DIABETESVÅRD. Rapporterar du till Equalis egenmätarprojekt i samarbete med SFSD? Om inte, börja nu! Mer resultat behövs.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIABETESVÅRD. Rapporterar du till Equalis egenmätarprojekt i samarbete med SFSD? Om inte, börja nu! Mer resultat behövs."

Transkript

1 DIABETESVÅRD Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård NR Rapporterar du till Equalis egenmätarprojekt i samarbete med SFSD? Om inte, börja nu! Mer resultat behövs.

2

3 DIABETESVÅRD NR Ordföranden har ordet Ett stort tack till er alla att jag fick förtroendet att under två år leda SFSD som ordförande. Ett ärofyllt och ansvarsfullt uppdrag som jag känner mig hedrad att få inneha. Som medlem i föreningen sedan mitten av åttitalet har det känns tryggt att vara i bakgrunden och beundra alla som gjort ett fantastiskt arbete i styrelsen. Nu har jag själv varit aktiv i styrelsen ett år och insett att det är mycket arbete som görs varav en del inte syns direkt men påverkar oss som yrkesgrupp. Jag tänker då på de olika arbetsgrupper som medlemmar och styrelsemedlemmar sitter i för att bevaka vår profession och tillföra våra specifika kunskaper detta är ett viktigt arbete. Det var första gången som jag var bakom kulisserna i symposieförberedelserna och genomförandet och det är också ett stort arbete som ligger bakom detta. En konst att få ihop ett givande program som skall tillfredsställa kollegor i primärvården, barnsjukvården, medicinkliniker och äldrevården. Jag hoppas verkligen att ni fått något med er oavsett arbetsplats. Alla fantastiska kollegor som föreläste och gjorde posterpresentationer på våra symposiedagar är värda en speciell uppmärksamhet och stort tack. Alltid spännande att se och höra vad som händer ute i landet. Otroligt att se vilken kraft och nyfikenhet det finns bland oss. Flera kollegor studerar och forskar vilket givetvis påverkar vår status och vårt inflytande. Är övertygad om att detta inspirerar och berikar våra medlemmar. Givetvis skall styrelsen fortsätta arbetet med vår specialistkompetens som sakta och säkert fortskrider när vi har ny information så kommer det ut på hemsidan och som medlemsmail. Utvärderingen från årets dagar är till största delen mycket positiva och förhoppningsvis fick ni som var där med er något som ni kan ha användning av i framtiden. Egon Rommerdal är den som fått absolut i särklass bäst i utvärderingen men också Lena Landstedt Hallin med sin föreläsning om personcentrerad mål hur vi sätter vi och utvärderar dessa. Henrik Karlsson Nääs som berättade om hur han själv hanterar sin diabetes och inte låter den bestämma har fått mycket positiv respons. Han har också framför ett stort tack att han fick komma och dela med sig av sina erfarenheter. Ser nu fram mot en tid att njuta av sol och värme för att ladda batterierna. Hoppas att ni alla får en skön sommar. Ingela Bredenberg T INNEHÅLL Mäter blodsockermätarna rätt 4 Nationella programrådet 6-8 Personcentrerad vård Diabetescoach Debattartikel 16 Sjuksköterskans roll Årets Diabetessjuksköterska 20 Stipendiater ATTD Rapport från symposiet 26 Kvalitetsmål för blodsockermätare Forsknings nytt 32

4 4 DIABETESVÅRD NR Mäter blodsockermätarna rätt? Tillsammans med Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) startade Equalis Egenmätarprojektet för att demonstrera att det var möjligt att systematiskt samla in resultat från de jämförelsemätningar som regelbundet görs på landets diabetesmottagningar i samband med ordinarie diabeteskontroller. Ny ISO-standard Den som tillverkar och säljer system för blodsockermätning 1 för egenanvändning måste intyga att systemet uppfyller krav som beskrivs i den internationella standarden ISO 15197, innan systemen får börja säljas. För Europa får tillverkaren därmed rätt att CE-märka systemet enligt IVD-direktivet. Förra året reviderades standarden och kom ut i en ny version: 15197:2013 [1]. Den nya standarden ställer högre krav på robusthet, säkerhet och mätnoggrannhet för mätsystemen än vad den gamla versionen gjorde. När det gäller mätnoggrannhet innebär kravet att den patient som använder mätaren ska kunna lita på att minst 95 % av alla resultat ska vara inom ±15 % från det resultat man skulle ha fått med en jämförelsemetod. Detta gäller för blodsockernivåer över 5,6 mmol/l. Vid lägre nivåer ska minst 95 % av resultaten vara inom ±0,8 mmol/l från jämförelsemetoden. Den nya standarden har formellt redan trätt i kraft, men det anges en övergångsperiod fram till 22 maj 2016 innan alla blodsockermätare på marknaden måste uppfylla de nya kraven. Om kraven därefter inte uppfylls får produkterna inte längre säljas. Vid upphandlingar av teststickor kan man redan nu kräva att den nya kravnivån ska uppfyllas. För särskilda ändamål går det också bra att t ex kräva att noggrannheten ska vara bättre än ±0,83 mmol/l vid låga blodsockernivåer, eller att gränsen för noggrannhet ska vara ±10 %. Varken ISO kraven, som uppfylls genom att visa resultat från tester av en ny produkt innan den kommit ut på marknaden, eller resultat av SKUP-utprövningar talar emellertid om hur mätarna fungerar i verkligheten sedan de väl kommit till rutinanvändning hos slutanvändaren. Systemen kan fungera bra med hög andel resultat inom ±15 % i samband med introduktionen eller upphandlingen. Efter en tids användning kan det ändå visa sig att systemen inte fungerar lika bra, t ex efter att nya lotter av testremsor tillverkats och instrumenten använts en tid. Laboratorieinstrument som används i sjukvården kontrolleras regelbundet med en rad olika kontrollrutiner. Patienternas egenmätare bör också kontrolleras regelbundet under hela tiden som de används. Egenmätarprojektet Diabetessköterskorna i Sverige har en viktig funktion genom att förse diabetespatienter med rätt sorts blodsockermätare och med utbildning i hur man mäter blodsockret. En annan viktig roll är att kontrollera att mätarna fungerar så bra som de förväntas göra. Laboratorieinstrument kontrolleras normalt genom att man mäter på utskickat provmaterial, ett externt kontrollprov. Just blodsockermätare råkar vara särskilt besvärligt att kontrollera på det sättet, eftersom de moderna blodsockermätarna är konstruerade för att mäta på helt färska blodprov där blodkropparna fortfarande lever. Det säkraste sättet att kontrollera om blodsockermätaren mäter rätt är därför att jämföra resultatet med en samtidig mätning med ett annat instrument, s.k. parallellmätning. Tillsammans med Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) startade Equalis Egenmätarprojektet för att demonstrera att det var möjligt att systematiskt samla in resultat från de jämförelsemätningar som regelbundet görs på landets diabetesmottagningar i samband med ordinarie diabeteskontroller. Sedan starten har mer än 2500 resultat rapporterats in från cirka 30 diabetesmottagningar. För varje diabetespatient rapporteras två mätresultat från patientens mätare och ett resultat från mottagningens mätare på Equalis webbplats. På Equalis gör vi löpande sammanställningar av resultaten per fyraveckorsperiod. Sammanställningarna finns tillgängliga på webbplatsen. Resultat Avvikelserna (medelvärdet av de två mätningarna med egenmätaren i förhållande till mottagningarnas HemoCuemätare) över tiden för de fem vanligaste mätarna framgår av figur 1. De färgade linjerna är viktade medelvärden över tiden. För just dessa mätare är alltså ge-

5 DIABETESVÅRD NR nomsnittsavvikelsen från HemoCue-resultaten för närvarande mindre än 10 %. Genomsnittsfelet, eller det systematiska felet, är ofta litet i förhållande till slumpfelet för varje mättillfälle. Slumpfelet får vi en uppfattning om genom att se på skillnaden mellan de två resultaten med egenmätaren och beräkna ett spridningsmått, CV%. I ett tältdiagram kan man illustrera kombinationen av det systematiska felet och slumpfelet, som blir ett uttryck för noggrannheten för 95 % av resultaten. Figur 2 sammanfattar noggrannheten resultat under 2013 och för blodsockernivån <10 mmol/l. Varje mätsystems resultat sammanfattas med en punkt som helst ska ligga lågt ner i diagrammet (lågt slumpfel) och i mitten i sidled av diagrammet (litet systematiskt fel). Den streckade röda linjen visar gränsen för 20 % fel i förhållande till jämförelsemetoden, den gröna prickade linjen gränsen för 15 % fel och den gröna heldragna linjen visar gränsen för 10 % fel. De bästa resultaten hamnar alltså inom det lilla tältet med heldragna gröna linjer. En fullständig rapport med 2013 års resultat finns på webbplatsen [2]. Totalt har vi resultat från 35 olika kombinationer av mätare och testremsor, men för många mätare är resultaten dock så få att det inte går att dra några slutsatser. Diskussion Under 2013 hade samtliga mätare i figurenen noggrannhet som var bättre än 20 % i förhållande till samtidig HemoCuemätning. För flertalet mätare var noggrannheten också bättre än 15 %, och för några var noggrannhet till och med bättre än 10 %. Så här såg alltså resultaten ut för Hur det kommer att se ut under 2014 vet vi ännu inte. Med nya lotter av testremsor kan man tänka sig förändringar både till det bättre och sämre. Om vi fortsätter att sammanställa resultaten av regelbundna jämförelsemätningar kommer vi så småningom att få veta svaret. En begränsning med projektet så här långt är att det endast är ett fåtal mottagningar som rapporterar resultat. På det viset får vi inte tillräckligt många observationer för de mera ovanliga mätarna. Det vore intressant att se om dessa presterar bättre eller sämre än de mest vanliga. Är HemoCue en tillräckligt bra jämförelsemetod? Varför används HemoCue som jämförelsemetod? Svaret är att det är den som mottagningarna i de flesta fall använder. Vi har anledning att tro, mot bakgrund av resultaten i Equalis utskick av externkontrollmaterial, att HemoCue-mätarna i genomsnitt på många prov mäter rätt nivå. Eftersom vi här räknar med medelvärden från flera olika HemoCue-mätare tror vi också att genomsnittsfelet är litet. Ett mindre antal resultat har rapporterats med Precision Exceed Pro som jämförelseinstrument, men det är ännu inte så många att det går att dra några slutsatser. Men det vore utmärkt om flera mottagningar, som använder Precision Exceed Pro eller andra jämförelsemetoder kunde rapportera resultat till projektet. Vi kan då redovisa noggrannheten för egenmätarna även i förhållande till andra jämförelsemetoder. Det skulle vara intressant att veta om de resultaten i så fall avviker från resultaten jämfört med HemoCue-mätarna. Vem ska betala projekt av den här typen? Hittills har Egenmätarprojektet finansierats inom ramen för respektive mottagning och Equalis övriga verksamhet. För Fig. 1 Fig. 2 Protokoll för egenmätarkontroller att kunna förbättra inrapporteringsrutiner och databearbetning vid Equalis och ge nödvändiga resurser till de mottagningar som deltar med arbete behövs en varaktig finansiering. Det vore rimligt att en liten andel av staten och landstingens kostnader för testremsor avsattes för löpande kvalitetssäkring av typ Egenmätarprojektet. Intill dess vi hittat en finansieringsform hoppas vi på fortsatt och helst ökat deltagande i nuvarande form. På Equalis webbplats finns protokoll (figur 3 nedan) och instruktioner för hur man deltar. wfigur 3 visar ett protokoll som kan används och hämtas på Equalis webbplats Referenser 1 ISO 15197:2013 In vitro diagnostic test systems - Requirements for bloodglucose monitoring systems for self-testing in managing diabetes mellitus. 2 %C3%85rsrapport_glukosm%C3% A4tare_2013.pdf 1 system innefattar kombinationen av mätare och teststicka eller annat förbrukningsmaterial som är nödvändig för att göra en blodsockermätning Genomsnitts CV% egenmätare figur Glukosnivå lägre än10 mmol/l Sammanlagt fel för mätare med fler än 10 resultat Systematiskt fel (%) Mottagningens namn:. Mottagningens deltagarkod i Equalis: Rapportör/kontaktpersson. E-postadress:. Patient- ID (rapporte ras ej till Equalis) Mottagningens mätare (typ) Datum Resultat med mottagningens mätare (mmol/l) Egenmätare (typ) Första resultatet med egenmätaren (mmol/l) Andra resultatet med egenmätaren(m mol/l) Finns anledning till felvärde? (valbara alternativ) Annan anledning till felvärde? Annan kommentar Accu Chek Aviva Accu Chek Aviva Nano Accu Chek Compact Plus Accu Chek Mobile Contour Ascensia Contour Contour XT FreeStyle Lite GlucoCard Xmeter GlucoMen LX MedCore Care Precision Xceed Wellion Linus Fig Registrera resultaten på Equalis hemsida (http://www.equalis.se) under rubriken enkäter och Glukosmätarprojektet, SFSD. Equalis sammanställer rapporterade resultat varje vecka. Normalt omfattar sammanställningarna de resultat som rapporterats de senaste 4 veckorna.

6 behandlingsstrategi 6 Typ 1- DIABETESVÅRD NR diabetes Nationella programrådets nya verktyg för dig som behandlar patienter med typ 1-diabetes Nationella programrådets arbete har resulterat i att man har kunnat identifiera sju framgångsfaktorer hos landsting och vårdenheter med särskilt goda resultat i diabetesvården. Programrådet har tagit fram behandlingsstrategier för att stödja hälso- och sjukvården i ett strukturerat omhändertagande. SKL_NP_BehandVård_Typ1-JN2.indd Bakgrund Nationella riktlinjerna för diabetesvården 2010 utvärderades 2011 och resulterade i en rapport samma år. Rapporten visade bland annat att både ledningen och politiken har varit engagerade på olika sätt och de flesta landsting tycker att riktlinjerna ger tillräcklig vägledning när beslut ska fattas. Utvärderingen visade på ett par förbättringsområden. Utbildningsnivån inom sjukhusvården och primärvården var förhållandevis hög. Gruppbaserad patientutbildning är vanligare vid sjukhusmottagningar än i primärvården och endast ett fåtal erbjuder kulturanpassad patientutbildning. Grupputbildning har en hög prioritet i de Nationella riktlinjerna, trots det utförs inte denna typ av utbildning i hög utsträckning nationellt sett. Man kunde också se att andelen personer som hade ett HbA1c värde över 73 mmol/mol och med hög risk för komplikationer. Oroväckande är att det har ökat under de senaste åren. Information från Nationella Diabetesregistret om olika enheters och landstingsresultat för viktiga kvalitetsindikatorer visade också stora skillnader. När det gällde den kommunala hälso- och sjukvården fanns flera förslag för att förbättra diabetesvården såsom att personalen behöver utbildning och fortbildning. De behöver också utveckla rutiner för delegering och införa vårdprogram som bygger på aktuell och evidensbaserade rekommendationer. Etablering av programråd Etablering av att nationellt programråd kommer från ett initiativ från Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK). Stora praxisskillnader synliggjordes inom landet och inom varje landsting trots bra kunskapsunderlag (Nationella riktlinjerna för diabetesvården, 2010). Syftet var att främja insatser för en mer jämlik vård. Då kunskapsutveckling sker snabbt och tar resurser i anspråk och ny kunskap tar tid att inhämta, värdera och implementera, samt att vi behöver utnyttja varandras kunskap nationellt. Nationella programrådet för Diabetesvården är ett pilotprojekt och ska arbeta på uppdrag av sjukvårdshuvudmännen, i samråd med NSK och i samverkan med Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Inom varje sjukvårdsregion utsåg minst en ledamot till programrådet. Sjukvårdsregionerna skulle samråda om ledamöternas kompetens innan de utsågs för att rådet skulle få rätt samlad kompetens och storlek på rådet. Varför diabetes utsågs till pilotprojekt berodde på att det fanns tillgång till bra kunskapsunderlag, kvalitetsregister med hög täckningsgrad, samt en lång tradition av kvalitetsarbete och en stor sjukdomsgrupp. Programrådets arbetsgrupp startade i september 2012 sitt arbete med att diskutera strukturer för kunskapsstyrning samt definiera och prioritera för- bättringsområden. Det viktiga var att kunskapsstyrningen lyftes till politisk och administrativ nivå hos huvudmännen och att använda Öppna Jämförelser som verktyg. Programrådets arbete syftar ytterst till att säkerställa att patienterna skall få tillgång till en mer jämlik och kunskapsbaserad vård i hela landet. Genom att i nära samarbete med nationella utvärderingar följa kunskapsutvecklingen och vårdpraxis kan viktiga variationer i vårdens kvalitet uppmärksammas och förbättras. Vidare syftar arbetet till att samverka i framtagandet av nationella kunskapsunderlag där det idag saknas eller behöver kompletteras med vårdprogram, riktlinjer eller motsvarande som stödjer kvalitetsutvecklingen inom området. Hur arbetet har gått till: Data från Nationella Diabetesregistret visar skillnader gällande resultatmått, där viktiga kvalitetsindikatorer jämfördes. Därför initierades ett delprojekt för att studera de verksamheter som når goda och mindre goda resultat inom diabetesvården. Detta i syfte att få ökad kunskap och erfarenheter om arbetssätt och processer för de verksamheter som uppvisar goda resultat och som främjar kvalitetsutveckling. Benchmarkingstudien initierades en jämförande studie för att identifiera framgångsfaktorer, genom att kartlägga skillnader i hur diabetesvården är utformad i primärvården i de olika landstingen utfördes.

7 SKL_NP_BehandVård_Typ1-JN2.indd SKL_NP_BehandVård_Ung-JN2.indd SKL_NP_BehandVård_Typ2-JN2.indd Fakta-original indd Handledning-Ny-korr4.indd DIABETESVÅRD NR NatioNella programrådet diabetes NatioNella programrådet diabetes NatioNella programrådet diabetes NatioNella programrådet diabetes NatioNella programrådet diabetes behandlingsstrategi Typ 1- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 1-diabetes behandlingsstrategi Typ 1- diabetes för dig som behandlar barn och ungdomar med typ 1-diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes utbildningsverktyg Fakta för dig som deltar i en typ 2-diabetesutbildning utbildningsverktyg Handledning för dig som leder en typ 2-diabetesutbildning Broschyrerna finns tillgängliga för nedladdning på Programrådets förslag om tre prioriterade förbättringsområden och föreslagna åtgärder var: - Behandlingsstrategi för patienter med HbA1c högre än 70 mmol/mol. Då denna grupp löper hög risk för diabeteskomplikationer och den har också ökat med åren. Det finns också stora praxisvariationer mellan landstingen. Tre behandlingsstrategier har tagits fram för typ 2-diabetes, typ 1-diabetes och för barn och ungdomar med typ1-diabetes. - För att förbättra vården inom den kommunala hälso- och sjukvården sammanställdes ett nationellt vårdprogram för äldre. Behandlingsstrategierna och vårdprogrammet för äldre sammanställdes av gruppen utifrån evidensbaserad kunskap och klinisk erfarenhet, dessutom beslutades det att dessa verktyg ska vara enkla, tydliga och inte för omfattande. - För att öka gruppbaserad utbildning och kulturanpassad utbildning inom primärvården var förslaget att ta fram ett nationellt grupputbildningsprogram. Programrådet beslutade att utnyttja Västra Götalands gruppundervisningsmaterial och omarbeta detta till ett nationellt material som kan användas i hela landet. Programrådets förslag om tre prioriterade förbättringsområden förankrades hos regiongruppen i NSK. En verksamhetsplan togs fram, där insatser/åtgärder redovisades inklusive kostnader, förslag på implementeringsstöd och kommunikation. En nationell hearing med alla deltagare i programrådet, kontaktpersonerna i varje landsting samt några särskilt inbjudna samlades med ett syfte att presentera kunskapsunderlagen. Alla kunskapsunderlag skickades vidare i ett särskilt remissförfarande, samt förslag och diskussion för implementering. De nationella kunskapsunderlagen ska främja utvecklingen av nationella kvalitetsindikatorer och kvalitetsregister. I kunskapsunderlagen anges kvalitetsindikatorer, som följs upp genom kvalitetsregistren. Kontaktpersonernas roll i remissförfarandet och diabetesråden lyftes som viktiga i förankring och i implementeringsarbetet. Kontaktpersonerna i varje landsting fanns med i diskussionerna kring kunskapsunderlagen och hur dessa ska implementeras. Det är viktigt att landstingen ges stöd för implementering och kvalitetsuppföljning, genom att kontaktpersonerna och deras organisation möjliggör för vårdenheterna att arbeta med förbättringsarbete. Resultat från programrådets arbete Framgångsfaktorer i diabetesvården En jämförande studie av diabetesvården i primärvården Syftet med studien var att finna framgångsfaktorer genom att kartlägga skillnader i utformningen diabetesvården i primärvården i olika landsting och regioner. Den skulle också inspirera till förändring och öka kunskapsutbytet mellan landstingen samt bidra till mer kunskapsbaserad och jämlikvård. Åtta landsting och tio primärvårdsenheter har deltagit i studien. Urvalet av landsting har baserats på utfall från Nationella Diabetesregistret. Dessutom har 80 intervjuer genomförts med representanter från primärvårdsenheter, primärvårdsledning, central landstingsledning och politiskledning. Fokus för intervjuerna har varit hur diabetesvården är organiserad, processer för kunskapsstyrning, arbetssätt, kultur och ledarskap. Resultatet visar på sju framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna 1-3 berör främst vårdenhetens arbete. Här finns faktorer som direkt påverkar vilken vård patienten ges det kan var hur ofta och på vilket sätt personalen och patienter samarbetar, innehållet i dessa kontakter och vilka effekter dessa kontakter får på patienters behandling och livsstil. Framgångsfaktorerna 4-6 berör främst huvudmannens arbete. Det handlar om strukturer, processer och arbetssätt hos huvudmannen. Det har betydelse om man har tydliga och förankrade riktlinjer, om huvudmannen följer upp och resultaten och återkopplar till verksamheterna. När det pågår ett ständigt förbättringsarbete och påverkar detta arbetssätt indirekt patienten. Framgångsfaktor 7 berör hela organisationen och visar att kulturen, ägarskap för resultaten och fokus på sekundärprevention har betydelse. Studien har resulterat i en rapport Framgångsfaktorer i diabetesvården En jämförande studie av diabetesvården i primärvården och Inspirationsskriften Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Behandlingsstrategier för personer med HbA1c > 70 mmol/mol Tre behandlingsstrategier har tagits fram för; typ 2-diabetes, typ 1-diabetes och för barn och ungdomar med typ1-diabetes med förslag på arbetssätt som kan underlätta i arbetet med dessa patientgrupper. Strategierna är giltiga till och med 31 december 2015 och kommer att revideras vartannat år. Strategierna Fortsättning sid 8

8 8 DIABETESVÅRD NR utgörs förutom av skrifterna som beskriver förslag till ett strukturerat arbetssätt, också ett stödmaterial som är avsett att användas i samtalet med patienten. Stödmaterialet innehåller ett karläggningsverktyg för att fånga upp problem i patientens livssituation som kan vara betydelsefullt att samtala kring. Det ingår också en åtgärdsplan där patienten kan fylla i sina mål och målvärden samt hur man beräknar insulinbehovet. Äldre och diabetes Vårdprogrammet vänder sig till personal som arbetar och vårdar äldre patienter med diabetes inom vårdboende och hemsjukvård. Riktlinjer för vården av de äldre med diabetes måste särskilt ta hänsyn till individens förutsättningar och mål. I första hand bör behandlingen riktas till välbefinnande och god livskvalitet. All personal som vårdar en person med diabetes bör ha kunskaper om som motsvarar en välinformerad anhörig/ patient. Utbildning till all personal bör prioriteras för att öka patientsäkerheten. De ekonomiska konsekvenserna för enheterna kan vara: ökad kostnad för utbildning till personalen och implementeringskostnad för Landstingen. De organisatoriska konsekvenserna kan vara: Kartläggning av kompetens i de olika vårdboenden, att följa upp rutiner på varje enhet, diabetesansvarig sjuksköterska på varje vårdboende och uppföljning av data/rutiner. Grupputbildning Materialet finns i tre delar och som är framtaget från VG- regionens grupputbildningsmaterial. De vårdenheter som utför grupputbildning eller har planer på att starta grupputbildning har stor nytta av framtaget material. Här finns exempel på välkomstbrev, handlingsplaner och utvärderingar. Utbildningsmaterial kommer inte att tryckas utan vårdgivaren ska ladda hem material från hemsidan. 1. Fakta utbildningsverktyg för patienten 2. Mina sidor patientens egna målvärde och handlingsplan 3. Handledarmanual för vårdgivaren 4. Powerpointbilder att använda i gruppundervisningen om behov finns. De ekonomiska konsekvenserna kan vara: Kompetensutveckling, personalresurser och avsatt tid för gruppundervisning samt tid för uppföljning och kvalitetssäkra utbildningen. Implementering Implementering av kunskapsunderlagen kommer att ske i alla landsting Alla regioner har tilldelats pengar för implementeringen av dessa kunskapsunderlag. Kontaktpersonerna i varje landsting ska se till att implementering och utbildning genomförs under året. Kontaktpersonerna är också ansvariga för att en rapport skrivs om planering, utförda aktiviteter och utvärdering av implementeringsarbetet. Det är viktigt att verksamhetschefer och vårdgivare bjuds in till dessa utbildningsaktiviteter, likaså tjänstemän på beställarenheterna så att implementeringen sker på bred front. Publicering och implementering kunskapsunderlag Kunskapsunderlagen finns tillgängliga för nedladdning på Kaija Seijboldt ( Stockholms Läns Landsting, Karin Johansson (Kronobergs Läns landsting), Elisabeth Sjöström-Fahlén ( Västerbottens Läns Landsting), Anki Lord ( Jönköping Läns Landsting) och Lillemor Fernström ( Stockholm, Diabetesförbundet). Referenser Sveriges Kommuner och Landsting(SKL). (2013). Nationella Programrådet Diabetes Framgångsfaktorer i diabetesvården En jämförande studie av diabetesvården i primärvården. Sveriges Kommuner och Landsting(SKL). (2013).Nationella Programrådet Diabetes Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården. Sveriges Kommuner och Landsting(SKL). (2014). Nationella Programrådet Diabetes Behandlingsstrategier, typ1-diabetes, typ 2- diabetes och barn. Sveriges Kommuner och Landsting(SKL). (2014).Nationella Programrådet Diabetes. Äldre med diabetes- för dig som arbetar inom vårdboende och hemsjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting(SKL). (2014). Grupputbildning till typ 2-diabetespatienter. Socialstyrelsen. (2011). Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Landstingens och kommunernas insatser. Socialstyrelsen.(2010). Nationella Riktlinjer för diabetesvården Stöd för styrning och ledning. Har du något att berätta? Händer det något hos dig som du vill förmedla till oss andra så är du välkommen att skriva om det i tidningen. Vi tar gärna emot reportage från er medlemmar. Har du något projekt på gång? Provat något nytt arbetssätt? Fått positiv eller negativ respons på något du gjort som kan hjälpa dina kollegor att utveckla en bättre vård för våra patienter med diabetes? Om du har skrivit en uppsats få du gärna dela den med oss, skicka en sammanfattning eller abstraktet. Berätta stort som smått med få eller många ord. Du bestämmer. Skicka till:

9 Lantus (insulin glargin) Px, F, A10AE04, 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder. Varning och försiktighet: Lantus skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. För ytterligare information se Förpackningar: Lantus SoloStar 5 x 3 ml, cylinderampull 5 x 3 ml och injektionsflaska 10 ml. Prisuppgift se Datum för senaste översynen Lantus ingår i läke medelsförmånerna till alla patienter med typ 1-diabetes och till patienter med typ 2-diabetes där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. Referenser: 1. Lantus produktresumé. 2. Mullins et al. Clin Ther 2007;29: The ORIGIN Trial Investigators. N Engl J Med 2012;367: SE.GLA MAJ 2014 Sanofi AB, Box 30052, Stockholm. Tel Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

10 10 DIABETESVÅRD NR Personcentrerad vård fungerar men kan upplevas obekväm Diabetessjuksköterskans roll och de utmaningar som ligger i att praktisera personcentrerad vård behöver tydliggöras. Eva Boström Distriktssköterska, PhD och vikarierande lektor på Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet, berättar om sin avhandling Närhet och Distans: utmaningar i personcentrerad vård för diabetessjuksköterskor i primärvården. Eva Boström Trots rekommendationer och riktlinjer kring måluppfyllelse inom diabetesvården kvarstår svårigheter att uppnå dessa behandlingsmål. Diabetssjuksköterskor inom primärvården har ett viktigt uppdrag att verka för detta, vilket till stor del handlar om att stödja egenvården bland personer med T2D för att de ska kunna bibehålla en tillfredställande livskvalité och fördröja sjukdomens progression. De flesta diabetessjuksköterskor inom primärvården är distriktsköterskor med specialistkompetens inom diabetes. Studier har visat att dessa diabetessjuksköterskor ägnar i medeltal 18 timmar/ vecka åt diabetesrelaterade arbetsuppgifter (2). Rekommenderat ledtal ligger på 400 patienter/heltidsanställning vilket sällan är verklighet då antal patienter oftast överstiger det rekommenderade (3). Det har även framkommit att patientutbildning och egenvårdstöd i större utsträckning behöver erbjudas inom p diabetesverksamheter än vad som görs idag (3). Hur egenvården på bästa sätt bör stödjas är däremot inte fullt klarlagt. Orsaker till att behandlingsmål inte nås i önskad omfattning kan vara att personer med typ 2 diabetes kämpar att nå ouppnåeliga behandlingsmål satta av sjukvården eller att målen är otillräckligt kommunicerade alternativt inte överenskomna mellan parterna. Det kan även handla om svårigheter att förändra invanda arbetssätt som till exempel ett informativt förhållningssätt grundat på huvudsakligen medicinska parametrar till ett personcentrerat arbetssätt. Personer med diabetes har i tidigare studier rapporterats vara missnöjda med diabetesvården trots att läkare och diabetessjuksköterskor uppger att de försöker göra sitt allra bästa (4, 5). Därmed är det av vikt att utforska diabetessjuksköterskors professionella roll för att få ökad kunskap om synen på uppdraget, arbetssättet inklusive samspelet med personer med diabetes samt deras erfarenheter av att praktisera personcentrerad vård. Avhandlingen som belyser allt detta baseras på fyra studier bestående av fokusgruppsintervjuer, individuella intervjuer, en enkätstudie samt observationer av interaktionen mellan diabetessjuksköterskor och personer med T2D i samband med en personcentrerad intervention. Sammantaget framkom i avhandlingens studier att diabetessjuksköterskor har en komplex och mångfacetterad roll och att personcentrerad vård är en utmaning som kräver en förändrad professionell roll. Resultatet av delstudierna visade att den komplexa rollen innebär höga förväntningar (6). Diabetessjuksköterskorna beskrev sig å ena sidan vara i en stark position in relationen till patienter, kollegor och andra professioner där de strävar efter att vara experter, fostrare, ledare, utförare men även goda förebilder. Å andra sidan framkom rolltvetydigheter med svårigheter att leva upp till förväntningarna och det hänvisades till tidsbrist, otillräcklig kompetensutveckling, uppgivenhet och maktlöshet att inte kunna hjälpa alla, samt en otillräcklighet att inte finnas till hands i den utsträckning som behövs. Förväntningar på att vara goda förebilder var ytterligare en dimension svår att leva upp till (6). Paralleller sågs i den ingående enkätstudien som t ex pekade på att rolltydlighet har samband med erfarenhet av hälsorådgivning (7). Resultatet från observationer och intervjuer visade ytterligare på utmaningar i att praktisera personcentrerad vård (8-9). Ett personcentrerat förhållningssätt förespråkas numera generellt i vården vilket innebär att den enskilda personen ses med sina unika egenskaper, preferenser och förmågor som tas till vara och får betydelse t ex när man beslutar om behandling och mål (10). Diabetessjuksköterskor uppmuntras att använda ett personcentrerat förhållningssätt i syfte att stärka patienternas självbestämmande, egenmakt (empowerment) och egna ansvarstagande för egenvården. Under gruppträffar genomfördes observationer med fokus på interaktionen mellan diabetessjuksköterskor och personer med diabetes. Interaktionen växlade från att vara en kamp för den egna auktoriteten till att vara stärkande (främjade empowerment). Däremellan kunde parterna tala förbi varandra ofta på grund av olika perspektiv på sjukdom, sjukdomshantering och livet. Observationerna visade också på ett maktspel som utövades där diabetessjuksköterskor fokuserade på information och satte agen-

11 DIABETESVÅRD NR dan medan patienterna visade undergivenhet och följsamhet. När interaktionen främjade empowerment ställdes öppna och intresserade frågor där patienterna fick utrymme att berätta sin historia. Parterna reflekterade då tillsammans och planer för behandling och mål upprättades utifrån patientens egna preferenser och förmågor. Dessa fynd kan sättas i jämförelse med en dansk studie (11) där diabetessjuksköterskor och patienter studerades i samspel och visade att då patienternas existentiella funderingar och parternas olika perspektiv lyftes, befrämjades relationen och motivationen till förändring ökade. Intervjuer genomfördes med diabetssjuksköterskorna efter att de hade genomfört den personcentrerade interventionen (9). Resultatet visade att personcentrerad vård innebar en förändrad professionell roll. En ambivalens kring att praktisera personcentrerad vård uttrycktes trots att det också innebar att de fick en närmare och förbättrad relation till patienterna och som i sin tur innebar att de i större utsträckning vågade diskutera allvaret i sjukdomen och framtiden med patienterna. Ambivalensen kretsade också kring förändrade arbetsrutiner, där deras informativa förhållningssätt och den invanda expertrollen nedtonades till förmån för ett personcentrerat bemötande. Såväl närhet som distans ingår i den vårdande relationen, något som är grunden för avhandlingens diskussion. En närhet i relationen innebär bland annat ett engagemang i patientens livssituation och att ta del av och påverkas av den andres perspektiv. Denna närhet innebär också att patienterna genom ett fruktbart utbyte med vårdaren ges en större möjlighet att ta ansvar för sin sjukdom och egenvården. Är då närhet alltid eftersträvansvärt i relationen mellan diabetessjuksköterskan och patienten? Ja, jag vill mena det eftersom en närhet i relationen bättre underbygger en vårdande relation där gemensam värdegrund inverkar på valet av och utförandet av omvårdnaden. Sådan närhet kan även motverka att maktpositioner missbrukas. Maktpositionering kan observeras hos både vårdare och patienter och utövas i form av t ex medicinska satta agendor kontra medvetet uteblivande från återbesök vilket inte gagnar någon av parterna. Istället behövs maktstrategier tydliggöras och genom en närhet i mötet kan respektive parts maktutrymme istället användas i gemensamt syfte för att befrämja egenvården och förbättra diabetesvården. Slutligen kan en närhet som kommer av att praktisera personcentrerad vård resultera i att diabetessjuksköterskan vågar möta personliga existentiella frågor som personer med diabetes funderar kring. Utifrån dessa frågor kan ett överskådligt sammanhang skapas där behandlingsmål blir rimliga, begripliga och samstämmiga med personens preferenser och förmågor. En distans behövs också i mötet mellan diabetessjuksköterskan och personen med T2D. En distans kan innebära att förutfattade meningar om personer med T2D sätts åt sidan för att kunna se personens behov, förmågor och unika egenskaper. En sådan distans är nödvändig för att en genuin relation ska kunna utvecklas där ömsesidighet, acceptans, jämlikhet och bekräftelse råder i mötet. Distans till sig själv och den egna professionen är också av vikt för att kunna reflektera runt mötet. Genom att själv bli medveten om hur man positionerar sig gentemot patienten exempelvis som en expert, fostrare, ledare, osv kan onödiga konflikter undvikas. Istället för att försöka leva upp till på förhand satta förväntningar på den andre kan mötet utgå från patientens aktuella berättelse. Filosofen Martin Buber menar att det är möjligt att välja hur relationen till den andre utvecklas beroende på hur man själv klarar av att relatera och distansera sig (12). Referenser 1. Boström E. Proximity and distance: Challenges in person-centred care for diabetes specialist nurses in primary health care. Medical dissertation. New Series No Umeå University Adolfsson ET, Rosenblad A, Wikblad K. The Swedish national survey of the quality and organization of diabetes care in primary healthcare - Swed-QOP. Prim Care Diabetes 2010;4(2): Andersson M, Carlsson BM, Thors Adolfsson E & Wikblad K (2009): Diabetessjuksköterskans roll i diabeetsvårdenen tidsstudie. [The role of specialist nurses in diabetes care a time study]. SFSD, Swedish Federation for nurses in diabetes care. Available at swenurse.se/pagefiles/11390/ Diabetessjuksk%C3%B6terskans% 20roll%20i%20diabetesv%C3%A5rden % pdf [Accessed ]. 4. Hörnsten Å, Lundman B, Almberg A, Sandström H. Nurses' experiences of conflicting encounters in diabetes care. Eur Diab Nurs 2008;5(2): Hörnsten Å, Graneheim UH. A lesson to learn - patients critiques of diabetes nursing. Int J Adv Nurs Practice 2011;11:1. [accessed ]. 6. Boström E, Isaksson U, Lundman B, Sjölander AE, Hörnsten Å. Diabetes specialist nurses' perceptions of their multifaceted role. Eur Diab Nurs 2012;9(2): Boström E, Hörnsten Å, Lundman B, Stenlund H, Isaksson U. Role clarity and role conflict among Swedish diabetes specialist nurses. Prim Care Diabetes 2013;7(3): Boström E, Isaksson U, Lundman B, Graneheim UH, Hörnsten Å. Interaction between diabetes specialist nurses and patients during group sessions about self-management in type 2 diabetes. Patient Educ Couns 2014;94(2): Boström E, Isaksson U, Lundman B, Lehuluante A, Hörnsten Å. Patient centred care in type 2 diabetes - an altered professional role for diabetes specialist nurses. Scand J Caring Sci 2013: Ekman I, Swedberg K, Taft C, Lindseth A, Norberg A, Brink E, et al. Personcentered care - ready for prime time. Eur J Cardiovasc Nurs 2011;10(4): Zoffmann V, Kirkevold M. Relationships and their potential for change developed in difficult type 1 diabetes. Qual Health Res 2007;17(5): Buber M. Jag och du. [Swedish translation by Norell C and Norell M). Dualis; Ludvika. 1994

12 12 DIABETESVÅRD NR Med diabetescoachen kan man tala om allt Varje år insjuknar över 700 barn i typ 1-diabetes i Sverige. Det är en stor förändring för hela familjen och det är en utmaning för vården att möta föräldrarnas behov av kunskap och stöd. I Uddevalla väljer man att testa en ny väg med att låta föräldrar hjälpa andra föräldrar. Projektet Diabetescoach riktar sig till föräldrar till barn med typ 1-diabetes. De som har erfarenhet av livet som diabetesförälder blir faddrar till föräldrar med barn som nyligen fått diabetes eller som börjat med något nytt i behandlingen.. Diabetesteamet på sjukhuset förmedlar kontakten men sedan är det upp till föräldrarna hur ofta man vill träffas eller talas vid. För Lotta och Camilla har projektet betytt mycket både socialt och praktiskt. Här har vi varit förut, berättar Lotta. Det kanske blir ett stamställe för oss? Inte konstigt i så fall! Bästa salladen i Uddevalla, fyller Camilla i. Lotta Bengths och Camilla Påhlzon som träffas på caféet är båda föräldrar till barn med diabetes. Deras barn, Ronja och Lucas, är båda elva år gamla. Lottas dotter Ronja har haft diabetes sedan femårsåldern medan Camillas son Lucas fick sin diagnos i somras. Vi tänkte direkt på Lottas familj, berättar Camilla. Genom en ren slump så går Lucas nämligen i samma klass som Lottas dotter Ronja, så vi var bekanta sedan tidigare och visste att Ronja har diabetes. När vi fick erbjudandet om att få Lotta som diabetescoach nappade vi direkt. Det kändes dessutom tryggt för Lucas när skolstarten närmade sig! Sedan var det ett väldigt enkelt steg att ta med coachningen, det blev inte alls formellt eller konstigt på något sätt. Vi träffades, tog en fika och började prata. Och sedan har det bara fortsatt. Föräldrar till barn som får typ 1-diabetes måste snabbt lösa en mängd praktiska frågor, förutom den rent medicinska omvårdnaden. Hur gör man i skolan? Hur ska man lösa träningen? Och hur ska man som förälder kunna ge sitt barn friheten att växa till en självständig individ samtidigt som man vill ha kontroll på allt? Det är svårt, förklarar Camilla. Plötsligt var jag tvungen att ställa frågor om precis allt. Har du ätit? Hur mycket? När då? En riktig kontrollant! Och det är inte en relation man vill ha till sitt barn. Nej, men å andra sidan är man ett stöd för sitt barn också, fyller Lotta i. Det är viktigt att man hjälps åt och att man försöker hitta ett läge när man kan vara ett team. Vad tyckte du om att få en diabetescoach? Jag är väldigt glad för stödet vi fick i början! Det betydde mycket för oss att ha någon att kontakta med våra frågor. Någon som hade upplevt samma saker, som kunde bekräfta våra tankar och känslor. Känns det annorlunda att tala med en annan diabetesförälder jämfört med att tala med sitt diabetesteam? Jo, det finns en skillnad. Det var tungt i början. Riktigt, riktigt jobbigt för Lucas, förstås, men alla i familjen påverkades ju med honom. Så bara att få chansen att möta någon annan som gått igenom samma sak kändes väldigt bra. Då visste vi att det går, även om det var en riktigt tuff utmaning just då. Ja, det går ju! Så länge man kan ta en dag i sänder och inte blir överväldigad av det som ligger framför en, menar Lotta. Och här tror jag att en diabetescoach kan bidra med att sätta saker i perspektiv. Med tiden lär man sig att prioritera, men med lite goda råd längs vägen kan det gå så mycket enklare. Ni hade mycket kontakt i början, och sedan har ni träffats mindre i takt med att Camilla har lärt sig mer och mer. Hur fungerar ert samarbete idag? Vi träffas då och då och talas vid på telefon ibland också. Precis i början har man massor av frågor, men det är så mycket att lära sig så att det kan vara svårt att ta till sig allt på en gång. Dels det medicinska, men det är så många känslor inblandade också. Sorg, ilska, stress... och var ska man ta vägen med det, hur ska man hantera alla svåra frågor som ens barn brottas med? Sådant är det fantastiskt att prata med en annan förälder om. Nu är det en ny vardag och jag tycker att det mesta fungerar bra. Men det är fortfarande massor av saker som vi gör för första gången. Det märktes tydligt nu på jullovet, plötsligt så var allt annorlunda.

13 DIABETESVÅRD NR Det märktes så tydligt att vi var mindre aktiva! Som coach ligger det mycket på mig att hålla kontakten, säger Lotta. Jag vet att många tycker att det är svårt att be om hjälp och att man biter ihop och kör på. Då kan det vara bra att bara slå en signal och höra av sig. Vad var det som gjorde att du ville bli coach? Både min man och två av våra döttrar har diabetes, förklarar Lotta. Det här är något jag lever med dag och natt, året runt. Jag känner att jag har massor av kunskap och erfarenheter som andra inte har och jag vill dela med mig om jag kan! Jag kände direkt att jag ville vara med i projektet, jag tyckte att det var en riktigt bra idé när jag hörde talas om det. Och det är klart att det här är något som önskar hade funnits när jag var i samma situation. Blev det som du hade tänkt dig? Nej, inte riktigt. Det blev bättre, faktiskt. Jag trodde det skulle vara mer enkelriktat, som att jag var en sorts lärare. Men så har det inte alls varit. Det är ju mer som ett samtal. Och det fina är ju att det ger mig som coach så mycket också! Det är massor av saker som jag har behövt fundera igenom och jag har faktiskt lärt mig väldigt mycket själv. Så det är egentligen två delar i det här, dels att jag kan känna att jag rent konkret kan hjälpa någon annan men också att jag får igen det jag ger många gånger om. Jag har hjälpt till i andra situationer också, bland annat med familjer som har velat börja med kolhydraträkning, berättar Lotta. Då är det hela betydligt mer praktiskt inriktat. Vad tror ni om framtiden för den här typen av faddersystem? Det här är ju framtiden. Det är bara konstigt att det inte funnits innan, menar Lotta. Camilla håller med. Jag börjar förstå att vi är priviligierade här i Uddevalla. Det här är något som borde finnas överallt! Vi har väldigt fin vård, engagerade diabetessköterskor och läkare som hjälper oss på alla sätt. Men det finns områden där vården inte riktigt räcker till. Jag arbetar själv på sjukhus, så jag vet mycket väl att det finns saker man inte kan göra, även om man vill hjälpa till så mycket det går. Det här borde finnas över hela Sverige! Text & foto: Andreas Ferm FAKTARUTA Diabetscoach är ett projekt som genomförs i samarbete mellan Diabetesföreningen i Uddevalla med omnejd, Barn- och ungdomsmottagningen på Uddevalla sjukhus. Cecilia Sassa Corin från Hushållningssällskapet Väst är projektledare. Ansvarig läkare är Ragnar Hanås, docent och diabetesspecialist. Projektet stöds av Allmänna arvsfonden. Projektet startades 2012 och riktar sig till föräldrar med barn upp till 12 år som nyligen fått diabetes eller som ska göra något nytt i sin behandling, som att få insulinpump, börja med kolhydraträkning eller prova CGM. Syftet är att stärka föräldrarna i en omvälvande tid och ge kunskap och verktyg som man kan använda för att stötta sitt barn på bästa sätt och att barnen därigenom får förbättrad livskvalitet. I ett första steg kommer projektet att drivas under två år. Resultaten följs upp kontinuerligt med gruppintervjuer med coacher och stöttade föräldrar som genomförs av Högskolan Väst samt genom den ordinarie verksamheten på barn- och ungdomsmottagningen. Intervjuerna är en del av den lärande verksamheten som syftar till att medvetandegöra attityder och förhållningssätt under projektets gång. Detta fungerar på så sätt som en handledning för coacherna och de stöttade föräldrarna. Diabetescoacherna får utbildning flera gånger per termin och dessutom genomförs också informationsträffar för familjer och anhöriga inom projektet.

14 14 DIABETESVÅRD NR NDR-Nytt Nya funktioner på NDR:s hemsida där du enkelt kan jämföra dina resultat mot vårdcentrals- eller sjukhusnivå i ditt landsting. Läs vidare om övriga förändringar som har och kommer att ske. Årsrapporten 2013 och Knappen Nu är årsrapporten för 2013 färdig! Delvis i nytt format med tydligare dataredovisning på landstingsnivå. Rapporten går att ladda ner från NDRs hemsida. Sedan i januari erbjuder NDR bättre möjligheter för användarna att se utdata genom det nya verktyget Knappen. Funktionen kommer du åt direkt via hemsidan och där kan data på landstingsnivå och över tid enkelt ses. Är du inloggad med ditt tjänstekort kan du även se data på vårdcentrals- och sjukhusnivå i ditt landsting. Knappen erbjuder således kraftigt utökat tillgänglighet till resultaten i realtid och minimerar behovet av specialbeställda rapporter direkt från NDR, nu kan ni själva ta fram de data som ni behöver. Figurer och tabeller kan enkelt laddas ner i olika format till din dator för att användas t.ex i powerpoint eller i rapporter. Vi hoppas att denna funktion skall underlätta förbättringsarbetet lokalt och på landstingsnivå. Ny hemsida Vi jobbar på en ny hemsida för NDR, det är verkligen dags och vi hoppas att denna blir klar under året, med kraftigt förbättrad information och med modernare grafik allt för att de stora datamängderna skall bli mer lättförstådda och mer tillgängliga för alla. Registrering av insulinpump Ytterligare en nyhet i NDR är förbättrad registrering avseende pumpbehandling. Denna funktion ska finnas online i NDR under maj månad. Tanken är att skapa mer kunskap om pumpbehandling och också att underlätta för varje klinik att enkelt hålla reda på vilka som har pumpar och vilka pumpar som används. Alla pågående och nya pumpbehandlingar skall registreras avseende indikation, pumpfabrikat och serienummer. Vid eventuella pumpproblem ges också möjlighet att registrera dessa. Det är endast ett par frågor per pump, så vi hoppas att detta inte skall belasta klinikerna för mycket. Mervärdet blir ju att varje klinik har lättillgänglig sammanställning om sina pumppatienter och att vi får till en systematisk kvalitetsuppföljning i hela landet. Det är viktigt att slå vakt om möjligheten till pumpbehandling och bra kvalitetsdata är värdefullt stöd för det. Soffia Gudbjörnsdottir registerhållare NDR Pär Samuelsson utvecklingsledare

15 DIABETESVÅRD NR Ung diabetes Ung Diabetes är del av Diabetesförbundet som finns till för alla mellan 15 och 30 år. Vi arbetar med att sprida information, inspiration, och stöd till unga med diabetes och personer i deras omgivning. Vi vill göra vardagen lättare genom att skapa mötesplatser där det är möjligt att byta erfarenheter, hitta gemenskap och öka kunskapen om diabetes. Ung Diabetes på SFSDs symposium Två representanter från Ung Diabetes deltog på årets symposium. Där presenterades en uppdaterad version av mottagningsformuläret som blev mycket uppskattat. En nyhet är nu att mottagningsformuläret går att beställa gratis direkt från webshopen. Ung Diabetes vill tacka alla härliga sjuksköterskor som kom fram och pratade med oss, vi är imponerade av allt arbete ni gör! Almedalen Ung Diabetes kommer även denna sommar att finnas med i Almedlen. Ung Diabetes kämpar för att unga personer med diabetes ska få en bättre och mer individanpassad vård och tycker därför att det är extra spännande att vara med i Almedalen. Ung Diabetes nyhetsbrev Är ni intresserade av att veta mer om Ung Diabetes och vår verksamhet? Skicka ett mail till så berättar vi mer! Trevlig sommar önskar Ung Diabetes KOMMANDE LÄGER Boda Borg juni, Torpshammar. För dem mellan 15-20år. Vandringsläger i höst, för dem mellan år

16 16 DIABETESVÅRD NR Debattartikel För de flesta av oss som lever med diabetes idag är det självklart att insulinet är kostnadsfritt. Så har det varit i Sverige sedan Genom åren har frågan om insulinets kostnadsfrihet diskuterats. Senast 2000 fastslog regeringen att insulin fortsättningsvis ska vara fritt. Nu aktualiserar Storstockholms diabetesförening, SSDF, frågan när man, med utgångspunkt i subventioneringen av insulin, vill öppna upp för diskussion kring andra behandlingsalternativ vid diabetes. Fredrik Löndahl Diabetesförbundets bestämda uppfattning är att insulinet fortsatt ska vara kostnadsfritt för den enskilde individen, oavsett om man har typ 1- eller typ 2-diabetes. Det är inte rimligt att behöva betala för ett livsnödvändigt hormon vilket insulin är. Studier visar att insulinbehandling minskar de totala samhällskostnaderna vid sjukdomen. Även om läkemedlet i sig är dyrt borde samhällsvinsten vara tillräcklig för att avsluta denna debatt. Idag är insulinbehandling det enda möjliga vid typ 1-diabetes. Vid typ 2-diabetes finns det fler behandlingsmöjligheter beroende på i vilken utsträckning kroppen själv förmår att producera insulin. När läkemedelsbehandling sätts in vid typ 2-diabetes anser vi att det viktigaste är att personen ifråga får det bäst lämpade läkemedlet för honom/henne, oavsett kostnad och att vården är lyhörd för den enskildes önskemål/behov. SSDF menar att insulin används i för stor utsträckning vid typ-2 diabetes eftersom det är gratis för landstingen och att andra, kanske mer lämpliga, läkemedel bortprioriteras på grund av kostnaden. Problemet med SSDF argumentation är att detta påstående inte stämmer. Staten ger landstingen statsbidrag för alla läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen, dvs. såväl insulin som andra diabetesläkemedel. Att just insulin är kostnadsfritt för den enskilde saknar betydelse i detta sammanhang och påverkar inte vilket läkemedel som läkaren förskriver. Att andra läkemedel testas och används för lite vilket vi är överens med SSDF om beror på andra saker. Som en följd av den ekonomiska krisen som varit på Island är insulin inte längre kostnadsfritt där. Vår systerorganisation, Samtök Sykursjukra, vittnar redan om att insulin har blivit en klassfråga där personer ibland tvingas avvakta med inköp och ta mindre doser. Det är en skrämmande utveckling som gått fort och som vi aldrig vill se i Sverige. Tillgång till insulin får inte bli en klassfråga. Fredrik Löndahl Förbundsordförande i Svenska Diabetesförbundet

17 Tresiba (insulin degludek) ett nytt basinsulin NYHET! Tandvårds- och läkemedels förmånsverket, TLV, har beslutat att Tresiba (insulin degludek) ska ingå i läkemedelsförmånerna för patienter med typ 1-diabetes och patienter med typ 2-diabetes med begränsning. * Referenser: 1. Tresiba SPC 05/ Zinman B et al. Insulin Degludec Versus Insulin Glargine in Insulin-Naive Patients With Type 2 Diabetes. A 1-year, randomized, treat-totarget trial (BEGIN Once Long) Diabetes Care 2012;35(12): Heller S et al. Insulin degludec, an ultra-longacting basal insulin, versus insulin glargine in basal-bolus treatment with mealtime insulin aspart in type 1 diabetes. Lancet 2012;379(9825): Tresiba (insulin degludek): Behandling av diabetes mellitus hos vuxna. Insuliner och analoger. ATC-kod: A10AE06. Injektionsvätska, lösning 100E/ml. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig användning av pioglitazon. Byte från andra insulinpreparat. Förpackningar: Tresiba FlexTouch 5x3 ml förfylld injektionspenna, Tresiba Penfill 5x3 ml cylinderampull. SPC uppdaterad 05/2013. F. Rx. För fullständig förskrivarinfor mation och pris, se *Subventioneras vid typ 1-diabetes. Subventioneras vid typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. 1. Sänkning av HbA 1c. 2,3 2. Lägre risk för nattliga hypoglykemier jämfört med glargin. 2,3 3. Injiceras en gång om dagen vid flexibel tidpunkt när det behövs. 1 At Novo Nordisk, we are changing diabetes. In our approach to developing treatments, in our commitment to operate profitably and ethically and in our search for a cure. insulin degludek Novo Nordisk Scandinavia AB Box Malmö Tel Fax

18 18 DIABETESVÅRD NR Sjuksköterskans roll vid samtal om allvarlig hypoglykemi En av våra viktiga uppgifter är att kartlägga hypoglykemier. Hur gör vi detta och ser vi konsekvenserna? Märta Sjölander Slutsats Studien visar betydelsen av att sjuksköterskan aktivt måste fråga patienter med typ 1 diabetes om förekomst av allvarlig hypoglykemi och kan inte utgå från att patienten själv tar upp detta. Systematisk frekvensregistrering av hypoglykemier är ett bra underlag för diskussion kring vilka konsekvenser som hypoglykemierna ger patienten i dagligt liv men saknas på vissa enheter. Studien antyder att det kan vara konsekvenserna av tillbuden som avgör patientens beteende för hanteringen och inte alltid antalet tillbud. När konsekvenserna är kartlagda ska en handlingsplan för att förhindra nya skapas. Handlingsplanen ska innehålla tydliga förslag på åtgärder som överenskommits mellan sjuksköterska och patient. Patienten har ansvaret att prova dessa och sjuksköterskan att erbjuda uppföljningar både frekvent och regelbundet. När ett tillbud skett så hämmar det ofta patienten i dennes vardag och dess konsekvenser behöver sjuksköterskan låta få mer plats för diskussion i patientmötet. Bakgrund Allvarlig hypoglykemi är en vanlig akut komplikation hos personer med typ 1 diabetes. Hypoglykemin kan vara så allvarlig att den ger medvetandepåverkan och personen får svårigheter att behålla kontroll över sin situation. Detta kan leda till att personen utvecklar rädsla för hypoglykemier som kan innebära oro och begränsningar i dagligt liv. Det är viktigt att sjuksköterskan hjälper patienten att identifiera oron och rädslan och inte bara fokusera på orsak till hypoglykemin samt ger förslag för att förhindra nya tillbud. Möjlighet måste också ges för patienten att återberätta emotionella och kroppsliga upplevelser som förekommit i samband med allvarlig hypoglykemi. Sjuksköterskan behöver också stödja patienter till en förståelse om de risker som föreligger vid allvarlig hypoglykemi när insikt inte finns. En ökad medvetenhet hos sjuksköterskor om fenomenet kan underlätta bemötande av patienter med dessa problem. Syfte Att beskriva sjuksköterskans roll vid samtal om allvarlig hypoglykemi med patienter som har typ 1 diabetes. Kategorier Fråga och ge plats Ta del av konsekvenserna Förstå orsak och föreslå handlingsstrategier Metod Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design och bygger på inspelade, transkriberade intervjuer som analyserats via innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades nio sjuksköterskor, åtta kvinnor och en man, ålder år (median 50 år) och de hade 8-37 års erfarenhet inom diabetesvård (median 13 år). Alla var kliniskt verksamma på vuxenmedicinska diabetesmottagningar med en geografisk spridning över landet. Resultat Vid analys framkom elva subkategorier som abstraherades till tre kategorier som ger det manifesta innehållet och avspeglar sjuksköterskans roll vid samtal om allvarlig hypoglykemi med patienter som har typ 1 diabetes. Kategorierna var: Fråga och ge plats, Ta del av konsekvenserna samt Förstå orsak och föreslå handlingsstrategier. Subkategorier Att fråga aktivt Att undvika frågan Ge patienten utrymme att berätta Förtroende mellan patient och sjuksköterska Den emotionella belastningen Sociala konsekvenser Kroppsliga symptom Förstå orsaken Beskriva risker Föreslå andra lösningar Utvärdera

19 DIABETESVÅRD NR Sjuksköterskan måste aktivt fråga patienten om hypoglykemier och kan inte utgå ifrån att patienten själv tar upp detta. Det kräver dock flera års erfarenhet innan kunskapen finns om hur frågan ska ställas och att alla patienter inte alltid har tydliga bilder om vad som skett. I föreliggande studie anger tre sjuksköterskor att de har formulär som objektivt kan kvantifiera förekomsten. Övriga sex använde inget formulär men angav att de alltid efterfrågade allvarlig hypoglykemi vid varje besök. Öppna nationella jämförelser genom NDR har skapat en nationell tävlan om vilken enhet som har lägst HbA1c och flertalet av sjuksköterskorna i föreliggande studie uttrycker en ilska över detta men uttrycker sig själv inte frivilligt deltagande. Det finns också en risk att frågan därför nedprioriteras och undviks. När patienter varit med om ett tillbud med allvarlig hypoglykemi som skapat problem hör patienten ofta av sig och vill prata om detta. Då är det viktigt att sjuksköterskan ger utrymme för detta i patientmötet. Att kunna prata om eventuella tillbud på ett förtroendefullt sätt kommer först när patienten och sjuksköterskan träffats flera gånger och känner varandra. De konsekvenser som allvarlig hypoglykemi kan ge kan vara av emotionell, social eller kroppslig karaktär, ibland även en blandning av dessa. Den emotionella belastningen kan föregås av en pinsamt uppkommen situation vid kontrollförlust som drabbat patienten själv, närstående och/eller arbetskamrater. Parrelationer kan också upplevas betungande där patienter beskriver sig bevakade samt påpassade och ibland även bestraffade efter ett tillbud. Privatekonomiska problem kan uppstå om patienten blivit av med körkort eller arbete efter allvarlig hypoglykemi. Kroppsliga besvär från olyckor vid allvarlig hypoglykemi förekommer och även maktlöshet under själva hypoglykemin då hjärnan och kroppen inte kan styras som patienten vill. Det verkar vara lika viktigt för sjuksköterskan som för patienten att förstå orsak till varför tillbuden uppstår. Sjuksköterskan beskriver ett aktivt detektivarbete tills den mest troliga orsaken hittas. Sedan ska sjuksköterskan förslå konkreta åtgärder för att undvika nya tillbud. Dessa ska upplevas som attraktiva och något som patienten vill prova. Sjuksköterskan har ansvaret för strukturen av uppföljning och utvärdering. Diskussion Genomförd studie visar betydelsen av att aktivt fråga alla patienter med typ 1 diabetes om förekomst av allvarlig hypoglykemi. Flertalet andra studier i likhet med denna styrker att det finns ett antal personer som också drabbas utan att riktigt förstå detta. Allvarlig hypoglykemi förekommer men föreliggande studie visar att en tydlig systematisk objektiv frekvensregistrering saknas på vissa enheter och därmed en risk att kartläggningen kan missas. En systematisk kartläggning kan också vara bra underlag för diskussion kring vilka konsekvenser som hypoglykemier ger patienten i dagligt liv eftersom föreliggande studie antyder att det är konsekvenserna av tillbuden som till stor del avgör patientens fortsatt beteende kring problemet och inte alltid antalet tillbud. När konsekvenserna är kartlagda ska en handlingsplan för att förhindra nya tas fram. Handlingsplanen ska innehålla tydliga förslag på åtgärder som överenskommits mellan sjuksköterska och patient. Patienten har ansvaret att prova och sjuksköterskan att erbjuda täta uppföljningar. När ett tillbud skett hämmar det ofta patienten i dennes vardag och dess konsekvenser behöver sjuksköterskan låta få mer plats för diskussion i patientmötet. Studiegruppen bestod endast av nio sjuksköterskor men deras utsagor har en likartad linje. Den geografiska spridningen bland studiedeltagarna, deras långvariga erfarenhet inom diabetesvården och den samstämmighet som synliggörs i resultatet kan antyda att resultatet beskriver svenska diabetessjuksköterskors roll i samtal om allvarlig hypoglykemi med personer som har typ 1 diabetes. Klinisk implikation Sjuksköterskan har en viktig roll inom diabetesvården att uppmärksamma och dokumentera förekomst av allvarlig hypoglykemi. Dock verkar det finnas ett behov av att göra det på ett mer systematiskt och på ett objektivt sätt. Konsekvenser som allvarliga hypoglykemier kan ge för patienten i vardagen, som beskrivs i föreliggande studie och styrks via andra vetenskapliga artiklar, har inte samma självklara plats i dokumentationen som medicinska parametrar. Varför har vi inte fokus på dem? Är det för att dessa konsekvenser inte påverkar sjukvården på samma sätt som andra kroppsliga senkomplikationer utan det är just patienten som har att hantera dem. Hur lyfts frågor kring konsekvenserna på ett konstruktivt sätt i patientmötet? I det nationella kvalitetsregistret NDR, registreras antal allvarliga hypoglykemier per år men inga uppgifter efterfrågas om dess konsekvenser. Intressant vore att forska kring hur dokumentationen ser ut kring de konsekvenser som allvarlig hypoglykemi ger för personer med typ 1 diabetes samt om det finns en samstämmighet hos patienter med typ 1 diabetes och deras anhöriga kring det som framkommit i föreliggande studie. Märta Sjölander, diabetessjuksköterska Medicinmottagning 1 Medicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro

20 20 DIABETESVÅRD NR SFSD SYMPOSIUM 2014 Årets Diabetessjuksköterska Märta Sjölander Arbetsgivarens motivering: Är mycket effektiv, flexibel och innovativ med en hög arbetstakt, går i Utvecklar ständigt nya arbetsätt, undervisar på ett inspirerande och omtyckt sätt. Ordnar utbildningar i så väl små som jättestora grupper. Gör alltid klart ett uppdrag hon tagit på sig med bravur. Lämnar inget åt slumpen, allt hon gör är väl underbyggt. Brinner för kontakten med patienterna, vill att de skall längta till oss. Smittande sprudlande glad och positiv. Styrelsens motivering: I dessa dagar av patientcetrering finner vi att det är svårt att hitta en mer empowerment personifierad diabetessjuksköterska som brinner så för sitt arbete. Därtill en person som alltid ställer upp när föreningen så önskar.

1 (6) Årsrapport 2013. Årsrapporten @equalis.se. Projektet bygger. Resultat 2013. Den. drygt 1100. grund av så. och en med. för att redovisas.

1 (6) Årsrapport 2013. Årsrapporten @equalis.se. Projektet bygger. Resultat 2013. Den. drygt 1100. grund av så. och en med. för att redovisas. Årsrapport 13 1 (6) Egenmätarprojektet ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis Årsrapporten är sammanställd av Gunnar Nordin, 14-3-7 Kontakt: gunnar.nordin@

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES För en jämlik och kunskapsbaserad vård 1 Mer jämlik och kunskapsbaserad diabetesvård Landsting och regioner har tillsammans etablerat nationella programrådet för diabetes

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Årsrapport Egenmätarprojektet. ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis

Årsrapport Egenmätarprojektet. ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis Årsrapport 215 1 (8) Egenmätarprojektet ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis Årsrapporten är sammanställd av Gunnar Nordin, 216-4-9 Kontakt: gunnar.nordin@equalis.se

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version 1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Regionala diabetesrådet (RDR)

Regionala diabetesrådet (RDR) Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars

Läs mer

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari! 2016-07-08 K.Johansson Nyhetsbrev diabetes Juli 2016 1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar 2016-17 från 1 januari! Inrapporteringen pågår och 105 patienter är inrapporterade, vilket innebär att

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Halvårsrapport egenmätarprojektet första halvåret 2013 (reviderad ) Marie-Helene Säll

Halvårsrapport egenmätarprojektet första halvåret 2013 (reviderad ) Marie-Helene Säll 213-11-18 1 (12) Halvårsrapport egenmätarprojektet första halvåret 213 (reviderad 213-11-18) Marie-Helene Säll Rapporten har skrivits av Marie-Helene Säll som ett projektarbete vid Equalis. Therese Lifvendahl

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro

Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Eva Sjögren, verksamhetschef Åsa Tagesson, diabetessjuksköt Stefan Jansson med dr, distriktsläk Nationella programrådet

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Till dig som fått Toujeo

Till dig som fått Toujeo P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P a t i e n t i n f o r m a t i o n Till dig som fått Lantus Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret

Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret 15 år med NDR Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR NDR bildades av Svensk Förening för Diabetologi 1996. Bakgrunden var ett behov av

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

HFS-strategidagar 9-10 september 2015 HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård

Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård Användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete Lena Hanberger, Linköpings Universitet Diabetesforum Oslo 2017-04-27 Lena.hanberger@liu.se HbA1c: 50

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-06-18

BESLUT. Datum 2013-06-18 BESLUT 1 (6) Datum 2013-06-18 Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Protokoll från möte med Nationellt Programråd Diabetes den 10 september 2014

Protokoll från möte med Nationellt Programråd Diabetes den 10 september 2014 PROTOKOLL 2014-09-10 1 (7) Vård och omsorg Marzena Doberhof Platin Protokoll från möte med Nationellt Programråd Diabetes den 10 september 2014 Tid: onsdagen den 10 september 2014 kl. 10.00 16.00 Plats:

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Nationella Kvalitetsregister

Nationella Kvalitetsregister Nationella Kvalitetsregister Presentation 2007-05-10 Bodil Klintberg Sektionen för verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system

Läs mer

Vägledning vid upphandling av plasmaglukosmätarsystem för egenmätning. Lena Norlund, NLL

Vägledning vid upphandling av plasmaglukosmätarsystem för egenmätning. Lena Norlund, NLL Vägledning vid upphandling av plasmaglukosmätarsystem för egenmätning Havererade upphandlingar 2 Samarbetsprojekt Svensk förening för diabetologi (SFD) Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård

Läs mer

Diabetesinstitutet AB

Diabetesinstitutet AB Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011

SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011 SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011 Omvårdnadens betydelse för HbA1c Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Svårt att påvisa effekter Förutom avgränsad och väldigt riktad träning, t ex

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

Checklista Diabetescoach Uddevalla

Checklista Diabetescoach Uddevalla Checklista Diabetescoach Uddevalla Coach: Namn föräldrar: Adress: E-post: Namn föräldrar: Adress: E-post: Barnets namn och ålder: Barnet insjuknande: Syskon: Sprutor, pump + märke osv: Mobil: Mobil: Vid

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) NRP Strokes arbete: > > Alla patienter ska ha tillgång till bästa möjliga vård,> oavsett var i landet man bor

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Till dig som får Tresiba (insulin degludek) Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den

Läs mer

Protokoll från möte med Nationella programrådet diabetes den 10 september 2015

Protokoll från möte med Nationella programrådet diabetes den 10 september 2015 PROTOKOLL 2015-09-10 1 (5) Vård och omsorg Protokoll från möte med Nationella programrådet diabetes den 10 september 2015 Tid: Torsdagen den 10 september 2015 kl 10.00-16.00 Plats: Närvarande: Konferensrum

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad april 2015 Garantier för kvalitet Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

AID-nr:.. Kurskod: 8LAA30; Provkod: VE11; Kursnamn: Patient och Prevention, avancerad nivå; Institution: HUK

AID-nr:.. Kurskod: 8LAA30; Provkod: VE11; Kursnamn: Patient och Prevention, avancerad nivå; Institution: HUK Sida 1 (5) Omtentamen i vetenskaplig artikel 23 maj 2013 Besvara följande frågor i anslutning till den utdelade artikeln: Heller S et al. Insulin degludec, an ultra-longacting basal insulin, versus insulin

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Implementering. - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm

Implementering. - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm Implementering - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm Nationell strategi för god vård Systematiska kunskapsöversikter Nationell uppföljning Nationella riktlinjer

Läs mer

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Diabetes 2012. Unik konferens för dig som. diabetessjuksköterska! Moderator: Lena Hannerz, diabetessjuksköterska, Danderyds sjukhus.

Diabetes 2012. Unik konferens för dig som. diabetessjuksköterska! Moderator: Lena Hannerz, diabetessjuksköterska, Danderyds sjukhus. Unik konferens för dig som diabetessjuksköterska! Diabetes 2012 Diabetessjuksköterskans roll i vården! Senaste forskningen så kan du implementera nya rön och råd i ditt vardagliga arbete! Fysisk aktivitet

Läs mer

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer