Innehåll. Hälsan i centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. www.distriktsskoterska.se. Hälsan i centrum"

Transkript

1 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Hälsan i centrum Årgång Nr 1 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, september och december). ISSN Omslagsbild: istockphoto Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund Redaktionskommitté Lotta Lundberg Leila Haapaniemi Farideh Jam Ylva Wendle Sundbom Prenumerationer: Lisbeth Andersson Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Kristina Hesslund Krokusvägen 14, Göteborg Telefon: Vice Ordförande: Annika Wall Stockholm Telefon: Kassör: Lisbeth Andersson Pilgatan 8, Falköping Telefon: bostad Postgiro: Bankgiro: Medlemsavgift 240: (Studerande/pensionär 100: ) Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Göteborg Telefon: Innehåll 2 I Fokus 3 På gång 5 Styrelsemöte november 6 Styrelsemöte januari 8 Styrelsestafetten lokalföreningen Göteborg 10 Distriktssköterska på akutmottagning i Falun 13 Mini-Mental Test (MMSE) 14 Distriktssköterskors uppfattningar av medicinteknik inom palliativ vård i hemmet 17 Spirometri ett metod och omvårdnadsdokument 18 Specialistsjuksköterskeutbildningar i all ära! 21 Äldre och våld 22 Utbildningsmaterial om patientsäkerhet säker primärvård 24 Hemsjukvårdstankar 27 Mitt nya liv tankar efter en levertransplantation 29 Patientutbildning och egenvårdsundervisning på astma/kol-mottagning 33 Äldres hälsa 34 Nutritionsscreening och tidig insats för att motverka undernäring hos äldre 37 PRIMUS Primärvårdspatient ut från sjukhus 41 Enkla rutiner räddar liv 43 Fler får allvarliga pneumokockinfektioner men allt färre dör 44 Styrelse och redaktionskommitté DSF Layout: Peo Göthesson Tryckt hos Åkessons Tryckeriaktiebolag, Emmaboda. Tel MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI LICENSNUMMER LICENSNUMMER LICENSNUMMER

2 I Fokus En viktig insats tror jag är att värva nyutbildade distriktssköterskor Ännu ett nytt år och nya föresatser! När ni läser detta är vi en bit in i 2012 och alla nyårslöften har bleknat. Själv brukar jag aldrig avge några nyårslöften men ett nytt år innebär alltid nya idéer. Jag har som vanligt börjat ta tag i saker som bara blir liggande hittills har jag rensat klädkammaren, gamla sparade papper och frysen. Men det finns fortfarande mycket kvar att tag i tänk om jag kunde lära mig att inte skjuta upp allting till en annan dag? Årets första styrelsemöte hölls i Uppsala och innebar också lite nya föresatser. Föreningen tappar medlemmar för varje år som går i år tappade vi 129 medlemmar. Många av de som avslutar sitt medlemskap går till andra yrkesföreningar som t.ex. skolsköterskeföreningen eller diabetessköterskeföreningen. En annan stor medlemsförlust är pensionsavgångar. Även om vi har ett förmånligt pensionärsmedlemskap är det många som väljer att gå ur föreningen när man blir pensionär. Vad kan vi göra åt detta? Föreningen är fortfarande den största sektionen under Svensk sjuksköterskeförening men vi skulle kunna vara många fler. En viktig insats tror jag är att värva nyutbildade distriktssköterskor. Varför är det så svårt att få yngre att engagera sig i ideella föreningar? Drömmen vore om alla studenter på alla utbildningsorter fick information om föreningen första veckan på distriktssköterskeutbildningen. Vi har ju ett förmånligt studerandemedlemskap! När sedan utbildningen närmar sig slutet skulle vi komma tillbaka. De som inte var intresserade i början av utbildningen kanske är det nu. För oss som förening är de nyutbildade mycket viktiga. Många nyutbildade har bra idéer, är engagerade och öppna för nya insatser. Precis vad som behövs t.ex. till våra styrelser. I Uppsala diskuterade vi även frågan hur vi kan tydliggöra vår kompetens och kom fram till att vi som förening kanske inte bara ska ha fokus på geografisk uppdelning (=lokala föreningar) utan också fokusera på olika verksamhetsområden. Distriktssköterskan är en specialistutbildad sjuksköterska med en mycket bred kompetens. Vi kan vara verksamma i många olika verksamheter. Tyvärr är inte alltid arbetsgivarna så medvetna om vår unika, breda kompetens. Artikeln Specialistsjuksköterskeutbildningar i all ära i detta nummer är skriven på grund av att kommunen i Kalmar anser att äldresjuksköterskor är mer specialistutbildade än distriktssköterskor och därmed passar bättre i hemsjukvården bara ett av alla exempel på att man inte vet vilken kompetens distriktssköterskan har. För att tydliggöra vår kompetens fördelade vi våra verksamhetsfält enligt följande och fördelade även ansvarsområden mellan oss i styrelsen: Äldrevård/hemsjukvård, barn- och ungdomshälsovård, livsstilsarbete och ledarskap. Genom de olika benen går folkhälsa, förskrivningsrätt och utbildning/forskning. Boka redan nu in fullmäktige i Uppsala, april. Då kommer vi att förklara detta lite mer ingående. Mer information kommer också på vår hemsida: Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige 2 Hälsan i Centrum 1 12

3 PÅ GÅNG PÅ GÅNG PÅ GÅNG PÅ GÅNG PÅ GÅNG PÅ GÅNG Äldreriksdagen den april Temat för konferensen handlar om ett bättre liv för sjuka äldre. Den överenskommelse som SKL och regeringen tecknat på detta område innebär att stat, landsting och kommuner tillsammans höjer ambitionsnivån. Målet är att de mest sjuka äldre ska få en mer sammanhållen vård och omsorg, och för att nå dit måste arbetssätt, strukturer och samverkan utvecklas.läs mer på: socialomsorgochstod/aldre/aldreriksdagen Vill du skriva? Vill du bidra? Hälsan i centrum söker ytterligare en redaktör till tidningen. Anmäl ditt intresse till valberedningen eller redaktionen! Annons Hälsan i Centrum

4 Annons

5 STYRELSEN Styrelsemöte november Styrelsemötet hölls den 18:e och 19:e november i vår vackra stad Göteborg på Hotel Opalen. Höstvädret som staden hade att erbjuda var ett molnigt, regnigt och nollgradigt väder som kombinerades med svaga vindar. Trots det tråkiga höstvädret var staden redan beklädd med julbelysning som välkomnade styrelsemedlemmarna från hela landet. Vi träffades i ett trevligt grupprum med ett fönster mot Bergarkungen (Göteborgs största biograf ). Styrelsen var samlad bortsett från två medlemmar. De som var närvarande var Kristina Hesslund, Annika Wall, Lisbeth Andersson, Birgitta Forsén, Leena Granström och Katarina Persson och från redaktionskommittén Farideh Jam. Maria Öst-Backa från valbredningen var med och utförde sin uppgift under de här två dagarna och intervjuade närvarande styrelsemedlemmar om framtida styrelsearbete och planer. Kristina Hesslund gick igenom inkommande post och skrivelser. Bland annat har DSF tackat ja till inbjudan att delta som utställare på Lust och Kunskap i Örebro mars Mötet bestämde att två medlemmar i styrelsen och en från redaktionskommitté ska delta och ordna ett utställningsbord. Nästa post som diskuterades var en remiss från Socialdepartementet angående kommunaliserad hemsjukvård. Socialstyrelsen är intresserad av DSF:s tankar och åsikter angående kommunaliserad hemsjukvård och ökat samarbete angående medicinsk delegering. Enkäten som delades ut under ordförandedagarna i Uppsala diskuterades under mötet. Nästan hälften av deltagarna hade inte deltagit i kongressen i Östersund och anledningarna som kom på tal var att de inte fick ledigt, att det var dyrt och/eller att det krockade med andra aktiviteter. Beslut om nästa års kongress och planering kommer att tas upp på Fullmäktige i april Efter den långa dagens aktivitet tände tomten ljusen på Liseberg. Julstämningen flödade i parken och de fantastiska ljusklädda träden med fem miljoner juleljus var tillräckligt för att varva ner och sedan avsluta dagen med en god middag. På lördagsmorgonen var alla samlade på plats. Vattenläcka i Piteå och nackspärr efter nattens sömn kunde inte förhindra entusiastiska distriktsköterskor att fortsätta på lördag. Valberednings ansvarig Maria försökte att hinna med att intervjua styrelsemeddlemmarna om deras framtida vision om styrelsearbetet. Kassören redovisade en ekonomisk rapport och tillgångar som lyssnardeltagare kan jag uttala att pengarna i vår förening har alltid varit i goda händer. Mötet beslutade för framtida möten och planer inför stryrelse arbeten. Nästa styrelsemöte hålls i Uppsala den 27-28/ Styrelsen beslutade att fullmäktige äger rum april, troligtvis även det i Uppsala. Planeringen av manusstopp för vår tidning är 3 februari, 4 maj, 7 september, 26 oktober Farideh Jam Redaktionskommittén Hälsan i Centrum

6 STYRELSEN Styrelsemöte januari Årets första styrelsemöte hölls på Hotell Park Inn i det vintriga Uppsala. Hela styrelsen var närvarande: Kristina Hesslund, Annika Vall, Lisbeth Andersson, Birgitta Forsén, Chatrin Persson, Eva Gunnarsson, Leena Granström, Katarina Persson och Kristina Rendahl-Laage. Kristina öppnade mötet, Birgitta valdes till sekreterare. DSF får många inbjudningar bland annat från andra riksföreningar till konferenser, seminarier och möten. Det är viktigt att prioritera inbjudningar med tanke på vår profession och förening. Till Lust och kunskap -dagarna i mars i Örebro föreslogs Kristina, Annika och någon från redaktionen. Annika hade varit på mötet om ett stort projekt som handlade om samordning av olika kvalitetsregister i primärvården, ett primärvårdsdatabas. Den ska vara klar hösten För att driva frågor kring barn-och ungdomars samt äldres hälsa har Vårdförbundet startat arbetsgrupper. Lisbeth eller Kristina Hesslund kommer att representera DSF ang äldres hälsa, Eva när det gäller unga. Kristina Hesslund ska delta i ett uppstartsmöte den 21/2 angående sjuksköterskans samtal om levnadsvanor. Bakom projektarbetet som ska pågå i 4 år står Vårdförbundet. Som kassör presenterade Lisbeth resultat-och balansrapporten som visade att föreningen har ordning på finanserna. Eva berättade att på Bvc har 70 % av sjuksköterskorna distriktssköterskeutbildning och inom skolhälsovården 60 %. Hon berättade också att barnsjuksköterskorna vill gärna jobba på Bvc, men distriktssköterskor har en bredare kompetens för att ta hand om hela familjen. Vidare berättade Eva om samarbetet i NoSB och Amnis samt Mio-gruppen som handlar om barns och ungdomars hälsa. MIO-gruppen har möte i mars, ev deltar Annika. Diskussion och förslag att styrelsemedlemmarna ska ha olika ansvarsområden inom styrelsen med omvärldsbevakning i specifika hälsofrågor som äldre och hemsjukvård, barn- och ungdomshälsovård, livsstilsarbete och ledarskap. Det kan vara ett sätt att bland annat mera synliggöra och tydliggöra DSF för medlemmarna. Det finns behov att rekrytera nya medlemmar och vi behöver vara mer aktiv med hemsidan. Styrelsen behöver även styra upp vilka mål man har i styrelsen. Hela mötesprotokollet läggs ut på hemsidan efter att det har justerats. Nästa styrelsemöte hålls i Uppsala 9 10 Mars, tiden blir Fullmäktige kommer att hållas i Uppsala april, från kl Inbjudan läggs ut på hemsidan där även anmälan görs. Nästa kongress planeras till April Maj Redaktionskommittén Leila Haapaniemi SalusAnsvars Vårdpris 2012 SalusAnsvars vårdpris, på kr, går 2012 till den som genom ett framgångsrikt arbete främjat folkhälsoarbetet och hälsoutvecklingen hos befolkningen. Årets tema är folkhälsa och hälsa som är ett strategiskt område både för vårdförbundet och samhället i stort. Genom priset vill vårdförbundet lyfta betydelsen av barnmorskors, biomedicinska analytikers, röntgensjuksköterskors och sjuksköterskors arbete inom dessa områden. Vårdförbundets fyra yrken och deras kunskapsområden har stor betydelse för hälso- och folkhälsoarbete. Mer information om detta pris hittar du på vårdförbundets hemsida: https://www.salusansvar.se/privatperson/vardpriset/?orgnum=93 Ansökningstiden gå ut den 30/4. 6 Hälsan i Centrum 1 12

7 Annons

8 STYRELSESTAFETTEN Göteborgsföreningens höstmöte Så är det då höst och mörkret sänker sig över hus och hem, kul med ett trevligt avbrott som Distriktssköterskeföreningens höstmöte. En onsdagskväll i oktober letade vi oss i mörkret till SCA i Mölndal. Där mötte oss Lars Kyhlberg med sin stab i detta enorma komplex. Här sker forskning, utveckling och marknadsföring för hela världen. Det är svårt att föreställa sig vilken stor spridning inkontinensprodukter har utanför vårt lands gränser. Vi blev väl omhändertagna och lotsades runt på utvecklingsavdelningen där man testade allt vad gällde hur mycket vätska en blöja kan suga upp. Det skedde i en bassäng där man hade blandat en saltlösning som var så lik vår egen kroppsvätska som möjligt. En superabsorbent har vi nu också helt klart för oss vad det står för. Detta kändes betydligt lättare att förstå i detta sammanhanget än alla kemilektioner man hade i skolan. Slutligen fick vi se dockor som fick ligga i olika positioner och där läckaget var olika stort. Då ställs produkterna på prov hur de håller måttet. Vi fick även en genomgång av alla produkter som är aktuella i det sortiment vi förskriver. Det är lätt att glömma bort att vi faktiskt är en av deras största kunder! Har ni tänkt på hur mycket ni förskriver varje dag och varje vecka? Vi blev slutligen bjudna på en härlig buffe i SCA:s personalmatsal och där var det mycket som skulle hinna dryftas innan kvällen var slut. Det är minst lika viktigt att få träffas och jämföra hur det ser ut på olika arbetsplatser. Hur har vi det bemannat, hur löser vi olika spörsmål? Vad händer med oss som personer under yrkeslivets gång? Hur ser studenter på oss när de kommer ut primärvård och hemsjukvård mm. Vi får idéer men blir också bekräftade i det vi själva utför. När alla strävar på i vardagen kan olika saker kännas självklara men blir en nyhet för andra. Det var en härlig stämning och kvällen tog fort slut. Vi var ett 50 tal distriktssköterskor som hade mött upp. När jag mailade ett tack till Lars Kyhlberg dagen efter fick jag till svar: "Tack för en trevlig och givande kväll, du har verkligen härliga kollegor". Sant! Nu siktar vi på en vintrig och fröjdefull jul! Nästa gång vi ses är det vår igen. Varma hälsningar från Styrelsen för DSF Göteborg genom Christina Hammenfors 8 Hälsan i Centrum 1 12

9 STYRELSESTAFETTEN Vad gör distriktssköterskeföreningen för att rekrytera nya distriktssköterskor? Häromdagen var vår ordförande och jag och hälsade på den pågående distriktssköterskekursen på Göteborgs Universitet. Det kändes väldigt kul att få presentera vår förening och vad vi står för. Studenterna hade precis varit ute på sin första fälstudie och fått en inblick i distriktssköterskearbetet. Vi fick med oss en väldigt bra och befogad fråga. Vad gör vi i distriktssköterskeföreningen för att rekrytera nya distriktssköterskor? Det tål att tänka på... I vår lokalförening i Göteborg brukar vi bjuda in alla studenter till höst- och vårmöten och besöker alltid kurserna och informerar om vår förening. Det är få yrken inom sjuksköterskeskrået som kan ha lika många arenor som vi, förmedlar vi detta? Vi har ju i många år jobbat med frågan att försöka precisera vad som är så speciellt med oss och vår yrkeskår? Det har ju visat sig att det inte är helt lätt att sätta ord på. Allt det där som finns i fingertopparna. Inger Risings devis: "Vi är specialister på att vara generalister" står sig bra ännu. Hur förmedlar vi skillnaden på att vara allt i allo på att vara generalist? Arbetsgivaren vill ju gärna sätta in oss överallt, men kanske inte alltid där vi med vår specialistutbildning gör bäst nytta. Men frågan kvarstår, kan vi med detta få fler yngre sjuksköterskor att vidareutbilda sig till distriktssköterskor? Blev beklämd då jag i näst senaste numret av "Hälsan i centrum" läste om Sari Ringborg som brann för sin uppgift men fann arbetet så nedslående när hon kom ut i verksamheten efter sina distriktssköterskestudier så hon återgick till det hon gjort tidigare. Sådant får inte hända igen, kunskapen är ju inte bortkastad men det var inte så det var tänkt. I senaste numret av Vårdfokus kunde vi läsa om bristen på specialistutbildade erfarna sjuksköterskor. Visserligen ändras omständigheterna för många idag när ekonomin är kärvare men vi måste envetet sträva efter att kunna förebygga istället för att bara lindra, stödja och ibland förhoppningsvis bota. Vad har hänt vårt socialmedicinska arbetsområde, hur jobbar vi med det idag? Hur ser det ut runt om i landet, hur gör ni för att föryngra och utöka vår distriktssköterskekår? Lokalföreningen i Göteborg, genom Christina Hammenfors vice ordförande. Distriktssköterskans Ryggsäck Du kan nu beställa distriktssköterskeföreningens specialgjorda ryggsäck. Beställningen görs genom vice ordförande Annika Wall. Maila till: eller beställ via tele: Kostnad för ryggsäcken: 200 kronor + frakt. Hälsan i Centrum

10 PROJEKT Distriktssköterska på akutmottagning i Falun Vi är två distriktssköterskor som, under 2011, genomfört ett projekt med distriktssköterska på akutmottagningen i Falun. Vi anställdes på halvtid, under ett år. Uppdraget kom från förvaltningsledningen i landstinget Dalarna. På akutmottagningen har man sett att patienttillströmningen ständigt ökar, både av akuta och icke akuta patienter. Syftet med detta projekt var att se över patienters sökvägar. Har patienten tagit kontakt med sjukvården innan besök på akutmottagningen? Vi har utgått från den kliniska verksamheten för att få svar på våra frågor. Förutom bedömning av vårdbehov var också tanken att distriktssköterskan skulle kunna ge råd om egenvård, ordna läkartid till vårdcentral, hänvisa till jourmottagning och vid behov ta kontakt med kommunala vårdinstanser. Distriktssköterskorna skulle även kunna bistå övrig personal med kunskap och kompetens inom primärvård och hemsjukvård. Allt fler patienter söker vård på länets akutmottagningar och vårdcentraler. Gemensamt för dessa är att de känner oro för sin hälsa och de uppfattar sig ha behov av snabb bedömning och hjälp. En mindre del av dessa patienter är så svårt sjuka att de behöver omedelbart hjälp. Det är en utmaning för sjukvården att ta hand om alla patienter på ett snabbt, effektivt och patientsäkert sätt (SBU, 2010). Den medicinska kvalitén och omvårdnaden ska säkerställas och samma kompetens ska kunna erbjudas samtliga patienter. Uppdraget för all hälso- och sjukvård är att ge befolkningen lika vård på lika villkor oavsett ålder, kön, nationalitet, etnicitet, kultur, handikapp, sjukdom, politisk åsikt eller social status (HSL, 1982). Annika Nyström Då många patienter söker sig direkt till akutmottagningarna, utan att först ha tagit kontakt med sjukvården, finns behov av klara hänvisningsrutiner. En förutsättning är en väl fungerande vårdkedja där det finns överenskomna rutiner mellan akutsjukvård, inklusive ambulanssjukvård, och primärvård. De patienter som kommit fel ska alltid hänvisas till rätt vårdinstans. Det kan även vara patienter som via ambulans prioriteras till en vårdnivå som inte kräver akutsjukhusets insatser. Hjälpen kan ges direkt i hemmet eller på en vårdcentral. På akutmottagningen i Falun, och även på många andra akutmottagningar samt ambulansen, arbetar man för att på ett säkert sätt kunna prioritera patienterna utifrån deras medicinska behov med triageringssystemet METTS (Medical Emergency Triage and Treatment System). Charlotta Borelius Patienter med ett akut behov av vård, utan att vara så sjuka att de kräver sjukhusets resurser, ska i första hand omhändertas inom primärvården. Dagtid innebär det att det är primärvårdens verksamheter till exempel vårdcentraler, som har uppdraget att ta hand om dessa patienter. Under kvällar och helger har distriktsläkarna jourmottagning för patienter som har behov av hjälp som inte kan vänta till dess vårdcentralen är öppen dagtid vardagar. Att patienter söker sig till en akutmottagning istället för sin vårdcentral kan till exempel bero på att människors tilltro till akutmottagningens förmåga att tillgodose vårdbehovet är större än vårdcentralens. Det kan också vara av praktiska skäl då akutmottagningar är öppna dygnet runt och ingen tidsbokning behövs. Den geografiska närheten kan också bidra till att patienten oftare söker sig dit. Information till befolkningen om var man kan söka vård, finns på landstingets hemsida och i telefonkatalogen. En patient kan ringa till sin vårdcentral, 1177 (SVR), 112 vid akut sjukdom, eller specialistmottagningar som till exempel ögon, öron, barn för rådgivning, konsultation och bedömning. Det finns även möjlighet till information om egenvård via patientguiden, egenvårdsguiden och webbaserad sjukvårdsupplysning och rådgivning. 10 Hälsan i Centrum 1 12

11 PROJEKT Länets vårdcentraler jobbar för 100 % tillgänglighet via telefon dagtid. Trots detta söker sig patienter ändå, av olika anledningar, till akutmottagningen. Landstinget dalarna jobbar med samverkansfrågor och om hur man på bästa sätt skulle kunna göra för att patienter skall söka vård på den vårdnivå som krävs. Samarbete mellan ambulanssjukvård och primärvård har genomförts med positiva resultat bland annat i Borlänge. För patienter som prioriteras inom vissa kriterier enligt triage, kan ambulansen köra till vårdcentralen istället för till akutmottagningen. Arbetsfördelningen mellan olika specialiteter på akutmottagningen, mellan den specialiserade vården och primärvården har inte alltid fungerat optimalt. Det finns behov av lättåtkomliga överenskommelser (vårdprogram) som beskriver arbetsfördelningen mellan den specialiserade vården och primärvården. Den initiala bedömning av de patienter som inte kräver akutsjukvårdens insatser och som själva, utan remiss eller rådgivning tagit initiativet att komma till akutmottagningen skulle kunna utvecklas. Reflektion Intrycket av vår tid på akutmottagningen i Falun är att uppdraget mellan akutsjukvård och primärvård inte är helt tydligt. Det finns fortfarande behov av gemensamma överenskommelser och riktlinjer, som är kända av personalen, där vården skall utgå från patientens aktuella vårdbehov. Det behövs tydligare samarbete mellan primärvård, SVR, ambulanssjukvård, akutmottagningen och de olika mottagningarna på Falu lasarett. En hel del dokument om rutiner kring omhändertagandenivå finns. Gemensamma dokument finns mellan primärvård och specialistvård till exempel från hudkliniken, barnkliniken och psykiatrin. Dokumenten är upplagda på intranätet men upplevs som svåra att hitta eftersom sökvägar och kodning av dokumenten inte är enhetliga. Sedan i maj 2011 finns ett gemensamt dokument instruktion för handläggning av patienter som söker akut somatisk vård framtagen av Landstinget Dalarna. Instruktionen är framtagen av representanter för primärvård, specialiserad vård, ambulanssjukvård, SVR och akutmottagningarna i länet. Dokumentet ska i första hand användas av sjuk- och distriktssköterskor vid vårdcentraler, akut- och jourmottagningar, SVR och ambulanssjukvården. Instruktionerna ska ses som ett gränssnitt mellan primärvård samt övriga specialiteter och anger vårdnivå. Ett sådant dokument är viktigt att sprida till alla berörda verksamheter och förankras hos personalen så att överenskommelserna efterföljs. För att få en snabbare genomströmning av patienter, som i större utsträckning söker sig till landets akutmottagningar, är akutmottagningen organiserad i olika flödesprocesser. Med flödesprocesser menas att arbetet organiseras i syfte att påskynda genomströmningen av patienter. Som exempel från akutmottagningen i Falun innebär det att rutinprover tas på vissa patientgrupper redan i det mottagande teamet, vissa röntgenremisser skrivs av sjuksköterska och sjuksköterskan handlägger okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor enligt checklista, där hela antibiotikakuren ges utan kostnad för patienten. Flödesprocesser är nödvändigt för akut sjuka patienter där snabb handläggning krävs. För andra patientgrupper där snabb handläggning inte är av lika stor betydelse, kan detta bli ett problem både för patienten och för organisationen. Det kan för patienten till exempel innebära lång väntetid, irritation och oro. För organisationen blir det större kostnader, ineffektivitet och fel fördelning av resurser. Det är nödvändigt med ett genomtänkt samarbete mellan akutsjukvård och primärvård så att dessa patienter blir omhändertagna på rätt vårdnivå. Som verksamheten på akutmottagningen är upplagd idag, är det svårt att hänvisa patienter till primärvården. Sjuksköterskan i det mottagande teamet har begränsad tid per patient. I snitt ska triageringsprocessen ta cirka sex minuter. Att på den korta tiden hinna hänvisa, ge egenvårdsråd eller hjälpa till med kontakter till primärvården är svårt. Sjuksköterskan på sjuksköterskemottagningen finns dock som resurs för sjuksköterskan i det mottagande teamet när belastningen blir alltför hög. En stor del av patienterna som söker akutmottagningen söker på eget initiativ. Närheten visar sig ha en stor betydelse för vart patienten söker vid upplevd akut sjukdom. Befolkningen har valfrihet att själva besluta var man vill söka akut sjukvård. Det är dock inte lätt för patienter att veta vilken vårdnivå man skall vända sig till när det finns flera alternativ på orten. För patienter som geografiskt bor långt bort från en akutmottagning, är det mer naturligt att i första hand söka sin vårdcentral. Det är viktigt att vårdcentralerna profilerar sig och informerar befolkningen vad man kan erbjuda för vård. Informationen ska vara enkel och genomföras regelbundet och anpassas till olika åldersgrupper. Det är också nödvändigt att ta reda på vilka kanaler som kan användas för att informationen ska nå fram. Annika Nyström Distriktssköterska Vårdcentralen Norslund, Falun Charlotta Borelius Distriktssköterska Vårdcentralen Tisken, Falun För att läsa rapporten i sin helhet var god kontakta författarna. Hälsan i Centrum

12 Annons

13 DEMENS Referat från föreläsning: Mini-Mental Test (MMSE) Enligt socialstyrelsens riktlinjer är Mini-Mental Test (MMT; internationellt kallat MMSE) obligatoriskt vid utredning av demenssjukdom. Sebastian Palmqvist föreläste om skalor och tester för utvärdering av behandling vid demenssjukdom samt introduktion av nya MMT på ett Demensseminarium i Malmö i september 2011 för bland andra demenssjuksköterskor och distriktssköterskor. Det finns olika versioner av MMT i världen, 30 olika i Sverige. Dessa administreras och rättas olika och svårighetsgraden skiljer sig därmed åt. Dessutom är de dåligt standardiserade och resultaten tenderar att skilja sig åt beroende på vem som testar. Därför har det nu tagits fram en enhetlig, väl standardiserad version; Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR). Tanken är att denna reviderade version (MMSE-SR) ska ge exakta formuleringar samt en manual med rätt/fel svar. Den kommer att bli officiell under MMT:s fördelar är att testet är välkänt, har relativt bred kognitiv täckning. Det är ett enkelt och ofta använt test som ger en grov uppskattning av olika kognitiva funktioner, t ex orientering, minne, språk och logisk-spatial förmåga. Testet utvecklades för att bedöma kognitiv förmåga hos psykiatriska patienter. Idag används det i huvudsak vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Nackdelarna är att testet är enkelt för yngre personer, mätningen av exekutiv förmåga och processhastighet mäts dåligt samt att det fungerar mindre bra för dem som har afasi eller talar dålig svenska. MMT görs genom att undersökaren (läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut eller annan tränad sjukvårdspersonal) ber testpersonen att bland annat besvara ett antal frågor, benämna föremål och rita av en figur. Testet tar cirka 15 minuter och bör utföras av tränad person. Det bör betonas att MMT inte är något diagnosinstrument utan ett test som mäter kognitiva funktioner och förändringar i dessa. Sebastian Palmqvist rekommenderar MMT som det största huvudtestet, det är ett bra sätt att kommunicera kognition med andra, men det ska användas i kombination med andra tester. Socialstyrelsen rekommenderar MMT tillsammans med Klocktestet. Demenssjukdom kan inte uteslutas vid höga, normala poäng. Onormalt låg poäng kan erhållas av andra orsaker än kognitiv svikt, till exempel språksvårigheter, nedsatt hörsel och nedsatt allmäntillstånd. Testresultatet anses ändå ge en vägledning vid utredning av demens eller demensliknade tillstånd. MMT kan också användas för att följa patientens kognitiva utveckling över tid. Det är viktigt att förutom totalpoängen även noggrant anteckna patientens samtliga svar för kvalitativ uppföljning. Sebastian Palmqvist, leg läkare och med dr i klinisk neurovetenskap vid Enheten för klinisk minnesforskning i Malmö, Lunds universitet. Han har disputerat på tolkning och användning av enkla kognitiva tester vid lindrig kognitiv svikt och demenssjukdomar. Leder tillsammans med Beata Terzis och Anders Wallin den svenska standardiseringen av nya MMT, Mini Mental State Examination Svensk Revidering, med stöd från Svensk Förening för Kognitiva Sjukdomar (SFK). Uppskattningsvis har 34 miljoner människor världen över någon typ av demenssjukdom. Sjukdomarna leder till stort lidande för både patienter och anhöriga och beräknas kosta samhället 422 miljarder amerikanska dollar årligen. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom och den utgör ca % av alla demenssjukdomar. Sjukdomarna blir allt vanligare och år 2050 beräknas över 100 miljoner människor vara drabbade av Alzheimers sjukdom. Främst kommer ökningen att ske i låginkomstländer. Det är därför viktigt att det finns billiga och enkla instrument för att tidigt kunna ställa diagnos och för att utvärdera behandling. Leila Haapaniemi Redaktionskommittén Hälsan i Centrum

Målsättning för Distriktssköterskeföreningen i Sverige

Målsättning för Distriktssköterskeföreningen i Sverige Målsättning för Distriktssköterskeföreningen i Sverige Distriktssköterskeföreningen i Sverige (DSF) är en yrkesförening för sjuksköterskor som har eller genomgår specialistutbildning till distriktssköterska.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRELSENS ARBETE

RIKTLINJER FÖR STYRELSENS ARBETE RIKTLINJER FÖR STYRELSENS ARBETE Dessa riktlinjer ges ut av Distriktssköterskeföreningen i Sverige (DSF) som hjälpmedel för styrelsearbetet i de lokala distriktssköterskeföreningarna. Riktlinjerna uppdateras

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

SWOT-analys som del i organisationsutredningen DSF Fullmäktige 2016

SWOT-analys som del i organisationsutredningen DSF Fullmäktige 2016 SWOT-analys som del i organisationsutredningen 2015 DSF Fullmäktige 2016 Styrkor/fördelar med föreningen som den fungerar nu: Starka som grupp för att synliggöra, bevaka och utveckla professionen Stor

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar:

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar: för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad kollektivtrafik och ett brett kulturutbud. Vi

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016. Medicinska fakulteten DSKN43, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, 13,5 högskolepoäng Health and Ill-Health in Children and Adolescents, 13.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning 8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen

Läs mer

DSKN15 Primärvård, verksamhetsförlagd utbildning

DSKN15 Primärvård, verksamhetsförlagd utbildning 1 (5) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) DSKN15 Primärvård, verksamhetsförlagd utbildning 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Ämne Primärvård Typ av

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut)

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut) Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut) Utbildning: Distriktssköterskeutbildning Kurs: Klinisk omvårdnad i relation till vuxna och äldres hälsa och ohälsa 7,5 hp. Kurs kod: OM6030

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende

Läs mer

Sammansättning av teamet

Sammansättning av teamet Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009. HSN 2009-04-28 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0807-0916 LS 0805-0494 Handläggare: Torsten Ibring Yttrande över motion av Håkan Jörnehed (V) m fl om att införa mottagningar där

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Specialistutbildning, Distriktssköterska, 75 hp

Specialistutbildning, Distriktssköterska, 75 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Distriktssköterska, 75 hp Primary Health Care Specialist Nursing, 75 ECTS Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VDISA Avancerad

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAK Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor med fördjupad

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte

Protokoll från styrelsemöte Protokoll från styrelsemöte Datum: 160211-160212 Plats: Stockholm Närvarande: Ann-Britt Zakrisson ordförande, Pia Kalm-Stephens mötessekreterare, Margareta Eriksson, Kerstin Sundell-Bergström, Therese

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer