Innehåll. Hälsan i centrum

Transkript

1 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Hälsan i centrum Årgång Nr 1 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, september och december). ISSN Omslagsbild: istockphoto Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund Redaktionskommitté Lotta Lundberg lotta.lundberg@distriktsskoterska.se Leila Haapaniemi leila.haapaniemi@distriktsskoterska.se Farideh Jam farideh.jam@distriktsskoterska.se Ylva Wendle Sundbom ylva.sundbom@distriktsskoterska.se Prenumerationer: Lisbeth Andersson lisbeth.andersson@distriktsskoterska.se Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Kristina Hesslund Krokusvägen 14, Göteborg Telefon: kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Vice Ordförande: Annika Wall Stockholm Telefon: annika.wall@distriktsskoterska.se Kassör: Lisbeth Andersson Pilgatan 8, Falköping Telefon: bostad lisbeth.andersson@distriktsskoterska.se Postgiro: Bankgiro: Medlemsavgift 240: (Studerande/pensionär 100: ) Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Göteborg Telefon: Innehåll 2 I Fokus 3 På gång 5 Styrelsemöte november 6 Styrelsemöte januari 8 Styrelsestafetten lokalföreningen Göteborg 10 Distriktssköterska på akutmottagning i Falun 13 Mini-Mental Test (MMSE) 14 Distriktssköterskors uppfattningar av medicinteknik inom palliativ vård i hemmet 17 Spirometri ett metod och omvårdnadsdokument 18 Specialistsjuksköterskeutbildningar i all ära! 21 Äldre och våld 22 Utbildningsmaterial om patientsäkerhet säker primärvård 24 Hemsjukvårdstankar 27 Mitt nya liv tankar efter en levertransplantation 29 Patientutbildning och egenvårdsundervisning på astma/kol-mottagning 33 Äldres hälsa 34 Nutritionsscreening och tidig insats för att motverka undernäring hos äldre 37 PRIMUS Primärvårdspatient ut från sjukhus 41 Enkla rutiner räddar liv 43 Fler får allvarliga pneumokockinfektioner men allt färre dör 44 Styrelse och redaktionskommitté DSF Layout: Peo Göthesson Tryckt hos Åkessons Tryckeriaktiebolag, Emmaboda. Tel MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI LICENSNUMMER LICENSNUMMER LICENSNUMMER

2 I Fokus En viktig insats tror jag är att värva nyutbildade distriktssköterskor Ännu ett nytt år och nya föresatser! När ni läser detta är vi en bit in i 2012 och alla nyårslöften har bleknat. Själv brukar jag aldrig avge några nyårslöften men ett nytt år innebär alltid nya idéer. Jag har som vanligt börjat ta tag i saker som bara blir liggande hittills har jag rensat klädkammaren, gamla sparade papper och frysen. Men det finns fortfarande mycket kvar att tag i tänk om jag kunde lära mig att inte skjuta upp allting till en annan dag? Årets första styrelsemöte hölls i Uppsala och innebar också lite nya föresatser. Föreningen tappar medlemmar för varje år som går i år tappade vi 129 medlemmar. Många av de som avslutar sitt medlemskap går till andra yrkesföreningar som t.ex. skolsköterskeföreningen eller diabetessköterskeföreningen. En annan stor medlemsförlust är pensionsavgångar. Även om vi har ett förmånligt pensionärsmedlemskap är det många som väljer att gå ur föreningen när man blir pensionär. Vad kan vi göra åt detta? Föreningen är fortfarande den största sektionen under Svensk sjuksköterskeförening men vi skulle kunna vara många fler. En viktig insats tror jag är att värva nyutbildade distriktssköterskor. Varför är det så svårt att få yngre att engagera sig i ideella föreningar? Drömmen vore om alla studenter på alla utbildningsorter fick information om föreningen första veckan på distriktssköterskeutbildningen. Vi har ju ett förmånligt studerandemedlemskap! När sedan utbildningen närmar sig slutet skulle vi komma tillbaka. De som inte var intresserade i början av utbildningen kanske är det nu. För oss som förening är de nyutbildade mycket viktiga. Många nyutbildade har bra idéer, är engagerade och öppna för nya insatser. Precis vad som behövs t.ex. till våra styrelser. I Uppsala diskuterade vi även frågan hur vi kan tydliggöra vår kompetens och kom fram till att vi som förening kanske inte bara ska ha fokus på geografisk uppdelning (=lokala föreningar) utan också fokusera på olika verksamhetsområden. Distriktssköterskan är en specialistutbildad sjuksköterska med en mycket bred kompetens. Vi kan vara verksamma i många olika verksamheter. Tyvärr är inte alltid arbetsgivarna så medvetna om vår unika, breda kompetens. Artikeln Specialistsjuksköterskeutbildningar i all ära i detta nummer är skriven på grund av att kommunen i Kalmar anser att äldresjuksköterskor är mer specialistutbildade än distriktssköterskor och därmed passar bättre i hemsjukvården bara ett av alla exempel på att man inte vet vilken kompetens distriktssköterskan har. För att tydliggöra vår kompetens fördelade vi våra verksamhetsfält enligt följande och fördelade även ansvarsområden mellan oss i styrelsen: Äldrevård/hemsjukvård, barn- och ungdomshälsovård, livsstilsarbete och ledarskap. Genom de olika benen går folkhälsa, förskrivningsrätt och utbildning/forskning. Boka redan nu in fullmäktige i Uppsala, april. Då kommer vi att förklara detta lite mer ingående. Mer information kommer också på vår hemsida: Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige kristina.hesslund@distriktsskoterska.se 2 Hälsan i Centrum 1 12

3 PÅ GÅNG PÅ GÅNG PÅ GÅNG PÅ GÅNG PÅ GÅNG PÅ GÅNG Äldreriksdagen den april Temat för konferensen handlar om ett bättre liv för sjuka äldre. Den överenskommelse som SKL och regeringen tecknat på detta område innebär att stat, landsting och kommuner tillsammans höjer ambitionsnivån. Målet är att de mest sjuka äldre ska få en mer sammanhållen vård och omsorg, och för att nå dit måste arbetssätt, strukturer och samverkan utvecklas.läs mer på: socialomsorgochstod/aldre/aldreriksdagen Vill du skriva? Vill du bidra? Hälsan i centrum söker ytterligare en redaktör till tidningen. Anmäl ditt intresse till valberedningen eller redaktionen! Annons Hälsan i Centrum

4 Annons

5 STYRELSEN Styrelsemöte november Styrelsemötet hölls den 18:e och 19:e november i vår vackra stad Göteborg på Hotel Opalen. Höstvädret som staden hade att erbjuda var ett molnigt, regnigt och nollgradigt väder som kombinerades med svaga vindar. Trots det tråkiga höstvädret var staden redan beklädd med julbelysning som välkomnade styrelsemedlemmarna från hela landet. Vi träffades i ett trevligt grupprum med ett fönster mot Bergarkungen (Göteborgs största biograf ). Styrelsen var samlad bortsett från två medlemmar. De som var närvarande var Kristina Hesslund, Annika Wall, Lisbeth Andersson, Birgitta Forsén, Leena Granström och Katarina Persson och från redaktionskommittén Farideh Jam. Maria Öst-Backa från valbredningen var med och utförde sin uppgift under de här två dagarna och intervjuade närvarande styrelsemedlemmar om framtida styrelsearbete och planer. Kristina Hesslund gick igenom inkommande post och skrivelser. Bland annat har DSF tackat ja till inbjudan att delta som utställare på Lust och Kunskap i Örebro mars Mötet bestämde att två medlemmar i styrelsen och en från redaktionskommitté ska delta och ordna ett utställningsbord. Nästa post som diskuterades var en remiss från Socialdepartementet angående kommunaliserad hemsjukvård. Socialstyrelsen är intresserad av DSF:s tankar och åsikter angående kommunaliserad hemsjukvård och ökat samarbete angående medicinsk delegering. Enkäten som delades ut under ordförandedagarna i Uppsala diskuterades under mötet. Nästan hälften av deltagarna hade inte deltagit i kongressen i Östersund och anledningarna som kom på tal var att de inte fick ledigt, att det var dyrt och/eller att det krockade med andra aktiviteter. Beslut om nästa års kongress och planering kommer att tas upp på Fullmäktige i april Efter den långa dagens aktivitet tände tomten ljusen på Liseberg. Julstämningen flödade i parken och de fantastiska ljusklädda träden med fem miljoner juleljus var tillräckligt för att varva ner och sedan avsluta dagen med en god middag. På lördagsmorgonen var alla samlade på plats. Vattenläcka i Piteå och nackspärr efter nattens sömn kunde inte förhindra entusiastiska distriktsköterskor att fortsätta på lördag. Valberednings ansvarig Maria försökte att hinna med att intervjua styrelsemeddlemmarna om deras framtida vision om styrelsearbetet. Kassören redovisade en ekonomisk rapport och tillgångar som lyssnardeltagare kan jag uttala att pengarna i vår förening har alltid varit i goda händer. Mötet beslutade för framtida möten och planer inför stryrelse arbeten. Nästa styrelsemöte hålls i Uppsala den 27-28/ Styrelsen beslutade att fullmäktige äger rum april, troligtvis även det i Uppsala. Planeringen av manusstopp för vår tidning är 3 februari, 4 maj, 7 september, 26 oktober Farideh Jam Redaktionskommittén Hälsan i Centrum

6 STYRELSEN Styrelsemöte januari Årets första styrelsemöte hölls på Hotell Park Inn i det vintriga Uppsala. Hela styrelsen var närvarande: Kristina Hesslund, Annika Vall, Lisbeth Andersson, Birgitta Forsén, Chatrin Persson, Eva Gunnarsson, Leena Granström, Katarina Persson och Kristina Rendahl-Laage. Kristina öppnade mötet, Birgitta valdes till sekreterare. DSF får många inbjudningar bland annat från andra riksföreningar till konferenser, seminarier och möten. Det är viktigt att prioritera inbjudningar med tanke på vår profession och förening. Till Lust och kunskap -dagarna i mars i Örebro föreslogs Kristina, Annika och någon från redaktionen. Annika hade varit på mötet om ett stort projekt som handlade om samordning av olika kvalitetsregister i primärvården, ett primärvårdsdatabas. Den ska vara klar hösten För att driva frågor kring barn-och ungdomars samt äldres hälsa har Vårdförbundet startat arbetsgrupper. Lisbeth eller Kristina Hesslund kommer att representera DSF ang äldres hälsa, Eva när det gäller unga. Kristina Hesslund ska delta i ett uppstartsmöte den 21/2 angående sjuksköterskans samtal om levnadsvanor. Bakom projektarbetet som ska pågå i 4 år står Vårdförbundet. Som kassör presenterade Lisbeth resultat-och balansrapporten som visade att föreningen har ordning på finanserna. Eva berättade att på Bvc har 70 % av sjuksköterskorna distriktssköterskeutbildning och inom skolhälsovården 60 %. Hon berättade också att barnsjuksköterskorna vill gärna jobba på Bvc, men distriktssköterskor har en bredare kompetens för att ta hand om hela familjen. Vidare berättade Eva om samarbetet i NoSB och Amnis samt Mio-gruppen som handlar om barns och ungdomars hälsa. MIO-gruppen har möte i mars, ev deltar Annika. Diskussion och förslag att styrelsemedlemmarna ska ha olika ansvarsområden inom styrelsen med omvärldsbevakning i specifika hälsofrågor som äldre och hemsjukvård, barn- och ungdomshälsovård, livsstilsarbete och ledarskap. Det kan vara ett sätt att bland annat mera synliggöra och tydliggöra DSF för medlemmarna. Det finns behov att rekrytera nya medlemmar och vi behöver vara mer aktiv med hemsidan. Styrelsen behöver även styra upp vilka mål man har i styrelsen. Hela mötesprotokollet läggs ut på hemsidan efter att det har justerats. Nästa styrelsemöte hålls i Uppsala 9 10 Mars, tiden blir Fullmäktige kommer att hållas i Uppsala april, från kl Inbjudan läggs ut på hemsidan där även anmälan görs. Nästa kongress planeras till April Maj Redaktionskommittén Leila Haapaniemi SalusAnsvars Vårdpris 2012 SalusAnsvars vårdpris, på kr, går 2012 till den som genom ett framgångsrikt arbete främjat folkhälsoarbetet och hälsoutvecklingen hos befolkningen. Årets tema är folkhälsa och hälsa som är ett strategiskt område både för vårdförbundet och samhället i stort. Genom priset vill vårdförbundet lyfta betydelsen av barnmorskors, biomedicinska analytikers, röntgensjuksköterskors och sjuksköterskors arbete inom dessa områden. Vårdförbundets fyra yrken och deras kunskapsområden har stor betydelse för hälso- och folkhälsoarbete. Mer information om detta pris hittar du på vårdförbundets hemsida: Ansökningstiden gå ut den 30/4. 6 Hälsan i Centrum 1 12

7 Annons

8 STYRELSESTAFETTEN Göteborgsföreningens höstmöte Så är det då höst och mörkret sänker sig över hus och hem, kul med ett trevligt avbrott som Distriktssköterskeföreningens höstmöte. En onsdagskväll i oktober letade vi oss i mörkret till SCA i Mölndal. Där mötte oss Lars Kyhlberg med sin stab i detta enorma komplex. Här sker forskning, utveckling och marknadsföring för hela världen. Det är svårt att föreställa sig vilken stor spridning inkontinensprodukter har utanför vårt lands gränser. Vi blev väl omhändertagna och lotsades runt på utvecklingsavdelningen där man testade allt vad gällde hur mycket vätska en blöja kan suga upp. Det skedde i en bassäng där man hade blandat en saltlösning som var så lik vår egen kroppsvätska som möjligt. En superabsorbent har vi nu också helt klart för oss vad det står för. Detta kändes betydligt lättare att förstå i detta sammanhanget än alla kemilektioner man hade i skolan. Slutligen fick vi se dockor som fick ligga i olika positioner och där läckaget var olika stort. Då ställs produkterna på prov hur de håller måttet. Vi fick även en genomgång av alla produkter som är aktuella i det sortiment vi förskriver. Det är lätt att glömma bort att vi faktiskt är en av deras största kunder! Har ni tänkt på hur mycket ni förskriver varje dag och varje vecka? Vi blev slutligen bjudna på en härlig buffe i SCA:s personalmatsal och där var det mycket som skulle hinna dryftas innan kvällen var slut. Det är minst lika viktigt att få träffas och jämföra hur det ser ut på olika arbetsplatser. Hur har vi det bemannat, hur löser vi olika spörsmål? Vad händer med oss som personer under yrkeslivets gång? Hur ser studenter på oss när de kommer ut primärvård och hemsjukvård mm. Vi får idéer men blir också bekräftade i det vi själva utför. När alla strävar på i vardagen kan olika saker kännas självklara men blir en nyhet för andra. Det var en härlig stämning och kvällen tog fort slut. Vi var ett 50 tal distriktssköterskor som hade mött upp. När jag mailade ett tack till Lars Kyhlberg dagen efter fick jag till svar: "Tack för en trevlig och givande kväll, du har verkligen härliga kollegor". Sant! Nu siktar vi på en vintrig och fröjdefull jul! Nästa gång vi ses är det vår igen. Varma hälsningar från Styrelsen för DSF Göteborg genom Christina Hammenfors 8 Hälsan i Centrum 1 12

9 STYRELSESTAFETTEN Vad gör distriktssköterskeföreningen för att rekrytera nya distriktssköterskor? Häromdagen var vår ordförande och jag och hälsade på den pågående distriktssköterskekursen på Göteborgs Universitet. Det kändes väldigt kul att få presentera vår förening och vad vi står för. Studenterna hade precis varit ute på sin första fälstudie och fått en inblick i distriktssköterskearbetet. Vi fick med oss en väldigt bra och befogad fråga. Vad gör vi i distriktssköterskeföreningen för att rekrytera nya distriktssköterskor? Det tål att tänka på... I vår lokalförening i Göteborg brukar vi bjuda in alla studenter till höst- och vårmöten och besöker alltid kurserna och informerar om vår förening. Det är få yrken inom sjuksköterskeskrået som kan ha lika många arenor som vi, förmedlar vi detta? Vi har ju i många år jobbat med frågan att försöka precisera vad som är så speciellt med oss och vår yrkeskår? Det har ju visat sig att det inte är helt lätt att sätta ord på. Allt det där som finns i fingertopparna. Inger Risings devis: "Vi är specialister på att vara generalister" står sig bra ännu. Hur förmedlar vi skillnaden på att vara allt i allo på att vara generalist? Arbetsgivaren vill ju gärna sätta in oss överallt, men kanske inte alltid där vi med vår specialistutbildning gör bäst nytta. Men frågan kvarstår, kan vi med detta få fler yngre sjuksköterskor att vidareutbilda sig till distriktssköterskor? Blev beklämd då jag i näst senaste numret av "Hälsan i centrum" läste om Sari Ringborg som brann för sin uppgift men fann arbetet så nedslående när hon kom ut i verksamheten efter sina distriktssköterskestudier så hon återgick till det hon gjort tidigare. Sådant får inte hända igen, kunskapen är ju inte bortkastad men det var inte så det var tänkt. I senaste numret av Vårdfokus kunde vi läsa om bristen på specialistutbildade erfarna sjuksköterskor. Visserligen ändras omständigheterna för många idag när ekonomin är kärvare men vi måste envetet sträva efter att kunna förebygga istället för att bara lindra, stödja och ibland förhoppningsvis bota. Vad har hänt vårt socialmedicinska arbetsområde, hur jobbar vi med det idag? Hur ser det ut runt om i landet, hur gör ni för att föryngra och utöka vår distriktssköterskekår? Lokalföreningen i Göteborg, genom Christina Hammenfors vice ordförande. Distriktssköterskans Ryggsäck Du kan nu beställa distriktssköterskeföreningens specialgjorda ryggsäck. Beställningen görs genom vice ordförande Annika Wall. Maila till: an.wall@telia.com eller beställ via tele: Kostnad för ryggsäcken: 200 kronor + frakt. Hälsan i Centrum

10 PROJEKT Distriktssköterska på akutmottagning i Falun Vi är två distriktssköterskor som, under 2011, genomfört ett projekt med distriktssköterska på akutmottagningen i Falun. Vi anställdes på halvtid, under ett år. Uppdraget kom från förvaltningsledningen i landstinget Dalarna. På akutmottagningen har man sett att patienttillströmningen ständigt ökar, både av akuta och icke akuta patienter. Syftet med detta projekt var att se över patienters sökvägar. Har patienten tagit kontakt med sjukvården innan besök på akutmottagningen? Vi har utgått från den kliniska verksamheten för att få svar på våra frågor. Förutom bedömning av vårdbehov var också tanken att distriktssköterskan skulle kunna ge råd om egenvård, ordna läkartid till vårdcentral, hänvisa till jourmottagning och vid behov ta kontakt med kommunala vårdinstanser. Distriktssköterskorna skulle även kunna bistå övrig personal med kunskap och kompetens inom primärvård och hemsjukvård. Allt fler patienter söker vård på länets akutmottagningar och vårdcentraler. Gemensamt för dessa är att de känner oro för sin hälsa och de uppfattar sig ha behov av snabb bedömning och hjälp. En mindre del av dessa patienter är så svårt sjuka att de behöver omedelbart hjälp. Det är en utmaning för sjukvården att ta hand om alla patienter på ett snabbt, effektivt och patientsäkert sätt (SBU, 2010). Den medicinska kvalitén och omvårdnaden ska säkerställas och samma kompetens ska kunna erbjudas samtliga patienter. Uppdraget för all hälso- och sjukvård är att ge befolkningen lika vård på lika villkor oavsett ålder, kön, nationalitet, etnicitet, kultur, handikapp, sjukdom, politisk åsikt eller social status (HSL, 1982). Annika Nyström Då många patienter söker sig direkt till akutmottagningarna, utan att först ha tagit kontakt med sjukvården, finns behov av klara hänvisningsrutiner. En förutsättning är en väl fungerande vårdkedja där det finns överenskomna rutiner mellan akutsjukvård, inklusive ambulanssjukvård, och primärvård. De patienter som kommit fel ska alltid hänvisas till rätt vårdinstans. Det kan även vara patienter som via ambulans prioriteras till en vårdnivå som inte kräver akutsjukhusets insatser. Hjälpen kan ges direkt i hemmet eller på en vårdcentral. På akutmottagningen i Falun, och även på många andra akutmottagningar samt ambulansen, arbetar man för att på ett säkert sätt kunna prioritera patienterna utifrån deras medicinska behov med triageringssystemet METTS (Medical Emergency Triage and Treatment System). Charlotta Borelius Patienter med ett akut behov av vård, utan att vara så sjuka att de kräver sjukhusets resurser, ska i första hand omhändertas inom primärvården. Dagtid innebär det att det är primärvårdens verksamheter till exempel vårdcentraler, som har uppdraget att ta hand om dessa patienter. Under kvällar och helger har distriktsläkarna jourmottagning för patienter som har behov av hjälp som inte kan vänta till dess vårdcentralen är öppen dagtid vardagar. Att patienter söker sig till en akutmottagning istället för sin vårdcentral kan till exempel bero på att människors tilltro till akutmottagningens förmåga att tillgodose vårdbehovet är större än vårdcentralens. Det kan också vara av praktiska skäl då akutmottagningar är öppna dygnet runt och ingen tidsbokning behövs. Den geografiska närheten kan också bidra till att patienten oftare söker sig dit. Information till befolkningen om var man kan söka vård, finns på landstingets hemsida och i telefonkatalogen. En patient kan ringa till sin vårdcentral, 1177 (SVR), 112 vid akut sjukdom, eller specialistmottagningar som till exempel ögon, öron, barn för rådgivning, konsultation och bedömning. Det finns även möjlighet till information om egenvård via patientguiden, egenvårdsguiden och webbaserad sjukvårdsupplysning och rådgivning. 10 Hälsan i Centrum 1 12

11 PROJEKT Länets vårdcentraler jobbar för 100 % tillgänglighet via telefon dagtid. Trots detta söker sig patienter ändå, av olika anledningar, till akutmottagningen. Landstinget dalarna jobbar med samverkansfrågor och om hur man på bästa sätt skulle kunna göra för att patienter skall söka vård på den vårdnivå som krävs. Samarbete mellan ambulanssjukvård och primärvård har genomförts med positiva resultat bland annat i Borlänge. För patienter som prioriteras inom vissa kriterier enligt triage, kan ambulansen köra till vårdcentralen istället för till akutmottagningen. Arbetsfördelningen mellan olika specialiteter på akutmottagningen, mellan den specialiserade vården och primärvården har inte alltid fungerat optimalt. Det finns behov av lättåtkomliga överenskommelser (vårdprogram) som beskriver arbetsfördelningen mellan den specialiserade vården och primärvården. Den initiala bedömning av de patienter som inte kräver akutsjukvårdens insatser och som själva, utan remiss eller rådgivning tagit initiativet att komma till akutmottagningen skulle kunna utvecklas. Reflektion Intrycket av vår tid på akutmottagningen i Falun är att uppdraget mellan akutsjukvård och primärvård inte är helt tydligt. Det finns fortfarande behov av gemensamma överenskommelser och riktlinjer, som är kända av personalen, där vården skall utgå från patientens aktuella vårdbehov. Det behövs tydligare samarbete mellan primärvård, SVR, ambulanssjukvård, akutmottagningen och de olika mottagningarna på Falu lasarett. En hel del dokument om rutiner kring omhändertagandenivå finns. Gemensamma dokument finns mellan primärvård och specialistvård till exempel från hudkliniken, barnkliniken och psykiatrin. Dokumenten är upplagda på intranätet men upplevs som svåra att hitta eftersom sökvägar och kodning av dokumenten inte är enhetliga. Sedan i maj 2011 finns ett gemensamt dokument instruktion för handläggning av patienter som söker akut somatisk vård framtagen av Landstinget Dalarna. Instruktionen är framtagen av representanter för primärvård, specialiserad vård, ambulanssjukvård, SVR och akutmottagningarna i länet. Dokumentet ska i första hand användas av sjuk- och distriktssköterskor vid vårdcentraler, akut- och jourmottagningar, SVR och ambulanssjukvården. Instruktionerna ska ses som ett gränssnitt mellan primärvård samt övriga specialiteter och anger vårdnivå. Ett sådant dokument är viktigt att sprida till alla berörda verksamheter och förankras hos personalen så att överenskommelserna efterföljs. För att få en snabbare genomströmning av patienter, som i större utsträckning söker sig till landets akutmottagningar, är akutmottagningen organiserad i olika flödesprocesser. Med flödesprocesser menas att arbetet organiseras i syfte att påskynda genomströmningen av patienter. Som exempel från akutmottagningen i Falun innebär det att rutinprover tas på vissa patientgrupper redan i det mottagande teamet, vissa röntgenremisser skrivs av sjuksköterska och sjuksköterskan handlägger okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor enligt checklista, där hela antibiotikakuren ges utan kostnad för patienten. Flödesprocesser är nödvändigt för akut sjuka patienter där snabb handläggning krävs. För andra patientgrupper där snabb handläggning inte är av lika stor betydelse, kan detta bli ett problem både för patienten och för organisationen. Det kan för patienten till exempel innebära lång väntetid, irritation och oro. För organisationen blir det större kostnader, ineffektivitet och fel fördelning av resurser. Det är nödvändigt med ett genomtänkt samarbete mellan akutsjukvård och primärvård så att dessa patienter blir omhändertagna på rätt vårdnivå. Som verksamheten på akutmottagningen är upplagd idag, är det svårt att hänvisa patienter till primärvården. Sjuksköterskan i det mottagande teamet har begränsad tid per patient. I snitt ska triageringsprocessen ta cirka sex minuter. Att på den korta tiden hinna hänvisa, ge egenvårdsråd eller hjälpa till med kontakter till primärvården är svårt. Sjuksköterskan på sjuksköterskemottagningen finns dock som resurs för sjuksköterskan i det mottagande teamet när belastningen blir alltför hög. En stor del av patienterna som söker akutmottagningen söker på eget initiativ. Närheten visar sig ha en stor betydelse för vart patienten söker vid upplevd akut sjukdom. Befolkningen har valfrihet att själva besluta var man vill söka akut sjukvård. Det är dock inte lätt för patienter att veta vilken vårdnivå man skall vända sig till när det finns flera alternativ på orten. För patienter som geografiskt bor långt bort från en akutmottagning, är det mer naturligt att i första hand söka sin vårdcentral. Det är viktigt att vårdcentralerna profilerar sig och informerar befolkningen vad man kan erbjuda för vård. Informationen ska vara enkel och genomföras regelbundet och anpassas till olika åldersgrupper. Det är också nödvändigt att ta reda på vilka kanaler som kan användas för att informationen ska nå fram. Annika Nyström Distriktssköterska Vårdcentralen Norslund, Falun annika.nystrom@ltdalarna.se Charlotta Borelius Distriktssköterska Vårdcentralen Tisken, Falun charlotta.borelius@ltdalarna.se För att läsa rapporten i sin helhet var god kontakta författarna. Hälsan i Centrum

12 Annons

13 DEMENS Referat från föreläsning: Mini-Mental Test (MMSE) Enligt socialstyrelsens riktlinjer är Mini-Mental Test (MMT; internationellt kallat MMSE) obligatoriskt vid utredning av demenssjukdom. Sebastian Palmqvist föreläste om skalor och tester för utvärdering av behandling vid demenssjukdom samt introduktion av nya MMT på ett Demensseminarium i Malmö i september 2011 för bland andra demenssjuksköterskor och distriktssköterskor. Det finns olika versioner av MMT i världen, 30 olika i Sverige. Dessa administreras och rättas olika och svårighetsgraden skiljer sig därmed åt. Dessutom är de dåligt standardiserade och resultaten tenderar att skilja sig åt beroende på vem som testar. Därför har det nu tagits fram en enhetlig, väl standardiserad version; Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR). Tanken är att denna reviderade version (MMSE-SR) ska ge exakta formuleringar samt en manual med rätt/fel svar. Den kommer att bli officiell under MMT:s fördelar är att testet är välkänt, har relativt bred kognitiv täckning. Det är ett enkelt och ofta använt test som ger en grov uppskattning av olika kognitiva funktioner, t ex orientering, minne, språk och logisk-spatial förmåga. Testet utvecklades för att bedöma kognitiv förmåga hos psykiatriska patienter. Idag används det i huvudsak vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Nackdelarna är att testet är enkelt för yngre personer, mätningen av exekutiv förmåga och processhastighet mäts dåligt samt att det fungerar mindre bra för dem som har afasi eller talar dålig svenska. MMT görs genom att undersökaren (läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut eller annan tränad sjukvårdspersonal) ber testpersonen att bland annat besvara ett antal frågor, benämna föremål och rita av en figur. Testet tar cirka 15 minuter och bör utföras av tränad person. Det bör betonas att MMT inte är något diagnosinstrument utan ett test som mäter kognitiva funktioner och förändringar i dessa. Sebastian Palmqvist rekommenderar MMT som det största huvudtestet, det är ett bra sätt att kommunicera kognition med andra, men det ska användas i kombination med andra tester. Socialstyrelsen rekommenderar MMT tillsammans med Klocktestet. Demenssjukdom kan inte uteslutas vid höga, normala poäng. Onormalt låg poäng kan erhållas av andra orsaker än kognitiv svikt, till exempel språksvårigheter, nedsatt hörsel och nedsatt allmäntillstånd. Testresultatet anses ändå ge en vägledning vid utredning av demens eller demensliknade tillstånd. MMT kan också användas för att följa patientens kognitiva utveckling över tid. Det är viktigt att förutom totalpoängen även noggrant anteckna patientens samtliga svar för kvalitativ uppföljning. Sebastian Palmqvist, leg läkare och med dr i klinisk neurovetenskap vid Enheten för klinisk minnesforskning i Malmö, Lunds universitet. Han har disputerat på tolkning och användning av enkla kognitiva tester vid lindrig kognitiv svikt och demenssjukdomar. Leder tillsammans med Beata Terzis och Anders Wallin den svenska standardiseringen av nya MMT, Mini Mental State Examination Svensk Revidering, med stöd från Svensk Förening för Kognitiva Sjukdomar (SFK). Uppskattningsvis har 34 miljoner människor världen över någon typ av demenssjukdom. Sjukdomarna leder till stort lidande för både patienter och anhöriga och beräknas kosta samhället 422 miljarder amerikanska dollar årligen. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom och den utgör ca % av alla demenssjukdomar. Sjukdomarna blir allt vanligare och år 2050 beräknas över 100 miljoner människor vara drabbade av Alzheimers sjukdom. Främst kommer ökningen att ske i låginkomstländer. Det är därför viktigt att det finns billiga och enkla instrument för att tidigt kunna ställa diagnos och för att utvärdera behandling. Leila Haapaniemi Redaktionskommittén Hälsan i Centrum