Intern strategi för jämställdhetsintegrering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intern strategi för jämställdhetsintegrering 2014-2016"

Transkript

1 Intern strategi för jämställdhetsintegrering

2 Omslagsfoto: Anna Wenngren

3 Innehåll Inledning... 3 Varför behövs en länsstrategi för jämställdhetsintegrering?... 3 Hur har strategin tagits fram?... 4 Mål... 6 Nationella mål... 6 Mål för Länsstyrelsens arbete Ansvar och uppgifter... 7 Uppföljning och utvärdering... 8 Stöd från sakområdet Jämställdhet... 8 Avdelningarnas och enheternas valda processer Nulägesanalys Valda processer Ekonomi Kommunikation Landsbygd Ledningskansli Livsmiljö Miljöanalys Miljö Naturvård Regional tillväxt Samhällsutveckling Begrepp Källförteckning

4 Inledning Varför behövs en länsstrategi för jämställdhetsintegrering? Ett jämställt samhälle, där ekonomiska och sociala resurser, makt och inflytande fördelas lika mellan kvinnor och män, är en förutsättning för ett demokratiskt och rättvist samhälle. När hela befolkningens kunskaper och kompetens tas tillvara på beslutsfattande positioner, i arbetsliv, näringsliv och i andra sammanhang är det positivt för utveckling, lönsamhet och tillväxt. Genom att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheter inom alla samhällets sektorer skapar vi förutsättningar för att uppnå just detta, en verklighet där kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering ska lyckas är gemensamt arbete, samsyn och samverkan nödvändigt. Som för all typ av förändringsarbete är det också viktigt att alla berörda har gemensamma mål och riktning. Denna Länsstrategi sätter upp huvudmål och delmål för Länsstyrelsens arbete med att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Strategin konkretiserar även de processer Länsstyrelsens enheter och avdelningar valt att arbeta med för att kunna ge stöd och service på lika villkor till både kvinnor och män. Med syfte att förverkliga de nationella jämställdhetspolitiska målen regionalt och för att främja fördjupad samverkan mellan länsaktörer fick samtliga länsstyrelser i regleringsbrevet för 2013 i uppdrag att utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län. Utgångspunkten för strategin är de uppgifter Länsstyrelsen har rörande jämställdhet enligt länsstyrelseinstruktionen och strategin ska gälla för åren Strategin omfattar jämställdhetsintegrering av både Länsstyrelsens utåtriktade arbete i länet och i den egna verksamheten. Dessa två olika delar har Länsstyrelsen i Västerbotten valt att beskriva i två separata strategier. Den interna strategin för arbetet i den egna verksamheten har utformats efter de behov som Länsstyrelsens avdelningar och enheter identifierat tillsammans med sakområdet Jämställdhet. Länsstyrelseinstruktionen 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. 5 Länsstyrelsen ska 1. integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor, 2. genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta 3. vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa. 3

5 Länsstyrelseinstruktionen (SFS 2007:825) ger länsstyrelserna ett tydligt uppdrag att verka för att nationella mål får genomslag i länet med hänsyn till regionens förutsättningar. Detta gör Länsstyrelsen huvudsakligen genom sakområdet Jämställdhet som har i uppdrag att samordna, stödja och följa upp jämställdhetsarbetet i Västerbotten. Instruktionen ger även Länsstyrelsen ansvar att jämställdhetsintegrera den egna verksamheten, presentera könsuppdelad statistik samt arbeta utifrån ett barnperspektiv. Alla avdelningar och enheter inom Länsstyrelsen har härigenom ansvar för att själva driva ett jämställdhetsarbete inom sina verksamheter. Sakområdet Jämställdhets uppgift är att stödja de andra sakområdena i deras arbete med jämställdhet. Hur har strategin tagits fram? Såväl forskning som praktiska erfarenheter har visat att jämställdhetsarbete behöver vara ledningsstyrt och systematiskt för att få effekt och långsiktighet. Även om alla i en organisation behöver bidra i arbetet med jämställdhet har ledningen ansvar för att ta strategiska beslut, sätta mål och leda arbetet. Arbetsprocess Under 2013 fokuserade det interna arbetet på att stärka ledning och chefer i jämställdhet och jämställdhetsintegrering och på genomförandet av enhetsvisa jämställdhetsanalyser. En metodutbildning i två steg genomfördes med länsledning och enhetschefer. Tillsammans med utbildningen gavs varje enhet i uppdrag att under året genomföra dels en jämställdhetsanalys av enheternas personal och dess förutsättningar och dels en processkartläggning av enheternas utåtriktade arbete med jämställdhet. Sakområdet Jämställdhet har fungerat som stöd under detta arbete. För jämställdhetsanalysen användes 4R-metoden där varje avdelning och enhet bland annat kartlade köns - och resursfördelningen. De avdelnings- och enhetsvisa jämställdhetsanalyserna har varit ett sätt att underlätta årsredovisningen samt försäkra att prioriteringarna i strategin är välgrundade och byggda på verkliga behov. Analyserna har dessutom hjälpt sakområdet Jämställdhet att identifiera goda exempel på jämställdhetsarbete som under kommande år kan användas som utgångspunkt för samtliga enheter. Processkartläggningen av enheternas utåtriktade genomfördes genom att enheterna identifierade de processer där de på olika sätt kommer i kontakt med medborgare, exempel på processer som har diskuterats är utbildningar till allmänheten eller specifika grupper, utlysningar och beviljande av medel, handläggning av ärenden och skötsel av naturområden. Av dessa olika processer har varje avdelning eller enhet därefter valt ut en till två processer som de särskilt kommer att arbeta med att jämställdhetsintegrera under R-metoden är ett sätt att kartlägga och analysera verksamheter ur ett Jämställdhetsperspektiv, ge en översiktlig bild av hur verksamheten styrs och finansieras samt hur den bör förändras för att minska ojämställdheten. Målet är att ta reda på hur verksamheten styrs och på vilket sätt den behöver förändras för att kvinnors och mäns behov ska tillgodoses. Den övergripande frågan som besvaras av metoden är Vem får vad och på vilka villkor? Utifrån kunskap om detta går det att ta steg vidare för att möjliggöra förbättring. 4

6 Förankring av intern strategi Strategin är väl förankrad hos länsledning och enhetschefer på Länsstyrelsen, det är enheterna själva som tillsammans med stöd från sakområdet Jämställdhet valt ut områden att fortsätta arbeta med Förankringen av strategin på respektive enhet och inom sakområdena har skilt sig åt, på vissa enheter har medarbetarna involverats mycket i arbetet och på andra mindre. Under 2014 kommer sakområdet Jämställdhet att genomföra aktiviteter i syfte att informera om och förankra strategin ytterligare hos all personal. Erfarenheter från länsstyrelsernas projekt ESF Jämt ESF Jämt är ett projekt inom Europeiska socialfonden (ESF) som länsstyrelserna gemensamt drev mellan åren Projektet erbjöd stöd i jämställdhetsintegrering av projektverksamhet till sökande och beviljade projekt inom ESF. Åtta regionala projektstödjare har under projekttiden fungerat som processtöd och genomfört både utbildningar och fungerat som reflekterande partner till projekten. Projektstödjarna har bland annat använt metoderna 4R och SWOT för att leda projekten vidare i sina arbeten. Utvärderingen av ESF Jämt har visat att det varit ett av de mest framgångsrika jämställdhetsprojekt som bedrivits i Sverige, detta genom den faktiska förändring som projektstödjarna kunnat bidra till i projekten. En stor del av erfarenheterna från ESF Jämt, och de material som togs fram och användes i projektet, är tillämpbara i Länsstyrelsens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering. 5

7 Mål Nationella mål Den svenska jämställdhetspolitikens övergripande mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet slogs fast 2006 och har till skillnad från tidigare mål ett tydligt maktperspektiv samt fokuserar på strukturella och ojämlika maktförhållandena mellan kvinnor och män. Till det övergripande målet finns fyra delmål formulerade; jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda- hem och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den interna strategin kommer utöver de jämställdhetspolitiska målen att utgå från avdelningarnas och enheternas behov. I utbildningen för chefer ingick de jämställdhetspolitiska målen och de har använts som underlag för både jämställdhetsanalyserna och processkartläggningarna. Mål för Länsstyrelsens arbete Länsstyrelsen arbetar efter modellen SMARTA-mål, modellen är ett sätt att underlätta vid formulering av mål för verksamheter och projekt. Målen i strategin är formulerade efter modellen så långt det är möjligt. Viktigt att notera är att SMARTA-mål ibland kan vara svårt att applicera på grund av komplexiteten i specifika frågor. SMARTA-mål ska vara: Specifika de ska tydligt ange vad som skall uppnås Mätbara möjliga att följa upp genom nyckeltal, indikatorer eller på annat sätt Accepterade målen ska vara accepterade av dem som ska genomföra verksamheten Realistiska möjliga att uppnå och verksamhetsnära Tidsatta tidpunkten då målen skall vara uppnådda ska framgå av tex strategin och VP Huvudmål: Länsstyrelsen Västerbotten ska 2016 vara en jämställdhetsintegrerad myndighet. Delmål 1. Länsstyrelsen ska ha rutiner för att synliggöra och följa kvinnors och mäns villkor internt. Delmål 2. Länsstyrelsen ska ha stöddokument för jämställdhetsintegrering av analyser, beslut och handläggning. Delmål 3. Kvinnor och män ska uppleva ett likställt bemötande i kontakt med Länsstyrelsen. Delmål 4. Alla sakområden ska ha god kunskap om och arbeta för uppfyllandet av jämställdhetspolitiken och dess delmål i relation till sakområdena. 6

8 Delmål 5. Tillsammans med introduktionsutbildningen ska alla nyanställda delta på en obligatorisk grundläggande jämställdhetsutbildning. Jämställdhetsutbildningen kommer att vara öppen att delta i även för övrig personal. Årliga aktivitetsplaner Strategin kommer att kompletteras med årliga aktivitetsplaner. Årliga aktivitetsplaner följer Länsstyrelsens övergripande planeringsrutin med verksamhetsplaner, tertialuppföljningar osv. Aktivitetsplaner kommer att tas fram på både övergripande myndighetsnivå och av respektive avdelning eller enhet. Ansvar och uppgifter En av förutsättningarna för att lyckas med ett förändringsarbete är att alla berörda tar ansvar för respektives uppgifter. Nedan följer en sammanställning av ledningens, chefers och medarbetares roller och ansvar när det gäller myndighetens jämställdhetsarbete. Ledning Ansvar: Strategiskt ansvariga för jämställdhetsarbetet, ska delta i arbetet själva samt delegera ansvar och uppgifter vidare. Kunskap: Ha god kunskap om jämställdhet och förståelse för vad jämställdhetsintegrering innebär samt ha vilja till förändring. Kunskap och förändringsvilja ska kommuniceras internt till medarbetare och externt till andra aktörer. Uppgifter: Kartlägga och analysera nuläge, sätta mål i verksamhetsplaner och styrdokument, följa upp, mäta, kontrollera och vidareutveckla arbetet. Ekonomi: Avsätta tillräckliga resurser för verksamheterna, cheferna och medarbetarna, att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Chefer Ansvar: Operativt ansvariga för förändringsarbetet, behöver ha ledningens delegerade mandat att driva arbetet. Kunskap: Ha god kunskap om jämställdhet och vilja till förändring samt föregå med gott exempel inför medarbetare. Uppgifter: Göra nulägesanalyser av den verksamhet de har ansvar för, involvera medarbetarna i arbetet, leda, medverka, delegera och följa upp arbetet samt rapportera resultat till ledningen. Medarbetare Ansvar: Är delaktiga i förändringsarbetet för jämställdhet, har delegerat ansvar för konkreta uppgifter. 7

9 Kunskap: Får tillägna sig kunskap inom området, är väl informerade om ledningens mål och arbetet som ska genomföras. Uppgifter: Bidra genom kritisk granskning av den egna verksamheten och arbetsplatsen, komma med konkreta förslag på förbättringar och förändringar, kontinuerligt stämma av med chef. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av strategin kommer att göras via tertial, årsredovisning, lönekartläggningar, chefsråd, enhetsmöten och medarbetar- samt brukarundersökningar. Som en del av det ledningsstyrda jämställdhetsarbetet är uppföljning och utvärdering ett ansvar som åligger respektive avdelning och enhet samt ledning. Såväl hur Länsstyrelsen ligger till i relation till huvudmålet som delmålen kommer att följas upp. Avdelningarna och enheterna ansvarar för att följa upp respektive vald process, sakområdet Jämställdhet kan stödja i framtagandet av rutiner och dokument för uppföljning ur jämställdhetsperspektiv. Där det finns möjlighet kommer Länsstyrelsen att knyta genusutbildade forskare från Umeå universitet till delutvärderingar av strategin. Studenter planeras också att nyttjas för delutvärderingar av aktiviteter och/eller valda processer. Avslutande utvärdering av strategin och rapportering till departementet 2017 kommer att sammanställas av sakområdet Jämställdhet efter avdelnings- och enhetsvisa underlag. Stöd från sakområdet Jämställdhet Stödjande av valda processer Sakområdet Jämställdhet har en stödjande funktion i relation till avdelningarnas och enheternas arbete med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Avdelningarna och enheterna är genomförare medan sakområdet är ett verksamhetsstöd. I arbetet med de valda processerna kommer sakområdet Jämställdhet att fungera som bollplank och samtalspartner, stödja analyser samt vara ett stöd i implementeringen av erfarenheter. Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser Förutom att under stödja arbetet med de utvalda processerna kommer sakområdet också att anordna gemensamma kompetensutvecklingsinsatser som är öppna för personal från alla avdelningar och enheter att delta i. Insatserna kan komma att anordnas både som föreläsningar och i workshopformat. Ämnena för insatserna är baserade på behov som delas av ett flertal enheter och som kommit fram under arbetet med de enhetsvisa jämställdhetsanalyserna. Ämnen för kompetensutveckling : Jämställdhetsintegrering av utbildningar, hösten Jämställdhet i text och bild, hösten Våld i nära relation, våren

10 Jämställdhetsintegrering av blanketter, ansökningshandlingar och liknande beslutsunderlag, våren Könsuppdelad statistik och utvärderingar, höst Jämställdhet i upphandlingar, våren Material- och metodbank på intranätet Under 2014 kommer sakområdet Jämställdhet att påbörja uppbyggnaden av en material- och metodbank rörande jämställdhet på intranätet. Syftet är att på ett ställe samla böcker, skrifter, metoder, checklistor med mera som är av relevans för avdelningarnas och enheternas arbete. Grundläggande jämställdhetsutbildning Utifrån material framtaget inom ESF Jämt kommer sakområdet under arbeta fram en grundläggande jämställdhetsutbildning för Länsstyrelsens personal. Innehållet kommer att baseras på verksamhetsnära exempel och utgå ifrån myndighetens uppdrag. Utbildningen kommer att prövas och utvärderas under i syfte att hösten 2016 kunna erbjuda den första av därefter återkommande utbildningar. Jämställdhetsutbildningen kommer att vara en del av den introduktionsutbildning som nyanställd personal deltar i. 9

11 Avdelningarnas och enheternas valda processer Nulägesanalys En övervägande del av Länsstyrelsens avdelningar och enheter har en majoritet av kvinnor i sin personalstyrka, några enstaka enheter har en större andel män. Ingen enhet eller avdelning består av endast kvinnor eller män och för de flesta ligger könsfördelningen nära ramen procent. Flera av enheterna har under senare år sett en förändring vad gäller könsfördelningen bland anställda - antalet män har minskat och fler kvinnor har anställts. I vissa fall stämmer detta också överens med utvecklingen på universitet och högskolor, där en del utbildningar som tidigare dominerats av män nu domineras av kvinnor. En majoritet av Länsstyrelsens enhetschefer är män medan det bland biträdande enhetschefer finns lika många kvinnor som män. Den låga andelen kvinnor på enhetschefsnivå skiljer sig från könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn i länet överlag där majoriteten av chefer kvinnor. Könsfördelningen bland enhetscheferna på Länsstyrelsen går dock i linje med fördelningen av kvinnor och män på chefspositioner då samhällets alla sektorer räknas in. De genomsnittliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på de olika enheterna och avdelningarna är små liksom skillnader i den genomsnittliga löneutvecklingen. I en övervägande andel av enheterna och avdelningarna tjänade män i genomsnitt lite mer än kvinnor under Den genomsnittliga lönen för medarbetarna varierar exempelvis i samband med att nya personer tillkommer och andra slutar och på grund av förändrade arbetsuppgifter. De relativt små genomsnittliga löneskillnaderna mellan könen går att förklara på enhets- och avdelningsnivå genom att individerna har olika ansvar och arbetsuppgifter. Dock är det viktigt att uppmärksamma att också de små löneskillnaderna mellan kvinnor och män på Länsstyrelsen följer det större mönstret i hela samhällets ekonomi, där män som grupp tjänar mer än kvinnor som grupp. Under 2013 tog kvinnliga medarbetare i större utsträckning ut föräldraledighet än manliga medarbetare. En eventuell delförklaring till detta är den potentiella möjligheten att det bland Länsstyrelsens medarbetare finns fler kvinnor än män som har barn. Samtidigt överensstämmer kvinnors större andel av uttaget av föräldraledighet på Länsstyrelsen med faktumet att kvinnor står för den betydande merparten av användningen av föräldraförsäkring i länet och på nationell nivå. Kvinnor på Länsstyrelsen hade år 2013 en betydligt större långtidsfrånvaro på grund av sjukdom än männen, kvinnor har också tagit ut fler sjukdagar för kortare frånvaro. Även detta går att sätta i relation till den större samhällsbilden, där antalet långa sjukfall över 29 dagar samt över 180 dagar är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. I vissa enheter och avdelningar finns en uppdelning gällande vilka uppgifter kvinnor respektive män har. Även om den kvantitativa representationen av kvinnor och män är relativt lika arbetar kvinnor och män i vissa fall inom olika sakområden såsom att kvinnor i högre omfattning än män arbetar med administrativt arbete. Detta förhåller sig också till en strukturell samhällsnivå där könssegregation på arbetsmarknaden, men också inom olika sektorer, är ett faktum. Arbetssektorer där kvinnor traditionellt varit och är överrepresenterade har ofta lägre genomsnittliga löner än inom arbetssektorer där män varit och är överrepresenterade. Detta kan även avspegla sig på relativt 10

12 kvantitativt jämställda arbetsplatser genom att de typer av arbete som av tradition ses som manliga värderas högre. Valda processer Ekonomi Process: Jämställdhetsintegrering av Länsstyrelsens interna projektverksamhet och projektkontor Länsstyrelsens interna projektverksamhet samordnas av projektkontoret. Bland annat vidareutvecklar projektkontoret projektmodellen för de interna projekten, stödjer och kvalitetskontrollerar nya projektidéer, följer upp projektresultat och koordinerar utbildningar för projektledare med flera. Kontorets medarbetare administrerar också projektens ekonomi. Då projektkontoret samordnar Länsstyrelsens projektverksamhet och i många fall vänder sig mot externa målgrupper är det viktigt att de dokument och praktiker som projektkontoret tillhandahåller eller utvecklar i relation till projektverksamheten är jämställdhetsintegrerade. 2014: Påbörja förankring av arbetet med att utveckla projektmodellen. Behovskartläggning av projektstöd utifrån ett jämställdhetsperspektiv genom att påbörja utveckling av de befintliga dokument, ex projektidéansökan, och praktiker, ex projektutbildningar i projektverksamheten, som bör jämställdhetsintegreras. 2015: Implementering av utvecklade dokument och praktiker samt uppföljning av pågående och nya projekts måluppfyllelse och aktivitets- och budgetplaner. 2016: Fortsatt implementering, revidering och uppföljning av arbetet. Ansvarig: Ulla-Britt Engström Andersson, projektkontoret Kommunikation Process 1: Jämställdhetsintegrering av Länsstyrelsens publikationer Länsstyrelsens arbetar för att föra ut en positiv och rättvisande bild av myndigheten och av Länsstyrelsens medarbetare. I detta arbete är det viktigt att beslut om vilka texter och bilder som ska användas granskas systematiskt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Genom att analysera de faktiska förhållanden som avspeglas i nuvarande publikationer, i tryck och digitalt, kan initiativ till förändring tas för att på så sätt ta ansvar och sträva efter att ge en mer jämställd bild av myndighetens verksamhet. 2014: Utvecklande av kriterier och arbetssätt för jämställdhetsanalys av hur kvinnor respektive män skildras, uttalar sig etc. i text och bild. Granskning och utvärdering av Länsstyrelsens nyutgivna produktioner. 2015: Utvecklande av nya rutiner för hur Länsstyrelsens medarbetare ska arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i relation till kommunikation och publikationer. 2016: Implementering av nya rutiner. Ansvarig: Jörgen Boman, Kommunikationschef 11

13 Process 2: Jämställdhetsintegrering av Länsstyrelsens intranät och webbpublikationer 2014: : Granskning av texter och bild på intranät och webbpublikationer utifrån jämställdhetsperspektiv. Utvecklande av nya rutiner för hur Länsstyrelsens medarbetare ska arbeta för att jämställdhetsintegrera text och bild på intranät och för webbpublikationer. 2016: Implementering av nya rutiner. Ansvarig: Jörgen Boman, Kommunikationschef Landsbygd Process 1: Fördjupad jämställdhetsanalys av informationstidning för landsbygdsprogrammet Länsstyrelsen Västerbotten ger ut informationstidningen Norrbruk tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten. Tidningens syfte är att lyfta fram möjligheterna i landsbygdsprogrammet och att i övrigt stödja en positiv utveckling av lantbruk och landsbygd. Kvinnor utgör ungefär en tredjedel av företagarna på landsbygden och Norrbruk är det viktigaste verktyget för att påverka kvinnors företagande och roll på landsbygden. För att tidningen ska tilltala och nå ut till både kvinnor och män är det viktigt att innehållet skapas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Länsstyrelsen har tidigare gjort årliga analyser av tidningen genom att ta fram statistik över hur kvinnor och män har medverkat och presenterats i artiklar och bilder. Länsstyrelsen vill nu utveckla och förbättra metoden och implementera nya rutiner för jämställdhetsutvärdering. 2014: Metodutveckling och förnyande av rutiner för årlig jämställdhetsutvärdering av tidningen Norrbruk. Implementering av förnyade rutiner för jämställdhetsutvärdering av tidningen Norrbruk. 2015: Anpassning av tidningen Norrbruks innehåll i enlighet med utvärderingens resultat och slutsatser. 2016: Eventuell revidering av utvärderingsrutiner. Ansvarig: Per- Göran Persson, Landsbygdsenheten Process 2: Djurskyddskontrollanters bemötande av kvinnor och män i sin yrkesroll Länsstyrelsen bedriver myndighetsutövning inom området djurskydd och har ansvar för djurskyddskontrollen i länet. Länsstyrelsen bedriver ständigt ett arbete för att djurhållare ska behandlas lika och för att de ska känna förtroende för Länsstyrelsens arbete. Att från ett jämställdhetsperspektiv utvärdera hur djurskyddskontrollanter bemöter kvinnor och män och utveckla nya rutiner utifrån utvärderings- och analysresultat är ett led i detta arbete. 2014: Uppstart för utvecklande av utvärderingsmetod av djurskyddskontrollanters bemötande av kvinnor och män i sin yrkesroll. 2015: Fortsatt utveckling av utvärderingsmetod samt utvärdering av djurkontrollanters bemötande 12

14 av kvinnor och män i sin yrkesroll. 2016: Sammanställning av utvärdering samt utarbetande av nya rutiner. Ansvarig: Annelie Grip Hansson, länsveterinär Ledningskansli Process: Jämställdhetsintegrering av riktlinjer för rekrytering Riktlinjerna beskriver Länsstyrelsens process vid rekrytering av medarbetare till våra uppdrag. Riktlinjerna för rekrytering är det strategiska dokument som styr hela rekryteringsprocessen på Länsstyrelsen, från behovet av arbetskraft till dess att en medarbetare är utsedd för arbetsprocessen. De är en del av Länsstyrelsens kompetensförsörjningsplan som tar sikte på byggstenen medarbetare som växer, i enlighet med Lean 1 -huset. Länsstyrelsen ser ett behov av att uppdatera riktlinjerna utifrån metoden kompetensbaserad rekrytering som går ut på att hitta rätt kompetens för det aktuella arbetet och samtidigt säkerställa att ingen diskriminering sker. Utifrån ett jämställhetsperspektiv ska riktlinjerna: - Skapa ett inkluderande förhållningssätt där kompetensen sätt i fokus - Säkerställa en könsneutral text i våra annonser - Undanröja icke könsneutrala tjänstebenämningar - Skapa en attraktiv bild av länsstyrelsen som en arbetsplats för alla människor 2014: Genomföra översyn av processen ur jämställdhetssynvinkel och uppdatering av riktlinjerna. 2015: Integrera ett jämställdhetsperspektiv i årlig översyn av riktlinjerna. 2016: Integrera ett jämställdhetsperspektiv i årlig översyn av riktlinjerna. Ansvarig: Stefan Lööf, HR-chef och Lena Adolfsson, enhetschef Ledningskansliet Livsmiljö Process 1: Prioritering av ansökningar av 37/37a-medel utifrån jämställdhetsfokus Länsstyrelserna utlyser varje år medel för att utveckla flyktingmottagandet. Dessa är S.k. 37-medel för beredskap och kapacitet att ta emot nyanlända och S.k. 37a-medel för flyktingguider och familjekontakter. Medlen kan sökas av kommuner eller kommunalförbund. Genom särskilda prioriteringar knutna till medlen kan Länsstyrelsen påverka inriktningar på insatser utifrån utpekade behov. Länsstyrelsen vill genom att lyfta jämställdhetsfokus som en av flera särskilda prioriteringsgrunder för beslut om medelutdelning, bidra till att flyktingmottagandet i länets kommuner i större 1 Länsstyrelsen arbetar med att utveckla sin verksamhet i enlighet med Lean-filosofin. 13

15 utsträckning utgår ifrån ett jämställdhetsperspektiv. Anvisningar för ansökningar av medlen, liksom ansöknings- och slutrapporteringsblanketter behöver därför förtydligas med avseende att upplysa och guida ansökande om den nya prioriteringen. 2014: Anvisningar och ansöknings- och slutrapporteringsblanketter för medlen omarbetas för att lyfta fram jämställdhet som prioritering. Inkomna ansökningar med ett tydligt jämställdhetsfokus är en av prioriteringarna i beredningen. I skriftliga beslutsmotiveringar framgår om kommunen beviljats medel utifrån ett jämställdhetsfokus. Uppföljningsseminarium genomförs där kommuner som beviljats medel bland annat redovisar vilka insatser med jämställdhetsfokus som gjorts. 2015: Utvärdering och uppföljning av prioritering av insatser med jämställdhetsfokus. Eventuell revidering av anvisningar och blanketter. 2016: - Ansvarig: Gabriella Strååt och Hedyah Faghir, integration Process 2: Jämställdhetsintegrering av risk- och sårbarhetsanalyser Länsstyrelsen ska som geografiskt områdesansvarig myndighet på regional nivå årligen genomföra en risk- och sårbarhetsanalys för länet. Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen fokuserar på hot och risker som kan resultera i allvarliga händelser med stora konsekvenser för samhället och dess funktionalitet. Risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för verksamhetsplanering och beslut inom området. Resultatet av analysen ska sammanställas i en rapport som årligen rapporteras till regeringen. Vi vet att kön kan spela roll i en krissituation. Kvinnor och män kan till exempel drabbas på olika sätt till följd av att de befinner sig på olika platser i samhället. Kvinnor och män har också ofta olika roller i hanteringen av en kris. Detta är inte något som Länsstyrelsen tidigare har tagit hänsyn till i de regionala analyserna av risker och sårbarheter i Västerbottens län och det finns därför ett behov av att starta upp ett utvecklingsarbete i syfte att skapa förutsättningar för en risk- och sårbarhetsanalys med genusperspektiv. Mål: Skapa förutsättningar för genomförande av risk- och sårbarhetsanalys med jämställdhetsperspektiv. Syfte: Utarbeta metod och rutiner för genomförande av risk- och sårbarhetsanalys med jämställdhetsperspektiv. 2014: Utarbeta metod och rutiner för hur risk- och sårbarhetsanalyser kan jämställdhetsintegreras. 2015: Testa och utvärdera framtagen metod och rutiner för jämställdhetsintegrering av risk- och sårbarhetsanalys. 2016: Genomföra risk- och sårbarhetsanalys med jämställdhetsperspektiv samt uppföljning av arbetet Ansvarig: Eva-Lena Fjällström och Sara Moberg, krisberedskap 14

16 Miljöanalys Process 1: Jämställdhetsintegrering i projektet Friskare skogsvatten Länsstyrelsen arbetar med att återställa den fysiska miljön i vattendrag som på olika sätt har påverkats av människan. I projektet Friskare skogsvatten, , träffar Länsstyrelsen markägare i Västerbotten i syfte att stödja dem att förbättra vattenmiljöerna i skog och mark. Projektet eftersträvar att i större utsträckning komma i kontakt med kvinnor som är skogsägare. 2014: Integrera ett jämställdhetsperspektiv i regionala träffar och öka kunskapen om jämställdhet hos markägare. Genomföra konferens med jämställdhetstema riktad till såväl nationella som regionala aktörer. 2015: : - Ansvarig: Roger Vallin, projektledare och Mattias Sundqvist, projektledare Process 2: Jämställdhetsintegrering av Regionalt miljöövervakningsprogram Länsstyrelsen samordnar länets miljöövervakning och uppföljning genom det regionala miljöövervakningsprogrammet. Syftet med programmet är att beskriva miljötillståndet, att långsiktigt följa förändringar i miljön samt varna för eventuellt nya miljöstörningar. Pågående program avslutas under 2014 vilket ger en god möjlighet att ytterligare förstärka jämställdhetsperspektivet i nästkommande program för Processen har valts då det finns ett behov av att göra en jämställdhetsanalys av det nuvarande miljöövervakningsprogrammet, för att på så sätt utvärdera hur och i vilken mån programmet påverkar och tar hänsyn till kvinnor och mäns olika förutsättningar och erfarenheter. Analysresultaten kommer användas som underlag i arbetet med att förbättra nästkommande program. 2014: Genomföra jämställdhetsanalys av befintligt program. Jämställdhetsintegrera valda delar av det nya programmet med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen. 2015: : - Ansvarig: Lajla Lindgren och Fredrik Sjunnesson, Miljöanalysenheten Process 3: Vattenförvaltning beredningssekretariatets arbete och representation i vattenråd Länsstyrelserna i Sverige har det gemensamma ansvaret att förvalta kvaliteten på vattenmiljön. Länsstyrelsernas uppgift är bland annat att övervaka tillståndet i länets vatten och att utöva tillsyn över verksamheter med koppling till vatten. På varje länsstyrelse finns ett beredningssekretariat med uppgift att hjälpa Sveriges fem vattenmyndigheter med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten. Kopplat till arbetet finns bland annat regionala vattenråd, i Västerbotten finns fem vattenråd och ett 15

17 kustvattenråd. Vattenråden har representanter från kommuner, näringsliv och olika intresseorganisationer. Länsstyrelsens beredningssekretariat vill integrera ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete med att bidra till att nya program och planer inom vattenförvaltningsområdet tas fram. Detta görs utifrån ett behov av att öka förståelsen för hur exempelvis olika prioriteringar av miljöproblem som görs i de olika dokumenten, påverkar kvinnor respektive män. Länsstyrelsen vill också arbeta för att få jämnare representation av kvinnor och män i vattenråden. 2014: : Genomföra kvantitativ analys av könsfördelning inom vattenråden och jämförelse av hur det sett ut tidigare år. Säkerställa att beslutsunderlag till remissvar gällande nytt åtgärdsprogram och förvaltningsplan analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. 2016: Arbeta med uppdatering av handbok för vattenråden utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ansvarig: Beredningssekretariatet, Miljöanalysenheten Miljö Process: Prövnings- och tillsynsprocessen jämställt bemötande av kvinnor och män Två av Länsstyrelsens uppgifter är prövning och tillsyn av miljöbalkens bestämmelser. Medarbetare har under de senaste åren varit med om ett par tillfällen där personal i samband med inspektioner eller andra externa träffar med verksamheter har bemöts på ett sätt som visar att fokus lagts på kön snarare än på kompetens. För att bli bättre på att bemöta dessa situationer och säkerställa att kvinnor och män bemöts på ett jämställt sätt kommer miljöenheten att genomföra ett antal aktiviteter under perioden : Anordna och genomföra ett seminarium med fokus på bemötande och härskartekniker. Ta fram stödmaterial kring bemötande av härskartekniker och/eller förslag på förändrade arbetsrutiner. 2015: Anordna och genomföra en andra träff för att belysa frågorna igen och eventuellt förändra fastslagna rutiner utifrån de erfarenheter som kommit upp hitintills. 2016: Träff för uppföljning och utvärdering. Ansvarig: Beslutas senare. Naturvård Process: Tillgängliggörande av skyddade områden ur ett jämställdhetsperspektiv Länsstyrelsen genomför, i sin roll som förvaltare av skyddade områden, årligen omfattande tillgänglighetsinsatser i reservaten för allmänheten. Avsikten är att åtgärderna ska ge många olika människor möjligheter att uppleva fina stunder i våra reservat och deras naturmiljöer. Insatsernas planeras utgående från en erfarenhetsmässig syn på vad som folk normalt gör i reservaten (utflykter, vandringar, fiske etc). Ofta läggs nivån på utformning av anläggningarna sannolikt för en mer van 16

18 fältperson med viss fysik. Många besökare är kvinnor och det finns idag ingen klar bild om våra anläggningar är utformade så att de missgynnar kvinnors intresse att besöka områdena. 2014: Uppstart genom att en extern aktör tittar på hur anläggningar och information i nationalparksprojektet för Björnlandet ser ut. 2015: Jämställdhetsgranska olika typer av anläggningar map utformning och lokalisering. 2016: Utvärdera och sammanställa resultatet och implementera vunna erfarenheter i framtida reservatsskötsel. Ansvarig: Lena Lundevaller, Naturvårdsenheten - Delta i kommunikationssekretariatets arbete med jämställdhet och publikationer (Frida Björkelid) - Delta i kommunikationssekretariatets arbete med jämställdhet och webb (Frida Björkelid) Regional tillväxt Process 1: Jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet Under driver länsstyrelsen ett pilotprojekt rörande jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet med medel från Tillväxtverket. Pilotprojektet ska se över information och arbetssätt för att få fler företag som drivs av kvinnor att söka och beviljas företagsstöd. Målet med Länsstyrelsens projekt är att både antalet beviljade ansökningar och beviljade belopp i större omfattning ska gå till kvinnors företag. 2014: Fortsätta arbetet i projektet enligt projektplanen. 2015: Implementera erfarenheter från pilotprojektet inom övrig företagsstödsverksamhet. 2016: - Ansvarig: Hanna Sundén, Regional tillväxt Process 2: Jämställdhetsintegrering av verksamhet inom Botnia-Atlantica programmet Länsstyrelsen Västerbotten förvaltar Botnia-Atlantica-programmet för åren Målet för programmet är att stärka den öst-västliga dimensionen och långsiktigt medverka till ökad integration och samverkan inom Botnia-Atlanticaområdet för att uppnå starkare tillväxt och hållbar utveckling. Länsstyrelsen finner att det finns ett behov av att utveckla programadministrationens arbete utifrån ett jämställdhetsperspektiv och av att föra vidare kunskap om jämställdhet till projektverksamheten inom programmet. 2014: Arbeta fram och testa jämställdhetsintegrerade stöddokument för handläggning och administration. Anordna kompetensutvecklingsinsatser om jämställdhetsintegrering för programadministrationen. 2015: Använda stöddokument för handläggning och administration. Programadministratörer för kunskap om jämställdhetsintegrering vidare till projekten inom programmet genom utbildningsinsatser. 17

19 2016: Utvärdera samt eventuellt revidera stöddokument. Utvärdera utbildningsinsatser och uppföljning av hur projektens verksamhet har jämställdhetsintegrerats. Ansvarig: Jenny Bergkvist, Regional tillväxt Samhällsutveckling Process 1: Delprocess inom verksamhetsområde kulturmiljö Länsstyrelsen har i uppdrag att bevara, förtydliga och skapa förutsättningar att bruka det gemensamma kulturarvet och ansvarar främst för fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkliga miljöer och kulturmiljöer av riksintresse. Det gemensamma målet är att kulturmiljön ska bevaras och brukas och utvecklas som en naturlig del av en hållbar samhällsutveckling. 2014: Kartlägga arbetet inom området ur jämställdhetssynvinkel och välja ut en specifik delprocess att jämställdhetsintegrera arbetsmetoder/-sätt inom. Påbörja arbete med att utveckla nya arbetsmetoder-/sätt. 2015: Fortsatt arbete med att utveckla jämställdhetsintegrerade arbetsmetoder/-sätt samt testa, utvärdera och eventuellt revidera. Påbörja implementering av nya arbetsmetoder/-sätt. 2016: Fortsatt implementering av jämställdhetsintegrerade arbetsmetoder/-sätt och utvärdering av arbetet. Ansvarig: Kulturmiljö Process 2: Delprocess inom verksamhetsområde samhällsplanering och boende Länsstyrelsen har i uppdrag att ta fram och tillgängliggöra planeringsunderlag, göra sammanvägda bedömningar inom fysisk planering och ge råd och stöd i ärenden som rör användning av mark och vatten. Vi samordnar de statliga intressena på länsnivå. Länsstyrelsen fördelar även statligt stöd till bostadssektorn samt stödjer kommunerna i deras arbete med bostadsförsörjning. 2014: : Kartlägga arbetet inom området ur jämställdhetssynvinkel och välja ut en specifik delprocess att integrera arbetsmetoder/- sätt inom. Påbörja arbete med att utveckla nya arbetsmetoder-/sätt samt testa, utvärdera och eventuellt revidera. 2016: Implementera jämställdhetsintegrerade arbetsmetoder/-sätt och utvärdering av arbetet. Ansvarig: Samhällsplanering och boende 18

20 Begrepp Jämställdhet handlar om kvinnor och män och innebär att de ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetsperspektiv innebär att beakta vad förslag och beslut har för påverkan på kvinnors respektive mäns liv. Jämlikhet är ett vidare begrepp än jämställdhet med innebörden att alla människor ska ha samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön, etnicitet, social tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder etc. Jämställdhet är en viktig del i jämlikhetsbegreppet. Kön och genus är benämningar på det biologiska och sociala könet. Kön används ofta som benämning på det biologiska och genus som benämning på det socialt konstruerade könet. Samtidigt används också ordet kön ibland som benämning på både det biologiskt och socialt konstruerade eftersom det är svårt att säga vad som är biologiskt givet och vad som är en social konstruktion eftersom vi från födseln behandlas olika på grund av vårt biologiska kön. Genus är ett analytiskt begrepp och en översättning av engelskans ord gender. Genussystem/Genusordning är ett begrepp för att benämna den sociala struktur som skapar och upprätthåller maktrelationer mellan kvinnor och män. Ordningen innebär att män som grupp systematiskt överordnas kvinnor som grupp och det som ses som manligt värderas högre än det som ses som kvinnligt. Könssegregering innebär att kvinnor som grupp och män som grupp återfinns inom olika områden, sektorer och nivåer i samhället. Feminism är ett kritiskt perspektiv som syftar till att belysa och förändra maktobalansen i samhället. Makt kan avse formell makt förvärvad genom exempelvis en viss befattning. Makt kan även avse möjligheten och privilegiet att formulera både problem och möjliga lösningar. Heteronormativitet genomsyrar vårt samhälle och innebär att heterosexualitet ses som det normala vilket gör att allting annat ses som avvikande och onormalt. Heteronormen leder till uteslutande och isolering av de människor som inte räknar sig till detta. HBTQ är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer. 19

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Ett jämställt Västerbotten. Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2014-2016

Ett jämställt Västerbotten. Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2014-2016 Ett jämställt Västerbotten Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2014-2016 Omslagsfoto: Andreas Garpebring Innehåll Förord... 4 Inledning... 6 Varför behövs en länsstrategi för jämställdhetsintegrering?...

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Uppsala län 2014-2016

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Uppsala län 2014-2016 Jämställdhet 2014-2016 Innehållsförteckning Inledning sid 4 Länsstyrelsens uppdrag...sid 5 Riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål...sid 5 En jämställd länsstyrelse sid 6 Arbetet med att ta fram

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFV-2014-1512 Sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn: Fredrik Rosengren, Chef Ekonomistaben Telefon: 010-574 87 30 E-postadress:

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Aktivitetsplan för år 2014

Aktivitetsplan för år 2014 Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet 2013-2015 Bilaga 1 Dnr ORU 1.2.1-204/2013 Aktivitetsplan för år 2014 Aktivitetsplanen för år 2014 fastställer delmål och aktiviteter

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Medel för utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Medel för utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Jens Trondman Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Jens.Trondman@malmo.se Medel för utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY KVALITETSPOLICY Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY Kvalitetspolicy Haninge kommun Avsiktsförklaring Ramen för kvalitetsarbetet utgörs av kommunfullmäktiges mål och budget-dokument. Policyn

Läs mer

PLAN FÖR LIKA BEHANDLING

PLAN FÖR LIKA BEHANDLING PLAN FÖR LIKA BEHANDLING PLAN FÖR LIKA BEHANDLING MÅL Haninge kommun är en jämlik kommun där medarbetarnas olikheter betraktas som en tillgång i den dagliga verksamheten och bidrar till ökad tillgänglighet

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma

Läs mer

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Resurscentra för kvinnor - Workshop Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress:

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress: Strategiskt dokument Dokumentnummer 2958 Version 1.0 Jämställdhetsplan Fastställd av: Torgny Johnsson Granskad av: Lena Wikman Handläggare: Åsa Dunér Enhet: P Planen gäller för Arbetsställe, huvudkontor,

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011. Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN VERKSAMHETSPLAN ENHETENS AKTIVITETSPLAN Datum 2013-12-16 Dnr 100-4357-13 1(6) Strategisk

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2017

Likabehandlingsplan 2015-2017 Antagen ks 227/2014 Sida 1(5) Kommunledningskontoret Anna Olsson anna.olsson@osby.se Likabehandlingsplan 2015-2017 Likabehandlingsplanen beskriver och ger struktur åt likabehandlingsarbetet i kommunens

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Dnr: L2015/77 2015-06-03 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Beslutad av rektor för Högskolan i Halmstad 2015-06-03 Handlingsplanen för lika villkor revideras varje år och utgår från Diskrimineringslagen

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011

Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Näringsliv och samhällsbyggnad 2011:11 Dnr 801-1524-11 Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011 Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I KRONOBERGS LÄN STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I KRONOBERGS LÄN 2014-2016 FÖRORD Gemensamma prioriteringar och samordnade insatser leder till stora resultat. Vi är

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Jämställdhetspolicy på lika villkor

Jämställdhetspolicy på lika villkor Jäms spo t e h d l täl på lika villkor licy PÅ LIKA VILLKOR Jämställdhetspolicy INNEHÅLLSförteckning Strategisk arbetsgivarpolitik Varför Jämställdhetspolicy? Bakgrund Innehållet i arbetet med jämställdhet

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer