Mariehamn 2014 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mariehamn 2014 ISSN 1458-1531"

Transkript

1 Shipboard Management Praktiska verktyg för ledarskap till sjöss Av: Gustav Carlsson Gustav Carlsson Författare B o.s.v. Högskolan på Åland serienummer 30/2014 Program: Sjöfart Mariehamn 2014 ISSN Mariehamn 2009

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Sjökapten Gustav Carlsson Shipboard Management Praktiska verktyg för ledarskap till sjöss. Johan Hansen Högskolan på Åland Abstrakt: Detta arbete har haft som syfte att söka handfasta och praktiska metoder för att lära känna sin besättning och därefter anpassa sitt ledarskap till sjöss på bästa sätt. Bra ledarskap går ut på att vara kunnig och viss förmåga att läsa av andra människor. Mina frågeställningar handlar om hur man lär känna sin besättning på bästa sätt, samt vilket behov av ledarskap de kräver. Jag skriver också om vilka metoder som kan finnas till förfogande och hur ledaren själv kan förbättra sin förmåga att kommunicera. Jag använder mig av en kvalitativ litteraturstudie som metod, eftersom jag vill bygga vidare på redan etablerade idéer och göra arbetet lättillgängligt för oberoende granskare. Jag har främst använt mig av böcker och när jag har stött på en källa som kan ifrågasättas så gör jag det. Det jag har kommit fram till är att befälhavaren måste rannsaka sig själv och sitt ledarskap innan denne ger sig i kast med att leda en besättning. Befälhavaren ska därtill lära känna sin besättning och ett bra sätt att göra det på är att använda sig av MBTI (Myers Briggs Type Indicator). Det är ett enkelt redskap för att ta reda på vad de olika besättningsmedlemmarna behöver för ledarskap. Nyckelord (sökord): Ledarskap, management, möten, besättning, multikultur, kommunikation, SWOT-analys, planering, befälhavare, beslutsfattning, delegering, att leda en grupp, MBTI, personlighetstyper, Ledarskapspyramiden, organisation, sjöfart. Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 2014: Svenska 30 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Nautical Science Gustav Carlsson Shipboard Management Practical Tools for Leading a Crew at Sea Johan Hansen Johan Hansen Abstract: The purpose of this thesis is to present practical and hands-on methods for learning more about your crew and adapt your managing skills to get the best results from the crew. Solid management comes from getting to know your crew and find out their needs. I will also write about which methods the leader has at his/her disposal and how the leader can improve his/her ability to communicate. I will, for this thesis, use a qualitative literature study because I want to continue working on well-established ideas and make my thesis more accessible for independent viewers. I have mostly used books and if I have encountered a source that seems questionable, I will question it. What I have discovering on is that the Master must first examine himself and his management at sea, before embark his mission to lead the crew. The Master should also get to know his crew and one way to do so is to use the Myers Briggs personality test. It is easy means to find out which types of leadership every member needs and how to get the crew to work together. Key words: Leadership, management, meetings, crew, multi culture, communication, SWOT, planning, master, decision making, delegation, lead a group, MBTI, types of personality, the chain of command, organization, shipping. Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 2014: Swedish 30 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar Avgränsningar BAKGRUND Att leda en grupp Lär känna dig själv Vilken typ är du? Lär känna din besättning Vilka typer finns det i gruppen? Multikulturella besättningar Led gruppen Vem bedömer vem? Vad säger STCW-konventionen? Vad säger ISM? Ledarskapspyramiden Sätt upp tydliga mål Att berömma Att Tillrättavisa Att delegera Hur ska uppgiften delegeras? Beslutsfattning - Den Logiska Beslutstrappan Att Planera Samla information Mind Mapping SWOT-analys Tidsplanering (Time Management) Riskplanering och Riskbenägenhet Gruppers förmåga att hantera förändringar... 18

5 2.12. Kommunikation Att leda möten Mål och stilart hur ska man som ordförande bete sig? Vad ska finnas på dagordningen? Hur ska en deltagare bete sig? Deltagare och Nya deltagare vilka typer finns det? Att förhandla Skriftlig/Radiokommunikation Kroppsspråk METOD RESULTAT SLUTSATSER Diskussion Metoddiskussion REFERENSER Figurförteckning: Figur 1, the Eleven Qualities of a Succesful Manager (Tallack, 1996, s. 17)... 6 Figur 2, Social Styles (Bossanova Consulting: Social Style Category, 2014)... 8 Figur 3, Ledarskapspyramiden, (Tallack, 1996, s. 20) Figur 4, Reaktionsfaser (Blomquist & Röding, 2013, s. 175) Tabellförteckning: Tabell 1, Första motsatsparet (Lycken, 2000, s. 20)... 9 Tabell 2, Andra motsatsparet (Tallack, 1996, s. 19)... 9 Tabell 3, Tredje motsatsparet (Tallack, 1996, s. 19) Tabell 4, Fjärde motsatsparet (Lycken, 2000, ss ) Tabell 5, Matris (Tallack, 1996, s. 38) Tabell 6, Function: Controlling the operation of the ship and care for persons on board at the operational level (IMO, 2011, s. 122)... 12

6

7 1. INLEDNING 1.1. Syfte Med detta arbete vill jag söka praktiska/handfasta verktyg och råd på hur en ledare skall vara på sjön. I arbetet nämns oftast befälhavaren eller befälet som arbetsledare, men detta arbete skall även kunna ses som ett hjälpmedel även för andra befattningar ombord i ledarpositioner Frågeställningar Hur lär man känna sin besättning på bästa sätt? Har olika typer av människor/besättningar olika behov av andra typer av ledarskap? Vilka metoder/verktyg finns för att leda besättningen på bästa sätt i det dagliga arbetet? Hur kan man själv som befäl förbättra sin förmåga att kommunicera med besättningen? 1.3. Avgränsningar Mitt arbete skrivs med avseende på det dagliga arbetet ombord på fartygets däcksavdelning. Jag tar alltså inte upp andra avdelningar, såsom maskin- eller intendenturavdelningarna. Jag tar heller inte upp extraordinära situationer, såsom nödsituationer eller dylikt. Detta arbete speglar det normala dagliga arbetet ombord på ett fartyg. I arbetet förutsätter jag att befälhavaren redan har en grundläggande kunskap i ämnet sjöfart. Detta arbete är skrivet utifrån att befälet har en grundläggande tillit till sin besättning. Trots att dagens sjöfart utvecklas till mer multikulturella besättningar kommer det multikulturella perspektivet till viss del stå tillbaka i detta arbete. Jag kommer skriva kort om det, men hela arbetet är skrivet utgående från att 3

8 besättningen är kulturellt homogen och ser på ledarskap och auktoritet på ungefär samma sätt. Därför skriver jag heller inte huruvida religion påverkar ledarskapet i det dagliga arbetet. Orsaken till detta är att litteraturen jag har sökt och läst inte tar det multikulturella perspektivet i så stort beaktande. Vad gäller riskplanering och riskbenägenhet anser jag det vara så stort ämne och varierar med olika fartyg att en enskild utredning vore aktuell, därför nämner jag det här bara kort. Detta gör att kapitlet om planering är något nerbantat i det hela. Det finns många sätt att planera och i mitt projektarbete har jag valt att ta ett par av de enklaste, eftersom de går att implementera i flera olika perspektiv. 4

9 2. BAKGRUND 2.1. Att leda en grupp På alla fartyg är besättningen ordnade i mer eller mindre traditionella organisationer och inuti dessa bildas formella eller informella grupperingar. Dessa grupperingar kan förekomma inom vissa avdelningar, sociala förhållanden eller inom kulturella och religiösa kretsar. Det finns också grupper med avseende på den hierarkiska strukturen ombord, såsom däcksavdelningen, maskinavdelningen, etc. Grupperingarna kan te sig annorlunda när man ser hela organisationen ur ett fågelperspektiv; vissa grupper är aktiva, andra är passiva. Vissa är en tillgång för fartygets drift och andra är kontraproduktiva. Befälhavarens utmaning består i att få alla dessa individer (och deras grupperingar) att dra åt samma håll och skapa sammanhållning. Detta ska i sin tur leda till att fartygsoperationen blir så effektiv och ekonomiskt hållbar som det bara är möjligt. (Tallack, 1996, s. 16) Lär känna dig själv Vilken typ är du? Det finns en person som alltid kommer finnas med i alla besättningar man arbetar med och det är en själv. Det är viktigt att veta vilka färdigheter och förutsättningar man har och vilka man behöver. Bilden nedan illustrerar ett flödesschema för vilka färdigheter som krävs av en befälhavare. 5

10 Figur 1, the Eleven Qualities of a Succesful Manager (Tallack, 1996, s. 17) De elva egenskaperna, som är till vänster i figuren, delas upp i tre större grupper. Basic Knowledge and Information 1 är den grund en befälhavare står på när han/hon ska ta avgörande beslut i fartygsoperationen. Skills and Attributes 2 påverkar befälhavarens 1 Grundläggande kunskap och information. 2 Färdigheter och kännetecken. 6

11 beteende och prestationer. Den tredje gruppen, Meta-qualities 3, inverkar på hur bra befälhavaren tar till sig den information och kunskap som krävs i grupp ett och två. Bilden visar att befälhavaren måste vara uppmärksam på olika typer av information och ständigt värdera vilka färdigheter som krävs för olika typer av information. Man talar då om intern och extern information, mjuk och hård information. Intern information kommer från fartyget och dess besättning. Extern information kommer från rederiet, hamnar, befraktare osv. Mjuk information kommer ofta i det interna flödet. Då handlar det ofta om besättningens åsikter och känslor. Hård information kan komma både från det interna och det externa flödet, då talar man ofta om data och siffror. Befälhavaren måste optimera sina färdigheter och själv förstå hur en viss typ av information ska behandlas. I slutändan måste befälhavaren ständigt rannsaka 4 sig själv och hela tiden vara kritisk till sitt ledarskap. Det finns olika tekniker, checklistor och diagram för detta. (Tallack, 1996, s. 17). I fig.2 visas ett exempel på ett diagram man kan använda i självkritiskt syfte. Ledaren måste efter sin rannsakan av sig själv sätta upp tydliga mål med sitt ledarskap för att få ut något av sina ansträngningar (Bossanova Consulting: Social Style Category, 2014). 3 Kvalitéer som inte är direkt mätbara. 4 Grundligt utforska. 7

12 Figur 2, Social Styles (Bossanova Consulting: Social Style Category, 2014) 2.3. Lär känna din besättning Vilka typer finns det i gruppen? Myers-Biggs personlighetstest (MBTI) bygger på Carl Jungs försök att kategorisera de olika personlighetstyper som finns bland oss människor. Det är ett av världens mest använda personlighetstest och har fler decenniers forskning bakom sig. Det är framtaget framförallt i syfte att bättra på kunskaperna om sig själv, men det går att applicera på tredje person (Briggs Myers & Myers, 1980). De olika typerna delas upp i fyra motsatspar. Den övergripande särskiljningen görs mellan den extroverta 5 och den introverta 6 typen. Den extroverta personen riktar sin uppmärksamhet mot människor och ting i den yttre världen, medan den introverta riktar sitt intresse mot idéer och koncept i den inre världen (inom sig). Det andra motsatsparet (Tänkare - Sinnesförnimmelse) handlar om vilken typ av information som känns mest naturlig att ta till sig. Tredje paret (Tanke - Känsla) berör hur man väljer att bearbeta 5 Utåtvänd i sociala sammanhang. 6 Inåtvänd i sociala sammanhang. 8

13 informationen. Slutligen, det fjärde motsatsparet (Bedömning - Varseblivning) handlar om hur man upplever och förhåller sig till omvärlden (Lycken, 2000, ss ). Se tabellerna 1-4. Tabell 1, Första motsatsparet (Lycken, 2000, s. 20) Extrovert Utåtriktad Introvert Inåtriktad Tabell 2, Andra motsatsparet (Tallack, 1996, s. 19) Sinnesförnimmelse Handlingskraftig, men utan tålamod i planeringsstadiet. Trivs med rutin. Använder ofta sunt förnuft och är praktiskt lagd. Jobbar engagerat och har ordning och reda. Målmedveten Ombord: Den besättningsmedlem som är initiativrik, problemlösande och har god förmåga att ombilda idéer till handling. Intuition Gillar att bolla idéer med andra. Har en god översiktsbild, men glömmer ofta detaljer. Kreativ och god fantasi. Får föraningar som ofta visar sig stämma. Ombord: Den besättningsmedlem som är duktig på att planera långsiktigt, kan uttrycka sig bra, kan tänka utanför lådan. 9

14 Tabell 3, Tredje motsatsparet (Tallack, 1996, s. 19) Tanke Använder logiskt tänkande för ta itu med problem. Har en stark analytisk förmåga, men är dålig på att implementera sina idéer. Arbetar metodiskt. Är ofta skeptisk till planer som saknar hård data som grund. Ombord: Den besättningsmedlem som är duktig på ta reda på fakta/data och analysera den korrekt. Känsla Trivs med sällskap. Värdesätter social förmåga snarare än tekniska meriter. Är varm och sympatisk mot sina medmänniskor. Är mottaglig för människors humör och känslor. Har en tendens att förbise fakta och data, till fördel för magkänsla. Ombord: Bra på att skapa lagkänsla med sin besättning, ger gärna råd, duktig på att medla och kommunicera. Har lätt för att prata med alla, från stuvare till redare. Tabell 4, Fjärde motsatsparet (Lycken, 2000, ss ) Bedömning Ordning och reda Gillar struktur och planering. Detta ger en känsla av kontroll, utan detta infinner sig en känsla av obehag. Punktlig och har en god tidsuppfattning. Har en stark känsla för ordning och reda. Varseblivning Det ordnar sig... Improviserar och har ett öppet förhållningssätt till omvärlden. Diffus tidsuppfattning. Förhållandet till ordning och reda är ganska avslappnat. Man kan verka slarvig, men kan ändå få saker gjorda på rätt sätt. MBTI har dock kritiserats för att vara förlegad och man bör ha i åtanke att detta personlighetstest endast ger en fingervisning om människors olika typskillnader. Mycket av kritiken handlar om att det finns fler än de 16 typer som finns fastställda i Myers-Biggs test. Den är inte heller framtagen av forskare. Skaparna bakom testet är inga certifierade psykologer. (Sjöberg, 2010). 10

15 2.4. Multikulturella besättningar Ombord på dagens fartyg är det närmast omöjligt att inte komma i kontakt med andra kulturer då marknaden är mer global än någonsin. Den största skillnaden mellan kulturer i arbetslivet är oftast attityden angående auktoritet och regler gjorde Hofstede en undersökning som involverade fyrtio länder och utvecklade ett slags index på kulturella maktavvikelser (Power Differential Index, PDI) 7. Detta index mäter distansen mellan chefer och deras underordnade. Hofstede skapade sedan ett liknande index för attityder kring företagsregler och policies (Rule Orientation Index, ROI) 8. Nedan följer en matris på hur indexen kan användas och typexempel på länder och nationaliteter. (Tallack, 1996, s. 38). Tabell 5, Matris (Tallack, 1996, s. 38) High ROI Low ROI High PDI France, Italy, Greece, Spain, S America, India, Malaysia, Singapore Japan, Philipines, West Africa, East Africa Low PDI Germany USA, N W Europe, Scandinavia, Canada, Australia 2.5. Led gruppen Vem bedömer vem? Vid det här laget borde befälhavaren lärt känna sig själv och vilken typ av ledarroll han har. Dessutom ska han kunna identifiera styrkorna och svagheterna bland officerare och manskap. Nästa steg blir att få besättningen att arbeta ihop på ett produktivt och effektivt sätt. Detta är direkt beroende av hur de (besättningen) uppfattar och värderar befälhavarens ledarskap. Det har blivit allt vanligare i alla typer av organisationer att utvärderingar inte bara går nedåt i ledarskapspyramiden, utan också uppåt mot ledarna. (Tallack, 1996, s. 20) 7 Diversifierad syn på makt. 8 Uppfattning om rätt och fel. 11

16 Vad säger STCW-konventionen? I nedan tabell från STCW 2010 Manila Amandments kan man utröna följande: Tabell 6, Function: Controlling the operation of the ship and care for persons on board at the operational level (IMO, 2011, s. 122) Tabellen visar att personer med ledarroller ombord på ett fartyg ska ha kännedom om internationella konventioner, rekommendationer och nationella lagstiftningar. Därtill ska befälet kunna planera och koordinera, prioritera och ha en förmåga att bedöma tidsperspektivet för operationen. Därefter ska befälet kunna allokera arbetet över tid, delegera arbetet och ta beslut. Att befälet kan göra allt detta ska dokumenteras och utvärderas genom godkänd träning. Det finns många sätt att utvärdera befälhavarens ledarskapskompentens och det enklaste sättet att i efterhand utröna detta är om de 12

17 operationer som utförts har varit effektiva och i enlighet med rådande regler och lagar. (IMO, 2011, s. 122) Vad säger ISM? Ett problem befälhavaren har i val av ledarstrategi är att den måste stämma överens med omgivningens (redare, hamnar myndigheter etc.). Detta kan skapa svårigheter och missförstånd i verksamheten. (Tallack, 1996, s. 20) I ingressen, på plats nummer sex, till ISM-konventionen finns följande citat: The cornerstone of good safety management is commitment from the top. In matters of safety and pollution prevention it is the commitment, competence, attitudes and motivation of individuals at och vidare så står det att: all levels that determines the end result. (IMO, 2002, s. 1) "Safety Management Certificate" means a document issued to a ship which signifies that the Company and its shipboard management operate in accordance with the approved safety management system. (IMO, 2002, s. 2) ISM-konventionen syftar på hur befälhavaren och resten av besättningen ska utföra sina arbeten och vilka roller de har vid en nödsituation, samt åtgärder i händelse av miljöförstöring (IMO, 2002). Men det är inget som hindrar befälhavaren/rederiet att lägga till viktiga punkter i manualen. Konventionen lämnar alltså mycket åt befälhavaren att bestämma om sitt ledarskap, men det skall dokumenteras. Följande punkter är de som befälet kan påverka direkt hos sitt manskap: Engagemang (commitment): Uppstår när man har tydliga och identifierbara mål med verksamheten, både på gruppnivå och individnivå (Beer, 2009, s. 223). Kompetens (competence): Detta är den del som befälet inte själv kan ansvara för att besättningen har, utan han/hon måste lita på sina officerare att de kan sina saker. Dessa kommer då i sin tur att instruera och lära de övriga i manskapet (McEvoy, o.a., 2005). 13

18 Attityd (attitude): Motsvarar summan av tidigare erfarenheter och förväntningar på framtiden. Ofta kommer besättningens attityd spegla din egen. Det krävs mycket tillit och förtroende för att förändra attityder. Man måste också uppvisa engagemang och vara konsekvent i sitt handlande (Tallack, 1996, s. 21) Ledarskapspyramiden En vanlig syn på ledarskap belyses med hjälp av den s.k. Ledarskapspyramiden (fig.3). Den vänstra pyramiden i bilden visar det traditionella synsättet som finns mellan befäl och manskap, där information manskapet rapporterar uppåt i hierarkin och instruktioner färdas nedåt. Men på senare tid har perspektivet förändrats till pyramiden till höger. Manskapet har fått ett erkännande som den del av besättningen som ger inkomsterna, eller sänker utgifterna. Detta gör då att pyramiden blir omkastad. (Sales Laundry, 2009). Detta gör befälen till handledare, snarare än chefer. Befälen måste vara uppmärksamma på manskapets behov och kunna ge den resurser, övning och träning som krävs för att göra fartygsoperationen effektiv. (Tallack, 1996) Figur 3, Ledarskapspyramiden, (Tallack, 1996, s. 20) 14

19 Sätt upp tydliga mål Befälhavaren måste vara säker på att alla i besättningen vet vad de ska göra och vad för resultat som förväntas av dem. Ansvaret för särskilda nyckelområden måste vara identifierade och kunna sammanfattas med några enkla meningar. Befälhavaren bör berätta hur manskapet sköter sig under själva operationen. Om han gör det själv eller instruerar sina underbefäl att göra det spelar ingen roll (Tallack, 1996, s. 21) Att berömma För att förbättra besättningens prestationer är det viktigt att som befäl utvärdera dem och låta dem veta hur arbetet går. Man ska i princip alltid berömma direkt och helst offentligt, men man måste samtidigt fundera på vilken typ man har att göra med. Vissa tycker inte om att stå i centrum och i dessa fall ska man undvika offentliga uttalanden. (Henshaw, 2011) Att tillrättavisa En tillrättavisning måste på förhand vara meddelad av befälet att det kan komma när någon gör fel. Den bör komma så fort som möjligt, men helst inte offentligt (om det inte handlar om en grupp som gjort fel). Tillrättavisningen ska delas upp i två delar. Den första delen handlar om att förmedla exakt vad som gick fel och hur man gör rätt till nästa gång. Den andra handlar om att förlåta och blicka framåt 9. (Henshaw, 2011) Att delegera Syftet med att delegera arbete är att bli av med tradiga och ihärdiga sysslor som någon annan i besättningen klarar av. Dessutom är det också för att befälhavaren ska kunna göra mer produktiva sysslor. Det kan till exempel vara att planera (återkommer nedan om det) för framtiden och skaffa sig ett fågelperspektiv för hela fartygsoperationen. Detta ställer vissa krav på befälhavaren, såsom att han/hon ska veta vilka uppgifter som kan delegeras och vilka som befälhavaren ska göra. (Tallack, 1996, s. 22) Hur ska uppgiften delegeras? Det finns olika sätt att genomföra en delegation. Nedan följer några exempel (Tallack, 1996, s. 23): 9 Att dra ett streck över en fadäs. 15

20 Beordra: I dagens samhälle ses det förlegat att beordra sitt manskap att göra diverse sysslor. Det är i nödsituationer orders får en ordentlig genomslagskraft. Instruera: Detta är det vanligaste sättet att delegera till sjöss. Ofta är mottagaren ovan vid uppgifterna och troligtvis ovan vid den auktoritet som kan förväntas av en. Ett exempel på detta kan vara när ett juniorbefäl får en uppgift som befälhavaren i normala fall gör, men överbelastning i arbetet tvingar befälet till delegering. Begära: Ett fullt acceptabelt sätt att delegera, men mottagaren kan få en känsla av att befälet är skyldig en gentjänst efter genomförd tjänst. Föreslå: Kan vara riskabelt om man inte vet hur mottagaren kommer reagera. Det finns en risk för att mottagaren slingrar sig ur arbetet som skall utföras. Rådfråga: Denna möjlighet är genomförbar om befälet har i syfte att ska lagkänsla. Bönfalla: Befälhavaren får aldrig bönfalla. Det kan få helt motsatt effekt på vad befälet vill uppnå, eftersom det gör att besättningen kan tappa förtroendet för befälets ledarskap Beslutsfattning - Den Logiska Beslutstrappan Om befälhavaren hamnar i en situation där han/hon inte vet vilket beslut som är mest korrekt kan följande flödesschema vara till stor hjälp (Tallack, 1996, s. 24): Identifiera problemet: De flesta problemlösningar är generiska och kan passa in på många olika typer av problem. Därför spelar rutin en väldigt stor roll hos befälhavaren. Ju mer rutinerad befälhavare, desto snabbare kan ett problem identifieras. Definiera problemet: Görs på bästa sätt genom att samla information och data. Använd gruppen och delegera! Inom vilka ramar: Man måste vara tydlig med vilket resultat man vill uppnå, samt en passande åtgärd för ändamålet. 16

21 Tillvägagångssätt: Beslutas om tillsammans med ovanstående punkter i beaktning. Anpassa beslutet: Behöver man göra kompromisser för att uppnå önskat resultat bör man på förhand ha tagit reda på vilka dessa kompromisser kan vara och vilka man går med på. Implementera! Gör uppföljning: Är beslutet rätt? Behöver man ändra åtgärderna över tid? 2.8. Att planera Med planering menas insamlandet av och jämförelser med information, så man är förberedd för det oväntade. Där ingår även gruppen, som ska veta vad befälet har för intentioner och vad som förväntas av dem. (Tallack, 1996, s. 25) Samla information Mind Mapping 10 De flesta människor är vana (och upplärda) att planera med ett linjärt perspektiv, men svårigheten ligger då i att prioritera och göra uppgifter i rätt ordning. Mycket tid läggs då på själva utformandet av planen. Med Mind Mapping skapas en mer naturlig process i den mänskliga hjärnan. Allt som behöver utföras noteras ned på papper och kan sedan övervägas och prioritera. Man kan likna processen vid att planen formas i moduler, istället för att byggas upp sten för sten. (Tallack, 1996, s. 27) SWOT-analys I samband med att man börjar med ovanstående metod bör man göra en SWOT-analys för att lättare överblicka styrkor och svagheter. Strengths/Weaknesses 11 : Sammanfatta besättningens styrkor. Vilken attityd förekommer ombord? Finns det särskilda färdigheter som kan utnyttjas? Hur fungerar utrustningen ombord? Opportunities/ Threats 12 : Hur ser marknaden ut? Hur påverkar politiska beslut verksamheten? Finns det ett embargo? Risk för krig? (Branch, 1998, ss ). 10 Tankekarta, anteckning i fri stil. 11 Styrkor och svagheter. 17

22 2.9. Tidsplanering (Time Management) Ledarskap och planering handlar i stora drag om allokering av resurser (personal, material, pengar, etc.). Men den resurs som kan vara svårast att fördela rätt är tid, eftersom den inte är lagringsbar eller återbetalningsbar. Är man osäker på hur tidseffektiv man är kan man anteckna ned vad man har gjort och hur lång tid det tagit. Sedan kan man budgetera tiden och man får då en övergripande bild på hur man spenderar sin arbetstid. Man bör snabbt kunna se vilka uppgifter som kan ta en mindre andel av den vakna tiden och vad man kan delegera till andra i besättningen. (Tallack, 1996, s. 30) Riskplanering och riskbenägenhet Hur man hanterar risker är till stor del en attitydfråga. Om befälet går runt och tänker att det händer aldrig mig blir chocken mycket större och smällen slår hårdare. Sambandet mellan riskplanering och implementering av denna lyder:...mindre riskbenägenhet, bättre förberedd, färre överraskningar - (Magnusson & Lewenhaupt, 2013, s. 13) Gruppers förmåga att hantera förändringar Förändring är något varje organisation (som vill överleva) kommer att behöva utföra. Exakt vad en förändring innebär är olika från situation till situation. När en förändring äger rum uppfattas den antingen som ett hot eller fara. Detta är beroende av vilken typ man är. Oftast är reaktionen en kombination av båda och alla i gruppen/besättningen kommer gå igenom faserna som beskrivs nedan. Förnekelse är det första som inträffar vid en större förändring. Befälet måste vara uppmärksam på detta, eftersom det kan tolkas som att personen i fråga redan har accepterat förändringen. I förnekelsestadiet krävs det att befälet tillhandahåller mycket information och tid för den att smälta hos mottagaren. Under motståndsfasen uppkommer de flesta problemen. Här kommer besättningen visa tecken på vrede, klander, ångest, depression etc. Med stor sannolikhet är det befälet själv som insett att en förändring har varit oundviklig (och då genomfört) varför han/hon kommer få en del personliga påhopp. Det bästa befälet kan göra under denna fas är att lyssna på besättningen, vara sympatisk och uppmuntrande. Man ska 12 Möjligheter och hot. 18

23 undvika att gå i diskussion och försöka få besättningen på andra tankar. När befälet väl klarat av motståndet kommer förvirringsstadiet. Nu börjar besättningen fundera på vad som gäller och komma med egna synpunkter. Man börjar också utforska möjligheter ur förvirringen som har uppstått. Alla i manskapet kommer inte komma till denna fas samtidigt, utan de som är mottagliga för förändring kommer också agera testgrupp. Nu börjar själva inlärningsprocessen för den förändring som ägt rum. Endast kortsiktiga mål är rekommenderade att man sätter upp. Engagemang uppstår när individerna i besättningen börjar jobba som en grupp. De som är mest engagerade ser redan fram emot nästa utmaning. I denna fas är det läge att sätta upp mer långsiktiga mål och samtidigt försöka få besättningen att inse att förändring är en naturlig del om man vill nå framgång. (Blomquist & Röding, 2013, ss ). Figur 4, Reaktionsfaser (Blomquist & Röding, 2013, s. 175) Kommunikation En förutsättning med god kommunikation är att förstå andra människors behov och önskemål. Kommunikation handlar till stor del om perspektiv och kunna förstå andra människors vinklar när ett problem uppstår. (Blomquist & Röding, 2013, s. 113). Det finns en rad olika sätt kommunicera och nedan kommer några av dem att tas upp Att leda möten Många tycker att möten ofta ett slöseri med tid och att det är en plats där idéer tas upp för att sedan strypas och glömmas bort. Men det är fortfarande det bästa sättet (och vanligaste) formen för att få ut stora mängder information till så många som möjligt som i sin tur ska förstå och tolka informationen korrekt (Tallack, 1996, s. 31). Möten kan variera, från att vara formella till väldigt spontana och okonventionella. Men några saker man ska tänka är följande: 19

24 Mål och stilart hur ska man som ordförande bete sig? Beroende på syftet med mötet så kan man antingen göra det formellt/informellt, informativt etc. Ett exempel på formellt möte kan vara ett säkerhetsmöte, där dagordningen är av en mer seriös natur. Den typen av möte med bredast syfte (alltså att man kan ta i stort sett vad som helst på dagordningen) är det s.k. informella planerade mötet. (Blomquist & Röding, 2013, s. 212) Ordföranden på mötet skall beakta följande (Tallack, 1996, s. 32): Håll själva processen av mötet inom ramen för syftet. Man ska alltså inte påverka själva utfallet av mötet utan snarare se mötet som ett förlopp. Man ska göra en övergripande summering av varje punkt på dagordningen. Vid ett beslut där man kommit överens om något skall det noteras tydligt om vad som ska göras, vem som ska göra vad, och när det skall göra. Man ska vara beredd att tillfälligt lämna ifrån sig ordförandeposten när punkten på dagordningen handlar om något som en besättningsmedlem har större kunskap om, t.ex. maskinfrågor. Var ombord man väljer att hålla mötet visar deltagarna hur formellt mötet blir. T.ex. om man väljer att ha det på bryggan eller i mässen och vilken typ av bord man använder. Ett fyrkantigt har tydliga platser som visar på rang (i kortändorna) medan ett runt bord gör alla jämlika och ger en mer informell känsla. (Tallack, 1996, s. 32) Vad ska finnas på dagordningen? Själva innehållet kan man konstruera hur man vill, men vissa saker bör man ha i åtanke. Ordningen för punkterna ska man tänka på, samt om det finns något på dagordningen som kan vara föremål för konflikt/skilda intressen. Man ska då på förhand fundera ut hur konflikten ska hanteras (Blomquist & Röding, 2013, s. 126) Hur ska en deltagare bete sig? Man ska inte förhasta sig, utan låta andra tala ut före dig och våga ge sig tid till att logiskt och metodiskt konstruera sina argument (Fletcher, 1984). Om man vet på förhand att någon annan tycker samma sak kan det vara bra att låta denne tala först och sedan förstärka och bygga på argumenten. Men man ska samtidigt inte fastna på detaljer, det finns då risk för att man tappar känslan för själva mötet (Tallack, 1996, s. 32). 20

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna kan det vara värdefullt att fundera över områden i ditt liv som du skulle vilja utveckla med hjälp av MBTI-modellen.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

PERSONLIGT LEDARSKAP

PERSONLIGT LEDARSKAP PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

ATT LEDA FÖRÄNDRING. Ingen förändring utan ledarskap. Dessa övningar ger dig som ledare nyttiga saker att göra och prata om när du leder förändring.

ATT LEDA FÖRÄNDRING. Ingen förändring utan ledarskap. Dessa övningar ger dig som ledare nyttiga saker att göra och prata om när du leder förändring. ATT LEDA FÖRÄNDRING Ingen förändring utan ledarskap. Dessa övningar ger dig som ledare nyttiga saker att göra och prata om när du leder förändring. Innehåll Sida Leda från fronten 2 MBWA saker att prata

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Den konservativa organisationen

Den konservativa organisationen Den konservativa organisationen Marcus Ekström Inpre 4 VARNING! Användning sker på egen risk Tillämpning av materialet i detta dokument kan påverka företaget eller organisationens framgång och framtid

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Feedbackfrågor för personlig utveckling.

Feedbackfrågor för personlig utveckling. Personligt frågeformulär för att precisera utgångsläget (var du står idag) och för intresseanalys om vad du tycker är intressant. Besvara nedanstående frågor genom att välja en siffra mellan 1 och 9. Räkna

Läs mer

Det är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända.

Det är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända. Vem är du? För att bättre kunna vara den som ska leda andra mot ett visst mål behöver du ha god självkännedom. Det tyckte redan de gamla grekerna, som faktiskt hade just detta som sitt motto känn dig själv.

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Föreningstränare - Ledarskap

Föreningstränare - Ledarskap 1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Equips people for better business

Equips people for better business Equips people for better business The Corn Philosophy When I was young, I used to spend time with my grandparents on their farm. One day my granddad asked me to fix the fence. Instead I went swimming with

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Modul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok

Modul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok Modul 2 Förstå engagemang & åtgärdsstrategier Arbetsbok Detta projekt medfinansieras av Europeiska kommissionen. Denna publikation är uteslutande författarens ansvar. Europeiska kommissionen ansvarar inte

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt

Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt Översikt Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt Vad är en grupp? Hur utvecklas en grupp? Vad är ett projekt? Hur funkar projektet i den här kursen? Föreläsning 4 i perspektivkurserna

Läs mer

KAPITEL12 LEDARSKAP. Jacobsen & Thorsvik

KAPITEL12 LEDARSKAP. Jacobsen & Thorsvik KAPITEL12 LEDARSKAP 1 VAD ÄR LEDARSKAP? 1. Ledarskap är en rad handlingar som utövas av en eller flera personer. 2. Ledarskap har till avsikt få andra att göra något 3. Ledarskap ska bidra till att organisationer

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

Chefsprofilen Sammanställning av resultat Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1 Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Syftet med denna lärgruppsplan är att den ska fungera som en reseguide när du och din förening

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

K A R R I Ä R H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling. Rapport för: Testa Person ID: HC275500

K A R R I Ä R H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling. Rapport för: Testa Person ID: HC275500 U R V A L U T V E C K L I N G L E D A R S K A P H O G A N U T V E C K L I N G K A R R I Ä R Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling Rapport för: Testa Person ID: HC275500 Testdatum: Februari

Läs mer

INREDNINGSKURSER.SE Lektion 8 - Samarbetet med kunden !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!! Lektion 8 Samarbetet med kunden INREDNINGSKURSER.

INREDNINGSKURSER.SE Lektion 8 - Samarbetet med kunden !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!! Lektion 8 Samarbetet med kunden INREDNINGSKURSER. Lektion 8 Samarbetet med kunden Du får aldrig glömma att kundens hem är deras hem. Det innebär en svårighet som homestaging-konsult då det innebär att man måste involvera kunden samtidigt som man ska göra

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

Utvecklingssamtal våren Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

Utvecklingssamtal våren Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo Utvecklingssamtal våren 2014 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 25.4.2014 1 Agenda Varför utvecklingssamtal Utvecklingssamtal under förändringsprocesser Nya utvecklingssamtalsblanketter Samtalsteknik

Läs mer

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

OPQ. Team-egenskaper: Urvalsrapport. Namn Sample Candidate. Datum 31 december 2013. www.ceb.shl.com

OPQ. Team-egenskaper: Urvalsrapport. Namn Sample Candidate. Datum 31 december 2013. www.ceb.shl.com OPQ Team-egenskaper: Urvalsrapport Namn Sample Candidate Datum 31 december 2013 www.ceb.shl.com Inledning Sample Candidate har nyligen besvarat det frågeformulär om yrkespersonlighet som heter OPQ32 (Occupational

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med!

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med! Nya Linjer Unga tar inget ansvar Unga går inte att lita på Unga ledare har inte modet att ta på sig ideella uppdrag Unga kommer och går precis som de vill Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

Medan Aktiv inlärning

Medan Aktiv inlärning Studieteknik Mål Överblick Före Förbered för studier Planera Delta i undervisningen Medan Aktiv inlärning Lyssna och anteckna Tänk aktivt Kunskap och förståelse Efteråt Behållning av studierna Aktivera

Läs mer

Projektgruppens utveckling

Projektgruppens utveckling Projektgruppens utveckling Sida 1 Om projektgruppens utveckling En grupp med ett gemensamt mål genomgår huvudfaserna osäkerhet, rollsökning och mognad. Mellan huvudfaserna finns de konfliktlösa övergångsfaserna

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer