Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar

Transkript

1 Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar 1

2 Främja kontinens, värdighet och oberoende Som barn lär vi oss att hålla tätt och blir belönade för att vi utvecklar vår förmåga att självständigt sköta våra grundläggande mänskliga funktioner. Men när vi blir gamla förlorar många av oss denna förmåga och det är en vanlig orsak till att vi måste lämna vårt egna hem. Med rätt vård och stödåtgärder är det möjligt att bibehålla vår livskvalitet och känsla av värdighet. Vi menar att inkontinensvård ska utgå från varje enskild individ och handla om att främja och bevara hans eller hennes kontinens. Boende som är kontinenta ska stödjas och uppmuntras att fortsätta klara sig själva. De som visar tecken på inkontinens ska i sin tur utredas noggrant och få rätt hjälp. Som sjuksköterska har du ett mycket stort ansvar för inkontinensvården och en unik möjlighet att förbättra livskvaliteten för de boende. För att hjälpa dig har vi tagit fram den här skriften. Den innehåller råd, arbetsätt och rutiner baserade på vår erfarenhet av samarbeten med flera tusen äldreboenden. Använd den som inspiration eller som praktisk vägledning i ditt arbete. 2

3 Innehåll: Så här arbetar vi tillsammans 4 5 Ett strukturerat och beprövat arbetssätt Bevara det friska 6 7 Rutiner och assistans för att bibehålla eller förbättra kontinens Kvalitetssäkring med individen i centrum 8 12 Individuella kontinensplaner för ökad livskvalitet Vem gör vad? 13 Roller och ansvar för en väl fungerande inkontinensvård Utvärdering, uppföljning och dokumentation 3

4 Så här arbetar vi tillsammans Bakom framgångarna med våra helhets lös ningar för individuell inkontinensvård ligger ett strukturerat och beprövat arbets sätt där vi i alla steg arbetar till sammans med dig och vårdteamet på ditt äldreboende. Samarbetet inleds med en behovsanalys där vi identifierar olika förbättringsområden specifikt för ditt boende. Därefter tar vi fram en handlingsplan som beskriver hur vi ska nå de uppställda målen. Handlingsplanen ska leda till mätbara förbättringar i verksamheten. Genomförandet av handlingsplanen i det dagliga arbetet inleds vanligtvis med utbildning för all personal i individuell inkontinens vård. Därefter tar vi fram individuella kontinensplaner för de boende och implementerar dessa tillsammans med effektiva rutiner. När handlingsplanen genomförts görs en uppföljning där mål och resultat jämförs. När målen uppnåtts fortsätter arbetet med nya förbättringsområden. Effektiva rutiner Enkla och beprövade rutiner som är avgörande för att skapa en effektiv individuell inkontinensvård. Innovativa produkter Säkra, bekväma och diskreta inkontinensskydd. Innovativa produkter för hud och hygien. Erfaren handledning Support och utbildning från TENA-konsulenter förenklar rutiner och arbetssätt. Behovsanalys Nuvarande situation Förbättringsområden 4

5 Handlingsplan Gemensamma mål för samarbetet Plan för aktiviteter Genomförande Utbildning för personalen Individuella kontinensplaner Implementering av rutiner Uppföljning Har vi nått målen? Behov av ytterligare förbättringar? 5

6 Bevara det friska Att bibehålla sin kontinens och kunna gå på toaletten själv betyder mycket för äldre människors livskvalitet. Toalettassistans är ett samlingsnamn för olika tillväga gångs sätt som används för att hjälpa de boende att bevara eller förbättra sin kontinens. Nedan beskrivs kortfattat tre olika metoder: Schemalagda toalettbesök Schemalagda toalettbesök används när den boende är osäker på sina trängningssignaler och syftar till att hjälpa den boende att kontrollera sin blåstömning för att undvika urinläckage. En bra idé är att koppla toalettbesöken till den boendes måltider. Vaneträning Den boende besöker toaletten på bestämda tider som passar hans eller hennes blåsfunktion. De normala toalettvanorna kartläggs och utifrån detta anpassas tiderna för toalettbesök. Uppmärksamhetsträning Metoden används då den boende kan känna viss blåsfyllnad varpå denne själv kan be om hjälp att gå på toaletten. Syftet är att den boende ska lära sig att använda toaletten vid blåstömning. Träningen baseras på positiv förstärkning, inlärning och repetition. i Enkla råd vid toalettassistans Visa en positiv attityd och uppmuntra toalettbesök. Märk toalettdörren tydligt med t ex ett hjärta. Uppmuntra de boende att be om hjälp. Behandla de boende med respekt och integritet vid toalettbesök. Ge den boende tillräckligt mycket tid och avskildhet i samband med toalettbesök. 6

7 TENA arbetar utifrån ett salutogent hälsofrämjande förhållningssätt där vi utgår från faktorer som kan bidra till att bevara och främja hälsa. Våra innovativa produkter är inte utvecklade för att ersätta toalettbesök, utan för att komplettera och underlätta toalettassistans. 7

8 Kvalitetssäkring med individen i centrum TENA har tillsammans med äldreboenden i Sverige utvecklat en enkel process genom vilken varje enskild individ får en individuell kontinensplan baserad på hans eller hennes unika möjligheter och behov. Processen är indelad i fyra steg: 1. Individuell utredning Boendeprofil Vägningstest 2. Val av skydd Modell Uppsugningsnivå Storlek i Verktyg för kvalitetssäkring Formulär för individuella kontinensplaner och vägningstest Våg och torrviktstabell för vägningstest Måttband för höftmått Omvårdnadskort, symboler och omvårdnadsaffisch Formulär för avvikelserapport Alla verktyg finns tillgängliga kostnadsfritt genom din TENA-konsulent. 4. Utvärdering Avvikelserapport Vägningstest Våtindikator 3. Anpassade rutiner Bytesrutiner Toalettassistans Nattrutiner i Socialstyrelsens föreskrifter Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (bindande regler) ska den som förskriver medicintekniska produkter, som inkontinensskydd, identifiera vårdtagarens behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven samt därefter följa upp och utvärdera förskrivningen. SOSFS 2008:1 8

9 1. Individuell utredning När en individ flyttar in på ett äldreboende eller när han eller hon uppvisar de första tecknen på inkontinens görs en individuell utredning med hjälp av boendeprofil och vägningstest. Den boende utreds sedan regelbundet och alltid vid större förändringar eller när avvikelser i den dagliga vården rapporterats. Boendeprofil Först tas en boendeprofil fram där individuella behov och möjligheter utreds utifrån olika kriterier så som grad av inkontinens, toalettvanor och behov av assistans. Vägningstest För att noggrant utreda den boendes toalettvanor och grad av inkontinens är det värdefullt att komplettera boendeprofilen med ett vägningstest. Så här gör du: Instruera samtlig personal Använd formulär från TENA Genomför testet under två hela dygn (48 timmar) Notera vilket skydd som fixeras Notera tidpunkt för byten och toalettbesök Väg skyddet efter användning Beräkna urinmängd genom att subtrahera skyddets vikt före användning (använd torrviktstabell från TENA) i I en boendeprofil utreds: Grad av inkontinens Toalettvanor Behov av assistans Kognitiv status Hudstatus i Det underlättar oftast för personalen att göra vägningstest för samtliga vårdtagare på en avdelning under en 2 3 veckorsperiod. 9

10 2. Val av skydd Rätt utprovade hjälpmedel är en förutsättning för att lyckas med individuell inkontinensvård. Individuell utprovning av skydd görs i tre enkla steg: 1. Välj modell efter boendeprofil Välj ett eller flera skydd utifrån observationerna i boendeprofilen. TENA Lady för kvinnor med små till medelstora urinläckage. TENA Men för män med små till medelstora urinläckage. TENA Pants för kvinnor och män med små till stora urinläckage som kan hantera skyddet själva. TENA Flex för kvinnor och män som är i behov av hjälp vid byte. Från medelstora till mycket stora urinläckage. Lämplig både dag och natt. 2. Välj uppsugningsnivå Välj därefter uppsugningsnivå efter graden av inkontinens. Här har du stor hjälp av vägningstestet. Vanligtvis behöver nattskyddet ha en högre uppsugningsnivå än dagskyddet. Normal Plus Super Maxi 3. Välj storlek efter höftmått Small cm Moderna inkontinensskydd som TENA Pants och TENA Flex tillåter individuell storleksanpassning baserat på användarens höftmått. Medium cm Large cm XL cm i Storleksanpassade skydd Genom att välja ett skydd som är anpassat efter individens kroppsstorlek är det möjligt att förena en hög läckagesäkerhet med en hög komfort och diskretion. 10

11 3. Anpassade rutiner Det räcker inte enbart att ha bra inkontinensskydd. Det är lika viktigt att rutinerna runt omkring fungerar bra och är anpassade efter individens unika behov. Bytestider och toalettassistans Tider för byte av skydd och toalettassistans ska anpassas efter individens behov. Informationen från den individuella kontinensplanen sammanfattas på ett omvårdnadskort som lämpligen förvaras diskret i anslutning till produkterna. i Förebygg läckage Använd enbart individuellt utprovade skydd med god passform Säkerställ rätt skydd 24 timmar om dygnet Anpassa bytesrutiner efter individens behov Säkerställ att skydden fixeras rätt Säkerställ en god nattsöm Många äldre är lättväckta och har dessutom svårt att somna om. Därför är det extra viktigt att de inte får sin nattsömn störd i onödan. Sätt på nattskyddet mellan klockan 21 och 24. Då är det lättare för den boende att somna om än om bytet görs mitt i natten eller tidigt på morgonen. 11

12 4. Utvärdering Individuell inkontinensvård är en aktiv och lärande process där den enskildes behov och möjligheter regelbundet måste utvärderas. Var uppmärksam på förändringar hos den boende som kan medföra att ett nytt skydd måste provas ut eller att rutinerna bör ändras. Avvikelserapport Ett bra underlag för systematisk återkoppling är att ha ett avvikelse formulär, där all personal kan notera avvikelser. Förvara det gärna tillsammans med omvårdnadskortet. Utvärdering med hjälp av vägningstest Du kan också utvärdera om ordinerat skydd fortfarande är det mest lämpliga genom att t.ex. årligen göra om vägningstestet. Använd våtindikatorn Våtindikatorn är en praktisk funktion för att undvika onödiga byten och för att se om skyddets uppsugningsnivå behöver justeras. Färgstrimman som löper längs skyddet ändrar färg allt eftersom skyddet fylls. 12

13 Vem gör vad? Som sjuksköterska har du ett stort ansvar för inkontinensvården. Men det betyder inte att du ska göra allt. Ett delegerat ansvar där alla är införstådda med sina roller och ansvarsområden är en absolut förutsättning för en väl fungerande inkontinensvård. Eftersom ansvarsfördelningen skiljer sig åt på olika äldreboenden är det bra att definiera de olika rollerna med tydliga ansvarsbeskrivningar för just ditt äldreboende. Så här kan det till exempel se ut: Förskrivande sjuksköterska Initierar utredning av den boendes kontinens/inkontinens Provar ut, förskriver och utvärderar inkontinensskydd och säkerställer att de används på rätt sätt Fastställer schema för toalettassistans Säkerställer god samverkan med övriga personalgrupper Verksamhetschef / Enhetschef Övergripande ansvarig för äldreboendets kvalitetssystem Säkerställer att personalen har utbildning i individuell inkontinensvård Övergripande budgetansvar Säkerställer god samverkan mellan personalgrupper Kontinensombud Bistår vid utprovning av inkontinensskydd Vidareutbildar övrig vårdpersonal i fixeringsteknik Säkerställer att omvårdnadskort är uppdaterade Säkerställer god ordning i förrådet Kontaktperson Informerar sjuksköterskan om den boendes inkontinensproblem Bistår vid utprovning av inkontinensskydd Säkerställer att den boende använder skydd enligt ordination Meddelar ansvarig sjuksköterska om den boendes behov förändras Vårdteam Ett vårdteam kan bestå av läkare, sjuksköterska, kontinens ombud, vårdpersonal, arbetsterapeut och sjukgymnast. Teamet leds av den förskrivande sjuksköterskan som är ansvarig för att planera och fördela arbets uppgifterna. Ledningen för äldreboendet har det övergripande ansvaret för att lagar och föreskrifter följs. 13

14 Utvärdering, uppföljning och dokumentation Ett viktigt steg i vårt arbetssätt är att utvärdera, följa upp och dokumentera uppnådda resultat. Nedan ser du ett exempel på en studie gjord av det oberoende forsknings institutet COWI (www. cowi.com). Under åtta månader studerades fyra äldreboenden i Köpenhamn som införde helhetslösningar för individuell inkontinensvård från TENA. Här är några exempel på vad de uppnådde: Bättre för de boende Individuellt utprovade inkontinensskydd Andelen som upplevde att deras inkontinens - skydd var bekväma ökade från 39 % till 69 % Andelen som upplevde att de fick mycket hjälp med sin inkontinens ökade från 64 % till 89 % Bättre för arbetsmiljön Ökad kompetens, motivation och arbetstillfredställelse Enklare byten av inkontinensskydd frigjorde upp till 33 % mer tid Moment som tidigare krävde två vårdpersonal klarades av med hjälp av en vårdpersonal Bättre för ekonomin De totala kostnaderna minskade med kr per vårdtagare och år Förbrukningen av inkontinensskydd minskade med 20 % Bättre för miljön Minskad förbrukning av skydd Mindre mängd energikrävande tvätt tack vare färre läckage TENA är ett varumärke inom Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA) som vid ett flertal tillfällen blivit utnämnt till ett av världens främsta företag inom hållbarhet, miljö och socialt ansvar. 14

15 15

16 Tillsammans gör vi skillnad SP 6 00 / juli 2011 Bakom framgångarna med våra helhetslösningar för individuell inkontinensvård ligger ett strukturerat och beprövat arbetssätt där vi i alla steg arbetar tillsammans med dig. Tillsammans gör vi skillnad. Vi lägger inte ner lika mycket tid på inkontinensvård idag, det ger tid över för mer social omvårdnad. Anna Svensson, Kontinensombud på Bellevue i Ystad Bättre livskvalitet och ekonomi på Åsgården. Carina Thurfjell, Ledningsansvarig sjuksköterska på Åsgården i Söderhamn Förbättrar man inkontinensvården förbättrar man mycket. Jörgen Widgren, Enhetschef på Erikslunden i Boden Ju mindre tid vi behöver lägga på tvätt och byten, desto mer tid kan vi lägga på att göra andra, roligare saker tillsammans med våra vårdtagare. Monika Karlsson, Kontinensombud på Trubaduren i Uddevalla SCA HYGIENE PRODUCTS AB Inkontinensprodukter Göteborg För att våra produkter gör livet lättare för dig och miljoner andra människor runtom i världen. För att våra råvaror och vårt sätt att arbeta ingår som en naturlig del i den globala livscykeln. Och för att vi bryr oss.