv hälsokur mot olika sjukdomar. Föllinge-projektet med kosthållning mot reumatiska sjukdomar är ett bra exempel. Vegankost är mycket basbildande. Men återigen både vegetabilisk och animalisk föda måste odlas och skötas på rätt sätt. Matgrupp Bra Dålig Frukt all frukt sockerrika konserver pulverprodukter
5 rotsaker, potatis, ris, pasta säd, bröd, flingor potatis, råris, couscous, helkornspasta helkornsprodukter, grovt bröd vitt ris, pulvermos, pizza, pasta på vitt mjöl vitt mjöl, vitt bröd, spagetti, sockrade flingor fasta fetter, oljor smör, linfröolja, olivolja margarin, majsolja mjölk, mjölkprodukter Kött, fisk, nötter, baljväxter Drycker socker, salt mm ekologisk mjölk, yoghurt, getost, fårost, keso kalkon, kyckling, fisk, bönor, linser, nötter, torkade linser, ärtor färsk frukt, grönsaksjuicer, rent vatten, mineralvatten, örtte, sojamjölk, rismjölk, sesammjölk, lite vin och öl honung, råsocker, lönnsirap, havssalt Standardmjölk, hårdost fläskkött, korv, salt eller rökt kött, kött eller fisk på burk mjölk, kaffe, te, kakao, saft och läsk, större mängd vin och öl samt starksprit vitt socker, salt Tabeller ur boken Friskare liv av Peter Wilhelmsson Enzymer Enzymer Enzymer är viktiga komponenter i maten. De inaktiveras vid upphettning och dör vid 48 C. Man kan lätt konstatera att all snabbmat knappast innehåller några enzymer alls. Det finns tusentals viktiga funktioner som enzymerna utför i kroppen varje sekund. Omkring hundra enzymer i vårt blodomlopp har till uppgift att hålla oss friska. Enzymreserverna som vi har i kroppen blir lägre och svagare med stigande ålder. Detta gör att man relativt tidigt bör börja med enzymtillskott i form av till exempel vetegroddar, korngräs, vetegräs och liknande produkter. De tre främsta enzymsystemen Metaboliska enzymer som arbetar i blodomloppet, vävnaderna och organen. Matsmältningsenzymer som tillverkas i kroppen för att sönderdela fett, protein och kolhydrater. Matsmältningsenzymer som hjälper kroppen att spjälka och utnyttja maten.
6 Salt Salt För mycket salt skapar problem i vår kropp, allt från stroke till blodtrycksproblem. Många är de matlagningsprogram där saltet förekommer rikligt. Till vissa maträtter behövs dock lite salt men det går utmärkt att istället ta libbsticka och kyndel. Ska man använda salt bör det vara havssalt eller kaliumsalt. Att bjuda gäster på middag och se dem ösa på salt och peppar utan att först smaka är inte roligt. Bäst är kanske att inte ställa fram salt och om någon skulle fråga ta fram örtsalt istället för vanligt salt. Fytonutrienter Fytonutrienter Fytonutrienterna finns i växter och har fysiologisk inverkan på kroppen. Kunskapen om dem är relativt ny, men man vet att de kan verka genom att specifikt påverka vissa gener. Brist på fytonutrienter är inget problem för vegetarianer eftersom basfödan består av grönsaker, men för andra är det viktigt att tänka på att få i sig en varierande och färgrik kost. Ju färgrikare grönsaker vi äter desto bättre mår vi. Några fytonutrienter Allysulfider finns i vitlök och lök och stöder cellens skydds- och avgiftningsmekanismer. Capsaicin är det ämne som ger det heta i chili- och cayennepeppar. Det neutraliserar nitrosaminer, vilket är kvävehaltiga cancerframkallande ämnen.
7 Flavonoider finns i riklig mängd i soja, äpple, löksorter, sparris och aloe vera. De har virus-, inflammations- och cancerhämmande egenskaper. Fytater finns i säd och sojabönor. De motverkar cancer. Gluarater finns i citrusfrukter, sädesslag och tomater och förbättrar kroppens avgiftning. Indoler finns hos korsblommiga grönsaker som broccoli och brysselkål. De reglerar östrogenomsättningen och skyddar mot bröst- och livmodercancer. Isoflavoner finns i sojabönor och råg. De normaliserar östrogen- och testosteronaktiviteten och skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Ligniner finns i linfrö och sojabönor och normaliserar omsättningen av östrogen och testosteron. Karotenoider finns t ex i morötter, paprika och tomater. De är immunstärkande, sänker LDLkolesterolet och hämmar inflammationer. Monoterpener finns i citrusfrukter. De motverkar cancerogena ämnen. Polyfenoler finns i grönt te, frukt, grönsaker och säd. De hämmar mutationer och cancerogena förändringar. Saponiner finns i bönor och motverkar cancer. Sulforafaner finns hos korsblommiga grönsaker och stöder leverns avgiftning. Antioxidanter Antioxidanter Vitamin E är en av många antioxidanter. Men E-vitamin är inte tillräckligt som antioxidantiskt skydd. Det är som regel inte nog att äta någon enstaka antioxidant eftersom många av dem samverkar och dessutom förstärker varandra. En av de starkaste antioxidanterna är quercitrin som bland annat finns i lök, äppelskal och broccoli. Den är nära på fem gånger starkare än både C- och E-vitaminen. Antioxidativ hos några livsmedel, vitamin E har värdet 1
8 livsmedel värde antioxidant Lök, äppelskal, bär, te 4,7 quercitin Röda vindruvor, broccoli, vindruvor, hallon 4,4 cyanidin Jordgubbar, auberginerskal 4,4 delfinidin Te 3,8 epigallokatekin Tomater 2,9 lykopen Citron, oliver,selleri 2,1 luteolin Paprika, morötter,tomat, gröna grönsaker 1,9 betakaroten Gröna grönsaker 1,5 lutein Selleri, persilja 1,5 apigenin Frukt, grönsaker 1,0 Vitamin C Fullkornssäd,nötter 1,0 Vitamin E Olja, lax, krabba 0,03 astaxantin Kolesterol Kolesterol Kolesterol är numera ett ganska välkänt begrepp som finns av två olika slag, det goda kolesterolet (HDL) och det dåliga (LDL). Kolesterolet fungerar som transportör både av själva kolesterolet och av ämnen som kallas triglycerider till olika delar av kroppen. Alla celler har speciella mottagare för kolesterol i sina cellväggar där transportörerna kan avlämna sin last. På så sätt får cellerna de fetter och det kolesterol de behöver. När cellens behov är täckt stängs mottagaren i cellens vägg och överskott av fett och kolesterol fortsätter att cirkulera i blodet som LDL till dess att det tas upp i fettcellerna för lagring eller överförs till HDL för återtransport till levern.
9 Omega 6 och omega 3 Omega 6 och Omega 3 Det finns ytterligare en indelning av oljor eller fetter vilka beskriver ett balansförhållande i kroppen, nämligen fettsyrorna linolsyra, Omega 6 och linolensyra, Omega 3. Om denna balans saknas har det med kostvanorna att göra. En av huvudorsakerna är för lite fisk. För mycket kött ger för hög nivå av Omega 6. Dessa förhållanden är mycket komplicerade och kan inte redas ut här. Men för den som inte tycker om fisk eller är vegetarian finns det andra födoämnen att kompensera med. Matindustrin har delvis förstört balansen mellan de båda fettsyrorna. Dagens kost innehåller femton gånger så mycket Omega 6 som Omega 3. Innehåll av fettsyror i olika oljor Omega 6 linolsyror Omega 3 linolensyror Druvkärneolja 66,7 % Hampfröolja 57,0 % Hampfröolja 19,0 % Jättenattljusolja 8,2 % Jordnötsolja 33,0 % Linfröolja 53,1 % Linfröolja 15,7 % Rapsolja 9,6 % Majsolja 44,0 % Valnötsolja 11,5 % Margarin 33,8 % Vetegroddsolja 5,0 % Olivolja 7,5 % Sesamfröolja 41,7 % Solrosolja 63,6 % Tistelolja 75,7 % Vetegroddsolja 58,0 % Vi behöver ytterst små mängder av dessa fettsyror varje dag, cirka 2 gram Omega 6 och cirka 0,6 gram Omega 3. Av tabellen framgår att linfröolja och hampfröolja har en idealisk balans mellan de båda fettsyrorna. Ungefär dubbelt så mycket Omega 3 som Omega 6 är ett bra riktvärde. Förr fanns det något som kallades konjugerande linolensyra. Kött, ost och mjölk innehöll denna linolensyra. På grund av förändringar i djurfodret och nya metoder inom livsmedelsindustrin under de senaste tjugo åren har den konjugerande linolensyran minskat med upp till 80 % vilket med största sannolikhet leder till en rad fysiologiska förändringar i kroppen. Brist på detta ämne kan vara en av orsakerna till fetma eftersom ämnet troligtvis har en förmåga att öka fettutsöndringen från kroppens fettdepåer samtidigt som nedbrytning av muskulaturen förhindras. Av tabellen på sidan 62 framgår att vi bör äta ca tre gånger så mycket Omega 6 som Omega 3. Det
10 är viktigt att hålla denna balans eftersom fettsyrororna är essentiella, dvs livsnödvändiga och måste i princip i rätt proportion tillföras kroppen varje dag. Brist på Omega 6 och Omega 3 ger allvarliga sjukdomssymptom, vilket också kan beskrivas så här: för lite av existentiella fettsyror kan orsaka nedsatt hormonproduktion och ge problem med fortplantningsorganen. Dessa fetter är alltså nödvändiga för bildandet av hormoner som reglerar inflammatoriska reaktioner och för att bibehålla av ett normalt blodtryck. Omega 3 har bland annat visat sig kunna dämpa inflammatoriska reaktioner och förebygga blodproppar samt ha en skyddande verkan mot degenerativa sjukdomar. Personer med atopiska hudeksem eller allergier har alldeles för litet Omega 3 i förhållande till Omega 6. Förr fick barn fiskleverolja och ingen snabbmat, idag får de ingen fiskleverolja och mest snabbmat. Med tanke på alla konstiga sjukdomar hos barn som uppkommit sedan 1960-talet borde föräldrarna se till att barnen fick i sig kapslar av Omega 3. Medelålders män bör också ta dem, Omega 3 är inte enbart att betrakta som en kvinnomedicin. Symptom på obalanser mellan fettsyror samt för högt/lågt fettintag Dålig sårläkning beroende på dåligt upptag av zink Dålig uthållighet Eksem och psoriasis Fetma Förstorad och inflammerad prostata Försvagat immunförsvar Hjärt- och kärlsjukdomar Hyperaktivitet Klimakteriebesvär Låg tolerans för motionsträning Nervdegenerering Sparsam mens Torr hud och torrt hår
11 Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga fettintag och i stället äta fel. Det finns också läkare som säger att vårt fettintag borde minska, vilket delvis är rätt men det borde också sägas vilka typer av fett som ska minskas och varför. Att ta bort fetterna och ersätta dem med lightprodukter, margarin, kolhydratrik mat och liknande produkter är helt förkastligt. Idag vimlar det av feta människor och det märkliga är att de flertalet av dem svälter. Ur detta skapar fettmotståndarna grogrund för många svåra sjukdomar. Varför har det blivit så? Orsaken ligger till stor del hos profithungriga matproducenter. Ett annat skäl är att vi människor är så dåligt insatta i vad vår kropp behöver. Äter man rätt, kan man använda exempelvis smör och grädde i sin matlagning. Nödvändigt är det att undvika all junk food. Vi människor är väldigt förtjusta i fett och socker. Många tror att denna förkärlek ligger i våra gener som ett minne från fordom då det var nödvändigt att lagra energi i goda tider för att ha under svältperioder. Denna överlevnadsstrategi behöver vi inte i dag. Att äta för mycket av det dåliga kolhydratrik och sockerrik mat orsakar fetma och övervikt. Att äta feta mejeriprodukter och kött där man inte tar bort fettet på är helt ok Men däremot bör du undvika typ margarin dels för sina transfetter och för att du kan få i dig för mycket omega 6 som är ett inflammatoriskt ämne. Observera att det är inte farligt äta fett, problemet är att äta för mycket fett och annat. Inte nog med detta, ju fetare människor desto svårare sjukdomar, exempelvis cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Föräldrar som slarvar med sin egen mat för också över vanorna på sina barn och gör dem överviktiga och försvarslösa inför framtiden. Den som ständigt äter färdiglagad mat, fryst eller halvfabrikat, får ett kaloriintag som till cirka 50 % kommer från fett och det är definitivt inte hälsosamt. Den maten medför också för höga kolhydratintag och brist på vitaminer, mineraler och alla andra nödvändigheter. Snabbmaten får endast användas tillfälligtvis.
12 Var och en måste helt enkelt börja agera själv. Det går inte att skylla på att man inte hinner, inte har tid, inte har kunskap. Varje individ måste själv ta beslut om sina matvanor, det kan ingen annan göra, men man kan behöva lite hjälp på vägen. Det är endast den enskilda människan du själv som kan ta det fulla ansvaret för sin kropp, allt annat är bara information att väga och värdera och det finns bara en väg att gå, förändra kostvanorna ät mindre kolhydrater mer fet ost och mjölk motionera och styrketräna mer! Fettinnehåll, 60 gram fett per dag motsvaras av 2 st avokados 3 st hamburgare 5 st ägg 20 st kycklingbröst 60 st äpplen 5 msk olivolja 5 tsk majonnäs 3 dl crème fraiche 6 dl glass 100 gram mandel 100 gram mjölkchoklad 150 gram bacon 180 gram potatischips 200 gram brieost 300 gram kalkon 300 gram lammkött 300 gram mozzarella 300 gram sojabönor 550 gram färsk lax 3 kilo fullkornspasta
13 3 kilo hallon 3 kilo linser 3 kilo råris 6,5 kilo broccoli 7 kilo torsk Mättat och omättat fett Fetter består endast av kol, väte och syre och lämnar inga slaggprodukter efter sig vid förbränning. De molekyler som bildar fett, kräver mycket energi för att sättas samman och frigör mer energi när de förbränns. Fettet är det mest kaloritäta näringsämnet med sina nio kilokalorier per gram. Det finns några olika fettyper som skiljer sig från varandra på grund av sin sammansättning, mättade fetter (SFA), enkelomättade fetter(mufa) och fleromättade fetter(pufa). Några är essentiella vilket betyder att de måste tillföras med födan för att vissa kroppsfunktioner skall fungera. I mättade fettsyror är alla kolbindningar i molekylerna upptagna av väteatomer. När fett oxiderar och de farliga föreningarna uppstår härsknar fettet vilket känns på lukten. Den som inte vet hur härsket fett luktar bör lära sig det. Härsket fett är inte bra för vissa kroppsfunktioner. Ju mer omättat fett en produkt innehåller desto fortare härsknar den i kontakt med luft. Tistelolja och linfröolja är två oljor som mycket snabbt härsknar. Detta kan i viss mån hejdas om man blandar i E-vitamin som är en antioxidant. Många säger ät inte mättade fetter, drick lättmjölk, ät mager ost, ta bort fettet på köttet osv, det mesta av detta resonemang är rena nyset och stämmer inte alls med verkligheten, det är helt andra faktorer som ligger bakom dessa råd, utan ät omättade fetter istället säger livsmedelsverket. Det finns även andra risker med omättade fetter som hettas upp eller behandlas kemiskt. Molekyluppbyggnaden hos en del fettsyror är så att säga förprogrammerade till en viss form som kallas cis-, som är den naturliga formen, denna ändras dock till en onaturlig form som kallas trans-. Transfettsyror (TFA) finns inte i naturen och man vet inte vad kroppen gör med dem. Däremot vet man att cis-fettsyror används till att bygga upp cellmembran och hormoner. TFA kan vara giftigt eftersom det inte är ett naturligt ämne. Margarin och många liknande produkter innehåller stora mängder TFA som bildas när fett upphettas med vätgas till cirka 200
14 grader så att dubbelbindningarna spräcks. Detta kallas hydrogenerering och resultatet blir härdat fett, en rent kemisk produkt. Exempelvis palmolja behandlas med hydrogenerering för att få en hanterlig produkt till bordsmargariner. TFA höjer blodets halt av dålig kolesterol (LDL) och sänker det goda kolesterolet (HDL), ökar fettsyntesen och ändrar immunförsvarets respons. TFA är en av de främsta orsakerna till många svåra sjukdomar. Många studier bevisar att TFA är skadligt men trots detta används det i chips, bakverk, choklad, majonnäs och mycket annat. Om TFA ingår i en produkt framgår inte alltid av texten på förpackningen, men om det står härdade fetter, hydrerande eller hydrogenererande fetter så bör det undvikas. Det finns forskning som varnar för TFA och det vet livsmedelindustrin men använder det ändå. Alla tror inte på de skadliga verkningarna hos TFA och var och en bestämmer ju själv sin kost. Under de senaste decennierna har vi människor drabbats av alltfler svåra sjukdomar som har okända eller svårbestämbara orsaker. Stress, fel kostvanor och för litet motion skapar dock, som vi vet, många sjukdomar. Det kan vara så att TFA långsamt förändrar eller skapar oordning i våra cellers funktioner och därigenom gör oss mera mottagliga för sjukdomar, påskyndar åldrandet och förkortar våra liv. Som regel tar det årtionden innan de riktigt svåra krämporna kommer och då är den matkultur som förorsakat eländet sedan länge etablerad och accepterad. Eftersom både mättat och omättat fett är farligt kan man undra vad man ska ta sig till, men vi behöver vissa mängder av båda sorterna för att överleva. Det är också viktigt att komma ihåg att maten som innehåller fett måste i görligaste mån vara bra. Boskapen som ger kött får inte vara manipulerad eller uppfödd på antibiotika och konstfoder. Kroppen omvandlar lätt glykos till fett. All mat som kan brytas ned till glykos kan således även omvandlas till fett. När kaloriintaget överstiger behovet lagrar kroppen överskottet som fett. Det handlar helt enkelt om att skära ned på så kallad skräpmat. Det är inte nödvändigt att sluta med godsakerna bara äta mindre och mera sällan. Skillnaden kommer att märkas och så småningom går det att minska ytterligare eftersom kroppen själv kommer att hjälpa till. Man måste vara mycket uppmärksam när man handlar och speciellt på kaloriinnehållet, fettinnehållet i olika varor. Livsmedelstillverkarna har skenbart blivit bättre på att deklarera innehållet eftersom det finns lag på det. Men om det verkligen skrev riktiga innehållsdeklarationer ärligt och fullt läsbart för konsumenten skulle de tvingas att producera en helt sorts annan mat..
15 Fettspektrat visar hur mättat, omättat och enkelomättat fett förhåller sig till varandra. Om man antar en rak linje så finns på ena sidan mättat fett, på den andra omättat fett och i mitten på linjen enkelomättat fett. Att fettet hamnar olika på skalan beror på kemiska förutsättningar som kallas dubbelbindningar av kolatomer. Alla fetter ser olika ut beroende på hur många procent av de tre olika huvudnamnen som finns, mättat, omättat, enkelomättat och hamnar därför på olika platser i fettspektrat. Sammanställning över några oljor och deras fettinnehåll Avokado, mestadels omättad. Jordnötsolja, innehåller en hög andel enkelomättat fett. Den har mer mättat fett än rapsolja och mer fleromättat än olivolja. Användes med måtta. Kakaofett verkar vara mättat, men det kan ändå vara så att det inte är skadligt eftersom kroppen omvandlar dess huvudsakliga mättade fettsyror (stearinsyra) till en enkelomättad (oljesyra). Kycklingfett, ister, fett från nötkött. Dessa fetter är alltför mättade och innehåller i motsats till vegetabiliskt fett kolesterol. Undvikes helt eller minimeras. Margarin innehåller en blandning av mättade och omättade fetter, men oljorna har förändrats genom kemisk processer. Undvikes. Nötoljor. Smakrika fleromättade oljor, används i små mängder i sallader och kalla rätter. Olivolja innehåller mer enkelomättat fett än någon annan olja. Kan användas både i kalla och varma rätter. Oljan ska vara kallpressad. Palmolja, kokosfett. Dessa fetter har alltför höga halter av mättat fett. Undvikes. Rapsolja är i huvudsak enkelomättad och innehåller mindre mättat fett än någon annan olja, mindre än hälften jämfört med olivolja. Det är en mycket bra olja, lika bra som olivolja, smaken är dock neutral, används i all matlagning. Smörfett. Smör är det mest mättade av allt animaliskt fett och innehåller mer kolesterol än något annat fett. Smör, glass och helmjölksprodukter minimeras. Sojaolja påminner om majsolja, vanligen fleromättad, användes med måtta och bör inte hettas upp. Solros-, majs och sesamolja innehåller en hög andel omättat fett, används lite lagom, bör inte hettas upp.
Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar
Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs mermå bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?
Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merHälsan betyder allt! Trevlig läsning!
Bra att veta om 1 Hälsan betyder allt! Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst inne. Men trots den vetskapen kan det ändå vara svårt att göra de där kloka
Läs merMat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Läs merHär kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen
Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila
Läs merLisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Läs merMatens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom
Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan
Läs merMatglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:
Läs merMatglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merHållbart redan från början grönare bra även för barnen?
Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri 2 år Gamla kostråd för spädbarn och
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merTOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER
TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett
Läs merLÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET
LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri
Läs merÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med
Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merKost och träning F-00
Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan
Läs merNyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan
Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig
Läs merVITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08
VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd
Läs merNäringslära Meri Hakkarainen
Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?
Läs merElevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merVi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig.
. Vi valde ett äpple som ikon därför att det passar till namnet (M L K) och temat. Det ser fräscht ut och representerar klokhet. Äpplet har en fin grön färg som fångar ens uppmärksamhet och den ser trevlig
Läs merTänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!
Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro
Läs merInnehåller recept! Herbamare och Trocomare ekologiska örtsalter
Innehåller recept! Herbamare och Trocomare ekologiska örtsalter 1 I harmoni med naturen Alfred Vogel, som föddes 1902, sysselsatte sig redan som barn med växternas helande krafter. Han var övertygad om
Läs merDet är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1
Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merHälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.
Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema
Läs mermina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)
namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker
Läs merBra barnmat Del 3 Middag
Bra barnmat Del 3 Middag I sista och tredje delen om näringsrik barnmat tänkte jag delge er några tips som anpassar klassiska barnrätter till mer häslosamma alternativ. Har du missat barnmat frukost eller
Läs merElevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merGör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.
Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi
Läs merFyller kosttillskott någon funktion?
Fyller kosttillskott någon funktion? Eller räcker det med ett genomtänkt kostintag? Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen
Läs merOm man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.
Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig
Läs merKOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Läs merKost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF
Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merInspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil
Inspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil Foto: Johann Selles Vikten av bra matvanor för hälsan och miljön Maten har stor betydelse för vårt klimat. Såväl produktion, hantering och transport
Läs mer5 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!
5 dagar v 3 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé 1 förp kalkonkassler 1 förp bacon 1 3 2 4 5 Potatis/ris/pasta mm 900 gram mjölig potatis 1 pkt pasta 4 1,5
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merPlanering av måltiderna
Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merTill dig med Måltidsservice
Till dig med Måltidsservice Vård och omsorg Malmö stad Vad är Måltidsservice? Kommunstyrelsen har beslutat att alla Malmös stadsdelar ska erbjuda Måltidservice för att du ska få större möjlighet att välja
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!
dagar Ingredienser v Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé 500 gram nötfärs 500 gram hönsfärs Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis förp risnudlar Hej! Välkomna till en ny vintervecka med flera goda smaker
Läs merÖgonen inte bara för syns skull
Ögonen inte bara för syns skull Att se är viktigt. Det är en fråga om frihet och självständighet. Synproblem är vanliga. Många behöver glasögon eller kontaktlinser och gör vi det inte som unga gör vi det
Läs merSaltå sortiment 2014
Saltå sortiment 2014 50AR Sedan 1964 har Saltå Kvarn förädlat ekologisk spannmål från odlare runt omkring i Sverige. I vår kvarn tar vi in havre, dinkel, vete, råg och korn. Av detta gör vi allt från hel
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 11. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 11. Köp gärna med fler matvaror!
dagar v Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 800 gram torskfilé pkt bacon Potatis/ris/pasta 900 gram potatis Hej! Ulrika Brydling är kocken som brinner för ekologiskt och närproducerat med hållbar mat
Läs merHälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd
1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merDen viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6
Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.
Läs merHälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?
Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merBarnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal
Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder
Läs merDET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR
DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merRecept i vårens tecken Tema picknick. Laga mjölkfritt Enkel sallad gjord på kokt ägg, grönsaker & skinka. Något sött efter: Melon och physalis
Recept i vårens tecken Tema picknick Enkel sallad gjord på kokt ägg, grönsaker & skinka. Något sött efter: Melon och physalis Välkommen till min alldeles egna tidning där jag delar med mig av mina bästa
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror!
dagar v 4 Recept Grönsaker gula lökar vitlök avokado chilipeppar gurka paprikor 5 tomater salladshuvud kruka koriander kruka persilja,,,,,,,,, Mejeri dl grädde 5 dl soyayoghurt 50 gram brieost Hej! Välkomna
Läs merKOSTSCHEMA A FÖR TRE VECKOR
KOSTSCHEMA A FÖR TRE VECKOR Kostschema A för tre veckor Välkommen till ditt kostschema. Här hittar du goda och nyttiga rätter för dagens alla måltider. Du kan kombinera de olika alternativen på vilket
Läs mer2014-12-03. Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare
Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar Utmaningar för tränare och föräldrar Upprätta/påverka kostpolicy i klubben Uppmuntra till goda kostvanor genom att vara goda förebilder Skapa förutsättningar
Läs merInspirationsfilm HFS matvanor
Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg
Läs merMagsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson.
Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Det är en bok om näringslära kan man säga, men mer specifikt hur vi ska äta för att gynna tarmens goda bakterier som i sin
Läs merElevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merNyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov
Sid 1 (5) Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Testet består av 15 frågor. Varje fråga har tre svarsalternativ. Ibland är mer än ett svar rätt. Markera det eller de svar du tror är rätt. Lycka till!
Läs merBra att ha hemma v.52 Veckans meny:
Ingredienser v.5 Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram bjärekyckling Ca 600-800 gram torskfilé Recept Potatis/ris/pasta mm 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök rödlök citron vitlök tomater
Läs merKökets ABC Lönkan, 17.2 2010
Kökets ABC Lönkan, 17.2 2010 Innehållsförteckning Kökets ABC...3 Fyllda tomater...5 Ugnsbakade rotsaker...6 Rostbiff i ugn...7 Rödvinssås...8 Majonnäs...9 Kålsallad...11 Crème Fraiche -såser...12 Dippgrönsaker...13
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merElevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merHälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa
Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivaren - Bättre hälsa genom nya val Disclaimer De råd och tips som finns i denna publikation är till för att användas under eget ansvar. Om du idag har
Läs merVARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium
2/24 VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN 3/24 01 Naturligt kollagen från fisk Låg molekylvikt Berikat med Matcha grönt te, havtorn och vitaminer EQ Anti Age Collagen Premium Utan smaktillsatser eller sötningsmedel
Läs merElevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merLaks Relaks. i ugn är lugn och ro. Sök bland flera inspirerande och enkla recept eller läs mer om fisk och hälsa på www.norskfisk.
Laks Relaks. i ugn är lugn och ro. Sök bland flera inspirerande och enkla recept eller läs mer om fisk och hälsa på www.norskfisk.se 175 C. 20 min. Relaks. Krångligare än så behöver ett recept på laks
Läs merAktiv Föreläsning. Kost
Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merOm allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.
Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi
Läs merAgenda. Näringslära Kosttillskott Frågor
Agenda Näringslära Kosttillskott Frågor Näringslära Vad behöver kroppen? Kolhydrater, kostfibrer Proteiner Fett Annat vi behöver Vatten, mineraler, vitaminer Kolhydrater Kolhydrater är gemensamt namn för
Läs merRecept. Ingredienser v.19. Veckans meny: Bra att ha hemma v.19. Köp gärna med fler matvaror! Hej!
v.19 Recept Kött/fisk Ca 600 gram torskfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 1000 gram kycklingfilé 1 pkt bratwurst Ca 400 gram lövbiff 1 2 3,4 4 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1,2,4 3 Grönsaker
Läs merElevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 47. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 47. Köp gärna med fler matvaror!
3 dagar Ingredienser v 47 Kött/fisk Ca 500 gram laxfilé 600 gram kycklingfilé Recept Hej! Först ut på menyn denna vecka hittar du en god och lättlagad lax med blomkålscouscous och basilikakräm signerat
Läs merOkunskap och myter om bröd
Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se
Läs merVattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C
Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C B-vitamin (i B gruppen ingår flera vitaminer): B1, tiamin Muskelbyggaren FINNS I: Bröd, mjöl, gryn, spagetti, fläskkött, fisk, bönor, sparris
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merTill dig som har typ 2-diabetes
Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns
Läs merFULLT TRYCK PÅ SMAKEN
FULLT TRYCK PÅ SMAKEN Inspiration för din tryckkokare Inspiration för din tryckkokare Spara upp till 2/3 av tillagningstiden Bevara upp till 95% av vitaminerna i maten Spara upp till 70% energi Näringsrik
Läs mercpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merVecka 1: Måndag: Frukost: (kl 6-8.00) Äggröra med grönsaker. Lunch: (kl 11-13.00) Nötshake med frukt
Vecka 1: Måndag: Frukost: (kl 6-8.00) Äggröra med grönsaker Lunch: (kl 11-13.00) Nötshake med frukt Middag: (efter kl 17.00) Grekiskbiff med medelhavsallad Tisdag: Frukost: (kl 6.00-8.00) Äggröra med grönsaker
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 36. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 36. Köp gärna med fler matvaror! Trevlig matlagning!
dagar v 6 Recept Potatis/ris/pasta förp pasta Hej! Vi har en riktigt härlig vecka framför oss med flera goda rätter på menyn. Vi inleder med en sann vardagsräddare i form av en krämig och god pasta med
Läs merLingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två!
Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två! Vilda bär för barn Den nordliga naturen är en riktig skattkista: vilda bär som växer i skogar, på myrar och i fjällen innehåller rikligt med
Läs merMatkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
Läs merKJ 1036,42 699,11 225,00 326,00 177,72 225,24 204,18 2893,67. Kcal 247,08 167,10 55,50 78,00 42,48 53,83 48,58 692,58
Dag 1 Lunch 1.0 portion (433,75 g) gotla Lammsoppa från Saftigt långpannebrö 1.0 portion (79,70 g) Veronica Östling :: Veronica Östling, Vårvecka närproducerat, 24 apr 2014 Lätta 0.15 - (15,00 g) Lättmjölk
Läs merRECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre
Ur kursen Mat och hälsa för äldre Från Mat vid sjukdom/magbesvär/förstoppning Molinogröt (1 portion) 2 1/2 dl vatten 2 st katrinplommon 10 st russin 1 1/2 msk linfrö 1 msk vetekli 3 msk grahamsmjöl Blötlägg
Läs merMELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0. FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag ... ...
Veckomatsedel Frukost Mellanmål Lunch Middag FRUKOST Flingfrukost 3 dl lättfil 1 ½ dl fullkornsflingor ½ rivet äpple 1 skiva knäckebröd 1 msk leverpastej max 10% tomat, gurka Mannagrynsfrukost 2 msk mannagryn
Läs merChoklad innehåller en
Choklad Info K akaobönan Jämfört med kaffe och te som nästan inte har något näringsvärde alls är kakaobönan mycket energirik. Kakaobönan innehåller: 50% fett 20-25% kolhydrater 15-20% protein 1,5% teobromin
Läs mer