Frakturfrekvens hos vuxna med funktionshinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frakturfrekvens hos vuxna med funktionshinder"

Transkript

1 FoU-rapport Frakturfrekvens hos vuxna med funktionshinder - riskfaktorer, riskgrupp, risksituationer Beatrice Simsek

2 Denna rapport kan beställas genom Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting. Beatrice Simsek och Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting ISSN

3 Frakturfrekvens hos vuxna med funktionshinder

4 Förord Denna rapport redogör för ett projekt vars syfte varit att identifiera förekomst av frakturer och därmed sammanhängande riskfaktorer hos en grupp personer med flerfunktionshinder inom vuxenhabiliteringen vid ett habiliteringscenter inom Handikapp & Habilitering. Avsikten med studien har varit att göra det lättare att förebygga uppkomst av frakturer liksom även att kunna ge bättre råd och stöd till berörda brukare, anhöriga och personal. Arbetet har även lagts fram som en magisteruppsats vid Institutionen för sjukgymnastik, Karolinska institutet. Stockholm i april 2003 Carina Hjelm Habiliteringschef

5 Sammanfattning Frakturfrekvensen under en sexårsperiod hos brukare vid Täby habiliteringscenter för vuxna kartlades retrospektivt i november personer deltog i studien (84% av populationen), 53% män och 47% kvinnor mellan år. Mer än hälften hade reducerad gångförmåga varav 1/3 var helt rullstolsburna, 89% hade kognitiva funktionshinder. Kända riskfaktorer för benskörhet och därtill relaterade frakturer som bristande gångförmåga, lågt body mass index (BMI), kontrakturer, medicinering med antiepileptika och kortison, kön, ålder samt diagnoser beskrevs. Syftet var att identifiera förekomst av frakturer och därmed förknippade riskfaktorer för att bättre kunna förebygga frakturer och ge rätt råd och stöd till målgruppen samt personerna i deras närmiljö. Materialet samlades in via enkätundersökning och telefonintervjuer. Resultatet visade att 10% (22/225) av studiegruppen fått minst en fraktur varav sju fått upprepade frakturer. Högst frakturfrekvens fanns i den grupp brukare som sedan lång tid intagit antiepileptika. Även gångförmåga påverkade frakturfrekvens. En signifikant skillnad i frakturfrekvens förelåg mellan rullstolsburna personer som åt antiepileptika (29% drabbades) och rullstolsburna som inte gjorde det (9% drabbades) (p<0.05). Ett lågt BMI föreföll även påverka frekvensen frakturer men ej på ett signifikant sätt. Varken kön, ålder, boendeform eller kontrakturer i närliggande leder påverkade frakturfrekvensen. Av de brukare som drabbades av upprepade frakturer hade 5/7 cerebral pares och 6/7 epilepsi. Ingen hade självständig gångförmåga och 4/7 hade lågt BMI. Hälften av singelfrakturerna uppstod efter fallolyckor medan frakturer hos personer med multipla sådana uppstod främst vid hjälp med kort förflyttning. Slutsats: Frakturfrekvensen var inte alarmerande hög. Om försiktighet tillämpas mot den identifierade riskgruppen kan sjukgymnastisk delegering av kontrakturpro-fylax till personal efter kunskapsöverföring rekommenderas. Rätt hjälpmedel vid kort förflyttning och instruktioner till personal är angeläget. Medicinska insatser för personer som redan fått lågenergiutlösta frakturer eller gravt rörelsehindrade som intar antiepileptika är viktigt. Osteoporosundersökningar och behandling hade för-summats.

6 Författarens förord Inom habiliteringen arbetar man med varje individs förmåga och behov i fokus. Det gör man även inom sjukvården, men hos personer med multipla funktionsnedsättningar är behoven ofta så mångfacetterade och individuella att vanliga utredningsmodeller och behandlingsmetoder ofta inte kan användas utan att modifieras. Därför arbetar vi inom habiliteringen med ett individfokuserat arbetssätt som ger oss god kunskap om varje brukares momentana behov. Eftersom personerna själva kan ha svårt att formulera sig, är det inte så lätt att bedriva forskning inom denna grupp. Detta kan vara en av orsakerna till att samlad kunskap på gruppnivå i stor utsträckning därför saknas. Det är svårt att veta något om prognos eller förebyggande åtgärder då vi inte känner till en viss grupps naturliga utveckling. Att min magisteruppsats skulle belysa någon av många frågor inom vuxenhabiliteringen var en självklarhet. Att ämnet blev kartläggning av frakturer och frakturrisk berodde på en diskussion bland sjukgymnasterna inom vuxenhabiliteringen som gällde vad som kan läras ut till personal och inte. Det fanns många åsikter om fara för benbrott vid delegering av töjövningar, men vi visste ingenting om att frakturrisken faktiskt var förhöjd hos personerna i vår målgrupp. Jag förstod från utländska studier att benskörhet borde vara vanligt förekommande i denna målgrupp. Precis lika intressant och utmanande som det är att arbeta med människor som har flera funktionsnedsättningar, är det att forska kring denna målgrupp. Ingenting går på vanligt beprövade spår, man måste tänka en runda till. Datainsamlingen fungerade främst genom intervjuer. Detta tidskrävande tillvägagångssätt visade sig vara det trevligaste momentet i undersökningen. Jag tackar alla er som deltog i studien men även föräldrar, personal och juridiska företrädare som besvarade enkäterna eller lät sig intervjuas. IT-sekreterare Sylvia Johansson delade med sig av sina programmeringskunskaper i kalkylering och tackas härmed för det. Vaktmästeriet på Handikapp & Habilitering tackas för att de hjälpte mig att distribuera närmare 300 brev och FoU för finansiellt stöd. Tack även till mina kollegor Ulf Ljungquist och Marianne Sandvik för deras uppmuntran och stöd. Inte minst tackar jag min handledare Eva Brogren Carlberg som alltid i rätt moment backade upp mig och verkade ha evigt tålamod. Tel Aviv den 18.e Mars 2003 Beatrice Simsek

7 Innehåll Bakgrund... 3 Benskörhet... 3 Nutrition och benskörhet... 3 Sekundär benskörhet... 4 Frakturer och benskörhet... 4 Funktionshinder och benskörhet... 4 Multipla frakturer... 5 Vuxenhabilitering... 5 Frågeställningar... 6 Material och metod...7 Material... 7 Metod... 7 Genomförande... 8 Bortfall... 9 Statistisk metod... 9 Resultat...10 Antal frakturer i hela studiegruppen Kön frakturfrekvens Personkretstillhörighet frakturfrekvens Ålder frakturfrekvens Boendeform frakturfrekvens BMI frakturfrekvens Förflyttningsförmåga frakturfrekvens Stela leder/kontrakturer frakturfrekvens Mediciner frakturfrekvens Förflyttningsförmåga och antiepileptika frakturfrekvens Diagnoser frakturfrekvens Beskrivning av brukare med multipla frakturer Situationsbeskrivning av frakturtillfällen Diskussion...18 Prevalens Riskfaktorer Situationsbeskrivning av frakturtillfällen Beskrivning av de brukare som fått upprepade frakturer Allmänna reflektioner Konklusion Referenser...23 Bilagor ( Ej i PDF-Fil)

8 Bakgrund Benbrott drabbar ca människor i Sverige varje år och är därmed ett stort och växande problem (SBU 1995, Svenska osteoporossällskapet 1996). Förebyggande åtgärder är därför viktiga. Det första steget i denna process är att belysa livsprevalens och riskfaktorer. Idag vet man att det finns ett tydligt samband mellan osteoporos och ökad frakturrisk (Hui et al. 1988, SBU 1995). Benskörhet Osteoporos, i svenskt språkbruk benskörhet, kännetecknas av minskad benmineraltäthet, förändringar i benets strukturella uppbyggnad och reducerad hållfasthet med ökad risk för benbrott (Consensus development conference 1991, SBU 1995). Diagnosen osteoporos ställs enligt Världshälsoorganisationen (WHO) på grundval av vissa kriterier som är relaterade till benmineraltäthet hos unga vuxna kvinnor. Benmineraltätheten mäts med ett flertal metoder. Den röntgenbaserade DXA (dual energy X-ray absorptiometry) är idag den mest accepterade metoden vid såväl diagnostik av osteoporos som för kontroll av behandlingseffekter (SBU 1995). Benmineraltätheten mäts i g/cm 2. De vanligaste mätställena är ländryggen, lårbenet och höften, men DXA används även för mätningar i underarmen, hälbenet och hela kroppen. Det räcker med ett lågt värde på ett mätställe för att individen skall klassificeras som benskör (SBU 1995). Benskörheten definieras i tre olika svårighetsgrader enligt WHO; osteopeni, osteoporos och manifesterad osteoporos. Osteopeni innebär att benmineraltätheten ligger mellan 1-2,5 standardeviationer (SD) under medelvärdet för unga vuxna kvinnor. Osteoporos innebär att benmineraltätheten är 2,5 SD under medelvärdet. Manifest osteoporos innebär att benmineraltätheten är mer än 2,5 SD under medelvärdet samt att individen fått minst en fraktur som beror på benskörhet (SBU 1995). Benskörhet har ett flertal kända orsaker som genetisk benägenhet samt livsstil såsom för lite solljusexponering, cigarettrökning, fysisk inaktivitet och viktminskning (SBU 1995). Bentätheten minskar med stigande ålder (Hui et al. 1988, SBU 1995). Den viktigaste enskilda faktor som inverkar på bentätheten är fysisk träning dvs. träning där man belastar sina ben (Welten et al. 1994, Fehily et al. 1998, Henderson et al. 1998). Benmassan byggs upp under uppväxtåren. Bentätheten är högst mellan år (peak bone mass), men den går att påverka under hela livet (Henderson et al. 1998). Nutrition och benskörhet Att inta tillräckligt med näring är en annan viktig faktor som påverkar bentätheten (Shaw et al. 1994, Henderson et al. 1995, Duncan et al. 1999). Body Mass Index (BMI) anger förhållandet mellan längd och vikt. Indexets normalvärde ligger mellan för män och för kvinnor. Är BMI-värdet över 25 hos män respek- 3

9 tive 24 hos kvinnor, betecknas detta som övervikt och är det under 20 hos män eller 19 hos kvinnor så väger man för lite (SoS 1991). Otillräckligt näringsintag av ämnen som bygger upp skelettet samt för lite belastning på skelettet kan medföra ett lågt BMI och det i sin tur är en stor riskfaktor för benskörhet (Shaw et al.1994, Fehily et al. 1998). Sekundär benskörhet Sekundär osteoporos betyder att benskörheten förorsakas av sjukdomar eller biverkningar av mediciner. Sjukdomar som inflammatoriska mag/tarmsjukdomar, reumatoid artrit, svår astma och långtidsbehandling med kortison eller antiepileptika kan leda till sekundär osteoporos (Nilsson et al. 1986, SBU 1995). Frakturer och benskörhet Risken för frakturer ökar ju lägre bentätheten är (Hui et al. 1988, SBU 1995). Frakturrisken ökar två till tre gånger för varje SD under normalvärden (SBU 1995, Heany 1996). Enligt den metaanalys som gjorts av SBU 1995, grundad på prospektiva studier publicerade efter 1985, kan man efter mätning av mineraltätheten i ben dock inte förutsäga vilka enskilda personer som kommer att få frakturer, utan bara förutsäga framtida risk för grupper av individer. De flesta osteoporosrelaterade frakturer dvs. frakturer som orsakades av lågenergitrauma har multifaktoriella orsaker. Med lågenergitrauma menas frakturer efter att benstommen utsatts för obetydlig påfrestning (Sääf 1996). Fallolycka utgör den största risken för fraktur (SBU 1995, Heany 1996, Ramnemark et al. 1998). Risken för att få frakturer ökar med ökad ålder även om benmassan är konstant. Ålder utgör enligt denna studie en större riskfaktor än minskad bentäthet (Hui et al. 1988). Riskfaktorer kan adderas och därmed ytterligare öka risken för benbrott. Förekomsten av brott på lårbenshalsen hos strokepatienter är 2-4 ggr högre jämfört med normalbefolkningen både på grund av en ökad fallrisk och sjukdomsrelaterad osteoporos (Ramnemark et al. 1998). Funktionshinder och benskörhet Personer med funktionshinder påverkas av många faktorer som kan leda till benskörhet. Studier visar att funktionsnedsättningar som innebär att man har svårt att röra sig som stroke och cerebral pares (CP) hos barn och ungdom medför osteopeni /osteoporos (Shaw et al. 1994, Henderson et al. 1995, Wilmshurst et al. 1996, Haas et al. 1997, Duncan et al. 1999). Bentätheten sänks alltid snabbt på den paretiska sidan det första året efter en stroke även om patienten fortsätter att gå och använda den paretiska handen (Ramnemark et al. 1999). Bentätheten är korrelerad till gångförmågan och kroppsvikt hos barn och ungdomar med CP (Shaw et al. 1994, Henderson et al. 1995, Brunner & Doderlein 1996, Wilsmshurst et al. 1996). Adekvat näringstillförsel är viktig för personer med CP och andra grava rörelsehinder, då risken för frakturer därmed reduceras (Lee & Lyne 1990, Shaw et al. 1994, Henderson et al. 1995). 19 gravt rörelsehindrade bensköra barn och ungdomar med CP, 4

10 vilka också sondmatades, fick inte i sig den dagligt rekommenderade mängden kalorier (Duncan et al. 1999). 13 av dem fick inte ens i sig 50% av den rekommenderade dagliga mängden trots sondmatning. Fem av barnen, vilka var bensköra, fick frakturer efter bagatelltrauma. Författarna anser att det är lättare att förbättra nutritionen hos personer med grava rörelsehinder än gångförmågan. Det råder delade meningar om personer med CP och grava rörelsehinder lättare drabbas av frakturer än personer med CP utan större rörelsehinder (McIvor & Samilson 1966, Henderson et al. 1995, Brunner & Doderlein 1996). Brunner & Doderlein samt McIvor & Samilson menar att grava rörelsehinder ökar frakturrisken medan Henderson och hans forskarkollegor menar att barnen, trots minskad bentäthet, inte löper större risk för frakturer. Det senare påståendet relaterar författarna till att barnen sällan deltar i fysiska aktiviteter och lekar. De flesta frakturer som förekommer hos personer med CP och grava rörelsehinder uppträder mellan års ålder (Brunner & Doderlein 1996). Benbrotten lokaliseras ofta till långa rörben och kontrakturer finns ofta i närliggande leder (McIvor & Samilson 1966, Brunner & Doderlein 1996). Dessa studier belyste dock inte frågan om det var kontrakturerna som var problemet eller om det möjligtvis var rörelsehindret med alla påföljande konsekvenser. Multipla frakturer Anamnesen hos patienter med CP som fått en enstaka fraktur skiljer sig från anamnesen hos patienter som fått ett flertal frakturer (Lee & Lyne 1990). Singelfrakturer förekommer oftast efter betydande fallolycka, medan personer som får upprepade frakturer ofta får dem efter vaga traumatiska händelser i vårdsituationer (Lee & Lyne 1990). Återkommande frakturer uppträder ofta i samma ben, framför allt om benen vuxit ihop fel på grund av kontrakturer, höftdislokationer eller båda i kombination (McIvor & Samilson 1966). I denna grupp av personer med CP bryter de flesta benet i en vårdsituation (Lee & Lyne 1990, Brunner & Doderlein 1996) eller i sjukgymnastisk behandling (Brunner & Doderlein 1996). Många personer med grava hjärnskador har även epilepsi, men epileptiska anfall förfaller inte vara en riskfaktor i sig (Brunner & Doderlein 1996). Många av ovanstående riskfaktorer för benbrott är påverkbara och miljörelaterade. Mediciner mot osteoporos, som exempelvis biphosphonater, reducerar frakturfrekvensen (Storm et al. 1990). Vuxenhabilitering Den öppna vuxenhabiliteringen vänder sig främst till personer med utvecklingsstörning, personer med autism eller autismliknande tillstånd, grava rörelsehandikapp eller förvärvad hjärnskada. Den utgör en specialistnivå och träder in när basnivån för primärvård, socialtjänst och andra kommunala insatser inte räcker till. Vuxenhabiliteringen ska fungera som en plusresurs till de vanliga insatserna, inte ersätta dem. Målet med verksamheten är att personerna i målgruppen (brukarna) ska kunna delta i vardagliga aktiviteter och i samhällslivet utifrån sina egna förut- 5

11 sättningar. På varje enskilt habiliteringscenter för vuxna i Stockholms läns landsting finns tvärvetenskapliga team bestående av arbetsterapeut, kurator, logoped, psykolog och sjukgymnast som samarbetar utifrån den enskildes behov. Habiliteringsinsatserna består av utredning, råd och stöd samt olika typer av behandling och utgår från brukarens önskemål. Ibland förs brukarens talan av en juridisk företrädare. Personer som får insatser av vuxenhabiliteringen torde ha en ökad benägenhet att få frakturer på grund av faktorer som nedsatt gångförmåga, medicinering som kan medföra sekundär osteoporos, lågt BMI och dålig balans (som ger ökad fallrisk). Inga svenska studier har hittills genomförts för att belysa frakturfrekvens och frakturorsaker inom denna grupp. Syftet med studien var att identifiera en riskgrupp, riskfaktorer samt risksituationer som har lett till frakturer hos vuxna personer med funktionshinder inskrivna vid ett habiliteringscenter. Denna retrospektiva kartläggning kan tjäna som underlag för att bättre kunna förebygga frakturer och ge rätt råd och stöd till målgruppen samt personerna i deras närmiljö. Frågeställningar Hur ofta förekom frakturer i en population av brukare i åldersgruppen år inskrivna vid Täby habiliteringscenter för vuxna november 2000 under tidsperio-den jan nov 2000? Skiljer sig brukare utan frakturer och de med frakturer åt med avseende på kön, ålder, boendeform, BMI, gångförmåga, förekomst av kontrakturer, medicinering samt diagnos? Vad karakteriserar den grupp som fått upprepade (multipla) frakturer? I vilka situationer har frakturen/frakturerna inträffat? 6

12 Material och metod Material Vid undersökningstillfället fanns 268 brukare registrerade för aktuella insatser på Täby HC. Svar erhölls från 225 personer. Av dessa var 53% män och 47% kvinnor mellan år. Mer än hälften hade nedsatt rörelseförmåga varav ungefär en tredjedel var helt rullstolsburna. Brukarna delas in i tre personkretstillhörigheter vilka definieras i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (referens SFS nr: 1993: 387). Personkrets 1 innefattar brukare med utvecklingsstörning och/eller autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2 innefattar brukare med betydande och bestående begåvningshandikapp efter hjärnskada i vuxen ålder. Personkrets 3 innefattar brukare med normal begåvning men med andra grava och varaktiga funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Funktionsnedsättningen förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. I populationen tillhörde 87% personkrets 1, 3% personkrets 2 och 10% personkrets 3. Fördelningen mellan personkretsarna i relation till inkomna svar redovisas i tabell I. Tabell I. Population, svarsfrekvens och svarskälla. PK=Personkrets PK 1 PK 2 PK 3 Population n= Antal svar totalt n= Antal svar erhållna från: Juridisk företrädare/personal Brukare Bortfall Bortfall i % Metod Materialet samlades in via enkätundersökning (Bilaga D1, D2) och strukturerade telefonintervjuer. Frågorna i enkäten prövades med avseende på begriplighet av omsorgsassistenter som arbetade inom daglig verksamhet i de särskilda omsorgerna. Dessa personer var inte uppgiftslämnare i den fortsatta undersökningen. 7

13 Genomförande Information om undersökningen (Bilaga A1, A2), frågeformulär (Bilaga B1, B2) samt samtycke av eventuell kontroll av uppgifter i patientjournal (Bilaga C1, C2) skickades till: alla juridiska företrädare för brukarna i personkrets ett och två direkt till fem personer i grupp två som ej hade juridiska företrädare direkt till alla brukare i grupp tre Informationen och frågeformuläret var likartade för de olika personkretsarna, formuleringen var dock anpassad efter om den riktade sig till juridiska företrädare eller direkt till brukaren. Förfrågan om skriftligt samtycke till undersökningen skickades till de juridiska företrädarna (Bilaga C1). Med de frankerade och adresserade svarskuverten skickades en anmodan att besvara enkäten inom två veckor. Två juridiska företrädare (som även var föräldrar) avböjde efter skriftlig förfrågan deltagande i studien. En genomgång gjordes och de som inte skriftligen besvarat enkäten kontaktades per telefon. Även vid ofullständig skriftlig uppgiftsinlämning blev uppgiftslämnaren uppringd och frågorna kompletterades. Telefonintervjuerna standardiserades. Först gavs information om studien motsvarande informationsbrevet och sedan ställdes exakt samma frågor och i samma följd som de stod i frågeformuläret. Varje brukare eller juridisk företrädare blev upplyst om frivilligheten i undersökningen, att personerna skulle avkodas, att de uppgifter de lämnade skulle bearbetas och publiceras. Muntligt samtycke till undersökningen gavs av alla dem som deltog i telefonintervjuerna, antingen av dem själva eller via juridisk företrädare. Det gavs utrymme till frågor både gällande undersökningen och även andra frågor som av uppgiftslämnaren uppfattades som viktiga. Många juridiska företrädare som inte kunde besvara enkätens alla frågor gav antingen skriftligen eller muntligen tillstånd för att inhämta uppgifter från kontaktperson eller annan personal i gruppbostad. Personalen kompletterade via telefonsamtal de återstående frågorna. Juridiska företrädare besvarade skriftligen frågor om 53 brukare och gav uppgifter via telefonintervjuer om 117 brukare. Nio brukare besvarade skriftligen själv enkäter medan 18 gav uppgifter via telefonintervjuer. Personal lämnade uppgifter via telefonintervjuer för 28 personer efter tillstånd från juridiska företrädare (figur 1). 8

14 enkät brukare 4% telefon personal 12% telefon brukare 8% enkät juridisk företrädare 24% telefon juridisk företrädare 52% Figur 1. Olika källor för inhämtning av data Projektet bedömdes av forskningsetiska kommittén Nord, KS vara ett kvalitetssäkringsprojekt och föll därmed utanför dess verksamhet. Bortfall När svar ifrån 84% av populationen samlats in avbröts vidare uppgiftsinsamling då bortfallet ej längre ansågs kunna påverka resultatet. Statistisk metod χ 2 test användes för att analysera skillnader mellan grupper vid kategoridata. Vid mindre gruppstorlek, dvs. skillnader mellan grupperna singelfraktur/multipla fraktur, beräknades med Fishers exact test. 9

15 Resultat Antal frakturer i hela studiegruppen 22 personer av de 225 som ingick i studiegruppen (10%) hade brutit något skelettben mellan jan nov Fyra av dessa 22 personer hade smärre frakturer i fingrar eller nyckelben. Sju av 22 personer bröt benet på nytt, dvs. en refrakturfrekvens på 32%. Frakturernas antal under den studerade tiden var 30, varav sex var fingerfrakturer och en nyckelbensfraktur. Kön - frakturfrekvens 13% av kvinnorna i studien drabbades av frakturer jämfört med 7% av männen (ingen signifikant skillnad) (figur 2, tabell II). Upprepade frakturer drabbade dock i högre utsträckning män. Tre av de åtta män ådrog sig upprepade frakturer jämfört med fyra av 14 kvinnor (ingen signifikant skillnad) (tabell II). 100% 80% 60% 40% multipla frakturer en frakturer inga frakturer 20% 0% män kvinnor Figur 2. Den procentuella fördelningen av frakturer relaterat till kön. Personkretstillhörighet - frakturfrekvens Det fanns inga signifikanta skillnader mellan personkretstillhörighet och frakturförekomst. 10% av brukarna tillhörande personkrets 1 (19/196) bröt minst ett skelettben. Sex av de sju personer som bröt benet flera gånger tillhörde även denna personkrets (tabell II). Siffrorna i nedanstående tabeller II - V redovisar antal personer. Ålder - frakturfrekvens Inga signifikanta skillnader förelåg i ålder mellan de som inte fick någon fraktur, de som bröt skelettet en enda gång och de som fick upprepade frakturer under den studerade tiden (tabell II). Ålder beräknades alltid vid den tidpunkt då den första frakturen inträffade. Boendeform - frakturfrekvens 10

16 Personer som bodde i gruppbostad drabbades procentuellt oftare av frakturer än de som bodde i egen lägenhet eller hemma hos sina föräldrar. Skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. Av de som bodde i gruppbostad bröt 11% (16/142 ) minst ett ben jämfört med 6% (2/31) av de som bodde i föräldrahemmet eller 7% (4/52) av de som hade eget boende (tabell II). 11

17 Tabell II. Redovisar frakturförekomsten i studiegruppen med avseende på variablerna kön, personkretstillhörighet, ålder, boendeform, förflyttningsförmåga och kontrakturer. Ålder och BMI vid första frakturtillfället redovisas. Antal Inga frakturer Singelfrakturer Multipla frakturer Singel + Multipla frakturer n = 22 n = 225 n = 203 n = 15 n = 7 Kön Män Kvinnor Personkrets PK PK PK Ålder (år) Median Medelvärde Range Boendeform Eget Föräldrahem Gruppbostad BMI Median Medelvärde Range Bortfall Förflyttning Går själv Rollator/stöd Rullstolsburen Bortfall Kontrakturer Inga Kontrakturer Bortfall BMI - frakturfrekvens 12

18 Medelvärde och median för BMI var lägre i frakturgrupperna än i den grupp som inte drabbades av benbrott (tabell II). I singelfrakturgruppen hade fem av 15 personer BMI 20. De lägsta värdena för BMI fanns dock i gruppen multipla frakturer. Både medianvärdet och medelvärdet var här 20. Fyra av sju i denna grupp låg precis på BMI 20 eller långt under ända ner till BMI 12. BMI som redovisas i tabell II är den som gällde vid första frakturtillfället. Förflyttningsförmåga - frakturfrekvens Personer som förflyttade sig enbart med rullstol (rullstolsburna) uppvisade en frakturfrekvens på 17% (11/64). Tre av 48 brukare (6%) med reducerad gångförmåga (gånghjälpmedel/levande stöd inomhus) fick frakturer medan 7% av de som gick självständigt drabbades. Skillnaden i frakturfrekvens var signifikant mellan rullstolsburna och de som gick självständigt (p<0.05). Multipla frakturer förekom endast hos personer med nedsatt eller obefintlig gångförmåga (tabell II). Stela leder/kontrakturer - frakturfrekvens 39% av alla som besvarade denna fråga hade en eller flera stela leder (85/217). Ingen signifikant skillnad i frakturfrekvens förelåg mellan de personer som hade kontrakturer jämfört med de personer som inte hade kontrakturer (tabell II). Frakturer förekom sällan i närheten av stela leder, förutom hos personer som hade generellt stela leder orsakade av grava rörelsehinder. Mediciner - frakturfrekvens 31% (66/211) åt antiepileptika. Av dessa fick 18% (12/66) benbrott jämfört med 6% (9/145) av dem som inte fick sådan medicinering. Skillnaden var signifikant (p=0.004). I multifrakturgruppen åt alla brukare utom en antiepileptika (tabell III). 13

19 Tabell III Medicinintag i de olika grupperna. NO5 = Neuroleptika, lugnande, sömnmedel NO6 = Antidepressiva medel Mediciner Antal Inga frakturer Singelfrakturer Multipla frakturer n = 225 n = 203 n = 15 n = 7 Antiepileptika Antiepilep. + NO5, NO6 NO Kortison Annan medicin än ovan Ingen medicin Bortfall Förflyttningsförmåga och antiepileptika - frakturfrekvens Det fanns en signifikant skillnad i frakturfrekvensen mellan rullstolsburna personer som behandlades med antiepileptika och rullstolsburna brukare som inte gjorde det. Av de rullstolsburna brukarna som åt antiepileptika drabbades 29% (8/28) av frakturer, medan 9% (3/32) av de rullstolsburna personer som inte intog antiepileptika drabbades (p<0.05) (tabell IV). Tabell IV. Frakturfrekvensen hos rullstolsburna personer och intag av antiepileptika. Antal Inga frakturer Singelfrakturer Multipla frakturer n = n = 53 n = 7 n = 4 64 Antiepileptika Ingen antiepileptika Bortfall Diagnoser - frakturfrekvens I studiegruppen hade 150 av 217 personer minst en av läkare ställd diagnos. 31% hade ingen diagnos. 14

20 Tabell V. Redovisar kartläggningen av diagnoser i de olika grupperna. Siffrorna anger antalet brukare. Diagnos Antal Inga frakturer Singelfrakturer Multipla frakturer n =225 n = 203 n = 15 n = varav endast epilepsi epilepsi med CP epilepsi med annat Cerebral pares varav enbart CP CP med epilepsi CP med annat Downs syndrom varav enbart Downs syndrom Downs syndrom med annat Autism /Aspergers syndrom ADHD/DAMP/MBD Stroke MS Retts syndrom varav enbart Retts syndrom Retts syndrom med epilepsi Vet ej Bortfall Den vanligaste bekräftade diagnosen var epilepsi, följd av CP och Downs syndrom (tabell V). Av de 15 som drabbades av en enstaka fraktur hade nio en diagnos som påverkar bentätheten negativt, som CP (Shaw et al. 1994, Henderson et al. 1995), epilepsi på grund av medicineringen (SBU 1995) samt stroke (Ramnemark 1999). Av de personer som drabbades av multipla frakturer hade alla sju en diagnos som ofta medför benskörhet på grund av själva sjukdomen eller medicineringen; fem av sju hade CP. Bland personerna i gruppen multipla frakturer hade sex av sju epilepsi (tabell V). 15

21 Beskrivning av brukare med multipla frakturer Det var främst personer med grava handikapp som bröt skelettet upprepade gånger. Ingen hade normal gångförmåga, fyra av sju var rullstolsburna och CP-skadade, sex av sju åt mediciner mot epilepsi. Hos fyra personer i denna grupp var BMI lågt vid frakturtillfället. Situationsbeskrivning av frakturtillfällen Under den studerade perioden uppstod 30 frakturer. Frakturerna inträffade signifikant oftare inomhus jämfört med utomhus (p< 0.05) (tabell VI). Tabell VI. Redovisar var varje enskild fraktur uppstod. Antal n = 30 Singelfrakturer n = 15 Multipla frakturer n = 15 Inomhus Utomhus Alla frakturer i studien utom en, hade observerats i frakturmomentet av någon i närmiljön. Den frakturen som uppkom i ett obevakat ögonblick, inträffade troligtvis då en rullstolsburen brukare fastnade med foten under rullstolens fotplatta. Denna situation redovisas i tabell VII som fraktur efter obetydlig påfrestning då farten var mycket låg, den tämligen kraftlöse brukaren körde rullstolen själv med händerna. Av 30 frakturer var minst 21 resultatet efter någon lågenergitrauma. Hos de resterande nio frakturerna var påfrestningens storlek på benstommen oklar. Bortser man från de fyra tumfrakturerna (efter ringa tryck mot densamma) hos en och samme brukare så uppkom 10 av de övriga 11 skelettbrotten hos personerna i gruppen multipla frakturer i vårdsituationer. Av 15 frakturer i denna grupp var med säkerhet 14 resultatet av lågenergitrauma (tabell VII). De personer som bröt skelettet i vårdsituationer, dvs vid hjälp med korta förflyttningar (att komma ur eller i sängen, att komma ur eller i rullstolen, att komma från stol till soffa eller liknande) eller ADL (på-/avklädning, tvättning, vändning i sängen, toaletthygien, matning eller liknande) hade alla grava rörelsehinder. Frakturer som uppstod i vårdsituationer uppstod främst vid hjälp med korta förflyttningar. Två frakturer uppstod i direkta vårdmoment som påklädning, tvättning eller matning. Här bröt en person med grava rörelsehinder fotleden när vikarierande personal tog på honom en sko. Tre brukare drabbades av frakturer under sjukgymnastisk behandling eller hos massör (tabell VII). 16

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner Etablerad sedan 1992 Maria Åkesson Nutritionist PreBio NutritionsGrupp Arbetar med utbildning, utveckling mm inom kost och hälsa. Uppdragsgivare: kommuner, landsting, universitet och högskolor, livsmedels-

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 DEFINITIONER AV OSTEOPOROS En reducerad mängd ben som

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur?

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur? Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst, 2012-03-07. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv MPOC 2008 Measurement of Process Of Care Habilitering ur ett föräldraperspektiv Utvärdering av habiliteringsprocessen inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna 2009-07-21 Verksamhetschef Maja Gilbert

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-12-17

BESLUT. Datum 2010-12-17 BESLUT 1 (6) Datum 2010-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning INNEHÅLL Aktivitetsersättning 2 Aktivitetsstöd 2 Arbete 2 Avlösarservice 2 Bilanpassning 2 Bilstöd 2 Boendestöd 2 Bostad med särskild service

Läs mer

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Anna Holm Sieppi Produktchef/leg sjuksköterska Program Siffror och statistik Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Osteoporos Paus Osteoporos

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Handledsfraktur Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Tid för rehabilitering inom en vecka Inom en vecka efter att handleden har behandlats ska du få träffa sjukgymnast (fysioterapeut)

Läs mer

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen

Läs mer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer www.rfs.se Många har kontaktperson eller kontaktfamilj Antal personer som har insatsen enligt socialtjänstlagen o 21 200 barn

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vad är habilitering? Handikapp och Habilitering ger dig med funktionshinder stöd för att du ska kunna leva

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Osteoporos Den tysta sjukdomen Martin von Wirén Katrine Vestling Lillemor Jansson Eva Hedlöf Annette Westling Olsson Ola Eriksson Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Ett arbete om den dolda sjukdomen

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen Egenvårdbeslut Fall: Flicka 6 år, flerfunktionshinder pga CP-skada, grav utvecklingsstörning. Grav utvecklingsstörning, epilepsi. Har tracheostomi, syrgas, sugning av luftvägar, gastrostomi a. Sugning

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

HABILITERING. - på vems villkor? Maria Ennefors Ann-Sofie Hult

HABILITERING. - på vems villkor? Maria Ennefors Ann-Sofie Hult HABILITERING - på vems villkor? En undersökning om habiliteringsverksamheten för barn och ungdomar i Stockholms län genomförd av RBU Stockholm Maria Ennefors Ann-Sofie Hult 2 Sammanfattning Den här rapporten

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer