Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar"

Transkript

1 Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar 1

2 Främja kontinens, värdighet och oberoende Som barn lär vi oss att hålla tätt och blir belönade för att vi utvecklar vår förmåga att självständigt sköta våra grundläggande mänskliga funktioner. Men när vi blir gamla förlorar många av oss denna förmåga och det är en vanlig orsak till att vi måste lämna vårt egna hem. Med rätt vård och stödåtgärder är det möjligt att bibehålla vår livskvalitet och känsla av värdighet. Vi menar att inkontinensvård ska utgå från varje enskild individ och handla om att främja och bevara hans eller hennes kontinens. Boende som är kontinenta ska stödjas och uppmuntras att fortsätta klara sig själva. De som visar tecken på inkontinens ska i sin tur utredas noggrant och få rätt hjälp. Som sjuksköterska har du ett mycket stort ansvar för inkontinensvården och en unik möjlighet att förbättra livskvaliteten för de boende. För att hjälpa dig har vi tagit fram den här skriften. Den innehåller råd, arbetsätt och rutiner baserade på vår erfarenhet av samarbeten med flera tusen äldreboenden. Använd den som inspiration eller som praktisk vägledning i ditt arbete. 2

3 Innehåll: Så här arbetar vi tillsammans 4 5 Ett strukturerat och beprövat arbetssätt Bevara det friska 6 7 Rutiner och assistans för att bibehålla eller förbättra kontinens Kvalitetssäkring med individen i centrum 8 12 Individuella kontinensplaner för ökad livskvalitet Vem gör vad? 13 Roller och ansvar för en väl fungerande inkontinensvård Utvärdering, uppföljning och dokumentation 3

4 Så här arbetar vi tillsammans Bakom framgångarna med våra helhets lös ningar för individuell inkontinensvård ligger ett strukturerat och beprövat arbets sätt där vi i alla steg arbetar till sammans med dig och vårdteamet på ditt äldreboende. Samarbetet inleds med en behovsanalys där vi identifierar olika förbättringsområden specifikt för ditt boende. Därefter tar vi fram en handlingsplan som beskriver hur vi ska nå de uppställda målen. Handlingsplanen ska leda till mätbara förbättringar i verksamheten. Genomförandet av handlingsplanen i det dagliga arbetet inleds vanligtvis med utbildning för all personal i individuell inkontinens vård. Därefter tar vi fram individuella kontinensplaner för de boende och implementerar dessa tillsammans med effektiva rutiner. När handlingsplanen genomförts görs en uppföljning där mål och resultat jämförs. När målen uppnåtts fortsätter arbetet med nya förbättringsområden. Effektiva rutiner Enkla och beprövade rutiner som är avgörande för att skapa en effektiv individuell inkontinensvård. Innovativa produkter Säkra, bekväma och diskreta inkontinensskydd. Innovativa produkter för hud och hygien. Erfaren handledning Support och utbildning från TENA-konsulenter förenklar rutiner och arbetssätt. Behovsanalys Nuvarande situation Förbättringsområden 4

5 Handlingsplan Gemensamma mål för samarbetet Plan för aktiviteter Genomförande Utbildning för personalen Individuella kontinensplaner Implementering av rutiner Uppföljning Har vi nått målen? Behov av ytterligare förbättringar? 5

6 Bevara det friska Att bibehålla sin kontinens och kunna gå på toaletten själv betyder mycket för äldre människors livskvalitet. Toalettassistans är ett samlingsnamn för olika tillväga gångs sätt som används för att hjälpa de boende att bevara eller förbättra sin kontinens. Nedan beskrivs kortfattat tre olika metoder: Schemalagda toalettbesök Schemalagda toalettbesök används när den boende är osäker på sina trängningssignaler och syftar till att hjälpa den boende att kontrollera sin blåstömning för att undvika urinläckage. En bra idé är att koppla toalettbesöken till den boendes måltider. Vaneträning Den boende besöker toaletten på bestämda tider som passar hans eller hennes blåsfunktion. De normala toalettvanorna kartläggs och utifrån detta anpassas tiderna för toalettbesök. Uppmärksamhetsträning Metoden används då den boende kan känna viss blåsfyllnad varpå denne själv kan be om hjälp att gå på toaletten. Syftet är att den boende ska lära sig att använda toaletten vid blåstömning. Träningen baseras på positiv förstärkning, inlärning och repetition. i Enkla råd vid toalettassistans Visa en positiv attityd och uppmuntra toalettbesök. Märk toalettdörren tydligt med t ex ett hjärta. Uppmuntra de boende att be om hjälp. Behandla de boende med respekt och integritet vid toalettbesök. Ge den boende tillräckligt mycket tid och avskildhet i samband med toalettbesök. 6

7 TENA arbetar utifrån ett salutogent hälsofrämjande förhållningssätt där vi utgår från faktorer som kan bidra till att bevara och främja hälsa. Våra innovativa produkter är inte utvecklade för att ersätta toalettbesök, utan för att komplettera och underlätta toalettassistans. 7

8 Kvalitetssäkring med individen i centrum TENA har tillsammans med äldreboenden i Sverige utvecklat en enkel process genom vilken varje enskild individ får en individuell kontinensplan baserad på hans eller hennes unika möjligheter och behov. Processen är indelad i fyra steg: 1. Individuell utredning Boendeprofil Vägningstest 2. Val av skydd Modell Uppsugningsnivå Storlek i Verktyg för kvalitetssäkring Formulär för individuella kontinensplaner och vägningstest Våg och torrviktstabell för vägningstest Måttband för höftmått Omvårdnadskort, symboler och omvårdnadsaffisch Formulär för avvikelserapport Alla verktyg finns tillgängliga kostnadsfritt genom din TENA-konsulent. 4. Utvärdering Avvikelserapport Vägningstest Våtindikator 3. Anpassade rutiner Bytesrutiner Toalettassistans Nattrutiner i Socialstyrelsens föreskrifter Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (bindande regler) ska den som förskriver medicintekniska produkter, som inkontinensskydd, identifiera vårdtagarens behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven samt därefter följa upp och utvärdera förskrivningen. SOSFS 2008:1 8

9 1. Individuell utredning När en individ flyttar in på ett äldreboende eller när han eller hon uppvisar de första tecknen på inkontinens görs en individuell utredning med hjälp av boendeprofil och vägningstest. Den boende utreds sedan regelbundet och alltid vid större förändringar eller när avvikelser i den dagliga vården rapporterats. Boendeprofil Först tas en boendeprofil fram där individuella behov och möjligheter utreds utifrån olika kriterier så som grad av inkontinens, toalettvanor och behov av assistans. Vägningstest För att noggrant utreda den boendes toalettvanor och grad av inkontinens är det värdefullt att komplettera boendeprofilen med ett vägningstest. Så här gör du: Instruera samtlig personal Använd formulär från TENA Genomför testet under två hela dygn (48 timmar) Notera vilket skydd som fixeras Notera tidpunkt för byten och toalettbesök Väg skyddet efter användning Beräkna urinmängd genom att subtrahera skyddets vikt före användning (använd torrviktstabell från TENA) i I en boendeprofil utreds: Grad av inkontinens Toalettvanor Behov av assistans Kognitiv status Hudstatus i Det underlättar oftast för personalen att göra vägningstest för samtliga vårdtagare på en avdelning under en 2 3 veckorsperiod. 9

10 2. Val av skydd Rätt utprovade hjälpmedel är en förutsättning för att lyckas med individuell inkontinensvård. Individuell utprovning av skydd görs i tre enkla steg: 1. Välj modell efter boendeprofil Välj ett eller flera skydd utifrån observationerna i boendeprofilen. TENA Lady för kvinnor med små till medelstora urinläckage. TENA Men för män med små till medelstora urinläckage. TENA Pants för kvinnor och män med små till stora urinläckage som kan hantera skyddet själva. TENA Flex för kvinnor och män som är i behov av hjälp vid byte. Från medelstora till mycket stora urinläckage. Lämplig både dag och natt. 2. Välj uppsugningsnivå Välj därefter uppsugningsnivå efter graden av inkontinens. Här har du stor hjälp av vägningstestet. Vanligtvis behöver nattskyddet ha en högre uppsugningsnivå än dagskyddet. Normal Plus Super Maxi 3. Välj storlek efter höftmått Small cm Moderna inkontinensskydd som TENA Pants och TENA Flex tillåter individuell storleksanpassning baserat på användarens höftmått. Medium cm Large cm XL cm i Storleksanpassade skydd Genom att välja ett skydd som är anpassat efter individens kroppsstorlek är det möjligt att förena en hög läckagesäkerhet med en hög komfort och diskretion. 10

11 3. Anpassade rutiner Det räcker inte enbart att ha bra inkontinensskydd. Det är lika viktigt att rutinerna runt omkring fungerar bra och är anpassade efter individens unika behov. Bytestider och toalettassistans Tider för byte av skydd och toalettassistans ska anpassas efter individens behov. Informationen från den individuella kontinensplanen sammanfattas på ett omvårdnadskort som lämpligen förvaras diskret i anslutning till produkterna. i Förebygg läckage Använd enbart individuellt utprovade skydd med god passform Säkerställ rätt skydd 24 timmar om dygnet Anpassa bytesrutiner efter individens behov Säkerställ att skydden fixeras rätt Säkerställ en god nattsöm Många äldre är lättväckta och har dessutom svårt att somna om. Därför är det extra viktigt att de inte får sin nattsömn störd i onödan. Sätt på nattskyddet mellan klockan 21 och 24. Då är det lättare för den boende att somna om än om bytet görs mitt i natten eller tidigt på morgonen. 11

12 4. Utvärdering Individuell inkontinensvård är en aktiv och lärande process där den enskildes behov och möjligheter regelbundet måste utvärderas. Var uppmärksam på förändringar hos den boende som kan medföra att ett nytt skydd måste provas ut eller att rutinerna bör ändras. Avvikelserapport Ett bra underlag för systematisk återkoppling är att ha ett avvikelse formulär, där all personal kan notera avvikelser. Förvara det gärna tillsammans med omvårdnadskortet. Utvärdering med hjälp av vägningstest Du kan också utvärdera om ordinerat skydd fortfarande är det mest lämpliga genom att t.ex. årligen göra om vägningstestet. Använd våtindikatorn Våtindikatorn är en praktisk funktion för att undvika onödiga byten och för att se om skyddets uppsugningsnivå behöver justeras. Färgstrimman som löper längs skyddet ändrar färg allt eftersom skyddet fylls. 12

13 Vem gör vad? Som sjuksköterska har du ett stort ansvar för inkontinensvården. Men det betyder inte att du ska göra allt. Ett delegerat ansvar där alla är införstådda med sina roller och ansvarsområden är en absolut förutsättning för en väl fungerande inkontinensvård. Eftersom ansvarsfördelningen skiljer sig åt på olika äldreboenden är det bra att definiera de olika rollerna med tydliga ansvarsbeskrivningar för just ditt äldreboende. Så här kan det till exempel se ut: Förskrivande sjuksköterska Initierar utredning av den boendes kontinens/inkontinens Provar ut, förskriver och utvärderar inkontinensskydd och säkerställer att de används på rätt sätt Fastställer schema för toalettassistans Säkerställer god samverkan med övriga personalgrupper Verksamhetschef / Enhetschef Övergripande ansvarig för äldreboendets kvalitetssystem Säkerställer att personalen har utbildning i individuell inkontinensvård Övergripande budgetansvar Säkerställer god samverkan mellan personalgrupper Kontinensombud Bistår vid utprovning av inkontinensskydd Vidareutbildar övrig vårdpersonal i fixeringsteknik Säkerställer att omvårdnadskort är uppdaterade Säkerställer god ordning i förrådet Kontaktperson Informerar sjuksköterskan om den boendes inkontinensproblem Bistår vid utprovning av inkontinensskydd Säkerställer att den boende använder skydd enligt ordination Meddelar ansvarig sjuksköterska om den boendes behov förändras Vårdteam Ett vårdteam kan bestå av läkare, sjuksköterska, kontinens ombud, vårdpersonal, arbetsterapeut och sjukgymnast. Teamet leds av den förskrivande sjuksköterskan som är ansvarig för att planera och fördela arbets uppgifterna. Ledningen för äldreboendet har det övergripande ansvaret för att lagar och föreskrifter följs. 13

14 Utvärdering, uppföljning och dokumentation Ett viktigt steg i vårt arbetssätt är att utvärdera, följa upp och dokumentera uppnådda resultat. Nedan ser du ett exempel på en studie gjord av det oberoende forsknings institutet COWI (www. cowi.com). Under åtta månader studerades fyra äldreboenden i Köpenhamn som införde helhetslösningar för individuell inkontinensvård från TENA. Här är några exempel på vad de uppnådde: Bättre för de boende Individuellt utprovade inkontinensskydd Andelen som upplevde att deras inkontinens - skydd var bekväma ökade från 39 % till 69 % Andelen som upplevde att de fick mycket hjälp med sin inkontinens ökade från 64 % till 89 % Bättre för arbetsmiljön Ökad kompetens, motivation och arbetstillfredställelse Enklare byten av inkontinensskydd frigjorde upp till 33 % mer tid Moment som tidigare krävde två vårdpersonal klarades av med hjälp av en vårdpersonal Bättre för ekonomin De totala kostnaderna minskade med kr per vårdtagare och år Förbrukningen av inkontinensskydd minskade med 20 % Bättre för miljön Minskad förbrukning av skydd Mindre mängd energikrävande tvätt tack vare färre läckage TENA är ett varumärke inom Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA) som vid ett flertal tillfällen blivit utnämnt till ett av världens främsta företag inom hållbarhet, miljö och socialt ansvar. 14

15 15

16 Tillsammans gör vi skillnad SP 6 00 / juli 2011 Bakom framgångarna med våra helhetslösningar för individuell inkontinensvård ligger ett strukturerat och beprövat arbetssätt där vi i alla steg arbetar tillsammans med dig. Tillsammans gör vi skillnad. Vi lägger inte ner lika mycket tid på inkontinensvård idag, det ger tid över för mer social omvårdnad. Anna Svensson, Kontinensombud på Bellevue i Ystad Bättre livskvalitet och ekonomi på Åsgården. Carina Thurfjell, Ledningsansvarig sjuksköterska på Åsgården i Söderhamn Förbättrar man inkontinensvården förbättrar man mycket. Jörgen Widgren, Enhetschef på Erikslunden i Boden Ju mindre tid vi behöver lägga på tvätt och byten, desto mer tid kan vi lägga på att göra andra, roligare saker tillsammans med våra vårdtagare. Monika Karlsson, Kontinensombud på Trubaduren i Uddevalla SCA HYGIENE PRODUCTS AB Inkontinensprodukter Göteborg För att våra produkter gör livet lättare för dig och miljoner andra människor runtom i världen. För att våra råvaror och vårt sätt att arbeta ingår som en naturlig del i den globala livscykeln. Och för att vi bryr oss.

Bättre vård till lägre totalkostnad. TENA Helhetslösningar. www.tena.nu

Bättre vård till lägre totalkostnad. TENA Helhetslösningar. www.tena.nu Bättre vård till lägre totalkostnad TENA Helhetslösningar www.tena.nu Ökad livskvalitet och sänkta kostnader Flera studier visar att inkontinensvården kan utgöra så mycket som 11 procent av de totala kostnaderna

Läs mer

Kvalitetssäkring med individen i centrum

Kvalitetssäkring med individen i centrum Kvaltetssäkrng med ndvden centrum TENA har tllsammans med äldreboenden Sverge utvecklat en enkel process genom vlken varje enskld ndvd får en ndvduell kontnensplan baserad på hans eller hennes unka möjlgheter

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel 2008-11-29 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer,

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland

Inkontinenscentrum Västra Götaland Ökad kompetens hos vårdpersonal, ökar intresset och förändrar arbetssättet, dessutom sänks kostnaderna Inkontinenscentrum Västra Götaland September 2004 Marita Larsson, utbildare, Inkontinenscentrum Vgr

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

För att identifiera urinläckage fråga

För att identifiera urinläckage fråga 2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8

Läs mer

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Riktlinjer urininkontinens

Riktlinjer urininkontinens 17.3 2005-04-14 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer urininkontinens Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

TENA-sortimentet Värmland 2012-05-01 2014-04-30

TENA-sortimentet Värmland 2012-05-01 2014-04-30 TENA-sortimentet Värmland 2012-05-01 2014-04-30 www.tena.nu/personal TENA Men För män med små till medelstora urinläckage Anatomisk utformning anpassad för män Odour Control förebygger uppkomst av oönskad

Läs mer

21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel

21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel HSL rutiner 21:1 INKONTINENS 21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel 21:4 Förskrivare inkontinensartiklar - lista

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Upppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Kriterierna gäller från 2012-01-01

Kriterierna gäller från 2012-01-01 Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska Produkter Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140122 Gemensam med Regionen:

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Nätverkets uppdrag, nätverksträff 16 maj 2013 Vårdprogram och rutiner synpunkter

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

REKLISTA. Centrum läkemedelsnära produkter

REKLISTA. Centrum läkemedelsnära produkter 1 REK-LISTA 2016 INKONTINENS och BLÅSDYSFUNKTION REK-produkter Detta dokument innehåller de produkter som rekommenderas av Västra Götaland, så kallade REK-produkter. REK-produkter bör förskrivas när patientens

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Blåsdysfunktion hos äldre

Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region

Läs mer

Utredning och behandling av blåsstörning

Utredning och behandling av blåsstörning Namn Utredning och behandling av blåsstörning Personnummer Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens 2015-02-01 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner, trycksår

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt

Läs mer

2014-01-02 Sortimentsöversikt Absorberande inkontinenshjälpmedel

2014-01-02 Sortimentsöversikt Absorberande inkontinenshjälpmedel 2014-01-02 Sortimentsöversikt Absorberande inkontinenshjälpmedel 2014-01-02 Sida 1 av 20 1. Droppskydd för kvinnor Målgrupp: För kvinnor med mindre urinläckage. 2. Droppskydd för män Målgrupp: För män

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor. Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser

Läs mer

Komplett sortiment från TENA. www.tena.nu

Komplett sortiment från TENA. www.tena.nu Komplett sortiment från TENA www.tena.nu TENA Men För män med små till medelstora urinläckage Anatomisk utformning anpassad för män Textilliknande andningsbart material ventilerar värme och fukt Odour

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD

RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD 2 (12) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA ANTAGEN: 2015-12-07 ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD:

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-22 Patrik Sjösten verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12 Inkontinensvård 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 12 Inkontinens 3 12.1 Definition 3 12.2 Allmänt 3 12.3 Ansvar 4 12.4 Urininkontinens 6 12.4.1 Olika typer av

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel 2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende. 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende. 2016-01-08 Ann-Sophie Rudolph Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 1, 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av

Läs mer

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2007-12-18 Anneli Hafström Anneli Hafström 2 2009-02-27 Anneli Hafström Anneli Hafström 3 2011-09-16 Ulrika Ström, Kicki Färnlöf Ulrika Ström, Kicki Färnlöf

Läs mer

Anvisningar Social dokumentation

Anvisningar Social dokumentation Anvisningar social dokumentation Senast uppdaterat: 2011-07-06 Socialförvaltningen Anvisningar Social dokumentation För äldre- och handikappomsorgens personal Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Förflyttning med personlyft och andra hjälpmedel

Förflyttning med personlyft och andra hjälpmedel Förflyttning med personlyft och andra hjälpmedel Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.. Sida 1 Ur Borås Stads Styr-

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Sammanfattning------------------------------------------------------------------------- sid 3

Sammanfattning------------------------------------------------------------------------- sid 3 1 Innehållsförteckning Sammanfattning------------------------------------------------------------------------- sid 3 Bakgrund --------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna. Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun

Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2009-10-06 133 Riktlinjen grundar sig på SOSFS 2008:1 (M) Socialstyrelsens

Läs mer

Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion?

Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Värdig vård vid Anders Engelholm BD Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är

Läs mer

Bedömning av egenvård - riktlinje

Bedömning av egenvård - riktlinje Bedömning av egenvård - riktlinje Bakgrund Socialstyrelsen tydliggör i föreskriften Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården

Läs mer

Inkontinensprojektet

Inkontinensprojektet Inkontinensprojektet Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta Kortversion av slutrapport Problemet påverkar

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Den tysta folksjukdomen

Den tysta folksjukdomen Den tysta folksjukdomen Förord Inkontinens är en av de största dolda folksjukdomarna idag. Man räknar med att omkring en halv miljon mäniskor i Sverige lider av det, men mörker - talet är stort. Ändå är

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse som bland annat innebar att läkare kunde ordinera bälte till patienter i

Läs mer

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan

Läs mer

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs hållbara innovationer 1 SCA 2 Drivkrafter 3 Innovationer för

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher Välkommen till Storören, korttidsplats och rehabilitering Uppdaterad 2011-04-08 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Begränsningsåtgärder Sida: 1 (5) Datum: 2011-07-28 Uppdaterad 2013-09-17 Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Syfte Den 15 juni 2010 upphävdes föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder, Socialstyrelsens

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015 Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer