Dags att pensionera premiepensionssystemet

Transkript

1 Dags att pensionera premiepensionssystemet Robert Nyberg Rapport från SKPF, Svenska KommunalPensionärernas Förbund

2 Rapporten framhäver att forskning visar att premiepensionsspararna inte beter sig ekonomiskt rationella i sina fondval och inte aktivt placerar sina pensionsmedel att premiepensionssystemet hittills har gett alldeles för dålig avkastning, att om premiepensionssystemet hade slagits ihop med inkomstpensionssystemet före år 2009 hade inte inkomstpensionssystemet drabbats av den automatiska balanseringen bromsen åren 2010 och 2011, att de närmaste årens förväntade ekonomiska utveckling inte ger någon ljus framtid för premiepensionen att TNS-SIFO:s undersökning visar att flertalet - inte vet hur man tekniskt byter fonder i premiepensionssystemet - inte vet särskilt mycket om fonderna i systemet - föredrar att avskaffa premiepensionssystemet och föra in systemet i inkomstpensionssystemet att TNS-SIFO:s undersökning tillsammans med det svaga deltagandet i valet av fonder visar på ett svagt förtroende för premiepensionssystemet att SKPF tillsammans med de andra rikstäckande pensionärsorganisationerna kräver att premiepensionssystemet avskaffas och förs in i inkomstpensionssystemet med överföring av de enskilda premiepensionsspararnas behållningar till sina respektive individuella pensionssparande i inkomstpensionssystemet. SKPF Svenska KommunalPensionärernas Förbund Stockholm november 2012

3 Grunden och syftet med premiepensionssystemet Premiepensionssystemet (hädanefter kallad PPS) skapades som en del av det nuvarande pensionssystemet. När det infördes var det den första gången som ett premiereservsystem infördes som ett allmänt pensionssystem. Sveriges två allmänna pensionssystem inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet vilar alltså på två olika system. Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem, där dagens pensionsavgifter betalar dagens pensioner. Eventuella över- eller underskott i pensionsutbetalningarna regleras genom AP-fonderna. PPS är ett premiereservsystem, där varje pensionssparare bygger upp ett eget individuellt pensionskonto. Premiereservsystem var dock inte en nyhet för Sverige, då premiereservsystem var och är de förhärskande pensionssystemen för privat pensionssparande. Efter införande av PPS har även större delen av avtals- och tjänstepensionssystemen övergått från förmånsbaserade system till avgiftsfinansierade system baserade på premiereserver. De officiella motiveringarna för ett införande av ett premiereservsystem vid sidan om det allmänna inkomstpensionssystemet angavs i Pensionsarbetsgruppens betänkande Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20) som: att det innebär ett högre sparande under en lång uppbyggnadsperiod jämfört med ett fördelningssystem; att det skulle stärka det personliga ägandet; att det skulle öka utbudet av riskkapital jämfört med ett fördelningssystem; att försörjningen av riskkapital skulle ske lämpligare med individuell kapitalbildning än med kollektiv kapitalbindning med risk för maktkoncentration; att varje generation sparar till sin egen pension och därmed minskar den politiska osäkerheten med pension baserat på socialt kontrakt mellan generationerna; att det skulle bidra till ett ekonomiskt stabilt system, då uppräkningen av förmånerna svarar mot en faktisk förmögenhetstillväxt i premiereserverna. Samtidigt anförde Pensionsarbetsgruppen också att svagheten i ett premiereservsystem är att värdeutvecklingen på pensionsförmånerna måste vara avhängig avkastningen på kapital mer än den ekonomiska tillväxten. Erfarenhetsmässigt varierar avkastningen på kapital mer än den ekonomiska tillväxten. Det skulle således kunna innebära kraftiga svängningar i förmånernas värde. Gruppen påpekar också att under 1970-talet var avkastningen förhållandevis låg och att under sådana perioder skulle många få se realvärdet av sina pensionstillgångar och därmed framtida pension sjunka, vilket kan skapa fördelningspolitiska spänningar i systemet (betänkandet sid 158). I sitt Analytiska testamente. 11½ år med premiepensionssystemet och PPM från 2009 angav PPM (Premiepensionsmyndigheten) tre syften med premiepensionssystemet. De var: att ge premiepensionssparare möjlighet att investera på kapitalmarknaden och därigenom tillgodogöra sig den riskpremie, som sådana investeringar är förknippade med; att premiepensionssystemet skapar möjlighet till ökad riskspridning, eftersom den enskilde individen genom sitt investeringsbeslut blir mindre beroende av den 3

4 demografiska och ekonomiska utvecklingen i Sverige, såväl som av utvecklingen i den sektor av ekonomin, där den enskilde själv verkar; att spararna får möjlighet att själva fatta beslut om hur premiepensionsmedlen ska investeras. En tydlig fördel med en sådan ordning är att det är spararen och ingen annan som kan fatta investeringsbeslut med hänsyn taget till pensionsspararens riskvilja, ålder, inkomst och annat sparande. Premiepensionsspararens val av finansiella tjänster Motiven och särskilt syftena med premiepensionen ser på premiepensionsspararen som den klassiska nationalekonomiska definitionen av den ekonomiska människan konsumenten, som alltid fattar rationella beslut av sina finansiella val. Senare tids forskning har dock nyanserat synen på konsumenten av finansiella tjänster. Finansiell beteendevetenskap pekar på att placering och förvaltning av kapital ofta föregås av mindre rationellt beslutsfattande. Exempel på detta är otillräcklig eller osjälvständig riskspridning. I PPS har det gett uttryck i en tendens bland premiepensionsspararna att bl.a. basera beslut att välja fond på hur alternativen presenteras, exempelvis genom att sprida placeringarna över tillgängliga fondkategorier. Att sprida placeringarna över exempelvis en generationsfond, tillsammans med andra fondkategorier, är troligen inte resultatet av en genomtänkt analys av fondernas egenskaper. Generationsfonder utformas med ledning av pensionsspararnas ålder och är därför avsedda att utgöra ensam placering. Fondplaceringar kan även baseras på vilka fonder som uppmärksammas i medierna. Till det kan läggas att sådan uppmärksamhet riskerar att uppmuntra flockbeteende genom att vissa fonder identifieras som särskilt populära (Regeringens direktiv till premiepensionsutredningen 2004). När man som konsument fattar finansiella beslut använder man sig av båda hjärnhalvorna dvs. de finansiella besluten föregås av både en emotionell process, som är affektiv och känslobaserad, och en analytisk process, som är rationell och utvärderande. I de flesta fall av finansiella investeringsbeslut upplever konsumenten sig som passiv, och anser sig ha låg kunskap om de olika finansiella produkterna oavsett om man har kunskaperna. Då det känns svårt att utvärdera alternativ blir engagemanget lågt. Forskning visar (Jeanette Hauff m.fl., Göteborgs universitet) att synen på pensionssystemet i stort är att det är ett system för bassäkerhet och inte för att bevara inkomsten. Förtroendet är generellt lågt (2,2 på en skala upp till 5). Förtroendet är högre hos män än kvinnor och är högre hos individer under 60 år än över 60 år. Ju högre förtroende desto större benägenhet till högre risktagande. Förtroende är viktigare än kunskap vid placering av pensionssparande. Det innebär att den viktigaste komponenten för ett framgångsrikt pensionssparande är ett högt förtroende för sparformen. Slutsatsen om forskningen om konsumenter, som fattar finansiella val, är att hon eller han oftast inte anser sig kapabel att på egen hand fatta rationella beslut oavsett kunskap eller kompetens. Det visar också beteendet vid val av premiepensionsfonder. Trots alla informationsinsatser för att få premiepensionsspararna att aktivt 4

5 välja och välja om fonder avstår nära hälften av spararna (drygt 46 procent) från att välja, utan deras sparande går till AP 7 Såfa populärt kallat icke-valsfonden. Ytterligare nära en tredjedel av spararna (drygt 31 procent) har bara gjort ett första initialt val. Det innebär att drygt tre fjärdedelar av alla sparare har antingen avstått från att välja fonder eller valt fonder endast en gång. Under flera år i rad har endast cirka 1,8 procent av alla nytillkomna sparare valt en eller fler fonder samtidigt som flera år i rad endast cirka 6 procent av alla sparare är aktiva fondväljare, dvs. byter flera fonder under ett år. Den 1 december 2011 stoppade Pensionsmyndigheten möjligheterna till massfondbyten. Fram till dess uppskattade myndigheten att drygt premiepensionssparare anlitade förvaltningstjänster, dvs. lät andra aktörer placera deras premiepensionsmedel i brist på eget intresse och engagemang. Det innebär att fram till år 2011 var drygt tio procent av spararna, som registreras som aktiva placerare, i grund och botten tvärtom passiva sparare, som lät andra sköta placeringen. Det leder fram till att över hälften av alla sparare avstår från att välja eller låter andra välja och en tredjedel av spararna endast har valt en enda gång. Slutsatsen är att drygt 7 pensionssparare av 8 struntar i premiepensionen ett mycket allvarligt grundskott mot ett system, som bygger på förtroende. Val av premiepensionsfonder Vid det första valet hösten 2000 var IT-branschen den bransch, som var i ropet. Den ansågs ha lysande framtidsutsikter och värderingarna på värdepapper med ITanknytning rasade i höjden. Den mest populära premiepensionsfonden vid det första valet blev också en fond specialiserad på IT-värdepapper, Swedbanks Robur Contura (alla statistiska uppgifter om premiepensionen, premiepensionsspararna och premiepensionsfonderna är hämtade från Pensionsmyndigheten). Åren föll börsen kraftigt och mest föll IT-värdepapper den s.k. IT-bubblan sprack. Andelsvärdet för Robur Contura-fonden sjönk från 268 kr i slutet av år 2000 till 153 kr i december I augusti-september år 2002 intog fonden en av jumboplatserna på listan med de 30 vanligaste PPS-fonder med en värdeförsämring på 58 procent. Fonden finns fortfarande kvar idag som största fond i antalet premiepensionssparare under ett nytt namn sedan februari 2012 efter en sammanslagning med en annan Robur-fond, varav spararna från Contura-fonden utgör drygt Fonden har idag ett andelsvärde på 93 kr (i slutet av oktober 2012) och inklusive utdelningar är avkastningen de senaste tio åren -20 procent. Robur Contura-fonden åskådliggör en situation, som är alltför vanlig bland premiepensionsspararna. I brist på intresse och/eller kompetens blir det oftast den för tillfället mest populära fonden, som nya sparare investerar i. PPS består i mycket stor utsträckning av smala fonder, som endast förvaltar delar av marknader, t.ex. Sverigefonder, Rysslandsfonder, IT-fonder, fonder för Emerging markets etc. Dessa fonder lämpar sig inte för att långsiktigt placera hela sitt premiepensionskapital i, då de har en alltför hög risk. Denna typ av valfrihet har endast ett värde för en liten grupp som tror sig ha förmåga att bedöma olika marknadssegments utveckling och är beredda att vara mycket aktiva. Den genomsnittliga premiepensionsspararen, som inte avser att vara mycket aktiv, 5

6 förutsätts istället kunna plocka ihop en portfölj av fonder som tillsammans ger bra egenskaper långsiktigt. Med nuvarande konstruktion kommer det dock alltid att finnas ett betydande antal sparare som av ren okunskap placerar samtliga premiepensionsmedel i en högriskfond. Detta beteende ger upphov till s.k. systematiskt negativa utfall, som visas av exemplet Robur Contura-fonden. En vidare belysning av frågan ges i det Särskilda yttrandet av Daniel Barr och Annika Sundén i betänkandet Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87). Det systematiskt negativa utfallet kan ge en oacceptabel spridning mellan olika premiepensionsplaceringar. En simulering, redovisat i det Särskilda yttrandet, pekar på att en tjugofemåring, som valt en högriskfond och behåller den livet ut, kan få en månatlig premiepension allt emellan 250 och kronor. Spridningen är ungefär dubbelt så stor som vid en placering i en global aktiefond. Man kan också lägga principiella synpunkter på ett statligt pensionssystem som tillåter extrema utfall. Genom att ta mycket hög risk i sina premiepensionsplaceringar får premiepensionsspararen behålla eventuella vinster. Samhället kan dock tvingas att, via andra bidragssystem, kompensera för stora förluster just det problemet som själva existensen av ett statligt pensionssystem skall hantera. Dessutom ger systemet drivkrafter för grupper av sparare att ta högre risker än vad som är motiverat (s.k. moral hazard), eftersom man alltid tror sig ha ett yttersta skyddsnät från samhället om pensionsinvesteringarna går fel. Premiepensionssystemets ekonomiska utveckling åren Hur har då intentionerna med PPS uppfyllts? En ekonomisk redovisning av PPS sedan starten år 1995 till och med år 2011 visar inte på något imponerande resultat. PPS startade år Under de första fem åren förvaltades premiepensionsmedlen interimistiskt av Riksgäldskontoret tills Premiepensionsmyndigheten, PPM, tog över hela ansvaret för premiepensionen år Sedan år 2010 har PPM uppgått i Pensionsmyndigheten. I november 2000 överförde Riksgäldskontoret 55,8 miljarder kronor till PPM. Det var de första fyra årens premiepensionsavgifter inklusive förräntning på 4,6 procent. Samtidigt gick det ut till alla premiepensionssparare en katalog över fonder, i vilka premiepensionsspararna fick välja upp till fem olika fonder att placera sitt premiepensionssparande. För de sparare, som inte valde några fonder, placerades sparandet i den s.k. Premiesparfonden, även kallat icke-valsfonden, som administrerades och förvaltades av den nyinrättade Sjunde AP-fonden. De individuella fondvalen och Premiesparfonden började gälla fr.o.m. den 13 december Den ekonomiska utvecklingen sedan t.o.m har varit följande: 6

7 Värdeutveckling - Premiepensionssystemet % 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% Premiepensionssystemet (IR) Premiepensionssystemet, realt (IR) Not: Siffrorna omfattar både avkastningen i fondrörelsen och avkastningen av pengarna fram till tidpunkten då de placerades i fonderna. Kapitalförvaltningskostnader, myndigheternas avgifter och arvsvinster är inte medräknade. Källa Pensionsmyndigheten Diagrammet visar den årliga värdeutvecklingen för premiepensionsspararnas placeringar inom fondförsäkring från De första 4 årens premiepensionsavgifter ( ) förvaltades av Riksgäldskontoret men från december 2000 gick risken för investeringarna i premiepensionssystemet över till de enskilda spararna och det fria premiepensionsfondvalet startade. I värdeutvecklingen ingår förräntning av premiepensionsavgifterna från den tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret för perioden från det att avgifterna debiteras tills att avgifterna tillförs premiepensionssystemet i snitt 18 månader Den ekonomiska utvecklingen visar inte på någon lysande avkastning för premiepensionsspararna särskilt med hänsyn till inflationen. Sedan starten t.o.m är den reala avkastningen från PPS (dvs. efter att inflationen har dragits av) 1,9 procent. I denna avkastning ingår avkastningen från den tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret. Om endast avkastningen beräknas på de medel som spararna själva får placera fritt och stå risken för, blir avkastningen lägre snarare under noll procent i real avkastning (efter inflationen). Däremot har det varit en lysande utveckling för kapitalförvaltarna av premiepensionsfonderna. De har även under tider, då fonderna har gett negativ avkastning, haft en stadig inkomstkälla från spararnas kapital. SKPF har tillsammans med de andra stora pensionärsorganisationerna krävt att PPS avskaffas och tillgångarna i PPS inlemmas i AP-fondssystemet. Om detta hade gjorts före år 2009 hade inte inkomst- och tilläggspensionssparandet drabbats av den automatiska balanseringen även populärt kallat bromsen åren 2010 och Utan broms åren 2010 och 2011 och med normal omräkning hade både 7

8 pensionssparandet och utbetalda pensioner varit högre år 2013, pensionssparandet med ca 4,12 procent och de utbetalda pensionerna med ca 4,39 procent. Då premiepensionssparandet utgör endast drygt 13,5 procent av det totala allmänna pensionssparandet skulle en avkastning på drygt 4 procent på inkomst- och tilläggspensionssparandet på fyra år motsvara drygt 14 procents årlig avkastning på premiepensionssparandet under samma period en avkastning, som vida överträffar all annan avkastning i PPS. De närmaste årens ekonomiska utveckling Den närmaste ekonomiska framtiden för börskapital ser allt annat än ljust ut. I två av de största ekonomiska områdena i världen Europa och USA råden en skuldkris, som inte kommer att klinga av under den närmaste 10-årsperioden. Ett tredje område Kina visar tecken på att växla ner sin ekonomi på längre sikt och Japan har haft en lång period av stagnerande ekonomi, som inte förväntas ta fart under den närmaste framtiden. Övriga ekonomiskt starka länder, som t.ex. Brasilien och Indien kan inte kompensera för bortfallet av den ekonomiska aktiviteten i de största ekonomierna i världen. Aktier som pensionssparkapital har inte så lång historia. I mitten av 1950-talet väckte det sensation, när en förvaltare av en av de största pensionsfonderna i USA deklarerade att hela pensionskassan skulle satsas på börsen. Detta ansågs då kontroversiellt, då börsinvesteringar betraktades som våghalsiga med tanke på alla börskrascher, som hade inträffat med (o)jämna mellanrum. Från 1960-talet fram till nu har aktier varit överlägsen annan placering. Detta beror främst på ett enda decenniums lysande utveckling 1980-talet. Kurserna steg då brant utan egentlig anledning. Om 1980-talets starka börsutveckling tas bort har aktier inte varit så överlägsen andra räntebärande värdepapper. Nu har börssituationen kommit tillbaka till ett ungefärligt samma läge, som 1960-talet, där räntepapper utgör en svår konkurrent till aktier. Ett oroande ekonomiskt problem, som har uppstått de senaste decennierna är den höga belåningen på bostäder. Detta ledde till finanskraschen år 2008 i USA, som påverkade hela världen även oss. Den höga belåningen finns även i vårt land, vilket kan leda till en korrigering av marknaden en finare omskrivning för djupa börsnedgångar inom den nära framtiden en möjlighet, som redan påverkar vår ekonomi, exempelvis som en av de viktigaste faktorerna vid besluten om Riksbanken reporänta. Sett på längre sikt har BNP ökat i genomsnitt med ca 3,5 procent. Under samma tid har aktiemarknaden ökat med ca 6,5 procent. Aktieägarna har alltså tagit ut ca 3 procent mer per år än vad som produceras. Detta är en ekonomisk omöjlighet till slut. Överuttaget ur produktionen, eldad av ökande skulder, tillsammans med den allt mer koncentrerat kapitalägande kommer att leda till starka marknadskorrigeringar med åtföljande kraftiga nedgångar på aktiemarknaderna. Många stora aktieförvaltare i USA beskriver dagens aktiemarknad som nästan kedjebrevsliknande. Vissa aktieanalytiker finner ett visst stöd för detta synsätt i det 8

9 faktum att nära 40 procent av alla vinster på de amerikanska börserna idag utgörs av vinster i investmentbolag och motsvarande företag som enbart sysslar med pengar utan annan produktion. Pensionsspararnas uppfattning om premiepensionssystemet Flera undersökningar visar att premiepensionsspararna inte har någon positiv uppfattning om PPS. Redan i direktiven till utredningen om premiepensionssparandet år 2004 konstaterade regeringen att benägenheten att välja fond aktivt har uppvisat en fallande trend sedan det första fondvalet 2000, som genomfördes efter en massiv informationskampanj och omfattande uppmärksamhet i medierna. Vid detta tillfälle gjorde två tredjedelar ett aktivt val, en andel som föll till mindre än tio procent 2003 och Även om en betydande andel av icke- väljarna vid undersökningar uppger sig ha fattat ett aktivt beslut att inte välja annan fond så har andelen helt passiva pensionssparare av allt att döma ökat över tiden. Mot bakgrund av den negativa börsutvecklingen under två av tre år är det svårt att redan nu dra säkra slutsatser om frekvensen och intresset för aktiva val på längre sikt. Denna benägenhet har senare snarare sjunkit än att frekvensen och intresset för aktiva val ökat. För att kunna göra aktiva val i premiepensionen krävs förutom intresset även kunskaper, dels tekniskt hur man gör val, dels ekonomiskt om fonderna i PPS. SKPF har låtit göra en TNS-SIFO-undersökning bland pensionssparare yngre än 65 år för att se hur spararna upplever sina kunskaper på dessa områden. På frågan om man vet hur man går tillväga för att välja och/eller byta fonder i PPS svarar knappt hälften (46 procent) nej. Störst är kunskapsbristen bland de yngre (20-30 år) med 71 procent, vilket gradvis sjunker till 41 procent bland de mellan år. Notabelt är att bristen är något högre bland de ännu äldre (61-65 år) med 47 procent. Skillnaden mellan könen är inte förvånande stort, kvinnor har större kunskapsbrist (54 procent) än män (39 procent). Uppdelad efter utbildningsgrad är skillnaderna överraskande små. Mellan de, som enbart har grundskola som utbildning och de, som har högskole/universitetsbakgrund på mer än två år pendlar kunskapsbristen mellan 44 till 51 procent. Hur är då kunskaperna om fonderna i PPS? Där visar sig kunskapsbristerna mycket större. Totalt anser sig 65 procent inte ha eller har inte skaffat sig kunskaper om fonder i PPS. Åldersmässigt sjunker bristen från 84 procent bland de yngsta (20-30 år) till 61 procent bland de äldsta. Även här är det stor skillnad mellan könen, från 59 procent bland männen till 72 procent bland kvinnorna. Utbildningsbakgrunden tycks inte spela någon större roll, kunskapsbristen varierar mellan 64 till 68 procent. Andelen som inte kan svara är lågt i alla kategorier från 0 till 5 procent. Ett av de allvarligaste resultaten av undersökningen är att så många unga inte har någon kunskap om själva fonderna (84 procent) och att de flesta (över 70 procent) inte vet hur man byter fonder. Det är de ungas pension i framtiden, som kommer i högre utsträckning att påverkas av premiepensionen, än de äldres pension, där premiepensionen utgör en mycket mindre del. Slutligen har SKPF frågat om intresset och förtroendet för premiepensionssparandet. Frågan löd om spararen vill behålla dagens premiepensionssystem, där man kan fritt 9

10 välja fonder med risktagande, eller om man vill att systemet införlivs med det allmänna inkomstpensionssystemet, som värdesäkras utifrån löneutvecklingen. Svaret visar sig att endast 20 procent vill behålla PPS. 55 procent vill införliva PPS med det allmänna inkomstpensionssystemet och 25 procent vet inte. Åldersmässigt är det små variationer. Mellan 18 till 20 procent vill behålla PPS medan av de yngre (20-30 år) vill 33 procent införliva PPS med det allmänna pensionssystemet och 47 procent vet inte. Längre upp i åldrarna vill fler införliva PPS (upp till 63 procent) medan allt färre vet inte (ner till 18 procent). Män vill i större utsträckning behålla PPS (25 procent) än kvinnor (15 procent) och även män vill i större utsträckning införliva PPS i det allmänna pensionssystemet (59 procent) mot kvinnorna (51 procent), vilket innebär att fler kvinnor (34 procent) än män (16 procent) vet inte. Utbildningsbakgrunden är relativt irrelevant, oavsett bakgrund vill mellan procent behålla PPS medan 51 till 57 procent vill införliva PPS med det allmänna pensionssystemet. Andelen vet inte varierar litet, mellan procent. Undersökningen finns även nerbruten i geografiska områden. Några större avvikelser mellan områdena kan inte urskiljas med två undantag i Göteborgs- och Malmöområdet är kunskapsbristerna större samtidigt som färre vill behålla PPS jämfört med övriga Sverige Svaret på frågan om PPS plats i pensionssystemet visar på ett misstroende av pensionsformen. Endast 20 procent vill att PPS ska fortsätta som ett eget pensionssystem medan över hälften vill att det ska ingå i det allmänna pensionssystemet och en fjärdedel vet inte. Denna undersökning tillsammans med premiepensionsspararnas brist på intresse och engagemang att placera sina premiepensionsmedel är ett stort underkännande av ett pensionssystem, som dock har pågått i snart 12 år. Det är ett allvarligt förhållande att förtroendet är så lågt för ett statligt tvångssparande. Det finns andra undersökningar om premiepensionens popularitet. Dessa brukar visa på en majoritet, som tycker det är bra att ha ett fritt val av fonder. Dock är de flesta undersökningarna behäftade med felet att det inte finns något alternativ till premiepensionens tvångssparande. Om det fanns andra alternativ, som att låta premiepensionen ingå i det allmänna pensionssystemet och därmed bidra till att den allmänna pensionen höjs, så skulle även dessa undersökningar visa på ett lågt förtroende för PPS: Framtiden för premiepensionssparandet Framtiden för premiepensionssparandet är inte ljus. Förtroendet för systemet är lågt och trots 12 års verksamhet med flera stora informationskampanjer är intresset mycket litet för systemet. Andelen icke-väljare är hög och tenderar att öka. Ekonomiskt är den närmaste framtiden inte lovande med flera risker till kraftiga volatila börssvängningar. Premiepensionssparandet har gett ett mycket magert utfall hittills knappt över inflationen i samhället och det finns inget som talar för en mer lönsam framtid, snarare tvärtom. 10

11 Premiepensionssparandet har inte det stöd som krävs för ett förtroendefullt pensionssystem. Forskning visar att ett lågt förtroende för pensionssparande undergräver folks tillit till systemet. Det florerar en uppfattning hos allmänheten att premiepensionen är en spekulation på börsen av tvångssparade pensionsmedel, en uppfattning som berövar systemet sin legitimitet. SKPF kräver liksom de övriga rikstäckande pensionärsorganisationerna att premiepensionssystemet avskaffas och att dess tillgångar förs in i AP-fonderna. Detta måste ske på ett sådant sätt att behållningen på de enskilda premiepensionskontona ingår i respektive sparares pensionssparande. 11

12

13 TNS-SIFO:s undersökning om premiepensionen Ålder Fråga 1 Vet du hur man går tillväga för att välja/byta fonder i premiepensionssystemet eller vet du inte det? ALLA ÅLDRAR Alla år år år år år Ja, Jag vet Nej, jag vet inte Totalt Antal intervjuer Fråga 2 Har du skaffat dig kunskaper om fonder i premiepensionssystemet för att göra aktiva placeringsval eller har du inte skaffat kunskaper? Ja, har skaffat kunskaper Nej, har inte skaffat kunskaper Kan inte svara Totalt Antal intervjuer Fråga 3 Vill du behålla dagens premiepensionssystem där man fritt kan välja fonder med risktagande eller vill du att systemet införlivas med det allmänna inkomstpensionssystemet, som värdesäkras utifrån löneutvecklingen? Ja, vill behålla dagens premiepensionssystem Nej, vill att systemet införlivas med det allmänna inkomstpensionssystemet Vet inte Totalt Antal intervjuer

14 Kön Fråga 1 Vet du hur man går tillväga för att välja/byta fonder i premiepensionssystemet eller vet du inte det? ALLA KÖN Alla Man Kvinna Ja, Jag vet Nej, jag vet inte Totalt Antal intervjuer Fråga 2 Har du skaffat dig kunskaper om fonder i premiepensionssystemet för att göra aktiva placeringsval eller har du inte skaffat kunskaper? Ja, har skaffat kunskaper Nej, har inte skaffat kunskaper Kan inte svara Totalt Antal intervjuer Fråga 3 Vill du behålla dagens premiepensionssystem där man fritt kan välja fonder med risktagande eller vill du att systemet införlivas med det allmänna inkomstpensionssystemet, som värdesäkras utifrån löneutvecklingen? Ja, vill behålla dagens premiepensionssystem Nej, vill att systemet införlivas med det allmänna inkomstpensionssystemet Vet inte Totalt Antal intervjuer

15 Utbildning Fråga 1 Vet du hur man går tillväga för att välja/byta fonder i premiepensionssystemet eller vet du inte det? ALLA UTBILDNING Alla Grund- 2-årigt 3-årigt Högsk/univ Högsk/univ skola gymn. gymn. upp till 2 år. mer än 2 år Ja, Jag vet Nej, jag vet inte Totalt Antal intervjuer Fråga 2 Har du skaffat dig kunskaper om fonder i premiepensionssystemet för att göra aktiva placeringsval eller har du inte skaffat kunskaper? Ja, har skaffat kunskaper Nej, har inte skaffat kunskaper Kan inte svara Totalt Antal intervjuer Fråga 3 Vill du behålla dagens premiepensionssystem där man fritt kan välja fonder med risktagande eller vill du att systemet införlivas med det allmänna inkomstpensionssystemet, som värdesäkras utifrån löneutvecklingen? Ja, vill behålla dagens premiepensionssystem Nej, vill att systemet införlivas med det allmänna inkomstpensionssystemet Vet inte Totalt Antal intervjuer

16 Regionalt Fråga 1 Vet du hur man går tillväga för att välja/byta fonder i premiepensionssystemet eller vet du inte det? ALLA REGIONALT Norra Östra Stock- Norra Mellan Mellan- holms- Väst Alla Sverige sverige sverige området sverige Ja, Jag vet Nej, jag vet inte Totalt Antal intervjuer Fråga 2 Har du skaffat dig kunskaper om fonder i premiepensionssystemet för att göra aktiva placeringsval eller har du inte skaffat kunskaper? Ja, har skaffat kunskaper Nej, har inte skaffat kunskaper Kan inte svara Totalt Antal intervjuer Fråga 3 Vill du behålla dagens premiepensionssystem där man fritt kan välja fonder med risktagande eller vill du att systemet införlivas med det allmänna inkomstpensionssystemet, som värdesäkras utifrån löneutvecklingen? Ja, vill behålla dagens premiepensionssystem Nej, vill att systemet införlivas med det allmänna inkomstpensionssystemet Vet inte Totalt Antal intervjuer

17 Fråga 1 Vet du hur man går tillväga för att välja/byta fonder i premiepensionssystemet eller vet du inte det? REGIONALT Göte- Småland borgs- och Syd- Malmöområdet öarna sverige området Ja, Jag vet Nej, jag vet inte Totalt Antal intervjuer Fråga 2 Har du skaffat dig kunskaper om fonder i premiepensionssystemet för att göra aktiva placeringsval eller har du inte skaffat kunskaper? Ja, har skaffat kunskaper Nej, har inte skaffat kunskaper Kan inte svara Totalt Antal intervjuer Fråga 3 Vill du behålla dagens premiepensionssystem där man fritt kan välja fonder med risktagande eller vill du att systemet införlivas med det allmänna inkomstpensionssystemet, som värdesäkras utifrån löneutvecklingen? Ja, vill behålla dagens premiepensionssystem Nej, vill att systemet införlivas med det allmänna inkomstpensionssystemet Vet inte Totalt Antal intervjuer

18 En rapport från SKPF Svenska KommunalPensionärernas Förbund SKPF Box 30088, Stockholm Tel , Fax E-post: Webbplats: