ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:88 ARKEOLOGISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING. Bärsta

Transkript

1 ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:88 ARKEOLOGISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Bärsta Inom fornlämningsområde för RAÄ-nr Stora Mellösa 3:1, fastigheterna Bärsta 9:1, 9:3 och 4:13, Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Nina Balknäs

2

3 Bärsta ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:88 ARKEOLOGISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Inom fornlämningsområde för RAÄ-nr Stora Mellösa 3:1, fastigheterna Bärsta 9:1, 9:3 och 4:13, Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Nina Balknäs Lst dnr

4 ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan 11, Örebro Telefon arkeologgruppen@arkeologgruppen.se Översiktskarta över Örebro län med platsen för den arkeologiska kontrollen markerad i rött Arkeologgruppen AB Arkeologgruppen rapport 2017:88 Författare Nina Balknäs Grafisk form Nina Balknäs@Högtorps Diverse Omslagsfoto Schaktning norr om gravfältet Stora Mellösa 3:1. Det sotiga lagret A2 påträffades där grävmaskinen står i bilden. Foto från sydöst. Foto Om inte annat anges är fotografierna tagna av Arkeologgruppen AB. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Dnr R _170001

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Inledning...5 Bakgrund och kulturmiljö...5 Syfte...9 Metod...9 Resultat...10 Tolkning...12 Utvärdering av resultaten i förhållande till undersökningsplanen...13 Referenser...14 Tekniska och adminstrativa uppgifter...15 Bilagor...16 Bilaga 1. Anläggningstabell... 16

6 Bärsta Figur 1. Karta över trakten runt Bärsta med den aktuella undersökningsplatsen markerad med rött. 4

7 Arkeologgruppen AB rapport 2017:88 Sammanfattning I samband med grävning för nytt avlopp till fastigheten Bärsta 4:13 har Arkeologgruppen AB genomfört en arkeologisk kontroll i form av schaktningsövervakning inom fornlämningsområdet för gravfältet Stora Mellösa 3:1. Inga tecken på aktiviteter i samband med det närliggande gravfältets brukande påträffades. Ett lager med sot kan indikera närhet till äldre bebyggelse. Inledning I samband med grävning för nytt avlopp till fastigheten Bärsta 4:13 har Arkeologgruppen AB genomfört en arkeologisk kontroll i form av schaktningsövervakning inom fornlämningsområdet för gravfältet Stora Mellösa 3:1. Den arkeologiska kontrollen skedde på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro. Kostnadsansvarig var fastighetsägaren David Hägglund. Fältarbetet genomfördes den 15 juni Bakgrund och kulturmiljö Stora Mellösa socken utgör en mycket fornlämningsrik miljö. Framförallt finns ett stort antal gravfält och ensamliggande högar i området. Det finns också många lösfynd som vittnar om en rik bygd. I området kring Bärsta finns framförallt lösfynd och boplatser från neolitisk tid som delar landskapsrum med gravfält från järnåldern. Söder om gravfältet Stora Mellösa 3:1 finns ytterligare ett gravfält (Stora Mellösa 2:1). Mellan gravfälten, närmast Stora Mellösa 2:1, hittades en omkullrasad runsten i ett grustag. Runstenen är nu rest söder om Stora Mellösa 2:1. Fyndplatsen har RAÄ-nr 49:2, medan själva runstenen är registrerad med RAÄ-nr 49:1 (Fornsök; Historiska museet). Gravfältet Stora Mellösa 3:1 består enligt Fornsök av cirka 31 fornlämningar inom en 110x15 35 meter stor yta. De utgörs av 5 högar, 24 runda stensättningar, 1 rest sten och 1 hålväg. Högarna, som ligger i gravfältets södra del, är 5 9 meter i diameter och 0,3-0,9 meter höga. De runda stensättningarna är 2 7 meter i diameter och 0,2 0,5 meter höga. Stensättningarna är övertorvade. Den resta stenen ligger på en stensättning i gravfältets södra del. Hålvägen, som är cirka 40 meter lång och löper i nordvästlig-östsydöstlig-nordöstlig riktning, är använd i sen tid. Gravfältet är kraftigt skadat av täktverksamhet i mittpartiet och i kanterna i sydväst, söder och sydöst. Kullen är beväxt med gles blandskog. En av grannarna berättar att han sköter att ta bort undervegetation. Enligt uppgift ur H Hofbergs reseberättelse från år 1869 undersöktes 5

8 Bärsta Figur 2. Fornlämningsmiljön kring Bärsta. Schaktet är markerat i rött. Skala 1:

9 Arkeologgruppen AB rapport 2017:88 Figur 3. Storskifte år 1774 i Bärsta. Kartöverlägg på fastighetskartan. Ettan står för hustomt och E betecknar Östra gården. Skala 1:

10 Bärsta Figur 4. Laga skifte år 1845 i Bärsta. Kartöverlägg på fastighetskartan. Skala 1:

11 Arkeologgruppen AB rapport 2017:88 en av högarna några år tidigare av en herr Dybeck. Då hittades en lerkruka med kol och brända ben, ett oxbroddslikt järnfragment och en smal, böjd brons-ten (Fornsök: ATA Inv. 6517:79. Fornm. Inv. 1931). Enligt Ortnamnsregistret är de äldsta skriftliga beläggen för Bärsta från år Det stavades då omväxlande Bærastum och Bærasta. Generellt anses ortnamn som slutar på -sta ha uppkommit under järnåldern. Efterleden -sta är vanligt förekommande i hela Norden. Bara i Närke finns cirka 110 byar med den ändelsen (Calissendorff & Larsson 1988; Svenskt ortnamnslexikon 2003). Betydelsen av -sta (d) är ställe, plats för något, även om det också finns -stad-namn där stad betyder kant (Vikstrand 2013). Förleden Bär- kan härstamma från det fornsvenska namnet för björn eller björnhona: bæri och bera. Bæri var även ett mansnamn (jmf Bäreberg och Bärfendal i Svenskt ortnamnslexikon 2003:55). Vid rektifiering av storskifteskartan från år 1774 syns att schaktet är draget i södra utkanten av hustomten för Östra gården i Bärsta by. Syfte Syftet med den arkeologiska kontrollen var att bevara synliga delar av fornlämningen Stora Mellösa 3:1 och dokumentera eventuella nypåträffade fornlämningar i anslutning till arbetsföretaget. Metod Schakt för infiltrationsbädd och ledningsdragning grävdes skiktvis ned till planerat djup. Grävningen gjordes med grävmaskin och skopbredden var 0,5 meter. Schakten samt påträffade anläggningar och lager dokumenterades skriftligt i en anteckningsbok. Digitalfotografering skedde kontinuerligt. Inmätningar skedde manuellt. 9

12 Bärsta Resultat Först grävdes ett schakt för infiltreringsbädden. Det var 2x9 meter stort och 0,3-0,7 meter djupt. Marken sluttade svagt mot sydöst. I hela schaktet fanns matjord bestående av brun, humös sandig morän. Stenarna var inte större än 0,15 meter stora. I nordvästra delen av schaktet framkom grov sand och under det grus. I sanden fanns en 0,8x3,4 meter stor färgning i västra schaktkanten som dokumenterades som A1. Fyllningen bestod av humus och grått grus. Det handlar dock om en sentida händelse. Möjligen kan det vara del av en rotvälta. A1 är ingen fornlämning. Den mycket tjocka matjorden fortsatte 17 meter i det schakt som drogs från infiltrationsbädden. Därefter bestod marken av sand under förna. Längre västerut vidtog kompakt, glacial lera. På den högst belägna sträckan, rakt norr om höjden med gravfältet Stora Mellösa 3:1 täcktes leran av morän. Väster därom vidtog återigen äldre matjord över sand. Under matjorden fanns, på en 14 meter lång sträcka, ett sotsvart lager med enstaka kolfnyk (A2). Lagret var ojämnt och flammigt med otydlig nedre gräns. Sanden under lagret var ljust grå, troligen på grund av färgning ovanifrån. Lagret var tjockast och mörkast i mitten där det var 0,15 meter tjockt. Mot kanterna tunnade det ut. I norr avslutades det i fluviala strimmor. Ett kolprov togs centralt i lagret, men skickades inte för datering eftersom lagret föreföll omdeponerat. Norr om sotlagret återkom den glaciala leran. I öst-västlig riktning, tvärs genom schaktet löpte ett 0,5 meter brett stendike (A3). Stenarna var 0,05-0,1 meter stora. Schaktet avslutades vid den äldre brunn som ska ersättas i och med det aktuella arbetsföretaget. Sträckan därifrån och västerut släpptes eftersom det var låglänt. 10

13 Arkeologgruppen AB rapport 2017:88 Figur 6. Det sotiga lagret A2. Foto från nordväst. Figur 5. Schakt och anläggningar. Skala 1:

14 Bärsta Tolkning A1 utgjordes med största sannolikhet av en rotvälta och A3 var ett sentida dräneringsdike med sten. Kvarstår gör det sotiga lagret A2. I och med närheten till gravfältet Stora Mellösa 3:1 fanns funderingar om lagret kunde ha koppling till fornlämningen. Vid rensning av schaktväggarna och granskning av lagret framstod det tydligt att lagret inte bildats på plats. Det fanns inte heller tecken på upphettning av kontaktytan nedåt vilket skulle ha synts om det varit ett brandlager på en bålplats. Lagret innehöll inga fynd som antydde dess ålder. Baserat på att lagret fortfarande var mörkt av sot, men hade börjat urlakas så förefaller en historisk datering trolig. Möjligen, med tanke på det ringa inslaget av kol, utgör lagret ett utkastlager med spis-sot från en bostad. År 1774 ligger lagret i utkanten av hustomten för Östra gården i Bärsta by. Vid tiden för laga skifte ritades husen ut på 1845 års karta. Då ligger marken närmst gravfältet som bytomt, men obebyggd. På nr 624 står antecknat hustomt, skog, sandmark. Den antikvariska bedömningen av lagret är att det ger en indikation på närhet till äldre bebyggelse inom Bärsta bytomt. Lagret i sig har dock litet antikvariskt värde och bör inte klassas som fornlämning. 12

15 Arkeologgruppen AB rapport 2017:88 Utvärdering av resultaten i förhållande till undersökningsplanen Den arkeologiska kontrollen följde undersökningsplanen. Inga avvikelser förekom. Uppdraget att bevara synliga delar av fornlämningen Stora Mellösa 3:1 och dokumentera eventuella nypåträffade fornlämningar i anslutning till arbetsföretaget har genomförts. Resultatmässigt kan konstateras att inga tecken på aktiviteter i samband med gravfältets brukande fanns i schakten. Inga delar av gravfältet Stora Mellösa 3:1 berördes av schaktningsarbetet. Ett lager med sot kan indikera närhet till äldre bebyggelse. 13

16 Referenser Kartor och arkivmaterial HISTORISKA LANTMÄTERIAKTER J133-10f3f57, Resta, Ekonomiska kartan, 1955 S63-9:4, Stora Mellösa socken, Bärsta nr 1-5, Laga skifte 1845 S63-9:2, Stora Mellösa socken, Bärsta nr 1-5, Storskifte 1774 S63-9:1, Stora Mellösa socken, Bärsta nr 1-5, Åkerdelning

17 Tekniska och administrativa uppgifter Län Kommun Landskap Socken Örebro Örebro Närke Stora Mellösa Fastighet Bärsta 4:13, 9:1 och 9:3 Fornlämningsnummer Inom fornlämningsområde för Stora Mellösa 3:1 Lämningstyp (gravfält) Datering järnålder Typ av undersökning Arkeologisk kontroll i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens beslutsdatum Länsstyrelsens diarienummer Arkeologgruppens projektnummer Ag 2017_41 Projektledning Personal Nina Balknäs Nina Balknäs Undersökningstid Undersökt yta Inmätningsteknik Koordinatsystem Cirka 150 löpmeter RTK-GPS SWEREF 99 TM Arkiv Arkivmaterial förvaras tillsvidare hos Arkeologgruppen AB. Digitalt arkiv Digitala data förvaras tillsvidare hos Arkeologgruppen AB. Fynd Inga fynd omhändertogs. 15

18 Bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell A-nr Typ Mått Beskrivning Kommentar 1 Grop? 0,8x3,4 m Humus och grått grus. Sentida. Del av rotvälta? 2 Lager L 12 m Dj 0,15 m +0,4 m Under matjord, över ljusgrå sand (färgad steril). Sotsvart sand med enstaka kolfragment. Lagret är ojämnt och flammigt med otydliga kontaktytor. Tjockast och mörkast i mitten, tunnar ut mot sidorna. I norr är lagret strimmigt, fluvialt. 3 Stendike Br 0,5 m Stenar 0,05-0,1 m och lite nedsilad matjord PK Sentida. 16

19 17

20 RAPPORT 2017:88