Mariehamn 2014 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mariehamn 2014 ISSN 1458-1531"

Transkript

1 Shipboard Management Praktiska verktyg för ledarskap till sjöss Av: Gustav Carlsson Gustav Carlsson Författare B o.s.v. Högskolan på Åland serienummer 30/2014 Program: Sjöfart Mariehamn 2014 ISSN Mariehamn 2009

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Sjökapten Gustav Carlsson Shipboard Management Praktiska verktyg för ledarskap till sjöss. Johan Hansen Högskolan på Åland Abstrakt: Detta arbete har haft som syfte att söka handfasta och praktiska metoder för att lära känna sin besättning och därefter anpassa sitt ledarskap till sjöss på bästa sätt. Bra ledarskap går ut på att vara kunnig och viss förmåga att läsa av andra människor. Mina frågeställningar handlar om hur man lär känna sin besättning på bästa sätt, samt vilket behov av ledarskap de kräver. Jag skriver också om vilka metoder som kan finnas till förfogande och hur ledaren själv kan förbättra sin förmåga att kommunicera. Jag använder mig av en kvalitativ litteraturstudie som metod, eftersom jag vill bygga vidare på redan etablerade idéer och göra arbetet lättillgängligt för oberoende granskare. Jag har främst använt mig av böcker och när jag har stött på en källa som kan ifrågasättas så gör jag det. Det jag har kommit fram till är att befälhavaren måste rannsaka sig själv och sitt ledarskap innan denne ger sig i kast med att leda en besättning. Befälhavaren ska därtill lära känna sin besättning och ett bra sätt att göra det på är att använda sig av MBTI (Myers Briggs Type Indicator). Det är ett enkelt redskap för att ta reda på vad de olika besättningsmedlemmarna behöver för ledarskap. Nyckelord (sökord): Ledarskap, management, möten, besättning, multikultur, kommunikation, SWOT-analys, planering, befälhavare, beslutsfattning, delegering, att leda en grupp, MBTI, personlighetstyper, Ledarskapspyramiden, organisation, sjöfart. Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 2014: Svenska 30 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Nautical Science Gustav Carlsson Shipboard Management Practical Tools for Leading a Crew at Sea Johan Hansen Johan Hansen Abstract: The purpose of this thesis is to present practical and hands-on methods for learning more about your crew and adapt your managing skills to get the best results from the crew. Solid management comes from getting to know your crew and find out their needs. I will also write about which methods the leader has at his/her disposal and how the leader can improve his/her ability to communicate. I will, for this thesis, use a qualitative literature study because I want to continue working on well-established ideas and make my thesis more accessible for independent viewers. I have mostly used books and if I have encountered a source that seems questionable, I will question it. What I have discovering on is that the Master must first examine himself and his management at sea, before embark his mission to lead the crew. The Master should also get to know his crew and one way to do so is to use the Myers Briggs personality test. It is easy means to find out which types of leadership every member needs and how to get the crew to work together. Key words: Leadership, management, meetings, crew, multi culture, communication, SWOT, planning, master, decision making, delegation, lead a group, MBTI, types of personality, the chain of command, organization, shipping. Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 2014: Swedish 30 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar Avgränsningar BAKGRUND Att leda en grupp Lär känna dig själv Vilken typ är du? Lär känna din besättning Vilka typer finns det i gruppen? Multikulturella besättningar Led gruppen Vem bedömer vem? Vad säger STCW-konventionen? Vad säger ISM? Ledarskapspyramiden Sätt upp tydliga mål Att berömma Att Tillrättavisa Att delegera Hur ska uppgiften delegeras? Beslutsfattning - Den Logiska Beslutstrappan Att Planera Samla information Mind Mapping SWOT-analys Tidsplanering (Time Management) Riskplanering och Riskbenägenhet Gruppers förmåga att hantera förändringar... 18

5 2.12. Kommunikation Att leda möten Mål och stilart hur ska man som ordförande bete sig? Vad ska finnas på dagordningen? Hur ska en deltagare bete sig? Deltagare och Nya deltagare vilka typer finns det? Att förhandla Skriftlig/Radiokommunikation Kroppsspråk METOD RESULTAT SLUTSATSER Diskussion Metoddiskussion REFERENSER Figurförteckning: Figur 1, the Eleven Qualities of a Succesful Manager (Tallack, 1996, s. 17)... 6 Figur 2, Social Styles (Bossanova Consulting: Social Style Category, 2014)... 8 Figur 3, Ledarskapspyramiden, (Tallack, 1996, s. 20) Figur 4, Reaktionsfaser (Blomquist & Röding, 2013, s. 175) Tabellförteckning: Tabell 1, Första motsatsparet (Lycken, 2000, s. 20)... 9 Tabell 2, Andra motsatsparet (Tallack, 1996, s. 19)... 9 Tabell 3, Tredje motsatsparet (Tallack, 1996, s. 19) Tabell 4, Fjärde motsatsparet (Lycken, 2000, ss ) Tabell 5, Matris (Tallack, 1996, s. 38) Tabell 6, Function: Controlling the operation of the ship and care for persons on board at the operational level (IMO, 2011, s. 122)... 12

6

7 1. INLEDNING 1.1. Syfte Med detta arbete vill jag söka praktiska/handfasta verktyg och råd på hur en ledare skall vara på sjön. I arbetet nämns oftast befälhavaren eller befälet som arbetsledare, men detta arbete skall även kunna ses som ett hjälpmedel även för andra befattningar ombord i ledarpositioner Frågeställningar Hur lär man känna sin besättning på bästa sätt? Har olika typer av människor/besättningar olika behov av andra typer av ledarskap? Vilka metoder/verktyg finns för att leda besättningen på bästa sätt i det dagliga arbetet? Hur kan man själv som befäl förbättra sin förmåga att kommunicera med besättningen? 1.3. Avgränsningar Mitt arbete skrivs med avseende på det dagliga arbetet ombord på fartygets däcksavdelning. Jag tar alltså inte upp andra avdelningar, såsom maskin- eller intendenturavdelningarna. Jag tar heller inte upp extraordinära situationer, såsom nödsituationer eller dylikt. Detta arbete speglar det normala dagliga arbetet ombord på ett fartyg. I arbetet förutsätter jag att befälhavaren redan har en grundläggande kunskap i ämnet sjöfart. Detta arbete är skrivet utifrån att befälet har en grundläggande tillit till sin besättning. Trots att dagens sjöfart utvecklas till mer multikulturella besättningar kommer det multikulturella perspektivet till viss del stå tillbaka i detta arbete. Jag kommer skriva kort om det, men hela arbetet är skrivet utgående från att 3

8 besättningen är kulturellt homogen och ser på ledarskap och auktoritet på ungefär samma sätt. Därför skriver jag heller inte huruvida religion påverkar ledarskapet i det dagliga arbetet. Orsaken till detta är att litteraturen jag har sökt och läst inte tar det multikulturella perspektivet i så stort beaktande. Vad gäller riskplanering och riskbenägenhet anser jag det vara så stort ämne och varierar med olika fartyg att en enskild utredning vore aktuell, därför nämner jag det här bara kort. Detta gör att kapitlet om planering är något nerbantat i det hela. Det finns många sätt att planera och i mitt projektarbete har jag valt att ta ett par av de enklaste, eftersom de går att implementera i flera olika perspektiv. 4

9 2. BAKGRUND 2.1. Att leda en grupp På alla fartyg är besättningen ordnade i mer eller mindre traditionella organisationer och inuti dessa bildas formella eller informella grupperingar. Dessa grupperingar kan förekomma inom vissa avdelningar, sociala förhållanden eller inom kulturella och religiösa kretsar. Det finns också grupper med avseende på den hierarkiska strukturen ombord, såsom däcksavdelningen, maskinavdelningen, etc. Grupperingarna kan te sig annorlunda när man ser hela organisationen ur ett fågelperspektiv; vissa grupper är aktiva, andra är passiva. Vissa är en tillgång för fartygets drift och andra är kontraproduktiva. Befälhavarens utmaning består i att få alla dessa individer (och deras grupperingar) att dra åt samma håll och skapa sammanhållning. Detta ska i sin tur leda till att fartygsoperationen blir så effektiv och ekonomiskt hållbar som det bara är möjligt. (Tallack, 1996, s. 16) Lär känna dig själv Vilken typ är du? Det finns en person som alltid kommer finnas med i alla besättningar man arbetar med och det är en själv. Det är viktigt att veta vilka färdigheter och förutsättningar man har och vilka man behöver. Bilden nedan illustrerar ett flödesschema för vilka färdigheter som krävs av en befälhavare. 5

10 Figur 1, the Eleven Qualities of a Succesful Manager (Tallack, 1996, s. 17) De elva egenskaperna, som är till vänster i figuren, delas upp i tre större grupper. Basic Knowledge and Information 1 är den grund en befälhavare står på när han/hon ska ta avgörande beslut i fartygsoperationen. Skills and Attributes 2 påverkar befälhavarens 1 Grundläggande kunskap och information. 2 Färdigheter och kännetecken. 6

11 beteende och prestationer. Den tredje gruppen, Meta-qualities 3, inverkar på hur bra befälhavaren tar till sig den information och kunskap som krävs i grupp ett och två. Bilden visar att befälhavaren måste vara uppmärksam på olika typer av information och ständigt värdera vilka färdigheter som krävs för olika typer av information. Man talar då om intern och extern information, mjuk och hård information. Intern information kommer från fartyget och dess besättning. Extern information kommer från rederiet, hamnar, befraktare osv. Mjuk information kommer ofta i det interna flödet. Då handlar det ofta om besättningens åsikter och känslor. Hård information kan komma både från det interna och det externa flödet, då talar man ofta om data och siffror. Befälhavaren måste optimera sina färdigheter och själv förstå hur en viss typ av information ska behandlas. I slutändan måste befälhavaren ständigt rannsaka 4 sig själv och hela tiden vara kritisk till sitt ledarskap. Det finns olika tekniker, checklistor och diagram för detta. (Tallack, 1996, s. 17). I fig.2 visas ett exempel på ett diagram man kan använda i självkritiskt syfte. Ledaren måste efter sin rannsakan av sig själv sätta upp tydliga mål med sitt ledarskap för att få ut något av sina ansträngningar (Bossanova Consulting: Social Style Category, 2014). 3 Kvalitéer som inte är direkt mätbara. 4 Grundligt utforska. 7

12 Figur 2, Social Styles (Bossanova Consulting: Social Style Category, 2014) 2.3. Lär känna din besättning Vilka typer finns det i gruppen? Myers-Biggs personlighetstest (MBTI) bygger på Carl Jungs försök att kategorisera de olika personlighetstyper som finns bland oss människor. Det är ett av världens mest använda personlighetstest och har fler decenniers forskning bakom sig. Det är framtaget framförallt i syfte att bättra på kunskaperna om sig själv, men det går att applicera på tredje person (Briggs Myers & Myers, 1980). De olika typerna delas upp i fyra motsatspar. Den övergripande särskiljningen görs mellan den extroverta 5 och den introverta 6 typen. Den extroverta personen riktar sin uppmärksamhet mot människor och ting i den yttre världen, medan den introverta riktar sitt intresse mot idéer och koncept i den inre världen (inom sig). Det andra motsatsparet (Tänkare - Sinnesförnimmelse) handlar om vilken typ av information som känns mest naturlig att ta till sig. Tredje paret (Tanke - Känsla) berör hur man väljer att bearbeta 5 Utåtvänd i sociala sammanhang. 6 Inåtvänd i sociala sammanhang. 8

13 informationen. Slutligen, det fjärde motsatsparet (Bedömning - Varseblivning) handlar om hur man upplever och förhåller sig till omvärlden (Lycken, 2000, ss ). Se tabellerna 1-4. Tabell 1, Första motsatsparet (Lycken, 2000, s. 20) Extrovert Utåtriktad Introvert Inåtriktad Tabell 2, Andra motsatsparet (Tallack, 1996, s. 19) Sinnesförnimmelse Handlingskraftig, men utan tålamod i planeringsstadiet. Trivs med rutin. Använder ofta sunt förnuft och är praktiskt lagd. Jobbar engagerat och har ordning och reda. Målmedveten Ombord: Den besättningsmedlem som är initiativrik, problemlösande och har god förmåga att ombilda idéer till handling. Intuition Gillar att bolla idéer med andra. Har en god översiktsbild, men glömmer ofta detaljer. Kreativ och god fantasi. Får föraningar som ofta visar sig stämma. Ombord: Den besättningsmedlem som är duktig på att planera långsiktigt, kan uttrycka sig bra, kan tänka utanför lådan. 9

14 Tabell 3, Tredje motsatsparet (Tallack, 1996, s. 19) Tanke Använder logiskt tänkande för ta itu med problem. Har en stark analytisk förmåga, men är dålig på att implementera sina idéer. Arbetar metodiskt. Är ofta skeptisk till planer som saknar hård data som grund. Ombord: Den besättningsmedlem som är duktig på ta reda på fakta/data och analysera den korrekt. Känsla Trivs med sällskap. Värdesätter social förmåga snarare än tekniska meriter. Är varm och sympatisk mot sina medmänniskor. Är mottaglig för människors humör och känslor. Har en tendens att förbise fakta och data, till fördel för magkänsla. Ombord: Bra på att skapa lagkänsla med sin besättning, ger gärna råd, duktig på att medla och kommunicera. Har lätt för att prata med alla, från stuvare till redare. Tabell 4, Fjärde motsatsparet (Lycken, 2000, ss ) Bedömning Ordning och reda Gillar struktur och planering. Detta ger en känsla av kontroll, utan detta infinner sig en känsla av obehag. Punktlig och har en god tidsuppfattning. Har en stark känsla för ordning och reda. Varseblivning Det ordnar sig... Improviserar och har ett öppet förhållningssätt till omvärlden. Diffus tidsuppfattning. Förhållandet till ordning och reda är ganska avslappnat. Man kan verka slarvig, men kan ändå få saker gjorda på rätt sätt. MBTI har dock kritiserats för att vara förlegad och man bör ha i åtanke att detta personlighetstest endast ger en fingervisning om människors olika typskillnader. Mycket av kritiken handlar om att det finns fler än de 16 typer som finns fastställda i Myers-Biggs test. Den är inte heller framtagen av forskare. Skaparna bakom testet är inga certifierade psykologer. (Sjöberg, 2010). 10

15 2.4. Multikulturella besättningar Ombord på dagens fartyg är det närmast omöjligt att inte komma i kontakt med andra kulturer då marknaden är mer global än någonsin. Den största skillnaden mellan kulturer i arbetslivet är oftast attityden angående auktoritet och regler gjorde Hofstede en undersökning som involverade fyrtio länder och utvecklade ett slags index på kulturella maktavvikelser (Power Differential Index, PDI) 7. Detta index mäter distansen mellan chefer och deras underordnade. Hofstede skapade sedan ett liknande index för attityder kring företagsregler och policies (Rule Orientation Index, ROI) 8. Nedan följer en matris på hur indexen kan användas och typexempel på länder och nationaliteter. (Tallack, 1996, s. 38). Tabell 5, Matris (Tallack, 1996, s. 38) High ROI Low ROI High PDI France, Italy, Greece, Spain, S America, India, Malaysia, Singapore Japan, Philipines, West Africa, East Africa Low PDI Germany USA, N W Europe, Scandinavia, Canada, Australia 2.5. Led gruppen Vem bedömer vem? Vid det här laget borde befälhavaren lärt känna sig själv och vilken typ av ledarroll han har. Dessutom ska han kunna identifiera styrkorna och svagheterna bland officerare och manskap. Nästa steg blir att få besättningen att arbeta ihop på ett produktivt och effektivt sätt. Detta är direkt beroende av hur de (besättningen) uppfattar och värderar befälhavarens ledarskap. Det har blivit allt vanligare i alla typer av organisationer att utvärderingar inte bara går nedåt i ledarskapspyramiden, utan också uppåt mot ledarna. (Tallack, 1996, s. 20) 7 Diversifierad syn på makt. 8 Uppfattning om rätt och fel. 11

16 Vad säger STCW-konventionen? I nedan tabell från STCW 2010 Manila Amandments kan man utröna följande: Tabell 6, Function: Controlling the operation of the ship and care for persons on board at the operational level (IMO, 2011, s. 122) Tabellen visar att personer med ledarroller ombord på ett fartyg ska ha kännedom om internationella konventioner, rekommendationer och nationella lagstiftningar. Därtill ska befälet kunna planera och koordinera, prioritera och ha en förmåga att bedöma tidsperspektivet för operationen. Därefter ska befälet kunna allokera arbetet över tid, delegera arbetet och ta beslut. Att befälet kan göra allt detta ska dokumenteras och utvärderas genom godkänd träning. Det finns många sätt att utvärdera befälhavarens ledarskapskompentens och det enklaste sättet att i efterhand utröna detta är om de 12

17 operationer som utförts har varit effektiva och i enlighet med rådande regler och lagar. (IMO, 2011, s. 122) Vad säger ISM? Ett problem befälhavaren har i val av ledarstrategi är att den måste stämma överens med omgivningens (redare, hamnar myndigheter etc.). Detta kan skapa svårigheter och missförstånd i verksamheten. (Tallack, 1996, s. 20) I ingressen, på plats nummer sex, till ISM-konventionen finns följande citat: The cornerstone of good safety management is commitment from the top. In matters of safety and pollution prevention it is the commitment, competence, attitudes and motivation of individuals at och vidare så står det att: all levels that determines the end result. (IMO, 2002, s. 1) "Safety Management Certificate" means a document issued to a ship which signifies that the Company and its shipboard management operate in accordance with the approved safety management system. (IMO, 2002, s. 2) ISM-konventionen syftar på hur befälhavaren och resten av besättningen ska utföra sina arbeten och vilka roller de har vid en nödsituation, samt åtgärder i händelse av miljöförstöring (IMO, 2002). Men det är inget som hindrar befälhavaren/rederiet att lägga till viktiga punkter i manualen. Konventionen lämnar alltså mycket åt befälhavaren att bestämma om sitt ledarskap, men det skall dokumenteras. Följande punkter är de som befälet kan påverka direkt hos sitt manskap: Engagemang (commitment): Uppstår när man har tydliga och identifierbara mål med verksamheten, både på gruppnivå och individnivå (Beer, 2009, s. 223). Kompetens (competence): Detta är den del som befälet inte själv kan ansvara för att besättningen har, utan han/hon måste lita på sina officerare att de kan sina saker. Dessa kommer då i sin tur att instruera och lära de övriga i manskapet (McEvoy, o.a., 2005). 13

18 Attityd (attitude): Motsvarar summan av tidigare erfarenheter och förväntningar på framtiden. Ofta kommer besättningens attityd spegla din egen. Det krävs mycket tillit och förtroende för att förändra attityder. Man måste också uppvisa engagemang och vara konsekvent i sitt handlande (Tallack, 1996, s. 21) Ledarskapspyramiden En vanlig syn på ledarskap belyses med hjälp av den s.k. Ledarskapspyramiden (fig.3). Den vänstra pyramiden i bilden visar det traditionella synsättet som finns mellan befäl och manskap, där information manskapet rapporterar uppåt i hierarkin och instruktioner färdas nedåt. Men på senare tid har perspektivet förändrats till pyramiden till höger. Manskapet har fått ett erkännande som den del av besättningen som ger inkomsterna, eller sänker utgifterna. Detta gör då att pyramiden blir omkastad. (Sales Laundry, 2009). Detta gör befälen till handledare, snarare än chefer. Befälen måste vara uppmärksamma på manskapets behov och kunna ge den resurser, övning och träning som krävs för att göra fartygsoperationen effektiv. (Tallack, 1996) Figur 3, Ledarskapspyramiden, (Tallack, 1996, s. 20) 14

19 Sätt upp tydliga mål Befälhavaren måste vara säker på att alla i besättningen vet vad de ska göra och vad för resultat som förväntas av dem. Ansvaret för särskilda nyckelområden måste vara identifierade och kunna sammanfattas med några enkla meningar. Befälhavaren bör berätta hur manskapet sköter sig under själva operationen. Om han gör det själv eller instruerar sina underbefäl att göra det spelar ingen roll (Tallack, 1996, s. 21) Att berömma För att förbättra besättningens prestationer är det viktigt att som befäl utvärdera dem och låta dem veta hur arbetet går. Man ska i princip alltid berömma direkt och helst offentligt, men man måste samtidigt fundera på vilken typ man har att göra med. Vissa tycker inte om att stå i centrum och i dessa fall ska man undvika offentliga uttalanden. (Henshaw, 2011) Att tillrättavisa En tillrättavisning måste på förhand vara meddelad av befälet att det kan komma när någon gör fel. Den bör komma så fort som möjligt, men helst inte offentligt (om det inte handlar om en grupp som gjort fel). Tillrättavisningen ska delas upp i två delar. Den första delen handlar om att förmedla exakt vad som gick fel och hur man gör rätt till nästa gång. Den andra handlar om att förlåta och blicka framåt 9. (Henshaw, 2011) Att delegera Syftet med att delegera arbete är att bli av med tradiga och ihärdiga sysslor som någon annan i besättningen klarar av. Dessutom är det också för att befälhavaren ska kunna göra mer produktiva sysslor. Det kan till exempel vara att planera (återkommer nedan om det) för framtiden och skaffa sig ett fågelperspektiv för hela fartygsoperationen. Detta ställer vissa krav på befälhavaren, såsom att han/hon ska veta vilka uppgifter som kan delegeras och vilka som befälhavaren ska göra. (Tallack, 1996, s. 22) Hur ska uppgiften delegeras? Det finns olika sätt att genomföra en delegation. Nedan följer några exempel (Tallack, 1996, s. 23): 9 Att dra ett streck över en fadäs. 15

20 Beordra: I dagens samhälle ses det förlegat att beordra sitt manskap att göra diverse sysslor. Det är i nödsituationer orders får en ordentlig genomslagskraft. Instruera: Detta är det vanligaste sättet att delegera till sjöss. Ofta är mottagaren ovan vid uppgifterna och troligtvis ovan vid den auktoritet som kan förväntas av en. Ett exempel på detta kan vara när ett juniorbefäl får en uppgift som befälhavaren i normala fall gör, men överbelastning i arbetet tvingar befälet till delegering. Begära: Ett fullt acceptabelt sätt att delegera, men mottagaren kan få en känsla av att befälet är skyldig en gentjänst efter genomförd tjänst. Föreslå: Kan vara riskabelt om man inte vet hur mottagaren kommer reagera. Det finns en risk för att mottagaren slingrar sig ur arbetet som skall utföras. Rådfråga: Denna möjlighet är genomförbar om befälet har i syfte att ska lagkänsla. Bönfalla: Befälhavaren får aldrig bönfalla. Det kan få helt motsatt effekt på vad befälet vill uppnå, eftersom det gör att besättningen kan tappa förtroendet för befälets ledarskap Beslutsfattning - Den Logiska Beslutstrappan Om befälhavaren hamnar i en situation där han/hon inte vet vilket beslut som är mest korrekt kan följande flödesschema vara till stor hjälp (Tallack, 1996, s. 24): Identifiera problemet: De flesta problemlösningar är generiska och kan passa in på många olika typer av problem. Därför spelar rutin en väldigt stor roll hos befälhavaren. Ju mer rutinerad befälhavare, desto snabbare kan ett problem identifieras. Definiera problemet: Görs på bästa sätt genom att samla information och data. Använd gruppen och delegera! Inom vilka ramar: Man måste vara tydlig med vilket resultat man vill uppnå, samt en passande åtgärd för ändamålet. 16

21 Tillvägagångssätt: Beslutas om tillsammans med ovanstående punkter i beaktning. Anpassa beslutet: Behöver man göra kompromisser för att uppnå önskat resultat bör man på förhand ha tagit reda på vilka dessa kompromisser kan vara och vilka man går med på. Implementera! Gör uppföljning: Är beslutet rätt? Behöver man ändra åtgärderna över tid? 2.8. Att planera Med planering menas insamlandet av och jämförelser med information, så man är förberedd för det oväntade. Där ingår även gruppen, som ska veta vad befälet har för intentioner och vad som förväntas av dem. (Tallack, 1996, s. 25) Samla information Mind Mapping 10 De flesta människor är vana (och upplärda) att planera med ett linjärt perspektiv, men svårigheten ligger då i att prioritera och göra uppgifter i rätt ordning. Mycket tid läggs då på själva utformandet av planen. Med Mind Mapping skapas en mer naturlig process i den mänskliga hjärnan. Allt som behöver utföras noteras ned på papper och kan sedan övervägas och prioritera. Man kan likna processen vid att planen formas i moduler, istället för att byggas upp sten för sten. (Tallack, 1996, s. 27) SWOT-analys I samband med att man börjar med ovanstående metod bör man göra en SWOT-analys för att lättare överblicka styrkor och svagheter. Strengths/Weaknesses 11 : Sammanfatta besättningens styrkor. Vilken attityd förekommer ombord? Finns det särskilda färdigheter som kan utnyttjas? Hur fungerar utrustningen ombord? Opportunities/ Threats 12 : Hur ser marknaden ut? Hur påverkar politiska beslut verksamheten? Finns det ett embargo? Risk för krig? (Branch, 1998, ss ). 10 Tankekarta, anteckning i fri stil. 11 Styrkor och svagheter. 17

22 2.9. Tidsplanering (Time Management) Ledarskap och planering handlar i stora drag om allokering av resurser (personal, material, pengar, etc.). Men den resurs som kan vara svårast att fördela rätt är tid, eftersom den inte är lagringsbar eller återbetalningsbar. Är man osäker på hur tidseffektiv man är kan man anteckna ned vad man har gjort och hur lång tid det tagit. Sedan kan man budgetera tiden och man får då en övergripande bild på hur man spenderar sin arbetstid. Man bör snabbt kunna se vilka uppgifter som kan ta en mindre andel av den vakna tiden och vad man kan delegera till andra i besättningen. (Tallack, 1996, s. 30) Riskplanering och riskbenägenhet Hur man hanterar risker är till stor del en attitydfråga. Om befälet går runt och tänker att det händer aldrig mig blir chocken mycket större och smällen slår hårdare. Sambandet mellan riskplanering och implementering av denna lyder:...mindre riskbenägenhet, bättre förberedd, färre överraskningar - (Magnusson & Lewenhaupt, 2013, s. 13) Gruppers förmåga att hantera förändringar Förändring är något varje organisation (som vill överleva) kommer att behöva utföra. Exakt vad en förändring innebär är olika från situation till situation. När en förändring äger rum uppfattas den antingen som ett hot eller fara. Detta är beroende av vilken typ man är. Oftast är reaktionen en kombination av båda och alla i gruppen/besättningen kommer gå igenom faserna som beskrivs nedan. Förnekelse är det första som inträffar vid en större förändring. Befälet måste vara uppmärksam på detta, eftersom det kan tolkas som att personen i fråga redan har accepterat förändringen. I förnekelsestadiet krävs det att befälet tillhandahåller mycket information och tid för den att smälta hos mottagaren. Under motståndsfasen uppkommer de flesta problemen. Här kommer besättningen visa tecken på vrede, klander, ångest, depression etc. Med stor sannolikhet är det befälet själv som insett att en förändring har varit oundviklig (och då genomfört) varför han/hon kommer få en del personliga påhopp. Det bästa befälet kan göra under denna fas är att lyssna på besättningen, vara sympatisk och uppmuntrande. Man ska 12 Möjligheter och hot. 18

23 undvika att gå i diskussion och försöka få besättningen på andra tankar. När befälet väl klarat av motståndet kommer förvirringsstadiet. Nu börjar besättningen fundera på vad som gäller och komma med egna synpunkter. Man börjar också utforska möjligheter ur förvirringen som har uppstått. Alla i manskapet kommer inte komma till denna fas samtidigt, utan de som är mottagliga för förändring kommer också agera testgrupp. Nu börjar själva inlärningsprocessen för den förändring som ägt rum. Endast kortsiktiga mål är rekommenderade att man sätter upp. Engagemang uppstår när individerna i besättningen börjar jobba som en grupp. De som är mest engagerade ser redan fram emot nästa utmaning. I denna fas är det läge att sätta upp mer långsiktiga mål och samtidigt försöka få besättningen att inse att förändring är en naturlig del om man vill nå framgång. (Blomquist & Röding, 2013, ss ). Figur 4, Reaktionsfaser (Blomquist & Röding, 2013, s. 175) Kommunikation En förutsättning med god kommunikation är att förstå andra människors behov och önskemål. Kommunikation handlar till stor del om perspektiv och kunna förstå andra människors vinklar när ett problem uppstår. (Blomquist & Röding, 2013, s. 113). Det finns en rad olika sätt kommunicera och nedan kommer några av dem att tas upp Att leda möten Många tycker att möten ofta ett slöseri med tid och att det är en plats där idéer tas upp för att sedan strypas och glömmas bort. Men det är fortfarande det bästa sättet (och vanligaste) formen för att få ut stora mängder information till så många som möjligt som i sin tur ska förstå och tolka informationen korrekt (Tallack, 1996, s. 31). Möten kan variera, från att vara formella till väldigt spontana och okonventionella. Men några saker man ska tänka är följande: 19

24 Mål och stilart hur ska man som ordförande bete sig? Beroende på syftet med mötet så kan man antingen göra det formellt/informellt, informativt etc. Ett exempel på formellt möte kan vara ett säkerhetsmöte, där dagordningen är av en mer seriös natur. Den typen av möte med bredast syfte (alltså att man kan ta i stort sett vad som helst på dagordningen) är det s.k. informella planerade mötet. (Blomquist & Röding, 2013, s. 212) Ordföranden på mötet skall beakta följande (Tallack, 1996, s. 32): Håll själva processen av mötet inom ramen för syftet. Man ska alltså inte påverka själva utfallet av mötet utan snarare se mötet som ett förlopp. Man ska göra en övergripande summering av varje punkt på dagordningen. Vid ett beslut där man kommit överens om något skall det noteras tydligt om vad som ska göras, vem som ska göra vad, och när det skall göra. Man ska vara beredd att tillfälligt lämna ifrån sig ordförandeposten när punkten på dagordningen handlar om något som en besättningsmedlem har större kunskap om, t.ex. maskinfrågor. Var ombord man väljer att hålla mötet visar deltagarna hur formellt mötet blir. T.ex. om man väljer att ha det på bryggan eller i mässen och vilken typ av bord man använder. Ett fyrkantigt har tydliga platser som visar på rang (i kortändorna) medan ett runt bord gör alla jämlika och ger en mer informell känsla. (Tallack, 1996, s. 32) Vad ska finnas på dagordningen? Själva innehållet kan man konstruera hur man vill, men vissa saker bör man ha i åtanke. Ordningen för punkterna ska man tänka på, samt om det finns något på dagordningen som kan vara föremål för konflikt/skilda intressen. Man ska då på förhand fundera ut hur konflikten ska hanteras (Blomquist & Röding, 2013, s. 126) Hur ska en deltagare bete sig? Man ska inte förhasta sig, utan låta andra tala ut före dig och våga ge sig tid till att logiskt och metodiskt konstruera sina argument (Fletcher, 1984). Om man vet på förhand att någon annan tycker samma sak kan det vara bra att låta denne tala först och sedan förstärka och bygga på argumenten. Men man ska samtidigt inte fastna på detaljer, det finns då risk för att man tappar känslan för själva mötet (Tallack, 1996, s. 32). 20

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

PERSONLIGT LEDARSKAP

PERSONLIGT LEDARSKAP PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Utvecklingssamtal. En introduktion för chefer. Kompetensforum vid Uppsala universitet

Utvecklingssamtal. En introduktion för chefer. Kompetensforum vid Uppsala universitet Utvecklingssamtal En introduktion för chefer Kompetensforum vid Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte och innehåll... 5 Varför utvecklingssamtal?... 5 Utvecklingssamtal en del

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva Bengt Kallenberg Vi kommer att prata om... - Grupp och team, vad och varför? - Nycklar för att lyckas - Ledarskapet - Sammansättningen - De olika faserna,

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING Skapa initiativ för din projektgrupp för att lyckas Webinar 2012-03-08 VAD ÄR PROJECTPLACE? SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE I SIFFROR Grundades 1998

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Framgångsrik processförändring

Framgångsrik processförändring Framgångsrik processförändring SAST 08-11-27 Marie Klemets Tel: 070-586 25 75 Mail: marie.klemets@kac.se Inledning Syfte Att förmedla att förändringsledningen inte är hokus pokus, utan ett systematiskt

Läs mer

Decision Dynamics JTI. TypeView JTI Rapport 10 maj 2013. 1997-2011 Optimas AS och Decision Dynamics AB. www.decisiondynamics.se.

Decision Dynamics JTI. TypeView JTI Rapport 10 maj 2013. 1997-2011 Optimas AS och Decision Dynamics AB. www.decisiondynamics.se. Decision Dynamics JTI TypeView JTI Rapport 1997-2011 Optimas AS och Decision Dynamics AB. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg för strategisk personalutveckling

Läs mer

2014-11-21 Av Patrik Österblad

2014-11-21 Av Patrik Österblad 2014-11-21 Av Patrik Österblad The interview We take a dive into a situation most of us have been in. The job interview. Questions and answers you as a job seeker perhaps should ask, as well as what you

Läs mer

Alchemy magin i att leda tillsammans

Alchemy magin i att leda tillsammans Alchemy magin i att leda tillsammans I höst har vi den stora glädjen att stå värdar för en internationellt erkänd utbildning i delat ledarskap och upplevelsebaserat lärande. Är den här utbildningen för

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Hur chefer kommunicerar

Hur chefer kommunicerar Hur chefer kommunicerar Undersökning BY& KRY BYLANDER KRYLANDER 1 Indikativ undersökning Syfte att öka förståelsen för organisationers utveckling av chefer till kommunikativa ledare Utförd oktober november

Läs mer

Gruppdynamik att få en grupp att fungera

Gruppdynamik att få en grupp att fungera Gruppdynamik att få en grupp att fungera Rune Olsson PIE IEI LiU http://www.iei.liu.se/pie/olssonrune/material/projekt_och_grupp? Upplägg Vad är en grupp? Gruppsutveckling Problemlösarstilar Beslutsfattande

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

Uppförandekod VIKING LINE UPPFÖRANDEKOD 1

Uppförandekod VIKING LINE UPPFÖRANDEKOD 1 Uppförandekod 1 Etiska regler och riktlinjer för Viking Line koncernen Koncernen Viking Line strävar efter att agera ansvarsfullt i de länder och de sammanhang där koncernen är verksam. Det betyder bland

Läs mer

KRAV FÖR EFFEKTIVT GRUPPARBETE

KRAV FÖR EFFEKTIVT GRUPPARBETE KRAV FÖR EFFEKTIVT GRUPPARBETE Varje individ måste förstå hela det problem som ska lösas och inte bara sin egen del. Varje individ måste förstå hur han/han kan bidra till att lösa problemet. Varje individ

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

Hitta dina okända drivkrafter för att nå bättre resultat! Jonas Rickle, Positively Group!

Hitta dina okända drivkrafter för att nå bättre resultat! Jonas Rickle, Positively Group! Hitta dina okända drivkrafter för att nå bättre resultat! Jonas Rickle, Positively Group! Vad vill du jobba med?! VD för ett storbolag! Elitsoldat! Senator! Rektor för universitet! Assistent till en berömd

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Exempel på mallar. Är din HR funktion. Liam Ulvhag

Exempel på mallar. Är din HR funktion. Liam Ulvhag Exempel på mallar Är din HR funktion mogen för en SLA? Liam Ulvhag Förtydliga en komplex organisation 1. Det är dags att formalisera en professionell relation mellan HR och linjen Att implementera en HR

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Christina Sullivan 2013-11-21

Christina Sullivan 2013-11-21 Christina Sullivan 2013-11-21 Innehållsförteckning Översikt Välkommen Beskrivning Behov Styrkor Vill du fortsätta? 3 4 5 6 8 10 2 Översikt Kära Christina Sullivan Gratulerar, du har precis besvarat och

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Hur lyckas med förändring?

Hur lyckas med förändring? 1 Hur lyckas med förändring? Mattias Hermansson, förändringsledare 2 Agenda förändringsmättnad förändringsledning ledarskap och samarbete fokus 3 Vem är Mattias Hermansson? Förändringsledare Chef Föreläsare

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS?

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? Jan Axelsson Samverkansdirektör Projektledare NAP/LiU LESSON NR 1 ÖRAT MOT MARKEN Du måste förstå kärnverksamhetens villkor! Sätt alltid kärnverksamheten i centrum

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen

Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen Handledare: Anders Lundberg 2014-04-17 1 Sammanfattning Syftet med detta arbete är att visa på hur det går att

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad

Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad GUNNAR WISMAR Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad Auktoritär ledarstil Leder gruppen med fast hand mot målet Tar alla beslut och allt ansvar Sätter alla mål Kväser

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Ledarutveckling utöver det vanliga

Ledarutveckling utöver det vanliga Ledarutveckling utöver det vanliga Ö p p n a p r o g r a m 2 0 0 8-2 0 0 9 Programansvariga LARS OLSSON lars.olsson@effect.se Lars vill i sin yrkesroll befinna sig i gränslandet mellan organisations- och

Läs mer

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag Företagens anseende i Sverige 2011 Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag 1 TNS SIFOs Anseendeindex 2011 Denna rapport innehållet Fakta om studien och kontaktuppgifter

Läs mer

profile4professionals Axiologisk Karriärprofil Kim Sample 4 Oktober 2006 v1.2.7

profile4professionals Axiologisk Karriärprofil Kim Sample 4 Oktober 2006 v1.2.7 profile4professionals Axiologisk Karriärprofil Kim Sample 4 Oktober 2006 v1.2.7 Bäste Kim, Välkommen! Vi tror att denna rapport kommer att bli en värdefull tillgång för dig oavsett om du befinner dig i

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Tillgängliga resurser. Definitionen av en sund budget. DU 2.1 Riskhantering och beredskapsplaner Definitionen av risk i projektledning.

Tillgängliga resurser. Definitionen av en sund budget. DU 2.1 Riskhantering och beredskapsplaner Definitionen av risk i projektledning. REVEAL Course PM3 Level 2 Advanced Topic: Project Management Reveal kurs projektledning Nivå Avancerad Ämne: Projektledning Modul 1: Projektets budget: resurser och definitionen av en sund budget DU 1.1

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Från inspiration till framgång

Från inspiration till framgång Från inspiration till framgång En kulturresa Stockholm, Oktober, 2013 Äntligen måndag I Stockholm I Oktober 2013 1 Hilti & Hilti Svenska AB Moderbolag: Hilti AG, Liechtenstein familjeägt Fokus på bygg-

Läs mer

Ledarskapsutbildning 5 dagar

Ledarskapsutbildning 5 dagar Ledarskapsutbildning 5 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Riktlinjer för avgång och avveckling

Riktlinjer för avgång och avveckling Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Ledarskap, säkerhetsklimat, säkerhetsbeteende och lärande från incidenter. Marcus Börjesson Ann Enander Anders Jacobsson Åsa Ek Roland Akselson

Ledarskap, säkerhetsklimat, säkerhetsbeteende och lärande från incidenter. Marcus Börjesson Ann Enander Anders Jacobsson Åsa Ek Roland Akselson Ledarskap, säkerhetsklimat, säkerhetsbeteende och lärande från incidenter Marcus Börjesson Ann Enander Anders Jacobsson Åsa Ek Roland Akselson Lärande från incidenter för säkerhet inom farliga verksamheter

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

05 November 2014. Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. ><((((º>

05 November 2014. Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. ><((((º> 05 November 2014 Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. > EMPLOYER BRANDING 1995 BIGFISH! ERIK BERGSTRÖM KOMMUNIKATIONSSTRATEG Vi gör det komplicerade! enkelt. Och det enkla intressant.! Bigfish

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer