Mariehamn 2014 ISSN
|
|
- Ann Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Shipboard Management Praktiska verktyg för ledarskap till sjöss Av: Gustav Carlsson Gustav Carlsson Författare B o.s.v. Högskolan på Åland serienummer 30/2014 Program: Sjöfart Mariehamn 2014 ISSN Mariehamn 2009
2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Sjökapten Gustav Carlsson Shipboard Management Praktiska verktyg för ledarskap till sjöss. Johan Hansen Högskolan på Åland Abstrakt: Detta arbete har haft som syfte att söka handfasta och praktiska metoder för att lära känna sin besättning och därefter anpassa sitt ledarskap till sjöss på bästa sätt. Bra ledarskap går ut på att vara kunnig och viss förmåga att läsa av andra människor. Mina frågeställningar handlar om hur man lär känna sin besättning på bästa sätt, samt vilket behov av ledarskap de kräver. Jag skriver också om vilka metoder som kan finnas till förfogande och hur ledaren själv kan förbättra sin förmåga att kommunicera. Jag använder mig av en kvalitativ litteraturstudie som metod, eftersom jag vill bygga vidare på redan etablerade idéer och göra arbetet lättillgängligt för oberoende granskare. Jag har främst använt mig av böcker och när jag har stött på en källa som kan ifrågasättas så gör jag det. Det jag har kommit fram till är att befälhavaren måste rannsaka sig själv och sitt ledarskap innan denne ger sig i kast med att leda en besättning. Befälhavaren ska därtill lära känna sin besättning och ett bra sätt att göra det på är att använda sig av MBTI (Myers Briggs Type Indicator). Det är ett enkelt redskap för att ta reda på vad de olika besättningsmedlemmarna behöver för ledarskap. Nyckelord (sökord): Ledarskap, management, möten, besättning, multikultur, kommunikation, SWOT-analys, planering, befälhavare, beslutsfattning, delegering, att leda en grupp, MBTI, personlighetstyper, Ledarskapspyramiden, organisation, sjöfart. Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 2014: Svenska 30 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:
3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Nautical Science Gustav Carlsson Shipboard Management Practical Tools for Leading a Crew at Sea Johan Hansen Johan Hansen Abstract: The purpose of this thesis is to present practical and hands-on methods for learning more about your crew and adapt your managing skills to get the best results from the crew. Solid management comes from getting to know your crew and find out their needs. I will also write about which methods the leader has at his/her disposal and how the leader can improve his/her ability to communicate. I will, for this thesis, use a qualitative literature study because I want to continue working on well-established ideas and make my thesis more accessible for independent viewers. I have mostly used books and if I have encountered a source that seems questionable, I will question it. What I have discovering on is that the Master must first examine himself and his management at sea, before embark his mission to lead the crew. The Master should also get to know his crew and one way to do so is to use the Myers Briggs personality test. It is easy means to find out which types of leadership every member needs and how to get the crew to work together. Key words: Leadership, management, meetings, crew, multi culture, communication, SWOT, planning, master, decision making, delegation, lead a group, MBTI, types of personality, the chain of command, organization, shipping. Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 2014: Swedish 30 Handed in: Date of presentation: Approved on:
4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar Avgränsningar BAKGRUND Att leda en grupp Lär känna dig själv Vilken typ är du? Lär känna din besättning Vilka typer finns det i gruppen? Multikulturella besättningar Led gruppen Vem bedömer vem? Vad säger STCW-konventionen? Vad säger ISM? Ledarskapspyramiden Sätt upp tydliga mål Att berömma Att Tillrättavisa Att delegera Hur ska uppgiften delegeras? Beslutsfattning - Den Logiska Beslutstrappan Att Planera Samla information Mind Mapping SWOT-analys Tidsplanering (Time Management) Riskplanering och Riskbenägenhet Gruppers förmåga att hantera förändringar... 18
5 2.12. Kommunikation Att leda möten Mål och stilart hur ska man som ordförande bete sig? Vad ska finnas på dagordningen? Hur ska en deltagare bete sig? Deltagare och Nya deltagare vilka typer finns det? Att förhandla Skriftlig/Radiokommunikation Kroppsspråk METOD RESULTAT SLUTSATSER Diskussion Metoddiskussion REFERENSER Figurförteckning: Figur 1, the Eleven Qualities of a Succesful Manager (Tallack, 1996, s. 17)... 6 Figur 2, Social Styles (Bossanova Consulting: Social Style Category, 2014)... 8 Figur 3, Ledarskapspyramiden, (Tallack, 1996, s. 20) Figur 4, Reaktionsfaser (Blomquist & Röding, 2013, s. 175) Tabellförteckning: Tabell 1, Första motsatsparet (Lycken, 2000, s. 20)... 9 Tabell 2, Andra motsatsparet (Tallack, 1996, s. 19)... 9 Tabell 3, Tredje motsatsparet (Tallack, 1996, s. 19) Tabell 4, Fjärde motsatsparet (Lycken, 2000, ss ) Tabell 5, Matris (Tallack, 1996, s. 38) Tabell 6, Function: Controlling the operation of the ship and care for persons on board at the operational level (IMO, 2011, s. 122)... 12
6
7 1. INLEDNING 1.1. Syfte Med detta arbete vill jag söka praktiska/handfasta verktyg och råd på hur en ledare skall vara på sjön. I arbetet nämns oftast befälhavaren eller befälet som arbetsledare, men detta arbete skall även kunna ses som ett hjälpmedel även för andra befattningar ombord i ledarpositioner Frågeställningar Hur lär man känna sin besättning på bästa sätt? Har olika typer av människor/besättningar olika behov av andra typer av ledarskap? Vilka metoder/verktyg finns för att leda besättningen på bästa sätt i det dagliga arbetet? Hur kan man själv som befäl förbättra sin förmåga att kommunicera med besättningen? 1.3. Avgränsningar Mitt arbete skrivs med avseende på det dagliga arbetet ombord på fartygets däcksavdelning. Jag tar alltså inte upp andra avdelningar, såsom maskin- eller intendenturavdelningarna. Jag tar heller inte upp extraordinära situationer, såsom nödsituationer eller dylikt. Detta arbete speglar det normala dagliga arbetet ombord på ett fartyg. I arbetet förutsätter jag att befälhavaren redan har en grundläggande kunskap i ämnet sjöfart. Detta arbete är skrivet utifrån att befälet har en grundläggande tillit till sin besättning. Trots att dagens sjöfart utvecklas till mer multikulturella besättningar kommer det multikulturella perspektivet till viss del stå tillbaka i detta arbete. Jag kommer skriva kort om det, men hela arbetet är skrivet utgående från att 3
8 besättningen är kulturellt homogen och ser på ledarskap och auktoritet på ungefär samma sätt. Därför skriver jag heller inte huruvida religion påverkar ledarskapet i det dagliga arbetet. Orsaken till detta är att litteraturen jag har sökt och läst inte tar det multikulturella perspektivet i så stort beaktande. Vad gäller riskplanering och riskbenägenhet anser jag det vara så stort ämne och varierar med olika fartyg att en enskild utredning vore aktuell, därför nämner jag det här bara kort. Detta gör att kapitlet om planering är något nerbantat i det hela. Det finns många sätt att planera och i mitt projektarbete har jag valt att ta ett par av de enklaste, eftersom de går att implementera i flera olika perspektiv. 4
9 2. BAKGRUND 2.1. Att leda en grupp På alla fartyg är besättningen ordnade i mer eller mindre traditionella organisationer och inuti dessa bildas formella eller informella grupperingar. Dessa grupperingar kan förekomma inom vissa avdelningar, sociala förhållanden eller inom kulturella och religiösa kretsar. Det finns också grupper med avseende på den hierarkiska strukturen ombord, såsom däcksavdelningen, maskinavdelningen, etc. Grupperingarna kan te sig annorlunda när man ser hela organisationen ur ett fågelperspektiv; vissa grupper är aktiva, andra är passiva. Vissa är en tillgång för fartygets drift och andra är kontraproduktiva. Befälhavarens utmaning består i att få alla dessa individer (och deras grupperingar) att dra åt samma håll och skapa sammanhållning. Detta ska i sin tur leda till att fartygsoperationen blir så effektiv och ekonomiskt hållbar som det bara är möjligt. (Tallack, 1996, s. 16) Lär känna dig själv Vilken typ är du? Det finns en person som alltid kommer finnas med i alla besättningar man arbetar med och det är en själv. Det är viktigt att veta vilka färdigheter och förutsättningar man har och vilka man behöver. Bilden nedan illustrerar ett flödesschema för vilka färdigheter som krävs av en befälhavare. 5
10 Figur 1, the Eleven Qualities of a Succesful Manager (Tallack, 1996, s. 17) De elva egenskaperna, som är till vänster i figuren, delas upp i tre större grupper. Basic Knowledge and Information 1 är den grund en befälhavare står på när han/hon ska ta avgörande beslut i fartygsoperationen. Skills and Attributes 2 påverkar befälhavarens 1 Grundläggande kunskap och information. 2 Färdigheter och kännetecken. 6
11 beteende och prestationer. Den tredje gruppen, Meta-qualities 3, inverkar på hur bra befälhavaren tar till sig den information och kunskap som krävs i grupp ett och två. Bilden visar att befälhavaren måste vara uppmärksam på olika typer av information och ständigt värdera vilka färdigheter som krävs för olika typer av information. Man talar då om intern och extern information, mjuk och hård information. Intern information kommer från fartyget och dess besättning. Extern information kommer från rederiet, hamnar, befraktare osv. Mjuk information kommer ofta i det interna flödet. Då handlar det ofta om besättningens åsikter och känslor. Hård information kan komma både från det interna och det externa flödet, då talar man ofta om data och siffror. Befälhavaren måste optimera sina färdigheter och själv förstå hur en viss typ av information ska behandlas. I slutändan måste befälhavaren ständigt rannsaka 4 sig själv och hela tiden vara kritisk till sitt ledarskap. Det finns olika tekniker, checklistor och diagram för detta. (Tallack, 1996, s. 17). I fig.2 visas ett exempel på ett diagram man kan använda i självkritiskt syfte. Ledaren måste efter sin rannsakan av sig själv sätta upp tydliga mål med sitt ledarskap för att få ut något av sina ansträngningar (Bossanova Consulting: Social Style Category, 2014). 3 Kvalitéer som inte är direkt mätbara. 4 Grundligt utforska. 7
12 Figur 2, Social Styles (Bossanova Consulting: Social Style Category, 2014) 2.3. Lär känna din besättning Vilka typer finns det i gruppen? Myers-Biggs personlighetstest (MBTI) bygger på Carl Jungs försök att kategorisera de olika personlighetstyper som finns bland oss människor. Det är ett av världens mest använda personlighetstest och har fler decenniers forskning bakom sig. Det är framtaget framförallt i syfte att bättra på kunskaperna om sig själv, men det går att applicera på tredje person (Briggs Myers & Myers, 1980). De olika typerna delas upp i fyra motsatspar. Den övergripande särskiljningen görs mellan den extroverta 5 och den introverta 6 typen. Den extroverta personen riktar sin uppmärksamhet mot människor och ting i den yttre världen, medan den introverta riktar sitt intresse mot idéer och koncept i den inre världen (inom sig). Det andra motsatsparet (Tänkare - Sinnesförnimmelse) handlar om vilken typ av information som känns mest naturlig att ta till sig. Tredje paret (Tanke - Känsla) berör hur man väljer att bearbeta 5 Utåtvänd i sociala sammanhang. 6 Inåtvänd i sociala sammanhang. 8
13 informationen. Slutligen, det fjärde motsatsparet (Bedömning - Varseblivning) handlar om hur man upplever och förhåller sig till omvärlden (Lycken, 2000, ss ). Se tabellerna 1-4. Tabell 1, Första motsatsparet (Lycken, 2000, s. 20) Extrovert Utåtriktad Introvert Inåtriktad Tabell 2, Andra motsatsparet (Tallack, 1996, s. 19) Sinnesförnimmelse Handlingskraftig, men utan tålamod i planeringsstadiet. Trivs med rutin. Använder ofta sunt förnuft och är praktiskt lagd. Jobbar engagerat och har ordning och reda. Målmedveten Ombord: Den besättningsmedlem som är initiativrik, problemlösande och har god förmåga att ombilda idéer till handling. Intuition Gillar att bolla idéer med andra. Har en god översiktsbild, men glömmer ofta detaljer. Kreativ och god fantasi. Får föraningar som ofta visar sig stämma. Ombord: Den besättningsmedlem som är duktig på att planera långsiktigt, kan uttrycka sig bra, kan tänka utanför lådan. 9
14 Tabell 3, Tredje motsatsparet (Tallack, 1996, s. 19) Tanke Använder logiskt tänkande för ta itu med problem. Har en stark analytisk förmåga, men är dålig på att implementera sina idéer. Arbetar metodiskt. Är ofta skeptisk till planer som saknar hård data som grund. Ombord: Den besättningsmedlem som är duktig på ta reda på fakta/data och analysera den korrekt. Känsla Trivs med sällskap. Värdesätter social förmåga snarare än tekniska meriter. Är varm och sympatisk mot sina medmänniskor. Är mottaglig för människors humör och känslor. Har en tendens att förbise fakta och data, till fördel för magkänsla. Ombord: Bra på att skapa lagkänsla med sin besättning, ger gärna råd, duktig på att medla och kommunicera. Har lätt för att prata med alla, från stuvare till redare. Tabell 4, Fjärde motsatsparet (Lycken, 2000, ss ) Bedömning Ordning och reda Gillar struktur och planering. Detta ger en känsla av kontroll, utan detta infinner sig en känsla av obehag. Punktlig och har en god tidsuppfattning. Har en stark känsla för ordning och reda. Varseblivning Det ordnar sig... Improviserar och har ett öppet förhållningssätt till omvärlden. Diffus tidsuppfattning. Förhållandet till ordning och reda är ganska avslappnat. Man kan verka slarvig, men kan ändå få saker gjorda på rätt sätt. MBTI har dock kritiserats för att vara förlegad och man bör ha i åtanke att detta personlighetstest endast ger en fingervisning om människors olika typskillnader. Mycket av kritiken handlar om att det finns fler än de 16 typer som finns fastställda i Myers-Biggs test. Den är inte heller framtagen av forskare. Skaparna bakom testet är inga certifierade psykologer. (Sjöberg, 2010). 10
15 2.4. Multikulturella besättningar Ombord på dagens fartyg är det närmast omöjligt att inte komma i kontakt med andra kulturer då marknaden är mer global än någonsin. Den största skillnaden mellan kulturer i arbetslivet är oftast attityden angående auktoritet och regler gjorde Hofstede en undersökning som involverade fyrtio länder och utvecklade ett slags index på kulturella maktavvikelser (Power Differential Index, PDI) 7. Detta index mäter distansen mellan chefer och deras underordnade. Hofstede skapade sedan ett liknande index för attityder kring företagsregler och policies (Rule Orientation Index, ROI) 8. Nedan följer en matris på hur indexen kan användas och typexempel på länder och nationaliteter. (Tallack, 1996, s. 38). Tabell 5, Matris (Tallack, 1996, s. 38) High ROI Low ROI High PDI France, Italy, Greece, Spain, S America, India, Malaysia, Singapore Japan, Philipines, West Africa, East Africa Low PDI Germany USA, N W Europe, Scandinavia, Canada, Australia 2.5. Led gruppen Vem bedömer vem? Vid det här laget borde befälhavaren lärt känna sig själv och vilken typ av ledarroll han har. Dessutom ska han kunna identifiera styrkorna och svagheterna bland officerare och manskap. Nästa steg blir att få besättningen att arbeta ihop på ett produktivt och effektivt sätt. Detta är direkt beroende av hur de (besättningen) uppfattar och värderar befälhavarens ledarskap. Det har blivit allt vanligare i alla typer av organisationer att utvärderingar inte bara går nedåt i ledarskapspyramiden, utan också uppåt mot ledarna. (Tallack, 1996, s. 20) 7 Diversifierad syn på makt. 8 Uppfattning om rätt och fel. 11
16 Vad säger STCW-konventionen? I nedan tabell från STCW 2010 Manila Amandments kan man utröna följande: Tabell 6, Function: Controlling the operation of the ship and care for persons on board at the operational level (IMO, 2011, s. 122) Tabellen visar att personer med ledarroller ombord på ett fartyg ska ha kännedom om internationella konventioner, rekommendationer och nationella lagstiftningar. Därtill ska befälet kunna planera och koordinera, prioritera och ha en förmåga att bedöma tidsperspektivet för operationen. Därefter ska befälet kunna allokera arbetet över tid, delegera arbetet och ta beslut. Att befälet kan göra allt detta ska dokumenteras och utvärderas genom godkänd träning. Det finns många sätt att utvärdera befälhavarens ledarskapskompentens och det enklaste sättet att i efterhand utröna detta är om de 12
17 operationer som utförts har varit effektiva och i enlighet med rådande regler och lagar. (IMO, 2011, s. 122) Vad säger ISM? Ett problem befälhavaren har i val av ledarstrategi är att den måste stämma överens med omgivningens (redare, hamnar myndigheter etc.). Detta kan skapa svårigheter och missförstånd i verksamheten. (Tallack, 1996, s. 20) I ingressen, på plats nummer sex, till ISM-konventionen finns följande citat: The cornerstone of good safety management is commitment from the top. In matters of safety and pollution prevention it is the commitment, competence, attitudes and motivation of individuals at och vidare så står det att: all levels that determines the end result. (IMO, 2002, s. 1) "Safety Management Certificate" means a document issued to a ship which signifies that the Company and its shipboard management operate in accordance with the approved safety management system. (IMO, 2002, s. 2) ISM-konventionen syftar på hur befälhavaren och resten av besättningen ska utföra sina arbeten och vilka roller de har vid en nödsituation, samt åtgärder i händelse av miljöförstöring (IMO, 2002). Men det är inget som hindrar befälhavaren/rederiet att lägga till viktiga punkter i manualen. Konventionen lämnar alltså mycket åt befälhavaren att bestämma om sitt ledarskap, men det skall dokumenteras. Följande punkter är de som befälet kan påverka direkt hos sitt manskap: Engagemang (commitment): Uppstår när man har tydliga och identifierbara mål med verksamheten, både på gruppnivå och individnivå (Beer, 2009, s. 223). Kompetens (competence): Detta är den del som befälet inte själv kan ansvara för att besättningen har, utan han/hon måste lita på sina officerare att de kan sina saker. Dessa kommer då i sin tur att instruera och lära de övriga i manskapet (McEvoy, o.a., 2005). 13
18 Attityd (attitude): Motsvarar summan av tidigare erfarenheter och förväntningar på framtiden. Ofta kommer besättningens attityd spegla din egen. Det krävs mycket tillit och förtroende för att förändra attityder. Man måste också uppvisa engagemang och vara konsekvent i sitt handlande (Tallack, 1996, s. 21) Ledarskapspyramiden En vanlig syn på ledarskap belyses med hjälp av den s.k. Ledarskapspyramiden (fig.3). Den vänstra pyramiden i bilden visar det traditionella synsättet som finns mellan befäl och manskap, där information manskapet rapporterar uppåt i hierarkin och instruktioner färdas nedåt. Men på senare tid har perspektivet förändrats till pyramiden till höger. Manskapet har fått ett erkännande som den del av besättningen som ger inkomsterna, eller sänker utgifterna. Detta gör då att pyramiden blir omkastad. (Sales Laundry, 2009). Detta gör befälen till handledare, snarare än chefer. Befälen måste vara uppmärksamma på manskapets behov och kunna ge den resurser, övning och träning som krävs för att göra fartygsoperationen effektiv. (Tallack, 1996) Figur 3, Ledarskapspyramiden, (Tallack, 1996, s. 20) 14
19 Sätt upp tydliga mål Befälhavaren måste vara säker på att alla i besättningen vet vad de ska göra och vad för resultat som förväntas av dem. Ansvaret för särskilda nyckelområden måste vara identifierade och kunna sammanfattas med några enkla meningar. Befälhavaren bör berätta hur manskapet sköter sig under själva operationen. Om han gör det själv eller instruerar sina underbefäl att göra det spelar ingen roll (Tallack, 1996, s. 21) Att berömma För att förbättra besättningens prestationer är det viktigt att som befäl utvärdera dem och låta dem veta hur arbetet går. Man ska i princip alltid berömma direkt och helst offentligt, men man måste samtidigt fundera på vilken typ man har att göra med. Vissa tycker inte om att stå i centrum och i dessa fall ska man undvika offentliga uttalanden. (Henshaw, 2011) Att tillrättavisa En tillrättavisning måste på förhand vara meddelad av befälet att det kan komma när någon gör fel. Den bör komma så fort som möjligt, men helst inte offentligt (om det inte handlar om en grupp som gjort fel). Tillrättavisningen ska delas upp i två delar. Den första delen handlar om att förmedla exakt vad som gick fel och hur man gör rätt till nästa gång. Den andra handlar om att förlåta och blicka framåt 9. (Henshaw, 2011) Att delegera Syftet med att delegera arbete är att bli av med tradiga och ihärdiga sysslor som någon annan i besättningen klarar av. Dessutom är det också för att befälhavaren ska kunna göra mer produktiva sysslor. Det kan till exempel vara att planera (återkommer nedan om det) för framtiden och skaffa sig ett fågelperspektiv för hela fartygsoperationen. Detta ställer vissa krav på befälhavaren, såsom att han/hon ska veta vilka uppgifter som kan delegeras och vilka som befälhavaren ska göra. (Tallack, 1996, s. 22) Hur ska uppgiften delegeras? Det finns olika sätt att genomföra en delegation. Nedan följer några exempel (Tallack, 1996, s. 23): 9 Att dra ett streck över en fadäs. 15
20 Beordra: I dagens samhälle ses det förlegat att beordra sitt manskap att göra diverse sysslor. Det är i nödsituationer orders får en ordentlig genomslagskraft. Instruera: Detta är det vanligaste sättet att delegera till sjöss. Ofta är mottagaren ovan vid uppgifterna och troligtvis ovan vid den auktoritet som kan förväntas av en. Ett exempel på detta kan vara när ett juniorbefäl får en uppgift som befälhavaren i normala fall gör, men överbelastning i arbetet tvingar befälet till delegering. Begära: Ett fullt acceptabelt sätt att delegera, men mottagaren kan få en känsla av att befälet är skyldig en gentjänst efter genomförd tjänst. Föreslå: Kan vara riskabelt om man inte vet hur mottagaren kommer reagera. Det finns en risk för att mottagaren slingrar sig ur arbetet som skall utföras. Rådfråga: Denna möjlighet är genomförbar om befälet har i syfte att ska lagkänsla. Bönfalla: Befälhavaren får aldrig bönfalla. Det kan få helt motsatt effekt på vad befälet vill uppnå, eftersom det gör att besättningen kan tappa förtroendet för befälets ledarskap Beslutsfattning - Den Logiska Beslutstrappan Om befälhavaren hamnar i en situation där han/hon inte vet vilket beslut som är mest korrekt kan följande flödesschema vara till stor hjälp (Tallack, 1996, s. 24): Identifiera problemet: De flesta problemlösningar är generiska och kan passa in på många olika typer av problem. Därför spelar rutin en väldigt stor roll hos befälhavaren. Ju mer rutinerad befälhavare, desto snabbare kan ett problem identifieras. Definiera problemet: Görs på bästa sätt genom att samla information och data. Använd gruppen och delegera! Inom vilka ramar: Man måste vara tydlig med vilket resultat man vill uppnå, samt en passande åtgärd för ändamålet. 16
21 Tillvägagångssätt: Beslutas om tillsammans med ovanstående punkter i beaktning. Anpassa beslutet: Behöver man göra kompromisser för att uppnå önskat resultat bör man på förhand ha tagit reda på vilka dessa kompromisser kan vara och vilka man går med på. Implementera! Gör uppföljning: Är beslutet rätt? Behöver man ändra åtgärderna över tid? 2.8. Att planera Med planering menas insamlandet av och jämförelser med information, så man är förberedd för det oväntade. Där ingår även gruppen, som ska veta vad befälet har för intentioner och vad som förväntas av dem. (Tallack, 1996, s. 25) Samla information Mind Mapping 10 De flesta människor är vana (och upplärda) att planera med ett linjärt perspektiv, men svårigheten ligger då i att prioritera och göra uppgifter i rätt ordning. Mycket tid läggs då på själva utformandet av planen. Med Mind Mapping skapas en mer naturlig process i den mänskliga hjärnan. Allt som behöver utföras noteras ned på papper och kan sedan övervägas och prioritera. Man kan likna processen vid att planen formas i moduler, istället för att byggas upp sten för sten. (Tallack, 1996, s. 27) SWOT-analys I samband med att man börjar med ovanstående metod bör man göra en SWOT-analys för att lättare överblicka styrkor och svagheter. Strengths/Weaknesses 11 : Sammanfatta besättningens styrkor. Vilken attityd förekommer ombord? Finns det särskilda färdigheter som kan utnyttjas? Hur fungerar utrustningen ombord? Opportunities/ Threats 12 : Hur ser marknaden ut? Hur påverkar politiska beslut verksamheten? Finns det ett embargo? Risk för krig? (Branch, 1998, ss ). 10 Tankekarta, anteckning i fri stil. 11 Styrkor och svagheter. 17
22 2.9. Tidsplanering (Time Management) Ledarskap och planering handlar i stora drag om allokering av resurser (personal, material, pengar, etc.). Men den resurs som kan vara svårast att fördela rätt är tid, eftersom den inte är lagringsbar eller återbetalningsbar. Är man osäker på hur tidseffektiv man är kan man anteckna ned vad man har gjort och hur lång tid det tagit. Sedan kan man budgetera tiden och man får då en övergripande bild på hur man spenderar sin arbetstid. Man bör snabbt kunna se vilka uppgifter som kan ta en mindre andel av den vakna tiden och vad man kan delegera till andra i besättningen. (Tallack, 1996, s. 30) Riskplanering och riskbenägenhet Hur man hanterar risker är till stor del en attitydfråga. Om befälet går runt och tänker att det händer aldrig mig blir chocken mycket större och smällen slår hårdare. Sambandet mellan riskplanering och implementering av denna lyder:...mindre riskbenägenhet, bättre förberedd, färre överraskningar - (Magnusson & Lewenhaupt, 2013, s. 13) Gruppers förmåga att hantera förändringar Förändring är något varje organisation (som vill överleva) kommer att behöva utföra. Exakt vad en förändring innebär är olika från situation till situation. När en förändring äger rum uppfattas den antingen som ett hot eller fara. Detta är beroende av vilken typ man är. Oftast är reaktionen en kombination av båda och alla i gruppen/besättningen kommer gå igenom faserna som beskrivs nedan. Förnekelse är det första som inträffar vid en större förändring. Befälet måste vara uppmärksam på detta, eftersom det kan tolkas som att personen i fråga redan har accepterat förändringen. I förnekelsestadiet krävs det att befälet tillhandahåller mycket information och tid för den att smälta hos mottagaren. Under motståndsfasen uppkommer de flesta problemen. Här kommer besättningen visa tecken på vrede, klander, ångest, depression etc. Med stor sannolikhet är det befälet själv som insett att en förändring har varit oundviklig (och då genomfört) varför han/hon kommer få en del personliga påhopp. Det bästa befälet kan göra under denna fas är att lyssna på besättningen, vara sympatisk och uppmuntrande. Man ska 12 Möjligheter och hot. 18
23 undvika att gå i diskussion och försöka få besättningen på andra tankar. När befälet väl klarat av motståndet kommer förvirringsstadiet. Nu börjar besättningen fundera på vad som gäller och komma med egna synpunkter. Man börjar också utforska möjligheter ur förvirringen som har uppstått. Alla i manskapet kommer inte komma till denna fas samtidigt, utan de som är mottagliga för förändring kommer också agera testgrupp. Nu börjar själva inlärningsprocessen för den förändring som ägt rum. Endast kortsiktiga mål är rekommenderade att man sätter upp. Engagemang uppstår när individerna i besättningen börjar jobba som en grupp. De som är mest engagerade ser redan fram emot nästa utmaning. I denna fas är det läge att sätta upp mer långsiktiga mål och samtidigt försöka få besättningen att inse att förändring är en naturlig del om man vill nå framgång. (Blomquist & Röding, 2013, ss ). Figur 4, Reaktionsfaser (Blomquist & Röding, 2013, s. 175) Kommunikation En förutsättning med god kommunikation är att förstå andra människors behov och önskemål. Kommunikation handlar till stor del om perspektiv och kunna förstå andra människors vinklar när ett problem uppstår. (Blomquist & Röding, 2013, s. 113). Det finns en rad olika sätt kommunicera och nedan kommer några av dem att tas upp Att leda möten Många tycker att möten ofta ett slöseri med tid och att det är en plats där idéer tas upp för att sedan strypas och glömmas bort. Men det är fortfarande det bästa sättet (och vanligaste) formen för att få ut stora mängder information till så många som möjligt som i sin tur ska förstå och tolka informationen korrekt (Tallack, 1996, s. 31). Möten kan variera, från att vara formella till väldigt spontana och okonventionella. Men några saker man ska tänka är följande: 19
24 Mål och stilart hur ska man som ordförande bete sig? Beroende på syftet med mötet så kan man antingen göra det formellt/informellt, informativt etc. Ett exempel på formellt möte kan vara ett säkerhetsmöte, där dagordningen är av en mer seriös natur. Den typen av möte med bredast syfte (alltså att man kan ta i stort sett vad som helst på dagordningen) är det s.k. informella planerade mötet. (Blomquist & Röding, 2013, s. 212) Ordföranden på mötet skall beakta följande (Tallack, 1996, s. 32): Håll själva processen av mötet inom ramen för syftet. Man ska alltså inte påverka själva utfallet av mötet utan snarare se mötet som ett förlopp. Man ska göra en övergripande summering av varje punkt på dagordningen. Vid ett beslut där man kommit överens om något skall det noteras tydligt om vad som ska göras, vem som ska göra vad, och när det skall göra. Man ska vara beredd att tillfälligt lämna ifrån sig ordförandeposten när punkten på dagordningen handlar om något som en besättningsmedlem har större kunskap om, t.ex. maskinfrågor. Var ombord man väljer att hålla mötet visar deltagarna hur formellt mötet blir. T.ex. om man väljer att ha det på bryggan eller i mässen och vilken typ av bord man använder. Ett fyrkantigt har tydliga platser som visar på rang (i kortändorna) medan ett runt bord gör alla jämlika och ger en mer informell känsla. (Tallack, 1996, s. 32) Vad ska finnas på dagordningen? Själva innehållet kan man konstruera hur man vill, men vissa saker bör man ha i åtanke. Ordningen för punkterna ska man tänka på, samt om det finns något på dagordningen som kan vara föremål för konflikt/skilda intressen. Man ska då på förhand fundera ut hur konflikten ska hanteras (Blomquist & Röding, 2013, s. 126) Hur ska en deltagare bete sig? Man ska inte förhasta sig, utan låta andra tala ut före dig och våga ge sig tid till att logiskt och metodiskt konstruera sina argument (Fletcher, 1984). Om man vet på förhand att någon annan tycker samma sak kan det vara bra att låta denne tala först och sedan förstärka och bygga på argumenten. Men man ska samtidigt inte fastna på detaljer, det finns då risk för att man tappar känslan för själva mötet (Tallack, 1996, s. 32). 20
PERSONLIGT LEDARSKAP
PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merSAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet
Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna kan det vara värdefullt att fundera över områden i ditt liv som du skulle vilja utveckla med hjälp av MBTI-modellen.
Läs merLedarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap
Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder
Läs merMBTI, Myers-Briggs Type Indicator 8 november 2017
MBTI, Myers-Briggs Type Indicator 8 november 2017 Karin Johnsson Målet för dagen Att få en ökad förståelse för: hur personligheten fungerar i interaktion med andra vad som är viktigt i ett framtida yrke
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merPDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup
PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser
Läs merRapport för Andrew Jones
Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments
Läs merATT LEDA FÖRÄNDRING. Ingen förändring utan ledarskap. Dessa övningar ger dig som ledare nyttiga saker att göra och prata om när du leder förändring.
ATT LEDA FÖRÄNDRING Ingen förändring utan ledarskap. Dessa övningar ger dig som ledare nyttiga saker att göra och prata om när du leder förändring. Innehåll Sida Leda från fronten 2 MBWA saker att prata
Läs merMEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merDitt professionella rykte är din främsta tillgång
Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får
Läs merPROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Läs merModul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok
Modul 2 Förstå engagemang & åtgärdsstrategier Arbetsbok Detta projekt medfinansieras av Europeiska kommissionen. Denna publikation är uteslutande författarens ansvar. Europeiska kommissionen ansvarar inte
Läs merJämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:
Jämförelserapport För Christina Jonsson som samarbetar med Andersson 07.09.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merBläddra vidare för fler referenser >>>
Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merBestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.
Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen
Läs merDe fem vanligaste säljutmaningarna
De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när
Läs merHur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?
Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar? Projektbudget: 2 942 000 Projekttid: mars 2015 september 2017 Projektledare: Monica Lundh, monica.lundh@chalmers.se Doktorand: Martin
Läs merFör Maximiliam Bergström som samarbetar med Janina Andersson
JÄMFÖRELSE- RAPPORT För Bergström som samarbetar med Andersson 08.08.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46 70 539
Läs merUTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?
Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:
Läs merUtforskandeperspektivet
fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet
Läs merSom man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.
Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte
Läs merEstetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone
Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska Susanna Forsberg En skola för alla att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom A School for Everyone helping children with ADHD and Aspergers syndrome. Examensarbete
Läs merDialog Gott bemötande
Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi
Läs merhttp://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/
Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merMentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun
Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som
Läs merFörändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga
Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin
Läs merIntuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker:
Intuition kommer från latin och definieras av Nationalencyklopedin som "förmåga till omedelbar uppfattning eller bedömning utan (medveten) tillgång till alla fakta; ofta i motsats till logiskt resonerande
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merDen konservativa organisationen
Den konservativa organisationen Marcus Ekström Inpre 4 VARNING! Användning sker på egen risk Tillämpning av materialet i detta dokument kan påverka företaget eller organisationens framgång och framtid
Läs merProfessionella samtal. verktyg för effektiv kontroll
Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,
Läs merChapter 1 : Who do you think you are?
Arbetslag: Gamma Klass: 9A Veckor: 34-39 År: 2019 Chapter 1 : Who do you think you are?. Syfte Förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter. Formulera sig och kommunicera i tal
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA
Läs merDet är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända.
Vem är du? För att bättre kunna vara den som ska leda andra mot ett visst mål behöver du ha god självkännedom. Det tyckte redan de gamla grekerna, som faktiskt hade just detta som sitt motto känn dig själv.
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merJag vill forma goda läsare
Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Läs merKursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merForskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merRetorik & framförandeteknik
Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag
Läs merGruppdynamik enligt Firo
www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merKronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev
Att skriva en vinnande ansökan Agenda Meritförteckning / CV Personligt brev Checklista för din ansökan Intervjutips och vanliga intervjufrågor Vilka bedömningskriterier utvärderas du på? Var och hur hittar
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merOm jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning
Läs merHögstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson
Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP
Läs merInnehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7
Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...
Läs merE&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se
and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen
Läs mersvenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merLedarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad
GUNNAR WISMAR Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad Auktoritär ledarstil Leder gruppen med fast hand mot målet Tar alla beslut och allt ansvar Sätter alla mål Kväser
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS AV SCOUTERNA? Vem känner igen sig och tilltalas? STEG
Läs merKursplan. NA3009 Ekonomi och ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1. Economics of Leadership
Kursplan NA3009 Ekonomi och ledarskap 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Economics of Leadership 7.5 Higher Education Credits *), Second Cycle Level 1 Mål Studenterna skall efter genomgången kurs: kunna
Läs merVi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.
Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskole för beredande program vilket innebär att du blir behörig att söka till universitet och högskola. Du får en bred utbildning där fokus ligger
Läs merDe 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Läs merMei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson
Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...
Läs merKommunikation. En aptitretare från VisVires AB
Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar
Läs merPositiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö
Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra
Läs merPersonalenkät om härskartekniker som används av chefen
Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät Personalenkät
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merKursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1
Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education
Läs merMin syn på optimal kommunikation i en PU-process
Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.
Läs merAtt leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg
Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merVarför gör de inte som jag säger?
Varför gör de inte som jag säger? Motiv till att vara med i träningsgruppen/seglarskolan? 1.Varför kommer dina seglare till träningen? 2.Kommer alla dit av samma anledning? Skilj på vad de gör och vad
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merFEM TIPS FÖR ATT BLI EN BÄTTRE FÖRHANDLARE!
FEM TIPS FÖR ATT BLI EN BÄTTRE FÖRHANDLARE! Vår framgång som personer och organisationer påverkas i stor utsträckning av om vi kan hitta en gemensam väg framåt även med de som tycker annorlunda. Det kallas
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merFeedbackfrågor för personlig utveckling.
Personligt frågeformulär för att precisera utgångsläget (var du står idag) och för intresseanalys om vad du tycker är intressant. Besvara nedanstående frågor genom att välja en siffra mellan 1 och 9. Räkna
Läs merProjektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1
Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Läs merGruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet
Gruppers utveckling Gruppers utveckling The Integrative Model and Group Developement, IMGD Susan A. Wheelan I II III IV Tillhörighet & Trygghet Opposition & Konflikt Tillit & Struktur Arbete & Produktivitet
Läs merMÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)
ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig
Läs merUthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.
22 januari 2018 Kompetenslista Haninge kommun använder kompetensbaserad rekrytering. Denna mall innehåller de kompetenser som valts ut och definierats vara viktiga för Haninge kommun. Kompetensmallen används
Läs merINRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Läs merSkrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne
Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merLedarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?
Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS
Läs merPresentationsteknik: Att tala till en grupp i ord och i skrift. Henning Robach
Presentationsteknik: Att tala till en grupp i ord och i skrift Henning Robach 0704-212173 henning@robach.nu UTBILDNINGSMÅL IDAG Ökade insikter om praktisk presentationsteknik: Att tala till en grupp. Självskattning
Läs merPresentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten
Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil
Läs merTvå decenniers perspektiv på förändring och utveckling
Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.
Läs merFeedbackrapport. Antal respondenter: 13 st. Datum:
Feedbackrapport Ledare: Anders Andersson Antal respondenter: st Antal svar: st Administratör: Ledarskapscentrum Datum: 0--0 Om LEAD FORWARD Denna rapport sammanfattar resultaten från en feedbackkartläggning
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs mer