REVISIONSRAPPORT KOMMUNREVISIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REVISIONSRAPPORT KOMMUNREVISIONEN"

Transkript

1 REVISIONSRAPPORT Sid 1 (3) Kommunfullmäktige Dnr: 12REK24 Handläggare: Gunilla Beckman Ljung Självkostnadsprissättning IT-avdelningen Granskningen Gävle kommun har en egen IT-avdelning som samordnar större delen av koncernens IT-verksamhet. En mindre del av verksamheten består av externa kunder: andra kommuner, kommunalförbund mm. En gemensam samverkansnämnd för verksamhetsstöd, dit bl a IT hör, har bildats fr o m 1 januari Den externa delen kommer sannolikt att växa när samverkan med Gästrikekommunerna utökas. IT-avdelningen har dels egen personal och egna tekniska resurser, dels hyrs IT-arbetsplatser in via ramavtal och vidareuthyrs till kunderna. Dessutom hanteras licenser av IT-avdelningen och externa konsulttjänster köps vid behov. Verksamheten hade 2013 en omslutning på 140 mnkr. Vissa verksamhetsutvecklingsprojekt finansierades med kommunbidrag 6 mnkr. Övriga 134 mnkr finansierades via fakturering av kunderna, varav 87 % var inom Gävle kommunkoncern. Verksamheten har under flera år gått med underskott men 2013, då man för första gången fick ett kommunbidrag för utvecklingsprojekt, blev resultatet +436 tkr. Kommunens revisorer gjorde hösten 2012 en första granskning av om beslut om principer för prissättning fanns och om verksamhetens självkostnadskalkyler och internredovisning stödde självkostnadsprissättningen. Prissättningsmodellen var komplicerad och utvecklingsarbete pågick. Från 1 januari 2013 har kommunen ett nytt ekonomisystem och detta innebar förändringar även för IT-avdelningens internredovisning. KOMMUNREVISIONEN Gävle kommun, Gävle. Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn (vx),

2 Sid 2 (3) En fortsatt granskning hösten 2013 visade att Kommunstyrelsen i oktober 2013 beslutade att fastställa IT-avdelningens förslag till prismodell och tjänstekatalog som underlag för IT-avdelningens debitering. Kommunstyrelsen beslutade också att IT-avdelningen med bistånd av redovisningsenheten skulle upprätta en tydlig modell för intäktsuppföljning för ITavdelningens tjänster. Det är viktigt att IT-avdelningen med sin redovisning kan styrka att de priser man tar för olika tjänster motsvarar vad tjänsten kostar. Riskerna är annars att vissa tjänster subventioneras på bekostnad av andra eller att vissa kunder subventionerar andra. Konkurrensverket bevakar att konkurrens gentemot andra leverantörer av motsvarande tjänster inte snedvrids. Det sammanfattande resultatet av granskningen är att IT-avdelningens nuvarande självkostnadskalkyler som ligger till grund för prissättning är genomtänkta och välstrukturerade, när det gäller kostnader redovisade direkt under IT-avdelningen. Det gäller dock också att säkerställa att alla kostnader faktiskt täcks in av modellen. Idag redovisas semesterlöneskulden centralt för hela kommunen och den ingår inte i IT-avdelningens kostnader. Likaså borde ITavdelningens del av central administration fördelas ut. När det gäller redovisningen av utfallet har arbetet ännu inte slutförts, så att resultatet per tjänst eller kund är transparent. Intäkterna finns redovisade per tjänst, men kostnaderna redovisas inte så att en matchning kan göras. I ekonomisystemet finns en modul för tidsredovisning Tid & Projekt som kan fördela personalkostnaderna per tjänst. Även för övriga kostnader är det möjligt att nå en transparent redovisning. En lösning för att särskilja IT-avdelningen på ett tydligt sätt och få en mer heltäckande självkostnad är att skapa en balansräkningsenhet. Det har Markbyggarna tidigare varit. Deras verksamhet har haft samma omfattning och de har i stort sett uteslutande sålt tjänster inom kommunkoncernen.

3 Sid 3 (3) Hantering av rapporten Utkast till rapport har faktagranskats av IT-avdelningen. Rapporten presenterades vid sammanträdet , då ansvariga chefer inom Kommunledningskontoret också deltog för diskussion om det som framkommit i granskningen. Revisorerna beslutade översända rapporten till Kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsens yttrande Revisorerna har fått Kommunstyrelsens yttrande där man konstaterar att arbetet med att skapa en transparent redovisning fortsätter. Under 2014 kommer Tid & Projekt att införas för att en fördelning av personalkostnaderna ska kunna göras. När det gäller alternativet att skapa en balansräkningsenhet, väljer Kommunstyrelsen att inte göra detta, då man bedömer att det inte skapar så stora mervärden att det kan anses motiverat med tanke på att det också innebär ytterligare administrativa insatser som berör många verksamheter. Revisorernas slutsatser Revisorerna konstaterar att en prissättningsmodell är beslutad av Kommunstyrelsen. Självkostnadskalkylerna täcker IT-avdelningens kostnader, men inte fullt ut overheadkostnader som redovisas i övrigt under Kommunstyrelsen eller centralt för kommunen. Under 2014 kommer åtgärder att vidtas som på ett bättre sätt fördelar personalkostnaderna, vilket är positivt. Med tanke på det utvidgade samarbetet med övriga Gästrikekommuner som startat 2014 i form av en gemensam nämnd, kommer revisorerna att följa upp denna granskning och utvecklingen av redovisningen. Revisorerna i Gävle kommun Gunilla de Maré Revisorskollegiets ordförande Gunilla Beckman Ljung Revisionschef Bilaga: Rapport Granskning Självkostnadsprissättning IT- avdelningen

4 REVISIONKONTORET Självkostnadsprissättning IT-avdelningen Granskningsrapport Revisionskontoret

5 Självkostnadsprissättning IT-avdelningen Gunilla Beckman Ljung, Revisionskontoret Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun [ ] Grafisk form Pangea design ISBN anges här i förekommande fall

6 Sammanfattning Gävle kommun har en egen IT-avdelning som samordnar större delen av koncernens ITverksamhet. En mindre del av verksamheten består av externa kunder: andra kommuner, kommunalförbund mm. En gemensam samverkansnämnd för verksamhetsstöd, dit bl a IT hör, har bildats fr o m 1 januari IT-avdelningen har dels egen personal och egna tekniska resurser, dels hyrs IT-arbetsplatser in via ramavtal och vidareuthyrs till kunderna. Dessutom hanteras licenser av ITavdelningen och externa konsulttjänster köps vid behov. Verksamheten hade 2013 en omslutning på 140 mnkr. Vissa verksamhetsutvecklingsprojekt finansierades med kommunbidrag 6 mnkr. Övriga 134 mnkr finansierades via fakturering av kunderna. Verksamheten har under flera år gått med underskott men 2013, då man för första gången fick ett kommunbidrag för utvecklingsprojekt, blev resultatet +436 tkr. Kommunens revisorer gjorde hösten 2012 en första granskning av verksamhetens självkostnadsprissättning och internredovisning. Prissättningsmodellen var komplicerad och utvecklingsarbete pågick. Från 1 januari 2013 har kommunen ett nytt ekonomisystem och detta innebar förändringar även för IT-avdelningens internredovisning. I oktober 2013 beslutade Kommunstyrelsen att fastställa IT-avdelningens förslag till prismodell och tjänstekatalog som underlag för IT-avdelningens debitering. Kommunstyrelsen beslutade också att IT-avdelningen med bistånd av redovisningsenheten skulle upprätta en tydlig modell för intäktsuppföljning för IT-avdelningens tjänster. Det är viktigt att IT-avdelningen med sin redovisning kan styrka att de priser man tar för olika tjänster motsvarar vad tjänsten kostar. Riskerna är annars att vissa tjänster subventioneras på bekostnad av andra eller att vissa kunder subventionerar andra. Konkurrensverket bevakar att konkurrens gentemot andra leverantörer av motsvarande tjänster inte snedvrids. Det sammanfattande resultatet av granskningen är att IT-avdelningens nuvarande självkostnadskalkyler är genomtänkta och välstrukturerade. När det gäller redovisningen av utfallet har arbetet ännu inte slutförts, så att resultatet per tjänst eller kund är transparent. Intäkterna finns redovisade per tjänst, men kostnaderna redovisas inte så att en matchning kan göras. I ekonomisystemet finns en modul för tidsredovisning Tid & Projekt som kan fördela personalkostnaderna per tjänst. Även för övriga kostnader är det möjligt att nå en transparent redovisning.

7 Det gäller också att säkerställa att alla kostnader faktiskt täcks in av modellen. Idag redovisas semesterlöneskulden centralt för hela kommunen och den ingår inte i IT-avdelningens kostnader. Likaså borde IT-avdelningens del av central administration fördelas ut. En lösning för att särskilja IT-avdelningen på ett tydligt sätt och få en mer heltäckande självkostnad är att skapa en balansräkningsenhet. Det har Markbyggarna tidigare varit. Deras verksamhet har haft samma omfattning och de har i stort sett uteslutande sålt tjänster inom kommunkoncernen. Gunilla Beckman Ljung, revisionschef

8 Innehållsförteckning Projektbeskrivning och bakgrund 3 Projektets syfte och avgränsning 4 Metod 4 Granskningsresultat 5 Priskalkylering 5 Information om prissättning 5 Revisionens kommentarer 6 Internredovisning 7 Internredovisning direkta kostnader 8 Internredovisning intäkter/kostnader som ska fördelas 8 Internredovisning indirekta kostnader, overhead, som ska fördelas 9 Revisionens kommentarer 9 Budget 10 Revisionens kommentarer 10 Benchmarking Revisionens kommentarer 12 Konkurrensverket 12 Revisionens kommentarer 13 Kommunallagen - självkostnadsbegreppet 13 Revisionens kommentarer 13 Svar på revisionsfrågorna 14 Är IT-avdelningens utdebitering = faktisk självkostnad? 14 Stödjer internredovisningen självkostnadsprissättningen? Är det möjligt att se faktiska intäkter och kostnader för de tjänster motsvarande den prissättning per tjänst som sker utifrån budget och beräkningar? 14 Finns beslut om principer för prissättning? 15

9 3 Projektbeskrivning och bakgrund Inom Gävle kommun fanns två enheter 2013 som intäktsfinansierades: ITavdelningen inom Kommunledningskontoret under Kommunstyrelsen och Markbyggarna inom Samhällsbyggnad Gävle under Tekniska nämnden. Markbyggarna kommer att bolagiseras under IT-avdelningen har under de senaste åren genomfört ett antal förändringar: omorganisation, tekniskt plattformsbyte, flytt av datorhall, utbyte av ägda till hyrda IT-arbetsplatser, utökning av antalet datorer i skolorna samt driftkostnadsanalyser av programvaror. Tjänster säljs bl a till kommunens förvaltningar, kommunens aktiebolag, kommunalförbund och två andra kommuner. Granskningens första del påbörjades i slutet av 2012, föranledd av underskott i verksamheten, dvs intäkterna täckte inte de kostnader som verksamheten hade. Denna del genomfördes av en konsult från BDO och utmynnade i en första rapport som delgavs revisorerna. Med anledning av större pågående förändringar i prissättning och redovisning beslutade revisorerna att göra ytterligare en kompletterande granskning under 2013 innan projektet slutrapporterades till Kommunfullmäktige. Under 2013 har en större omarbetning av prissättningen pågått. Ett nytt ekonomisystem infördes 1 januari 2013 som medfört ett nytt upplägg av internredovisningen för IT-avdelningen. Granskningsprojektets andra del har inte kunnat avslutas förrän den nya prissättningsmodellen beslutats för 2014 och det nya upplägget för redovisningen varit i drift under IT-avdelningen inklusive Stadshusservice hade budgeterade kostnader för 2012 på 110 mkr. Dessa täcktes av interndebitering i kommunkoncernen samt av fakturering av ett mindre antal externa kunder. Underskottet för IT-avdelningen för 2012 blev -7 mnkr. Verksamheten hade ett underskott även För 2013 fick IT-avdelningen ett kommunbidrag på 6 mnkr för vissa utvecklingsprojekt. Övriga intäkter som fakturerades kunder 2013 var 133,6 mnkr. Total budgetomslutning var 139,6 mnkr och resultatet för helåret 2013 blev tkr.

10 4 Projektets syfte och avgränsning En fungerande självkostnadsprissättning, baserad på genomtänkta självkostnadskalkyler och med stöd av internredovisning för att ha kontroll över det faktiska utfallet, är nödvändig för IT-verksamheter ur flera aspekter. Att ha en transparens i redovisningen och att rätt kostnad belastar respektive kund är viktigt, då debitering inte enbart sker internt utan även till kommunala bolag (egna juridiska personer) och andra externa organisationer bl a kommunalförbund samt till andra kommuner. En gemensam nämnd för verksamhetsstöd, dit IT hör, tillskapas fr o m Självkostnadsbegreppet inkluderar inte enbart de löpande driftskostnaderna utan även en marginal för utveckling av teknik, kompetens och för verksamhetens fortlevnad. Syftet med granskningen är att 1. Granska om självkostnadskalkyler och internredovisning korrekt stödjer självkostnadsprissättningen. 2. Granska om Kommunstyrelsen eller Kommunfullmäktige fattat beslut om principer för prissättning. Revisionsfrågor Är IT-avdelningens utdebitering = faktisk självkostnad? Stödjer internredovisningen självkostnadsprissättningen? Är det möjligt att se faktiska intäkter och kostnader för de tjänster motsvarande den prissättning per tjänst som sker utifrån budget och beräkningar? Finns beslut om principer för prissättning? Metod Genomgång av fattade beslut och beslutsunderlag samt dokumentation hos ITavdelningen. Intervjuer med IT-chef och övriga avdelningschefer inom IT-avdelningen samt ekonom. Intervjuer med redovisningschef och tf redovisningschef inom Kommunledningskontoret Ekonomi. Genomgång av priskalkylmodell och organisation samt internredovisning för 2013 tillsammans med priskalkylansvarig, chef för IT-drift och ekonom inom IT-avdelningen.

11 5 Granskningsresultat Priskalkylering En första granskning gjordes i slutet av 2012 av BDO. Denna rapport drog slutsatsen att prismodellen var alltför komplicerad och svårgenomtränglig för kunderna att analysera. För att kunderna ska förstå vad de betalar för och acceptera prissättningen bör den förenklas. Konsulten konstaterade också att de vedertagna begreppen direkta och indirekta kostnader inte användes för att fördela kostnaderna. IT-avdelningen fördelar kostnader på branschens begrepp: produkter och overhead, dvs gemensamma kostnader. Upplägget för internredovisningen var inte helt klart vid det granskningstillfället och denna fråga kunde då inte besvaras. Under 2013 har arbetet i prisgruppen inom IT-avdelningen fortsatt. En detaljerad modell för prissättning har tagits fram. Den utgår från: Budgeterade direkta kostnader per produkt, tidigare använd för prissättning men nu omarbetad och förenklad Fördelningsnycklar utifrån faktiskt antal användarkonton, antal datorer och antal telefoner, även denna tidigare använd för prissättning Overheadkostnad 1 detta är direkta kostnader som måste fördelas: dels är det en uppskattning av hur mycket arbetstid som respektive tjänst innebär och en fördelning av personalkostnader för personal i produktionen, dels innehåller den också kostnadsfördelningar av nödvändiga ITresurser för produkten. Overheadkostnad 2 är det om i företagsekonomin även kallas indirekt kostnad, dvs administration och ledning samt hyreskostnader mm. Det är gemensamma kostnader för verksamheten som ska täckas via ett procentuellt påslag i prissättningen. Prissättningen baseras alltså på direkta kostnader och en fördelning av de ITresurser som krävs i form av servrar, nät mm samt personalkostnader i produktionen. Slutligen fördelas kostnader för administration, ledning och hyror. Svagheten i modellen är att detta är budgeterade kostnader och att man använder Excel som innebär att kopplingar mellan flikar, beräkningar och summeringar kan bli felaktiga i en komplex modell. Felaktigheter kan vara svåra att spåra. Uppgifter kan också ändras utan att detta går att spåra då Excel inte har någon loggning av ändringar. Information om prissättning IT-avdelningen har under hösten publicerat en Tjänstekatalog med mer detaljerad information på Ankaret (intranätet) om vad priserna för olika produkter/tjänster består av. Där kan kunderna se vad olika debiteringar bygger på.

12 6 Som exempel kan tas Din IT-arbetsplats som består av hårdvara, licens och tjänst. Här finns information om: 1. IT-avdelningens tjänstekostnad för att sköta drift och administration av arbetsplatserna tydliggörs. 2. Vissa delar av kostnaderna är externa, t ex licenser, dessa debiteras endast vidare från IT-avdelningen till respektive kund. Priset är beroende av om kunden är en administrativ enhet (förvaltning eller kommunalförbund), en skola eller ett bolag. 3. För hyra av hårdvara gäller avrop från ramavtalen för Din IT-arbetsplats som Inköp Gävleborg tecknat. Här kan priserna variera över tid beroende på avtalets utformning. Revisionens kommentarer En analys av modellen visar att den på ett vedertaget sätt bygger upp en prisbild för respektive tjänst utifrån budgeterade kostnader. Den är genomtänkt och välstrukturerad. Att använda Excel för beräkningar ger goda möjligheter att bygga modeller för fördelningar och summeringar men har systemtekniska svagheter. Att informationen till de interna kunderna förbättrats om hur prissättningen är uppbyggd är bra.

13 7 Internredovisning I redovisningen kan följande begrepp användas: Konto Vilken typ av intäkt eller kostnad är detta? T ex försäljningsintäkt, personalkostnad och hyra. Ansvar Detta begrepp är enligt attestreglementet kopplat till den tilldelade budget som respektive chef har fått för sin verksamhet (avdelning/enhet). Projekt Används normalt för tidsbegränsade verksamheter t ex investeringsprojekt eller ett verksamhetsprojekt. Verksamhet Detta är ett begrepp som används i SCB-statistiken för att få fram kostnader och intäkter för t ex grundskolan oavsett vilken organisation som kommunen tillämpar. Aktivitet En ny kod som kan användas till valfri särredovisning. Motpart Detta begrepp används för att kunna ta bort alla interna transaktioner för att ge en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens resultat när en externredovisning för helheten ska sammanställas. Man behöver kunna identifiera vilka interna kunder man haft och hur stora dessa interna transaktioner är. Objekt/fri Används normalt för något stadigvarande t ex fastigheter där man vill följa en enskild fastighets intäkter och kostnader. Momskod Det finns olika momssatser: 6, 12 och 25 % moms. Koden anger vilken momssats som ska användas. Momssystem Kommunen redovisar ingående och utgående moms till staten på två olika sätt beroende på om kommunen kan ta ut utgående moms mot kund eller inte. Det ordinarie momssystemet fungerar som för företag med både ingående och utgående moms där mellanskillnaden betalas in till staten. Detta tillämpas av kommunens bolag. För kommuner finns dessutom det sk Ludvika-systemet där kommuner kan lyfta ingående moms trots att utgående moms ej kan debiteras.

14 8 Internredovisning direkta kostnader Ansvarsbegreppet används normalt endast för att koppla till ansvariga chefer enligt verksamheternas organisation. För skattefinansierad verksamhet tilldelas varje ansvar (chef) en del av internbudgeten. På IT-avdelningen har ansvariga chefer egna ansvar för den personal och de kostnader som ska fördelas på produkt/tjänst. Ansvarsbegreppet används hos IT-avdelningen också för att redovisa produkterna. I andra kommunala verksamheter används projekt, objekt eller aktivitet för den här typen av särredovisning. Respektive produkt belastas med räntor och avskrivningar för datahall, servrar och nät. På dessa produktansvar budgeteras och redovisas också de direkta kostnaderna förenade med respektive produkt, t ex licenser. Denna lösning för att särredovisa intäkter och kostnader är ovanlig och detta motiveras av att Agressos anläggningsregister endast kan fördela ut kapitaltjänstkostnader (räntor och avskrivningar) per ansvar. Slutsatsen är att för de direkta kostnaderna stödjer redovisningen den priskalkyl som görs. Man kan följa upp vad utfallet blev av direkta kostnader per produkt. Internredovisning intäkter/kostnader som ska fördelas Intäkterna debiteras via två sidoordnade system: Teleopti och DebIT. Intäkterna integreras sedan in i ekonomisystemet på projektkoder. Varje tjänst motsvaras av en projektkod. Kostnaderna som ska fördelas till respektive tjänst är i huvudsak personalkostnader. Dessa kan via tidsredovisning fördelas ut till respektive ansvar för produkt eller projektkod för intäkter. Övriga IT-resurser som behövs för tjänsten ska också fördelas. Detta görs i priskalkylmodellen och samma principer ska gälla i redovisningen för jämförbarhet. Att skapa en redovisning som ger det faktiska utfallet av både intäkter och kostnader för de tjänster som IT-avdelningen säljer är möjligt. Det förutsätter två saker: 1. Personalkostnaderna kan fördelas via Tid & Projekt, en modul i Agresso. Denna används inte idag. IT-avdelningen har en egenutvecklad tidsredovisning. 2. Samtliga kostnader och intäkter för tjänsterna redovisas antingen på de ansvar som finns för produkter eller på de projekt som lagts upp för intäkterna per tjänst.

15 9 Även en koppling till avtalen, de Service Level Agreements, SLA, som nu tecknas kan skapas via koddelen projekt. En viktig aspekt som måste fungera är momshanteringen. Den utgående momsen från försäljningen som ska hanteras på central nivå måste bli rätt i redovisningen. Internredovisning indirekta kostnader, overhead, som ska fördelas Här kan man konstatera att någon fördelning av faktiska kostnader inte görs. Detta kan göras via samma nycklar som i priskalkylen och med manuella bokföringsorder, men det är onödigt arbetskrävande och risk för fel finns alltid i en manuell hantering. IT-avdelningen har tidigare tillämpat detta, men frångått bokföringsorder, då det inte gett spårbarhet för uppföljning och justeringar. För att automatisera och utnyttja funktionerna i Agresso kan man i stället lägga detta som ett påslag på timpriset i Tid & Projekt. Då täcks denna kostnad av intäkter som är proportionella utifrån tidsåtgång. Revisionens kommentarer Någon matchning av faktiska intäkter och kostnader per produkt/tjänst sker alltså inte idag i redovisningen: Produkternas kostnader redovisas på ansvarskoder. Intäkterna för tjänsterna redovisas på projektkoder. Personalkostnaderna redovisas på ansvarskod för respektive avdelning. Tidsredovisning finns men är inte integrerad i Agresso utan sidoordnad. Rena overheadkostnader som ledning, administration och hyra redovisas också på ansvarskod för avdelning. Den genomarbetade priskalkyl som görs baserad på budget, återspeglas inte i redovisningen av faktiska kostnader och intäkter. Det innebär att man inte kan utläsa om enskilda produkter eller tjänster gör ett överskott eller underskott. Det innebär också att man inte kan se om enskilda kunder bär en korrekt del av kostnaderna för sitt utnyttjande av IT. En uppfattning om självkostnaden per produkt/tjänst kan fås genom att manuellt lägga samman information från olika källor. Det är inte ett rationellt utnyttjande av ekonomisystemets funktioner. Det är fullt möjligt att nå till en transparent redovisning av koncernens ITkostnader. I Agresso finns möjligheter via Tid & Projekt att fördela personalkostnaderna. Övriga kostnader kan också via ett påslag på timpriset fördelas ut per tjänst på detta sätt. Integrationen av intäkterna ger redan idag fullständig information om intäkter per tjänst via projektkod.

16 10 Budget En annan aspekt på IT-avdelningens finansiella rapportering är budgeten. IT-avdelningens intäktsbudget har sin motsvarighet i kostnadsposter hos nämnder och bolag samt externa kunder. Information har gått ut till nämnder och bolag i slutet av 2013 för budget 2014 om vilka belopp IT-avdelningen avsåg att budgetera och vilken debitering som gjorts t o m oktober 2013 per nämnd/bolag. Dock uppges inte kostnader för ITkonsulter och systemutvecklare vara budgeterade mot någon enskild kund. Däremot är internbudgeten som IT-avdelningen gör för sina intäkter för kommande år, inte avstämd mot internbudgeten för IT-kostnader hos de köpande nämnderna och bolagen i koncernen. Om en jämförelse görs av motparternas budget för 2014 konstateras följande: Av en intäktsbudget på ca 110 mnkr för IT-avdelningen saknas ca 10 mnkr i budgeterade kostnader med motpart IT-avdelningen hos de fyra största nämnderna (vilket utgör 89 % av budgeterade intäkter). Antingen har motpartsbegreppet inte använts konsekvent alternativt är IT-avdelningens budget klart underfinansierad. Med hjälp av motpartsbegreppet kan en sådan avstämning skapas. Delar av budgeten avser externa kunder och denna del är inte avstämningsbar. Revisionens kommentarer Om IT-avdelningen budgeterar för kostnader som i realiteten inte har täckning i avsatta skattemedel hos nämnderna så blir kommunens budget i denna del underbalanserad.

17 11 Benchmarking 2013 IT-avdelningen har anlitat IT Optima Sverige som tagit fram en benchmarkingrapport där Gävle jämförs med svenska kommuner Enligt uppgift från IT-avdelningen är dessa enligt IT Optima Sverige: Kommuner av likvärdig storlek Vid jämförelse väljer vi svenska kommuner av likvärdig storlek som gjort motsvarande undersökning i närtid. Benchmarkgruppen för Gävle kommun består av 6 svenska kommuner som alla gjort mätningar under 2012 och Vi lämnar inte ut våra kunders namn och det mätdata som är relaterat till varje kund. Kunden äger sitt data. Därför är benchmarkgruppen anonym med referens till antal innevånare. Kommun innevånare Kommun innevånare Kommun innevånare Kommun innevånare Kommun innevånare Kommun innevånare De jämförelser av benchmarkvärden som görs i rapporten visar Gävles värden för antal IT-användare, antal IT-arbetsplatser, antal stationära och bärbara datorer och antal serverinstanser ligger klart högst. Det tyder på att övriga kommuner man jämför sig med sannolikt inte har den spridning av datorer i grund- och gymnasieskolan som Gävle har. Det borde innebära att Gävle har fördel av sin storlek och kan fördela sina kostnader på fler användare, dvs får lägre kostnader i jämförelsen. Det som rapporten tar fram är bl a TCO = total cost of ownership, en beräknad total kostnad för IT inklusive slutanvändar- och spilltidskostnader. Jämförelsen baseras dels på faktiska, redovisade kostnader för IT-verksamheten dels på beräknade slutanvändar- och spilltidskostnader. I de jämförelser som redovisas ligger kostnaderna för Gävle lågt i förhållande till referensverksamheten som tycks vara ett genomsnitt av de i referensgruppen ingående svenska kommunernas kostnader. Skillnaden är störst när det gäller den del som avser IT-avdelningen. När det kommer till de beräknade slutanvändar- och spilltidskostnaderna är nivån i Gävle fortfarande lägre, men skillnaderna mot genomsnittet mindre. Den enda punkt där Gävles kostnader är högre är förvaltningskostnader för sourcing för applikationer. Detta begrepp tolkas som att söka leverantörer, dvs upphandling av applikationer. IT-avdelningen medverkar som en part i upphandlingar av system och applikationer för att säkerställa att de fungerar i kommu-

18 12 nens IT-miljö. IT-avdelningen driftar sedan systemen för kommunens eller nämndens/bolagets räkning. De kostnader som redovisas för IT-avdelningen överensstämmer i stort med budgeten för 2013 (136 mnkr jämfört med budget 139 mnkr). En annan del som redovisas är komplexitet där bl a uppgifterna om antal användare mm finns med. IT-säkerhetsfrågorna får låga resultat förutom när det gäller regler och riktlinjer. Syftar man här på att det finns en IT-säkerhetshandbok ska man vara medveten om att den är från 2007 och inte i enlighet med dagens standard på området. Rapporten från IT Optima behandlar också en rad andra aspekter på ITverksamheten. Revisionens kommentarer Benchmarking har ett värde i att jämföra kostnadsnivån med andra kommuner. Gävle ligger, i förhållande till de kommuner man jämförs med, lågt i kostnaderna för IT beräknat per användare eller IT-arbetsplats. Gävles värden för antal IT-användare, antal IT-arbetsplatser, antal stationära och bärbara datorer och antal serverinstanser ligger klart högst. Det är uppenbarligen stora skillnader i hur långt datoriseringen i skolorna kommit i de i jämförelsen ingående kommunerna. Det tyder på att de totala kostnaderna med anledning av en större volym är högre i Gävle än i jämförbara kommuner. Konkurrensverket Konkurrensverket presenterade i november 2013 en rapport angående uppföljning av tillämpning av konkurrenslagen. Bland de problem som Konkurrensverket har identifierat finns en brist på särredovisning av konkurrensutsatt verksamhet hos statliga myndigheter och kommuner. Det gör det svårt att följa upp hur pengarna har fördelats. En orsak är att den offentliga aktören inte har separerat intäkter och kostnader från den konkurrensutsatta och icke-konkurrensutsatta verksamheten. Det har därigenom varit svårt och resurskrävande att utreda huruvida den offentliga aktören har haft full kostnadstäckning när särredovisning saknats. Bristande särredovisning torde på motsvarande sätt försvåra för offentliga aktörers möjligheter att följa upp resultat och effektivitet.

19 13 Revisionens kommentarer Konkurrensverkets synpunkter har, när det gäller Gävle kommun och ITavdelningen, bäring på frågan hur tydligt man särskiljer den del av ITkostnaderna som finansieras av kommunbidrag och inte via fakturering av kunderna. Kommunallagen - självkostnadsbegreppet I Kommunallagen med kommentarer och praxis, SKL 2011 s diskuteras självkostnadsbegreppet, KL 8 kap 3c, och vad som ska ingå. Där framgår att vinst inte kan räknas in i självkostnad. Däremot ska verksamhetens eventuella andelar av kommunens centrala service- och administrationskostnader också räknas med i självkostnaden, vilket inte görs idag för IT-verksamheten. Om kostnaderna för sparade semesterdagar och pensionskostnader för egen personal räknas in i beräkningsunderlaget för prissättning är inte klarlagt, men redovisningen av förändringar i skulderna i balansräkningen sker centralt i kommunen. Överskott som genereras av verksamheten kan fonderas bara om de ska användas för investeringar enligt en långsiktig plan för verksamheten enligt kommunallagen. För IT-avdelningen gäller det då att kunna särskilja om överskott kommer från skattefinansierad eller avgiftsfinansierad del av verksamheten. Revisionens kommentarer Det finns ytterligare frågor att klarlägga när det gäller IT-avdelningens prissättning och redovisning. 1. Om verksamheten bär sin andel av de kostnader som idag hanteras centralt inom Kommunstyrelsen/Kommunledningskontoret. 2. Hur över- och underskott ska hanteras. 3. Om verksamheten borde vara en balansräkningsenhet för att ytterligare stärka särredovisningen.

Debitering av planavgifter Marks kommun

Debitering av planavgifter Marks kommun Revisionsrapport Debitering av planavgifter Marks kommun 2010-01-21 Fredrik Carlsson, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Din IT-arbetsplats - upphandling, avtal och redovisning

Din IT-arbetsplats - upphandling, avtal och redovisning R E V I S I O N S R AP P O R T 2011-03-15 Sid 1 (2) Kommunstyrelsen Dnr: 11rek3 Din IT-arbetsplats - upphandling, avtal och redovisning 2009-09-28 fattade Kommunfullmäktige beslut om projektet Din ITarbetsplats,

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

Granskning av finansförvaltningen

Granskning av finansförvaltningen REVISIONSRAPPORT 2012-11-06 Sid 1 (3) Kommunfullmäktige Dnr: 12REK2 Handläggare: Gunilla Beckman Ljung Granskning av finansförvaltningen Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige beslutar om övergripande riktlinjer

Läs mer

Beslut om. placeringsreglemente för. förvaltning av pensionsmedel

Beslut om. placeringsreglemente för. förvaltning av pensionsmedel G R AN S K N I N G S P M 2010-04-20 Sid 1 (3) Dnr Handläggare: Gunilla Beckman Ljung Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB Beslut om placeringsreglemente för förvaltning av pensionsmedel K O M M U

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Driftprojekt inom Miljönämnden. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01. Malmö stad Revisionskontoret

GRANSKNINGSRAPPORT. Driftprojekt inom Miljönämnden. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01. Malmö stad Revisionskontoret GRANSKNINGS Driftprojekt inom Miljönämnden Projektledare: Lotta Onsö Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01 RAPP Driftprojekt inom Miljönämnden.doc Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-11-24 Dnr 27/2010 1 (6) Räddningshälsan i Stockholm AB Idrottsvägen 4 134 40 Gustavsberg Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård Konkurrensverkets

Läs mer

Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn

Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn Vänersborgs kommun Revisionsrapport Juli 2012 Henrik Bergh Uppdrag och genomförande... 3 Sammanfattning... 3 Förslag till

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr Revisionsrapport Lantmäteriet 801 82 Gävle Datum Dnr 2011-01-20 32-2010-0663 Löpande granskning 2010 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet bland annat granskat I-divisionens

Läs mer

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun Revisionsrapport Granskning av kontroller i investeringsprocessen Matti Leskelä Februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Vårt uppdrag 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte 2 2.3 Metod 2 3

Läs mer

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader Granskning av aktiverade utvecklingskostnader inom ITT Genomförd på uppdrag av revisorerna i Region Skåne Oktober 2008 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte och metod...2 2 FÖREKOMSTEN

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun 11 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 7 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

PM 2009-05-19 Uppföljning av internkontroll inom hotell- och restaurangprogrammet

PM 2009-05-19 Uppföljning av internkontroll inom hotell- och restaurangprogrammet PM 2009-05-19 av internkontroll inom hotell- och restaurangprogrammet Bakgrund och uppdrag Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers granskade under 2007 intern kontroll vid hotell- och restaurangprogrammet

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet Yvonne Lundin Kristianstads Renhållnings AB, Kristianstads Biogas AB Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Metod och

Läs mer

Förbundsordning Inköp Gävleborg

Förbundsordning Inköp Gävleborg Sid 1 (6) Förbundsordning Inköp Gävleborg Förbundsordning Inköp Gävleborg Beslutad av KF 2007-03-05 32 (06KS400) 1 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Bollnäs kommun, Gävle kommun, Hofors kommun,

Läs mer

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan Revisionsrapport* Granskning av verksamheten i Lönesamverkan HUL 18 februari 2008 Eva Gustafsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...3 2 Sammanfattning av den

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av lönesystem

Granskning av lönesystem www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Granskning av lönesystem Vingåker kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag...

Läs mer

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Uppföljning av granskningen av intern kontroll i utbetalningsprocesserna Socialnämnden

Uppföljning av granskningen av intern kontroll i utbetalningsprocesserna Socialnämnden R E V I S I O N S R AP P O R T 2009-12-07 Socialnämnden Sid 1 (2) För kännedom Kommunstyrelsen Dnr 08rek20 Uppföljning av granskningen av intern kontroll i utbetalningsprocesserna Socialnämnden Kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av utbetalningar

Granskning av utbetalningar Revisionsrapport Granskning av utbetalningar Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 1 2.1. Bakgrund... 1 2.2. Revisionsfråga... 1

Läs mer

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson Förstudie Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden Östersunds kommun Februari 2013 Roland Svensson Av Skyrev certifierad kommunal revisor Marianne Harr Av Skyrev certifierad kommunal

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Externt finansierade projekt

Externt finansierade projekt Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av kommunens leasingbilar

Granskning av kommunens leasingbilar www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram Granskning av kommunens leasingbilar Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av inköpsrutiner och ramavtal. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av inköpsrutiner och ramavtal. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av inköpsrutiner och ramavtal Krokoms kommun December 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 8

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Mats Andersson, Risk Manager Henrik Friang, Risk Manager September 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Nynäshamns kommun Granskning av rutiner för redovisning av moms

Nynäshamns kommun Granskning av rutiner för redovisning av moms Nynäshamns kommun Granskning av rutiner för redovisning av moms Oktober 2010 Jonas Eriksson Åsa Sandgren Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte och revisionsfråga... 1 Avgränsning och revisionsmetod...

Läs mer

Samordningsförbundet Södra Roslagen. Årlig granskning 2014

Samordningsförbundet Södra Roslagen. Årlig granskning 2014 Samordningsförbundet Södra Roslagen Årlig granskning 2014 Innehåll 1 Granskning av Samordningsförbundet Södra Roslagen... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Granskningen utgångspunkter... 3 2 Granskning av Årsredovisningen

Läs mer

Revisionsrapport momsrutiner

Revisionsrapport momsrutiner SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2012-09-25 4 223 Dnr 2012.223 040 Revisionsrapport momsrutiner På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Strömsunds kommun har Kommunal

Läs mer

Kommunstyrelsen. Kommunrevisionen har under hösten 2004 granskat rubricerade rutiner. Revisionsrapport har upprättats i september månad, bilaga.

Kommunstyrelsen. Kommunrevisionen har under hösten 2004 granskat rubricerade rutiner. Revisionsrapport har upprättats i september månad, bilaga. 2004-10-13 Kommunstyrelsen Revisionsrapport, september 2004, efter granskning av rutinerna för återsökning av statsbidrag för förhöjda kostnader vid inköp av momsbefriade tjänster Kommunrevisionen har

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Tabellerna är i tusental kronor 42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Innehåll på de olika flikarna: - Uppföljning antal årsarbetare: Innehåller budget för personalkostnader,

Läs mer

Eksjö kommun Granskning av Nifsarpsskolan och Eksjö fordonsutbildning AB KPMG AB 2009-04-08

Eksjö kommun Granskning av Nifsarpsskolan och Eksjö fordonsutbildning AB KPMG AB 2009-04-08 ABCD Eksjö kommun Granskning av Nifsarpsskolan och Eksjö fordonsutbildning AB KPMG AB 2009-04-08 2009 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. ABCD

Läs mer

Ovanåkers kommun. Uppföljning av genomförda granskningar. Revisionsrapport. KPMG AB 8 februari 2011 Antal sidor: 7

Ovanåkers kommun. Uppföljning av genomförda granskningar. Revisionsrapport. KPMG AB 8 februari 2011 Antal sidor: 7 Uppföljning av genomförda granskningar KPMG AB 8 februari 2011 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning 1 1.1.1 Bisysslor 1 1.1.2 Driftkostnader och investeringar 1 1.1.3 Moms 1 2. Uppdrag

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Särredovisning av affärsverksamhet

Särredovisning av affärsverksamhet Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 1 Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens (KemI) årsredovisning, inklusive komplettering, daterad 2019-02-19. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Granskning av utbetalningar

Granskning av utbetalningar Revisionsrapport Granskning av utbetalningar Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 1 2.1. Bakgrund... 1 2.2. Revisionsfråga... 1

Läs mer

Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson. Habo kommun Granskning avseende momshanteringen

Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson. Habo kommun Granskning avseende momshanteringen Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson Habo kommun Granskning avseende momshanteringen Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 3. Momshantering 5 1. Sammanfattning I detta kapitel återfinns

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Gränsdragning drift/investering

Gränsdragning drift/investering Revisionsrapport* Gränsdragning drift/investering Hylte kommun 9 september 2008 Inger Andersson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund och revisionsfråga...3

Läs mer

Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation

Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation Revisionsrapport Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation Kalmar kommun Maj 2009 Pär Sturesson Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Inledning...1 2 Tillvägagångssätt...1 3 Iakttagelser...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Hantering av parkeringsintäkter

Hantering av parkeringsintäkter REVISIONSRAPPORT 2014-02-25 Kommunfullmäktige Sid 1 (2) Dnr: 13REK22 Handläggare: Gunilla Beckman Ljung Hantering av parkeringsintäkter Granskningen Kommunens revisorer har beslut att granska den interna

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Lösningar för en bättre arbetsvardag

Lösningar för en bättre arbetsvardag Lösningar för en bättre arbetsvardag Effektivare, tryggare och roligare Effectplan tar organisationen från en konventionell budget till en verksamhetsplanering där ni arbetar med rullande och aktivitetsbaserade

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson Revisionsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner vid Kostnämnden Landstinget Västmanland Inger Hansén Viveca Karlsson 18 mars 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Internbudget för Riksbanken 2009

Internbudget för Riksbanken 2009 PM DATUM: 2008-12-03 AVDELNING: HANDLÄGGARE: Administrativa avdelningen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Granskning av intern kontroll 2011 - svar på revisionsskrivelse

Granskning av intern kontroll 2011 - svar på revisionsskrivelse STYRELSEN SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 30 (36) Sammanträdesdatum Paragraf Kommunstyrelsen 30 januari 2012 19 Diarienummer KS-2011/1 036.912 Granskning av intern kontroll 2011 - svar på revisionsskrivelse Kommunstyrelsens

Läs mer

AB Landskronahem, remiss angående förändring av bolagets fastighetsbestånd

AB Landskronahem, remiss angående förändring av bolagets fastighetsbestånd Stadskontoret 1(4) Datum 2006-04-18 Handläggare Thore Johansson Controller Er referens Vår referens Kommunstyrelsen AB Landskronahem, remiss angående förändring av bolagets fastighetsbestånd I tidigare

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...

Läs mer

Inledning Metod IT-nyckeltal Södertörn 2009

Inledning Metod IT-nyckeltal Södertörn 2009 IT-nyckeltal Södertörn 2009 Inledning I ett gemensamt projektdirektiv för nyckeltal har kommunledningarna i respektive kommun gett IT-verksamheten i uppdrag att ta fram nyckeltal för IT-området. De i år

Läs mer

Betalkort. Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013

Betalkort. Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013 Betalkort Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 BAKGRUND 1 2 UPPDRAG 1 2.1 Syfte 1 2.2 Avgränsningar 1 2.3 Revisionskriterier 1 2.4 Metod 2 3 LANDSTINGETS RIKTLINJE

Läs mer

Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet

Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet Kommunstyrelsen 2008-03-17 64 159 Arbets- och personalutskottet 2008-02-25 45 117 Dnr 07.853-007 marsks16 Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet och regler för leasing Bilaga: Slutdokument

Läs mer

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014 Storstockholms brandförsvarsförbund Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2013 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

ABCD. Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport. Arvika kommun. KPMG 2011-11-15 Antal sidor: 12

ABCD. Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport. Arvika kommun. KPMG 2011-11-15 Antal sidor: 12 ABCD Arvika kommun Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport KPMG 2011-11-15 Antal sidor: 12 ABCD Arvika kommun Intern kontroll avseende inköp 2011-11-15 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund

Läs mer

Stadsrevisionen i Örebro kommun Översiktlig granskning av intern kontroll

Stadsrevisionen i Örebro kommun Översiktlig granskning av intern kontroll Revisionsrapport Stadsrevisionen i Örebro kommun Översiktlig granskning av intern kontroll 2009-03-30 Irene Deravian Kurt Westerback, certifierad kommunal revisor INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Övergripande granskning

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Revisionsrapport Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Karlstads kommun Maria Jäger Cert. kommunal revisor Granskning av den gemensamma drifts- och servicenämnden Innehållsförteckning Sammanfattande

Läs mer

Planarbete översiktlig studie av styrning och ledning. Härryda kommun 2011-02-14. Fredrik Carlsson, certifierad kommunal revisor

Planarbete översiktlig studie av styrning och ledning. Härryda kommun 2011-02-14. Fredrik Carlsson, certifierad kommunal revisor Planarbete översiktlig studie av styrning och ledning Härryda kommun 2011-02-14 Fredrik Carlsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 3 Inledning... 5 Bakgrund...

Läs mer

Uppföljning av revisionsrapport om kommunens IT-hantering från 2010

Uppföljning av revisionsrapport om kommunens IT-hantering från 2010 PM Uppföljning av revisionsrapport om kommunens IT-hantering från 2010 Emmaboda kommun 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor 2010-års granskning Följande revisionsfrågor ställdes 2010:

Läs mer

Peter Helander (C), ordförande, Mora Marie Olsson (S), Orsa Kjell Tenn (C), Älvdalen

Peter Helander (C), ordförande, Mora Marie Olsson (S), Orsa Kjell Tenn (C), Älvdalen Servicenämnden i Mora kommun Sammanträdesdatum Sida 1-12 2011-11-22 Plats och tid Kommunhuset, Mora, kl. 14.00-16.15 Beslutande Peter Helander (C), ordförande, Mora Marie Olsson (S), Orsa Kjell Tenn (C),

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer