arbetsmiljön i privattandvården

Transkript

1 arbetsmiljön i privattandvården

2 arbetsmiljön i privattandvården

3 Prevent 2002 Första upplagan, första tryckningen. Denna version av arbetsmiljön i privattandvården som pdf är uppdaterad i december idé- och referensgrupp: text: illustrationer: foto: projektledare: formgivning: Privattandläkarna, Vårdföretagarna, HTF och SRAT Göran Öhman, Praktikertjänst Siv Zetterquist, Meditor Göran Öhman, Praktikertjänst Maj-Britt Aava Hedlund Camilla Laghammar tryck: Elanders Gummessons AB, 2002 produktion & distribution: Prevent, Box 20133, Stockholm telefon (växel): telefon (order): info@prevent.se isbn nr: art nr: 7330

4 förord Tillsammans med parterna producerade dåvarande Arbetarskyddsnämnden materialet Tandvårdsteamets arbetsmiljö, som färdigställdes Förutsättningar var bland annat att materialet skulle kunna användas som ett branschanpassat material till grundutbildningsmaterialet Bättre arbetsmiljö (BAM). Mycket har hänt sedan häftet togs fram när det gäller utrustning, metoder, tekniker, användning av kemikalier osv. I föreskriften om härdplaster från Arbetsmiljöverket har tillkommit krav på utbildning av tandvårdspersonal vid arbete med akrylater. Parterna Vårdföretagarna, Privattandläkarna, HTF och SRAT har uttryckt ett stort intresse för att materialet ska uppdateras och förnyas. Sakkunnig och författare har varit Göran Öhman, Arbetsmiljö- och miljöansvarig på Praktikertjänst. Idéer och värdefulla synpunkter som har påverkat innehållet i skriften har bl a framförts av en referensgrupp bestående av representanter från parterna. Arbetsmiljön i tandvården har jämfört med det tidigare kompletterats med avsnitt om kvalitet respektive yttre miljö. Det motiveras av att det idag är vanligt att integrera kvalitetsarbetet med arbetsmiljö och yttre miljö. Ofta är kvalitetssystemet överordnat, dvs det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs som en del av ett kontinuerligt kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet har konkretiserats genom föreskrifter från Socialstyrelsen och arbetet med den yttre miljön ställer nya krav enligt Miljöbalken med tillhörande författningar. Målgruppen är i första hand tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister och övriga medarbetare i privattandvården. Skriften bör även kunna användas som kurslitteratur vid utbildning av tandvårdspersonal. Företagshälsovård som anlitas av tandläkarmottagningar kan också ha glädje av att använda skriften som referensmaterial. Skriften distribueras till samtliga mottagningar inom privattandvården med tandläkaren som mottagare. Ytterligare exemplar kan beställas från Prevent. Materialet kommer också att publiceras på Prevents, Privattandläkarnas respektive Vårdföretagarnas hemsidor. Webbpublikationerna kommer att uppdateras en gång per år. På hemsidorna finns också checklistor som kan användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet. förord: 3

5 innehåll 1 arbetsorganisation ansvar och befogenheter i arbetsmiljön systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) rehabiliteringsansvaret arbetsmiljöinspektionens tillsyn psykosocial arbetsmiljö stress arbetsklimat fysisk arbetsmiljö lokaler belysning ventilation och klimat ljud och vibrationer anestesigaser utrustning ergonomi arbetsställningar och skaderisker bildskärmsarbete kemikaliehantering kemiska arbetsmiljörisker personlig skyddsutrustning eksem, sensibilisering och allergier

6 7 hygien och smittskydd hygienrutiner inom tandvården smittskydd röntgen miljöskydd miljöbalken miljökrav i tandvården kvalitetssystem i tandvården säkerhet våld och hot brandskydd IT säkerhet sjukdom och arbetsskador vad är en arbetsskada? arbetsskadeförsäkringen vid godkänd arbetsskada åtgärder vid olycksfall första hjälpen och krisstöd missbruk av alkohol och droger innehåll: 5

7 6

8 1 arbetsorganisation Frågorna kring arbetsorganisation och samarbete är viktiga i dagens arbetsliv. Hur väl samarbetet fungerar blir avgörande för kvaliteten på det utförda arbetet. Det är speciellt viktigt eftersom tandvården genomgående arbetar i små grupper eller team och arbetsplatserna som regel är små. Var och en är därmed starkt beroende av kollegans eller medarbetarens insats. Låg personalomsättning, låg sjukfrånvaro, god stämning och hög flexibilitet blir resultatet av ett väl fungerande samarbete. Det är särskilt viktigt med en fungerande arbetsmiljö på små arbetsplatser. Man arbetar nära och riskerar att nöta på varandra hela dagarna. Möjligheten att byta arbetsuppgifter är också små eftersom yrkesrollerna oftast är starkt specialiserade. Ansvar och befogenheter i arbetsmiljön Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Det innebär bland annat att arbetsgivaren är skyldig att förvissa sig om att den som ska utföra ett arbete får tillräckliga instruktioner och verkligen lär sig arbetet. Personalen ska inte bara veta vilka risker som kan finnas utan också kunna undvika riskerna. Inom privattandvården är arbetsgivaren oftast den samme som tandläkaren. I ett större företag som Praktikertjänst har tandläkaren enligt anställningsavtalet ett delegerat ansvar för mottagningens arbetsmiljö. Uppgifter och befogenheter Det är arbetsgivaren som bestämmer hur arbetsuppgifter och befogenheter ska fördelas. Den som inte har befogenheter att rätta till en brist i arbetsmiljön har inte heller något ansvar för att få bort bristen. Det går bra att delegera arbetsuppgifter och befogenheter enligt nedan, däremot kan inte arbetsgivarens ansvar delegeras. Arbetsgivaren har alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön, även om olika uppgifter i arbetsmiljöarbetet fördelats. I ett litet företag, t ex en privat tandläkarmottagning, kan arbetsgivaren (tandläkaren) på ett enkelt sätt klargöra vem som ska göra vad i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Se också AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Delegering av uppgifter Delegering av arbetsuppgifter inom tandvården regleras av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering (SOSFS 1997:14). Förutsättningar för delegering av arbetsuppgifter: Den arbetsuppgift som ska delegeras ska var klart definierad. Ett beslut om delegering är personligt. Den som meddelar ett delegeringsbeslut ska arbetsorganisation: 7

9 inte bara vara formellt utan också reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser. Ett delegeringsbeslut ska utfärdas att gälla för en viss tid högst ett år eller för ett bestämt tillfälle. Det kan alltså inte utfärdas att gälla tills vidare. Med formell kompetens avses legitimation för yrket eller godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen enligt särskild examensbeskrivning. Utöver sådan utbildning kan för vissa arbetsuppgifter formell kompetens förvärvas genom för yrket fastställd specialistutbildning eller genom särskilda kurser inom yrket. Mottagaren ska vara reellt kompetent för den aktuella uppgiften. Han/hon ska genom erfarenhet i sin praktiska yrkesverksamhet eller genom fortbildning ha visat sig ha blivit reellt kompetent för den uppgift som ska delegeras. Den som avser att delegera en arbetsuppgift ska för uppgiftsmottagaren ange den arbetsuppgift som delegeringen avser samt klargöra vilka teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att kunna fullgöra arbetsuppgiften på ett fullgott sätt. Den som avser att delegera en arbetsuppgift ska fråga uppgiftsmottagaren om denne anser sig ha tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften. Uppgiftsmottagaren ska upplysa den som ska delegera uppgiften om sin förmåga att fullgöra denna. Om uppgiftsmottagaren anser att han eller hon inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften, får denna inte delegeras. Varje delegeringsbeslut ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå: vilken arbetsuppgift som delegerats vem som delegerat uppgiften till vem uppgiften delegerats tiden för delegeringsbeslutets giltighet datum när beslut fattats. Den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift ska underteckna delegeringsbeslutet. Beslut om ändrade delegeringar och om återkallelser av delegeringsbeslut ska också dokumenteras. Skyddsombuds ställning Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala och regionala skyddsombud. Skyddsombuden har givna roller i arbetsmiljöarbetet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Ett skyddsombud är fackligt förtroendevald, utsedd för att ta tillvara sina arbetskamraters intressen i arbetsmiljöfrågor. Fackliga ombudsmän fungerar också som regionala skyddsombud. Ett regionalt skyddsombud ska ha tillträde till arbetsplatsen (om besöksmeddelande lämnats i förväg). Denne har då samma rättigheter som ett lokalt skyddsombud. Skyddsombuden har en egen hemsida för information och erfarenhetsutbyte på Arbetsmiljöinspektionens uppgifter Arbetsmiljöinspektionen är en statlig myndighet, som ska övervaka arbetsmiljön och göra inspektioner på arbetsplatserna. Men arbetsmiljöinspektionen är inte ansvarig för arbetsmiljön. Den ska bara kontrollera att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen och de föreskrifter som är tillämpliga på arbetsstället/mottagningen. Inspektionen kan utfärda förbud eller föreläggande vid krav på åtgärder. Information om hur en inspektion går till finns på 8

10 Företagshälsovården Företagshälsovården är ett expertorgan som ska hjälpa arbetsgivaren och de anställda att skapa en bra arbetsmiljö och att förebygga olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar. Den arbetar närmast som en konsult och utför de uppdrag som den får av arbetsgivaren. Företagshälsovården har inte ansvar för att eventuella brister rättas till, men kan hjälpa till att upptäcka dem och ge förslag till åtgärder. Exempel på och information om företagshälsovård finns på Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten. Lagen beskriver övergripande hur ansvaret ska uppfyllas. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå till väga för att uppfylla sitt ansvar. Andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket kompletterar reglerna om arbetsmiljöarbetet, till exempel när det gäller rutiner, kunskaper och riskbedömning. Föreskrifterna finns att rekvirera från Arbetsmiljöverkets publikationsservice. De föreskrifter som gäller för tandvården har samlats i ett regelpaket bestående av ett grund- och ett branschpaket tandvård. Föreskrifterna finns också att hämta på Arbetsmiljöverkets hemsida, Föreskrifterna ska finnas på mottagningen, alternativt vara möjliga att hämta från hemsidan. Det sista förutsätter att medarbetarna har tillgänglighet till Internet från arbetsplatsen. Syftet med kraven i arbetsmiljölagen, arbets- miljöförordningen och föreskrifterna är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. En tillfredsställande arbetsmiljö utmärks av till exempel möjlighet till inflytande, handlingsfrihet och utveckling, till variation, samarbete och sociala kontakter. Ohälsa kan vara både sjukdomar enligt medicinska, objektiva kriterier och kroppsliga och psykiska funktionsstörningar av olika slag som inte är sjukdom i objektiv mening. Exempel på det senare är olika former av stressreaktioner och belastningsbesvär. Sådana tillstånd kan leda till sjukdom. Styrkan i upplevelserna, varaktigheten och förmågan att fungera som tidigare avgör om ohälsa föreligger. För att förebygga olyckor och sjukdomar i arbetet måste arbetsgivaren och de anställda känna till vilka risker som finns i verksamheten och arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att undanröja riskerna. En bra arbetsmiljö minskar risken för att någon ska drabbas av olyckor eller sjukdomar i arbetet. Olika förbättringar ger en ökad trivsel på arbetsplatsen. Följdeffekter blir färre sjukskrivningar och mindre stress, men också mindre driftstörningar och bättre kvalitet. En bra arbetsmiljö skapar attraktiva arbetsplatser. Det gör det lättare att rekrytera och behålla personal. Undersök arbetsmiljön på mottagningen Gå tillsammans igenom mottagningens arbetsmiljö det är viktigt att alla deltar och ta reda på vilka risker som finns. En bra utgångspunkt arbetsorganisation: 9

11 är att använda de föreskrifter som gäller för tandvården. Det kan också vara bra att använda en checklista som kan hämtas under verktyg och fakta/branschchecklistor/privattandvården på Prevents hemsida för att göra genomgången systematisk och minska risken för att viktiga frågor tappas bort. Vid genomgång av den psykosociala arbetsmiljön kan en beteendevetare från företagshälsovården, eller annan med motsvarande kompetens, vara till stor hjälp när chef och medarbetare själva har svårt att få till stånd en öppen dialog. Rätta till fel och brister Risker som kan leda till olyckor eller sjukdomar bör snarast rättas till. Det som inte kan åtgärdas direkt noteras i en åtgärdsplan, med beslut om vad som ska göras, vem som ansvarar för att det blir gjort och när det ska vara klart. Följ upp åtgärderna Viktigast av allt är uppföljningen. När åtgärderna är klara kontrolleras att det blev som det var tänkt. Om riskerna finns kvar eller om nya risker uppstått måste ytterligare åtgärder vidtas. Det finns många faktorer som kan påverka arbetsmiljön och som behöver diskuteras vid en genomgång av riskerna i arbetet. De flesta kommer att belysas i denna skrift. Det är också viktigt att ta hänsyn till att vi som människor har individuella förutsättningar för ett arbete. Alla ska kunna får möjlighet att verka i ett arbete utifrån sina egna möjligheter och begränsningar, som bl a innebär att en del personer är särskilt känsliga för exponering för vissa ämnen, vissa fysiska belastningar osv. Det kan då krävas extra omsorg vid genomgång av arbetsmiljön så att riskerna hålls på en acceptabel nivå för alla medarbetare. Om riskerna är få och under kontroll kan fokus förskjutas från problemlösning och mot möjligheter till ytterligare förbättringar av arbetsmiljön. Exempel på faktorer som påverkar arbetsmiljön: Arbetsledning, samarbete och inflytande Arbetsmängd och arbetstempo Arbetsorganisation och ansvarsfördelning Information och kommunikation Arbetsuppgifternas innehåll Utvecklingsmöjligheter Arbetsställningar och arbetsrörelser Belysning, buller, vibrationer Ventilation och klimat Farliga ämnen, skyddsutrustning Vid bedömning av riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa i arbetet kan t ex företagshälsovård eller yrkesmedicinsk klinik behöva anlitas. Efter genomgången av arbetsmiljön ska det alltid finnas en skriftlig dokumentation av: Riskbedömningar Sammanställning av ohälsa, skador och tillbud på arbetsplatsen Åtgärdsplaner med uppföljning Instruktioner för att undvika allvarliga risker Rehabiliteringsansvaret Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla de åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som kan hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv. Arbetslivsinriktad rehabilitering 10

12 omfattar det stöd och de åtgärder som en anställd behöver för att återfå eller behålla sin arbetsförmåga efter det att läkning och rent medicinsk behandling avslutats. De arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna arbetsplatsen är arbetsgivaren ansvarig för. Om en arbetstagare, oavsett orsak, drabbas av ohälsa, har arbetsgivaren ansvaret för att rehabilitering kommer till stånd. Initialt innebär det skyldighet att göra en rehabiliteringsutredning. Utredningen kan initieras av arbetstagaren själv. Annars ska den göras vid upprepad korttidsfrånvaro och vid längre sjukfrånvaro. Försäkringskassan upprättar sedan, med utredningen som underlag, en rehabiliteringsplan. Arbetsgivarens övergripande ansvar för arbetsmiljön inkluderar skyldighet att organisera anpassning och rehabilitering. Rutinerna ska även omfatta arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol och droger. Det är viktigt, och mindre kostsamt, för arbetsgivaren att agera på ett tidigt stadium. En förebyggande rehabilitering kan motiveras genom lägre sjukfrånvarokostnader. Sjukfrånvarokostnader inkluderar både sjuklön och kostnader för att kompensera frånvaron, till exempel genom att vikarie behöver anlitas, eller att medarbetare behöver arbeta övertid för att hinna med allt. Som verksamhetsansvarig är det viktigt att vara tillgänglig, kunna lyssna och fånga upp tidiga signaler om problem som behöver åtgärdas. Det bör också utarbetas lämpliga former för samverkan med de anställda. Utvecklingssamtal och regelbundna arbetsplatsträffar ger möjlighet till dialog och uppföljning. Personalansvarig tandläkare/verksamhetschef ska själv eller genom delegation se till att ta emot och registrera sjukanmälan, ta kontakt med sjukanmäld personal, löpande informera den sjuke om det som händer på arbetsplatsen, genomföra rehabiliteringssamtal med anställd som har upprepad korttidsfrånvaro och med anställd som varit sjukskriven längre tid, för att utröna behovet av och som förberedelse inför en rehabiliteringsutredning. Upprepad korttidsfrånvaro kan naturligtvis bero på återkommande sjukdom hos små barn. Det är inte så ovanligt t ex vid inskolning på dagis. Det skapar ändå mycket problem på arbetsplatsen då medarbetarna får gå in och utföra den sjuklediges arbetsuppgifter. En stor grad av öppenhet i dialogen kring dessa problem underlättar samarbetet både för tandläkaren som chef och medarbetarna i övrigt. En viktig förebyggande insats efter längre tids sjukskrivning är ett väl utformat program för återgång i arbete. Se till att återgång i arbete kan ske utan onödig fördröjning genom att medarbetaren får börja på deltid så snart det är möjligt. Vid behov undersöks behovet av arbetsanpassning. Det gäller framför allt om vissa arbetsuppgifter ska undvikas från början. Omplaceringsmöjligheterna är begränsade på en liten mottagning. Det bör göras en förutsättningslös prövning av vilka möjligheter som finns. Det innebär dock inte något krav på att skapa nya arbetsuppgifter eller en ny tjänst. Arbetsmiljöinspektionens tillsyn Arbetsmiljöinspektionen svarar för tillsynen av arbetsmiljön. Genom bl a besök på arbetsplatarbetsorganisation: 11

13 serna kontrolleras att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen och de föreskrifter som utfärdats för förtydligande av hur lagen ska tillämpas och efterlevas. Några att de frågor som brukar beröras vid ett tillsynsbesök är följande: Överföring av kunskaper, kompetensutveckling Ledarskap och delegering av uppgifter Handlingsplaner, åtgärder, tidpunkter, ansvar, uppföljning Företagets arbetsmiljöpolicy Innehållet i arbetsmiljöpolicyn och mål för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Uppgiftsfördelning Fördelning av arbetsuppgifter, befogenheter och resurser på mottagningen Undersökning Bedömning av risker i arbetsmiljön, risker för arbetsgrupper och i olika arbetssituationer Utredning av orsaker till ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud, årlig sammanställning Psykosociala arbetsmiljöfrågor Arbetsorganisation Medarbetarnas möjlighet att påverka sin arbetssituation Medarbetarnas inflytande vid förändringar i arbetsmiljön Åtgärder Förebygga ohälsa och olycksfall Kunskap (för att säkerhet och hälsa ska tryggas) Introduktion, instruktion, utbildning Olycksfall, arbetsskador och tillbud Utredning av arbetsskador och (allvarliga) tillbud Handläggning av arbetsskador, rutiner Sjukfrånvaro samt rehabiliteringsoch anpassningsverksamhet Statistik, årlig sammanställning Rehabilitering, rutiner Arbetsanpassning Förebyggande rehabilitering, dvs rehabilitering för att förebygga sjukdom eller skada Samverkansformer i arbetsmiljöarbetet Skyddsombud, lokala och regionala Arbetsgivarens och arbetstagarnas ansvar Kunskap om vem som gör vad Samordningsansvar Vid flera arbetsgivare Vid förändringar Vid gemensamma lokaler Företagshälsovård När anlitas FHV Vilken FHV anlitas 12

14 2 psykosocial arbetsmiljö På en liten arbetsplats, som en tandläkarmottagning, är arbetsgivaren (tandläkaren) både chef och nära medarbetare i det dagliga arbetet. Förmågan att hantera konflikter och att respektera den enskildes integritet är ännu viktigare än på den stora arbetsplatsen. Balansgången mellan att vara chef och kompis kan vara besvärlig. Chefen ska få saker och ting att hända, och detta måste ibland ske utan att alla är till hundra procent överens. Ledarskapet är viktigt för den psykosociala arbetsmiljön. En bra chef är tydlig, det vill säga ger utförlig information om viktiga saker, står för sådant som är beslutat och förklarar konsekvenser av olika beslut. Det är viktigt att träffa och prata med medarbetarna ofta. Det förutsätter planerade och regelbundna möten på mottagningen. Ett gott ledarskap förutsätter att chefen mår bra. För att må bra behöver tandläkaren få möjlighet att dryfta ledarskapsfrågor, som att lyssna, kommunicera, informera och hantera konflikter. Önskvärda mål- och utvecklingssamtal med överordnad chef kan för tandläkare psykosocial arbetsmiljö: 13

15 ersättas av dialog och erfarenhetsutbyte i ett kollegialt nätverk. Erfarenheter visar att tandläkare mer ser sig som kollegor som har glädje av samarbete, än som konkurrerande verksamheter som stänger igen dörren för varandra. Generellt har medarbetarens möjligheter att påverka sitt eget arbete och sin arbetssituation ett tydligt samband med hälsan ju bättre beslutsutrymme desto bättre hälsa. Om kraven är rimliga och det sociala stödet är bra är hälsan ofta god hos medarbetarna. reaktionerna fortsätta och det allmänna hälsotillståndet blir så småningom dåligt, med olika symptom som följd. Exempel på stressreaktioner kan vara: Spända muskler som ger smärta i nacke eller axlar Slarv med måltider som ger magbesvär Huvudvärk, eksem, koncentrationssvårigheter Sömnsvårigheter och svårigheter att koppla bort arbetet på ledig tid Stress Möjligheterna att påverka sin egen arbetssituation och ta egna initiativ är många gånger helt avgörande för upplevelsen av arbetet. Det är därför viktigt att kunna utveckla och ta tillvara sina mänskliga resurser. Att dessutom lära sig hantera sin egen upplevelse av stress är viktigt. Stress är upplevelsen av en belastning. Den är mycket individuell. Det den ene upplever som belastande, påverkar inte alls den andre. Forskare har uttryckt stress som en ickespecifik reaktion på stimuli, vilka som helst. Andra ger mer precisa beskrivningar. Det gemensamma är att det är en reaktion och det går att avläsa denna reaktion på sig själv eller med hjälp av andra i omgivningen. Det gäller bara att vara uppmärksam på de signaler som den egna kroppen skickar ut. Det är inte alls ovanligt att dessa signaler nonchaleras av både individen själv och omgivande personer. Då kan de fysiska Arbetsklimatet Ju mer öppet ett arbetsklimat är desto lättare är det att tala om sina reaktioner och upplevelser. Händelser i hemmet och på fritiden påverkar i hög grad hur man mår. En dålig relation hemma, en traumatisk upplevelse, dålig nattsömn, oro för nära anhörig och dylikt kan göra att man mår dåligt. Det syns oftast på ansiktsuttryck och beteende. En god regel är att berätta för medarbetarna att man mår dåligt och eventuellt varför. Därmed kan missförstånd undvikas och mycket energi sparas. Det kan vara så enkelt som att bry sig om varandra, fråga Hur mår du?. Du verkar bekymrad. Vi har ofta inställningen att inte lägga oss i andras angelägenheter. Det är naturligtvis en lovvärd inställning, men det får inte tas som ett argument för att strunta i andra, som uppenbarligen mår dåligt eller känner sig illa hanterade på något sätt. Ansvaret för detta ligger både på chefer och på arbetskamrater. Det här är speciellt viktigt för en verksamhet där man arbetar nära andra människor, både medarbetare och patienter. Dessutom märker 14

16 patienter, mer än man kanske tror, hur stämningen är på mottagningen. Det kan även påverka patientens upplevelse av resultatet och om man vill komma tillbaka i fortsättningen. Vi vet tillräckligt mycket om stress för att kunna handla. Men vi måste också veta vad vi vill med våra liv och med vårt arbetsliv. Vad krävs för att jag ska få en bra balans mellan mitt arbete och mitt privatliv? Grunden för ett gott liv är att älska och att arbeta. Sigmund Freud Det finns många exempel på stressorer i arbetslivet: Alldeles för stor arbetsbörda Brist på tid för att göra jobbet bra Stort ansvar men små befogenheter Oklar arbetsinstruktion och arbetsroll Oklarhet om mål och mening Inget stöd från chef eller arbetskamrater Ingen belöning för väl utfört arbete Brist på inflytande/egen makt över arbetssituationen Utsatt för våld eller hot om våld Utsatt för diskriminering, mobbning, annan kränkande särbehandling Dålig fysisk miljö Underutnyttjande av kapacitet och kunskap Rädsla för felbehandling som kan medföra stora kostnader eller riskera patientens hälsa Rädsla för att mista jobbet Stress kan vara både positiv och negativ. Höga krav i kombination med låg kontroll ger negativ stress. Positiv stress, som kan innebära en stimulans som stärker individen och ökar arbetsglädjen, är höga krav i kombination med hög grad av kontroll. Vid positiv stress är det viktigt att sätta gränser och veta när man ska säga nej. Det måste också finnas tid för återhämtning. Annars kan positiv stress övergå i negativ. Hur vi mår beror på hur vi har det och framför allt på hur vi tar det. Ge mig gåvan att acceptera vad som inte kan ändras, modet att ändra vad som bör ändras och visdom nog att skilja det ena från det andra. Franciskus av Assisi ( ) Vi reagerar olika starkt på olika stressorer. Vad påverkar vår förmåga att hantera stress och minska risken för trötthet och överbelastning? Exempel på förmågor som ökar motståndet mot stress, och som kan stärkas hos var och en, är konsten att kommunicera fatta beslut lösa problem tänka kritiskt stå på sig motstå kamrattryck hantera egen oro, nedstämdhet anpassa sig till nya miljöer känna sig själv Bra familjeförhållanden och ett tryggt arbete skapar en god grund som ökar motståndskraften mot negativ stress. I balansen mellan arbete och fritid eftersträvar vi en känsla av sammanhang i tillvaron. Det är viktigt att livet känns begripligt, hanterbart och meningsfull. Om det psykosocial arbetsmiljö: 15

17 inte är så, vad kan vara viktigare att ta itu med än detta? En god psykosocial arbetsmiljö skapas om ett antal kriterier är uppfyllda. Det finns anledning fundera över dessa. Hur fungerar det hos oss, hur har vi det som team, hur har vi det individuellt? Ett bra arbetsklimat med möjlighet till samarbete både internt och externt God trivsel med arbetskamrater och arbetsledning Bra sammanhållning och stödjande insatser vid problem/kriser Möjligheter att lösa interna konflikter på ett konstruktivt sätt Möjlighet att själva kunna påverka arbetssituation och arbetsuppgifter Möjlighet ta ansvar för kompetensområden och för ständigt lärande i yrket 16

18 3 fysisk arbetsmiljö Lokaler Vid planering av nya och förändrade lokaler bör en beskrivning för den framtida verksamheten tas fram. Hur många tandläkare och tandhygienister ska arbeta i lokalerna? Inriktning på delegerat arbete förutsätter flera behandlingsrum per tandläkare. Ska alla kunna arbeta samtidigt eller är det aktuellt med en solo-grouplösning? I en kravspecifikation beskrivs de olika rummens användningsområde, inredning och utrustning. Kommunikationen med medarbetare och patienter liksom flödet av material mellan rummen ska fungera effektivt. Det kan underlätta om man ser på verksamheten som en eller flera processer som ska pågå samtidigt. Underdimensionerad steril, otillräckliga förrådsutrymmen, trång reception som inte samtidigt rymmer journalförvaring och PC, skrivare, betalterminal m m blir svårarbetade i längden. Se också mottagningen med patientens ögon. Gå till mottagningen som patient. Hur lätt är det att hitta? Finns hinder för rörelsehindrad? Ligger reception och väntrum så att de kommunicerar? Känner du dig välkommen som patient? Vid projektering av nya lokaler rekommenderas en tidig kontakt med en arkitekt som har vana från tandläkarmottagningar av olika storlek. Titta på andra mottagningar som arkitekten ritat. Vad har blivit mindre bra? Hur kan vi undvika att göra om tidigare misstag genom att lära av andra? Finns det framtida expansionsmöjligheter om det behövs ett behandlingsrum till? En ny mottagning ska byggas för morgondagen, inte för att optimera dagens behov. En mottagning för en till tre tandläkare ska ha: Ett tillräckligt stort väntrum för patienterna Reception något större än vad som bedöms nödvändigt Tillräckligt antal behandlingsrum med plats för ytterligare en tandhygienist utöver dagens behov Steril med diskdesinfektor i lämplig arbetshöjd och förvaring som skiljer på rent, höggradigt rent och sterilt. Utrustningen kräver fysisk arbetsmiljö: 17

19 mer bänkyta idag och i framtiden jämfört med tidigare. Utrymme för förråd av förbrukningsmaterial ska vara nära till hands. Därutöver kan förråd av volymvaror och skrymmande varor förvaras på annat ställe. Utrymme för städutrustning, med utslagsoch/eller sköljvask. Personalutrymmen för omklädning (åtskilda för män och kvinnor), klädförvaring och förvaring av värdesaker. Pausutrymme med pentry, bord och stolar, tillräckligt stort även för mottagningens personalmöten. Eventuellt kan utrymmet även ha plats för PC. Denna dator kan då användas för extern kommunikation och med en virussäkrad anslutning till mottagningens nätverk. Alternativt kan en kommunikations-pc finnas i ett särskilt kontorsrum, om detta även är tillgängligt för mottagningens medarbetare. Personaltoalett och handikappanpassad patienttoalett. Behandlingsrummen ska ha plats för nätverksansluten PC eller terminal. Platt skärm placerad på ledad arm så att även patienten kan titta på skärmen i upprätt ställning i behandlingsstolen. Om det är svårt att få nöjaktig ergonomi vid installation av dator i ett befintligt behandlingsrum kan det vara bättre att lösa den patientinformativa delen i en separat hörna av mottagningen där terapiplanering kan diskuteras i lugn och ro. Viktigt att tänka på vid lokalplanering är bl a: Golvbeläggning Färgval Rumsstorlekar Flödesorienterad rumsplacering Receptionsdiskens höjd, stående och/eller sittande arbete, insyn/sekretess Arkiv och journalskåp ska vara ordentligt förankrade så de inte kan stjälpa, de ska kunna låsas Utrymme för förvaring av gångkläder Rum för omklädning ska vara skilda för män och kvinnor om de behöver använda rummen samtidigt Värdesaker ska kunna förvaras i låsbart skåp Förvaring av smutstvätt Sugmotor och kompressor ska förses med separata luftkanaler så att förorenad luft inte återförs till behandlingsrummet via kompressorn. Sugmotor och kompressor bör placeras utanför mottagningen i angränsande källarutrymmen eller motsvarande. Rummet bör vara ljudisolerat och maskinerna stå på vibrationsdämpande fötter eller stativ. Behandlingsrum Behandlingsrum bör användas bara för undersökning och behandling av patienter. Personal bör kunna förflytta sig mellan behandlingsrummen och andra rum inom tandläkarmottagningen utan att behöva passera igenom patienternas väntrum. Storleken på behandlingsrum är beroende av utrustning, inredning och antalet personer som vistas där. 18

20 Minimimått för behandlande personal och utrustning: Sköterskesidan: minst 600 mm mellan unit och vägg/skåp, minst 700 mm mellan sidan på behandlingsstol och skåpsida. Minst 500 mm mellan behandlingsstolens huvudändekant i nedfällt läge och vägg/skåp bakom. Minst 550 mm mellan fotände i nedfällt läge och vägg/skåp. Tandläkarsida: minst 600 mm mellan stolssida och skåp. Ytterligare utrymme krävs om narkos/lustgas används vid behandlingen. Det är önskvärt att behandlingsrummen har norr- eller österläge ur klimat- och ljussynpunkt. Om rummen har syd- eller västerläge bör fönstren ha solavskärmning med utvändig markis. Golvbeläggningen ska vara utförd av plasteller linoleummatta med svetsade skarvar och uppvikt sockel. Behandlingsstol, unit och övrig utrustning ska kunna anpassas för arbete såväl med som utan assistans. Tandläkare bör från belysningssynpunkt sitta med sidan eller ryggen mot fönstret. Arbets- och avställningsytor liksom tvättställ ska finnas i nära anslutning till teamets arbetsområde. Hurtsar och lådor kan placeras under arbetsbänken, men ska vara så placerade att de inte hindrar benutrymme. Vid datoriserad journal och inskrivning direkt i behandlingsrummet är ergonomin viktig. Arbetet ska möjliggöra en avspänd arbetsställning, med rätt arbetshöjd och utan vriden ställning för bålen. Då kan inskrivning av journalanteckningar ge en välkommen paus från behandlingsarbetet. I de fall särskilda tandhygienistrum finns bör följande beaktas: Tandhygienisten måste lätt kunna flytta sig från höger till vänster sida om patienten. Utrustningen ska vara anpassad för arbete utan assistans. Steril Rummet ska vara noggrant planerat så att rätt genomflöde för instrument och material erhålls. Diskning och desinfektion bör ske maskinellt i diskdesinfektor. Diskdesinfektor bör stå på förhöjd sockel för bättre arbetshöjd vid i- och urplockning. För manuell desinfektion och rengöring behövs diskbänk med disklåda och vask. Rummet ska ha väl tilltagna arbetsytor för instrumentkontroll och för packning. Rummet ska ha god allmänbelysning. Packbord bör dessutom vara försett med extra belysning med förstoringsglas. Om möjligt bör rummet placeras i norrläge. Rummet bör vid behov ha utrustning för kylning av rumsluften. Imkåpa ansluten till frånluftskanal över autoklav och diskdesinfektor rekommenderas för effektivare bortförsel av överskottsvärme. fysisk arbetsmiljö: 19